Rapportserie 2005:4. Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet

Transkript

1 Rapportserie 2005:4 Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2004

2 Utgiven av Säkerhetspolisen Box Stockholm Telefon Upplaga 300 ex november 2005 Tryck EO-Print Stockholm 2005

3 Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2004 Rapport från Säkerhetspolisen

4 2

5 Sammanfattning I rapporten presenteras Säpos årliga statistik över polisanmäld brottslighet med koppling till främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi, vit makt, den autonoma miljön samt djurrättsaktivism. Antalet anmälningar kopplade till vit makt har förhållit sig relativt konstanta sedan år Den största andelen handlar om anmälningar med koppling till det nazistideologiska budskapet, men utan observerbara kopplingar till vit makt-miljön. Exempel är Hitler-hälsningar och klottrade hakkors. Anmälningar med koppling till vit makt-miljön ökade något under året. Över hälften av anmälningarna handlade, liksom under tidigare år, om spridning av propaganda. Vit makt-miljöns strävan efter en ökad synlighet i samhället har även under år 2004 visat sig genom många demonstrationer, torgmöten och vit makt-konserter. Våldsbrotten kopplade till miljön handlade till största delen om misshandel av personer ur den autonoma miljön, ofta i samband med konfrontationer mellan de båda miljöerna. Antalet anmälningar med koppling till den autonoma miljön minskade betydligt under året. En stor del av denna minskning beror på en nedgång i antalet större demonstrationer, motdemonstrationer och gatufester. Våldsbrotten med koppling till miljön låg kvar på en hög nivå och handlade mestadels om anmälningar i samband med konfrontationer och misshandel av personer som var eller uppfattats vara nazister eller vit makt-anhängare. 3

6 Konfliktnivån är med andra ord fortsatt hög mellan vit makt-miljön och den autonoma miljön. Antalet anmälningar med koppling till djurrättsaktivism minskade under året men låg fortfarande kvar på en relativt hög nivå. Mönstren beträffande tillvägagångssätt och angreppsmål var i stort detsamma som tidigare år. Även under år 2004 var det en enskild näringsidkare som blev utsatt för en mycket stor andel av brotten. På grund av metodutvecklingsarbete har förutsättningarna för vissa delar av statistiken förändrats under år Årets statistik över anmälningar med främlingsfientlig, antisemitisk och homofobisk brottslighet jämförs därför inte med tidigare års siffror. 4

7 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Viktiga förändringar i årets rapport... 8 Disposition... 8 Metod Definitioner av begrepp Rapportens datamaterial Perspektiv Centrala redovisningsenheter Anmäld brottslighet med hatbrottsmotiv Brott med främlingsfientligt motiv Brottsutveckling och brottskategorier Geografisk fördelning Sammanfattning Brott med antisemitiskt motiv Brottsutveckling och brottskategorier Geografisk fördelning Sammanfattning Brott med homofobiskt motiv Brottsutveckling och brottskategorier Geografisk fördelning Sammanfattning Brott med vit makt-ideologiskt motiv Brottsutveckling och brottskategorier Geografisk fördelning Brottslighet med koppling till vit makt-miljön Sammanfattning Anmäld brottslighet med koppling till den autonoma miljön och djurrättsaktivism Brott med koppling till den autonoma miljön Brottsutveckling och brottskategorier Geografisk fördelning Sammanfattning Brott kopplade till djurrättsaktivism Brottsutveckling och brottskategorier Geografisk fördelning Sammanfattning Gärningsmännen Slutsatser

8 6

9 Inledning I föreliggande rapport presenteras Säkerhetspolisens (Säpo) årliga statistik över anmäld brottslighet med koppling till vit makt-ideologi, främlingsfientlighet, antisemitism och homofobi samt anmäld brottslighet med koppling till den autonoma miljön och djurrättsaktivism. Rapporten avser polisanmälningar under år Kartläggningen är en del av Säkerhetspolisens uppgift att förebygga och avslöja brott mot rikets inre säkerhet. Detta arbete åligger Författningsskyddsenheten och är inriktat på att motarbeta verksamhet som syftar till att med våld, hot eller otillbörligt tvång ändra Sveriges statsskick, förmå beslutande politiska organ eller myndigheter att fatta beslut i viss riktning eller hindra medborgarna från att utöva sina grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheter. Kartläggningens huvudsyfte är att ge en bild över utvecklingen av brottslighet med denna inriktning. Säkerhetspolisen har sedan 1997 årligen publicerat statistik över den ovan nämnda typen av brottslighet. De senaste årens rapporter finns tillgängliga på Säkerhetspolisens webbplats: Författare till rapporten är Michael Johnson, analytiker vid Säkerhetspolisen Författningsskyddsenhet. 7

10 Viktiga förändringar i årets rapport Underlaget till årets statistik skiljer sig från tidigare års genom att ett metodutvecklingsarbete av datateknisk art som påverkat inhämtningsrutinerna implementerats. Det nya datastöd som denna metodutveckling lett fram till har möjliggjort en betydligt effektivare och rationellare hantering av de polisanmälningar som ligger till grund för statistiken, främst genom en ny metod att söka och selektera anmälningar genom fritextsökning. Kombinationen av ett automatiskt och manuellt granskningsförfarande har inneburit en noggrannare granskning av anmälningarna vilket lett fram till att vi numera kan hitta fler anmälningar med relevans för rapporten. Metodförändringarna har med andra ord påverkat möjligheten att jämföra delar av 2004 års statistik med tidigare års statistik. Vad detta får för konsekvenser för de enskilda redovisningskategorierna kommer att diskuteras längre fram i rapporten. Disposition Rapporten är uppdelad i fem huvudavsnitt: metod, anmäld brottslighet med hatbrottsmotiv och vit makt-ideologiskt motiv, anmäld brottslighet med koppling till den autonoma miljön, gärningsmännen, samt slutsatser. Metodavsnittet inleds med definitioner av de centrala begrepp som används i rapporten. Datamaterial som ligger till grund för rapporten, grundläggande perspektiv samt arbetssätt vid insamling och bearbetning beskrivs och diskuteras därefter. Avsnittet avslutas med att några av de centrala redovisningsenheter som används i rapporten beskrivs. Avsnittet är centralt för den vidare förståelsen av rapporten. I avsnitt två redovisas statistiken över de polisanmälda hatbrotten. Avsnittet är indelat i fyra kapitel: brottslighet med främlingsfientliga motiv, brottslighet med antisemitiska motiv, brottslighet med homofobiska motiv samt brottslighet med vit makt-ideologiska motiv. I avsnitt tre redovisas brottslighet med en koppling till den autonoma miljön. I avsnittets första kapitel, brott med koppling till den autonoma 8

11 miljön, redovisas huvuddelen av dessa brott. I avsnittets andra kapitel redovisas brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. I avsnitt fyra beskrivs genomsnittlig ålder och könsfördelning för de gärningsmän som befunnits skäligen misstänkta i de anmälningar som rapporten bygger på. I avsnitt fem diskuteras några av de mer centrala och intressanta resultaten. 9

12 10

13 Metod Definitioner av begrepp Brottsligheten som kommer att beskrivas i denna rapport kan, något förenklat, delas in i två huvudkategorier. Dessa skiljer sig från varandra beroende på om det i huvudsak är egenskaper hos brottsoffret eller åsikter som gärningsmannen tror att brottsoffret företräder som utgör gärningsmannens motiv till sin handling. Brottslighet tillhörande den första kategorin innefattar, något förenklat, brott motiverade av vissa mer eller mindre fasta och beständiga egenskaper kopplade till individers fysiologi framförallt hudfärg religiös övertygelse i denna kartläggning judendom sexuell läggning i denna kartläggning homosexualitet. Dessa egenskaper är mer beständiga och svårföränderliga i jämförelse med de åsikter eller den ideologi som gärningsmannen riktar sig mot i den andra av de båda huvudkategorierna. Här handlar motivet främst om att gärningsmannen inte delar åsikt med brottsoffret (som kan utgöras av en individ, en grupp, ett företag eller samhället i stort). Den första kategorin kommer vidare att benämnas som hatbrott. Termen är sedan länge etablerad i USA och har under senare år blivit alltmer vanligt förekommande i Sverige. Med begreppet avses i denna rapport brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell 11

14 läggning eller annan liknande omständighet. Brott av den andra kategorin kommer i fortsättningen att kallas antifascistisk/vänsterorienterad brottslighet. Här handlar det om att motarbeta upplevda orättvisor och förtryck. Brottslighet förknippat med detta handlar i stor utsträckning om att försöka förändra åsikter och attityder eller att genom direkta aktioner påverka samhället eller enskilda individer att upphöra med viss verksamhet. Antifascism är här den viktigaste frågan men även motstånd mot globalisering och EU samt djurens rätt är centrala frågor. En del av hatbrotten begås utifrån ett ideologiskt motiv, det vill säga att bakom den fientliga inställningen finns mer systematiska och underbyggda tankar och idéer. Dessa sammanfattas här som vit maktideologi. Benämningen avser en blandning av idéer från den europeiska nationalsocialismen och den amerikanska White Supremacy-ideologin. Den bärande föreställningen inom ideologin bygger på att mänskligheten är indelad i olika raser, att dessa har olika duglighet och därmed olika värden och att den vita rasen är den mest dugliga och därmed besitter det högsta värdet. Centralt för vit makt-ideologin är även föreställningen om en judisk världskonspiration. Världen kontrolleras enligt denna föreställning av judar vars mål är att krossa den vita rasen. Den metod judarna påstås använda för att uppnå detta ändamål är att värva så kallade andliga judar. Dessa anses finnas utplacerade på centrala poster i samhället, bland annat inom regering, riksdag, rättsväsendet och inom massmedia. Vit makt-anhängarna kallar detta korrupta etablissemang för Zionist Occupation Government (ZOG). Immigration, homosexualitet, liberalism och kommunism är medel som judarna, genom de andliga judarna, antas använda för att förorena och därigenom degenerera den vita rasen för att därmed möjliggöra krossandet av den. Med vit makt-miljön avses de grupper, organisationer och sammanslutningar som förespråkar och agerar utifrån en vit maktideologi. Med främlingsfientlighet avses i rapporten en negativ attityd, en missaktning eller ett hat mot personer eller en grupper på grund av hudfärg, nationalitet, etnisk eller kulturell bakgrund. Begreppet innefattar här även rasism negativ särbehandling av individer utifrån en föreställning om att det finns flera mänskliga raser. Eftersom det i polisanmälningarna som rapporten bygger på ofta inte går att utläsa om gärningsmannen haft ett rasistiskt motiv väljer vi vidare att konsekvent använda termen främlingsfientlighet. Rasism ses här som ett av flera bakomliggande motiv till fientlighet mot det som uppfattas som annorlunda och främmande. Antisemitism innefattar all fientlighet mot 12

15 judar, judendomen och judisk egendom. Fientligheten kan vara både religiöst och ideologiskt motiverad. Antisemitismen har varit och är fortfarande en viktig beståndsdel inom vit makt-ideologin. Ett brott med antisemitiskt motiv behöver inte vara riktat mot en person med judisk härkomst eller med judisk trosbekännelse utan kan vara riktat mot den judiska folkgruppen eller judendomen i stort, exempelvis när någon blir kallad för jävla jude utan att denne i någon bemärkelse anser sig vara judisk. Med homofobi menas ogillande av och rädsla för homosexualitet och homosexuella. Inte heller ett brott med homofobiskt motiv behöver vara riktat direkt mot en person med homosexuell läggning utan kan även handla om uttalanden som uttrycker en allmän missaktning mot homosexuella. Den autonoma miljön är ett samlingsbegrepp för ett nätverk av grupper och individer som präglas av framförallt anarkistiska och syndikalistiska idéströmningar. Dessa grupperingar kan arbeta mot olika mer eller mindre specialiserade frågor, exempelvis rasism, fascism, sexism eller artförtryck. Utomparlamentariska och brottsliga aktioner är relativt vanligt förekommande arbetsmetoder inom nätverken. Med antifascism avses ett ideologiskt ställningstagande mot fascism och rasism. Brottslighet med ett antifascistiskt motiv kan se ut på olika sätt. Exempelvis kan det handla om enskilda personer som protesterar eller attackerar individer som inte anses dela ett antifascistiskt synsätt eller om mer organiserade grupper som protesterar eller attackerar medlemmar ur vit makt-miljön. Med djurrättsaktivism avses kampen för djurens rättigheter. Anhängarna anser att människan på ett oriktigt sätt utnyttjar och exploaterar djuren för egen vinning. En gren bland djurrättsaktivisterna anser att användandet av olagliga metoder kan rättfärdigas i kampen. Det långsiktiga målet för aktivisterna är att all verksamhet som innebär någon form av djurhantering ska upphöra. Trots flera centrala skillnader mellan den autonoma miljön och vit maktmiljön finns en viktig likhet, det antidemokratiska synsättet. Båda grupperingarna anser att de besitter centrala insikter om hur ett bra samhälle ska se ut, insikter som anses motivera och rättfärdiga användande av odemokratiska metoder. Ett vanligt argument mot den representativa demokratin är att denna egentligen inte speglar medborgarnas vilja och intentioner. Medborgarna är lurade och manipulerade, något som aktivisterna inom dessa grupperingar anser sig ha genomskådat. 13

16 Rapportens datamaterial Rapportens statistik baseras i huvudsak på de polisanmälningar i vilka något av de ord eller termer som ingår i en upprättad sökordslista förekommer i anmälningarnas gärningsbeskrivning. De på detta sätt framselekterade anmälningarna granskas och bedöms därefter manuellt. Söktermerna i listan bygger bland annat på erfarenheter från tidigare års arbete med rapporten. I urvals- och bedömningsprocessen kompletteras anmälningarna även med andra uppgifter. Säkerhetspolisens spaningsregister kan beträffande en misstänkt gärningsmans eller målsägares koppling till vit makt eller den autonoma miljön, innehålla viktig information vid bedömningen. Uppgifter i media, exempelvis om det framkommit att någon viss organisation/miljö tagit på sig en brottslig handling, kan vara en betydelsefull pusselbit. Kontakter med polisutredare för att få tillgång till ytterligare information omkring anmälningar där informationen är bristfällig eller tvetydig är ytterligare en informationskälla. En polisanmälan är i de flesta fall en första beskrivning av en händelse och bygger oftast på uppgifter från målsägaren. Detta innebär att händelsen i ett senare stadium av polisutredningen/rättsprocessen kan bedömas på ett annat sätt, exempelvis att brottslig gärning inte förelåg eller att brottsrubriceringen ändras. Det är dock i huvudsak uppgifterna i den initialt upprättade anmälningen som ligger till grund för denna kartläggning. Vid analys av anmälningsstatistik är det viktigt att hålla i minnet att denna i sig inte lämpar sig särskilt väl för att bedöma den faktiska brottsnivån. För alla brottstyper finns ett så kallat mörkertal skillnaden mellan den faktiska och den anmälda brottsligheten. Detta mörkertals storlek är oftast okänt och kan förändras över tid. Storleken påverkas framförallt av anmälningsbenägenheten och upptäcktsrisken. Faktorer som här är viktiga är offrets relation till gärningsmannen, brottets grovhet, försäkringsvillkor och förändringar i dessa, resurser, prioriteringar och utbildning inom polisen samt uppmärksamhet i media för specifika brottskategorier. Särskilt de båda sista faktorerna kan tänkas påverka anmälningsbenägenheten och upptäcktsrisken för den brottslighet som här är av intresse. Exempelvis polisens och allmänhetens 14

17 benägenhet att upptäcka och anmäla klottrade hakkors, hitlerhälsningar och rasistisk propaganda kan tänkas påverkas av dessa faktorer. Ytterligare ett problem i sammanhanget är det som brukar benämnas som det interna mörkertalet, det vill säga i vilken mån polisanmälda händelser med relevans för kartläggningen upptäcks och identifieras som sådana. Har målsägaren eller något vittne berättat för polisen att han/hon uppfattat att brottet hade ett främlingsfientligt, homofobiskt, antisemitiskt eller antifascistiskt/vänsterideologiskt motiv och har polisen i så fall beskrivit detta i anmälningen? Om så inte är fallet kommer anmälan troligtvis inte att ingå i den statistik som kartläggningen bygger på. Språkproblem, polisens förändrade erfarenheter och kunskap om de aktuella brottsmotiven, förändringar i viljan hos målsägare att berätta om sin homosexuella läggning samt uppmärksamhet i media är exempel på faktorer som kan påverka det interna mörkertalet och därmed statistiken. Med utgångspunkt i de problem som beskrivits ovan kan man, som tidigare nämndes, konstatera att det finns uppenbara svårigheter att utifrån datamaterialet dra slutsatser angående brottslighetens nivå. Vad det däremot går att dra slutsatser om är förändringar och trender. Detta förutsätter att mörkertalet är konstant eller att det finns möjligheter att hålla faktorer som påverkar mörkertalet under kontroll. Två faktorer av särskild betydelse i detta sammanhang ska här beröras. Den första faktorn handlar om att enstaka speciella händelser som får mycket uppmärksamhet i media kan påverka statistiken genom att allmänhetens anmälningsbenägenhet ökar och/eller genom att resurser inom polisen omprioriteras. Exempel på händelser som fått sådana konsekvenser är de grova våldsbrotten med koppling till vit makt-miljön som inträffade under Under åren 2003 och 2004 inträffade inga enskilda händelser som fick denna typ av medialt utrymme. Den andra faktorn handlar om betydelsen av förändrad kunskap inom polisen vad beträffar hatbrott, vit makt-ideologi/miljön samt de autonoma grupperingarna. Med bättre kunskap följer ökade möjligheter att identifiera och i anmälan beskriva ett brotts koppling till detta, vilket kan leda till att antalet anmälningar ökar utan en motsvarande ökning i antalet faktiska brott. Det främsta sättet att förändra kunskap är genom utbildning och information. Sedan 2001 har Rikspolisstyrelsen utbildat en kontaktperson inom varje polismyndighet i frågor rörande rasism, 15

18 främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. 1 Tanken är att kontaktpersonerna ska arbeta för en ökad kunskap inom dessa frågor i respektive polismyndighet, främst genom att anordna relevanta utbildningar och genom att upprätta lokala handlingsplaner i dessa frågor. Denna utbildningsinsats pågår kontinuerligt och påverkar troligtvis statistiken långsiktigt, i vilken grad är dock svårt att bedöma. Perspektiv Vid bedömningen av anmälningarna är det offrets/målsägarens perspektiv som eftersträvas. Ibland kan även någon annan persons perspektiv, till exempel en polismans eller ett vittnes, vara av vikt om dessa har tillfört information till anmälan eller när det inte är offret/målsägaren själv som gjort anmälan. Det är dock oftast offrets/målsägarens version och tolkning av händelsen som anmälan bygger på (information som är tolkad av den anmälningsupptagande polismannen) och handläggarna som arbetar med rapporten strävar efter att tillföra så litet av egna tolkningar som möjligt. Framgår det i polisanmälan att målsägaren (eller någon annan) anser eller tror att motivet, alternativt något av motiven, till brottet är främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, antifascistiskt/vänsterideologiskt, har djurrättsanknytning eller har koppling till vit makt-ideologi/miljön så tas detta som utgångspunkt. Motiv används med andra ord inte i en psykologisk eller juridisk mening, utan i termer av målsägarens eller någon annan i detta samanhang relevant persons tolkning av gärningsmannens motiv. Centrala redovisningsenheter I det följande beskrivs tre redovisningsenheter av central betydelse för rapporten. Den första handlar om anmälningarnas eventuella koppling till ideologi/miljö, den andra om den statistiska redovisningsenhet som används i rapporten, den tredje om redovisning av anmälningarnas geografiska fördelning. 1 Med utgångspunkt i regeringsskrivelsen (2000/01:59): En nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. 16

19 Koppling till ideologi/miljö Då en central aspekt i denna kartläggning är huruvida brottsligheten är kopplad till vit makt-ideologin/miljön eller till den autonoma miljön har anmälningarna delats in i tre kategorier: 1. anmälningar där ett synbart ideologiskt motiv saknas, 2. anmälningar där koppling finns till vit makt-ideologi eller antifascistisk/vänsterideologisk-ideologi, men där en tydlig och säker koppling till dessa miljöer saknas, 3. brott med en konstaterad koppling till vit makt-miljön eller den autonoma-miljön. Statistisk redovisningsenhet I årets rapport redovisas all statistik i enheten antal polisanmälningar. För varje polisanmälan redovisas ett huvudbrott. Med huvudbrott avses här det allvarligaste brottet i anmälan där motivet har bedömts vara av relevans för denna kartläggning. I tidigare års rapporter har statistik även förts över antalet anmälda brott vilket där inneburit något högre siffror då en polisanmälan kan innehålla fler registrerade brott. Geografiska skillnader Eftersom antalet invånare i rikets län skiljer sig åt på ett betydande sätt redovisas i några tabeller den anmälda brottsligheten vid de länsvisa jämförelserna i förhållande till länens folkmängd. Statistik över den länsvisa befolkningen baseras på uppgifter från Statistiska Centralbyrån gällande den 31 december I de tabeller som beskriver dessa data förekommer vissa avrundningsfel beroende på att det dataprogram som använts gör uträkningar med fler decimaler än vad som sedan redovisas. 17

20 18

21 Anmäld brottslighet med hatbrottsmotiv De förändringar i inhämtningsmetod som gjorts under året gör alla retrospektiva jämförelser av statistik rörande hatbrott svårtolkade och vi drar därför inga mer långtgående slutsatser utifrån dessa förändringar. Brott med främlingsfientligt motiv I följande kapitel beskrivs polisanmälningar där främlingsfientlighet utgjort motivet till brottet. I statistiken ingår även anmälningar med detta motiv där en koppling till vit makt-ideologi funnits. Brottsutveckling och brottskategorier Anmälningar med ett främlingsfientligt motiv ökade med 27 procent under år Ökningen, eller en stor del av denna, förklaras av de metodförändringar som genomförts under året och som tidigare beskrivits i rapportens inledning och metodavsnitt. Av det totala antalet anmälda brott kunde knappt 12 procent kopplas till ett vit maktideologiskt motiv. 19

22 Tabell 1 Antal anmälningar med främlingsfientligt motiv samt andel vit makt-relaterade, uppdelade efter huvudbrottskategori. Brottskategorier Vit makt- Antal relaterad (%) Grov misshandel 16,7 24 Misshandel 8,6 359 Olaga hot/ofredande 7,7 794 Ärekränkning Skadegörelse 33,3 72 Klotter 38,7 62 Hets mot folkgrupp 35,9 290 Olaga diskriminering Övriga brott 43,8 16 Summa 11, Våldsbrott Av de 383 anmälningar med våldsbrott som huvudbrott hade 35 koppling till vit makt-ideologi. Dessa bestod i de flesta fall av att gärningsmannen i samband med misshandelsbrottet uttryckt sympati med ideologin, exempelvis genom att göra en så kallad hitlerhälsning, skrika Sieg Heil eller genom att bära vit makt-symboler. Våldsbrotten utan koppling till vit makt handlade till största delen om att gärningsmannen i samband med brottet uttryckt sig nedsättande om målsäganden på grund av dennes hudfärg, etniska bakgrund eller liknande, exempelvis med orden djävla svartskalle eller djävla neger. Olaga hot/ofredande År 2004 gjordes 794 anmälningar med olaga hot/ofredande som huvudbrott. Cirka 70 procent av dessa handlade om brott riktade direkt mot person. Övriga brott gällde - förutom ett par fall av hotfullt klotter - hot eller ofredande via brev/post, telefon, sms eller internet. Knappt 8 procent av anmälningarna kunde kopplas till vit makt, i de flesta fallen 20

23 genom att gärningsmannen uttryckt nazistsympati på olika sätt i samband med brottet. Av anmälningarna utan koppling till vit makt-ideologi var det främlingsfientliga inslaget till största delen kopplad till offrets ursprung eller hudfärg. Ärekränkning Under året gjordes 443 anmälningar där ärekränkning förekom som huvudbrott. En majoritet av dessa uttalades i en direkt konfrontation mellan gärningsmannen och målsäganden. Ungefär en tiondel framfördes via brev/post, telefon, sms eller internet. Den vanligaste händelsen som föranledde en anmälan var att någon blivit kallad för exempelvis svartskalle, blatte eller negerdjävul, i ett fåtal fall i kombination med något vit makt-ideologiskt uttryck. Bakom anmälningarna låg ofta någon annan händelse eller konflikt, exempelvis bråk på krogen eller osämja mellan grannar. Skadegörelse Av de 72 anmälningar med skadegörelse som huvudbrott hade en tredjedel koppling till vit makt. Majoriteten handlade om inristade hakkors på bilar eller dörrar samt om olovligt uppsatta främlingsfientliga affischer och klistermärken. Anmälningarna som saknade koppling till vit makt bestod till största delen av inristade främlingsfientliga budskap. Krossade rutor och annan vandalisering av egendom som tillhör personer med utländsk bakgrund var också relativt vanligt förekommande. Vid de sistnämnda brotten fanns alltid någon ytterligare omständighet som styrkte att det handlade om främlingsfientlighet. Klotter Knappt 40 procent av de totalt 62 anmälningarna med klotter som huvudbrott hade en koppling till vit makt-ideologi/miljö. Dessa handlade om klottrade främlingsfientliga budskap tillsammans med hakkors eller andra nazistiska symboler. Klotterbrotten utan koppling till vit makt bestod enbart av främlingsfientliga budskap, exempelvis djävla svartskalle, blatte eller djävla neger. Hets mot folkgrupp Av de totalt 290 anmälningar med hets mot folkgrupp som huvudbrott hade 36 procent en koppling till vit makt. Dessa bestod i spridande av vit makt-propaganda, klottrade hakkors, nazistiska slagord och 21

24 hitlerhälsningar, tillsammans med främlingsfientliga budskap. Brott som inte kunde kopplas till vit makt-ideologi/miljö handlade om främlingsfientliga uttalanden. Olaga diskriminering Av anmälningarna med olaga diskriminering som huvudbrott handlade den största andelen om händelser där personer blivit nekade tillträde till restauranger eller nöjeslokaler, uppfattat sig blivit behandlade på ett diskriminerande sätt i kontakter med myndigheter eller ansett sig blivit felaktigt behandlade i arbetslivet. Målsägandena har upplevt att detta berott på deras ursprung eller hudfärg. En mycket liten del av brotten hade koppling till vit makt. Övriga brott Av de 16 anmälningar där andra brott än de ovan nämnda förekommit som huvudbrott hade 44 procent koppling till vit makt-ideologi. De flesta av dessa handlade om spridande av vit makt-propaganda. Brotten utan koppling till vit makt handlade bland annat om olika typer av tillgreppsbrott och bedrägerier, dataintrång och olaga vapeninnehav där en främlingsfientlig komponent förelegat. Geografisk fördelning Örebro län uppvisade under året den största andelen anmälningar med ett främlingsfientligt motiv i förhållande till folkmängd, tätt följt av Västmanland och Stockholm. Relativt få anmälningar gjordes i Halland och Västerbotten. I både Örebro och Västmanland bestod omkring hälften av anmälningarna av olaga hot/ofredandebrott. I Stockholm var det vanligast förekommande brottet ärekränkning. I Västmanland anmäldes flest våldsbrott tätt följt av Östergötland. 22

25 Tabell 2 Antal anmälningar med främlingsfientligt motiv, uppdelade efter huvudbrott och län, per invånare. Län Grov Missh. Hot/ Ärekr. Skade- Klotter Hets m Olaga Övr. Totalt missh. ofred. görelse folkgr. diskr. brott per län Blekinge 0,7 3,3 9,3 3,3 0,7 1,3 1,3 0,7 0,7 21,3 Dalarna 0,4 3,6 6,9 2,9 1,1 0,0 3,6 1,1 0,0 19,6 Gotland 0,0 5,2 1,7 5,2 0,0 3,5 3,5 0,0 0,0 19,1 Gävleborg 0,0 2,9 8,0 5,8 1,1 0,4 2,9 1,1 0,4 22,4 Halland 0,4 1,8 7,0 0,7 0,7 0,4 1,1 0,0 0,0 12,0 Jämtland 0,0 0,8 6,3 7,1 1,6 0,8 1,6 5,5 0,0 23,5 Jönköping 0,3 3,0 5,2 2,4 1,2 0,9 3,9 0,3 0,0 17,3 Kalmar 0,4 4,7 9,0 2,1 0,0 0,9 7,2 1,3 0,4 26,0 Kronoberg 0,0 4,5 5,6 4,5 1,1 0,0 2,2 0,0 0,0 17,9 Norrbotten 0,4 4,8 9,9 4,0 0,4 0,4 2,0 1,2 0,4 23,4 Skåne 0,2 3,4 9,9 5,0 1,1 0,5 3,1 3,4 0,4 27,0 Stockholm 0,3 4,5 8,8 9,0 0,6 0,6 3,8 3,6 0,2 31,3 Södermanland 0,0 6,9 10,0 5,4 0,8 1,1 3,1 1,5 0,0 28,7 Uppsala 0,0 2,0 5,0 5,9 0,3 0,7 3,0 3,3 0,3 20,5 Värmland 0,7 5,1 11,0 2,2 1,1 1,1 3,7 0,7 0,0 25,6 Västerbotten 0,0 1,6 4,7 3,1 0,0 1,9 3,5 0,4 0,0 15,2 Västernorrland 0,0 6,1 7,0 2,5 0,4 0,4 2,9 1,6 0,0 20,9 Västmanland 0,8 7,3 18,4 4,2 1,1 1,5 2,3 1,9 0,0 37,5 Västra Götaland 0,1 2,6 7,9 3,0 0,9 0,3 2,9 2,7 0,0 20,5 Örebro 0,7 5,8 20,1 4,4 1,1 1,8 3,3 1,5 0,4 39,1 Östergötland 0,7 7,2 8,4 5,0 0,7 0,7 3,6 1,2 0,2 27,9 Nationellt medelvärde 0,3 4,0 8,8 4,9 0,8 0,7 3,2 2,3 0,2 25,1 Sammanfattning Den mest förekommande brottskategorin under 2004 var olaga hot/ofredande. Hets mot folkgrupp var den mest förekommande brottskategorin där även en koppling till vit makt fanns. Sammantaget hade 12 procent av anmälningarna ett vit makt-ideologiskt motiv. Örebro, Västmanland och Stockholm var de län som under året uppvisade den största andelen anmälningar med främlingsfientligt motiv i förhållande till folkmängd. Relativt få anmälningar gjordes i Hallands och Västerbottens län. 23

26 Brott med antisemitiskt motiv I det följande redovisas polisanmälningar med ett antisemitiskt motiv. Denna kategori är av särskilt intresse på grund av den viktiga roll som antisemitiska föreställningar spelar inom vit makt-miljön. Brottsutveckling och brottskategorier Under året gjordes 151 anmälningar där bakgrunden kunde antas vara antisemitism. Detta innebar en ökning med 44 procent från år Även för denna kategori kan ökningen, åtminstone till största delen, förklaras med den metodutveckling som genomfördes under året och som diskuterats tidigare i rapporten. Tabell 3 Antal anmälningar med ett antisemitiskt motiv samt antal vit makt-relaterade, uppdelade efter huvudbrottskategori. Brottskategorier Vit makt- Antal relaterad (antal) Grov misshandel 1 1 Misshandel 0 6 Olaga hot/ofredande Ärekränkningsbrott 0 7 Skadegörelse 3 10 Klotter 5 11 Hets mot folkgrupp Olaga diskriminering 0 2 Övriga brott 1 6 Summa

27 Andelen av dessa anmälningar där även ett vit makt-ideologiskt motiv fanns var under året 27 procent och bestod i att gärningsmannen använt någon form av nazistisk symbol eller uttryck i samband med brottet, oftast hakkors eller hitlerhälsning. Vid brotten utan koppling till vit makt har gärningsmannen uttryckt eller visat ett ogillande mot judar. Exempel på denna typ av anmälningar är vandalisering av lokaler med koppling till judar, vandalisering på judiska begravningsplatser, hot, ofredande, ärekränkning och trakasserier av personer på grund av deras eller av gärningsmannen uppfattade judiska börd/trosuppfattning eller att epitetet jude används på ett nedvärderande eller förolämpande sätt. Hets mot folkgrupp var det mest förekommande huvudbrottet både totalt och för brott med koppling till vit makt. Geografisk fördelning Tabellen nedan visar den länsvisa uppdelningen av anmälningar med ett antisemitiskt motiv. År 2004 stod de tre storstadslänen, framförallt Stockholm och Skåne, för de flesta anmälningarna, 81 procent. En rimlig förklaring till detta förhållande är den större koncentrationen av både personer med judisk trosuppfattning/härkomst och samlingslokaler, exempelvis synagogor, som finns i storstadsregionerna. Tabell 4 Antal anmälningar med antisemitiskt motiv, uppdelade efter huvudbrott och län. Län Grov Missh. Hot/ Ärekr. Skade- Klotter Hets m Olaga Övr. Totalt missh. ofred. görelse folkgr. diskr. brott per län Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa

28 Sammanfattning Av det totala antalet anmälningar kunde 27 procent kopplas till ett vit makt-ideologiskt motiv. De mest förekommande huvudbrotten var hets mot folkgrupp följt av olaga hot/ofredande. Detta gällde även brotten med koppling till vit makt. Flest anmälningar gjordes även under detta år i storstadslänen. 26

29 Brott med homofobiskt motiv I detta kapitel beskrivs polisanmälningar med homofobiskt motiv. Med denna typ av brottslighet avses anmälningar där homofobi, av målsäganden, anmälaren eller av annan relevant person, uppfattas vara motivet eller ett av motiven till brottet. Exempel är brott mot person på grund av att gärningsmannen tror eller vet att denne är homosexuell eller att gärningsmannen på något sätt uttrycker missaktning mot homosexuella eller homosexualitet. Anmälningar med homofobiskt motiv ingår som en egen kategori i denna rapport eftersom homosexuella inom vit makt-miljön av tradition betraktats som en moralisk fiende. Dessutom innehåller de flesta ideologiska program för organisationer inom miljön texter som uttrycker hat mot och/eller uppmanar till våld mot homosexuella. I praktiken kan dock relativt få anmälningar kopplas till vit makt-miljön. Det är trots detta viktigt att även fortsättningsvis ur detta perspektiv ha särskild uppmärksamhet över denna brottslighet eftersom homosexuella så tydligt pekas ut som hatobjekt och därför framöver kan riskera en ökad utsatthet från vit makt-miljön. Brottsutveckling och brottskategorier År 2004 gjordes 614 anmälningar med homofobisk bakgrund. Det innebar en ökning med 117 procent i jämförelse med Denna mycket stora ökning kan till största delen härledas till den tidigare diskuterade metodutvecklingen som genomfördes under året. Ökningen av anmälningar med denna bakgrund är dock betydligt större än anmälningar med främlingsfientliga och antisemitiska motiv. En förklaring till detta är att anmälningsbenägenhet och antalet anmälningar som kunnat kopplas till detta brottsmotiv ökat. Dessa faktorer har vi tidigare bedömt vara en förklaring till den kontinuerliga ökningen av anmälningar med ett homofobiskt motiv som kunnat iakttas i statistiken sedan år

30 Tabell 5 Antal anmälningar med homofobiskt motiv samt antal vit makt-relaterade, uppdelade efter huvudbrottskategori. Brottskategorier Vit makt- Antal relaterade (antal) Grov misshandel 0 7 Misshandel Olaga hot/ofredande Ärekränkningsbrott Skadegörelse 4 39 Klotter 2 30 Hets mot folkgrupp Olaga diskriminering 0 11 Övriga brott 2 6 Summa De mest förekommande brottskategorierna under året var olaga hot/ofredande, följt av misshandel och ärekränkning. Dessa brottskategorier stod sammantaget för 83 procent av det totala antalet anmälningar. Våldsbrotten tillsammans med olaga hot/ofredande stod för 62 procent. Andelen anmälningar med vit makt-ideologiskt motiv var under året 6 procent. Det vanligaste brottet var hets mot folkgrupp följt av olaga hot/ofredande. Några exempel på brott med koppling till vit makt är när gärningsmannen i samband med en misshandel uttrycker både djävla bög och Sieg heil samt när någon klottrat hakkors på klubbar som vänder sig till homosexuella. Geografisk fördelning I tabell 6 redovisas hur huvudbrotten fördelade sig mellan län och brottskategorier. Flest anmälningar gjordes i Kalmar län följt av Norrbotten och Västmanland. Flest anmälningar av våldsbrott och olaga hot/ofredande i förhållande till folkmängden gjordes i Västmanland, Norrbotten och Västernorrland. Mycket få brott anmäldes på Gotland och i Kronobergs län. 28

31 Tabell 6 Antal anmälningar med homofobiskt motiv, uppdelade efter huvudbrott och län, per invånare. Hets Län Grov Missh. Hot/ Ärekr. Skade- Klotter m. Olaga Övr. Totalt missh. ofred. görelse folkgr. diskr. brott per län Blekinge 0,0 2,0 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,7 Dalarna 0,0 1,8 2,5 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 5,1 Gotland 0,0 0,0 0,0 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,7 Gävleborg 0,0 1,4 2,5 0,7 0,4 0,0 0,7 0,0 0,0 5,8 Halland 0,0 0,7 1,4 1,8 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 4,9 Jämtland 0,0 1,6 3,9 0,0 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 7,1 Jönköping 0,0 1,5 2,4 0,9 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 5,2 Kalmar 0,4 0,9 3,8 2,6 1,3 0,4 0,0 0,4 0,0 9,8 Kronoberg 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 2,2 Norrbotten 0,0 1,6 5,1 1,6 0,0 0,4 0,0 0,0 0,4 9,1 Skåne 0,0 1,6 3,2 1,8 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 7,1 Stockholm 0,2 1,9 2,7 1,8 0,5 0,7 0,3 0,1 0,1 8,2 Södermanl. 0,0 1,5 3,4 2,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 Uppsala 0,3 2,0 1,3 2,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 6,9 Värmland 0,0 0,7 2,6 1,1 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 4,8 Västerbotten 0,0 0,8 1,6 0,8 0,0 0,8 0,4 0,0 0,0 4,3 Västernorrl. 0,0 3,3 2,9 1,2 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 8,2 Västmanl. 0,4 2,7 3,8 0,0 0,4 0,0 0,0 0,8 0,8 8,8 Västra Götal. 0,0 1,1 1,9 1,4 0,7 0,3 0,2 0,4 0,0 6,0 Örebro 0,0 2,2 2,6 1,5 0,7 0,7 0,4 0,0 0,0 8,0 Östergötl. 0,0 1,4 2,4 1,4 0,5 0,2 0,7 0,0 0,0 6,7 Nationellt medelvärde 0,1 1,5 2,6 1,4 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 6,8 Sammanfattning Den mest förekommande typen av anmälningar med ett homofobiskt motiv var olaga hot/ofredande följt av misshandel och ärekränkning. Andelen anmälningar med ett vit makt-ideologiskt motiv var under året 6 procent. Den vanligaste typen av brott här var hets mot folkgrupp följt av olaga hot/ofredande. År 2004 gjordes flest anmälningar i förhållande till folkmängd i Kalmar, Norrbotten och Västmanland. Flest anmälningar av våldsbrott och olaga 29

32 hot/ofredande i förhållande till folkmängd gjordes i Västmanland, Norrbotten och Västernorrland. 30

33 Brott med vit makt-ideologiskt motiv Följande kapitel beskriver polisanmälningar där motivet eller ett av motiven till brottet varit vit makt-ideologiskt. Utöver en totalredovisning har anmälningarna delats upp i två kategorier: anmälningar med ett vit makt-ideologiskt motiv där en säker koppling till vit makt-miljön saknas (tabell 9) samt anmälningar där en säker koppling till nämnda miljö föreligger (tabellerna 10 och 11). I den första kategorin finns anmälningar i vilka gärningsmannen uttryckt sympati med vit maktideologi och nazistiska åsikter. Den andra kategorin består av anmälningar där gärningsmannen haft en koppling till någon av de vit makt-organisationer som denna miljö består av. Dessa organisationer har det gemensamma att de förespråkar våld som metod för att uppnå sina ideologiska mål. De tre centrala organisationerna i dag är Svenska Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom (SMR/NU), Nationalsocialistisk front (NSF) samt Blood and Honour (B&H). Svenska Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom har sedan ett par år sitt huvudsäte i Västra Götaland, framförallt i området kring Skara, men har den största andelen anhängare i Stockholmsområdet. De betraktar sig inte som en organisation utan som ett nationellt sinnat nätverk. Nätverket ser som sin uppgift att skydda den svenska historien, den svenska kulturen och den svenska identiteten genom att bekämpa integration samt motverka utplåningen av vårt folk genom sammansmältning av raser och folkgrupper. 2 Nationell Ungdom är nätverkets ungdomsorganisation och har under senare år spridit stora mängder vit makt-propaganda. Det är i Nationell Ungdom som organisationens huvudsakliga verksamhet bedrivs. Nationalsocialistisk front har sitt huvudsäte i Karlskrona där även organisationen bildades Organisationen är hierarkiskt uppbyggd med en central ledning och undergrupper. Av handlingsprogrammet 2 Svenska Motståndsrörelsens webbplats på internet 31

34 framgår att organisationen arbetar för bland annat nationell självförsörjning, repatriering av alla utomeuropeiska invandrare, upprättande av en statlig raskontroll för att säkerställa den nordiska rasens andliga och biologiska sundhet samt statlig kontroll av media. Den övergripande målsättningen är att bana vägen för ett nationalsocialistiskt makttillträde och därefter avskaffa demokratin. 3 Sedan april 1999 betraktar sig Nationalsocialistisk front som ett politiskt parti även om man inte officiellt lyckats registrera organisationen som ett sådant. 4 Vid valet den 15 september 2002 ställde man utan framgång upp i kommunalvalet i Karlskrona. Organisationen sprider mycket propaganda för sin verksamhet och bedriver en omfattande försäljning av vit maktprodukter, bland annat CD-skivor, via internet. Blood & Honour är en del i ett internationellt nätverk av producenter och distributörer av vit makt-musik. På den svenska marknaden är organisationen en av de dominerande aktörerna. Brottsutveckling och brottskategorier Figuren nedan visar att brottslighet med koppling till vit makt-ideologi varit relativt stabil under de senaste fyra åren. Statistiken över denna typ av anmälningar bedöms inte ha påverkats i någon större utsträckning av de metodförändringar som tidigare diskuterats. Denna typ av brottslighet tillhör Säkerhetspolisens kärnverksamhet vilket även innebär att möjligheter har funnits att validera siffrornas rimlighet mot andra källor. Figur 1 Antal anmälningar med vit makt-ideologiskt motiv, Antal anmälda brott År 3 Nationalsocialistisk fronts webbplats på internet 4 Man har inte lyckats samla in erforderligt antal namnunderskrifter, vilka krävs för registrering som parti. 32

35 Hets mot folkgrupp har varit den enskilt vanligaste brottskategorin under de senaste fyra åren även om skadegörelse och klotter sammantaget varit fler. Tabell 7 Antal anmälningar med vit makt-ideologiskt motiv, uppdelade efter huvudbrottskategori, Brottskategorier Grov misshandel Misshandel Olaga hot/ofredande Skadegörelse Klotter Hets mot folkgrupp Övriga brott Summa Geografisk fördelning Brottslighetens med ett vit makt-ideologiskt motiv har, totalt sett, varit stabil under de senaste fyra åren. Antalet anmälningar i några av de enskilda länen har dock varierat på intressanta sätt. I Skåne, Östergötland och Jönköping ökade anmälningarna betydligt till de högsta siffrorna sedan år Gävleborgs kontinuerliga ökning sedan år 2001 fortsatte. I både Stockholm och Västerbotten minskade antalet anmälningar till de lägsta nivåerna under 2000-talet och i Kronoberg och Västra Götaland minskade anmälningarna betydligt i jämförelse med år I Kronoberg är minskningen en tillbakagång till 2002 års nivå. 33

36 Tabell 8 Antal anmälningar med vit makt-ideologskt motiv, uppdelade efter län, Län Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa I tabell 9 och 10 beskrivs antal anmälningar uppdelade på huvudbrott i relation till folkmängden i länen. I tabell 9 redovisas anmälningar med ett vit makt-ideologiskt motiv utan en säker koppling till vit makt-miljön (fortsättningsvis kallad anmälningar med koppling till vit maktideologi). 5 Exempel kan vara att gärningsmannen visat sympati för nazismen, använt nazistiska symboler eller att organisationsnamn klottrats. I tabell 10 redovisas de anmälningar där det bedömts föreligga en säker koppling till vit makt-miljön. Exempel på detta är tryckta flygblad och dekaler där det framgår att någon vit makt-organisation ligger bakom. Det kan också vara fester och konserter arrangerade av organisationer inom miljön samt brott där gärningsmannen är känd som tillhörande vit makt-miljön. Troligtvis finns det anmälningar i statistiken som räknas till den första kategorin, det vill säga kopplade till vit makt- 5 För mer ingående diskussion om begreppen, se metodkapitlet. 34

37 ideologi, som egentligen borde räknas till den andra, kopplade till vit makt-miljön. Detta beror på att information om miljö-kopplingen saknats och därför inte påtalats i anmälan. Tabell 9 Antal anmälningar med vit makt-ideologiskt motiv, utan säker koppling till vit maktmiljön, uppdelade efter huvudbrott och län, per invånare. Län Grov Missh. Hot/ Skade- Klotter Hets m. Övr. Totalt missh. ofred. görelse folkgr. brott per län Blekinge 0,0 2,7 2,7 2,0 6,0 1,3 0,0 14,6 Dalarna 0,0 0,4 1,8 1,1 1,8 3,6 0,0 8,7 Gotland 0,0 1,7 1,7 0,0 13,9 3,5 0,0 20,8 Gävleborg 0,0 1,1 7,6 1,4 2,2 2,9 0,4 15,5 Halland 0,0 0,0 1,1 2,8 2,8 2,5 0,0 9,2 Jämtland 0,0 0,0 0,0 0,8 2,4 3,1 0,0 6,3 Jönköping 0,0 1,5 1,5 2,7 2,7 4,9 0,3 13,7 Kalmar 0,0 1,7 1,3 1,7 2,1 6,0 0,0 12,8 Kronoberg 0,0 2,2 1,1 1,7 5,6 2,8 0,0 13,5 Norrbotten 0,0 0,8 2,4 2,8 0,8 3,2 0,4 10,3 Skåne 0,2 1,0 2,8 6,3 3,4 2,9 0,4 17,1 Stockholm 0,2 1,1 1,4 1,6 2,3 3,0 0,4 10,0 Södermanland 0,0 1,1 0,8 3,8 5,4 2,3 0,0 13,4 Uppsala 0,0 0,7 1,3 0,7 3,0 2,3 0,6 8,6 Värmland 0,0 1,5 2,9 4,4 5,8 4,0 0,0 18,6 Västerbotten 0,0 0,0 0,8 0,4 0,8 0,8 0,0 2,7 Västernorrland 0,0 0,8 0,4 1,2 0,8 1,2 0,0 4,5 Västmanland 0,4 1,5 1,9 1,9 3,4 2,7 0,0 11,9 Västra Götaland 0,0 0,6 1,4 2,9 2,4 2,0 0,1 9,4 Örebro 0,0 0,4 2,6 1,8 1,5 0,7 0,0 6,9 Östergötland 0,5 1,2 3,4 5,0 4,1 2,9 0,2 17,3 Nationellt medelvärde 0,1 1,0 1,9 2,8 2,8 2,8 0,2 11,5 Tabellen 9 visar att de mest förekommande huvudbrotten under året var skadegörelse, klotter samt hets mot folkgrupp. Dessa kategorier stod sammantaget för 73 procent av samtliga anmälningar. Flest anmälningar i förhållande till folkmängden stod Gotland, Värmland, Östergötland och Skåne för. I dessa län anmäldes minst 17 brott per invånare. På Gotland och i Värmland var klotter den största brottskategorin. Skadegörelse var vanligast i Östergötland och Skåne. Flest anmälningar med misshandel som huvudbrott gjordes i Blekinge och Kronoberg. I Gävleborg dominerade olaga hot/ofredande, vilket var en kraftig ökning från föregående år. 35

38 Tabell 10 Antal anmälningar med säker koppling till vit makt-miljön, uppdelade efter huvudbrott och län, per invånare. Län Grov Missh. Hot/ Skade- Klotter Hets m. Övr. Totalt missh. ofred. görelse folkgr. brott per län Blekinge 0,0 0,0 1,3 0,0 0,0 0,7 0,0 2,0 Dalarna 0,0 0,0 0,4 1,4 0,0 0,4 0,0 2,2 Gotland 0,0 0,0 1,7 0,0 0,0 1,7 0,0 3,5 Gävleborg 0,0 0,0 2,9 0,4 0,0 2,2 0,4 5,8 Halland 0,0 0,0 0,7 0,7 0,0 0,4 0,0 1,8 Jämtland 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,6 1,6 Jönköping 0,0 0,9 0,3 0,6 0,0 0,9 0,0 2,7 Kalmar 0,0 0,9 0,0 3,0 0,0 6,4 1,7 13,1 Kronoberg 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 1,1 Norrbotten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4 Skåne 0,0 0,1 0,3 0,7 0,0 0,4 0,5 2,0 Stockholm 0,0 0,3 0,2 0,2 0,0 0,7 0,6 2,1 Södermanland 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppsala 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Värmland 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 1,5 0,4 2,2 Västerbotten 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,4 0,0 0,8 Västernorrland 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4 0,8 0,0 1,6 Västmanland 0,0 0,8 0,0 0,8 0,0 1,5 0,8 3,8 Västra Götaland 0,0 0,1 0,4 0,2 0,1 1,1 0,4 2,2 Örebro 0,0 0,0 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0 1,1 Östergötland 0,0 0,0 1,7 1,2 0,5 2,2 1,7 7,2 Nationellt medelvärde 0,0 0,2 0,4 0,5 0,0 0,9 0,5 2,5 Tabellen ovan visar att över en tredjedel av anmälningarna med en säker koppling till vit makt-miljön hade hets mot folkgrupp som huvudbrott. Därefter följde skadegörelse, olaga hot/ofredande samt övriga brott. Även under detta år handlade över hälften av samtliga anmälningar om spridande av propaganda, främst i form av olagligt uppsatta affischer och klistermärken, men även genom spridning av flygblad och försäljning av tidningar. De flesta av dessa händelser anmäldes som hets mot folkgrupp, skadegörelse samt som brott som här kategoriserats som övriga brott. De flesta våldsbrotten handlade om att vit makt-anhängare misshandlat vänsteraktivister samt brott i samband med demonstrationer. Antalet anmälningar ökade under 2004, dock inte i lika stor utsträckning som under år

39 Kalmar hade den högsta andelen anmälda brott av detta slag i förhållande till folkmängden. Största andelen utgjordes av propagandabrott från Nationalsocialistisk front, anmälda som hets mot folkgrupp. Anmälningarna i Kronobergs län minskade kraftigt under året. Brottslighet med koppling till vit makt-miljön Tabell 11 visar att en mycket stor andel av anmälningarna hade en koppling till Nationalsocialistisk front. Den största andelen av dessa gjordes i Kalmar, Västra Götaland och Östergötland. Flest anmälningar med koppling till Svenska Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom gjordes i Stockholm. Tabell 11 Antal anmälningar med säker koppling till vit makt-miljö, uppdelade efter vit maktorganisationer och län. 6 Län SMR/NU NSF B&H Övriga Övrigt Totalt grupper per län Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa I kategorin Övrigt ingår anmälningar med koppling till kända personer inom vit maktmiljön utan direkta kopplingar till någon specifik organisation samt anmälningar i samband med arrangemang med koppling till flera organisationer inom vit makt-miljön. Här ingår även brott kopplade till webbplatsen Info