SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I ARBETSTERAPI Fördjupningsnivå 2 (D), fristående kurs

Transkript

1 . SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Vårdvetenskapliga fakulteten Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi EXAMENSARBETE, 20 poäng VT 2005 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I ARBETSTERAPI Fördjupningsnivå 2 (D), fristående kurs Titel: Kritisk granskning av Valpar Component Work Sample 9 och Bedömning av Färdigheter i Arbete Författare: Jean-François Pichon, Leg. Arbetsterapeut Handledare: Ulla Sonn, Docent, Leg. Arbetsterapeut Examinator: Birgitha Archenholz, Med dr, Leg. Arbetsterapeut (Sammanfattning): Det finns stora kvalitetsbrister hos de flesta bedömningsinstrument som används för att bedöma arbetsförmåga och därmed finns behov av att arbeta fram välstrukturerade instrument och metoder som är anpassade för svenska förhållanden. Att kritiskt granska befintliga instrument och metoder är ett viktigt led i utveckling och kvalitetssäkring vid bedömning av arbetsförmåga inom arbetsterapi. Syfte: Det övergripande syftet var att kritiskt granska två instrument som används vid bedömning av arbetsförmåga, Valpar Component Work Sample 9 (VCWS 9) och Bedömning av Färdigheter i Arbete (BaFiA 1.1). Metod: Resultat från bedömningar med BaFiA respektive arbetsstationen VCWS 9 för en grupp personer (n=28) med smärtrelaterade problem under en femdagars försäkringsmedicinsk utredning jämfördes. Granskning av instrumentens kvalitetskriterier utfördes med hjälp av en checklista utarbetad för granskning av instrument. BaFiAs respektive VCWS 9 manual granskades för att kunna identifiera om instrumentens items kunde förankras till den nya klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Resultat: Signifikant samband fanns mellan resultat från arbetsstationen VCWS 9 och resultat från BaFiAs speciellt avseende Motoriska färdigheter (rs ). Granskningen har bl.a. visat begränsad reliabilitet och validitet hos båda instrumenten. Vidare har det varit möjligt att förankra samtliga BaFiAs items med ICFs komponenten aktivitet och delaktighet. De items som finns i VCWS har däremot visat en svag relation gentemot ICF:s klassifikation. Sammanfattning: Samband fanns mellan resultatet från BaFiAs Motoriska färdigheter och resultatet från bedömning med VCWS 9, men detta behöver studeras vidare med större undersökningsgrupp. Items inom instrumentet BaFiA kan kodas enligt ICF:s komponent aktivitet och delaktighet men innehållsmässigt överensstämmer de enbart med aktivitet. Därmed kan BaFiA förankras mot ICF:s klassifikation. Vidare studier behövs för att pröva båda instrumentens validitet och reliabilitet för att öka tillförlitligheten vid bedömning av arbetsförmåga. Nyckelord: Arbete, arbetsförmåga, arbetsterapi, bedömningsinstrument, kritisk granskning SAHLGRENSKA ACADEMY AT GÖTEBORG UNIVERSITY Faculty of Health Sciences, Institute of Occupational Therapy and Physiotherapy Besöksadress Arvid Wallgrens Backe. Postadress Box 455, SE Göteborg, Sweden Tel +46(0) Fax +46(0)

2 SAHLGRENSKA ACADEMY AT GÖTEBORG UNIVERSITY Faculty of Health Sciences Institute of Occupational Therapy and Physiotherapy THESIS, 20 credits 2005 MASTER RESEARCH THESIS IN OCCUPATIONAL THERAPY Advanced Level 2 (D), Singel subject course Title: A critical review of Valpar Component Work Sample 9 and Assessment of Work Performance Author: Jean-François Pichon, OTR Supervisor: Ulla Sonn, Associate Professor, OTR Examiner: Birgitha Archenholz, PhD OTR Abstract: There is a lack of quality for most of the instruments that are used to assess Work capacity and there is a need to develop well-structured instruments and methods wich are adapted to Swedish conditions. To critically review and scrutinise existing instruments and methods is an important part in assuring development and quality assurance in assessment of work capacity in occupational therapy. Aim: The aim of this study was to make a critical review of two instruments wich are used in assessing work capacity, Valpar Component Work Sample 9 (VCWS-system) and Assessment of Work Performance (AWP). Method: Results from assessment with AWP respective VCWS 9, for a group of people (n=28) with pain-associated disabilities at a five-day insurance medicine investigation, were compared. A checklist with criteria of quality was made to scrutinise the instruments. The manuals of AWP and VCWS, respectively, were scrutinised in order to identify if concepts in the instruments could be anchored to the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Results: Significant relationships between the results from work sample VCWS 9 and the results from AWP Motor skills were found (rs ). The critical analysis showed, among other things, that the two instruments have limited evidence of validity and reliability. Moreover, it was possible to anchor all AWP items with ICF component, activity and participation. However, the results have shown that VCWS items have weak relationships with ICF classification. Conclusions: Relationships between the results from the work sample VCWS 9 and the results from AWP Motor skills were found, but further research is needed with an extended population. The Instrument AWP can be coded according to the ICF classification, and consequently, be anchored to the ICF. Further research is needed for more evidence of validity and reliability for both instruments as well as to increase quality assurance in assessing work capacity. Keyword: Work, work capacity, occupational therapy, assessment instrument, critical review SAHLGRENSKA ACADEMY AT GÖTEBORG UNIVERSITY Faculty of Health Sciences, Institute of Occupational Therapy and Physiotherapy Besöksadress Arvid Wallgrens Backe. Postadress Box 455, SE Göteborg, Sweden Tel +46(0) Fax +46(0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. BAKGRUND 3. SYFTE. 4. METOD 4.1 Undersökningsgrupp och urval. 4.2 Datainsamling Instrument: Valpar Component Work Samples (VCWS) Instrument: Bedömning av Färdigheter i Arbete (BaFiA 1.1). 4.3 Genomförande Dataanalys RESULTAT. 5.1 Bedömning utifrån BaFiA Bedömning med arbetsuppgiften VCWS 9 (tidsmätning) Samband mellan bedömningarna med VCWS 9 och BaFiA Granskning av instrumentens kvalitet och användbarhet. 5.5 Förankring av instrumenten enligt ICF:s klassifikation av hälsokomponenter DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Bedömning av arbetsförmåga Kvalitetsgranskning Förankring till ICF Sammanfattning REFERENSER 3

4 1. INLEDNING Arbetet utgör en väsentlig del av människans vardagsaktiviteter och ses som ett samspel mellan människan, uppgiften och den omgivande miljön. Det är i arbetet vi ges möjlighet att verka tillsammans med andra för gemensamma mål, och det är i hög grad genom arbetet vi utvecklas och förverkligar oss som individer. Kielhofner (1997) beskriver arbetet som en produktiv aktivitet som bidrar till service eller produktion av varor till andra. Långvarig sjukfrånvaro och förtidspension är den huvudsakliga anledningen i Sverige till att människor tillfälligt eller permanent lämnar arbetslivet i förtid (Socialstyrelsen, 2001). Långvarig värk och smärta är en vanlig orsak till nedsatt förmåga att kunna aktivt delta i vardagliga aktiviteter, i fritid och i arbete. I Europa och i Sverige är var femte person smärtdrabbad. Samhällskostnaden inklusive det personliga lidandet för den drabbade är ofta stort. För många kan smärtan leda till nedsatt arbetsförmåga och i sin tur till långtidssjukskrivning (Svensk smärtförening, 2003). I socialdepartementets utredning Analys av Hälsa och Arbete (2002) har det bland annat analyserats vilka faktorer som kan ha betydelse för att förklara ökningen av sjukfrånvaron under 90-talet. De två tyngsta faktorerna som utredningen lyfter fram är förändringen av ålderssammansättningen av befolkningen och ett mer pressat arbetsliv med minskad psykiskt välbefinnande. 2. BAKGRUND Arbetsförmåga är ett komplext och flerdimensionellt begrepp som belyses på olika sätt i litteraturen. Furåker (1991) beskriver en människas arbetsförmåga som sammansatt av fysiska, psykiska och sociala komponenter och han delar in begreppet i en rad olika dimensioner som består av fysisk styrka, snabbhet, energi och uthållighet. Alla dessa komponenter krävs i olika grader beroende på arbetets karaktär. Mosey (1983) indelar arbetsförmåga i en mer generell del och en specifik del. Den generella arbetsförmågan består av olika icke specifika färdigheter som kan behövas till vilket arbete som helst medans den specifika arbetsförmågan består av färdigheter som behövs för att kunna utföra ett specifikt arbete. Både Mosey (1983) och Furåker (1991) tar upp vikten av sociala kompetenser, motoriska färdigheter samt kognitiva färdigheter. Motivation har stor betydelse för resultatet av arbetslivsinriktad rehabilitering och för återgången till arbete vilka kan vara beroende av såväl ekonomiska som psykosociala faktorer. Flera författare beskriver hur arbetsförmågan kan påverkas av motivation (Herzberg, 1966; Levi, 2001). De beskriver bland annat yttre faktorer såsom, lön, arbetsvillkor, fysisk arbetsmiljö och andra materiella förmåner och även inre faktorer såsom, erkännande av arbetskamrater och arbetsledning, värdet med arbetsuppgiften och möjligheten till personlig utveckling. En annan faktor som har stor betydelse för återgång till arbete är individens upplevelse av sin egen förmåga (Eklund, Eriksson, Fugl-Meyer, 1991). Arbetsförmåga är ett centralt begrepp inom den svenska socialförsäkringen men begreppets komplexitet gör det svårt att utföra tillförlitliga bedömningar. I litteraturen som handlar om metoder för att bedöma arbetsförmåga beskrivs dels arbetsförmågebedömningar, dels funktionsbedömningar (Schult, 2000). En arbetsförmågebedömning definieras som en bedömning där förhållandet beskrivs mellan de krav som ställs på den som arbetar för att klara av ett specifikt arbete med den förmåga en person uppvisar (Isernhagen, 1992). Det är en multidisciplinär process där individens fysiska, psykiska, kognitiva och emotionella förmågor och begränsningar bedöms. Denna typ av bedömning används i utredning men även för att ge arbetsvägledning. En funktionsbedömning definieras som en bedömning av arbetsfärdigheter och är inte relaterad till ett specifikt arbete (Isernhagen, 1992). Bedömningen fokuseras då på individens färdigheter som t.ex. motoriska färdigheter, m.m. 4

5 Enligt Schult (2000) ska följande aspekter ingå i bedömningen av arbetsförmåga; individens upplevelse av krav på arbetet, de objektiva kraven som arbetet ställer, individens egen upplevelse av sin förmåga, samt den objektiva förmåga som kan bedömas med observationer på arbetsplats med simulerat arbete, konstruerade uppgifter eller arbetsprover. Det bästa sättet att bedöma en individs återgång till arbete är genom att observera individen utföra sitt arbete på sin arbetsplats (Schult, Söderback & Jacobs, 1995; Söderback, 1998) eller om det inte är möjligt med uppgifter som är närbesläktade arbetsuppgifterna (Menard & Hoens, 1994). Mätmetoder och mätinstrument ger underlag för att på ett systematiskt sätt välja interventioner och att utvärdera effekten av utförda åtgärder ur ett patient och/eller ett samhälls- och hälsoperspektiv. Ett bedömningsinstrument kan ge information om och är avsett för att värdera patienters förmåga att utföra specifika aktiviteter eller patienters upplevelse av att utföra aktiviteter såväl i klinisk rehabiliteringsforskning som i kliniskt arbete. Arbetsterapeuter använder ofta mer än en bedömningsstrategi för att förstå och identifiera problem respektive resurser hos sina klienter (Christanssen & Baum, 1991). Söderback (1995) och Law, Baum, & Dunn, (2001) har formulerat ett antal bedömningspunkter som kan användas för kritisk granskning av instrument. Vid en bedömning är det väsentligt att först ha klart syftet med bedömningen för att därefter kunna välja när en bedömning ska ske och vad den ska innehålla. En utförlig manual med blanketter eller datorprogram ska finnas. Den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för instrumentet bör framgå, likaså vilken typ av psykometri som används, för vem bedömningen är avsedd och hur det ska administreras. Vid val av instrument bör nyttan som patienten har av att ha delta i genomförandet av bedömningen värderas i förhållande till kostnaden för genomförandet. Likaså är det viktigt att känna till om instrumentet är standardiserat dvs. att det finns ett enhetligt tillvägagångssätt vad gäller administrering och poängsättning samt att bedömningsresultat har jämförts med en norm/ standard. Instrumentets validitet och reliabilitet bör ha prövats på olika sätt. Law (1987) beskriver tre olika typer av syften vid användning av instrumentet; beskrivande, predicerande och utvärderande. Det beskrivande instrumentet används för att ställa diagnos och som underlag för att fatta kliniska beslut. Det predicerande instrumentet används i det enskilda fallet för att förutsäga individens förmåga att utföra aktiviteter. Det utvärderande bedömningsinstrument används i det enskilda fallet för att följa patientens utveckling över en tidsperiod. Den kan även användas vid kvalitetssäkring för att bestämma om de på förhand uppställda standarderna uppnåtts och i forsknings sammanhang för att utvärdera effekter. Söderback (1995) anser att det som avgör om ett bedömningsinstrument kan användas för att beskriva, predicera eller utvärdera är instrumentets konstruktion och hur säker och/eller sann mätningen är. Fisher (1992) betonar att det inte finns ett enda instrument som täcker alla typer av syfte utan varje instrument brukar ha ett särskilt fokus med en begränsad användning. Genom att identifiera syftet med bedömningen, vilken data som är relevant att samla in, kan ett lämpligt instrument väljas (Fisher, 1992; Innes & Straker, 1998a; Law et al., 2001). Validitet och reliabilitet är viktiga kvalitetskriterier för ett bedömningsinstrument. Med reliabilitet avses den noggrannhet och säkerhet som kan uppnås med det mätinstrument som används. Med validitet avses huruvida ett bedömningsinstrument mäter den variabel det avser att mäta (Carlsson, 1990). Enligt Innes och Straker (1998c) bör bristande bevis för reliabilitet och validitet inverka på arbetsterapeutens val av instrument. Flera författare betonar särskilt att validiteten och reliabilitet för ett instrument är en process som kräver resultat från många studier (Law, 1987; Söderback, 1995). 5

6 Bedömningsinstrumenten kan antingen vara normrefererade eller kriterierefererade. De kriterierefererade instrumenten används för att på förhand mäta uppställda kriterier hos en enskild individ. Resultaten visar om patienten uppnår ett förutbestämt mål jämfört med de fastställda måtten i kriterierna. Ett cut-off-score (ett kritiskt gränsvärde som används för att skilja individer) ska användas när den patientens utveckling över tid utvärderas (Söderback, 1995). Det normrefererade instrumentet är standardiserat på mer än 1000 personer och används för att jämföra den enskilda personen med en grupp personer med liknande egenskaper (Söderback, 1995; Streiner & Norman, 1995). Vid valet av ett instrument är det särskilt viktigt att granska vad det är för slags variabler som mäts, hur dessa är operationaliserade och vilken skaltyp som används (Innes & Straker, 1998c). Detta ger anvisningar om hur data skall analyseras (Carlsson, 1990). WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF, 2001), är en modell som beskriver ett dynamiskt förhållande mellan hälsotillstånd och kontextuella faktorer och är tänkt att fungera som en referensram för att förstå och kommunicera hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Sålunda betonar ICF, liksom teorier i arbetsterapi (Kielhofner, 1995; Law et al., 1996) interaktionen mellan individen och miljön samt aktivitetens betydelse för människans hälsa. ICF definierar komponenter av hälsa och några hälsorelaterade komponenter av välbefinnande (såsom utbildning och arbete). De centrala begreppen i ICF är uppdelade i kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt aktiviteter och delaktighet som i sin tur är uppdelade i komponenter och domäner. Komponenten kroppsfunktioner och kroppsstrukturer är huvudsakligen uppdelad efter organsystem och anatomi, i vardera åtta domäner som följer organsystemen. Aktiviteter och delaktighet omfattar nio olika domäner eller livsområden. Komponenten omgivningsfaktorer omfattar fem domäner. Grimby (2002) menar att en viktig och intressant uppgift är att koda och förankra redan etablerade och nya bedömningsinstrument enligt ICF. Genom denna kodning blir det möjligt att se huruvida de items som används i bedömningsinstrumenten ligger inom en viss dimension, eller om det förekommer en blandning av flera dimensioner. Vidare kan detta ge viktig information om bedömningen sker på organ-, individ- eller samhällsnivå och på så sätt ge hänvisning till instrumentets användningsområde. I Sverige saknas en konsensus om hur och på vilket sätt bedömning av arbetsförmåga skall ske. Den kan utföras av enskilda personer eller multidisciplinära team. För att uppnå reliabla och valida bedömningar av arbetsförmågan krävs ett mångdimensionellt och systematiskt angreppssätt med väletablerade mätsäkra metoder (Schult, 2000). Det finns dock stora brister i validitet och reliabilitet hos de flesta bedömningsinstrument som används inom detta område (Matheson, Mooney, Grant, Leggett & Kenny, 1996; Innes & Straker, 1999a, 1999b; Paulsson, 2000) och det finns ett stort behov av att arbeta fram välstrukturerade instrument som är anpassade för svenska förhållanden (Pekkari, 1998). Att kritiskt granska befintliga instrument och metoder är ett viktigt led i utveckling och kvalitetssäkring vid bedömning av arbetsförmåga inom arbetsterapi. Att öka medvetenheten om vad olika kliniska bedömningsinstrument mäter hur de användas och säkerheten i bedömningarna ger kunskap om instrumentens svagheter och styrkor. Granskningen kan därmed ge användaren underlag för tillförlitligare bedömning av arbetsförmåga. 6

7 3. SYFTE Det övergripande syftet var att kritiskt granska två bedömningsinstrument, Valpar Component Work Sample 9 (VCWS 9) och Bedömning av Färdigheter i Arbete (BaFiA 1.1) för bedömning av arbetsförmåga hos personer med smärtrelaterade problem. Mer specifikt avser studien att besvara följande frågeställningar: Finns det ett samband mellan resultatet från bedömningen med VCWS 9 (tidsmätning) och resultatet från bedömningen med BaFiA vid bedömning med samma uppgift? Finns det ett samband mellan resultatet från bedömningen med VCWS 9 (tidsmätning) och resultatet från bedömningen med BaFiA vid bedömning med mapptillverkningsuppgift (MTU)? Hur uppfyller VCWS 9 och BaFiA kvalitetskriterier för bedömningsinstrument avseende teoretisk referensram, mätkvalitet och klinisk användbarhet? Kan ingående items i instrumenten VCWS 9 och BaFiA förankras i ICF:s klassifikation av hälsokomponenter? 4. METOD 4.1 Undersökningsgrupp och urval Undersökningsgruppen utgjordes av 28 personer (6 män och 22 kvinnor) med smärtrelaterade problem som deltog i en femdagars försäkringsmedicinsk utredning på Försäkringsmedicinskt centrum (FMC) i Göteborg. Urvalet gjordes konsekutivt utifrån inkommande remisser från försäkringskassor i Västra Götaland region till FMC. Av 30 personer som tillfrågades tackade två deltagare nej till deltagande. Inklusionskriterierna var att kunna göra sig förstådd och att kunna läsa skriftliga instruktioner. Exklusionskriterierna bestod av kända hjärt- och kärlsjukdomar. Åldersspridningen bland deltagarna var mellan 26 och 54 år och medelåldern var 40,1 år (SD 7,3 år). Samtliga tjugoåtta deltagare hade genomgått grundskola, och av dessa hade tretton deltagare gymnasiekompetens och en person högskoleutbildning. Fyra deltagare var deltidssjukskrivna och de övriga heltidssjukskrivna. De 28 personerna hade ett eller flera yrke. Tre personer var industri arbetare, en elektriker, två städare, en lärare, ett affärsbiträde, två kontorsarbetare, en byggnadsarbetare, en chaufför, en bilmekaniker, en styckare, en frisör, åtta undersköterskor/vårdare, två personlig assistent, en dagmamma, en fritidspedagog, fyra personer med olika fysiska arbetsuppgifter utan specifika yrken. Samtliga deltagare hade olika typer av smärtrelaterade besvär som till exempel handleds- rygg- nacke- och axel besvär. Fyra deltagare hade diagnos fibromyalgi, elva deltagare hade olika typer av myalgi, tre deltagare hade somatoformt smärtsyndrom, två deltagare hade artros och övriga oklara smärtbesvär utan diagnos. Utöver detta hade fyra deltagare även psykiska besvär som till exempel depression och ångest. 4.2 Datainsamling Bakgrundsdata om undersökningsgruppen inhämtades från remisser från försäkringskassorna och från en intervju angående kön, ålder, utbildning, yrke, och diagnos före bedömningen. 7

8 4.2.1 Instrument: VALPAR Component Work Samples (VCWS) Instrumentet VCWS utvecklades av tre amerikanska läkare i början av 70 talet (Valpar, 1975). Dessa personer såg ett behov av att skapa ett standardiserat instrument som på ett objektivt sätt skulle mäta förmågan att utföra olika arbetsmoment utifrån mätbara arbetskaraktäriska krav. Ursprungligen är VCWS ett bedömningssystem som i första hand skulle förutsäga en persons förmåga att arbeta inom industrin. En vidareutveckling av systemet har sedan resulterat i en mer omfattande bedömning av såväl fysiska som kognitiva förmågor (Valpar, 1993). VCWSsystem består idag av 23 olika arbetsstationär som var och en är inriktad på att pröva olika delar av arbetsförmåga och är användbar på de flesta diagnosgrupper. Varje station kan användas enskilt men de är också utformade så att de kan integreras med varandra eller med andra bedömningsinstrument. Arbetsstationerna har analyserats utifrån The Revised Handbook of Analyzing Jobs (RHAJ) (U.S. Department of Labor, 1991a). RHAJ är en standardiserade arbetskravsanalys vilken bedömer vad ett arbete kräver. För varje station finns en särskilt arbetskvalifikationsprofil som beskriver följande områden; allmän utbildningsnivå, anlag/färdigheter, fysiska krav, anpassningsförmåga och arbetsfunktioner. Många av VCWS-arbetstationer görs på tid och simulerar lätta arbeten. Method Time Measurement (MTM) (Maynard, Stegemerten & Schwab, 1948) är det systemet som används för att studera tid och tempo. MTM är en procedur som analyserar varje handrörelse eller metod ned till de basala rörelser som krävs för en förutbestämd tidsstandard som bestäms av rörelsens natur och omständigheterna under vilken den är utförd. Varje sektion i VCWS arbetsstationer analyserades av utbildade industriingenjörer strikt enligt MTM bestämmelser. MTM skalan ger ett mått på vad en välfungerande medelarbetare inom industrin presterar under en åttatimmars arbetsdag gällande olika rörelser och operationer. Tidsresultaten från VCWS-systemet ger en objektiv vägledning till hur varje prestation kan bedömas i jämförelsen med medelarbetarens resultat. MTM standard relaterar direkt till arbetsprovets arbetskvalifikationsprofil, Worker Qualifications Profile (WQP). Detta innebär att om en person möter de kraven för MTM standard nivå har han/hon de förmågor som definierats. I varje arbetsstation finns även möjligheten att observera och bedöma specifika beteenden Specific Behaviors, och arbetskaraktäriska drag Worker Characteristics. Denna information registreras under observationsperioden och redovisas på en sammanställningsblankett. Enligt VCWS 9 manual bör detta skalleringssystem användas endast som stöd i bedömning av specifika beteende och arbetskaraktäriska drag. Specifika beteenden består av följande items; arbetsenergi, uthållighet, personliga klagomål, distraktionsbenägenhet och arbetskaraktäriska drag består av; fysisk förmåga, koncentrationsförmåga, förmåga att följa instruktioner, bibehållen motivation, kommunikation, frustrationskontroll, personens sätt att visa självförtroende, förmåga att lösa problem, förmåga att ta beslut och att arbeta självständigt. I föreliggande studie används ej denna bedömning, utan endast tiden registreras. Arbetsstation (VCWS 9) VCWS 9 är en konstruerade uppgift som prövar hela kroppens rörelseomfång, vighet och uthållighet genom fin- och grovmotoriska rörelser. Hela kroppen, bål, händer, ben, nacke och axlar är i olika hög grad involverade i uppgiften. Effekterna av att böja på knäna, att arbeta med ryggen framåtböjd eller krökt, att växla mellan hukande och stående samt att arbeta med armarna över axelhöjd bedöms också. Dessa förmågor är betydelsefulla och grunden för att lyckas i många arbeten (Valpar International Corporation, 1993). 8

9 VCWS 9 består av en metallställning med fyra olika arbetsareor/paneler, där personen arbetar i olika angivna arbetsställningar. Ställningen är höj- och sänkbar för att den ska passa alla kroppslängder. Uppgiften är att skruva loss, flytta och skruva fast tre plastskivor mellan olika paneler. Den första panelen är i ögonhöjd. Den andra panelen är uppbyggd som ett tak och man arbetar där med armarna över axelhöjd. Den tredje panelen är strax under midjehöjd. Där får man arbeta med ryggen framåtböjd. I den fjärde och sista panelen måste man arbeta i en hukad arbetsställning, då den sitter mycket lågt. Här kan man inte heller ta hjälp av ögonen, eftersom en bricka skymmer arbetsområdet. Uppgiften består av 4 olika moment/överflyttningar som utförs på tid. Personer som avbryter ett eller flera moment bedöms ej ha klarat av arbetsstationens krav. Bedömningen görs enligt fyra nivåer utifrån den sammantagen uppmäta tiden. Dessa nivåer är följande; (a) om personen har högre kapacitet än vad som krävs (tiden mellan sekunder), (b) om förmågan är i nivå med vad som krävs (tiden mellan sekunder), (c) om det brister i någon av de erforderliga färdigheterna (tiden mellan sekunder), (d) om patientens nivå kraftigt understiger vad som krävs (tiden mellan sekunder). I studien användes en kronometer för att mäta tiden vid bedömning med VCWS 9. Personerna var inte bekanta med arbetsstationen och fick därför instruktioner om hur bedömningen skulle gå till. Tiden startade när personen var klar att börja och stoppades när personen uppgav att uppgiften var färdig Instrument: Bedömning av Färdigheter i Arbete (BaFiA 1.1) BaFiA är ett bedömningsinstrument som är utvecklat i Sverige av arbetsterapeuten Jan Sandqvist (2001). Instrumentet bygger på och har sin teoretiska förankring i Kielhofners modell A Modell of Human Occupation (MoHO, 1995). Syftet med instrumentet är att via observationer bedöma en individs färdigheter vid utförande av arbete. BaFiA kan användas för att bedöma färdigheter i arbete hos klienter med alla former av arbetsrelaterade begränsningar och i olika arbetsmiljöer utan att vara uppgifts- eller kontextbunden. En bedömning med BaFiA ger endast svar på hur effektivt och ändamålsenligt en klients utförande av en arbetsuppgift är, men ger inte svar på varför det fungerar på det sättet. Färdigheter i arbete är indelade i tre olika områden: Motoriska färdigheter, Processfärdigheter och Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter. Inom vart och ett av dessa tre områden återfinns fjorton centrala items/delfärdigheter. Dessa tre områden består av: Motoriska färdigheter: kroppsställning, rörlighet, koordination, styrka/hantering av föremål, energi. Processfärdigheter: energi, kunskap, tidsorganisation, planering av arbetssituationen, anpassning. Kommunikations- och interaktionsfärdigheter: fysisk kommunikation och interaktion, språk, sociala kontakter, informationsutbyte. De 14 items/delfärdigheterna är indelade i sin tur i 45 olika variabler. Variablerna återspeglar de observerbara färdigheter en person använder sig av vid utförandet av arbete. Bedömaren gör under observationen kontinuerliga noteringar angående klientens utförande av arbetsuppgiften utifrån de centrala begreppen. Noteringar samt övrig information som registreras på en sammanställningsblankett. Mätningarna görs med en fyrgradig ordinalskala för varje item, där (1) motsvarar bristande utförande, (2) ineffektivt utförande, (3) tveksamt utförande och (4) kompetent utförande. Om färdigheten inte går att bedöma i den valda arbetsuppgiften bedöms den som ej aktuellt (EA). 9

10 Mapptillverkningsuppgift (MTU) Mapptillverkningsuppgift är en konstruerad uppgift som används på många utredningsverksamheter där man bedömer arbetsförmåga. Aktiviteten är inte standardiserad och används på olika sätt där den förekommer. I denna studie består aktiviteten av en rad olika arbetsmoment, där hela kroppen är involverad. Den person som utför aktiviteten kan växla och variera arbetsställningar och använder enkla verktyg och redskap. De huvudmomenten som ingår i uppgiften är följande; läsa instruktioner, hämta material och verktyg, välja material, mäta samt rita med linjal och penna, skära med skärapparat och tapetkniv, klippa med sax, stryka ut lim med pensel, montera ihop mappen, lyfta tyngder för att pressa ihop delarna, trä på och knyta fast resårband. Personen får muntliga instruktioner, men det finns även skriftliga instruktioner som beskriver alla moment steg för steg. Aktiviteten kräver en viss inlärningsfas och det brukar räcka med att en mapp görs, innan bedömningen. Miljön är välanpassad. Det finns bra belysning och höj- och sänkbara arbetsbord. Det räknas med en två timmars inlärningsfas samt en och en halvtimmes bedömningsfas. Det finns inga krav på att göra flera mappar. Personen utför uppgiften i grupp (tillsammans med ca: 10 personer) men bedömningen är individuell. Arbetsterapeuten gör observationer med hjälp av BaFiA och bedömer max 4 personer samtidigt. 4.3 Genomförande Ett tillstånd för att kunna genomföra studien inhämtades från FMC:s ledning och därefter informerades de berörda Försäkringskassorna om studien och dess syfte. En ansökan till forskningsetikkommittén i Göteborg gjordes och studien godkändes av kommittén (diarienummer, Ö ). En kartläggning av arbetskrav utifrån Revised Handbook of Analyzing Jobs (RHAJ) gjordes på båda aktiviteterna för att kunna jämföra vad de ställer för krav för deltagarna och med det bedöma lämpligheten med en jämförelse av resultat. Skillnaderna ansågs vara acceptabla för denna studie då syftet med studien inte är att jämföra uppgifterna utan att undersöka samband mellan resultat från bedömningarna med båda instrumenten. Personerna tillfrågades muntligt om deltagande i studien i början av FMC:s utredning utav den ansvariga arbetsterapeuten. En skriftlig information överlämnades till deltagarna där studiens syfte beskrevs. Informationen innehöll en tydlig beskrivning av att deltagandet var frivilligt och att de hade möjlighet att välja att genomgå utredningen utan att behöva delta i studien, samt att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Utredningens grundschema ändrades för de personer som ingick i projektet. Bedömningarna utfördes av samma arbetsterapeut (JFP) med kunskap i båda instrumenten. Den första bedömningen gjordes med BaFiA med en mapptillverkningsuppgift och vid denna situation bedömdes max fyra personer samtidigt. Bedömningen var individuell och var uppdelad i två tillfällen om sammanlagt ca 3.5 timmar, alltid vid samma tidpunkt. Den andra bedömningen gjordes samma dag eller under följande dag med VCWS 9 och skedde individuellt. Den tog max 45 minuter. Under utförandet av VCWS 9 bedömdes även färdigheter i arbete med BaFiA. Bedömningarna med tillverkningsuppgiften skedde i arbetsterapilokalen och bedömningarna med VCWS 9 i ett tillfälligt anordnad lokal i samma hus. Tidpunkten för bedömningen med arbetsstationen har varierat under dagen för de olika personerna. 10

11 4.4 Dataanalys Data matades in i SPSS statistikprogram. Resultatet från bedömningarna med BaFiA sammanställdes i kontingenstabeller (Svensson, 1998). Dessa kontingenstabeller användes för att analysera resultatet efter en bedömning med BaFiA för arbetsuppgiften VCWS 9 respektive en mapptillverkningsuppgift. Korrelationen mellan bedömningarna genomfördes med Spearmans rangkorrelations koefficient (rs). Denna metod används när minst en av variablerna inte är mätt med en proportionerlig skala. Granskning av instrumentens kvalitetskriterier utfördes med hjälp av en checklista utarbetad för granskning av instrument (Law, 1987; Söderback, 1995; Law et al., 2001). Resultaten redogörs först i en allmän beskrivning av instrumenten och därefter redovisas kriterier utifrån litteraturgranskningen. Sedan görs en mer specifik värdering av klinisk användbarhet samt fördelar respektive nackdelar utifrån egna erfarenheter från bedömningarna. För denna studie omfattade granskningen följande kriterier: Teoretisk referensram: Teoretiska referensramar används ofta som underlag för att utveckla ett instrument. Med en sådan förankring blir det tydligare att förstå och ge förslag på vilka bedömningsintrument som kan användas, hur och vilka åtgärder som lämpligen bör genomföras och hur resultat bör utvärderas (Söderback, 1995). Mätkvalitet: Validitet och reliabilitet är viktiga kvalitetskriterier för ett instrument. Med validitet avses huruvida ett bedömningsinstrument mäter den variabel det avser att mäta (Carlsson, 1990). Med reliabilitet avses med hur stor grad av noggrannhet eller säkerhet ett instrument mäter den variabel det avser att mäta (Carlsson, 1990). Olika typer av skalor används vid mätning av händelser eller egenskaper i kvantitativa variabelvärde. Hur en mätning gått till avgör vilka matematiska operationer vi kan göra vid databearbetningen (Carlsson, 1990; Altman, 1991; Svensson, 1998). Klinisk användbarhet: Med detta menas att ett instrument är lätt att förstå, administrera och att de kostnader och den tidsåtgång som utförandet kräver är rimliga (Law, 1987; Christstiansen och Baum, 1991). Law (1987) betonar även instrumentets godtagbarhet för klienten som innebär att det är lämpligt utifrån individens ålder och utvecklingsnivå, att det är lätt att förstå och att tidsåtgången är rimlig. En litteratursökning utfördes i databaserna Medline, Arbline, och Libris för att ta reda på om det fanns tidigare undersökning angående kvalitetskriterier kring båda instrumenten. Sökningen omfattade artiklar på svenska och engelska publicerade mellan 1975 och Sökord var, kritisk granskning, arbete, arbetsförmåga, arbetsterapi, bedömningsinstrument, reliabilitet, validitet, VCWS, Valpar och BaFiA. En klassifikation av båda instruments items gjordes utifrån ICF:s klassifikation av hälsokomponenter (WHO, 2001) Definitionerna från var och en av instrumentens items analyserades för att kunna se inom vilken ICF:s komponent de tillhörde och vilken kod de kunde förankras till. 11

12 5. RESULTAT 5.1 Bedömning utifrån BaFiA I arbetsuppgiften VCWS 9 fick 12 av 28 deltagare avbryta uppgiften på grund av sina besvär. Endast tre deltagare i gruppen fick avbryta sitt utförande i mapptillverkningsuppgiften. Samtliga deltagare som avbröt uppgifterna visade tydliga kroppsliga besvär i form av fysisk trötthet, ökad smärta och nedsatt uthållighet. Resultaten från bedömningarna från mapptillverkningsuppgiften respektive VCWS 9 uppgiften sammanfördes i kontingenstabeller. Genom att avläsa diagonalen i figur 1 framgår det hur många deltagare som har fått samma värde vid båda bedömningarna. De siffror som ligger över diagonalen visar det antal deltagare som har fått ett högre värde (dvs. mer kompentent utförande) i mapptillverkningsuppgiften jämfört med VCWS 9 uppgiften. De som ligger under diagonalen visar antalet deltagare som har fått ett högre värde (dvs. mer kompentent utförande) i VCWS 9 uppgiften. Av Figur 1 framgår till exempel att vid bedömning av styrka är VCWS 9 uppgiften mindre krävande eftersom 13 personer skattas mer kompetenta i utförandet än i mapptillverkningsuppgiften. Det motsatta förhållandet gäller vid bedömningen av fysisk energi där 15 deltagare skattas mer kompetenta i utförande av mapptillverkningsuppgiften. I figuren går det även att utläsa att i styrka har tre deltagare kompetent utförande (värdet 4) i VCWS 9 men ineffektivt utförande (värdet 2) i mapptillverkningsuppgiften. Detta innebär en skillnad på två skalsteg mellan bedömningarna och det är den största skillnaden som har framkommit bland samtliga skattningar. I kontingenstabellen avseende informationsutbyte framgår däremot att 23 deltagare fick max värde (4= kompetent utförande) i båda uppgifterna och 26 av 28 deltagare fick parade värden. Endast två deltagare fick skilda värden. styrka energi (fysisk) informationsutbyte VCWS 9 VCWS 9 VCWS MTU MTU MTU Figur 1. Frekvenserna för BaFiAs; styrka, energi (fysisk), informationsutbyte vid utförande av VCWS 9 uppgift respektive mapptillverkningsuppgift. (1) motsvarar bristande utförande, (2) ineffektivt utförande, (3) tveksamt utförande och (4) kompetent utförande. (n=28). 12

13 Sammantaget visar resultaten att samstämmigheten i bedömningarna var störst i Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter särskilt i sociala kontakter och informationsutbyte där flertalet deltagare skattades med samma värde (Tabell 1). I Motoriska färdigheter har mapptillverkningsuppgiften fler antal deltagare med en högre skattning i fyra av de fem delfärdigheterna. I Processfärdigheter har VCWS 9 uppgiften fler antal deltagare med en högre skattning i tre av de fem delfärdigheterna. I Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter är däremot överensstämmelsen stor, få deltagare skattats högre i den ena respektive den andra uppgiften. I mapptillverkningsuppgiften finns det två delfärdigheter med det lägsta värdet (1= bristande utförande) jämfört med fem delfärdigheter för VCWS 9 uppgiften. Dessa delfärdigheter är styrka och energi för mapptillverkningsuppgiften och kroppsställning, rörlighet, koordination, energi och anpassning för VCWS 9 uppgiften (Tabell 1). Tabell 1. Bedömning av antalet personer med smärtrelaterade problem (n=28) med BafiA utifrån arbetsuppgiften VCWS 9 respektive mapptillverkning MTU enligt en fyrgradig skala* samt median och spridning BafiA Överens- Högre Högre VCWS 9 MTU stämmelse skattning skattning md (sprid.) md (sprid.) VCWS 9/ VCWS 9 MTU MTU Motoriska färdigheter Kroppsställning (1-3) 2 (2-4) Rörlighet (1-4) 3 (2-4) Koordination (1-4) 4 (2-4) Styrka (2-4) 3 (1-4) Energi (1-4) 2 (1-4) Processfärdigheter Energi (2-4) 3 (2-4) Kunskap (3-4) 3 (3-4) Tidsorganisation (2-4) 3 (2-4) Planering (2-4) 3 (2-4) Anpassning (1-4) 2 (2-3) Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter Fysisk kommunikation (2-4) 3 (2-4) Språk (2-4) 4 (3-4) Sociala kontakter (3-4) 4 (3-4) Informationsutbyte (3-4) 4 (2-4) * (1) bristande utförande, (2) ineffektivt utförande, (3) tveksamt utförande och (4) kompetent utförande. Sammanfattningsvis visar resultatet från bedömningarna med BaFiA att VCWS 9 uppgiften var svårare att utföra för gruppen än mapptillverkningsuppgiften och detta märktes särskilt vid bedömning av Motoriska färdigheter. 13

14 5.2 Bedömning med arbetsuppgiften VCWS 9 (tidsmätning) Av Tabell 2 framgår att nästan hälften av deltagarna (12 av 28) kunde utföra uppgiften inom den tidsram som krävdes. Tolv deltagare fick avbryta ett eller flera moment/överflyttningar på grund av sina besvär. De fick inget sammantaget tidsresultat utan skattades som en etta. Tabell 2. Bedömning av personer med smärtrelaterade problem (n=28) utifrån VCWS 9 tidsmätning. Tidsresultat (sekunder) Skattning Nivåer Antal deltagare n= Om personen har högre kapacitet än vad som krävs Om förmågan är i nivå med vad som krävs Om det brister i någon av de erforderliga färdigheterna Om patientens nivå understiger kraftigt vad som krävs 2 Ingen tid 1 Avbröt ett eller flera moment/överflyttningar 12 14

15 5.3 Samband mellan bedömningarna med VCWS 9 och BaFiA Ett positivt samband fanns mellan resultaten från VCWS 9 tidsmätning och resultaten från BaFiA i mapptillverkningsuppgiften. Korrelationskoefficienterna varierade mellan rs 0.01 och rs Fyra av fjorton items/delfärdigheter, rörlighet, koordination, styrka och energi, visade ett signifikant samband (p< 0.01). Alla fyra tillhör Motoriska färdigheter. Negativa samband fanns för items kunskap, anpassning och sociala kontakter. Korrelationen mellan resultaten från VCWS 9 tidsmätning och resultaten från BaFiA i VCWS 9 uppgiften varierade mellan rs 0.00 och rs Samtliga delfärdigheter i Motoriska färdigheter visade ett signifikant samband (p< 0.01). I Kommunikation- och Interaktionsfärdigheter visade en delfärdighet, fysisk kommunikation, ett signifikant samband (p< 0.01) mellan bedömningarna. Tabell 3. Korrelationen (rs) mellan bedömning med VCWS 9 (tidsmätning) och bedömningar från BaFiA för arbetsuppgiften VCWS 9, respektive mapptillverkningsuppgiften (MTU). BAFiA VCWS 9 MTU Motoriska färdigheter Kroppsställning 0.41 * 0.17 Rörlighet 0.72 ** 0.56 ** Koordination 0.39 * 0.50 ** Styrka 0.44 * 0.50 ** Energi 0.93** 0.43 ** Processfärdigheter Energi Kunskap Tidsorganisation Planering Anpassning Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter Fysisk kommunikation 0.61 ** 0.32 Språk Sociala kontakter Informationsutbyte * = p<0.05, ** = p<

16 5.4 Granskning av instrumentens kvalitet och användbarhet Allmän beskrivning av instrumenten VCWS-systemet består av 23 olika arbetsstationer som var och en är inriktad på att pröva olika delar av arbetsförmåga. Instrumentet är standardiserat och kriterierefererat. Arbetsstationerna används även för att observera och bedöma specifika beteenden, och arbetskaraktäriska drag. BaFiA är ett bedömningsinstrument där man gör direkta observationer i valfri arbetssituation/uppgift. Det är ett kriterierefererat instrument och kriterierna består av olika arbetsfärdigheter. Med BaFiA bedöms klientens färdigheter inom tre områden: Motoriska färdigheter, Processfärdigheter och Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter. VCWS-systemet är ett bedömningsinstrument som används för att bedöma och predicera arbetsförmåga eller för att ge arbetsvägledning. Syfte med instrument är att med hjälp av olika arbetsstationer bedöma om en person möter de arbetsrelaterade krav som ställs i ett eller flera yrke. Med hjälp av de arbetkvalifikationsprofilerna Worker Qualifications Profile (WQP) och The Dictionary of Occupational Titles (DOT) (U.S. Department of Labor) (1991b), kan resultat från VCWS jämföras med de krav som ställs i många yrken. Utifrån det kan personens svagheter/styrkor direkt relateras till yrkesvalsprocessen. The U.S. Department of Labour (DOL) har i DOT definierat 12,741 olika arbeten. Dessa är analyserade, kodade och beskrivna efter vilket slags arbete det är samt vilka krav arbetet ställer på den enskilda arbetaren. För att kunna tolka och förstå resultaten i VCWS måste användaren veta hur uppgiften står i relation till ett verkligt arbete. BaFiA är ett bedömningsinstrument som antingen kan användas vid en funktionsbedömning eller vid en arbetsförmågebedömning. Om det används som enskilt instrument är det en funktionsbedömning. Vid bedömning av arbetsförmåga kan BaFiA integreras med andra instrument och kan då användas i en arbetsförmågebedömning. Bedömningen görs individuellt men kan ske i grupp. BaFiA beskriver en individs observerbara arbetsfärdigheter vid utförandet av ett arbete. Den ger svar på hur effektivt och ändamålsenligt en klients utförande av en arbetsuppgift är, men ger inte svar på varför det fungerar på det sättet. Både VCWS-systemet och BaFiA kan användas på personer i arbetsför ålder. Centrala referenser för VCWS-systemet: Bieelecki, R. A., & Growick, B. (1984). Validation of the Valpar independent problemsolving work samples as a screening tool for brain damage. Vocational Evaluation and Work Adjustement Bulletin, Summer, Cederlund, R. (1995). The use of dexterity tests in hand rehabilitation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2, Jones, C., Lasister, C. (1977). Worker-non-worker differences on three Valpar Components Work Samples. Vocational Evaluation and Work Adjustment Bulletin, Spring: Saxon, J. P., Spitznagel, R.J., & Shellhorn-Schutt, P.K. (1983). Intercorrelations of selected VALPAR Component Work Samples and General Aptitude Test Battery scores. Vocational Evaluation and Work Adjustement Bulletin, Spring, Schult, ML., Söderback, I. & Jacobs, K. (1995). Swedish use and validation of Valpar Work Samples for patients with musculoskeletal neck and shoulder pain. Work, 5,

17 Centrala referenser för BaFiA Sandqvist, J. (1997). Utveckling av instrument för bedömning av färdigheter i arbete. Examensarbete, 10 p, C-nivå, Hälsouniversitet, Linköpings universitet. Sandqvist, J. (2001). Bedömning av Färdigheter i Arbete, BaFiA 1.1. Linköping. Sandqvist, J., Törnquist, K., & Henriksson, C (in press). Assessment of work performance - Development of an instrument. Work. Teoretisk referensram VCWS-systemet. Instrumentet är byggt utifrån två huvudtyper av kriterierefererade standarder. Den ena är The U.S Department of Labor (DOL) som består av ett system av arbetsrelaterade faktorer vilka beskrivs i The Revised Handbook for Analyzing Jobs (RHAJ) och den andra är Method Time Measurement (MTM) vilket är ett system som används för att studera tid och tempo. BaFiA. Instrumentet har sitt ursprung i den första versionen av MoHO (1995). Med BaFiA bedöms klientens färdigheter inom tre områden: Motoriska färdigheter, Processfärdigheter och Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter. Vid framtagandet av instrumentet anpassades några av items/delfärdigheterna, respektive variablerna till den specifika användning som instrumentet har. Mätkvalitet (Validitet) VCWS-systemet. Innehållsvaliditet har prövats för samtliga arbetsstationer och det utgår från MTM normativ data. Kriterierelaterad validitet varierar för de olika stationer som har testats (VCWS 4, 5, 8, 9 och 11), men anses generellt bra. Begreppsvaliditet har undersökts i flera studier. Jones och Lasister (1977) har i en pilotstudie jämfört prestation av en grupp arbetare med en grupp icke arbetare vid genomförandet av 3 olika VCWS arbetsstationer (VCWS 7, 9, 11). Studien visade att den grupp arbetare arbetade fortare och gjorde mindre fel än den andra gruppen. Saxon et al. (1983) har undersökt korrelation mellan 7 VCWS arbetsstationer (VCWS 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11) och ett väletablerat instrument General Aptitude test Battery. Studien visade bra stöd för validitet av VCWS 4, visst stöd för VCWS 8 och 9, lite stöd för VCWS 6 och inget stöd för validitet hittades för VCWS 7, 10 och 11. Schult, Söderback & Jacobs (1995) har provat validitet av VCWS 8 och 9 för svensk användning med en grupp patienter med nack- och rygg besvär och personer utan besvär. Författarna fick förvånande och ologiska resultat och pekar på att olika faktorer såsom motivation, psykosociala omständigheter och de begränsade antalet arbetsstationer som användes i studien påverkade instrumentets validitet. Författarna konkluderade att om instrumentet används prospektivt och rätt arbetsprov väljs är VCWS arbetsstationerna valida. Screening dvs. att urskilja tidiga tecken på skada / dysfunktion beskrivs av Growich (1984). Denna författare har undersökt screenings förmåga av VCWS 6 vid rehabilitering av personer med organisk hjärnskada. Resultat visade att instrument kan skilja mellan personer med och utan hjärnskada. Motsvarande studie för arbetsstationen VCWS 9 hittades inte. BaFiA. I Sandqvist (1997) beskrivs tillvägagångssättet av framtagandet av instrumentet. Endast en mycket begränsad prövning av instrumentets innehållsvaliditet gjordes i denna studie. Resultatet av en mer omfattande prövning av innehållsvaliditet visar på god innehållsvaliditet (Sandqvist, Törnqvist & Henriksson, in press). Det pågår fortsatta studier där ytterligare test av instrumentets validitet. Mätkvalitet (Reliabilitet) VCWS-systemet. Reliabilitet rapporterades i den första manualen (Valpar, 1975) test-retest prövning för samtliga stationer som fanns då. Koefficienterna varierade från r=0.70 till=0.99 för arbetsstationer 1 till 16. Denna reliabilitet rapporterades inte längre i senare manualen 17

18 (Valpar, 1993). Andra studier som undersöker andra typer av reliabilitet hittades inte i litteratursökningen. BaFiA. Prövning av reliabiliteten är ej utförd ännu. Skalkonstruktion I VCWS-systemets konstruktion bedöms tiden enligt fyra olika nivåer. MTM skalan ger den standardiserade tid som en välfungerande medelarbetare inom industri gör under en åtta timmars arbetsdag med kroppsarbete, verktyg, utrustning. För varje arbetsstation finns en tabell med den industriella standard där lägsta gränsen är 87.5% (cut-off värde som är mätt enligt MTM) för ett godkänt utförande. De flesta arbetsstationer har egna inlärningskurvor som anger det anpassade MTM standard med hänsyn till tiden som behövs för inlärningen. VCWS 14, 201 och 205 är inte prövade enligt MTM tids standard. Observationer av specifika beteenden och arbetskaraktäriska drag skattas med en femgradig skala där (1) motsvarar deltagaren uppvisar en ytterst liten grad och (5) motsvarar deltagaren uppvisar en hög grad. Denna skala kan dock endast användas som stöd och tillägg i bedömningen, enligt manualen. Det finns en särskilt arbetskvalifikationsprofil (WQP) för varje station. Denna profil utgår från de arbetsrelaterade faktorer som beskrivs i the Revised Handbook for Analyzing Jobs (RHAJ). Fem olika områden beskrivs i denna profil och dessa är indelade i sammanlagt 41 arbetsfaktorer. BaFiA. De 14 items/delfärdigheterna är indelade i 45 olika variabler. Variablerna återspeglar de observerbara färdigheter en person använder sig av vid utförandet av arbete. BaFiA har en fyrgradig ordinal skala som gör att bedömaren måste besluta sig för om klientens utförande av arbetsuppgiften är övervägande negativt (värde 1 och 2) eller övervägande positivt (Värde 3 och 4). Om bedömaren tvekar mellan två skalsteg skall det lägre skalsteget väljas då det ska vara den lägsta prestationen som ska ligga till grund för skattningen. Då information saknas om en färdighet skall bedömaren skatta med ej aktuellt. Värdena går ej att summera i syfte att få en global mätning. Klinisk användbarhet VCWS-systemet. Det finns sju arbetsstationer med manual som är översatt till svenska (VCWS 1, 4, 8, 9, 14, 19 och 204) och de övriga är på engelska. Varje station har sina egna blanketter. Till exempel har VCWS 9 två blanketter. En blankett med ett kroppsschema för att notera hur personen känner trötthet eller smärta och en annan med en skala för att registrera observationer och sammanställa tidsresultaten. Det finns standardiserade instruktioner som beskriver hur varje arbetsstation ska utföras. Det finns även ett tillhörande datasystem (System 2000) för att med lätthet kunna sammanfatta arbetarens förmågor (resultat från VCWS) med DOT databasen. Det krävs ett särskilt utrymme för att kunna ställa upp stationerna och utföra bedömningarna. Vissa stationer är flyttbara och andra kan ej flyttas pga. storleken och praktiska skäl. I Sverige anordnas kurser för att använda VCWS. Dessa kurser ges av instruktörer som har gått särskild utbildning. Tidsåtgång för bedömning och administration varierar mellan 20 minuter till två timmar. Inköpskostnader varierar mellan $755-$5 320 U.S. ($2 645 U.S. för VCWS 9). Stationera kan beställas direkt från USA eller England (enligt Valpar International Corporation, 2005). I en studie av Almgren och Wahlström (1999) utvärderades användbarhet av VCWS 9 för att bedöma arbetsförmåga hos personer med fibromyalgi. Resultat från denna studie visade att instrumentet var användbart avseende att bedöma arbetsförmåga för denna målgrupp. BaFiA. Manualen är på svenska och i den beskrivs arbetsfärdigheterna. På sammanställningsblanketten finns en sammanställningstabell som ger visuell information om resultat för samtliga items. Detaljerad manual finns (Sandkvist, 2001). Bedömningen kan ske på klinik eller på arbetsplats. Det finns för nuvarande ingen kurs som man kan eller bör gå för att kunna använda instrumentet och inget material krävs, kostnader för instrumentet är därför låga. Tidsåtgången kan styras av bedömaren och bedömningen kan ske i grupp. Goda kunskaper i 18

19 MoHO krävs. Kurser för att lära sig att använda instrumentet finns inte. En studie av Sandqvist, Törnqvist & Henriksson (in press) visar på god användbarhet avseende instrumentets relevans, tydlighet med instruktionerna, layout, hanterbarhet, tid för inlärning och om instrumentet var adekvat utifrån sitt syfte. Klinisk användbarhet utifrån egna erfarenheterna a v bedömningarna VCWS 9. Blanketterna var svåra att överblicka vilket gjorde att instrumentet var komplext att använda trots en detaljerad manual. Bristande flexibilitet vad gäller att kunna anpassa arbetsställningarna utifrån personens problematik medförde att instrumentet var svåranvändbart för vissa deltagare. Bedömningarna tog oftast mindre än 45 minuter med administration vilket passade ett ganska pressat schema. VCWS 9 består av en stor metallställning vilket gör den svår att flytta. En särskilt lokal behövdes för att göra bedömningarna. VCWS 9 hade låga krav på verbal förmåga, vilket innebar att personens kulturella bakgrund inte hade någon större betydelse vid bedömningen. BaFiA. Manualen var lätt att förstå och att blankettens layout var tydlig. Instrument täcker olika arbetsfärdigheter och det kändes komplett för att bedöma en individs aktivitetsutförande. Instrumentet gav en struktur till observationerna. Kommunikations- och Interaktionsfärdigheter upplevdes som svåraste att bedöma pga. den korta observationstiden. Instrumentet upplevdes som flexibelt och passade mycket väl vid bedömning med konstruerade uppgifter. BaFiA kändes som en hjälp för att strukturera observationerna och för att kunna reflektera över resultaten. VCWS 9. En stor fördel med instrumentet var att kunna få en likvärdig bedömning för alla och möjlighet att jämföra detta resultat med kriterierefererat data. Tiden för att förbereda uppgiften och för att utföra samt administrera bedömningen upplevdes rimlig i förhållande till den korta tid som fanns i utredningen. VCWS 9 har låga krav på verbal förmåga vilket gjorde att den var lätt för klienten att förstå. BaFiA. Främsta fördelar med att använda instrumentet var att det var lättanvändbart och att kostnaderna var låga. Att BaFiA är förankrad i MoHO och att den kan användas lika väl med konstruerade uppgifter som vid reella uppgifter var även viktiga aspekter. VCWS 9. En nackdel med VCWS 9 är att den saknar möjlighet till anpassning vilket gjorde att många deltagare inte klarade arbetsstationens krav. Det krävdes en särskild lokal för bedömningen. Tiden för bedömningen upplevdes för kort och kostnaden för instrumentet hög i förhållande till resultatet som det gav. Instrumentet kan ej anses vara användbart för personer med hjärt- och kärlproblem eftersom vissa arbetsställningar är mindre lämpliga för denna grupp. BaFiA. Nackdelar är att det krävs stor uppmärksamhet av bedömaren att fånga vad som händer i aktivitet. Bedömaren avgör vad som anses vara ett effektivt utförande och det saknas tydliga exempel som hjälper till med detta. Det fanns bara manualen att utgå ifrån och det saknas utbildning för att lära sig att använda instrumentet. Resultat från bedömningen kunde ej generaliseras till andra arbetsuppgifter vilket var en stor nackdel eftersom konstruerade uppgifter användes. 19

20 5.5 Förankring av instrumenten enligt ICF:s klassifikation av hälsokomponenter En granskning av de items som fanns i VCWS respektive BaFiAs instrument gjordes för att kunna identifiera eventuell relation mellan de och ICFs klassifikation. Tabellerna 4-8 visar hur de 5 olika områden (allmän utbildningsnivå, anlag/färdigheter, fysiska krav, anpassningsförmåga och arbetsfunktioner) som finns i VCWS arbetskvalifikationsprofilen kan förankras med ICFs klassifikation. Samtliga items kunde förankras till ICF:s koder på andra nivå. Tabell 4. Relation mellan området allmän utbildningsnivå enligt VCWS-system och ICF. ICF VCWS-system allmän utbildningsnivå slutledningsförmåga matematisk förmåga språklig förmåga d1 d175 d172 d163, 166, 169 d3 d330, 350, 355 ICFs komponent; d1 Lärande och att tillämpa kunskap, d163 att tänka, d166 att läsa, d169 att skriva, d172 att räkna och beräkna, d175 att lösa problem. d3 Kommunikation, d330 att tala, d350 konversation, d355 diskussion. Tabell 5. Relation mellan området anlag/ färdigheter enligt VCWS-system och ICF. ICF VCWS-system inlärnings förmåga verbal numeriska anlag spatial formuppfattning anlag/ färdigheter textuell motorisk koordin. fingerfärdighet manuell färdighet öga-handfotkoordin färgdiskrimin b1 b156 b156 b156 b156 d1 d155 d166, 169 d172 d4 d440, d440, d430 d ICFs komponent. b1 Övergripande psykiska funktioner, b156 perceptuella funktioner. d1 Lärande och att tillämpa kunskap, d155 att förvärva färdigheter, d166 att läsa, d169 att skriva, d172 att räkna och beräkna. d4 Förflyttning, d430 att lyfta och bära föremål, d435 att flytta föremål med nedre extremiteterna, d440 handens finmotoriska användning, d445 användning av hand och arm. Tabell 6. Relation mellan området anpassningsförmåga enligt VCWS-system och ICF. ICF VCWS-system utföra repetitivt arbete tolerans för att ange exakta värden anpassningsförmåga arbeta under specifika anvisningar göra bedömningar/ fatta beslut d1 d175, 178 d2 d210 d210 d210 ICFs komponent. d1 Lärande och att tillämpa kunskap, d175 att lösa problem, d178 att fatta beslut. d2 Allmänna uppgifter och krav, d210 att företa en enstaka uppgift. 20