Linköpingsforskare världsledande inom artificiella hornhinnor

Transkript

1 Ett magasin från optikbranschen tema Synfelskirurgi Linköpingsforskare världsledande inom artificiella hornhinnor Ny leverantör av linser till Sverige Optikföretagen som minglade på modeveckor Safilos nye vd välkänt ansikte i branschen NR 9.12

2

3

4

5 På guldplats i Linköping START 5 Sommarens OS gick inte riktigt så bra som vi kanske hade hoppats på. Målet var 10 medaljer, men det slutade strax under. Annars är det oftast när Sverige når framgångar inom idrott som hela landet sluter upp i en glad och stolt yra. Men ibland önskar man att en sådan yra även kunde uppstå kring framgångar på andra områden. Som forskning kring artificiella hornhinnor exempelvis. För när ett forskarteam i Linköping för fyra år sedan transplanterade konstgjorda hornhinnor var de inte bara på medaljplats: de var etta i hela världen. Visst ringde medier från hela världen och visst uppmärksammade Östnytt det hela. Inget ont om Östnytt. Men inte är det prime time och de största tv-kanalerna som drar på. Det är faktiskt inte alls som när Sverige tar OS-silver i handboll. Trots att det är guld och förstaplats vi talar om. Fyra år efter transplantationerna blickar forskarna nu fram emot nästa utmaning. Frågan är om de kommer att vara först i världen och ohotade på pallen särskilt länge till. Själva ser de fram emot konkurrens. Optik har besökt dem i det nya laboratorium som för närvarande byggs vid Universitetssjukhuset i Linköping. 13 linstempo i ungern I detta nummer introducerar vi också en ny och återkommande sektion som vi kallar Kontrapunkt. Där får två optiker svara på aktuella frågor. Denna gång handlar det om refraktiv kirurgi. Kom gärna med tips på bra frågor till dem (och även till tidningen i övrigt) till optik@radicalpr.se 16 modeveckan Trevlig läsning! MATS ALMEGÅRD redaktör mats@radicalpr.se 20packa kappsäcken REDAKTION optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö och mer ur innehållet: Världsledande på hornhinnor 6 Malmö för samarbete 11 Analogt flagg hissat 22 Dubblar vd-syssla 24 Satsning på ett märke 26 Kontrapunkt: två åsikter 28 Priserna ökar på progressivt 29 Krönika 32 Vetenskap 35

6 6 Text SYNFELSKIRURGI mats almegård FOTO WILHELM JARESAND Det är fyra år sedan som konstgjorda hornhinnor för första gången någonsin transplanterades i ögonen på patienter. Universitetssjukhuset i Linköping blev därmed historiskt. Nu bygger den världsledande forskargruppen ett nytt laboratorium och blickar framåt. Världsledande på kons May Griffith och Per Fagerholm blev världsberömda när de publicerade en artikel i tidskriften Science. I den beskrev de hur de utvecklat artificiella hornhinnor som sedan transplanterades i tio patienters ögon. Intresset världen över var minst sagt stort. Inom 24 timmar efter att tidskrifen publicerades fick jag mejl från forskarkollegor från jordens alla hörn och patienter som ville ställa sig i kö för transplantation, säger Professor Per Fagerholm. Vi får faktiskt fortfarande mejl och brev från patienter som undrar om de kan få bli behandlade här, säger Professor May Griffith. Nyheten kablades ut över hela världen. TV, radio och tidningar rapporterade om detta unika medicinska genombrott. Att konstgjorda hornhinnor transplanterats till människor för första gången är givetvis en jättenyhet. Konstgjorda hornhinnor i sig är inget unikt. Det har gjorts försök med konstgjorda hornhinnor ända sedan 1800-talet. Men där tidigare konstgjorda hornhinnor varit mer av en slags protes, är Linköpingsforskarnas hornhinnor något annat. Vi har hela tiden strävat efter att få hornhinnan att återbilda sig själv. skickade en kollega till May i Ottawa och via den kontakten började May och jag diskutera. Så småningom bestämde vi att vi skulle börja arbeta tillsammans med artificiella hornhinnor. Så vi diskuterade olika material och hur användbart dessa material var för kirurgi, säger Per. Att just Linköping blev centrum för detta arbete beror helt enkelt på att det är där Per Fagerholm arbetar. Han är rutinerad inom hornhinnekirurgi. Redan 1986 utförde han sin första hornhinnetransplantation. En kollega på Karolinska sjukhuset som hade haft hand om hornhinnekirurgin där gick i pension och man kan säga att jag ärvde klinik och patienter. Efter det flyttade han till Linköping och det var när han var där som han började samarbeta med May i Canada. Hon tog fram de artificiella hornhinnorna och skickade över dem till Per som började med att transplantera i kaninögon. Där-, Donerade hornhinnor kan ibland medföra en viss problematik. En konstgjord hornhinna har däremot fördelar genom att den aldrig stöts bort av immunförsvaret och att det varken uppstår irritation eller inflammation. Det var den viktigaste anledningen till att May Griffith och Per Fagerholm började utveckla konstgjorda hornhinnor. May Griffith har länge forskat på stamceller och generativ medicin. Arbetet med att utveckla artificiella hornhinnor för transplantation tog henne så småningom från hemlandet Canada till Sverige och Linköping. Vårt samarbete började med att jag

7 7 Konstgjorda hornhinnor i sig är inget unikt. Det har gjorts försök med konstgjorda hornhinnor ända sedan 1800-talet. Vi har hela tiden strävat efter att få hornhinnan att återbilda sig själv. tgjorda hornhinnor

8 8 SYNFELSKIRURGI Vi har arbetat länge och målmedvetet. Allt har dokumenterats och pappershanteringen kring detta är enorm. Det är mycket som ska skickas in till läkemedelsverket och etiska rådet. Reglerna är strikta och det är givetvis bra. efter fortsatte försöken med minigrisar. Efter många försök var det dags att ta steget över till människor. Vi har arbetat länge och målmedvetet. Allt har dokumenterats och pappershanteringen kring detta är enorm. Det är mycket som ska skickas in till läkemedelsverket och etiska rådet. Reglerna är strikta och det är givetvis bra. År 2007 var det dags att transplantera i människoögon. Tio patienter som stod i kö för hornhinnetransplantation valdes ut av Per och tillfrågades om de ville delta i detta nya försök. Alternativet var att vänta på en donerad hornhinna och för de flesta var detta inget svårt val. De ställde gärna upp. Patienterna verkade tycka att det var skönt att få en hornhinna som inte kom från någon som dött, säger May. Den konstgjorda hornhinnan tillverkades i laboratorium och bestod av ett fibernätverk som tillverkats av kollagen, som är ett naturligt protein som finns i hornhinnor. Detta fibernätverk fungerar som en byggställning, i vilken patienternas stamceller kommer in och bygger upp vävnad. Nerverna som kapats under operationen återväxte också väldigt snabbt. Faktum är att det gick snabbare än vad vi vågat hoppas på. Syftet med denna första transplantation var egentligen att visa materialen och tillvägagångssätet var säkert. Att resultatet blev så lyckat är en bonus. Var det nervöst? Det är klart att det var lite nervöst eftersom det var första gången någonsin. Göran Det Börjesson visade sig flaggar att det växt ihop så bra, att det inte gick att för se ett ärren utvidgat mellan kursutbud. det konstgjorda och det naturliga. Patienterna har nu följts i fyra år. Deras syn är något sämre än hos patienter som får en donerad hornhinna, men flertalet ser bra och har varit stabila under hela perioden. Nu har Per och May utvecklat tekniken ytterligare. Då hade vi inte lika starka material som de nya vi har nu, så utifrån det fick vi använda oss av en överliggande sutur. Retrospektivt inser vi att det blev lite för trångt. Detta kommer givetvis att korrigeras nästa gång. Men med det i åtanke: patienterna har hittills visat förbättringar i sex av fallen. När man sätter in kontaktlinser utjämnas linjerna och alla har faktiskt fått förbättrat seende så vi är mycket nöjda, säger Per. Skulle du beskriva detta som ett stort kirurgiskt ingrepp? Nej, det är som ett vanligt ingrepp. Det man gör är en djup lamelltransplantation där man tar bort mitten av den sjuka hornhinnan, och lämnar en tunn del i botten. Sedan tar man samma storlek på en artificiell hornhinna och syr fast den. Sen lägger vi bandagelins över det. Patienterna återhämtar sig snabbare än vad vi trodde. Vi har inte kontrollerat alla aspekter men vad vi vet är att vi kan ta bort sutur/ söm efter 5 6 veckor. Jämfört med vanliga transplantationer där vi tar bort dem efter ett år. Ni arbetar ständigt på att förbättra allt kring transplantationen? Ja, det är ständigt förbättringsarbete. Vi har lärt oss att vi bör sy med enkla stygn, inte överliggande. Det var lite problem med epitelet som ligger över ytan, det motsvarade mönstret på sömmarna, så vi vill sluta använda den gamla tekniken. Inflammationer är en annan sak som vi försöker hålla i schack så mycket det bara går. Tidiga inflammationer kan påverka hornhinnan och det problemet har vi tagit tag i, Forskningsingenjör Mårten Skog och Post Doc-researcher Debasish Mandal granskar en konstgjord hornhinna.

9 The best look I ever had! Säkra ditt introduktionserbjudande Ring eller Internet: / magnus.sandberg@eschenbach-optik.com

10 10 SYNFELSKIRURGI genom att göra hornhinnorna starkare och mer motståndskraftiga. Vi planerar också att använda fosterhinna som ett plåster, för det bevarar fukt och håller infektionerna borta. Av de 600 årligen förekommande hornhinneoperationerna i Sverige uppskattar Per att cirka 300 av dem skulle vara lämpliga att utföra med artificiella hornhinnor. Men i sammanhanget är det inte Sverige som är intressantast. I Asien och Afrika finns det många länder där det är brist på donerade hornhinnor samtidigt som det finns många fler hornhinnesjukdomar. WHO uppskattar att det finns 10 miljoner blinda bara på grund av hornhinnesjukdomar. I vissa länder förbjuder religionen donationer och att transplantera med artificiella hornhinnor skulle vara ett bra alternativ. Hur skulle man tänka sig det hela rent praktiskt? Om väl produktionen kom igång i stor skala kunde man tänka sig att dessa artificiella hornhinnor skickas i medicinglas till andra länder. De skulle kunna vara förpackade som kontaktlinser ungefär. Det som då krävs är en kirurg som kan utföra hornhinnetransplantationer. Det är bara att sätta in, sy fast och följa patientens utveckling. Det behövs ingen specialteknologi. Varför har utvecklingsländerna problem med hornhinnesjukdomar? Det beror bland annat på, bakteriella infektioner, mässling brist på a-vitamin som ger torra ögon. Är detta en stor utmaning? Att lösa problemet är en stor utmaning, ja. Har ni konkurrenter vid andra universitet? Jag hoppas det, annars vore det bra trist. Vi har visat med denna första studie att detta är vägen att gå. Vi hoppas att vi är på rätt väg. Sen kanske någon riktigt intelligent person kanske kan komma på någon ännu bättre väg kanske, säger Per och skrattar. Just nu byggs ett GMP-laboratorium upp vid Universitetssjukhuset i Linköping för tillverkning av artificiella hornhinnor. Förkortningen GMP står för Good Manufacturing Practice och det är en slags laboratorium som är helt sterilt och som möter en massa andra specificerade krav som temperatur, lufttryck och annat. Själva laboratoriet innehåller en stor mängd lådor eller kammare, där själva arbetet pågår. Dessa är avskiljda från varandra och kan också stängas ner en och en. De har egna ventilationssystem. Att kunna ha tillgång till ett sånt här labb är unikt. Designen har vi själva gjort. Jämfört med traditionella cleanrooms där de som går in måste ha rymddräkt består detta av ett antal isolerade minilaboratorier. Personen behöver inte klä sig så mycket. I ett traditionellt cleanroom måste man stänga allt om något går snett. Här stänger vi igen en låda om något händer inuti den och tar in en ny låda. Det är designat för att vara mycket effektivare kostnadsmässigt och praktiskt för de som jobbar här, säger May Griffith. Förhoppningen är att ta detta nya GMP-labb i bruk i början av nästa år. Kravet på dokumentation och spårbarhet är stort och det tar tid att bygga. Ska ni tillverka hornhinnorna här? Till en början kommer vi att göra det. Men det är ju ingen produktionsanläggning. Vi ägnar oss åt forskning och utveckling. När det blivit tillräckligt stort flyttar vi ut detta till ett företag, säger May. När labbet här är klart kan vi göra nästa omgång hornhinnor för implantering. Men jag gissar inte på något nytt datum längre, nu väntar vi bara. Det tar sin lilla tid, säger Per. Har ni redan nu en ny patientgrupp som väntar på nästa generations artificiella hornhinnor? I nästa fas kommer vi att jämföra två sjukdomsgrupper samt utvärdera ett nytt sätt att sy, samt att utvärdera användandet av fosterhinna. Patientgruppen kommer att bli större. Vi planerar att operera 20 patienter. Operationen kommer att ske med en ny typ av laser, så kallad femtosecondlaser. Varför behövs ett super-labb? För att tillverka saker som ska transplanteras in i människors kroppar behöver man sådana här laboratorier för att exkludera alla möjliga risker och smittor. När hornhinnorna till sist ligger i sin glasbehållare strålas de med elektricitet för att se till att allt som eventuellt lever dör. Så, det är en verkligt steril produkt, säger May. Verksamheten med det nya laboratoriet pågår för fullt och de cirka 30 personerna som ingår i forskarlaget ser ljust på framtiden. Förmodligen kommer världens forskare och medier snart att åter rikta blickarna mot Linköping och den spetsforskning som pågår där. Det nya GMPlabbet börjar ta form.

11 11 I slutet av augusti hölls i Malmö ett informations- och diskussionsmöte för optiker tillhörande Region Skåne. En stor variation av information har uppmärksammats i optikernas remisser. Här klargjordes vilken information som ska finnas i remissen för ett snabbare och mer kvalitetssäkert handläggande på ögonkliniken. Text och foto: Catarina Ericson Samarbete för patientens bästa Roger Sidenstam, överläkare och klinikchef vid ögonkliniken SUS i Malmö, hälsade alla välkomna och berättade att syftet med detta möte var att öka kvaliteten på ögonsjukvården. Han talade om de två olika patienttyperna de har, den reella som är människan och den virtuella som står i journalen. För att vården ska bli så komplett och kvalitativ som möjligt måste dessa stämma överens. Det innebär att remisserna ska ge en så saklig framställning av besvär, symptom och optikerns fynd som möjligt. Det ökar möjligheten att prioritera patienterna i rätt ordning. Optikern som skickar en remiss kan ses som en underleverantör till ögonklinikerna och remissen är produkten, självklart måste produkterna vara av bra kvalitet för att slutresultatet, patientens välbefinnande, ska bli optimalt. Om alla arbetar efter tanken Rätt från mig ökar kvaliteten på vården. Remissmöjligheter Därefter berättade Göran Skjöld MSc i Klinisk Optometri Leg Optiker FAAO, om de 71 remisser som han Patient och Roger Sidenstam gemensamt gått Optiker igenom för att prioritera. Det var inte positiva siffror, av dessa 71 remisser kunde endast fem prioriteras direkt, Läkare Annan optiker 49 gick inte att säkert bedöma och i 15 remisser saknades både diagnosmisstanke och frågeställning. Denna genomgång har legat till grund för kvällens möte som Roger och Göran varit de drivande att arrangera. Det är inte enbart i Skåne som remisserna håller en låg kvalitet. St. Eriks Ögonsjukhus har uppgett att cirka 95 procent av remisserna är av dålig kvalitet. Optiker måste veta när remisser ska skickas och vad den ska innehålla. Anders Bergström, Överläkare och enhetschef vid ögonkliniken SUS i Malmö, talade sedan om önskemål på vad remissen ska innehålla. Diagnoskoder ska finnas med i remissen. Det finns två olika typer av dessa: IcD10 SE som används inom sjukvården och Ksh97-p som är Anders Bergström, Roger Sidenstam, Paul Folkesson och Göran Skjöld. en förenklad variant för primärvården, vilken Optiker som primärvård kan använda. Diagnoskoderna underlättar prioriteringen och bedömningen av remissen. Anders berättade om åtgärder vid vanliga ögonsjukdomar. Katarakt H25-p, operation sker när synen är så nedsatt att det hindrar det dagliga livet, NIKE och Priquest är bra verktyg för denna bedömning. Glaukom H40-p innebär, papillskada, synfältsskada och ev. förhöjt IOP, enbart högt tryck innebär inte glaukom och är inte en fullständig remiss. AMD H353 är i Sverige den vanligaste orsaken till förlust av synen. Det finns två varianter, torr som inte kan behandlas och våt som kan behandlas i ett tidigt skede. Remisserna ska innehålla relevanta anamnetiska uppgifter och undersökningsresultat samt uppgift om påbörjad behandling och åtgärd. Sedan fick Paul Folkesson, Optikerförbundets ordförande och Leg Optiker, ordet. Han sa att om någon hade tankar på vad vi får eller inte får göra så klargörs detta med 2 och 4 i Optikerföreskriften. Optiker ska undersöka och upptäcka sjukliga förändringar och vid misstanke om dessa remittera vidare. Undersökningarnas slag och omfattning ska anpassas till syftet och optikerns kompetens. Som avslut visade Paul förloppet med Patient > Optiker > Remiss > Vårdinstans, Läkare eller annan Optiker. Även Optiker är remissinstans för andra Optiker, liksom läkare remitterar till andra läkare. Optikerförbundet arbetar med att sprida kunskap om remisskrivning genom SOFEP-kursen Att skriva remisser. Mötet gällde region Skåne, men det är viktigt att kunskaperna även sprids till fler regioner. Kvällen avslutades med diskussion och frågor, det var ett mycket bra möte och ett stort tack till de drivande som gjort detta möte så informativt. (Diagnoskoderna finns på Optikerförbundets hemsida)

12 OPTI-FREE EverMoist är nu OPTI-FREE PureMoist Nu finns det ett bättre sätt att ge 16 timmars fuktighet på. 1, 2 NyTT NaMN! OPTI-FREE PureMoist kontaktlinsvätska Med HydraGlyde Moisture Matrix, en banbrytande fuktgivande teknologi som utvecklats för att hålla dagens avancerade kontaktlinser fuktiga hela dagen. Avlägsnar proteinbeläggningar och minskar lipidbeläggningar. Ger komfort och fuktighet från det att linserna sätts in tills de tas ut. Innehåller desinficeringsmedlen POLYQUAD och ALDOX med EDTA. Lita på att dina linser klarar sig lika länge som du gör. Tlf Data on file, Alcon Research Ltd. 2. Lally J, Ketelson H, Borazjani R, et al. A new lens care solution provides moisture and comfort with today s CLs. Optician Tillgänglig på Ansluten 1 juni, More moisture by design CV/LC/OFPM/120615/SE

13 13 Allan Wells köpte det lilla företaget Sauflon, nu är det nummer fem på marknaden. Henric Barck ska lansera den nya utmanaren i Norden. Brittiska kontaktlinstillverkaren Sauflon har låtit tala om sig under senare år. Deras kontaktlinslanseringar har vunnit priser och utmärkelser, samtidigt som företaget fortsätter vägra näthandel. Nu tar de steget in på den nordiska marknaden. Utmanare etablerar i Norden Text och foto: mats almegård För 27 år sedan köpte Alan Wells det lilla företaget Sauflon i Twickenham, strax utanför London. Alan är fortfarande ägare i det som numer är hans familjeföretag. Men så litet är det inte längre. En annan stor skillnad är att dagens Sauflon tillverkar kontaktlinser och kontaktlinsvätskor var det bara kontaktlinsvätskor som tillverkades. Innan Sauflon arbetade jag en tid som försäljningschef på företaget Contactasol som också tillverkade kontaktlinsvätskor. Det var där jag såg vilken fantastisk bransch detta är. Oavsett recession och dåliga tider finansiellt säljs det kontaktlinsvätska. Det sporrade mig som affärsman och gjorde att jag ville ha ett eget företag, säger Alan Wells. Att han inte startade ett eget företag från grunden, utan köpte ett existerande, beror enligt honom själv på att det är så svårt att få produktlicenser. Det skulle ta fyra år för ett nystartat företag att få tillverkningslicenser. Det var enklare att köpa ett företag. Jag hittade Sauflon. Det var litet och sålde inte särskilt bra, så det var perfekt. Jag köpte det och strukturerade om det helt och hållet. Några år senare, 1992, har Sauflon redan blivit marknadsledande på kontaktlinsvätskor hemma i Storbritannien. Vissa kanske skulle ha nöjt sig med detta, men inte Alan Wells. Idag är han i pensionsåldern, men det märks att han brinner för det han gör. Och det han gör idag, är kontaktlinser. Det glöder i ögonen på honom när han pratar om dem. Det är en fantastisk bransch. Givetvis är jag säljare, kommer alltid vara. Jag tycker om att sälja och skriva kontrakt. Så jag ser det nästan som ett nöje, och det är väl därför jag aldrig vill gå i pension. Mina tre söner arbetar också inom företaget så min fru kan tycka att det blir väl mycket prat om jobbet under söndagsmiddagarna. Sauflon lanserade sina första kontaktlinser år 2005, så de är relativt färska på detta område. Ändå har de hunnit bli prisbelönta för sina kontaktlinslanseringar. Vi började med hydrogelkontaktlinser för månadsbruk. Men på senare tid har vi fokuserat väldigt mycket på silikonhydrogellinser. För sina endagslinser i silikonhydrogel har Sauflon belönats med priser vid Optician Awards som arrangeras av ansedda tidskriften Optician. Förra året vann de Contact Lense Product of the Year-priset för linsen Clariti 1-day. Tidigare i år fick de samma pris för Clariti 1 day toric. De har under senare tid också hunnit lansera världens första multifokala endagslins i silikonhydrogelmaterial.,

14 14 KONTAKTLINSER Text och foto mats almegård Francis Erard är kliniskt ansvarig för de linser som tillverkas. Det är medvind i Sauflonseglen med andra ord. Något som inte minst märks genom att företaget nu på allvar etablerar på den nordiska marknaden. Visserligen har de, genom sina internationella avtal med Specsavers och Grand Vision (tidigare Pearl) funnits i Specsavers och Synoptiks butiker i Norden sedan länge. Men nu etablerar de bredare genom ett dotterbolag i Sverige och säljare i Norge, Finland och Danmark. Mannen som har till uppgift att lansera Sauflon i Norden heter Henric Barck och är vd i Sauflon Nordic sedan 1 maj. Sedan dess har det varit bråda dagar med företagsregistreringar, budgetfrågor, kundförhandlingar, anställningssamtal och annat. Men Henric trivs. Jag blev kontaktad av en rekryteringskonsult i augusti 2011 och då hade jag varit borta från optikbranschen i nästan sex år. Tajmingen var perfekt. Jag saknade folket i branschen och mixen mellan det kliniska och detaljhandeln. Under åren som försäljningschef på Johnson & Johnson lärde jag mig verkligen att tycka om optikbranschen. Jag hade börjat fundera på hur jag skulle ta mig tillbaka när Sauflon hörde av sig, säger Henric Barck. I slutet av oktober reste Henric till Budapest för att träffa Alan och för att titta på den stora produktionsanläggning som Sauflon byggt upp i den ungerska huvudstaden. Efter det var beslutet enkelt. Alan har passionen och organisationen både här i Ungern och i England är fantastisk. Produktionen i Ungern växer dessutom med rasande fart hela tiden i takt med att omsättningen ökar med mer än 30 procent per år. Alan Wells själv berättar att nordenlanseringen är en dröm han närt under de senaste fem åren. Så snart vi lyckades bra med engångslinser och silikonhydrogel visste jag att vi skulle lansera i Norden. Ni är bra på att använda båda dessa kategorier och våra produkter är mycket konkurrenskraftiga. Men egentligen har era produkter redan funnits i Norden i några år. Specsavers tog oss till Norden. Det är inget snack om det. Dessutom togs produkterna emot bra. Så bra att vi i år fick Specsavers pris som årets leverantör. Men nu vill vi etablera även utanför de private brands vi gjort, lansera Sauflon som varumärke samt erbjuda andra private brands. Vi vill jobba brett med alla som är intresserade. Men det breda samarbetet inkluderar inte riktigt alla. Sauflon levererar nämligen inte till internethandelsgrossister. Vi har valt att endast samarbeta med optiker och optikerkedjor. Se det som ett löfte som vi aldrig bryter. Vi levererar aldrig till internet. Varför inte? Vår filosofi är att det ska vara ömsesidigt bra för oss och optikern som handlar av oss. Vill en kedja sälja via sin hemsida hindrar vi inte det. Men vår intention är att kunderna ska gå till optikern och köpa linser. Det tjänar alla på. Kunden får bästa service och måste prova ut kontaktlinserna vilket resulterar i bättre ögonhälsa, optikern träffar sina kunder och vi säljer kontaktlinser. För att förhindra att de kontaktlinsbärare som skaffat Sauflons kontaktlinser inte ska gå hem och hitta en kopia på nätet har Sauflon varit noga med att konstruera linserna med unik baskurva och diameter, så att de inte så lätt ska kunna ersättas. När optikern förlorar en kund gör vi det också. Vi försöker därför hjälpa optikern att behålla sina kontaktlinskunder. Förutom att kontaktlinserna ska vara komfortabla med hög syregenomsläpplighet och fuktighet anser Alan Wells också att det ska vara billigt att bära linser. Vi strävar ständigt efter att se över kostnaderna så att vi kan erbjuda ett ekonomiskt alternativ. Det ska vara rimligt för våra kunder att byta upp sig till den bästa produkten utan att priset ska behöva stiga alltförmycket. Idag är Sauflon femma på kontaktlinsmarknaden. Men målet är att inom en snart framtid vara nummer fyra. Den breda portföljen endagslinser i silikonhydrogel kombinerat med strävan efter prisvärda alternativ ska bana väg för framgången menar Henric Barck: Vi är relativt nya inom kontaktlinstillverkning. Men vi har utvecklat många spännande produkter under de senaste åren och detta har uppmärksammats i branschen. Att vi har en stor produktionsenhet med kapactitet att växa nästintill obegränsat är också en förutsättning. Vi har option på nya byggnader intill den existerande så snart de behövs. Henric syftar på den stora fabrik som Sauflon etablerat i utkanten av Budapest. Det är där vi träffas. Utveckling och forskning sker i en av fabrikerna i England. Men det är i Ungern som de stora kvantiteterna kontaktlinser produceras. Fabriken är på svindlande kvadratmeter, men ändå är den bara utnyttjad till hälften. All tillverkning sker i cleanrooms. Det krävs absolut sterila miljöer när man tillverkar kontaktlinser. Vi bygger upp dessa cleanrooms som celler inuti i fabriken. Nyligen tog vi produktionslinje nummer 10 i bruk. Snart beställer vi nummer 11. Vi kopierar helt enkelt bara cellerna. Det går rasande fort, säger Janos Peer, som är chef för fabriken i Budapest Hur fort är det? Första linjen installerade vi i november Förra året hade vi fortfarande bara fyra, men i år har vi etablerat sex nya och en sjunde är snart på gång. Vi tillverkar nu en halv miljard linser per år, men det går att expandera till en miljard i den befintliga byggnaden. Janos som är chef för tillverkningen i Ungern var två år i England och utbildade sig på forskning och utvecklingsavdelningen innan han fick ta över fabriken i Ungern. Överhuvudtaget är det i England som forskningen och utvecklingen sker. I Southhampton i England gör vi prototyper och utvecklar nya material och tillvägagångssätt. Det finns även en initial produktion där, men när allt rullar som det ska är det dags att flytta över det till Ungern eftersom det är mycket billigare att tillverka här, säger Francis Erard som är Contact Lense Director, vilket innebär att det är han som är kliniskt ansvarig för linserna som tillverkas.

15 kvadratmeter fabrik. Möjlig produktionskapacitet: 1 miljard linser per år. Under senare år har Sauflon satsat mycket pengar på research och utveckling. Det är ett måste om man ska kunna tillverka kontaktlinser som är avancerade och samtidigt kostnadseffektiva. Våra konkurrenter innehar patent och köper rättigheter av varandra. Vi ville inte det, så vi utvecklade ett nytt sätt att tillverka linser på. Vi vände oss till silikonexperter på universiteten och tillsammans med dem tog vi fram ett helt eget material och en egen tillverkning. Fördelen är att vårt material inte kräver någon coating och det gör att produktionen blir billigare, säger Francis. En annan stor fördel är att vi kan tillverka både hydrogel och silikonhydrogellinser på samma tillverkningslinje. Materialet klarar det och det är också kostnadseffektivt: att ha samma teknologiska plattform för allt, säger Henric. De egna patenten tog fem år att utveckla, men enligt Alan Wells var det väl investerad tid. Vi utvecklade Clariti som endagslins från start. Det gjorde att vi visste exakt vad vi ville ha. Att vi tillverkar dem i ugnar och inte med uv-ljus som vissa av våra konkurrenter gör också att de skyddar mot uv-a och uv-b. Ännu en fördel, säger Alan. Private labels, det vill säga att en kedja eller enstaka optiker köper sitt eget varumärke och sätter på förpackningarna, är stort för Sauflon. Det är också en av anledningarna till framgångarna säger Alan. Men han medger också att de haft en smula tur. Francis är superduktig och det var rätt att vända sig till akademin istället för att köpa andra tillverkares patent, men en smula tur måste man faktiskt ha också. Nu återstår det att se om vinden i seglen håller i sig och om nordensatsningen blir så lyckad som Sauflon hoppas på.

16 16 MODEVECKAN TEXT MATS ALMEGÅRD FOTO WILHELM JARESAND Under Mercedes Benz Fashion Week i Stockholm slog de båda sponsorerna Schwarzkopf och Safilo sina kloka huvuden ihop och arrangerade en modevisning inriktad på just huvudet. Hårresande snyggt mode Anders Schönemann, professional partner services på Schwarzkopf och Ingvill Houmb Sjölin, key account manager och marknadsansvarig på Safilo Nordic AB guidade den optik- och modeintresserade publiken som kommit till Berns Salonger i Stockholm för att ta del av det senaste inom frisyrer och glasögonmode. Det är inte så många modevisningar där fokus faktiskt är på huvudet, men det är en gemensam faktor för båda våra företag, säger Ingvill Houmb Sjölin. Och fokus på huvudet var exakt vad publiken fick. Anders från Schwartzkopf guidade engagerat i nya och moderiktiga frisyrer, Ingvill fyllde i med de korresponderande glasögontrenderna. Trenderna för kvinnor handlade om engelsk landsbygd och tweed, eller asieninspirerat med glansiga lackfärger och bambudetaljer, eller 60-talsmode eller det i modesammanhang alltid förväntade: den lilla svarta trenden. För män visade ni bara en trend. Varför? Det beror på att Schwarzkopfs pressvisning låg till grund för vår gemensamma visning. Hårstylingsmöjligheterna för killar är något mer begränsad, jämfört hur det är för oss kvinnor. Men jag förstår att du reagerar, normalt har Safilo mycket högre trendfokus på män, säger Ingvill. Efter modevisningen var det dags för Ingvill och Elin Forsbring från Safilo att humoristiskt, men ändå skarpt prata om vikten av storytelling och hur man kan öka framgångsfaktorn som optiker. Ni var rätt tuffa i presentationen. Fick ni någon respons efteråt? De som kom fram tyckte det var bra. Vi gjorde presentationen med glimten i ögat och det tror jag märktes. Men visst behöver optikbranschen en liten knuff. Optikbutiker ser snarlika ut runt om i världen. Det är inget svenskt fenomen. Vi vill inspirera och visa att vi som leverantörer gärna ställer upp och hjälper till med verktygen till förändring. Branschen måste helt enkelt bli bättre på att ta hand om kunder och prata mode med dem. Där har vi som leverantörer också ett ansvar.

17

18 18 text MODEVECKAN mats almegård foto wilhelm jaresand Solglasögon med Designduon Altewai Saome gjorde stor succé under Mercedes-Benz Fashion Week i Stockholm med sin nya kollektion. Solglasögonen har utvecklats i samarbete med KunoQvist. Carl Erik Eriksson lyssnade på modeintresserade kunders förslag. Konsumentmöten viktiga under modeveckan Under Stockholm Fashion Week i augusti mötte Favoptic kunder under ett frukostmingel på Grand Hotel. Förutom glasögonmode stod också en ny kontaktlins i centrum. För fjärde året i rad deltog Favoptic på Stockholm Fashion Week i mitten av augusti. Internetföretagets vd Carl Erik Eriksson tycker det är viktigt att vara på plats och diskutera med kunder på Stockholm Fashion Week. Precis nyss kom en tjej och frågade var de mattsvarta bågarna är. Kunderna här är mycket modemedvetna och ger oss viktiga impulser för vad vi ska satsa mer på. Hur skulle du själv beskriva trenderna just nu? Att det är relativt splittrat. Metall, acetat, stort och smått gäller och det ställer ju krav på oss leverantörer så att vi har både stort och brett utbud. Favoptic presenterade sina kollektioner för en nyfiken modepublik och passade samtidigt på att slå ett slag för glasögongarderoben. Det är självklart att modemedvetna bör ha fler än ett par glasögon. Det tycker vi att alla ska ha. Varför ska man inte byta glasögon efter humör och dag? Vi lanserar också kontaktlinser nu och det är ju på sätt och vis också en modeaccessoar. Den dagen man inte vill bära glasögon väljer man linser. Det kan vara ett val man gör för att man lever aktivt, eller så handlar det om en estetisk modefråga. Sveriges modeelit och varje modebloggare eller modejournalist värd namnet fanns på plats på Berns när den hyllade och prisbelönta designduon Altewai Saome visade sin kollektion för sommaren Kollektionen var lika stram som lekfull. Kläderna bestod av material som blandades i lager på lager, vilket gav en djup och geometrisk känsla. Många plagg var försedda med öljetter, som gav de kantigt skurna kläderna en rundning som mjukade upp. Lika avancerade som kläderna var de solglasögon som modellerna bar. Med breda skalmar och lager på lager av acetat eller acetat blandat med metall stack de ut rejält. Inte minst för att alla modeller bar skalmarna utanpå håret, så att glasögonen framträdde rejält. Glasögonen har designats av Altewai Saome i samarbete med KunoQvist. Vi har följt Altewai Saomes karriär ett tag och i slutet av förra året kontaktade vi dem och frågade om de var intresserade av att göra solglasögon tillsammans med oss. Vi är baserade i Malmö och de kommer därifrån, vi är intresserade av udda lösningar och de också, så det kändes som en perfect match, säger Marcus Gårdö, vd på Opo Design Sweden AB som tillverkar KunoQvist. Natalia Altewai och Randa Saome var mycket intresserade, berättar Marcus. De hade planerat att ha med solglasögon i den kommande kollektionen, så vi kom rätt i tid och började arbeta med dem direkt. Den kollektion som visades på Berns är resultatet av samarbetet. Men egentligen handlar det inte om en färdig kol-

19 Kan användas med kontaktlinser och makeup unikt formspråk Marcus och Tomas var nöjda med Altewai Saome-visningen. lektion, utan om en första pre-produktionskollektion. Exakt hur kollektionen blir i slutänden återkommer vi till under hösten, men det blir stora delar från den här visningen och några modeller som är lite mer kommersiella. Altewai Saome fick bra hjälp av KunoQvists designer Tomas Johansson med kollektionsarbetet. Det är deras kreativa design, men jag hjälpte dem och tipsade om vad som är genomförbart. Vissa saker tänker man inte på om man tidigare inte designat glasögon. Som vad? Som näsbredd och andra dimensioner. Det är en rätt avancerad kollektion konstruktionsmässigt, där vi blandat metall och acetat i olika lager. För KunoQvists del var det första gången på Mercedes- Benz Fashion Week, men förmodligen inte den sista. Vi hoppas att kollektionen tas emot så bra att vi kan fortsätta och utvidga. Vi har tankar på en oftalmisk kollektion också, men vi får avvakta lite innan vi lovar något, säger Marcus. Ett nytt och enkelt sätt att behandla torra ögon tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. boka information på pharma@abigo.se beställ tearsagain på order@abigo.se blunda och spraya Abigo Medical Ab Askim

20 20 INFÖR SILMO Text Mats Almegård foto wilhelm jaresand Packa Silmos kappsäck Det är snart 2 dags att packa väskan och resa till Paris för Silmo igen. OPTIK tipsar om vad du inte får glömma i res- 9 väskan