FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2003"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2003 Sammandrag.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande.2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 7 Ekonomisk översikt Driftredovisning...23 Investeringsredovisning.. 26 Personalredovisning 28 Miljöredovisning..33 Gröna nyckeltal Kommunens redovisningsmodell 37 Redovisningsprinciper.38 Resultaträkning 39 Balansräkning.. 40 Finansieringsanalys Noter...42 Externa driftinkomster och driftutgifter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse koncernen.. 48 Resultaträkning. 50 Balansräkning k:\ekon\boksl03\årsredovisning\framsida interims03.doc

2 SAMMANDRAG År 2003 i korthet Årets resultat är 17,9 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 1,7 Mkr som har försämrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 103,1 % vilket innebär att kommunen idag lånar av det egna kapitalet för att bedriva den löpande verksamheten. De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställd budget är socialnämnden 18,0 Mkr, samt barn- och utbildningsnämndens 10,5 Mkr. Socialnämndens avvikelse utgör ca 6,8 % av nämndens omslutning, barn- och utbildningsnämndens ca 3,4 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 51,6 Mkr. Den enskilt största investeringen är markköpet vid Dax Door för 10,5 Mkr. Andra större investeringar har gjorts i fastigheter för 10 Mkr, VA-investeringar 14,3 Mkr, bussterminal/tunnel 4,8 Mkr, datorutrustning 3,6 Mkr samt inventarier i skolorna 3 Mkr. Därutöver har investeringar i förskolelokaler gjorts för ca 5,4 Mkr. Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 606,4 Mkr vilket är 16,6 Mkr mer än Den procentuella ökningen mellan 2002 och 2003 är ca 2,8 % vilket är betydligt lägre både än ,4 % och under perioden då den årliga ökningstakten var på nivån 5-6 %. Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var personer, därav återfanns personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnader uppgick 2003 till 476,7 Mkr. Befolkning Befolkningen har under året ökat med 109 personer. Vid utgången av 2003 var antalet invånare Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete. Utveckling i korthet Antal invånare Skattesats kommunen, kr 21:24² 21:38³ 21:38 21: Skattesats kommunen och landstinget 30:60 30:60 31:10 31:10 31:10 Årets resultat, Mkr ,9 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr ,2 Nettokostnadernas andel av skatteint, % Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvestering, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr ² Skatteväxling avseende övertagande av gymnasieprogrammen för naturbruk och omvårdnad från landstinget ³ Skatteväxling avseende övertagande av kostnadsansvar för kollektivtrafik från landstinget. K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\2003 i sammandrag.doc

3 KS-ORDFÖRANDE Årets resultat visar ett kraftigt underskott i förhållande till den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2003 som hade ett resultat på +44 tkr. Den kraftigt negativa avvikelsen, -17,9 Mkr, i förhållande till budget, beror i första hand på underskott i de två stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I höstens prognos för det ekonomiska resultatet 2003 gjorde kommunen bedömningen att resultatet skulle bli -28 Mkr. Resultatet har alltså blivit bättre än tidigare prognos men kommunens ekonomiska läge är synnerligen allvarligt. Den höga kostnadstakten har fortsatt liksom trögheten på intäktssidan, vilket måste betecknas som en olycklig kombination. Det är därför av största vikt att kraftfulla åtgärder vidtas under för att åstadkomma en ekonomi i balans. Alla nämnder måste därför redovisa sina sparbeting innan budgetberedningen börjar arbeta med budget-05. Därefter måste verkställighet omedelbart ske! Många svåra beslut kommer att behöva fattas och många av kommunens medborgare kommer att beröras av dessa beslut. De gyllene åren 2000 och 2001 kommer troligtvis aldrig tillbaka och som en följd därav måste den offentliga sektorns uppdrag, parallellt med konkreta åtgärder analyseras och förväntningarna om vad skattepengarna kan och bör användas till, revideras. Men det finns ljus i mörkret. Kommunens befolkning fortsätter att öka, vilket är en förutsättning för att kunna upprätthålla en rimlig kommunal service. Därför måste vi fortsätta skapa förutsättningar för ett gott liv i Flens kommun. Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\KS ordf.doc

4 Befolkningsökning i år igen! Antalet invånare i Flens kommun har under år 2003 ökat med 109 personer. Den 31/ uppgick befolkningen till personer. Under 2002 ökade kommunens befolkning också med 109 personer. Flens kommun har under de senaste två åren fått uppleva en befolkningsökning igen. Under perioden 1989 till 1994 hade vi en ökning på 273 personer och 1994 var vi nästan personer i kommunen. Därefter följde en minskning med i genomsnitt 150 personer per år. Nu verkar det dock som om trenden har vänt! Population År 2002 bestod Flens kommuns flyttnetto av positiva siffror, för första gångens sedan Under perioden 1989 till 2001 hade det varit ett negativt flyttnetto på i genomsnitt 50 personer per år. Den positiva trenden fortsatte under Flyttnettot blev på 135 personer. Det positiva flyttnettot tillsammans med det negativa nettot över antalet födda och döda ger en folkökning på 109 personer INLEDNING födda döda Befolkningsminskningen under senare hälften av 1990-talet berodde både på en negativ nettoflyttning och på ett minskat födelsetal. År 2001 innebar ett trendbrott, då antalet födslar kraftigt ökade jämfört med tidigare år. Därefter har dock antalet födda minskat något varje år. År 2003 föddes det 171 personer i kommunen. Sedan 1996 har antalet döda överstigit antalet födda. År 2003 uppgick födelsenettot till minus 26 personer. Församlingar och tätorter I Flens kommun finns tio församlingar och åtta tätorter. Fyra av församlingarna har över 1000 invånare. Det är Flen (6693), Mellösa (3006), Lilla Malma (2642) samt Hyltinge/Helgesta (1625). Övriga församlingar är Bettna, Dunker, Vadsbro, Årdala, Blacksta och Forssa. Befolkning nettoförändring per år

5 INLEDNING De flesta av inflyttarna passade på att byta boendeform vid bytet av kommun. Under 2002 dominerade bytet från bostadsrättslägenhet till småhus. Åldersfördelning Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Cirka 1/3 av invånarna bor i Flen, som är den största orten. Tätorter Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm 802 Mellösa 547 Bettna 415 Skebokvarn 217 Vadsbro 115 Många unga flyttar till Flens kommun Kommunkansliet har sedan år 2000 gjort en enkätundersökning bland nyinflyttade i syfte att undersöka attityder och trender bland de inflyttade samt att kunna kartlägga kommunens attraktionskraft. År 2003 var det personer som hade flyttat in under 2000 och 2002 som studerades. Enligt studien bestod den största inflyttargruppen av personer i åldern år, men eftersom de flesta av utflyttarna också var i den åldern blev det ett negativt flyttnetto. Det var först vid åldrarna 30 och uppåt som det blev ett nettoöverskott. Störst överskott blev det i gruppen åringar. Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig något från fördelningen i hela riket. Andelen invånare i intervallen och år är mindre jämfört med riket samtidigt som andelen invånare i intervallen och uppåt är högre jämfört med hela riket. Andelen barn och ungdomar, d.v.s. personer i intervallen 0-14 och år är något högre jämfört med riket Åldersgrupp Flens kommun Flens kommun % Riket % ,3 17, ,4 6, ,2 12, ,0 20, ,1 26, ,0 11, ,0 5,3 Pendling År 2001 hade drygt av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Cirka 1300 personer pendlade till en ort inom Sörmlands län. Nästan 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det cirka 550 personer som pendlade till Stockholms län. Drygt personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Drygt 1000 personer av inpendlarna bodde i Sörmlands län.

6 Flens kommun arbetar aktivt för att öka pendlingen ännu mer och vara ett attraktivt boendealternativ för bland andra stockholmare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en kraftig förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna- Västerås och Norrköping. Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. För den idrottsintresserade finns badhus, ishall, golfbana, fotbollsplaner och mycket mer. Det finns också gott om hästar, ridvägar och stallplatser. Föreningslivet är rikt och många driver en aktiv ungdomsverksamhet. Kultur är ett naturligt inslag i vardagen. På olika håll i kommunen ordnas det litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar, föreläsningar osv. Det finns flera museer med olika inriktningar. Många kommuninvånare sysslar med hantverk av olika slag. Ny bussterminal i Flen INLEDNING Lagom till skolstarten i augusti 2003 invigdes den nya bussterminalen vid Flens station. Den byggdes av kommunen i samarbete med Vägverket. Bussterminalen ska syfta till att öka tillgängligheten till bussarna. Terminalen är bland annat utrustad med betongplattor i marken som är utformade för att hjälpa synskadade att hitta rätt. Lugna gatan Lugna gatan är en planeringsmodell med syfte att gaturummet i tätorterna ska bli säkrare och mer trivsamt. Modellen har lett fram till en trafikplan för tätorterna i Flens kommun. I första hand är det gaturum där skolbarn rör sig som prioriteras. Under 2003 har kommunen tillsammans med Vägverket bekostat gång- och cykelbanor i Flens tätort samt förstärkt belysning på olika platser i kommunen. Näringslivet Näringslivet domineras av högteknologiska tillverkningsindustrier och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Kommunens centrala läge befolkningsgeografiskt har gjort att flera logistikföretag har etablerats i Flens kommun. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation. Förvärvsarbetande med arbetsplats i kommunen, fördelat på näringsgrenar 2001 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning, mineralutvinning Energi- vattenförsörjning, avfallshantering % kom mun % riket 5,8 1,8 30,7 18,5 0,2 0,8 Byggindustri 6,5 5,8 Handel, transport, kommunikation 14,5 20,8 Finansiell verksamhet och 5,0 13,8 företagstjänster Utbildning och forskning 7,5 8,5 Vård och omsorg, veterinär 18,7 18,4

7 Personliga, kulturella tjänster, 5,4 4,2 renhållning Offentlig förvaltning mm 4,0 5,4 Näringsgren okänd 1,7 1,9 De största företagen i kommunen med över 100 anställda är De La Rue Cash Systems AB, GB Glace AB, Danaher Motion AB och Volvo Parts AB. Andra större företag är Kitron Flen AB, Schneider Electric AB, Statoil Logistik och Momento AB. Mål för näringslivsarbetet En avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågorna är att arbetet präglas av en långsiktighet och en bred partipolitisk samsyn. Vikten av detta framhålls ofta och kan inte nog betonas. Inriktningsmålen för näringslivsarbetet i kommunen är att verka för Tillväxt i befintliga företag Ökat nyföretagande Fler företagsetableringar INLEDNING Kommunen arbetar aktivt på många sätt, från vision till strategi och ett åtgärdspaket för utveckling och profilering samt en medveten satsning på marknadsföring av kommunen som boende-, etablerings- och besöksort. Under hösten 2002 påbörjades ett flertal projekt, bl.a. att bygga upp ett Matkluster Småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Lokalt Resurscentrum för kvinnor driver ett flertal projekt, bl. a. styrelseutbildning. I syfte att höja utbildningskvalitén och öka övergången till högre studier har kommunen satsat på en egen gymnasieskola och i samverkan med näringslivet byggt upp ett lärcentrum KompetensCentrum för eftergymnasiala studier och företagsutbildningar. Detta utgör kommunens strategiska resurs för utveckling av näringsliv och offentlig sektor där företagare, organisationer, anställda, arbetslösa och privatpersoner erbjuds kompetensutveckling och utbildning så att de är väl förberedda för det framtida arbetslivet. Allt är ett led i kommunens mål att år 2010 uppnå invånare. Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c). Kommunfullmäktiges mandatfördelning Partier Socialdemokraterna 17 Alternativ Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Lotta Finstorp (m). Anders Berglöv (s) är 1:e vice ordförande. Övriga större nämnder är Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Bygg-, miljö- och räddningsnämnden samt Socialnämnden. De har alla elva ledamöter vardera. Valnämnden har sju ledamöter och kommunrevisionen består av fem ledamöter.

8 I väntan på bättre tider? Den dämpade och matta konjunktur som rått sedan mitten av 2000, har av olika skäl envist bitit sig fast. Detta innebär att nuvarande avmattningsperiod i tid är lika lång som den vi upplevde under perioden De inhemska konsekvenserna för Sverige har dock varit betydligt mildare. Däremot upplever delar av Europa bl a Tysklanden betydligt allvarligare svacka än i början av 90-talet. För svensk del har tillväxten minskat från 3,5-4,0 % till 0,9-1,9 % Även för antas nu tillväxttalen bli relativt blygsamma 2,2 2,5 %. De första tydliga tecknen på en uthållig återhämtning har dock börjat synas i USA, delvis understödd av en kraftigt försvagad dollar vilket gynnat amerikansk industri på den europeiska industrins bekostnad. Förväntningarna är därför relativt lågt ställda på kraften i återhämtningen i Europa. Liksom under tidigare år är konjunkturutvecklingen dock svårbedömd. Risken finns att en återhämtning i omvärlden fortsätter fördröjas samt att osäkra framtidsutsikter för hushåll och företag fortsätter att hålla tillbaka konsumtion och investeringar i Sverige. Under främst andra halvåret 2003 har sysselsättningen utvecklats mycket svagt i Sverige med stigande arbetslöshet och en klart sämre intäktsutveckling för den offentliga sektorn som följd. Utvecklingen bekräftar tidigare erfarenheter, att arbetsmarknaden påverkas sent i konjunkturen. Utvecklingen så här långt är helt i enlighet med de farhågor vi redovisade förra årets årsredovisning. En ökad sysselsättning måste därför bedömas ligga först en bit in på 2005 under förutsättning att ekonomin tar rejäl fart igen under 2004, vilket inte mycket tyder på idag. Under 2003 avtog åter inflationstakten för att under andra halvan av året ligga på ca 2 %. De flesta bedömare tror på en relativt stabil inflation under eller nära två procent OMVÄRLDSANALYS de kommande åren. En låg inflationstakt, tillsammans med tämligen blygsamma tillväxtantaganden de kommande två åren, bidrar till att Sverige idag har en historiskt sett ganska låg räntenivå både vad gäller korta och långa räntor. Även löneökningstakten bedöms avta något i takt med det sämre arbetsmarknadsläget. Sverige har en historik med högre löneavtal än omvärlden och konkurrentländer, något som i längden inte är hållbart om inte den svenska produktivitetsutvecklingen överträffar vår omvärld. De svenska offentliga finanserna är i ett tämligen gott skick i ett internationellt perspektiv. Statsfinanserna är dock fortfarande oerhört konjunkturkänsliga. Den vikande konjunkturen har inneburit att de offentliga finanserna försvagas. De statliga utgifterna begränsas av de s k utgiftstaken som årligen läggs fast av riksdagen. Konjunkturutvecklingen leder till att de statliga utgifterna växer snabbare än väntat och intäkterna inte inflyter i förväntad utsträckning. Utgiftstaken kan därför komma att överskridas Besväret är dock känt sen tidigare år, de senaste åren har alltmer av bokföringsmässigt trixande präglat staten budgethantering. Förväntningar om att staten skall bidra medel som påtagligt och uthålligt förbättrar kommunsektorns ekonomi måste idag bedömas som orealistiska. Statliga satsningar på kommunerna samma mängd pengar med nya namn Staten har under de senaste åren genomfört flera reformer med påverkan på kommunerna. Inom barnomsorgen har flera reformer genomförts som bl a garanteras barn till arbetslösa och föräldralediga förskola sedan halvårsskiftet 2001, maxtaxa infördes 2002 och år 2003 gavs 4-5-åringar avgiftsfri förskola motsvarande 525 timmar per år. Från halvårsskiftet 2002 infördes maxtaxa och förbehållsbelopp även i äldreomsorgen. För berörda barnfamiljer och äldre är självfallet dessa reformer av vä- K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

9 sentlig betydelse. Stegvis har också sedan hösten 2001 de s k Wärnerssonpengarna för personalförstärkning i skolan tillkommit. Under 2003 har 2,5 Mdr kr betalats ut. Denna satsning kommer att fortsätta (och utökas) fram till år Tillskottet saknar definitivt inte betydelse men effekten för kommunerna bör inte överdrivas. Man bör vara medveten om att 1,0 miljard kr motsvarar endast 3 promille av hela den kommunala verksamheten. De motsvarar knappt urholkningen av de generella statsbidragen. Det visar sig också att staten i finansieringen av flera reformer inte kompenserat kommunerna fullt ut. Bl a blir effekterna av barnomsorgsreformerna en kraftigare ökning av efterfrågan än vad som förutspåtts. Kommunerna har i allmänhet inga eller små möjligheter att finansiera de statliga reformerna, med följden att kommunsektorns finanser försämras, alternativt att kommunerna tvingas öka produktiviteten i verksamheten, vilket av många uppfattas som kvalitetsförsämringar. LSS-reformen är en annan av staten beslutad men i otillräcklig omfattning finansierad reform. I Flens kommun är merkostnaderna jämfört med budget ,6 Mkr för LSS-verksamheten. Förslag på nytt utjämningssystem för LSS-kostnader har föreslagits och införs fr o m 2004, dock utan ökad statlig finansiering. Kommunernas ansträngda ekonomi OMVÄRLDSANALYS De inkomstförstärkningar som kommit kommunerna till del under högkonjunkturåren har gått åt till att återta förlorad mark från krisåren på 1990-talet. År 2002 skedde dock ett kraftigt trendbrott. För 2003 räknar Svenska Kommunförbundet med att 67 % av kommunerna uppvisar negativa resultat enligt de preliminära bedömningarna, en ökning med ca 80 kommuner jämfört med Trots stora skattehöjningar inom kommunsektorn förbättras inte det ekonomiska resultaten de kommande åren. De ekonomiska problemen riskerar dessutom kvarstå mot bakgrund av en politisk oförmåga att göra prioriteringar. En ofta återkommande formulering, för att inte säga mantra, är att vård, skola och omsorg skall prioriteras, som idag står för ca 85 % av kommunsektorns kostnader. Skall kommunerna framgångsrikt klara att återställa balansen i ekonomin krävs prioriteringar mellan verksamheter även inom mantraområdet. Inför 2004 och åren därefter är situationen mera oroande, bl a av följande skäl: Fortsatt svag skatteintäktsutveckling Underfinansierade reformer och behov av omfördelning av resurser mellan verksamheter av demografiska skäl Fortsatt hög kostnadsutveckling och svag styrning på grund av oförmåga att göra prioriteringar Urholkning av statsbidragens reala värde och ökad statlig styrning Svagare skatteintäktsutveckling Skatteintäktsutvecklingen är i hög grad sammankopplad med sysselsättningsutveckling. Under perioden ökade sysselsättningen i Sverige vilket gav draghjälp till skatteintäkterna. Det senaste året har utvecklingen varit betydligt mindre angenäm, med fallande sysselsättning. Under senare år har utvecklingen av kommunernas skatteintäkter varit starkare än de bedömningar regeringen i förväg har gjort och som ligger till grund för de preliminära skatteutbetalningarna till kommunerna. Detta har lett till att kommunerna har kunnat utkvittera positiva skatteavräkningar, som i hög grad har förbättrat boksluten. Man skulle kunna säga att kommunerna har vant sig vid positiva skatteavräkningar. Det är mycket viktigt att kommunerna är medvetna om att skatteavräkningen även kan vara negativ, något vi fått erfara fr o m K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

10 2003. För de kommande åren är dock förväntningarna på ökande skatteintäkter betydligt mindre. För hög kostnadsutveckling Kommunerna bedriver en personalintensiv verksamhet (särskilt inom kärnområdena skola, barnomsorg, äldre- och handikappomsorg) och därmed utgör löneökningarna den viktigaste faktorn för kostnadsutvecklingen. Under 2003 har Flens kommuns kostnader för personal ökat med hela 7,7 % (2002 9,2 %), en kostnadsökningstakt som långsiktigt är ohållbar. Kommunerna kan knappast räkna med att förbättra ekonomin med hjälp av en, relativt andra grupper, svag löneutveckling för kommunanställda. Utvecklingen under de senaste åren visar att kommunsektorns lönekostnader snarare ökar snabbare än på andra delar av arbetsmarknaden. Med nuvarande ekonomiska situation kan kommunsektorn inte åstadkomma större löneökningar än arbetsmarknaden i övrigt utan att samtidigt minska volymen anställda. Expansion av verksamheter Den demografiska utvecklingen men också i viss utsträckning statliga reformer leder till att de kommunala verksamheterna kommer att behöva öka i volym de närmaste åren. Under perioden sker en dramatisk minskning av antalet grundskoleelever vilket kommer att innebära slutet för många svenska skolenheter. Samtidigt ökar under en period volymen gymnasieelever påtagligt. Detta innebär att relativt kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att omfördela resurser mellan verksamheter. En liknande omfördelning av resurserna kommer att krävas inom äldreomsorgen, där utvecklingen går från särskilt boende till korttidsplatser, avlastningsplatser och hemtjänst. OMVÄRLDSANALYS Det övergripande demografiska problemet är dock ett hot mot all välfärd på sikt; det föds alldeles för få barn i Sverige och i Flens kommun. I Flens kommun ca 170 barn per år jämfört med 270 barn Lägre statsbidrag och villkorade Urholkningen av de generella statsbidragen fortsätter. De medel staten tillför öronmärks istället, oavsett lokala behov eller prioriteringar. Således har de s k Wernersson-pengarna öronmärkts för personalförstärkningar inom skolan. När det generella statsbidraget infördes skedde det i den fasta övertygelsen att bäst effektivitet uppnåddes om prioriteringarna görs utifrån den enskilda kommunens behov och situation. I nuläget låses resurser upp på ett olyckligt sätt som försvårar överföring av medel. I många kommuner kommer av demografiska skäl resurser behöva frigöras från grundskolan för att överföra till att svara upp mot ökande behov i äldreomsorgen. Tyvärr finns ingenting som tyder på att trenden med villkorade statsbidrag är på väg att brytas. De tillfälliga sysselsättningsstöd som staten infört under är det senaste exemplet. Kommunerna måste påvisa ökningar av lönekostnaderna över det långsiktigt hållbara för att uppbära en del av bidragen. Löneökningar som riskerar att bli ett problem den dag statsbidragen försvinner eller villkoren för dessa förändras. Ett kortsiktigt tänkande präglar i nuläget statens hantering av statsbidragssystem och regelstyrning av kommunal verksamhet. Inför kommande år (2006 och framåt) finns dock förhoppningar om att ett mer förenklat och renodlat statsbidragssystem kan utvecklas. K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

11 Årets resultat Årets resultat är 17,9 Mkr, avsevärt sämre än det budgeterade nollresultat. Mkr Resultat före extraordinära poster 15,6 21, ,2-12,0 År -17,9 Resultat för 2003 innebär en radikal försämring i jämförelse med tidigare års resultat. Tas hänsyn till de jämförelsestörande posterna uppgår resultatet för 2003 till 16,2 Mkr. Motsvarande siffra är för ,6 Mkr och för ,9 Mkr. Det dåliga resultatet är främst hänförligt till att nämnderna inte klarat av att hålla sig inom givna ekonomiska ramar. Befarade underskott i nämndernas verksamhet på 26,8 Mkr konstaterades vid budgetbehandlingen under hösten Det måste betecknas som ett misslyckande för kommunen att så lite åstadkommits hittills för att påtagligt förändra utvecklingen. Läget är mycket bekymmersamt och innebär en betydligt försämrad ekonomisk plattform inför kommande planperiod. För att förbättra kommunens ekonomi och uppnå ekonomi i balans, vilket lagen kräver, behövs en kraftfull ledning och styrning på alla nivåer i kommunen. Rent verksamhetsmässigt kommer både strukturella förändringar och verksamhetsbesparingar/rationaliseringar att krävas. I Budget och flerårsplanen för redovisas ett åtgärdspaket för att få ekonomi i balans. Åtgärdspaketet förutsätter ett 0-resultat 2003 vilket nu inte är fallet. Konsekvenserna av detta blir att ytterligare åtgärder behövs för att inhämta även 2003 års negativa resultat. Allt annat oförändrat så krävs en skatteökning om ca 40 öre under en EKONOMISK ÖVERSIKT tvåårsperiod för att återställa 2003 års underskott. För en långsiktigt stabil och sund ekonomi har kommunen målsättningen att driftresultatet ska uppgå till 10 Mkr per år. Kommunens ekonomiska resultat 17,9 Mkr innebär att kommunen har en lång och plågsam vandring framför sig för att uppnå en god ekonomisk hushållning. De största avvikelserna i förhållande till budget kan sammanfattas som, Högre skatteintäkter än budgeterat + 0,6 Mkr, varav 1,4 Mkr avser slutavräkning för år 2002 och 4,7 Mkr prognos för slutavräkning Mer i generella statsbidrag och utjämning än budgeterat + 2,9 Mkr Lägre finansnetto än budgeterat -0,8 Mkr Lägre avskrivningar än budgeterat +0,6 Mkr Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivningar högre än budgeterat med ca 20 Mkr. Kostnaderna för de lagstadgade avgifterna och pensionerna har i år genererat en positiv avräkning gentemot budget. Vilket redovisas i verksamhetens nettokostnad. Den kommunala verksamheten uppvisar sammantaget ett kraftigt underskott i förhållande till budget, -27,4 Mkr. De största avvikelserna uppvisar socialnämnden med 18,0 Mkr och barn- och utbildningsnämnden med 10,5 Mkr Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Löneökningar 1% - 4,4 Mkr c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

12 Tio heltidstjänster +/-3,3 Mkr Prisförändring 2% +/-5,3 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10% +/-1,3 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/-0,8 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer +/-3,6 Mkr Förändring med 1% i skatteprognosen +/- 5,1 Mkr De senaste årens resultat har varierat främst beroende på poster av jämförelsestörande karaktär. Nedan visas kommunens ekonomiska resultat exkl jämförelsestörande poster de senaste 5 åren Mkr 10,2 6,9 3, ,1-16,2 Årets negativa resultat exkl jämförelsestörande posterna 16,2 Mkr är en kraftig resultatförsämring jämfört med tidigare år. Kommunens ekonomi är i kraftig obalans och kraftfulla åtgärder behövs för att rekonstruera ekonomin. Budgeten för 2004 är i praktiken kraftigt underbalanserad. Därutöver förutsätts att en rad besparingar genomförs med beräknade belopp och enligt tidplanen för att uppnå balans. Planen förutsätter alltså att det allmänna effektiviseringskravet om 1 % verkställs samtidigt som åtgärdspaketet om ca 20 Mkr genomförs. Till verkligheten hör också en osäker skatteintäktsutveckling. Till det positiva hör att Flens kommuns befolkning ökar. Både under 2002 och 2003 har antalet invånare i Flens kommun ökat med 109 invånare. En ökning om 100 invånare ger en intäktsökning av skatter och bidrag med ca 3,6 Mkr. År EKONOMISK ÖVERSIKT Fortsatt ökande befolkning kommer sannolikt även att innebära ökade kostnader för kommunen för vilket vissa medel avsatts i budgeten. Det budgeterade resultatet för 2004 bygger helt på att nämnderna klarar sina sparkrav. Hänsyn har då inte tagits till att underskottet i 2003 års bokslut ska täckas inom två år för att uppfylla kravet om ekonomi i balans. Läget är synnerligen allvarligt och kräver kraftfulla åtgärder för att kommunens ekonomi ska bli stabil. Även framledes kommer nyckeln till en fortsatt positiv resultatutveckling att bestå i, Fortsatt positiv befolkningsutveckling Kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov. Nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna Den lägre tillväxttakten i ekonomin, som leder till en sämre utveckling av skatteintäkterna, ställer höga krav på en fortsatt mycket stram ekonomisk styrning i kommunen. Ekonomistyrningen i kommunen bör fullföljas med särskilt inriktning på att verksamheterna håller sig inom givna ekonomiska ramar och därmed fullfölja beslutade besparingar. Det är också av största vikt att alla respekterar Kommunfullmäktiges beslut att de ekonomiska målen ska prioriteras, före uppfyllelsen av verksamhetsmålen, om en konfliktsituation mellan dessa uppstår. Ekonomi i balans För kommunerna gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

13 två år. I kommunallagen finns möjlighet att frångå balanskravet om synnerliga skäl föreligger. Som exempel nämns om kommunen medvetet byggt upp ett eget kapital att användas för tillfälliga kostnadsökningar/intäktsminskningar. Kommunen är skyldig att redogöra för hur balanskravet uppfyllts då negativt resultat redovisas. Flens kommun har under både 2000, 2001 och 2002 klarat balanskravet. För 2002 visserligen med hänvisning till att synnerliga skäl förelåg beträffande tunnelinvesteringen i Flens tätort. Utgångspunkten för balanskravet är att varje enskilt år bedöms för sig, exempelvis kan 2001 års positiva utfall f n inte tillgodoräknas kommande års krav på balans. En eventuell förändring av balanskravet i riktning mot att kravet om balans inte nödvändigtvis skulle behöva uppfyllas varje enskilt år utan i stället skulle kunna gälla sammantaget för en period av flera år är under utredning. Utredningen har ännu inte lämnat något lagförslag. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen Reavinst Synnerliga skäl enl Kommunallagen 8kap, 5, Justerat resultat God ekonomisk hushållning -17,9 Mkr -0,1 Mkr 0 Mkr -18,0 Mkr Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl a, EKONOMISK ÖVERSIKT Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Kommunens resultatmål 10 Mkr är en nivå som inflationssäkrar det egna kapitalet är det första året som kommunen inte klarar balanskravet och således heller inte kommunens resultatmål +10 Mkr. Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Ett led i detta är den förändrade budgetprocess som genomfördes under Den förändrade processen har inneburit en utveckling av den kommunala demokratin med bättre förankrade mål hos de förtroendevalda, mindre detaljstyrning och breddat deltagande för de politiska partierna i budgetberedningen. Förvaltningschefer har genomgått en utbildning med syfte att utifrån kommunens övergripande mål utveckla en gemensam metod för att bryta ner och följa upp de kommungemensamma målen. Arbetet fortsätter med planeringsförutsättningarna och så småningom ett kommungemensamt planeringsdokument. Syftet är redovisa nuläge och prognoser som ett underlag till det väsentliga prioriteringsarbetet som måste genomföras för att nå en god ekonomisk hushållning. Trygga servicen till kommuninvånarna c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

14 Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har från 1999 till 2003 ökat med 99 Mkr eller 20 % Kommunalskatt Mellankommunal utjämning Generella statsbid-rag och utjämning Skattenetto Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen mellan 2002 och 2003 är 16,6 Mkr. Därav utgör 1,4 Mkr en positiv slutavräkningen för 2002 års skatteintäkter och 4,7 Mkr en negativ avräkning för Prognosen för slutavräkning bygger på ekonomistyrningsverkets prognos för Den procentuella ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen mellan 2002 och 2003 är 2,8 % vilket är en betydligt lägre ökningstakt än mellan 2001 och 2002 som var 4,4 %. För perioden låg den årliga ökningstakten i intervallet 5,3 6,5 procent. Den lägre tillväxttakt svensk ekonomi nu har innebär en fortsatt relativt svag utveckling av skatteintäkterna. Med stor sannolikhet kommer att innebära en skatteintäktsutveckling i intervallet 3 4,5 % under perioden En sådan ökningstakt förstärker behovet av en stram ekonomisk hushållning i kommunen och tydliggör behovet snarast bromsa kostnadsutvecklingen. Befolkningstrenden har vänt! Kommunen har även under 2003 ökat befolkningen med 109 invånare (ökning invånare). Befolkningsökningen de senast två åren uppgår således till 218 personer vilket är glädjande. Kommunfullmäktige har sedan 2001 haft som långsiktigt mål att Flens kommuns befolkning är EKONOMISK ÖVERSIKT invånare år Det första delmålet var att den negativa befolkningsutvecklingen skulle vändas till en befolkningsökning senast 2005, ett mål som nu synes kunna uppfyllas. Kommunstyrelsen har som en följd av projektet pekat ut ett antal strategiska utvecklingsområden för kommunen. Av budgeten framgår ett antal kommunövergripande mål i linje med utvecklingsområdena i syfte att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Ett ökat befolkningsunderlag innebär ökade skatteintäkter och generella bidrag för kommunen men också ökade kostnader. Vissa medel för detta finns avsatta i budgeten för planperioden. Nettokostnadernas utveckling Resultatnivå 1 dvs Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2002 och 2003 med 22,2 Mkr eller ca 3,7 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir ökningen mellan 2002 och ,0 %. Under samma period ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 16,6 Mkr eller ca 2,8 %, motsvarande ökning mellan 2001 och 2002 var 24,7 Mkr eller ca 4,4 %. Årets resultat förklaras främst av en nettokostnadsökning samtidigt som skattenettots utveckling dämpats. Ökningen av nettokostnaderna är främst hänförligt till ökade lönekostnader samt ökning av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. Lönerna har enligt löneöversynen 2003 ökat med totalt 3,6 %. Summan av de utbetalade kostnaderna för arbetskraft i kommunen har dock ökat med 7,7 % i jämförelse med Effekterna av löneöversynen ingår i de ökade kostnaderna liksom gjorda verksamhetsförändringar. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

15 EKONOMISK ÖVERSIKT 14% 4-6 Skatteint + gen statsbidr och nettokostn utveckling per år 10,5 6,5 4,1 5,2 5,9 5,0 4,4 2,8 3,7-0, År Skatteintäkt + stb Netto kostnader Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen uppgår till över 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering. 105,0% 100,0% 95,0% 90,0% Verks nettokost % av skatteint o genbidrag 103,6% 97,3% 96,5% 102,2% 103,1% Ovanstående nyckeltal har försämrats kraftigt sedan 2001 och uppgår nu till 103,1 %. Kommunen lånar till driften av verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent Resultat Inkl jämförelsestörande poster 95,6 102,2 103,1 Exklusive jämförelse-störande poster 99,1 99,4 102,9 Ovanstående tabell visar nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och generella bidrag. För att få en uppfattning om hur mycket de jämförelsestörande posterna påverkat utfallet redovisas redovisas det både inkl och exkl de jämförelsestörande posterna. Om de jämförelsestörande posterna exkluderas uppgår nyckeltalet till 102,9 % för 2003 och till 99,6 % för Läget har kraftigt försämrats. Skatteintäkter och generella bidrag räcker inte till att klara av kommunens löpande driftkostnader. Målet att nettokostnaderna skall utgöra maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag är inte uppfyllt. Vi använder oss av det egna kapitalet för att finansiera verksamheterna. Det egna kapitalet minskar och likviditeten sjunker. Nämndernas utfall Nämndernas avvikelse i förhållande till budget, Mkr Nämnd Netto Avvik kostnad Kommunstyrelse 90,9 +1,7 Kultur- och fritidsnämnd 26,3-0,8 Barn- och Utbildningsnämnd 276,8-10,5 Socialnämnd 232,4-18,0 Bygg-miljö- och räddningsnämnd 15,5 +0,2 Summa 641,9-27,4 De beloppsmässigt största budgetöverskridandena återfinns inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Avvikelsen för socialnämnden uppgår till ca 6,8 % och inom barn- och utbildningsnämnden till ca 3,4 % av nämndens omslutning. Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande om totalt 18 Mkr. De största överskridandena avser LSS verksamheten 8,6 Mkr och särskilda bodenden -5,1 Mkr. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

16 LSS/LASS Nedanstående tabell visar kostnaderna för LSS/LASS i Flens kommun jämfört ett genomsnittligt värde för landets alla kommuner. Kostnaderna för insatser enl LSS och LASS 2002 visar att Flens kommun har betydligt högre kostnader är för riket. Insatser LSS/LASS Totalt kr/inv(0-64 år) Hela riket 2951 Flen 4237 Skillnad Skillnad % -30,4 Kostnaderna för verksamheten är ca 30 % dyrare än för riket i genomsnitt. Den kompensation vi idag erhåller i den mellan kommunala utjämningen (nedanstående tabell) motsvarar 575 kr invånare. Resterande skillnad 711 kr/invånare eller ca 11,7 Mkr utgör merkostnader för verksamheten i Flen jämfört med genomsnittet i riket. Erhållen Mellan kommunal Kostnadsutjämning Kr/inv (0-64 år) 575 Skillnad kostn o Erhållen utjämn 711 Nyckeltalen nedan visar att kostnaden per boende ökat med ca 13 % över en fyraårsperiod varav löneökningarna utgör ca 10 % av ökningen. Äldreomsorg, särskilda boenden EKONOMISK ÖVERSIKT Kostnaderna för boende inom äldreomsorgen har ökat från 407 tkr/plats 2002 till 424 tkr/plats Ökningen i jämförelse med 2002 är 17 tkr/plats eller ca 4,2 %. Lönerna har för samma period ökat med 8,5 % varav knappt 4 % avser avtalsmässiga löneökningar. Skillnaden mellan de faktiska löneökningarna och de avtalsmässiga utgörs av volymökningar i verksamheten. Volymökningen mellan 2002 och 2003 utgör då drygt 4,5% eller i kostnader om ca 2,5 Mkr för boende i äldreomsorgen. Mellan 2002 och 2003 har övriga kostnader inom området minskat. Nyckeltal Särskilda boenden, Kostn/plats o år tkr Antal platser Antal vårddagar i HVB Kostn kr/vårddag Gruppbostad Kostn/boende och år tkr Antal platser Ekonomiskt bestånd antal ärenden Kostnad/ärende (tkr) Noteras kan också att antalet vårddagar i hem för vård och boende har ökat med ca 40 % jämfört med föregående år. Över perioden har antalet dagar mer än tredubblats. Kostnaden per plats har dock blivit något lägre varför kostnadsökningen mellan åren är ca 1 Mkr. De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd uppgår för året till ca 11 Mkr. Demografi Den demografiska utvecklingen i åldersgruppen 65 år och äldre fram till 2008 visas nedan. Prognosen bygger på antagandena om en befolkningsökning om 60 invånare per år. Tabellen visar en grov beräkning av behovet av ökade resurser för äldreomsorgen fram till Normkostnaden för de olika c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

17 kostnadsgrupperna är hämtade från förslaget till nytt utjämningssystem, vilket bygger på ett antal fältstudier. Antal Ålders grupper Förändring Ökning+ Minsk - Normkostn per åldersgrupp kr (beräknat) Kostnads- Förändring Mkr , , , ,7 90-w ,8 Summa förändr + 6,0 Antal äldre förväntas öka mest i åldersgruppen år samt i gruppen år. Totalt kalkyleras kostnaderna i dagens prisnivå öka med ca 6 Mkr till år Detta måste betraktas som en marginell förändring. Barn- och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden redovisar ett bugetöverskridande om 10,5 Mkr. De största budgetöverskridandena redovisar gymnasieskolan med 4,5 Mkr förskoleklass och grundskola 3,4 Mkr och barnomsorgen 2,2 Mkr. Nyckeltal Kostn/barn förskoleverk samhet tkr 69,6 67,1 63,8 Antal barn Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr 57,9 56,8 52,8 47,2 Antal elever Kostn/elev gymnasiet tkr 89,2 83,3 90,1 86,3 Nyckeltalen visar att kostnadsökningen per elev inom barnomsorg och förskoleklass/grundskola är måttligt. Noteras bör att förskoleverksamheten utökats kraftigt. Sex avdelningar har tagits i drift sedan EKONOMISK ÖVERSIKT hösten Samtidigt har antalet dagbarnvårdare minskats något. Kostnadsökningen inom förskoleklassen är 3,7 % per elev och inom grundskolan 1,9 % per elev. Kostnadsökningen inom gymnasieskolan är betydligt högre, 7,1 %. Detta beror till stor del på att elevantalet ökat samtidigt som antalet elever som går i den egna gymnasieskolan är oförändrat. Andelen elever som går i annan kommun eller fristående skola har ökat från 40 % till 45 %. Kostnaderna har därigenom ökat i jämförelse med budget med ca 2,5 Mkr. Antalet placerade barn i förskoleverksamheten har ökat betydligt från föregående år från 630 till 715 eller ca 14 %. Totalt har barnomsorgen överskridit sin budget med ca 2,2 Mkr. Kostnadsökningen mellan 2002 och 2003 uppgår till ca 5,5%. Antalet barn inom grundskolan har minskat med mindre än 1 % från föregående år och uppgår till 2249 elever I arbetet med de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) har en prognos för barn/elever fram till 2008 gjorts. Prognosen bygger på en befolkningsökning om 60 invånare per år och att de nyfödda är ca 170 barn/år. Den visar vid periodens slut en liten minskning av antalet förskolebarn medan grundskolebarn beräknas minska med ca 400 samtidigt som ungdomarna i gymnasieålder ökar med ca 150 st. Prognosen visar tydligt behovet av strukturella förändringar inom planperioden. Nedan visas kommunens kostnader per invånare 2003 jämfört med standardkostnaden för områdena barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssystemet ersätter Flens kommun för kostnaderna inom respektive verksamhet. Eventuella överkostnader förklaras av faktorer som inte utjämningssystemet beaktar. Detta kan vara en högre kvalité i verksamheten. Lägre kostnader kan tyda på en effektiv verk- c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

18 EKONOMISK ÖVERSIKT samhet. I kostnaderna för Flens kommun ingår inte overheadkostnader för den egna förvaltningen kommuncentrala funktioner. Barnomsorg Barnomsorg kr/inv Standardkostnad 3461 Flens Kommun 3749 Skillnad kr -288 Skillnad,% -8,3 Kommunens kostnader för barnomsorg överstiger standardkostnadern för verksamheten. Grundskola Grundskola kr/inv Standardkostnad 8106 Flens Kommun 7921 Skillnad kr 185 Skillnad,% 2,3 Gymnasieskola Gymnasieskola kr/inv Standardkostnad 2852 Flens kommun 3525 Skillnad kr -673 Skillnad, % -23 Kostnaderna för gymnasieskolan överstiger kraftigt standardkostnaden vilket inte är ovanligt när en kommun av Flens storlek driver egen gymnasieskola. Nedan redovisas kostnaderna per elev (år 2002) i Flen med kostnaderna för gruppen övriga större kommunen till vilken Flens kommun tillhör. Flen Kostn /elev tkr Barnomsorg Kostn/heltidsbarn 114,3 112,8 Grundskola hemkommunen 63,0 62,3 Gymnasieskola hemkommunen 91,6 83,0 Kvalité Övriga större kommuner Kostn/elev tkr Nedan redovisas ett antal kvalitetsmått för Flens kommun Mått Flen 2003 Riket (år 2002) Förskolan, Andel anställda med högskoleutb 41 % 51 % Grundskolan, andel behöriga lärare 82 % 82 % Grundskolan, antal lärare/100 elever värdet avser ,6 7,9 Gymnasiet andel behöriga 95 % 83 % lärare Gymnasiet antal lärare /100 elever 10,6 8,2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott för 2003 med 1,7 Mkr. Kommunledningsförvaltningens överskott 5,4 Mkr, fördelas enligt följande; Ej förbrukade anslag för oförutsedda behov +1,7 Mkr Kommunledningsförvaltningen +3,7 Mkr Tekniska förvaltningen 3,7 Mkr c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

19 Tekniska kontorets underskott beror i första hand på merkostnader för förvaltade fastigheter (-3,1 Mkr) och ett driftunderskott på kostenheten (-1,3 Mkr). Driftunderskottet på förvaltade fastigheter beror dels på nedskrivning av anläggningsvärdet i Skjortfabriken, dels på väsentligt högre kostnader än budgeterat för den av Flens Bostads AB bedrivna fastighetsförvaltningen. Den höga kostnadsutvecklingen påverkas bla av högre energipriser. Även parkverksamheten visar ett till volymen sett stort underskott 0,6 Mkr. Insatser för att utröna om kommunens kostnader för lokaler och förvaltning kan minskas pågår. Den avgiftsfinansierade VA-verksamheten går med underskott 0,6 Mkr, medan den andra helt avgiftsfinansierade verksamheten Renhållning bidrar med överskott på 0,7 Mkr. Kommunledningsförvaltningen arbete har under 2003 kretsat kring tillväxtfrågor i enlighet med kommunens övergripande mål om att växa till invånare Detta har inneburit fokus på strategisk planering för att ge bättre förutsättningar att skapa attraktiva boenden, bättre infrastruktur men också återställandet av kommunens ekonomiska balans där framgången än så länge varit mycket begränsad. Kommunledningsförvaltningen driftöverskott (3,7 Mkr) genereras av ej förbrukade utvecklingsanslag (+1,5 Mkr), ej genomförda personalaktiviteter (+0,5 Mkr) samt lägre kostnader för kollektivtrafik än planerat (+0,9 Mkr). Kollektivtrafikkostnaderna uppgår nu till 9,4 Mkr, en stor andel av kommunledningsförvaltningens kostnader en kraftig kostnadsökning har skett de senaste två åren. EKONOMISK ÖVERSIKT Kostnadsökningen för kollektivtrafiken beror på Länstrafikens underskott för busstrafik som ökat, men även för ny verksamhet har tillkommit, regionaltågkostnader. Kostnadsökningstakten i busstrafiken tycks dock ha börjat avta under andra halvåret 2003, bl a tack vare av Flens kommun föreslagna minskningar av trafikutbudet. Kollektivtrafikkostnader Kollektivtrafikkostnader Mkr Kr / Per invånare ,4 7,3 5,1 5, Regionaltågprojektet Sörmlandspilen trafikerar sedan 2003 Västra stambanan, efter nästan tio års planerings- och förberedelsearbete bl a av Flens kommun. Projektet är ett samarbete mellan Sörmlandskommunerna och landstinget och kommer att generera ett ökat tågresande i regionen. De långsiktiga kostnaderna för projektet kan bli högre beroende på planerade ambitionsökningar. Regionaltågtrafiken ses som en viktig förutsättning för att uppfylla målet om att Flens kommun skall kunna växa. Övriga verksamheter (kansli, ekonomi, IT etc) bidrar med ett nettoöverskott 1,1 Mkr medan den politiska verksamheten går med ett underskott om 300 tkr. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens verksamhet går med ett underskott på 0,8 Mkr. Underskottet beror bl a på högre kostnader för fritidsklubbsverksamheten (-0,3 Mkr) samt ökade driftkostnader för både inomhusanläggningar (0,4 Mkr) och utomhusanläggningar (0,6 Mkr). Underskottet på anläggningar beror i första hand på högre energikostnader, reparationskostnader och högre kostnader för entreprenader än budgeterat. Överskott uppvisas inom fritidsgårdsverksamheten samt bidrag till föreningar och organisationer. Nyttjandegraden av fritids- och kulturanläggningar uppvisar skiftande trender; an- c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

20 talet besök på simhallen har ökat med 3 %, medan ishallen har nyttjats 20 % mindre än föregående år. Antalet medialån på biblioteken har minskat med 7 %, medan antalet besök på huvudbiblioteket i Flen har ökat med 5,3 %. I jämförelse med de flesta andra kommunala verksamhetsområden har kostnaderna för kultur och fritid ökat i betydligt långsammare takt, 4,7 % eller 1,2 Mkr under perioden Bygg-, miljö- och räddningsnämnden Nämnden uppvisar ett mindre överskott knappt 0,2 Mkr. Överskottet genereras av miljökontoret (+0,3 Mkr) samt räddningstjänsten (0,1 Mkr). Underskott uppstår i nämndens eget anslag samt byggkontoret om 0,1 Mkr vardera. Investeringar Flens kommunen totala nettoinvesteringar har under året uppgått till 51,6 Mkr. Nedan visas kommunens nettoinvesteringar under den senaste 5 årsperioden Investeringar Mkr, netto Under femårsperioden har kommunen haft en dominerande investering, byggandet av BildningsCentrum Prins Wilhelm 1999, som även påverkade utfallet angränsande år, dvs 1998 och Årets investeringsnivå drygt 51,6 Mkr är betydligt högre än i ursprunglig budget. Tillkommande projekt som inte ingick i ursprungsbudgeten där beslut skett i särskild ordning är bla, inköp av marken vid Dax Door 10,5 Mkr och inköp av förskolorna Mårbacka i Bettna och Sjögården i Flen 5,4 Mkr, som också hör till de största enskilda investeringarna under året. EKONOMISK ÖVERSIKT Bland övriga större investeringar finns bl a Tunnel/bussterminal i Flen som färdigställts till en nettokostnad av 4,8 Mkr. Utbyte av förslitna VA-ledningar har gjorts för 4,6 Mkr samt ledningsarbeten i Skebokvarn 2,0 Mkr. Totalt uppgår investeringarna inom VA-kollektivet till 14,3 Mkr. Ny datorutrustning har anskaffats för ca 3,7 Mkr varav ca 2 Mkr avser undervisningsdatorer. Under året har inventarier till skolorna anskaffats för 3 Mkr. De fastighetsåtgärder som genomförts under året uppgår till ca 10 Mkr varav de största är värmekulvert Bruksskolan Hälleforsnäs 1,8 Mkr, ombyggnad av gruppboendet Diamanten kostade 1 Mkr. Budgeterad investeringsvolym för 2003 inkl beviljade tilläggsanslag under året är ca 68 Mkr. Skillnaden mellan budgeterade utgifter och faktiska utgifter uppgår till ca 16 Mkr. En stor del avser investeringar som ej hunnit slutföras under året. Anslagen kommer att föras över till 2004 Avskrivningarna stabiliseras Avskrivningarna för 2003 uppgår till 30,9 Mkr. Detta är en minskning med 0,6 Mkr från Kommunens kostnader för avskrivningar har på grund av en hög investeringstakt ökat kraftigt sedan 1997 då de uppgick till 17,5 Mkr. I takt med att investeringarna minskat från ca 100 Mkr 1999 och till ca Mkr 2000 och 2001 och drygt 50 Mkr 2003 har avskrivningsökningen bromsats. Investeringsnivån planeras även under kommande år att vara låg i intervallet Mkr varför avskrivningarna även fortsättningsvis kommer att stabiliseras kring Mkr. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport Ekonomisk månadsrapport januari september Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport Ekonomisk månadsrapport januari oktober Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Anders Jonsson. Ekonomi/finans Reviderad kostnadsutjämning 2002 m.m. (endast på Kommunförbundets webbplats)

Anders Jonsson. Ekonomi/finans Reviderad kostnadsutjämning 2002 m.m. (endast på Kommunförbundets webbplats) Cirkulärnr: 2001:84 Diarienr: 2001/1304 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Anders Jonsson Finanssektionen Datum: 2001-06-28 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Reviderad

Läs mer

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år 3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2004

FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2004 ÅRSREDOVISNING 2004 Sammandrag.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande.2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 8 Ekonomisk översikt.....10 Driftredovisning...30 Investeringsredovisning.. 33 Personalredovisning

Läs mer

Kommunens resultat 2018

Kommunens resultat 2018 Kommunens resultat 218 Örnsköldsviks kommun Kommunstyrelsen 5/2 219 Beslut KF 14 Tertialuppföljning, maj Kommunfullmäktige godkänner Tertialuppföljning, maj 218. Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer