Kraven kostar Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraven kostar Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav"

Transkript

1 Kraven kostar Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav Är det inte mat snart? Tiden det tar att uppfylla branschens och myndigheternas administrativa krav för en representativ gård med kycklingar uppskattas till sju procent av ett årsarbete och för en spannmålsgård till två procent. Branschens krav bygger till stor del på myndigheternas krav. För företagare är det ibland inte klart vilka krav som kommer från myndigheter eller bransch. Jordbruksföretagarna upplever dock att myndigheternas administrativa krav och kontroller är mer betungande än branschens. Myndigheterna måste därför bli bättre på att förklara nyttan med reglerna. Rapport 2012:31

2 Kraven kostar Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav Förord Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att minska jordbruksföretagens administrativa börda och detta arbete har resulterat i en minskning av den administrativa bördan inom vårt ansvarsområde de senaste åren. Fortfarande återstår dock mycket arbete samtidigt som det har blivit svårare, eftersom de som varit enklast att åtgärda redan har ändrats. I denna utredning har vi valt att titta på de administrativa kraven ur ett företagsperspektiv. För att få en uppfattning om våra kunders hela perspektiv har vi inkluderat såväl myndighets krav som krav från branschorganisationerna. Vi har också intervjuat representativa företag med olika produktionsinriktningar för att stämma av våra slutstaser och få en fördjupad bild av hur företagarna upplever kraven. Vi vill rikta ett stort tack till de personer som har bidragit till denna utredning, inte minst de jordbrukare som tagit sig tid att låta sig intervjuas och som gjort det med engagemang och intresse. Stort tack även till LRF Jönköping som bland annat hjälpt oss med intervjukontakter och till Livsmedelsverket som har faktagranskat vissa delar av utredningen. Det är min förhoppning att denna utredning kan ligga till grund för ett fortsatt arbete där vi tillsammans med andra myndigheter, branschorganisationer och näringen kan arbeta mot fortsatta förenklingar med kunden i fokus. Gabriella Cahlin Chef för Marknadsavdelningen Utredningsenheten Författare Anna Wretling Clarin Joel Karlsson

3 Sammanfattning Det är inte enbart myndigheter som ställer krav på jordbruksföretagare utan krav ställs även av andra aktörer. Utredningen sammanställer de krav som ger administrativa kostnader, det vill säga kostnader för att inhämta, upprätta, lagra eller skicka information till myndigheter eller tredje part, ur ett företagsperspektiv. Sammanställningen inkluderar myndighetskrav som faller inom Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets och Livsmedelsverkets ansvarsområde och krav som ställs av branschorganisationer, mejeriföretag, slakterier, spannmålsuppköpare, handeln och kvalitetsprogram. Alla aktörers krav påverkar jordbruksföretagens administrativa börda. I utredningen har vi genomfört en intervjuundersökning med jordbruksföretagare. Enligt intervjuerna upplevs myndigheternas krav och kontroller mer betungande än branschens. Några av de anledningar som nämndes var att myndighetskraven ofta relateras till utebliven ersättning och eventuella sanktioner medan branschens krav kopplas till merpris, avsättningsmöjligheter och möjlighet att sätta en kvalitetsstämpel på sin produkt gentemot kunderna. Dessutom nämndes att myndighetskraven upplevs tyngre eftersom flera av kraven inte uppfattas knyta an till produktionen. Krav som hör samman med miljölagstiftningen och tvärvillkoren är exempel på sådana krav. Det faktum att myndighetskraven följs upp av strikta kontroller är också en bidragande orsak till att kraven upplevs tyngre än andra aktörers krav. Arlas kontroller upplevs till exempel inte som en kontroll, utan snarare som ett besök med rådgivningssyfte. Det är animaliesektorn som omfattas av flest myndighets- och branschkrav på grund av kraven som rör djurhållning. Mjölkföretagen har 45 myndighetskrav, kycklingföretag har 35 krav och slaktgrisföretag 34 krav. Vad gäller branschkrav så är det kycklinguppfödare som har flest krav i och med branschens många kontroll- och övervakningsprogram. I jämförelse kan nämnas att spannmålsföretag har 12 myndighetskrav och tomatföretag åtta krav. Tomatföretag har betydligt fler branschkrav i och med handelns krav på IP-certifiering. Branschens krav bygger dock i stor utsträckning på myndigheternas krav och för jordbruksföretagare är det ibland inte klart vilka krav som kommer från myndighet eller bransch. Flest administrativa krav behöver inte innebära högst administrativa kostnader. Enligt beräkningar som gjorts i utredningen för representativa gårdar så är det kycklinggården som har högst administrativa kostnader på 149 timmar, motsvarande sju procent av ett årsarbete. Gården med slaktgrisar har administrativa kostnader på 139 timmar, motsvarande knappt sju procent av ett årarbete och mjölkgårdens kostnader, 88 timmar, motsvarar lite mer än fyra procent av ett årsarbete. Spannmålsgården har lägst administrativ kostnad på 40 timmar, motsvarande två procent av ett årsarbete. Oavsett företagsstorlek så är myndighetskrav och andra aktörers krav i princip desamma. Några krav förändras med företagens storlek och ett exempel på detta är tillståndsplikt inom miljölagstiftningen. Totalkostnaden för administration förändras däremot beroende på arealstorlek och/eller antalet djur. Utredningen identifierar flera områden att arbeta vidare med. Enligt intervjuerna upplevs myndighetskraven mer betungande än branschens. Vi måste bli bättre på att förklara nyttan och syftet med reglerna.

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Definition Syfte Omfattning och avgränsning Myndighetskrav Krav kopplat till andra aktörer Metod Intervjuundersökning Beräkning av administrativa kostnader Koppling till andra projekt och verksamheter Mjölk Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till mjölkproduktion Administrativa kostnader kopplat till stöd Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Krav kopplat till andra aktörer Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Mejeriföretag Frivilliga kvalitetsprogram Försäkringsbolag Beräkning av administrativa kostnader Slaktgris Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till slaktgrisproduktion Administrativa kostnader kopplat till stöd Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Krav kopplat till andra aktörer Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Slakterier Försäkringsbolag Frivilliga kvalitetsprogram Beräkning av administrativa kostnader Kycklinguppfödare Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till kycklingproduktion Administrativa kostnader kopplat till stöd Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Krav kopplat till andra aktörer Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Slakterier...52

5 4.2.3 Frivilliga kvalitetsprogram Försäkringsbolag Beräkning av administrativa kostnader Spannmål Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till spannmålsodling Administrativa kostnader kopplat till stöd Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Krav kopplat till andra aktörer Spannmålsuppköpare Frivilliga kvalitetsprogram Försäkringsbolag Beräkning av administrativa kostnader Tomat Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till tomatodling Administrativa kostnader kopplat till stöd Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Krav kopplat till andra aktörer Frivilliga kvalitetsprogram Producentorganisationer Odlarna.se Dagligvaruhandel och grossist Beräkning av administrativa kostnader Kostnadsskillnader mellan olika produktionsinriktningar Kostnader och krav inom olika produktionsinriktningar Vilka administrativa krav ställs på de representativa gårdarna? Hur hög är den adminstrativa kostnaden för representativa gårdar? Intervjuundersökning Krav från myndigheter och andra aktörer Myndighetskrav Krav från andra aktörer Överblick över olika krav Attityder Hur upplever du aktörers bemötande vid kontroll? Sammanfattning och observationer från djupintervjuerna Slutsats Förslag på frågor att arbeta vidare med Källförteckning...99

6 Bilaga 1 Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till produktionen Livsmedelslagstiftning Miljölagstiftning Länsstyrelserna gör kontroll och kommunerna utövar tillsyn Mjölk Slaktgris Kyckling Spannmål Tomat Administrativa kostnader kopplat till stöd Kontroll av tvärvillkor Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Bilaga 2 Administrativa krav kopplat till andra aktörer Miljöhusesyn Mjölk Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Mejeriföretag Frivilliga kvalitetsprogram Försäkringsbolag Slaktgris Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Slakteri Försäkringsbolag Frivilliga kvalitetsprogram Kyckling Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Slakterier Försäkringsbolag Frivilliga kvalitetsprogram Spannmål Spannmålsuppköpare Försäkringsbolag Frivilliga kvalitetsprogram Tomat IP Sigill Frukt & Grönt Producentorganisationer (PO) Handeln IP-standarden Tillvalsregler för klimatcertifiering KRAV Svenska Demeterförbundet

7 Bilaga 3 Intervjuundersökning och beräkning av administrativa kostnader Intervjuundersökning Mjölk Slaktgris Kyckling Spannmål Tomat Intervjumall Beräkning av administrativa kostnader

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sveriges lantbrukare, liksom många andra småföretagare, upplever att deras vardag styrs av många och krångliga regler som kräver stora insatser från dem. Till detta går mycket tid, tid som de flesta istället skulle vilja använda för annat. Jordbruksföretagens verksamhet styrs av lagar, förordningar och föreskrifter som flera myndigheter ansvarar för. Det är framförallt Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket som ansvarar för specialriktad lagstiftning för företag som sysslar med djurhållning eller växtodling. Den lagstiftning som styr verksamheten reglerar områden som djurskydd, smittskydd, djurhälsa, miljö (kemiska bekämpningsmedel, växtnäring, farligt avfall), livsmedelssäkerhet, foder- och foderhygien. Att lagstiftningen följs kontrolleras i många fall av kommunerna och länsstyrelserna med jämna mellanrum. Det är inte enbart lagstiftning och myndighetskrav som styr jordbruksföretagens vardag. Det finns även andra aktörer, såsom slakterier, mejeriföretag, spannmålsuppköpare, handeln och branschorganisationer, som ställer krav på företagen. I vissa fall kan dessa krav vara frivilliga i andra fall obligatoriska. Att kraven i realiteten är obligatoriska kan bero på marknadsstruktur, exempelvis att antalet mejerier, slakterier eller spannmålsuppköpare är så få att det inte ger producenten något val. Frivilliga krav kopplas ofta samman med merpris och/eller produktdifferentiering. Ett jordbruksföretag måste följa riktlinjer och regler som är uppsatta av branschen och samhället. Att följa dessa riktlinjer och regler är en grundförutsättning för ett jordbruksföretag i Sverige. Myndigheters och branschens krav leder till administrativa kostnader. Under 2006 påbörjades ett arbete, med uppdrag från regeringen, med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag, det vill säga kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter Definition Lantbrukarnas administrativa börda är den kostnad som uppstår för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter. När Tillväxtverket uppskattade företagens administrativa kostnader i det pågående regeringsarbetet definierades begreppet administrativa kostnader. Det är således Tillväxtverkets definition av administrativa kostnader som vi använder i denna utredning de kostnader företagen har för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som orsakas av krav i lagar, förordningar, föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Investeringskostnader och avgifter ingår inte 2. I begreppet överföra information har vi valt att inkludera inhämtning av information, det vill säga kostnad för att hålla sig uppdaterad om krav från myndigheter och bransch. Med administrativa krav avses de myndighetskrav (förordningar, föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd) som ger en administrativ kostnad. 1 Regeringens skrivelse 2007/08:131 2 Tillväxtverket 1

9 I utredningen ingår även en inventering av branschens krav på jordbruksföretag. I denna inventering används motsvarande definition som nämns ovan. Den definition som Tillväxtverket använder i regeringens pågående arbete med att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag är fokuserat på att minska företagens administrativa kostnader 3. Näringslivets regelnämnd 4 kategoriserar däremot företagets totala regelkostnader i tre olika kategorier: Administrativa kostnader: Kostnader för att upprätta, lagra eller skicka information till myndigheter eller tredje part. Materiella kostnader: Kostnader för investeringar i anläggningar eller personal, kostnader för genomförande av åtgärder, till exempel rehabilitering eller åtgärder kopplade till arbetsmiljö. Finansiella kostnader: Kostnader i form av betalda skatter och avgifter. 1.3 Syfte I dagsläget finns ingen samlad bild av jordbruksföretagarnas totala administrativa börda eller hur de administrativa kraven förhåller sig till varandra. Jordbruksverket har bedömt det angeläget att visa på jordbruksföretagarnas sammanlagda administrativa kostnader. Utredningens syfte är att: -- utifrån ett företagsperspektiv inventera och sammanställa de administrativa krav som jordbruksföretag har och visa på hur de administrativa kraven förhåller sig till varandra, -- illustrera de administrativa kostnaderna för olika produktionsinriktningar utifrån ett företagsperspektiv, -- identifiera attityder kring olika administrativa krav och aktörer. Målsättningen är att utredningen ska ge en samlad bild av de administrativa kostnader som jordbruksföretagare har, både kostnader som kopplas till myndigheters krav och kostnader som kopplas till andra aktörer. 1.4 Omfattning och avgränsning Rapporten avgränsas till de administrativa kostnader som myndighetskrav ger upphov till och krav som kan kopplas till annat än lagar, förordningar och förskrifter, det vill säga krav från branschen. Med administrativa kostnader avses kostnader för att inhämta, upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter, se avsnitt 1.2. Jordbruksföretagens administrativa kostnader kopplade till lagstiftning finns delvis sammanställda till och med år 2009 i Tillväxtverkets databas (på grund av det pågående regeringsarbetet med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag, se avsnitt 1.6). Kostnaderna är dock inte sammanställda för olika produktionsinriktningar och inte heller uppdaterade de senaste tre åren. Även om senaste årens arbete med regelförenkling främst har fokuserat på den administrativa bördan så är faktorer som skillnader mellan produktionsinriktningar och administrativa krav kopplat till annat än lagar, förordningar och för- 3 Jordbruksverket, dnr /11 4 Näringslivets regelnämnd,

10 skrifter inte belysta. Genom att avgränsa till administrativa kostnader och utforska dessa faktorer bidrar utredningen till det pågående arbetat med att minska företagens administrativa kostnader. Definitionen av administrativa kostnader är smal på så sätt att den bara inkluderar kostnader som uppstår av att inhämta, upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter. Det innebär att andra kostnader som uppstår på grund av myndighetskrav eller branschkrav hamnar utanför. Lagstiftningen anger hur marken ska brukas, hur djuren ska skötas och hur andra delar av jordbruksföretagens verksamhet ska bedrivas. Att lantbrukaren följer kraven ger upphov till kostnader i form av arbetsinsats. Likaså ger branschens kontroll- och övervakningsprogram samt olika kvalitetsprogram kostnader i form av skötsel-, hygien- och spårbarhetskrav. Vår avgränsning medför att kostnader för att upprätthålla lagstiftningen eller olika program inte tas hänsyn till. För att få ett brett perspektiv på administrativa kostnader för olika jordbruksföretag så inriktas utredningen på fem olika produktionsinriktningar: mjölk, slaktgris, kyckling, spannmål och tomat (i växthus). För att kunna jämföra administrativa kostnader mellan olika produktionsinriktningar så finns följande avgränsningar: 1. Företaget har varit i drift några år och har en fungerande verksamhet. 2. Företagens verksamhet är enbart inriktad på primärproduktion. Krav som avser kombinationsverksamhet (förädling, gårdsförsäljning m.m.) ingår inte. 3. Företaget gör inga ny- eller tillbyggnationer av stallar eller andra ekonomibyggnader. Detta innebär att krav som gäller förprövning faller bort. Inte heller inkluderas krav som rör utökning av djurantal. Det innebär att krav faller ur som avser uppstart och/eller förändringar. Ett exempel på ett sådant krav är registrering av fjäderfä till fjäderfäregistret 5 där företagaren gör en registrering vid uppstart och vid eventuella förändringar. 4. Företaget gör inga nyanslutningar till kontroll- och övervakningsprogram eller kvalitetsprogram. Alla administrativa kostnader som hör samman med ansökningsförfaranden hamnar utanför. Miljöersättningsansökan inkluderas dock i utredningen eftersom det är svårt att separera den administrativa kostnaden för ansökan med kostnaden för ansökan om utbetalning av stöd. 5. Företagen varken importerar eller exporterar djur, foder, utsäde m.m. 6. Administrativa krav kopplat till utbrott av djursjukdomar, till exempel salmonella, inkluderas inte. Däremot inkluderas administrativa kostnader som hör samman med läkemedel och läkemedelsanvändning, avlivning, hantering av döda djur m.m. Krav som rör fodersäkerhet, det vill säga om foder som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet släpps ut på marknaden, inkluderas inte Myndighetskrav Det finns flera lagstiftningsområden som berör jordbruksföretagare. Förutom de krav som hamnar inom ramen för Jordbruksverkets ansvarsområde så finns det lagstiftning kring arbetsmiljö, skatter och bokföring, miljö, livsmedel med mera :86 Föreskrift om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter SJVFS 2006:1 om registrering av anläggning med fjäderfä 3

11 Eftersom syftet med utredningen är att ur ett jordbruksföretagsperspektiv kartlägga de administrativa kostnader som är specifika för den typen av företag så inkluderas endast den lagstiftning som hamnar under Jordbruksverket ansvarsområde samt delar av livsmedels- och miljölagstiftningen, se bilaga 1. Att lagstiftningen följs kontrolleras av olika myndigheter och kontrollen ger administrativa kostnader i form av medverkan av företagaren. Företagaren ska vara på plats vid kontrollen och visa upp den dokumentation som krävs. De kontroller som inkluderas i utredningen är de som Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ansvarar för och samordnar, se bilaga 1. Att söka gårdsstöd och miljöersättningar är en frivillig åtgärd, likaså är beslutet att bedriva ekologisk produktion frivilligt. De administrativa kostnader som kopplas till stöd och till ekologisk produktion inkluderas i utredningen, men behandlas i separata avsnitt, se bilaga 1. För att kartlägga de myndighetskrav som ger administrativa kostnader har vår utgångspunkt framförallt varit den samlade dokumentation av författningar och dess informationskrav som finns i Tillväxtverkets 6 databas Regelräknaren. Regelräknaren är ett verktyg för att göra beräkningar med hjälp av resultat från Tillväxtverkets mätningar av administrativa kostnader mellan Författningar som har tillkommit eller förändrats efter år 2009 finns därmed inte medtagna i Regelräknaren. För att säkerställa att nya författningar och/eller förändringar i dessa har fångats upp så har ett arbete ägt rum på Jordbruksverket med syfte att komplettera de hålrum som funnits. En kvalitetssäkring av de sammanställda myndighetskraven har dessutom gjorts genom djupintervjuer med jordbruksföretagare. Myndighetskraven delas upp i olika områden: 1. Tvingande myndighetskrav (lagar, förordningar och föreskrifter) som alla jordbruksföretag måste följa. Kraven skiljer sig åt beroende på produktionsinriktning. För djurhållning är flera av myndighetskraven desamma, kraven för djurhållning är också betydligt fler än för växtodling. 2. Gårdsstöd och miljöersättningar kan sökas av jordbruksföretag. Att söka stöd är en frivillig åtgärd och är därmed inte ett tvingande myndighetskrav som de under punkt 1. Majoriteten av alla jordbruksföretag söker stöd och därför inkluderas de administrativa kostnader som hör samman med stöd i utredningen, det vill säga kostnader för ansökan, ansökan om utbetalning och kontroll. Mer information om stöd finns i bilaga Ekologisk produktion ska bedrivas enligt förordning (EG) nr 834/ med tillämpningsförordningar. Att hålla djuren eller bedriva odlingen ekologiskt är en frivillig åtgärd och de kostnader som medföljer bygger på ett aktivt val från jordbruksföretagaren. De administrativa kostnader som den ekologiska lagstiftningen ger behandlas avskilt från punkt 1. Mer information om ekologisk produktion finns i bilaga 1. 6 Tillväxtverket, Regelräknaren 7 Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91. 4

12 1.4.2 Krav kopplat till andra aktörer För att fånga upp administrativa krav som kopplas till annat än lagstiftning så avgränsas utredningen till de aktörer som är vanligast förekommande för respektive produktionsinriktning. Aktörerna som inkluderas är branschorganisationer, mejeriföretag, slakterier, spannmålsuppköpare, kvalitetsprogram och försäkringsbolag 8. LRF:s Miljöhusesyn är ett verktyg för egenkontroll som jordbruksföretag kan använda för att försäkra sig om att företaget uppfyller de myndighetskrav som finns. Att göra Miljöhusesyn är ett krav som flera branschorganisationer och privata företag ställer på jordbruksföretag, se bilaga 2. Att inventera och sammanställa administrativa kostnader kopplat till annat än lagstiftning för jordbruksföretag har inneburit en omfattande informationsinsamling. Kontakt med branschorganisationer har varit den främsta kanalen för att få en så bra helhetsbild som möjligt av vilka aktörer som ställer krav samt vilka krav som ställs. Dessutom har kontakt tagits med mejeriföretag, slakterier, spannmålsuppköpare och kvalitetsprogram för att få mer specifik information av vilka krav de ställer på sina leverantörer. Kontakterna har skett via telefonsamtal och/eller e-post. Olika aktörers webbplatser har också varit en viktig informationskälla. Liksom för myndighetskrav så har en kvalitetssäkring av kraven gjorts genom djupintervjuer med jordbruksföretagare. Krav kopplat till annat än lagstiftning delas upp i olika områden: 1. Kontroll- och övervakningsprogram finns etablerade med branschorganisationer som huvudmän, dessa anges vara frivilliga och har hög anslutningsgrad. Det är främst branschorganisationerna på animaliesidan som har denna typ av program. På vegetabiliesidan finns istället branschriktlinjer av hygienkaraktär. Ofta kräver privata aktörer under punkt 2 att jordbruksföretagen deltar i dessa program. 2. Specifika krav ställda av privata aktörer som mejeriföretag, slakterier och spannmålsuppköpare för att företagen ska få/kunna leverera sina produkter till dem. Aktörer inom samma bransch har ofta liknande krav. Dessa krav är frivilliga i och med att jordbruksföretagare har möjlighet att välja till vem man vill leverera sin produkt, men det finns begränsningar i friheten i och med geografisk lokalisering och andra faktorer. 3. Kvalitetsprogram syftar till att säkerställa en viss kvalitetsnivå på lantbrukets produktion. En del kvalitetsprogram bygger på tredjepartscertifiering och två av dessa har tagits med i utredningen; IP-standarden (IP Sigill och Grundcertifiering gris) och KRAV. Vid anslutning till dessa två standarder förbinder sig lantbrukaren till en specifik produktionsstandard. Att kraven i standarden följs kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC. Anslutning är en frivillig åtgärd. En anledning till att certifiera produktionen är för att få ut ett mervärde för produkterna. Vi har även inkluderat Svenska Demeterförbundet i utredningen. För att bli certifierad i enlighet med Demeterförbundet så ska företaget även vara certifierat för ekologisk produktion. 8 Länsförsäkringar Jönköping. Försäkringsbolag ställer krav på jordbruksföretag vid tecknandet av försäkringen (djurhållning och/eller växtodling). I dagsläget står Länsförsäkringar för cirka procent av lantbruksförsäkringarna i landet. Dessutom har Länsförsäkringar ett samarbete med LRF, Säker Gård, som ger rabatter på försäkringspremien. 5

13 För krav från branschen kan ett krav innehålla flera informationskrav, det vill säga ett krav kan ge upphov till flera kostnader. Vi har valt att inte dela upp informationskraven utan istället följa indelningen som finns i de olika kontroll-, övervaknings- och kvalitetsprogrammen. 1.5 Metod Intervjuundersökning Djupintervjuer har gjorts med företagare inom produktionsinriktningarna, mjölk, kyckling, gris, spannmål och tomat. Syftet med dessa har dels varit att kvalitetssäkra sammanställningen av de administrativa krav som jordbruksföretag har samt dels att få en möjlighet att identifiera attityder kring olika administrativa krav och aktörer. Vidare används resultatet av djupintervjuerna som underlag i illustrationen av administrativa kostnaderna inom olika produktionsinriktningar (se avsnitt 7). Intervjuerna genomfördes under maj och juni 2012, intervjumallen finns som helhet i bilaga 3 där också intervjuundersökningen beskrivs mer i detalj. Målet är att de intervjuade gårdarna ska vara representativa inom sin produktionsinriktning. Urvalet har därför inte skett slumpmässigt utan i samråd med LRF regionalt i Jönköping. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats ska resultatet dock ses som exempel snarare än representativt för en hel produktionsinriktning. De intervjuade företagarna är få och med hänsyn till deras integritet presenteras därför inga detaljer Beräkning av administrativa kostnader Den administrativa kostnaden beräknas för en representativ gård inom varje produktionsinriktning. Gården representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Vilka krav som ställs på gården är specificerade i avsnitten för respektive produktionsinriktning. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer 9. Genom intervjuundersökningen införskaffades underlag om tidsåtgång för administrativa krav för både myndighetskrav och branschkrav. I tidsuppskattningarna ingår tiden för att inhämta, upprätta, lagra eller skicka information till exempelvis myndighet eller tredje part. Därtill ingår tiden för att hålla sig uppdaterad om vad som ska upprättas, lagras och vilken information som ska skickas. Utredningens beräkningar av de administrativa kostnaderna beskrivs i detalj i bilaga 3. Utifrån underlagen kan sedan den administrativa kostnaden per år för den representativa gården beräknas genom att multiplisera tidsåtgången med lön eller tidsersättning. Kostnaden varierar självklart med vilken timersättning som antas. En schablontimlön på 145 kr används i beräkningarna och är densamma som bland annat används av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader. 9 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre. 6

14 I djupintervjuerna framkom att företagarna har svårt att separera tidsåtgången för myndighetskrav och branschkrav, då många branschkrav bygger på myndighetskrav. Den beräknade kostnaden ska därför ses som den totala administrativa kostnaden för den representativa gårdens administrativas krav. 1.6 Koppling till andra projekt och verksamheter Regeringens pågående arbete med regelförenklingar 10 Under 2006 påbörjades ett arbete, med uppdrag från regeringen, med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag. Regeringens mål är att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag och i det arbetet ingår bland annat att minska företagens administrativa kostnader. Jordbruksverket fick likt andra myndigheter därför i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att minska lantbrukarnas administrativa börda. Den administrativa bördan för företagen inom Jordbruksverkets ansvarsområde har minskat mellan 2006 och 2010 och de största minskningarna har skett inom djurområdet, där ett antal förenklingar rörande märkning och journalföring har genomförts. Enligt Tillväxtverkets beräkningar har den administrativa bördan inom jordbruksområdet och myndighetskraven inom Jordbruksverket och Livsmedelsverkets ansvarsområde minskat med cirka åtta procent under perioden, från en administrativ kostnad på cirka 357 miljoner kronor till cirka 329 miljoner kronor. Minskningen av den administrativa bördan härrör från förenklingar såsom förenklad SAM-ansökan vid oförändrad blockkarta, införande av elektronisk stalljournal (CDB-Internet), avskaffad avgift för rapportering till CDB, slopade krav att föra flera journaler i de fall en producent har flera produktionsplatser som djuren förflyttas mellan samt infasningen av det nya landsbygdsprogrammet. Minskningen av den administrativa bördan har gjort att en större andel av kostnaderna kan kopplats till EU-relaterad lagstiftning. År 2009 hade drygt 90 procent av kostnaderna sin grund i EU-rättsliga krav jämfört med cirka 60 procent år Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter (2012), Bolagsverket 12 Bolagsverket kartlagde under våren 2012 näringsidkares uppgiftslämning till 14 myndigheter. Syftet var att samla kunskap om hur näringsidkares uppgiftslämnande ser ut till dessa myndigheter, en kunskap som möjliggör ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande. Bland annat genom att kartlägga möjligheterna till återanvändning av grundläggande uppgifter mellan myndigheter. Resultatet visar att en stor andel av insamlingen av grundläggande uppgifter är frivillig, det vill säga uppgifterna samlas in men är inte nödvändiga för ärendets handläggning. Därför rekommenderas att myndigheterna slutar samla in sådana uppgifter. Det finns olika anledningar till att myndigheterna samlar in dessa uppgifter och respektive myndighet behöver därför göra en egen översyn. 10 Regeringens skrivelse 2007/08:131, Jordbruksverket, dnr /11 11 Tillväxtverket, rapport Bolagsverket,

15 Jordbruksverket (en av de kartlagda myndigheterna) har det största antalet uppgiftskrav (388) av de kartlagda myndigheterna och hamnar på en fjärde plats när det gäller antalet ärenden per år ( ) 13. Jordbruksverket samlar främst in grundläggande uppgifter från företag, men vissa uppgifter samlas också in från Skatteverket och Bolagsverket (två uppgifter samlas endast in från dessa myndigheter). De flesta uppgifter är händelsestyrda (cirka 91 procent), till exempel förändring i djurinnehav eller ansökan av stöd. Nästan alla uppgifter kan lämnas elektroniskt (cirka 98 procent) och uppgifterna behöver nästan alltid en underskrift. De flesta av uppgifterna har ett ursprung i EU-lagstiftningen. De tre största uppgiftkraven efter volym är rapporting av förändrat djurinnehav (CDB), anmälan om registrering av ägarskap av hund samt byte av ägarskap och ansökan om direktstöd och utbetalning av gårdsstöd. Regelverksbarometern känslomässig och tidsmässig belastning av SAM och CDB på lantbruksföretagare (2012), LRF 14 I februari publicerade LRF en studie om hur lantbrukare upplever regelverket. Studien mäter den känslomässiga upplevelsen av regelkrånglet hos lantbrukarna och fokuserar på den känslomässiga och tidsmässiga belastningen av SAM och CDB. Totalt ingick 268 lantbrukare i undersökningen. Svarsfrekvensen var procent. Resultaten av studien visar att procent av de tillfrågade lantbrukarna tycker att såväl tidsåtgången för CDB/SAM-rapporteringen som den känslomässiga påfrestningen är irriterande eller oroande på någon nivå. Ungefär hälften av lantbrukarna tyckte att det är ganska eller mycket påfrestande. Tidsåtgången för SAM-ansökan uppskattas till åtta timmar för samtliga moment och för en mjölkproducent med 75 kor hamnar CDB-rapporteringen på 170 timmar årligen. Ekonomiska sanktioner och tvärvillkorskontroller är de känslomässigt mest påfrestande momenten. Olika myndighetskontroller upplevs också som mycket påfrestande. Problem som leder till kontakter med myndigheter upplevs som lika besvärliga som kontroller. Minst känslomässigt påfrestande moment av de som ingått i mätningen är sådant som inloggning på SAM/CDB, hämtning av tidigare data, journalföring, märkning av kalvar och beställning av märken. Trots att den administrativa bördan för företag mellan 2006 och 2009 har minskat inom Jordbruksverkets ansvarsområde upplever inte lantbrukarna att regelkrånglet minskat, utan känner sig fortfarande tyngda av regler. Enligt studien får regelbördan direkta konsekvenser för tillväxten, då fyra av tio jordbrukare anger att de skulle utveckla verksamheten om reglerna inte var så krångliga. Företagens totala regelkostnader till följd av statliga regelverk (2008) Näringslivets regelnämnd. Näringslivets regelnämnd (NNR) har försökt uppskatta företagens totala regelkostnader för att följa samtliga krav i de relevanta regelverken. Regelkostnaderna för år 2005 redovisas av NNR för sex intervjuade företag. De intervjuade företagen är verksamma inom olika branscher varav ett jordbruksföretag med växtodling, nötköttsproduktion, äggproduktion, entreprenadverksamhet och skogsbruk. 13 Skatteverket, Försäkringskassan och Tullverket har fler ärenden per år. 14 Landja Marknadsanalys AB,

16 För den intervjuade gården kategoriseras de totala regelkostnaderna i materiella kostnader ( kr eller 55 procent), finansiella kostnader ( kr eller 33 procent) och administrativa kostnader ( kr eller 14 procent). NNR:s genomgång av sex företag visar att det finns betydande kostnader som företagen belastas med till följd av politiska beslut. Resultaten av studien visar på att det finns starka skäl att gå vidare i förenklingsarbetet samt att beakta och försöka bredda diskussionen till fler aspekter än administrativ börda. Den strikta avgränsningen mellan olika former av regelkostnader är trots allt i ett företagsperspektiv ointressant. 9

17 2 Mjölk Det är myndighetskraven kring märkning och registrering av djur som tar mest tid i anspråk för mjölkproducenter. En representativ mjölkgård lägger ned cirka 88 timmar per år på administration. De flesta administrativa myndighetskraven har att göra med hälso- och sjukvård samt semin, men dessa krav tar endast en liten del av tiden. 2.1 Myndighetskrav För mjölkproducenter ger myndighetskrav administrativa kostnader som främst är knutna till djurhälsa, semin, läkemedelsanvändning, livsmedelshygien, foderhygien samt miljöfarlig verksamhet. Sammanlagt finns det 45 myndighetskrav som ger administrativa kostnader (se figur 1). Dessutom tillkommer administrativa kostnader om man söker stöd och hur många kostnader som tillkommer beror på vilka stöd som söks och var gården är belägen. Ytterligare kostnader tillkommer om mjölkproduktionen är ekologisk. Kostnaderna presenteras kort i det här avsnittet och beskrivs mer detaljerat i bilaga Semin Märkning, registrering Betesperiod Hälso- och sjukvård* TSE Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet Foder- och foderhygien Växtnäring, spridning av bekämpningsmedel Miljöfarlig verksamhet Undersökningar och statistik Kontroller Figur 1. Antalet myndighetskrav, mjölkproduktion, fördelat på lagstiftningsområden * Här ingår krav som rör läkemedel och läkemedelsanvändning. Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket 10

18 2.1.1 Administrativa kostnader kopplat till mjölkproduktion Semin Att mjölkgårdar själva tar hand om semineringen är vanligt och blir vanligare. I dag sköter cirka 50 procent av mjölkgårdarna semineringen själva. I andra fall kommer seminföretag ut till gården och utför semineringarna. Att företag i allt högre grad seminerar själva beror på att det sparar tid samt är mer kostnadseffektivt 15. De sex administrativa kostnader som finns med i figur 1 berör inte alla mjölkföretag utan beror på hur och av vem som semineringen utförs. Om inte företaget själv utför semineringen blir inte kostnaderna för kraven lika stora som om företaget gör det själv. De administrativa kostnader som semin ger är dock att en seminrapport ska skrivas vid varje seminering av den som utför semineringen och sparas av djurägaren i minst fem år. Hondjurets identitet ska kontrolleras vid seminering och resultatet av seminering ska dokumenteras och rapporteras till spermadistributör alternativt utföraren av semineringen. Om företagaren själv lagrar sperma ska en lagerjournal föras med uppgifter om tillförsel, uttag av spermadoser, aktuell tjur m.m. (SJVFS 2004:41) Märkning och registrering Fyra administrativa kostnader rör märkning och registrering av nötkreatur (SJVFS 2007:12). Ett krav anger att djurägaren ska föra en journal över samtliga produktionsplatser och journalen ska sparas i tre år. Enligt föreskriften ska djurhållare föra en kronologisk journal där vissa obligatoriska uppgifter ska journalföras samma dag som de uppkommer. Exempel på uppgifter är bland annat djurets identitetsnummer, födelsedatum, kön och ras, förändringar på produktionsplatsen samt i djurinnehav och djurtransporter mellan produktionsplatser. Djuren ska också märkas enligt de märkningssystem och med de öronbrickor som godkänts av Jordbruksverket. Dessutom finns ett krav som avser rapporteringsskyldighet om djuren transporteras. En djurhållare ska rapportera varje förändring av sitt djurinnehav till Jordbruksverket eller Svensk Mjölk. Rapporteringen ska ske till CDB (register för nötkreatur) senast sju dagar efter att en förändring skett av djurinnehavet. Förändingen kan rapporteras på Jordbruksverkets e-tjänst CDB internet eller alternativt skriftligen via post Betesperiod Enligt en ny föreskrift från Jordbruksverket (SJVFS 2012:13) som trädde i kraft den 15 juni 2012 förändras kraven för sammanhängande betesperiod. Kraven innebär att betessäsongen i Syd- och Mellansverige förlängs med en och en halv månad och gäller i sammanlagt sju månader (1 april-31 oktober). Under den tiden ska djuren hållas på bete lika lång tid som tidigare men däremot får betesperioden delas upp i flera perioder. Det krävs dock en minst två månader lång sammanhängande betesperiod. Kravet medför en administrativ kostnad och det är att djurägaren ska upprätta en betesplan om man vill dela upp tiden då djuren betar. I Blekinge, Skåne och Hal- 15 Information från intervjuundersökning 11

19 lands län innebär det att en betesplan ska upprättas om mjölkkornas sammanhängande betesperiod är kortare än 120 dygn. I Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län är det krav på betesplan om den sammanhängande betesperioden är kortare än 90 dygn. Norra Sverige påverkas inte av förändringen. Kravet ger upphov till ytterligaren en administrativ kostnad och det är journalföring vid undantag från beteskraven. Om djuren hålls inne hela dygn eller delar av dygn så ska detta journalföras. Undantag kan vara onormala väderleksförhållanden, om det finns risk för skador på mark när det är dåligt väder, vid allvarliga insektsangrepp, om det finns omedelbar fara för rovdjursangrepp, om djuren hålls inne för slakt och ska slaktas före den 15 juni, om kvigor ska semineras och om djuren måste skötas och vårdas på ett sätt som inte är lämpligt utomhus. Om djuren hålls inne på grund av semineringar och vård behöver inte detta journalföras om det sker i enlighet med betesplanen TSE Jordbruksverket har en föreskrift (SJVFS 2010:9) om obligatorisk övervakning avseende förekomst av TSE (transmissibel spongiform encefalopati) -sjukdom hos nötkreatur, får och get. Den administrativa kostnaden som berör denna föreskrift är att djurägaren ska ansvara för att ett prov för TSE tas vid husbehovsslakt Hälso- och sjukvård, läkemedel och läkemedelsanvändning Det finns nio administrativa krav som hör samman med sjuka och döda djur, läkemedelsbehandlingar eller annan behandling. Enligt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2009:85) ska djurägaren dokumentera uppgifter om datum för behandling, diagnos, karenstid, läkemedlets namn, dosering med mera när djuren behandlas med läkemedel. Djurägaren ska även kunna styrka inköp och innehav av läkemedel. Det finns också krav på att dokumentera antalet djur som dör i besättningen samt anledning till dödsfallet. Djurägaren ska även kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under fem år efter det att läkemedlet har getts till djuret. Det krävs en kurs i läkemedelsanvändning för att djurägaren ska kunna ge djuren läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning enligt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2010:17). Vid förskrivning och tillhandahållande av läkemedel till djurägaren ska veterinäreren ge skriftliga instruktioner och veterinären ska besöka besättningen minst var femte vecka för kontroll, se bilaga 1. Enligt förordning (EG) nr 1069/2009 ska jordbruksföretagaren se till att animaliska biprodukter som transporteras följs av ett handelsdokument med uppgifter om ursprung till, bestämmelseort för, mängd av produkter och beskrivning av produkterna. Animaliska biprodukter är allt från djurriket som inte är livsmedel. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda för livsmedel. Även naturgödsel är animaliska biprodukter. 12

20 Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet Mjölkföretagare är livsmedelsföretag (se förklaring i bilaga 1) och berörs därför av förordningarna om livsmedelshygien ((EG) nr 852/2004 och 853/2004). En livsmedelsproducent kan ha olika roller, en mjölkproducent kan också föda upp djur som går till slakt. Förordning ((EG) 852/2004) om livsmedelshygien ger en administrativ kostnad som innebär att djurägaren ska föra och spara journaler med uppgifter om åtgärder som gjorts för att undvika faror inom livsmedelsproduktionen. Två krav hör ihop med Förordning ((EG) 853/2004) om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel med animaliskt ursprung. Ett krav är att företagaren ska när djuren skickas till slakt informera slakteri om livsmedelskedjan vid leverans av djur. Detta är den så kallade djurägarförsäkran som djurägaren fyller i vid varje leverans till slakteri. Djurägaren ska i denna intyga att till exempel djuren ser friska ut, inte kommer från en spärrad besättning på grund av smitta, inte slaktas under karenstid för läkemedelsanvändning. Ytterligare ett krav som kan ge en administrativ kostnad är att djur som nödslaktas utanför slakteriet ska åtföljas av ett nödslaktsintyg. Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel. Dessa djur ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal snarast möjligt efter att djuret besiktigats levande av en veterinär. Tiden mellan undersökningen av djuret och avlivningen får inte överstiga 24 timmar. Ett nödslaktsintyg som fyllts i och intygats av veterinären ska alltid följa med ett nödslaktat djur till slakteriet Foder och foderhygien Det finns ett stort antal krav i lagstiftningen som berör foderhantering och primärproducenter. De krav som finns med i vår sammanställning (se tabell 6) är de som finns angivna i bilaga I förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien. I bilaga II i samma förordning finns det krav som ger administrativa kostnader, men eftersom huvuddelen av primärproducenterna berörs av bilaga I så inkluderas inte dessa i sammanställningen (bilaga II innehåller administrativa krav som rör dokumentation/registerhållande av fodertillsatser, foderblandningar, förblandningar samt krav som avser kvalitetskontrollplan och organisationsplan). Det finns två administrativa kostnader som härrör från bilaga I (se ovan). Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram. Dessutom finns det krav på att foderföretagaren ska föra journal över processbeskrivningen, till exempel sprutjournal, in- och utleverans av foder. Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2006:81) om allmänna råd för foder ger en administrativ kostnad och det är att om läkemedel blandas i fodret ska detta dokumenteras, se tabell Växtnäring Det finns tre administrativa kostnader som hör samman med Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad gäller växtnäring. Kostnaderna avser anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och beräkning av lagringsvolymen stallgödsel i nitratkänsliga områden samt dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel. 13

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Märkning och registrering av nötkreatur

Märkning och registrering av nötkreatur Märkning och registrering av nötkreatur Innehåll Produktionsplatsnummer 4 Märkning 4 Journalföring 6 Rapportering till det Centrala nötkreatursregistret 7 Viktigt att dina djur förblir friska! 9 Viktigt

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk

Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Datum: Dnr: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Telefonnummer: Närvarande vid inspektionen: Namn Namn B-verksamhet C-verksamhet U-verksamhet Ansluten till

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Från lantbrukare till butiksägare. Förenkla för kombinatörer på landsbygden

Från lantbrukare till butiksägare. Förenkla för kombinatörer på landsbygden Från lantbrukare till butiksägare Förenkla för kombinatörer på landsbygden 1 Bonde söker förenkling Förenklingsforum Många företag har kontakt med kommunen när det gäller tillämpning av regler, till exempel

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Information om utförsel av nötkreatur

Information om utförsel av nötkreatur Version: 2015-06-08 Information om utförsel av nötkreatur Utförsel av nötkreatur till länder inom Europeiska unionen (EU) Följande information är tänkt som ett stöd vid planerad utförsel. Föreskrifterna

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken.

Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken. IP SIGILL Bas Flik 4 Giltig från 2011-02-01 Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken. 2008-11-10 Karin Eliasson Hushållningssällskapet

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/VLA/2009 Datum Dnr 13.5.2009 2781/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.6.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Miljöersättning för hotade husdjursraser Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(12) Texten är från 2010-02-23 JS6005 Miljöersättning för hotade husdjursraser

Läs mer

Information om utförsel av gris

Information om utförsel av gris Version: 2015-06-08 Information om utförsel av gris Utförsel av gris till länder inom Europeiska unionen (EU) Följande information är tänkt som ett stöd vid planerad utförsel. Föreskrifterna (se nedan)

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter.

Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter. Jordbruksverket Diarienummer 6.7.16-9902/14 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Antibiotika till djur

Antibiotika till djur Antibiotika till djur Foto: Björn Nylander Lagstöd och antibiotikapolicys Jenny Bransell, Länsstyrelsen Gävleborg Lagstiftning Riktlinjer och policys (SVF och SVS) Länsstyrelsens kontrollområden Kontroll

Läs mer

Schema för tvärvillkor - Krav och normer

Schema för tvärvillkor - Krav och normer 2008-08-27 Christina Larsson, kontrollenheten Per Folkeson, process- planeringsenheten Peder Larsson, miljö- regionalstödsenheten Schema för tvärvillkor - Krav normer Detta är ett svenskt arbetsdokument

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Nyheter om EU-stöden

Nyheter om EU-stöden Nyheter om EU-stöden Jordbrukardag Alnarp 9 januari 2012 Emma Hjelm & Anders Adholm HIR Malmöhus AB Inför SAM-ansökan 2012 Några viktiga hållpunkter och datum 2012. Processen för återkrav av felaktigt

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider;

Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider; Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider; (H 65) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar

Läs mer

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49)

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49) 2016-05-04 Dnr 4.4.16-1619/16 Miljöregelenheten Magnus Sandström Tfn: 036-15 89 34 E-post: magnus.sandstrom@jordbruksverket.se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Djurhälsa 2013 JO1302

Djurhälsa 2013 JO1302 Statistikenheten 2014-10-15 1(8) Djurhälsa 2013 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Hotade husdjursraser miljöersättning

Hotade husdjursraser miljöersättning Hotade husdjursraser 2008 miljöersättning Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Innehåll Hotade husdjursraser............................. 4 Vem kan få ersättning?.......................

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om villkor för handlare, transportörer

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om foder och animaliska biprodukter; SFS 2006:814 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Taxebilaga 1 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Taxebilaga 1 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 204-09-5 Dnr 204.2775.2 axebilaga Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgifter för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt 5 eller 2

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Nyheter med mera från länsveterinärerna

Nyheter med mera från länsveterinärerna Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare

Läs mer

Projektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker

Projektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-25 Handläggare Helena Storbjörk Windahl Telefon: 08-508 28 908 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-03-18 p 17 Projektrapport:

Läs mer

Animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 2016 Utkom från trycket den 25 januari 2017 Register över författningar

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage

Miljöersättning för minskat kväveläckage Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat

Läs mer

Nötkreatur i december 2012 JO0702

Nötkreatur i december 2012 JO0702 Statistikenheten 20130214 1(6) Nötkreatur i december 2012 JO0702 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Nötkreatur i december 2015

Nötkreatur i december 2015 Statistikenheten 20160216 1(8) Nötkreatur i december 2015 JO0111 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

Märkning och registrering av nötkreatur

Märkning och registrering av nötkreatur Märkning och registrering av nötkreatur Innehåll Produktionsplatsnummer 4 Märkning 4 Journalföring 6 Rapportering till det Centrala nötkreatursregistret 7 Viktigt att dina djur förblir friska! 9 Viktigt

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk

Läs mer

Produkter av animaliskt ursprung [8521]

Produkter av animaliskt ursprung [8521] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur Anm. Förordningsrubriken

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Schema för tvärvillkor - Krav och normer

Schema för tvärvillkor - Krav och normer 2010-06-04 Susanna Lundberg, kontrollenheten Per Folkeson, process- och planeringsenheten Peder Larsson, miljö- och regionalstödsenheten Schema för tvärvillkor - Krav och normer Detta är ett svenskt arbetsdokument

Läs mer

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Bakgrund LRF har i samarbete med företaget, söktjänsten, Gårdsnära tagit fram antalet företag med biodling, gårdsbutik samt egen livsmedelsproduktion

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer