Budget Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2015. Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan"

Transkript

1 Budget 2015 Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

2 Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Kommunens organisation 6 Kommunens styrprocess 7-8 Gemensam plan Kommunens vision 9 Gemensamma planeringsförutsättningar God ekonomisk hushållning 17 Finansiell analys Personal 22 Sandvikens kommun Finansiella rapporter Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 29 Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Arbetslivsnämnd Kommunstyrelse (förvaltning) Gemensam finansiering Investeringsplan Exploateringsplan 96-97

3 organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Fullmäktigebeslut Beslut enligt kommunfullmäktige Skattesats , Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2015 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Budget , Kommunfullmäktige fastställer i sin helhet Budget 2015 med flerårsplan för åren 2016 och 2017 innehållande information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått samt nämndens syn på framtida förutsättningar. Budgeterade ramar för åren 2015 till 2017 baseras på invånare. Ny målnivå för respektive mål inom perspektivet Medarbetare. Generell rationalisering med 1,6 procent för år 2015 och 1 procent per år för åren 2016 och Definitiv ekonomisk ram för år 2015 till 1 909,0 miljoner kronor. Preliminär ekonomisk ram för åren 2016 och 2017 till 1 969,7 miljoner kr respektive 2 029,2 miljoner kronor. Resultat för år 2015 budgeteras till 8 miljoner kronor, för år 2016 till 9 miljoner kronor och för år 2017 till 10 miljoner kronor. Fördelning av kommunbidrag till respektive nämnd för år 2015 enligt nedanstående prioritering: Tkr Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunstyrelse Kommunstyrelsen projektmedel Kommunstyrelseförvaltning Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Arbetslivsnämnd Totalt: Preliminär flerårsplan investeringar för åren 2016 och 2017 till 167,9 miljoner kronor respektive 147,85 miljoner kronor. Exploateringsplan för år 2015 och preliminär exploateringsplan för åren 2016 och Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 190 miljoner år kronor år 2015 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB. Kommunfullmäktiges riktade medel till respektive nämnd motsvarande 50,61 miljoner kronor, vilka följs upp i delårsrapport och årsredovisning för år Verksamhetsförändringar 2015 för respektive nämnd. Investeringsplanen för år 2015 uppgår till maximalt 175,7 miljoner kronor.

4 4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Budget 2015 föreläggs kommunfullmäktige i en situation där många faktorer är osäkra beroende på det parlamentariska läget i riksdagen. Vidare kan konstateras att den ekonomiska situationen i vår omvärld såväl som i kommunen är problematisk och att arbetslöshetssiffrorna inom kommunen fortfarande är höga. Kommunens resurser inom området försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder och integration måste därför fortsätta fördjupa sitt samarbete, för att på ett effektivt sätt kunna möta de människor som står utanför arbetsmarknaden. Samtidigt kan vi glädja oss åt en fortsatt befolkningsökning. Under år 2014 fram till augusti har invånarna i Sandvikens kommun ökat med hela 369 personer. Antalet invånare uppgår den 31 augusti 2014 till Speciellt tillfredsställande är att vi har ett födelseöverskott såväl i juni som i juli månad på totalt 33 personer. Det var länge sedan vi såg det i Sandviken. En ökande befolkning är också en utmaning. Just nu är det framför allt inom skola och förskola vi försöker hitta lösningar, eftersom antalet elever ökar kraftigt. Det behövs såväl ytterligare lokaler för förskola och skola som bostäder. Detta återspeglas i den investeringsplan som nu föreligger för kommunen, men också i de investeringsobjekt som just nu diskuteras inom de kommunala bolagen. För kunskapsnämnden innebär det ökade antalet elever ökade kostnader. Nämnden går in i år 2015 med en budget som inte är i balans. Nämnden kommer att jobba vidare med sin underbudgeterade verksamhet under år Samtidigt kan det finnas möjlighet till att omfördela medel till nämnden genom ökade skatteintäkter. Vi avvaktar här invånarantalet den 1 november 2014 varefter slutliga skatteintäkter kan beräknas. Dessutom kan att ytterligare stadsbidrag komma verksamheten till del. Vi får återkomma till frågan i början av år Under 2014 fastställdes den organisation som ska gälla för den nya mandatperioden, från och med 1 januari 2015 och framåt. Den nya organisationen innebär i korthet att kommunstyrelsen får två nya utskott, serviceutskottet och utvecklingsutskottet. Därtill byter arbetsmarknads- och trafiknämnden namn till arbetslivsnämnden och bygg- och miljönämnden till samhällsbyggnadsnämnden och ett antal verksamheter flyttar mellan nämnderna. Vi är övertygade om att den nya nämndsorganisationen kommer att fungera effektivt och gynna den verksamhet som ska bedrivas. Från och med den 1 januari 2014 inrättades en gemensam nämnd för verksamhetsstöd, med Gävle som hemvist. Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner avser att samverka inom olika områden i större utsträckning än idag. Genom att samverka i en gemensam nämnd kan kommunerna använda befintliga resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, något som gynnar oss alla. Från och med den 1 januari 2015 kommer en gemensam nämnd för överförmyndarverksamheten att starta. Här samverkar Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner, med Sandviken som värdkommun. Även här är ambitionen att tillsammans kunna bedriva en för medborgarna effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet än i dag. I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje

5 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 på att arbetet med medborgarservice tar form. Meningen är bland annat att denna funktion ska underlätta för medborgarna att hitta, lätt och rätt, inom kommunens tjänsteutbud när funktionen tas i drift till sommaren Under år 2015 kommer också kommunens första trygghetsboende växa fram. I oktober 2014 fastställde kommunfullmäktige riktlinjer för trygghetsboende i Sandvikens kommun. Det är Kanalkyrkan som bygger det första boendet. Vi är övertygade om att denna nya boendeform för äldre fyller en stor funktion och ser redan idag efterfrågan efter lägenheterna. En inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet i Sandviken har genomförts. Rapporten har godkänts av kommunstyrelsen och ska ligga till grund för att bedöma framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer. Tillgång på tillgängliga bostäder ger enligt forskning minskade kostnader för äldreomsorg, både i form av hemtjänst och vid flytt till särskilt boende. Ett samarbete med olika fastighetsägare är därför av stor vikt! Arbetet fortsätter också med att ytterligare utöka andelen miljövänliga fordon och andelen ekologiska livsmedel. Här gäller det att få med sig alla verksamheter inom kommunen i det arbetet. I investeringsplanen för år 2015 redovisas utökning av förskoleplatser och en förbättring av arbetsmiljön för elever och lärare. Vidare planeras en utveckling av centrum inklusive Drottningen och en trafikplats vid Tuna E16. Dessutom kommer nybyggnationen av serviceboendet Ängsbacken att bli klar till årsskiftet 2015/2016. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande Byggandet av det nya serviceboendet vid Ängsbacken fortskrider. Boendet ska enligt planerna tas i bruk vid årsskiftet 2015/2016. Det vi också kan konstatera är att alla elever och lärare nu har tillgång till egen dator. De sista datorerna levererades i samband med skolstarten år 2014, och nu finns cirka datorer inom utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun. Det ska bli spännande att följa nästa steg med nästa generations lärande. Satsningen på centrumutveckling är viktig. En levande stadskärna är en förutsättning för hela kommunens attraktionskraft. Vi bygger ofta vår bild av staden och kommunen genom intrycket av centrum. Många människor i centrum genererar omsättning och tillväxt. Antalet användare av kommunens e-tjänster ökar. Totalt har under år 2014 drygt inloggningar gjorts. Viktigt är att arbetar vidare med att möta efterfrågan på e-tjänster för att underlätta för våra medborgare att den vägen ha kontakt med kommunen och här kommer även medborgarservice att vara ett viktigt verktyg. Arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för Sandvikens kommun pågår. Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument för kommunen och används för att styra utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom fysisk planering.

6 6 Kommunens organisation organisation och övergripande kommentar Kommunens organisation Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunfullmäktige Valnämnden Revisionen Revision Samhällsbyggnadsnämnden Kunskapsnämnden Arbetslivsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunledningskontoret Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Näringslivskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret

7 organisation och övergripande kommentar Kommunens styrprocess 7 Kommunens styrprocess Ekonomiska styrprinciper fastställdes av fullmäktige 2007, 83, och presenteras kort nedan. Sandvikens kommun har från och med den 1 januari 2008, åter en traditionell nämnd- och förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delega tion som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder. Inom Sandvikens kommun innehåller budgeten följande delar: Kommunplan, som skall bygga på fastslaget visionsdokument, nu Vision 2015, de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma planeringsförut sättningarna och nämndernas framtagna nämndplaner. Dokumentet skall beskriva vilken verksamhet som skall bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år. Det skall finnas mål av inriktnings karaktär, som anger verksamhetens inriktning under följande år och på sikt, samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och anger hur verksamheten kan utövas ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Kommunplanen skall av respektive nämnd brytas ner i mer detaljerade mål för de olika verksamheterna. Resursplan, som för respektive nämnd redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen, Investeringsplan, som redovisar, per objekt eller typ av objekt, vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra, samt Exploateringsplan, som redovisar vilka exploateringsområden som defi nierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa respektive områden skall ske. Den verksamhet som finns beskriven i kommunplanen skall följas upp såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt av respektive nämnd under det år budgeten avser. Målen i kommunplanen skall ses som den slutliga be ställningen från kommunfullmäktige på kommande års verksamhet. Inom respektive nämnds verksamhetsområden finns även andra styrdokument och planer som påverkar driften av verksamheten. Det är upp till respek tive nämnd att följa upp även dessa mål i en omfattning som fastslagits. Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer anslaget (den ekonomiska ramen) på nämndsnivå. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag. Nämnden har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och kommunplan och fastställer anslagen per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvarig) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster. Förvaltningschef har ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och tar nämnds ordföranden i hand på att ta på sig uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret. Enhetschef/budgetansvarig har ansvaret och befogenheterna att driva sin resultatenhet inom ramen för sin budget, sin påse pengar Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Beslut i ärenden, som får ekono miska konsekvenser, skall oberoende på vilken nivå de tas vara försedda med tydlig finansieringshänvisning Pengarna är yttersta restriktionen! Saknas ekonomiska resurser kan en in sats ej genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas skall först och främst omdisponering av ekonomiska resurser ske inom resultatenhetens ramar, därefter inom nämndens ekonomiska ramar. Först därefter kan anhållan om ytterligare medel tillställas kommunstyrelsen. Generellt gäller att en omdisponering av medel skall följa intentionerna i kommunplanen. En anhållan från nämnden om ytterligare ekonomiska re surser skall alltid åtföljas av en redovisning över vilka åtgärder och försök till lösningar som redan prövats inom nämnden. Kommunstyrelsen har därefter att ta ställning i frågan och komma med förslag till fullmäktige. Ett förslag till omdisponering av ekonomiska ramar skall alltid vara finansierat. Ansvar och befogenheter skall följas åt och vara decentraliserade inom organisationen så långt som möjligt. I enlighet med detta är det ekonomiska ansvaret och befogenheterna att nyttja sin påse pengar decentraliserat till resultatenhet och enhetschef. Målsättningen är att man som enhetschef skall kunna påverka de resurser man har till sitt förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller

8 8 Kommunens styrprocess organisation och övergripande kommentar dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten och kostnader skall minimeras genom samutnyttjande av resurser. Styrmodell Från och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen Balanserad styrning. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med Balanserad styrning är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun. Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2015 till 2017 finns Gemensamma planeringsförutsättningar som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet för varje perspektiv kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och mått. Nämnden har att, utifrån kommunfullmäktiges mål, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd. Medborgare Medarbetare Omvärld Vision 2025 & Övergripande målsättning Hållbar samhällsutveckling Ekonomi

9 gemensam plan Kommunens vision 9 Kommunens vision I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

10 gemensam plan 10 Gemensamma planeringsförutsättningar Gemensamma planeringsförutsättningar De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en inledande del i kommunens och bolagens budgetprocess där VISION 2025 är vägledande. Befolkningsutveckling Sandvikens kommun har under senare år haft en positiv befolkningsutveckling och uppgick i augusti 2013 till invånare att jämföra med 2012 års invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, utflyttning och inflyttning. Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2030) beräknas folkmängden uppgå till invånare, enligt scenario 1, genomsnittligt scenario ett alternativ som kommer att ställa långsiktiga krav på kommunens verksamheter att aktivt arbeta för en så positiv befolkningsutveckling. Inför budget 2015 måste man dock ha en mer realistisk målbild och där räknar vi med en ökad folkmängd på invånare (scenario 4). Reviderad folkmängd, se kommunfullmäktiges beslut sidan 3. Befolkningsökningen förutsätter att barnomsorg och skola, såväl som bostadssituationen kan klara efterfrågan. Vi ser idag en ökning av efterfrågan på barnomsorg i kommunen och behovet av vård- och omsorgsboende ökar. Näringsliv och arbetsmarknad Sedan finanskrisens början hösten 2008 har Sandviken haft länets sämsta arbetsmarknadsutveckling, vilket också resulterat i den högsta arbetslösheten på 16 år. Det finns tecken som tyder på en begynnande mer märkbar konjunkturuppgång i Sverige under de kommande åren, samtidigt som orosmoln i världen kan innebära nya globala finansiella kriser. Den rådande bedömningen är emellertid att arbetslösheten minskar, men först 2017 är siffrorna på lägre nivåer än före finanskrisen. Stålindustrin konkurrensutsätts i allt högre grad av globala aktörer och där måste lokala och regionala leverantörer följa med i industrins utvecklingstakt. Nya samarbetsformer mellan kommunens näringslivskontor och industri, underleverantörer och högskolor är nödvändiga om vi vill lyfta Den moderna industristaden. Invest in Gävleborg är en regional satsning för att locka utländska investeringar och etableringar till regionen och där har ett nära samarbete etablerats.

11 gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 11 Sandvikens kommun arbetar med ett antal projekt som syftar till att stärka näringslivsutvecklingen i kommunen. Kompetensförsörjning är en allt viktigare fråga för såväl offentlig sektor som företag i regionen. Det behövs ett stärkt samarbete med högskolor för att förbättra utbildningarna inom efterfrågade verksamheter i vår region. Flera initiativ har tagits med Forskarskola, högskoleutbildning och yrkeshögskola med inriktning mot den lokala basindustrin. Kommunen har en förhållandevis god beredskap vad avser mark för att tillgodose nya etableringar. Bland annat har etableringar initierats på Tunaområdet och Lövbackens industriområde har genom den nya östra rondellen gjorts mer tillgängligt. Sandbacka Park är ett prioriterat objekt för utveckling av tjänstesektorn, en Science Park med en dynamisk miljö för företagsutveckling. Kommunen har initierat arbetet med en övergripande utvecklingsplan för området utanför nuvarande fastighet. Syftet med detta är att klara ut utvecklingen i området avseende infrastrukturen, flera byggnader och annat av betydelse för områdets framtid. Fortsatta satsningar på förbättrad infrastruktur för att möjliggöra arbetspendling i regionen har stor betydelse. I Sandvikens kommundelar bor en tredjedel av kommunens invånare, vilka även innefattar ett stort antal företag. Att utveckla och stödja bygdeföreningar är ett sätt att stärka landsbygdens utveckling. Bredband till landsbygden är en angelägen fråga om vi vill att små och medelstora företag ska kunna utvecklas också i kommundelarna och bredband kommer också att vara avgörande för att klara till exempel hemsjukvård i framtiden. Uppdraget att ta fram en kommunal bredbandsstrategi och fortsatt utbyggnad av fiber är därför en angelägen fråga. Kommande utmaningar En tilltro till att befolkningen ökar enligt scenario 1 ställer höga krav på kommunens verksamheter vad gäller bostäder, arbetstillfällen, integration och marknadsföring av kommunen som en bra plats att leva och bo på. Här väger också medborgarinflytande, en öppenhet mot omvärlden och möjlighet för våra invånare att få insyn och känna delaktighet tungt om vi ska konkurrera med andra regioner. Kulturcentrum är en satsning där utmaningen ligger i att skapa EN verksamhet av många olika delar. Skolans utbud, lokaler och utrustning måste kontinuerligt anpassas till barn-/elevantal, näringslivets behov, elevernas val samt ökad konkurrens från andra utbildningsanordnare. IT-stöd för lärande ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska material och metoder. Det har inneburit ökande kostnader under uppbyggnadsfasen, men på sikt kan dessa minskas. Försörjningsstödskostnaderna påverkas starkt av rådande konjunkturläge. Etableringslagstiftningen innebär att nyanlända flyktingar erhåller ersättning från staten under två år efter ankomsten till Sverige och därefter ska kommunen sörja för deras uppehälle via försörjningsstöd om de inte har egna inkomster. Kraftfulla insatser behövs för att dessa människor ska få arbete och känna sig delaktiga i samhället, samtidigt som vi ser stora framtida behov vad gäller rekrytering av arbetskraft. Behovet att utveckla IT-stöd i ett koncernperspektiv för att möta nya krav och frigöra personal till verksamheter som kräver mer resurser är en angelägen fråga i alla kommuner varför beslut har fattats i Gästrikekommunerna om en gemensam nämnd för verksamhetsstöd. I länets nya Regionala utvecklingsstrategi (RUS) prioriteras kompetensförsörjning och infrastruktur och där känner vi oss lokalt väl rustade att bidra med goda exempel för att stärka regionen. För att tillmötesgå medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och information har beslut fattats om Medborgarservice med generösa öppettider och snabba svar. Beslut har fattats om en ny nämndsorganisation från och med 2015 för att bättre svara upp på medborgarnas krav på en effektiv organisation. På länsnivå ombildas från och med 2015 Landstinget till Region Gävleborg, en ny regionkommun med direktval till regionfullmäktige som förutom hälsooch sjukvårdsfrågor ska driva strategiskt viktiga frågor för regionen. Efterfrågan på attraktiva, tillgängliga bostäder i centralt läge är stort. Marknära boende i attraktiv miljö med närhet till natur till exempel vid Storsjön, efterfrågas av medborgarna och behövs för att locka nya inflyttare till vår kommun. Framförallt efterfrågas mindre lägenheter för unga och trygghetsboende för äldre, det senare en viktig fråga om inte kostnaderna för vård- och omsorgsboende ska eskalera. En åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på omfördelning mellan kommunens olika verksamheter. Investeringsvolym I de preliminära investeringsplaner som finns med i kommunens och respektive bolags budgetförslag inför perioden 2015 till 2017 kan konstateras att investeringsvolymen fortsätter ligga på en hög nivå även om den sjunkit något i förhållande till planerna som presenterades förra året.

12 12 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Bolagskoncernen För perioden 2014 till 2016 föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen på 570 miljoner kronor. Det ger ett snitt på cirka 190 miljoner kronor per år. Investeringarna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med drygt 300 miljoner kronor under perioden. Sandviken Energi Vatten AB står inför stora reinvesteringar under de kommande åren. Balanserad styrning Balanserad styrning är kommunens styrmodell för måloch resultatstyrning och innebär att alla nämnder och verksamheter inriktas mot gemensamma mål utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och mått. Utifrån Vision 2025 är det fem perspektiv som anger de viktigaste fokusområdena. Kommunen Den investeringsnivå som i kommunens flerårsplan redovisas för åren 2014 till 2016 ligger på i snitt 123 miljoner kronor årligen. En liten minskning av den totala investeringsvolymen kan noteras i förhållande till förra årets planer, men skulle behöva minskas ytterligare. I planen måste en nyupplåning på cirka 30 miljoner kronor ske varje år. Räntenivåerna är fortsatt låga och förväntas förbli så en bra bit in på år Oron för fortsatt hög arbetslöshet och låg tillväxttakt kvarstår i Europa och påverkar räntenivåerna. På sikt kommer dock dessa att höjas igen. Under år 2015 förutspås en höjning av räntenivåerna igen. Skatteintäkter De ekonomiska förutsättningarna för kommunen för åren 2014 till 2017 är fortsatt besvärliga. Speciellt år 2014 ser ekonomiskt svårt ut för att därefter förbättras något. För åren 2014 till 2016 beräknas skatteintäkterna att öka med ett belopp på i snitt 44 miljoner kronor per år. Det motsvarar knappt de årliga kostnadsökningarna för den verksamhet som kommunen bedriver idag. I skrivande stund kommer också signaler om att arbetslösheten förväntas ligga kvar på en hög nivå under hela Trots lågkonjunktur och hög arbetslöshet har tillväxten i skatteunderlaget för Sveriges kommuner varit relativt god under senare år, enligt Sveriges kommuner och Landsting (SKL), och bedöms växa även under kommande år. Skatteintäkterna räcker ändå inte till att kunna utveckla välfärden i samma takt som hittills. Kostnadsutvecklingen är för hög bland annat beroende på fler äldre och fler barn i skolverksamheterna. Enligt SKL:s beräkningar krävs både statligt tillskott utöver redan beslutade, effektiviseringar i verksamheterna och i vissa kommuner också skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar en (1) procent av skatter och statsbidrag fram till Det motsvarar ändå bara halva nivån för målet om en God ekonomisk hushållning, som är ett resultat på två procent av skatter och statsbidrag. För att klara eventuella volymökningar inom någon av kommunens verksamhet måste därför en omfördelning av resurser ske. Utrymme för nya verksamheter finns inte utan att andra tas bort eller kraftigt minskas. Ännu större krav ställs därför på ständiga förbättringar och ökad effektivitet.

13 gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 13 MEDBORGARE Framgångsfaktorer Medborgardialog Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar. Förstå medborgarnas/brukarnas behov synpunktshantering. Tillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhet. Servicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet. Mål Mått 2015 Medborgarna är nöjda med den kommunala servicen. Målnivå: NMI index 57 % Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI. Värde år 2011: NMI index 53 % Värde år 2012: NMI index 54 % Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Målnivå: NII index 45 % Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande Index, NII. Värde 2011: NII index 41 % Värde 2012: NII index 38 % Medborgardialoger utvecklas för att stärka demokratin. Målnivå: Antal dialoger ökar. Mätmetod: Mäta antalet dialoger. Värde 2011: Tre nämnder genomförde medborgardialoger. Värde 2012: Fem nämnder genomförde medborgardialoger Kommunens webbinformation är god. Målnivå: Sandviken tillhör de 10 % bästa kommunerna i landet. Mätmetod: Mäts genom SKL:s webbundersökning. Värde 2012: 7:e plats Värde 2013: 3:e plats Kommunens telefonservice är god. Målnivå: 100 % svar på de frågor som ställs. Mätmetod: Mäts genom SKL:s servicemätning via telefon. Vid genomförda frågetillfällen har adekvata svar på de frågor som ställs erhållits. Värde 2010: 60 % fick svar på frågor som ställts.

14 14 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan MEDARBETARE Framgångsfaktorer Ledarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och mål Gemensam värdegrund Mål Mått 2015 Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå: Lägst nivå 3,5. Mätmetod: Intern medarbetarundersökning via intranätet, skala 1-5. Värde 2014: Saknas Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå: Lägst 3,5. Mätmetod: Intern medarbetarundersökning via intranätet, skala 1-5. Värde 2014: Saknas Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i Balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten. Mätmetod: Intern medarbetarundersökning via intranätet, skala 1-5. Värde 2014: Saknas Målnivå: Lägst nivå 3. Målnivå och mätmetod reviderad, se kommunfullmäktiges beslut sidan 3. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Framgångsfaktorer Varierat näringsliv Främja sysselsättning. God utbildningsnivå Ett livslångt lärande. Attraktivt boende Fler invånare. Trygghet Social sammanhållning och socialt stöd. Folkhälsoperspektivet är integrerat i nämndernas verksamhet. Miljö Ett ekologiskt hållbart samhälle. Kultur Livsmiljö med upplevelser och aktiviteter. Integration Samhörighet och delaktighet. Mål Mått 2015 Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i. Målnivå: NRI index, Trygghet 55 % Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Region-Index (NRI), del Trygghet. Värde 2011: 51 % Värde 2012: 51 %

15 gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 15 Medborgarna upplever att Sandviken är en attraktiv plats att bo och leva i. Målnivå: NRI 61 % Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Nöjd-Region-Index NRI Värde 2011: NRI 58 % Värde 2012: NRI 58 % Medborgarna i Sandviken upplever att de har en god hälsa och uppnår en mer jämlik hälsa. Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten 2010 och utifrån CAN:s drogvaneundersökning i årskurs 9, Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät och Centralförbundet för alkohol - och narkotikaupplysning, CAN, drogvaneundersökning i årskurs 9. Värde 2010: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Värde 2011: Drogvaneundersökning i årskurs 9 Öka energieffektiviseringar och användningen av förnyelsebara energislag för lokaler och transporter. Målnivå: Energiförbrukning per kw/ m2 minskar med 2 % årligen. Andelen miljöbilar utgör 70 %. Koldioxidutsläppen i Sandvikens geografiska område minskar med 5 %. Mätmetod : Statistik över energiförbrukning i kwh/m2 i kommunens lokaler av fjärrvärme och elförbrukning. Värde 2011: 226 kwh/m2 Värde 2012: 230 kwh/m2 Mätmetod : Statistik Värde 2012: 52 % miljöbilar Värde 2013: 40 % miljöbilar Värde 2010: CO2 ton/år koldioxidutsläpp Värde 2011: CO2 ton/år koldioxidutsläpp Värde 2012: 65 km byggd gång- och cykelväg Kommunen främjar utvecklingen av Sandvikens näringsliv. Målnivå: Totala daglönesumman ökar. Mätmetod: Statistik Värde 2010: Daglönesumma mkr. Värde 2011: Daglönesumma mkr. Företag som är i kontakt med kommunens myndighetsutövande förvaltningar ska vara nöjda. Målnivå: Antalet företag som är nöjda ska öka till NKI 75. Mätmetod: Statistik SKL:s undersökning INSIKT Nöjd-Kund-Index, NKI Värde 2011: NKI 67 % Värde 2013: NKI 67 %

16 16 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan EKONOMI Framgångsfaktorer Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål. Mål Mått 2015 Sandvikens kommun har en ekonomi i balans. Målnivå: Ett positivt resultat vid kommunens bokslut Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2012: Positivt resultat har uppnåtts för åren 2007 till Budgetramarna ska hållas av alla nämnder. Målnivå: Minst 0-resultat av varje nämnd Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2012: Fyra nämnder med negativt resultat. Effektiv användning av den kommunägda lokalytan. Målnivå: Minskning av totala lokalytan Mätmetod: Totala lokalytan samt externt hyrda lokaler. Värde 2011: Kommunägda lokalytan är m2. Värde 2012: Kommunägda lokalytan är m2 Värde 2011: Externt hyrda lokaler inklusive Sandvikenhus AB är kvm2. Värde 2012: Saknas En buffert avsätts inom budgetramen för oförutsedda händelser. Målnivå: 1,0 % av kommunbidraget Mätmetod: Budgeterad buffert. Värde 2012: 0,23 %. Värde 2013: 0,55 % OMVÄRLD Framgångsfaktorer Omvärldsanalys - omvärldsbevakning Internationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk. Mål Mått 2015 Genom regionalt - nationellt och internationellt utbyte fördjupar och stärker verksamheter och individer sin kunskap och kompetens. Mätmetod: Antalet redovisade projekt. Värde 2012: Saknas Målnivå: Antal projekt och utbyten ska bidra till måluppfyllelse. Bred mångkulturell kunskap i kommunen. Målnivå: Öka den mångkulturella kunskapen i kommunen. Mätmetod: Uppföljning av insatserna Värde 2012: Saknas

17 gemensam plan God ekonomisk hushållning 17 God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. nämnder, innebärande att samtliga nämnder ska redovisa minst nollresultat vid årets slut. Det tredje målet är att den kommunägda lokalytan skall användas effektivt och under året minskas. Det fjärde målet är att en buffert på en procent ska avsätts inom budgetramen för respektive nämnd för oförutsedda händelser. Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har här fastställt tre finansiella mål för året. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet, Balanserad styrning. Finansiella mål Tre finansiella mål har kommunfullmäktige fastslagit inför år Det första är att Sandvikens kommun redovisa ett positivt resultat på 8 mkr i bokslut Det andra målet är att investeringsplanen för året skall uppgå till maximalt 175,7 mkr. Investeringsplanen är fastställd, per objekt alternativt för diverse investeringar under respektive nämnd, för år Det tredje målet är att kommunens egen upplåning ska öka med maximalt 190 mkr under året. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Fyra mål har fastställts. Det första målet är att Sandvikens kommun ska ha en ekonomi i balans, och redovisa ett positivt resultat vid kommunens bokslut. Det andra målet är att budgetramarna ska hållas av alla

18 18 Finansiell analys gemensam plan Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Den ekonomiska modellen Innehållsförteckning Resultat-kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Tabell 2: Investeringsvolym Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Tabell 4: Årets resultat Tabell 5: Soliditet Tabell 6: Skuldsättningsgrad Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet Tabell 8: Pensionsskuld Identifierade problem

19 gemensam plan Finansiell analys 19 Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2013 redovisat resultat, för år 2014 prognos för helår baserad på augusti månads uppföljning och för åren 2015 till 2017 budget. Resultat - Kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Nettokostnad exkl avskrivningar 92,2 96,5 94,9 94,9 94,9 Avskrivningar 4,7 3,9 4,1 4,1 4,0 Finansnetto 0,8-0,2 0,6 0,6 0,6 Total nettokostnadsandel 97,8 100,3 99,6 99,5 99,5 En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Prognosen för 2014 års resultat är ett underskott på -5,3 mkr. Underskottet hänför sig i huvudsak till ökade kostnader inom pedagogisk verksamhet, vård och omsorg. Det pågår ett aktivt arbete för att nå en ekonomi i balans för år Åren 2015 till 2017 innehåller ett budgeterat överskott som ger en nettokostnad under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning. Tabell 2: Investeringsvolym mkr Investeringsvolym (mkr) 99,0 159,0 181,7 173,9 153,9 Avskrivningar (mkr) 86,6 72,4 79,8 80,8 81,5 Investeringar/Avskrivningar (%) 114,3 219,6 227,7 215,2 188,8 Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Avskrivningar får för år 2014 en tillfällig lägre nivå med anledning av ändrade avskrivningsregler, så kallad komponentavskrivning. Dessa regler medför bland annat att planerade underhållsåtgärder inom fastighetsbeståndet övergår från att vara verksamhetens direkta kostnader till investering med en avskrivningstid över en längre period. I investeringsplanen för åren 2015 till 2017 finns anslag upptagna som avser underhållsåtgärder. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på denna höga nivå. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. De största investeringarna under kommande åren utgörs av vård- och omsorgsboenden, underhåll av förskolor och skolor samt investering i infrastruktur.

20 20 Finansiell analys gemensam plan Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr Medel från den löpande verksamheten 189,3 103,2 90,7 97,9 97,9 Investeringsvolym 99,0 159,0 181,7 173,9 153,9 Självfinansieringsgrad (%) 100,0 64,9 49,9 56,3 63,6 Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsvolym och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över en tioårsperiod, åren 2008 till 2017, kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 66 procent. Endast åren 2009 och 2013 täcktes investeringarna helt med egna medel. Tabell 4: Årets resultat Mkr Årets resultat 40,4-5,3 8,0 9,0 10,0 Årets resultat/eget kapital % 4,5-0,6 0,9 1,0 1,0 Årets resultat/skatteintäkter % 2,2-0,3 0,4 0,5 0,5 Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk under året. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Av andra nyckeltalet i tabell 4 framgår det att det egna kapitalet stärkts, och fortsätter stärkas om än i mindre omfattning, under perioden. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet inte inflationsskyddat för åren 2014 till För perioden augusti 2013 till och med augusti 2014 var inflationstakten, baserat på konsumentprisindex (KPI), -0,2 procent. Enligt Riksbankens prognos i oktober 2014 förväntas KPI vara fortsatt låg och först under första halvåret 2016 nå två procent. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskottet och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv. Tabell 5: Soliditet % Soliditet 44,9 44,4 42,9 41,6 40,8 Soliditet inkl pensionsskuld -4,3-2,3-0,5 0,7 1,6 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten har under den senaste 10-årsperioden åren legat på omkring 46 procent, vilket är något lägre jämfört med riksgenomsnittet för samma period. För åren 2014 till 2017 framgår det att kommunens soliditet successivt försämras till 41 procent. Hög investeringsnivå och låg resultatnivå försämras soliditeten över tiden. Soliditet inklusive pensionsskuld tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen. Det genomsnittliga värdet har de senare åren varit negativ och varierat mellan -1 till -5 procent. Från och med 2016 antas den långsamma minskningen av ansvarsförbindelsen börja och sträcka sig fram mot Det innebär att för budgetperiodens sista två år antas soliditet inklusive pensionsskuld vara positiv. Tabell 6: Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad 55,1 55,6 57,1 58,4 59,2 Varav avsättningsgrad 6,2 6,8 6,7 6,8 7,1 Varav kortfr skuldsättningsgrad 16,4 17,8 16,9 16,3 15,6 Varav långfr skuldsättningsgrad 32,5 31,0 33,5 35,3 36,4 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad för budgetperioden beräknas ligga på en relativt konstant hög nivå, genomsnitt 58 procent. För perioden beräknas skuldsättningsgraden för avsättningar och långfristiga skulder öka medan den kortfristiga skuldsättningsgraden minskar. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt, ej heller när betalning ska ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter Den delen av pensionsskulden kommer att öka successivt i framtiden. Den del som avser ansvarsförbindelser och gäller pensionsåtaganden som intjänats före 1998 kommer att minska.

Budget 2014. Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

Budget 2014. Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan Budget 2014 Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Kommunens organisation

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2012-05-03. Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson

KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2012-05-03. Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson PLATS Odengatan 34, konferensrummet KL 8.30 11.00 Ordförande Suppleanter Robert Sten Birgitta Johansson Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson Elisabeth Karlsson Lena

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Delårsrapport Januari - augusti 2014

Delårsrapport Januari - augusti 2014 Delårsrapport Januari - augusti 2014 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 Balanserad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7

Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7 Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Inledning Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7 Förvaltningsberättelse Översikt över 2014 8 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT Sida 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd Kommunfullmäktige, 2012-04-23, 41 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2015-06-30 Plan Riktlinje Reviderad

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport Januari - augusti 2012

Delårsrapport Januari - augusti 2012 Delårsrapport Januari - augusti 2012 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 Balanserad

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer