VI PÅ CSK TIDNING FÖR ALLA MEDARBETARE PÅ CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD # 3/2004. ÖGONKLINIKEN byter lins på tio minuter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VI PÅ CSK TIDNING FÖR ALLA MEDARBETARE PÅ CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD # 3/2004. ÖGONKLINIKEN byter lins på tio minuter"

Transkript

1 VI PÅ CSK TIDNING FÖR ALLA MEDARBETARE PÅ CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD # 3/2004 ÖGONKLINIKEN byter lins på tio minuter SKÅNSK LIVSKRAFT Den stora utmaningen SID 3 6 BÄTTRE FLYT I VÅRDEN Långt ifrån färdiga... SID 8 10 SOMMARTIPS En rundresa i Skåne SID 10 11

2 [LEDARE] NYA SAMARBETSFORMER Skånsk Livskraft har nu definitivt lämnat projektstadiet och stora delar av genomförandet startar Det handlar om att forma nya arbetssätt och nya samarbetsformer. På CSK har två spännande genomförandeprojekt startat etablerandet av akutmottagning för närsjukvård samt närsjukvårdsplatser. ledare FOTO: EVA DICKSSON Projekt Skånsk Livskraft vård och hälsa kommer att påverka vår arbetsdag under flera år framöver. Verksamhetschefer, arbetsledare och verksamhetsråd har viktiga roller när vi nu ska genomföra Skånsk Livskraft och vi kommer att mötas i informationsträffar vid flera tillfällen. Träffar som senare ska diskuteras och följas upp på våra arbetsplatser. En lokal tid- och genomförandeplan kommer att presenteras i juni. Du kan läsa mer om Skånsk Livskraft i det här numret av VI PÅ CSK. Snäva ramar 2005 Lägre skatteintäkter och minskade statsbidrag innebär att Region Skånes ekonomiska utrymme 2005 minskar med ca 450 mkr. Detta kommer att innebära fortsatta och tuffa besparingar för Region Skåne och CSK. Höga läkemedelskostnader i Skåne! Kostnaderna för läkemedel i Region Skåne är högre än genomsnittet i riket. Regionstyrelsen har begärt en analys eftersom summeringen efter första kvartalet är förskräckande. Vi använder läkemedel för i genomsnitt 52 kronor mer per person än i övriga Sverige. Totalt betyder detta att 60 mkr förts över från annan vård till läkemedel i Skåne bara årets första 3 månader. Uppräknat till helår handlar det om 240 miljoner eller driften av 12 vårdcentraler. Hälften av landstingen i Sverige har gjort tvärtom, minskat sina kostnader för läkemedel och flyttat över pengar till vård. På CSK kommer vi att särskilt följa upp läkemedelskostnaderna, vi kommer att notera följsamheten till Skånelistan, förskriva mindre förpackningar och optimera våra läkemedelsförråd. Chefläkare Ann- Christin Andersson kommer att ge läkemedelskostnaderna mycket uppmärksamhet under året. Utrymme för utveckling Det finns en stor ekonomisk medvetenhet på CSK och verksamhetsföreträdare arbetar på olika sätt för att minska våra kostnader och hålla budget! Vi har mkr till förfogande och även om budgeten präglas av snäva ekonomiska ramar och sparbeting så finns det också utrymme för verksamhetsutveckling. Till exempel har förlossningsavdelningen installerat ett centraliserat övervakningssystem som ökar säkerheten i övervakningen. Medicinkliniken har inom stroke påbörjat behandling med trombolys. Ögonkliniken har infört kompletterande kontrastfotografering av näthinnan som har lett till säkrare diagnostik av sjukdomar i gula fläcken. Hudkliniken har förutom att man infört ny lokalbehandling vid terapiresistenta eksem också med hjälp av ögonkliniken etablerat fryskirurgisk behandling av ögonnära hudtumörer. Sommar och värme Men nu vill jag framför allt önska er alla en sommar fylld av sol och värme. För många med mig ger en bok god avkoppling. En bok som jag kan rekommendera och som är lämplig i vilstolen är BOCKFESTEN av Mario Vargas Llosa. Boken handlar om diktatorn Rafael Leonidas Trujillo som i 31 år höll Dominikanska republiken i ett järngrepp och som mördades GLAD SOMMAR! Ann-Sofi Bennheden Sjukhuschef

3 [SKÅNSK LIVSKRAFT] Skånsk Livskraft vård och hälsa FOTO: EVA DICKSSON MER SAMVERKAN NÖDVÄNDIG Nu genomförs Skånsk Livskraft vård och hälsa. Under flera år har planering och tankar tagit form, många medarbetare har engagerats. Ett måldokument har slagits fast och i juni i år klubbas projektets slutrapport i Regionfullmäktige. Projekt Skånsk Livskraft vård och hälsa kommer att påverka vår arbetsdag under flera år framöver, säger Ann-Sofi Bennheden. Stefan Rydén, docent, medicinsk rådgivare och en av arkitekterna bakom Skånsk Livskraft bjöds in till CSK för att informera och diskutera med verksamheternas ledningsgrupper, arbetsledare och verksamhetsråd. Brist på samverkan Alla - kommuner, primärvård och sjukhus, jobbar på bra med krympande resurser. Det brister inte i enskilda vårdinsatser. Men det saknas samarbete över huvudmanna- och organisationsgränserna. Tillgängligheten motsvarar inte invånarnas upplevda behov och förväntningar, sa Stefan Rydén. Skånsk Livskraft handlar om sättet att samarbeta och utgår från kärnan i verksamheten, mötet med patienten. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar lösning. Närsjukvården ska präglas av samordnade insatser. Den specialiserade akutsjukvården och den specialiserade planerade operationsverksamheten ska koncentreras och den högspecialiserade vården ska utvecklas sammanhållet Färre i laget Alla resurser i vården ska användas så effektivt som möjligt för att kunna möta medborgarnas behov av en god hälso- och sjukvård. Så är det inte idag. Det är förvånande låg utnyttjandegrad på vissa ställen, poängterade Stefan Rydén. Vi måste samordna våra resurser i framtiden kommer det inte att finnas tillräckligt många medarbetare. Vi kommer t ex inte att kunna hantera våra jourlinjer som vi gör idag. Nya EU-regler om arbetstid kommer att innebära att vi blir färre i laget. TEXT: MARGARETA SVALNER VI PÅ CSK 3

4 [SKÅNSK LIVSKRAFT] FAKTA OM SKÅNSK LIVSKRAFT Skånsk Livskraft är ett samverkans- och utvecklingsprojekt mellan Region Skåne och de skånska kommunerna i den politiska styrgruppen är hälften regionpolitiker och hälften kommunalpolitiker. Kommunerna är, inte minst sedan Ädelreformens införande, en stor aktör inom hälso- och sjukvård. Andelen äldre ökar och medborgarna kräver större inflytande över vård och behandling. Samtidigt skapar den medicinska och tekniska utvecklingen nya möjligheter att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar. Du kan läsa mer om Skånsk Livskraft på under Arbetsområden. Frågor om Skånsk Livskraft kan du ställa till din chef eller till Informateket eller Margareta Svalner Du kan också skicka e-post till antingen får du svar direkt eller så vidarebefordras din fråga till rätt person. DEN STORA UTMANINGEN Det är närsjukvården som är den stora utmaningen och det nya tänkesättet. Och det krävs en stor mental omställning innan närsjukvården blir verklighet fullt ut, sa Stefan Rydén när han informerade om Skånsk Livskraft på CSK. Ann-Sofi Bennheden FOTO: CHRISTINA THEANDER Närsjukvården ska ansvara för huvuddelen av invånarnas vardagliga behov av sjukvård. Vården ska finnas geografiskt nära och gälla dygnet runt årets alla dagar. En grov bedömning pekar på att närsjukvården utgör mer än hälften av all hälso- och sjukvård. All vård som idag bedrivs inom primärvården och den primärkommunala hälso- och sjukvården är närsjukvård. Många blivande patienter i närsjukvården finns idag också inom medicinklinikerna. Familjeläkarmottagningen är central i närsjukvården och patientens naturliga förstahandsval. Detta förutsätter en hög tillgänglighet. Basen är internmedicin En betydande del av internmedicin, psykiatri, geriatrik, palliativ vård/vård i livets slut, rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsverksamhet ingår i närsjukvården liksom viss verksamhet i öppenvård inom övriga icke opererande specialiteter, berättar Stefan Rydén. I närsjukvården ingår inte kirurgiska specialiteter. Alla resurser i vården ska användas så effektivt som möjligt för att kunna möta medborgarnas behov av en god hälso- och sjukvård, säger Stefan Rydén. Specialistmottagningar inom dessa specialiteter ska finnas i anslutning till närsjukvården. Akutmottagning för närsjukvård ska finnas vid alla Skånes sjukhus. Basen i den medicinska kompetensen ska vara internmedicin. Allmänmedicinsk kompetens ska finnas när familjeläkarmottagningen är stängd och det medicinska behovet motiverar detta. Konsultstöd från andra specialiteter under jourtid ges från den specialiserade akutsjukvården. Hemsjukvården en del av närsjukvården Närsjukvården ska dygnet runt ha det samlade ansvaret för medicinskt stöd i hemsjukvården. Läkarstödet till hemsjukvården ska förstärkas och grundas på samverkan i team, berättar Stefan Rydén. Alla patienter i hemsjukvården ska ha en individuell vårdplan med anvisningar om åtgärder som ska vidtas när patienten insjuknar akut eller försämras. Vårdplatser för närsjukvård på alla sjukhus Närsjukvårdsplatserna ska inriktas på ofta förekommande sjukdomstillstånd främst inom internmedicin, rehabilitering eller psykisk ohälsa. Vården ska präglas av ett multidisciplinärt arbetssätt. Akuta inläggningar ska dominera. En del av de patienter som idag läggs in på kirurgiska och ortopediska kliniker har inte behov av akut operation eller behov av vård med tillgång till kirurg-/ortopedspecialist dygnet runt. Dessa patienter kan vårdas i närsjukvården i fortsättningen. TEXT: MARGARETA SVALNER 4 VI PÅ CSK

5 [SKÅNSK LIVSKRAFT] FOTO: EVA DICKSSON SPECIALISERAD VÅRD PÅ CSK Specialiserad akutsjukvård ska finnas i Helsingborg, Kristianstad, Lund, Malmö och i begränsad omfattning i Ystad. Alla akuta operationer och alla akuta inläggningar inom opererande specialiteter är specialiserad akutsjukvård. Koncentration av den specialiserade akutsjukvården inom opererande specialiteter ska genomföras under Sjukhusen i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö inriktas mot resurskrävande kirurgi och kirurgi med slutenvårdsbehov i form av 7-dygnsvård. En betydande del av kirurgi med korta vårdtider ska föras över till andra sjukhus, främst gäller detta från Helsingborg, Lund och Malmö. CSK kommer att behålla en större andel kirurgi med korta vårdtider med hänsyn till vårt geografiska läge. Studier över resvägar i Skåne har nämligen visat att det är patienterna i nordöstra Skåne som har längst till sina sjukhus. Hög vårdkvalitet Behovet av specialiserad planerad vård inom opererande specialiteter inträffar oftast relativt få gånger i livet. Hög vårdkvalitet och korta väntetider är viktigare än geografisk närhet samtidigt som en koncentration av den planerade operationsverksamheten ger bättre möjligheter att utveckla både kvalitet och produktivitet. Vi har noga studerat hur man har arbetat här i nordost och erfarenheterna av den ortopediska verksamheten är noga dokumenterade och väger tungt. Studier visar att man nått ökad kvalitet och säkerhet samtidigt som tillgängligheten ökat. Tillgängliga resurser utnyttjas mer rationellt, berättade Stefan Rydén. Prehospital vård I framtiden har ambulansen en nyckelroll och ska tidigt kunna inleda diagnostik och behandling i akuta situationer. Från och med 2005 är varje ambulans bemannad med specialistsjuksköterska och all prehospital verksamhet samlas under ett sammanhållet medicinskt ansvar och tydliga beslutsvägar. Prehospitalt verksam läkare kommer dygnet runt via telefon och telemedicin att kunna hjälpa Skånes ambulansteam med t ex beslutsstöd, ordinationer och rådgivning så att patienten direkt styrs till rätt vårdnivå. Skånsk Livskraft vård och hälsa innebär helt ändrade förhållanden för ambulanssjukvården, sa Stefan Rydén. Man kan nästan säga att prehospital vård blir en egen specialité. TEXT: MARGARETA SVALNER Vi ska presentera en lokal tid- och genomförandeplan för Skånsk Livskraft på CSK i juni, säger Ann-Sofi Bennheden. VI PÅ CSK 5

6 [SKÅNSK LIVSKRAFT] Projekt på CSK NÄRSJUKVÅRDSPLATSER Skånsk Livskraft innebär förändrade arbetssätt och omdisponering av vårdplatser. Bland annat ska närsjukvårdsplatser etableras på CSK platser som är avsedda för patienter i behov av inläggning från i första hand akutmottagning för närsjukvården. Ola Norrhamn, Annika Kragh och Eva-Marie Huttonen Organisatoriskt ska närsjukvårdsplatserna tillhöra medicinkliniken men ha ett nära samarbete med andra specialiteter för snabba konsultinsatser, främst kirurgi, ortopedi och psykiatri. Många av patienterna kommer efter vårdtidens slut att överföras till primärvården och många kommer att vara i behov av kommunala insatser. Därför blir det viktigt att utveckla ett nära samarbete med både primärvård och kommuner, menar Ola Norrhamn, ordförande i den arbetsgrupp som fått i uppdrag att utarbeta ett konkret förslag till närsjukvårdsavdelning. TEXT: MARGARETA SVALNER Björn Nilsson berättar hur närakuten ska se ut i framtiden Triage, mottagande sjuksköterska, en viktig roll i nya närakutmottagningen UNDER SAMMA TAK En arbetsgrupp med representanter från kommun, primärvård och CSK är i full gång med att ta fram ett lokalt och fungerande koncept för en närakutmottagning på CSK. Bred förankring och patienten verkligen i centrum är ledstjärnorna för arbetet med att skapa en närakutmottagning. Alla måste vara med på noterna, allt måste stämma så att vi får en bra lokal lösning, påpekar Björn Nilsson, verksamhetschef på akutmottagningen och ordförande i arbetsgruppen. Arbetsgruppens uppdrag handlar om att utarbeta ett konkret förslag till akutmottagning för närsjukvård. Vårdinnehåll, dimensionering, organisato- riska och ansvarsmässiga frågor ska göras tydliga men också hur t ex elektroniskt journalsystem och lokaler ska fungera. Arbetsgruppen ser över möjligheten till samlokalisering med ortopedmottagningen ett förslag som skisserades redan i slutet av 90-talet och som är möjligt och endast kräver smärre ombyggnader. TEXT: MARGARETA SVALNER 6 VI PÅ CSK

7 [PARKINSON- OCH KONTINENSMOTTAGNING] AKTIVA MOTTAGNINGAR I GULA HUSET På plan 4 i "Gula Huset" finns parkinsonmottagning, kontinensmottagning och geriatrisk mottagning. Till geriatriska mottagningen kommer oftast de som legat på sjukhuset för stroke eller andra sjukdomar. Ingen av mottagningarna har remisstvång. Parkinsonmottagningen startade som projektverksamhet år 2000 och blev ordinarie mottagning i januari i år. Det är en verksamhet som ökat hela tiden nu femdubblad sedan starten. Mottagningen tar emot patienter från neurologen i Lund, andra sjukhus och från primärvården. En hel del patienter söker själva. Från början var det tänkt att vi skulle ta emot äldre patienter med fastställd diagnos. Men numera tar vi även yngre utan diagnos. Och våra patienter har allt från parkinson i tidigt stadium till långt framskriden sjukdom, förklarar Susanne Lindskov, sjuksköterska. Under 2003 hade man cirka 800 besök på mottagningen som är öppen tre dagar i veckan. Tidskrävande Vi har patienter som är väldigt tidskrävande. Vid nybesök träffar patienten hela teamet med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, säger Susanne. Detta för att man ska kunna göra en komplett bedömning. Och det spar tid. Fyra gånger om året har man parkinsonskola och varje skola består av sex träffar. Både patienter och närstående medverkar. I skolan ingår dels föreläsningar, dels gruppträning för patienter. Föreläsningarna kan handla om själva sjukdomen, om läkemedel, en logoped talar om röstträning, en dietist om kost osv. Samtidigt deltar de närstående i samtalsgrupp. Kontinenspatienter Kontinensmottagningen har funnits sedan 1988 en mottagning som vuxit efter hand. Idag tar man emot patienter i alla åldrar även många yngre. Numera har kontinensmottagningen omkring besök om året. Mottagningen samarbetar med KK och urologen. Även på kontinensmottagningen arbetar man i team med läkare, sjuksköterska, uroterapeut och sjukgymnaster. Hos oss handlar det mycket om rådgivning och träning. Alla patienter kan inte botas men ändå lära sig få ett bra liv, säger Annika Odenberger, sjuksköterska och uroterapeut. Flertalet patienter blir botade genom träning, medicinering, elektrisk stimulering och hjälp att hantera sjukdomen med inkontinenshjälpmedel. Ibland kan operation bli nödvändig. Svårmedicinerade patienter Parkinsonpatienterna kan däremot inte botas. Hos de här patienterna är medicineringen oerhört viktig. De är svårmedicinerade och måste ha mediciner på bestämda tider. Andra avdelningar på CSK får gärna höra av sig till oss när de får in en parkinsonpatient så att vi kan ge råd om hur de ska medicineras, tillägger Annika. Mycket rådgivning Både Annika och hennes kollegor har mycket rådgivning till omvårdnadspersonal och läkare i primärvården och kommuner. Även kontinensmottagningens medarbetare arbetar mycket med rådgivning och undervisning utanför CSK t ex i nätverket med primärvårdens distriktssköterskor och på högskolan. Det är viktigt att primärvården hör av sig till oss när de undrar över något. Det underlättar mycket för kontinenspatienterna, menar Annika Odenberger. TEXT: BO HALLSTRÖM VI PÅ CSK 7

8 [BÄTTRE FLYT I VÅRDEN] När man provar olika aktiviteter för att förbättra och få ett effektivare flöde av patienter är mätningen på det man gör viktig. Utan noggrann mätning riskerar man att genomföra en förmodad förbättring som istället kan visa sig bli en försämring, säger Tomas Grape, kirurg och chef för endoskopienheten. SÅ FICK VI BÄTTRE FLYT FAKTA FOTO: CHRISTINA THEANDER För mer än ett år sedan började endoskopienheten på kirurgkliniken, att se över väntetider, köer och behov av endoskopier. Ett team bildades för att arbeta efter Landstingsförbundets Genombrottsmodell, Bättre flyt i vården. Gruppen som arbetat med att korta köer, väntetider och att mäta resultat har bestått av läkare, sjuksköterska, undersköterska och sekreterare. Gruppen började titta på registrering av remisser, hur lång tid tar det innan en remiss blir bedömd och kallelse till endoskopi skickas ut, hur ser balansen ut mellan inflödet och det som verkligen utförs på enheten, var finns flaskhalsarna. Mätning gjordes genom att fortlöpande registrera alla remisser räknat från remissens ankomstdatum. Och mätning gjordes på tre skopiformer gastroskopi, coloskopi och sigmoideoskopi. Alla undersökningar registrerades som elektiva, återbesök eller akuta. Efter projektets avslut har väntetiden för gastroskopier halverats. För oprioriterade gastroskopier har väntetiden minskat från nio till fem månader. När det gäller coloskopier och sigmoideoskopier har väntetiden mer än halverats. För oprioriterade coloskopier har väntetiden minskat från två år till högst två månader. När endoskopin på CSK bestämde sig för att starta projektet Bättre flyt i vården saknade man uppfattning om balansen mellan efterfrågan och kapacitet. Första steget blev att granska registrering av inkommande remisser och jämföra med antal utförda undersökningar, hur lång tid tar det tar från att remissen kommer in tills kallelse skickas ut till patienten? Snabbare remissgranskning Gruppen som arbetade med Bättre flyt i vården kontrollerade också balansen mellan inflöde av remisser och utförda skopier och började mäta flödet. Det vi såg ganska snabbt var att det fanns många remisser som blev liggande en längre tid utan åtgärd. Då genomförde vi en koncentration av remissbedömningen på få händer, förklarar Tomas Grape. Han är nu ansvarig för remissgranskningen och målet är att alla inkomna remisser ska vara granskade inom tre dagar efter ankomsten. Nästa steg blev att mäta väntetider. Målet var att de skulle kortas i olika prioriteringsgrupper utan att någon annan grupp blev lidande. De prioriterade delades upp i dubbla förturer med tio dagars väntetid, enkla förturer i en månad och oprioriterade remisser i högst tre månader. Detta mål gällde både för CSK och Hässleholms sjukhus. Maxtid tre dagar Det tredje steget blev att ta reda på varför det fanns köer och identifiera de problem som fanns. Att prova olika aktiviteter och mäta noga så att inte en förändring ledde till försämring. En konkret åtgärd blev som sagt att koncentrera granskningen av remisserna på två läkare och sätta en maxtid på tre dagar för granskningen. Tiden mellan undersökningarna kortades och antalet undersökningar kunde ökas. Endoskopienheten kom också fram till att det var svårt att minska köerna genom att begränsa antalet remisser. Vi såg istället över riktlinjerna för vilka patienter som ska tas tillbaka för ny undersökning och vi minskade flödet av återbesök, säger Tomas Grape. En PM skrevs där kriterierna för återbesök klart framgår. Brev till patienterna Gruppen bestämde också att man skulle skicka brev till patienter som väntat länge och fråga om de redan blivit undersökta någon annanstans eller blivit friska. Om inte ifall de vill komma för ny undersökning. Ungefär var fjärde svarade att de avstod från nytt besök. De som fanns kvar i kön tog vi emot under extra mottagningstid och på det sättet blev ryggsäcken något lättare att handskas med, förklarar Ingrid Karström, sjuksköterska. Köerna kortades. TEXT: BO HALLSTRÖM FOTO: EVA DICKSSON 8 VI PÅ CSK

9 [BÄTTRE FLYT I VÅRDEN] LÅNGT IFRÅN FÄRDIGA Köer och väntetider till gastroskopier och coloskopier har minskat väsentligt. Men vi är inte färdiga i vårt förbättringsarbete än på långa vägar. Projektet Bättre flyt i vården är avslutat men vi fortsätter att jobba vidare. I mål kommer vi troligtvis aldrig, säger Ingrid Karström, endoskopisjuksköterska på kirurgmottagningen. En av de aktiviteter som genomförts inom projektet är ett avtal med röntgen att byta ut 600 colonröntgenundersökningar om året mot 600 coloskopier. Vitsen med det är att man vid coloskopier både kan diagnostisera och behandla direkt. För både patient och sjukvård är det en kvalitetshöjning patienten behöver bara komma för undersökning en gång istället för flera. Inte springa fortare Samtidigt innebär avtalet med röntgen att antalet coloskopier fördubblas. Det har endoskopienheten svårt att klara med nuvarande resurser både på medarbetarsidan och med nuvarande utrustning. En förbättring på ett ställe får inte leda till försämring på ett annat. Vårt arbete med Bättre flyt i vården handlar inte om att springa fortare och att jobba mer utan om att hitta förbättringar för alla, kommenterar Tomas Grape, kirurg och chef för endoskopienheten. Det gäller därför att hitta en bra lösning för coloskopierna. Små förändringar blir stora Bättre flyt i vården är en modell där det handlar om att göra många små förändringar som sammanlagt ger stora förbättringar. Dessutom bygger projektet på samverkan mellan olika yrkeskategorier och det i sin tur ger bättre förståelse för varandras arbete. Vår arbetssituation har förbättrats. När vi fick en sekreterartjänst till enheten slapp vi en hel del samtal från patienter som sekreteraren klarar av. På det sättet har sjuksköterskorna fått mer tid över till att arbeta med patienterna, menar Ingrid. Projektet bygger också på förståelse från sjukhusledningen och det har vi fått, säger Tomas. Både han och Ingrid tycker att de lärt sig mycket genom projektet, t ex bättre överblick över den egna organisationen. Inte uppfinna hjulet Vi tror stenhårt på det här projektet och vet nu att det fungerar, säger båda två. Även om man uppnått bra resultat är det inte tillräckligt. Till gastroskopiundersökningar exempelvis är det fortfarande längre köer än man önskar. Därför fortsätter kampen med att korta köer och väntetider. Stor hjälp och inspiration under projekt Bättre flyt i vården har gruppen fått under Landstingsförbundets seminarier då man träffat kollegor som jobbat med samma saker. Där har alla delat med sig av sina erfarenheter. Man behöver ju bara uppfinna hjulet en gång. Det gäller att utnyttja andras erfarenhet så mycket som möjligt, säger Tomas Grape. TEXT: BO HALLSTRÖM Tomas Grape och Ingrid Karström tittar i projektpärmen om Bättre flyt i vården FOTO: EVA DICKSSON VI PÅ CSK 9

10 [BÄTTRE FLYT I VÅRDEN] VI KAN INTE TROLLA! Ett problem som uppstått på vägen medan man arbetat med Bättre flyt i vården på endoskopienheten är bristen på lokaler och utrustning. Dessutom är det för lite tjänsteutrymme för sjuksköterskor inom enheten. Vi kan förändra mycket men vi kan inte trolla, säger Tomas Grape, kirurg och chef för enheten. Läget är nu att det saknas balans mellan byggstenarna i systemet. Från början saknade enheten endoskopister, dvs läkare. Nu är man tillräckligt bemannad på det området. En sjukskötersketjänst har förts över från röntgen men det saknas fortfarande endoskopisjuksköterskor. Saknar utrustning Redan när Bättre flyt i vården startade kunde gruppen som jobbade med projektet konstatera att det inte fanns överensstämmelse mellan tillgängliga endoskopister i tjänst och sjuksköterskor på mottagningen. Därför såg man över schemaläggningen så att läkare och sjuksköterskor fanns på endoskopin samtidigt. Investeringsstoppet har också ställt till med bekymmer. Enheten hade precis börjat med ombyggnad för ett rum till för endoskopiundersökningar för att öka kapaciteten och därmed också kapa köer och väntetider. Nu saknas utrustning för det nya rummet. Den svaga länken Men det ser ut som om vi ska få klart vårt extra rum. Istället är det sjuksköterskor som är den svaga länken i vår kedja, säger Ingrid Karström, sjuksköterska. Det vi kan göra är att optimera och förändra rutinerna, förlänga mottagningarna och korta tiderna mellan undersökningarna. Men det finns en gräns för allt, menar hon. När man startar ett projekt som Bättre flyt i vården är det viktigt att få tid avsatt för projektarbetet, få tid över att bedriva förbättringsarbete och att ha handledare. Det är lärdomar som gruppen kring Bättre flyt i vården har gjort. Alla behöver någon form av handledning någon som kan sparka iväg gruppen i rätt riktning så att alla drar åt samma håll redan från början, förklarar Tomas Grape. Han menar också att andra kliniker och verksamheter på CSK kan dra nytta av de lärdomar endoskopigruppen har gjort under resans gång. TEXT: BO HALLSTRÖM Har du läst böckerna om kriminalkommissarie Kurt Wallander? Kommer du till Ystad i sommar kan du följa med på en GUIDAD TUR I WALLANDERS SPÅR antingen till fots eller med veteranbrandbil. Väljer du Ystad rätt dag kan du delta i allsången på Norra Promenaden. Fyra allsångskonserter arrangeras på onsdagskvällar i juni och juli. MANDELMANNS TRÄDGÅRDAR I RÖRUM har barn- alternativt vuxenvisningar söndagar i juli och augusti. Barnen får skörda grönsaker som kocken i Trädgårdsköket 10 VI PÅ CSK tar hand om, mata höns och grisar och titta på vattenkrypen och grodorna i dammen. Vuxna guidas genom köksträdgård, vattenträdgård och växthus och får också höra om gårdens historia. Nya CYKELVÄGEN MELLAN KRISTIANSTAD OCH MAGLEHEM invigdes i början av maj. Sträckan är cirka 3 mil och går längs gamla banvallen. Du passerar bland annat Skånes grövsta bok, 5.95 m i omkrets, och utmed vägen växer en hel del sällsynta växter. Så ta det lugnt och njut av naturen. Strax innan du svänger ner till Folkestorp finns en fin utsiktspunkt där du kan äta medhavd matsäck samtidigt som du blickar ut över Hanöbukten. Väl framme vid målet och efter en välförtjänt paus är det dags för hemfärd. Om du inte orkar cykla tillbaka så går busslinje 4, Ystad- Kristianstad, förbi Maglehem på väg 19. Då gäller det att ha SOMMARKORTET i fickan. Kortet, som inte är personligt, kostar 415 kronor och gäller 25 valfria resdagar mellan 15 juni och 15 augusti. Ett billigt sätt att ta sig runt hela länet med Skånetrafikens transportmedel.

11 [SOMMARTIPS] SOMMARTIPS TUNNELBYGGET GENOM HALLANDSÅSEN har varit ett stort diskussionsämne de senaste tio åren. Efter några års totalstopp har tunnelbygget nu startats upp igen. Men mellan 5 och 25 juli pågår inga arbeten i norra delen av tunneln. Under denna period erbjuds allmänheten guidad visning av tunneln. Du kan också besöka utställningen och få veta mer om tunnelprojektet, dess historia, nuläge och framtid. Besök FLORA LINNEA I FREDRIKSDALSPARKEN I HELSINGBORG och få inspiration till din egen rosenträdgård. I parken finns cirka 450 gammaldags rosor, en av landets förnämsta samlingar. Till och med juni pågår den stora utställningen av engelska rosor framodlade i terrakottakrukor. Första helgen i juli anordnas rosdagar med utställningar, rundvandringar och föreläsningar om rosariet som invigdes i fjor. Publiken väljer den finaste rosenbusken och det blir även en tävling om den vackraste rosenbuketten. ILLUSTRATION: ED Att äta gourmetmat i ett gammalt hönshus gör man inte varje dag. Om du inte besöker FARBROR ELOFS SKAFFERI I BILLEBERGA förstås. Inredningen i den förstklassiga restaurangen består av loppisfynd såväl som personliga ägodelar. Det mesta kan du sätta på notan och ta med dig hem. Är du inte speciellt hungrig utan bara sugen på något gott så ta vägen inom TROLLENÄS SLOTT. I slottsparken ligger Borgstugan, det gamla bryggeriet som nu fungerar som café och galleri. Här serveras hembakade kakor och tårtor och har du tur kommer du en dag när det är tårtfrossa! KULTUREN I LUND har utsetts till årets museum Permanenta utställningar blandas med tillfälliga gästspel. Basutställningen Metropolis skildrar Lunds historia. I Herrehuset finns keramik- och silverutställning. Förra året öppnades en ny permanent utställning Ting för lek en leksakshistoria. En röst och ett ljus leder besökaren runt till leksaker från olika tidsepoker. Missa inte de vackra dockskåpen och Karl XII:s gunghäst på Lekloftet! Under juli månad har Kulturen öppet till varje onsdag med dans och underhållning. ENKÄT VISAR PÅ NÖJDA PATIENTER Bra information både via kallelse och vid undersökning samt professionellt omhändertagande visade en enkätundersökning som genomförts på isotop- och kliniskt fysiologiska avdelningen på CSK. Det är alltid nyttigt för en arbetsplats att få veta vad patienterna tycker om verksamheten. Av patienternas svar framgår om och vad som behöver förändras i rutinerna. Det är glädjande med så positiva reaktioner hos våra patienter, säger Carin Nilsson, avdelningschef på klin fys. Vi har en bra verksamhetschef och ett positivt klimat i personalgruppen vilket kanske kan påverka vår kontakt med patienterna. Hög svarsfrekvens Under fyra veckor i mars delades enkäter ut till alla patienter över 15 år som fått kallelse via brev och som bedömdes att själv ha möjlighet att besvara frågor. Patienterna fick bland annat svara på om de fått tillräcklig information före och vid undersökningen, om de känt förtroende FOTO: CHRISTINA THEANDER för personalen och fått begripliga svar på frågor. Drygt 300 enkäter överlämnades direkt efter avslutad undersökning och svarsfrekvensen var hög cirka 97 procent! Och svaren var överlag positiva. VI PÅ CSK 11

12 [INBLICK] [ÖGONKLINIKEN] Ögonkliniken MER ÄN KATARAKTER Den som har ansvar känner större delaktighet i jobbet. Därför har alla medarbetare på ögonkliniken numera minst ett personligt ansvarsområde. Den som har ansvar ska också ha befogenheter, säger Anna Larsson, ny verksamhetschef på ögonkliniken. Sedan 2001 arbetar ögonkliniken på CSK i en teambaserad organisation med fyra team som vart och ett har klart definierade arbetsområden. Alla medarbetare på kliniken ingår i ett team om deltagare. I ledningsgruppen ingår verksamhetschef, chefssekreterare och avdelningschef. Utöver de olika teamen finns också en rad projektgrupper där medarbetare från olika team ingår. Ett stort arbetsområde Ögat är ett stort arbetsområde där vi talar om yttre, främre och bakre delarna av ögat. Vår verksamhet handlar om betydligt mer än om bara katarakter, säger Anna. I team 1 finns akutverksamheten, barn- och neurooftalmologi. Barn föds inte med normal synskärpa och därför måste barnets ögonrörelser kontrolleras och skelningar åtgärdas för att barnet ska få rätt synbild. Detta är ett av områdena som team 1 arbetar med. En lurig sjukdom Team 2 har allmänoftalmologi och glaukom, grön starr, som huvudområden. Öppenvårdsmottagningen i Hässleholm ingår i teamet. Grön starr är en lurig sjukdom som ofta smyger sig på patienten, säger Anna. Den gröna starren består av en rad delsjukdomar och kan behandlas med droppar, laser eller operation. Vanligast är droppar. Operation kräver dagliga återbesök tills ögats anatomi har stabiliserats. Typiskt symptom för glaukom är begränsat synfält. Komplicerat I team 3 arbetar man med ögats bakre segment ett stort och komplicerat arbetsområde. Detta team har hand om patienter med sjukdomar i glaskroppen, näthinnan och åderhinnan, t ex diabetes, näthinneavlossning, makulasjukdomar m m. Teamet gör både preoperativa och postoperativa bedömningar och samarbetar med operationsteamet. Diabetikerna är en stor patientgrupp och alla får ögonen fotograferade. I de fall där det bedöms nödvändigt gör man fluoresceinangiografi och laserbehandling. Alla diabetiker får förr eller senare förändringar på näthinnan som dock inte nödvändigtvis innebär försämrad syn, säger Anna. Laserbehandlingen innebar en revolution inom oftalmologin. Idag har ögonkliniken en ultramodern laser. Diabetiker som behöver opereras får operationen gjord på CSK. Här finns hela spektrumet för behandling. Team 3 arbetar också med sjukdomar i gula fläcken. Hög kompetens Vi har klinisk kompetens att ta hand om svåra ögonsjukdomar i ögats bakre segment, inte bara diagnostiskt utan även operativt, förklarar Anna. All operativ verksamhet görs i team 4. Och då handlar det om operationer av barn, grön starr, bakre segmenteringen som näthinneavlossningar, diabetes, grå starr, gula fläcken osv. I det dagliga jobbet arbetar alla i arbetslag som inte nödvändigtvis behöver sammanfalla med teamindelningen utan där man går efter arbetsschema. TEXT: BO HALLSTRÖM 12 VI PÅ CSK

13 [ÖGONKLINIKEN] [INBLICK] TEAMINDELNINGEN ENGAGERAR Teamindelningen och arbetet i fyra olika team på ögonkliniken känns utvecklande och engagerande för alla på kliniken. Det personliga ansvaret för var och en av oss gör att det plötsligt är tillåtet att göra saker vi inte kunde arbeta med tidigare. Detta gör att vi alla känner oss mer delaktiga. Så säger Anneli Eriksson, sjuksköterska på ögonkliniken. Inte rädda för ansvar Teamindelningen med personligt ansvar har gjort att sjuksköterskorna nu inte är rädda för att ta på sig mer ansvar. Numera gör ögonsjuksköterskorna egna bedömningar upp till en viss gräns vid t ex fotoscreening. Och det innebär att ungefär 85 procent av alla bedömningar av bilder görs av ögonsjuksköterskor. Ensamma i landet Detta har varit kompetenshöjande och en grupp ögonsjuksköterskor har gått en fempoängskurs på Karolinska sjukhuset i bildbedömning. Vi är rätt så ensamma i Sverige om att jobba så utvecklande som vi gör här på CSK. Det vet jag för jag har kollat med kollegor runt om i landet, förklarar Anneli. Något för andra att ta efter! I teamet, team 3, finns läkare, ögonsjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare. Alla tycker det är engagerande att jobba i team och att få känna delaktighet. TEXT: BO HALLSTRÖM Biometri mätning av ögats längd Fotografering av ögonbotten Operation av grå starr Autorefraktor mätning av barnets glasögonbehov 13 VI PÅ CSK

14 [INBLICK] [ÖGONKLINIKEN] BYTER LINS I ÖGAT PÅ TIO MINUTER Även om ögonkliniken arbetar med betydligt mer än bara katarakter så är ändå kataraktoperationerna en betydande del av klinikens verksamhet. Förra året utförde man inte mindre än operationer. Grå starr är en grumling av ögats lins. Ögats lins står för en tredjedel av ögats brytkraft, dvs brytningen av de ljusstrålar som gör att vi kan se saker i vår omgivning. Hornhinnan står för två tredjedelar av ögats brytkraft. Det började med glasögon Förr i världen opererades hela den starromvandlade linsen bort. Ersättningslinsen bars framför ögat, sk starrglasögon vilka var tjocka närmast som flaskbottnar. På 1970-talet kom man på att man kunde lägga en ersättningslins inuti ögat framför regnbågshinnan. Detta orsakade dock ofta inflammationer i ögat efter operationen. Men så kom en helt ny metod på 1980-talet. Man kom på att man kunde byta ut delar av linsen inne i ögat. Den konstgjorda ersättningslinsen sattes bakom regnbågshinnan vilket var skonsammare för ögat. Den här metoden gjorde att patienten kunde se normalt igen. Men den innebar samtidigt att man fick sy igen såret, metoden krävde bandage och efterbehandling. Revolutionerande metod Så kom den verkligt revolutionerande operationsmetoden. Den bygger på att man med hjälp av ultraljud sönderdelar Operation av grå starr linsen och suger ut den. Sedan roterar man och injicerar en hoprullad ny lins in i den kvarvarande linskapseln och operationen är i stort sett klar. Behöver inte sy För att bestämma styrkan i linsen mäter man ögats längd, ögonaxeln. Man mäter också kurvigheten på hornhinnan. Allt för få rätt brytpunkt på näthinnan. Nu behöver vi inte längre sy. Snittet i ögat är bara 2,5 mm och metoden är mycket skonsam för ögat och kräver nästan ingen efterbehandling, förklarar Anna Larsson, verksamhetschef på ögonkliniken. Hela operationen tar oftast inte mer än tio minuter. Förra året gjordes kataraktoperationer på ögonkliniken. I år kan det bli något färre eftersom Anna Larsson, som är kataraktoperatör, nu blivit verksamhetschef för kliniken. TEXT: BO HALLSTRÖM 14 VI PÅ CSK

15 [ÖGONKLINIKEN] [INBLICK] Anneli Eriksson fotograferar ögonbotten på Kristian Elmqvist DE SER HUR BLODKÄRLEN MÅR Alla diabetespatienter får ögonen fotograferade på ögonkliniken. Idag finns inte mindre än diabetiker i klinikens system. Och antalet diabetiker ökar fortlöpande och åldersdiabetes går allt längre ner i åldrarna. Fotoscreening av ögat visar det enda ställe i kroppen där vi kan se hur blodkärlen verkligen mår, säger Anneli Eriksson. Hon är en av de ögonsjuksköterskor som bedömer och ansvarar för cirka 85 procent av alla bilder som tas med den nya ultramoderna kameran. Bedömer de extra sjuka Resterande 15 procent skickas vidare för bedömning av läkare. Det kan då handla om att göra en fluoresceinangiografi om man misstänker förändringar i gula fläcken. Vi bedömer de patienter som är extra sjuka och när vi misstänker att de behöver behandlas med laser för att undvika blödningar eller svullnad i gula fläcken, förklarar Anders Felix, ögonläkare. Svåraste fallen är de patienter som redan har blödningar i ögat eller dragningar i näthinnan. Då opererar man. Ungefär sådana operationer görs per år. Fluoresceinangiografier görs 8 10 gånger i veckan även på andra patienter än diabetiker. Just fluoresceinangiografin visar blodcirkulationen i näthinnan och om skadan kräver behandling med laser. Fantastisk utveckling Det är en otrolig tillgång att vi har fått ett nytt fotosystem där vi kan bedöma och behandla i stort sett omedelbart. Vi kan operera på CSK och det betyder att vi kan ta hand om våra patienter från start till mål, menar Anneli. Den nya kameran har inneburit en betydande utveckling. Tidigare fick man skicka alla bilder till Schweiz för bedömning och det betydde minst en veckas fördröjning. Nu kan alla se bilden digitalt direkt i datorn även patienten kan se bilden. Varje fredag träffas teamet för att diskutera bilder. Samma dag Det nya fotosystemet har också inneburit bilder med högre kvalitet, att läkaren kan se bilderna direkt. Även fluoresceinangiografin håller högre kvalitet. Får vi in ett svårare fall kan läkaren göra en laserbehandling redan samma dag, säger Christina Fornander, ögonsjuksköterska. En fördel är att vi också kan ha bilderna framför oss när vi behandlar med laser, förklarar Anders Felix. Hela teamet upplever det som mycket utvecklande att få jobba med den nya och moderna tekniken. Och för patienten har den nya fototekniken betytt större trygghet och säkerhet. Det ökande antalet diabetiker har tyvärr också gjort att köerna blivit 15 längre trots ansträngningar att hitta metoder att korta dem, säger Anneli Eriksson. TEXT: BO HALLSTRÖM VI PÅ CSK

16 [INBLICK] [ÖGONKLINIKEN] NY BEHANDLINGSFORM KLARAR GULA FLÄCKEN Förändringar i gula fläcken är vanligast hos äldre patienter. Idag finns en ny och revolutionerande behandlingsform för det ögonläkarna kallar "våta" åldersförändringar i gula fläcken. Det finns två typer av åldersförändringar i gula fläcken torra och våta. Den torra kan i princip inte behandlas. När det gäller den våta förändringen kan man ibland använda den nya behandlingsmetoden. Svag laser Den vanligaste orsaken till förändringar i gula fläcken är sprickbildningar i näthinnan. Och då växer det upp nya och dåliga blodkärl som ger en svullnad i gula fläcken och därmed synförändringar. Det är i gula fläckens mitt som det skarpa seendet finns. För att se exakt hur blodkärlen ligger sprutar man in kontrastmedel och sedan kan man följa hur blodet rör sig i kärlen och de olika faserna. Det gör att man kan se exakt vilka blodkärl som är FÖR PROFESSIONEN friska och vilka som är sjuka. För att förstöra de nybildade och sjuka blodkärlen i gula fläcken kan man bestråla med svag laser så att de nya sjuka blodkärlen skrumpnar och gula fläcken återfår mer av sin ursprungliga struktur. Dessförinnan sprutar men ett ämne som sensibiliserar endast de sjuka blodkärlen. Smart metod Det är väl smart. Med konventionell laser hade behandlingen gett ett ärr som motsvarat det som sjukdomen själv hade åstadkommit. Men med svag laser undviker man sådana ärr, säger Anna Larsson, verksamhetschef på ögonkliniken. Denna typ av laserbehandling av gula fläcken kallas PDT-behandling och görs Både privata vårdgivare och studerande har många gånger fört fram önskemål om att få tillgång till en del av den information som finns på sjukhusets intranät - Forum. Men intranätet är skyddat av en brandvägg och endast möjlig att nå via dator på arbetsplatsen. För att så långt möjligt ändå tillgodose önskemålen har tjänsterna på CKS:s externa sidor, sedan en tid tillbaka utökats med rubriken För professionen. Innehållet under rubriken riktar sig framförallt till yrkesverksamma och till personer som på grund av sina studier behöver speciell information från verksamheterna på CSK. Innehållet i För professionen uppdateras så snart förändringar sker och kommer successivt att utökas. Anna Larsson och Anders Felix bara i Lund och Malmö. Förändringar i gula fläcken är en av de vanligaste orsakerna till det man kallar social blindhet. Den innebär att det man egentligen skulle kunna se på 50 meters håll kan man bara se på en meters avstånd. TEXT: BO HALLSTRÖM EN EFTERLÄNGTAD TJÄNST PÅ I dagsläget ger den nya tjänsten tillgång till: Handbok för hälso- och sjukvård CSK:s Lokala metoder med länk till Vårdhygien Skåne Labhandboken 2004 för Kem lab Kristianstad/Hässleholm Vårdprogram/PM från CSK; publiceras efterhand som verksamheterna ger sitt medgivande Vårdsamverkan med bl a information om FoU Nätverk Närsjukvård Skåne Nordost. Har du frågor, synpunkter eller har förslag på ytterligare innehåll kontakta antingen Mickael Steen eller Christina Theander på Informateket. FOTO: CHRISTINA THEANDER 16 VI PÅ CSK

17 VÄRLDSOMFATTANDE STUDIER PÅ ÖGON [ÖGONKLINIKEN] [INBLICK] Ögonkliniken tillsammans med medicinkliniken på CSK deltar i två världsomfattande studier om hur man med hjälp av läkemedel kan motverka förändringar på näthinnan. Blodtrycket har visat sig vara en viktig faktor att ta hänsyn till vid ögonsjukdomar lika viktig som blodsockervärdet. Blodtrycket påverkar blodkärlen i näthinnan. Den ena studien kallas Directstudien och i den provar man en medicin mot högt blodtryck för att se hur den påverkar förändringar i näthinnan. Fyra ögonsjuksköterskor har utbildats för att kunna ta speciella stereofoton av näthinnan. Studien har pågått i 1,5 år och fortsätter. Hämmar tillväxten Den andra studien heter Sandostatinstudien och ska hålla på 4 5 år. I den testas om ett medel som hämmar tillväxthormonet ger positiva effekter mot skador på näthinnan. För länge sedan förstörde man hypofysen för att hämma tillväxten av sjuka blodkärl. Preparaten som nu används hoppas vi ska ge bättre resultat och är dessutom både säkrare och enklare som behandlingsmetod, säger Anders Felix, ögonläkare. Patienterna som ingår i studien fotograferas var fjärde månad. Studien gäller bara svårt sjuka diabetespatienter. Studie av diabetespatienter Läkaren Marja Kosonen har gjort en tiopoängsstudie av diabetespatienter som fick laserbehandling av proliferativ diabetesretinopati under åren Studien gällde patienter med tilltagande näthinneförändring och kärlnybildningar vid sockersjuka. Studien är klar och visar samma resultat som andra studier för motsvarande tid. TEXT: BO HALLSTRÖM ETT HAV AV KUNSKAP ATT ÖSA UR Nu kan alla medarbetare på CSK, själv eller med hjälp av sjukhusbibliotekets personal, ta fram ett stort antal relevanta tidskriftsartiklar via datorn. Äntligen kan vi serva personalen på sjukhuset med elektroniska tidskrifter i den takt som de önskar, säger Eva Nilsson, bibliotekarie på sjukhusbiblioteket. Region Skåne ingår sedan våren 2004 i försöksverksamheten EiRA+, ett projekt i Landstingsförbundets regi. Via EiRA+ får CSK tillgång till 870 medicinska tidskrifter online. Tillsammans med våra gamla tidskrifter så har CSK:s medarbetare nu möjlighet att ta till sig information från drygt olika facktidskrifter, säger Eva. Olika sätt att leta I nuläget har vi inte någon gemensam sökmöjlighet i våra tidskrifter men förhoppningsvis så kommer detta att vara löst vid årsskiftet. Idag letar du enklast efter informationen via Medline. Då finns goda möjligheter att hitta den artikel du söker antingen som en s k fulltextpost i databasen eller så går du vidare och hämtar din artikel med hjälp av sjukhusbibliotekets tidskriftslista på intranätet. Du kan också välja ut och bevaka någon eller några viktiga tidskrifter. I vissa fall så går det även att beställa innehållsförteckning, så kallade alerts, via e-post på tidskriftens hemsida. Medarbetarna på CSK når de elektroniska tidskrifter via Forum under Service & samordning, Sjukhusbiblioteket. Vill du veta mer om fulltexttidskrifter på CSK:s intranät, kontakta sjukhusbiblioteket eller gör ett personligt besök. Sjukhusbiblioteket på CSK har öppet vardagar till FAKTA EiRA är ett fornnordiskt namn och betyder förskoning. Det är dessutom en förkortning av Effective Information Retrieval and Acquisition (ung. effektiv åtkomst och inhämtning av kunskap; Landstingsförbundets översättning). Medline, en databas som täcker områdena medicin, omvårdnad, dentologi, veterinärmedicin, hälso- och sjukvård och prekliniska vetenskaper. I Medline ingår uppgifter från mer än olika tidskrifter från cirka 70 länder. VI PÅ CSK 17

18 [SOMMARPOCKET] EN POCKET ÄR ALLTID RÄTT En aktiv semester eller en ledighet i lugnare takt vad vi än väljer så finns det alltid tillfällen då vi längtar efter en bra bok. En pocketbok är prisvärd och formatet gör att den är lätt att ta med i resväskan, i badkassen eller till och med i jackfickan. Men utbudet är stort och det är inte lätt att välja. Vi bad därför Ulla på Bokia och Daniel i Kristianstads Bokhandel om boktips inför semestern. Både Ulla och Daniel tog god tid på sig innan de bestämde sig. Ullas val föll slutligen på DE OSANNO- LIKA SYSTRARNA MITFORD av Cecilia Hagen, E=mc 2 av David Bodanis och NÄRA EDEN av Anita Shreve. Daniel rekommenderade EFTER VÅLDTÄKTEN och FLICKAN FRÅN OVAN av Alice Sebold samt DEN SJUNDE DAGEN av Stefan Einhorn. Några medarbetare på CSK fick välja var sin av ovanstående böcker att läsa över en helg. Jag gillar Cecilia Hagen och hennes sätt att berätta, säger Christina Lilja på öronmottagningen. Det finns både allvar och humor i DE OSANNOLIKA SYSTRARNA MITFORD som handlar om en engelsk adelsfamilj med sju barn varav sex döttrar. Det är framförallt dessa olika men färgstarka systrar som läsaren får möta. Cecilia Hagen hörde talas om systrarna, blev fascinerad av deras liv och reste runt i systrarnas spår för att sedan skriva om deras olika livsöden. Boken skiljer sig visserligen från hur författaren brukar skriva men den är bra och rolig att läsa, tycker Christina. Det var en gripande berättelse som berörde mig mycket, så mycket att jag fick problem att somna, berättar Ewa Andersson på infektion. Det är inte lätt att ta hand om, stötta och hjälpa ett våldtäktsoffer, det står klart för mig efter att ha läst Alice Sebolds självupplevda EFTER VÅLDTÄKTEN. Under bokens gång får man en blick över författarens familj och dess relationer. Släkt och vänner som tar avstånd från det hemska som hänt. Alice Sebold försökte göra ett avslut men Livet delas mitt itu före och efter den ohyggliga händelsen. Själva rättegången och vägen fram till den beskrivs också i boken som var mycket intressant. Alice Sebold har också skrivit FLICKAN FRÅN OVAN, en roman om en flicka som blir våldtagen och mördad. Läsaren vet redan från början vem mördaren är. Berättaren är den döda flickan som från himlen iakttar och följer sin familjs respektive mördarens fortsatta liv på jorden. Den här boken känns lite annorlunda, tycker Berit Sandréus på klin fys. Eftersom läsaren sitter med facit i hand är det spännande att följa hur flickans familj kommer fram till vem mördaren är. Boken fångade mig med detsamma och känns som en bra semesterläsning. Christina Lilja Ewa Andersson Berit Sandreus 18 VI PÅ CSK

19 [SOMMARPOCKET] Christina Lundin Stefan Cedergren Fotograf Christina Lundin fastnade för NÄRA EDEN, en deckare av Anita Shreve. Boken handlar om en pojke, Andrew, som vaknar av skottlossning från grannhuset. Andrew glömmer aldrig den hemska natten. Vad hände egentligen, vem var det som sköt ihjäl grannen. Många frågor dyker upp när Andrew som vuxen återvänder till hembygden. Och sanningen kommer fram. Boken känns lite seg och tung i början. Handlingen hoppar fram och tillbaka mellan huvudpersonens barndom och vuxenvärld. Men den är ganska spännande och mycket lättläst. På en skala från ett till fem placerar jag boken på tre, säger Christina. Den här boken gillade jag, säger Stefan Cedergren på RoDEoN. Han har just läst E=mc 2 av David Bodanis. Boken är trevlig och lättförståelig och handlar inte bara om ekvationen E=mc 2 utan också om mannen bakom dvs Albert Einstein. Förutom en hel del lättläst och rolig vetenskapshistora stöter man också på udda kunskaper och förklaringar, t ex hur det kommer sig att det finns delar av ett tyskt slagskepp från andra världskriget på månen. Kapplöpningen på 40-talet mellan Tyskland och USA om tillverkningen av atombomben beskrivs här från ringside. E=mc 2 är en annorlunda och lärorik bok, bra hängmatteläsning för den som är intresserad av naturvetenskap. Ann-Marie Hervius Ann-Marie Hervius på smärtmottagningen hade egentligen inte tid med någon bok just nu men efter att ha läst DEN SJUNDE DAGEN av Stefan Einhorn är hon glad över att hon tog sig tid. Författaren har hela sin barndom längtat efter en fadersgestalt. Pappan har alltid varit upptagen av annat och först när han blir sjuk börjar far och son tala med varandra. Om ödmjukhet, om människans uppgift här i livet, om etik, om sökandet efter sanningen, om visdom och kärlek och hur viktigt det är att följa sin inre röst. Boken är redig och modernt skriven, tycker Ann- Marie. Jag rekommenderar den å det varmaste och ska själv förmedla bokens budskap vidare genom att ge den i present till mina barn. GLÖM INTE! TIPSA REDAKTIONSRÅDET! Vad vill du läsa om i VI PÅ CSK? Är du nyfiken på hur man arbetar inom någon speciell verksamhet? Ge en vink om vad som händer på din egen arbetsplats. Dela med dig av idéer och förslag! Kom in på Informateket, plan 2 eller kontakta Tips som publiceras i VI PÅ CSK belönas med biobiljett. // Redaktionsrådet ILLUSTRATION: EVAD VI PÅ CSK 19

20 [SISTA SIDAN] BRANDSKYDDSARBETE PÅ CSK POSTTIDNING Namn: Gatuadress: Postadress: På grund av ny lag om skydd mot olycka och allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete har CSK sedan i höstas förmedlat kontinuerlig brandutbildning till verksamhetens medarbetare. Medarbetarna ska kunna hantera en brandsituation och använda släckutrustningen när en brand uppstår, säger Ann-Britt Borgström utbildningsledare på CSK. Både i förebyggande syfte och enligt säkerhetsrutinerna ska medarbetarna ha nödvändiga kunskaper om vad de ska göra om en brand inträffar. Brandutbildningen är därför obligatorisk för alla medarbetare. De som har gått utbildningen tidigare får en uppfräschning vart fjärde år. Annars sker utbildning och information varje år, både vår och höst. Detta för att även nyanställda ska kunna få den grundläggande brandutbildningen snarast möjligt, menar Ann-Britt. Teori och praktik Den grundläggande utbildningen omfattar tre timmar, personer deltar varje gång. Den teoretiska delen består av elementära kunskaper om vad som kan orsaka en brand och hur farlig brandrök egentligen är. En video visas som ger en bild av brandförloppet och hur fort elden kan spridas. Medarbetarna får även information om olika sorters brandsläckare och vilken släckare som ska användas beroende på materialet som brinner. Sedan sker den praktiska delen på brandstationen då alla får testa ett par olika brandsläckare samt hur man använder en brandfilt. Det är viktigt att alla vet vad var och en ska göra om det börjar brinna, hur man larmar och var släckutrustningen finns, säger Ann-Britt. Kontrollera att inga möbler eller dylikt blockerar brandsläckarna som ska vara utplacerade lätt tillgängliga på alla arbetsplatser. Se också till att alla brandavgränsade dörrar är stängda. TEXT: SARAH TRAN Omslagsbild: Ögonläkare Margareta Fridh gör en ögonundersökning på Heléne Johansson Fotograf: Anders Norrsell VI PÅ CSK Ansvarig utgivare: Margareta Svalner Redaktionsråd: Ann Christin Andersson, Roland Ericson, Eva Dicksson, Mickael Steen, Karin Lundberg, Marita Brådenmark, Bengt Andersson, Marie Andersson, Christina Theander och Margareta Svalner. Foto: Anders Norrsell, Jönsson Bilder AB, där inget annat anges. Skribent: Bo Hallström samt skribenter från Centralsjukhuset Formgivning: Eva Dicksson Tryckeri: Exakta i Hässleholm CSK på internet: VI PÅ CSK produceras på Macintosh med Pagemaker. Typsnitt: News Gothic, Berthold Garamond, ITC Officina Sans, ITC Officina Sans Seriff. Papper: Magno Satin 135 gram. Nästa nummer av VI PÅ CSK kommer i oktober FOTO: CHRISTINA THEANDER

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem. EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

SPESAK ögon. Samverkan ögonsjukvården i Skåne. Verksamhetschef Anna C Larsson Ögonkliniken, Centralsjukhuset Kristianstad

SPESAK ögon. Samverkan ögonsjukvården i Skåne. Verksamhetschef Anna C Larsson Ögonkliniken, Centralsjukhuset Kristianstad SPESAK ögon Samverkan ögonsjukvården i Skåne Samverkansformer SPESAK Specialist sakkunniga - Medicinskt specialistnätverk Ordförande Anders Bergström, Verksamhetschef Lund Ögonsjukvården i Skåne Tvärprofessionella

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr Ögonmottagningen Ögonkliniken Till dig som ska opereras för grå starr Hur ser ögat ut? Regnbågshinna Gula fläcken Pupill Synnerv Hornhinna Lins Näthinna Grå starr? Vad är det? Grå starr innebär att linsen

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

att Tänka på FÖRE och

att Tänka på FÖRE och att Tänka på FÖRE och efter din BEHANDLING AV ÅLDERSSYNTHET 1 Nu vet jag att jag alltid kommer att se bra och jag behöver aldrig oroa mig för grå starr! Margareta Birgersson, Statistiker 58 år 2 snart

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik Patientinformation Grå starr Södra Älvsborgs Sjukhus Ögonklinik Vad är grå starr? Grå starr, som har det medicinska namnet cataract, innebär att ögats lins grumlas och synen blir suddig. Grå starr är en

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

glaukom (Grön starr)

glaukom (Grön starr) glaukom (Grön starr) frågor och svar s bu s tat e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g DENNA SKRIFT GES UT AV SBU OCH KAN BESTÄLLAS PÅ WWW.SBU.SE, BESTÄLLNINGSNUMMER 401-15.

Läs mer

Bättre tillgänglighet till logopeder ska minska köerna för dyslexiutredningar

Bättre tillgänglighet till logopeder ska minska köerna för dyslexiutredningar Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 29 mars 2012. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder och

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

När hemmet blir en arbetsplats

När hemmet blir en arbetsplats Furuboda ligger nära havet, på Skånes ostkust. Vår vision är självständiga ansvarstagande människor i ett öppet tillgängligt samhälle. Och det kämpar vi När hemmet blir en arbetsplats Inspirations föreläsningar!

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Dagvårdsavdelning barn och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsmedicn. Barn- och ungdomsmedicins mottagning Arvika Barn- och ungdomsmedicn

Dagvårdsavdelning barn och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsmedicn. Barn- och ungdomsmedicins mottagning Arvika Barn- och ungdomsmedicn Enheter som förväntas delta i mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2014-12-09 Vårdavdelning 61 Vårdavdelning 62 Vårdavdelning 63 Vårdavdelning 64 Anestesi och operation Öppenvården

Läs mer

Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med en åldrande befolkning men även beroende på att utvecklingen inom området går allt snabbare.

Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med en åldrande befolkning men även beroende på att utvecklingen inom området går allt snabbare. Ögonsjuks roll i glauko Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med en åldrande befolkning men även beroende på att utvecklingen inom området går allt snabbare. Gunilla Lindskog, Katrineholm En

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Hjärt och lungräddning samt grundläggande utbildning i brandskydd.

Hjärt och lungräddning samt grundläggande utbildning i brandskydd. Obligatorisk Furuboda ligger nära havet, på Skånes ostkust. Vår vision är självständiga HLR och Brand Hjärt och lungräddning samt grundläggande utbildning i brandskydd. Är Innehåll: du intresserad av natur

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer