Landstingsplan och budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingsplan och budget 2013-2015"

Transkript

1 1 (63) Landstingsplan och budget För ett hälsoinriktat landsting

2 2 (63) Innehåll 1 Politiskt förord Inledning Vision och värdegrund Landstingsplanen landstingets övergripande styrdokument Politiskt prioriterade områden under planperioden Övergripande strategier Det hälsoinriktade landstinget Det tillgängliga landstinget Det resursmedvetna landstinget e-landstinget Landstinget Västmanlands sex målområden Målområde 1: En god och jämlik hälsa Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Fokus på hälsoinriktning Arbetet för en god hälsa Utveckla verktygslådan Kommunikation Jämlik hälsa Evidens Samarbete för folkhälsa Intentioner och mål Målområde 2: En livskraftig region Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Kollektivtrafik Kultur Intentioner och mål Målområde 3: Nöjda och trygga medborgare Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Intentioner och mål Målområde 4: En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Fokus på patientsäkerhet Primärvård första linjens vård stärks Specialiserad vård Psykisk hälsa Kvalitet och resurseffektivitet Miljö IT Intentioner och mål Målområde 5: Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Arbetssituation Hälsofokus...35

3 3 (63) Kompetensförsörjning Landstingets roll som uppdragsgivare Intentioner och mål Målområde 6: En stark och uthållig ekonomi Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Intentioner och mål Budget för 2013 och planer för 2014 och God hushållning Samhällsekonomin Landstingssektorn Landstinget Västmanland Skatteintäkter och statsbidrag Utdebitering och landstingsskatt Ekonomiska ramar Landstingsplan antagen i juni Förändring av ekonomiska ramar vid revidering av Landstingsplan Gemensamma kostnader och intäkter Anslaget till landstingsstyrelsens förfogande Landstinget Västmanlands forskningsfond Anslag till landstingets revisorer Anslag till patientnämnden inklusive kansli Citybanan Investeringar Låneram Finansiella intäkter och kostnader Finansiella nyckeltal Känslighetsanalys Budget för 2013 och planer för åren 2014 och Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Ramar Anslaget till landstingsstyrelsens förfogande Satsningar i reviderad Landstingsplan

4 4 (63) 1 Politiskt förord Detta är ett politiskt dokument som visar hur den folkvalda styrande majoriteten vill utveckla Landstinget Västmanland under de kommande tre åren. Vårt övergripande mandat från väljarna är att vården i Västmanland ska vara allmän, behovsstyrd, skattefinansierad, och styras av det gemensamma. Det gör att vi kan garantera en långsiktig och stabil utveckling av hälso- och sjukvården. De principerna finns det all anledning att slå vakt om nu när det finns starka politiska krafter som vill kommersialisera stora delar av vårdoch omsorgssektorn. På grund av omfattande internationell skuldkris och den icke jobbskapande politiken på nationell nivå kommer landstingets ekonomi att utvecklas långsamt de nästkommande åren. Samtidigt har landstinget allvarliga problem i sin ekonomi. Under de senaste fyra åren har stora delar av verksamheterna som ingår i nuvarande förvaltning Västmanlands Sjukhus genererat accelererande underskott. Det krävs nu kraftfulla åtgärder för att anpassa verksamhetens kostnader till de ekonomiska ramarna. Den rödgröna majoriteten kommer även i fortsättningen att ägna mycket tid och möda på att, tillsammans med tjänstemannaledning och verksamhetsföreträdare, reducera den alltför höga kostnadsutvecklingen i vården. Samtidigt gör vi satsningar för att möta framtidens utmaningar i välfärden. Det handlar om en förstärkning av primärvården, vidareutveckling av det förebyggande hälsoarbetet och en satsning på kollektivtrafiken. För att finansiera dessa satsningar höjs utdebiteringen med 50 öre från Primärvården - första linjens vård stärks. En väl fungerande primärvård är en framgångsfaktor för att hälso- och sjukvårdssystemet i Västmanland ska klara uppgiften att möta invånarnas behov av vård med rätt kompetens i rätt tid och på mest resurseffektiva sätt. Invånarnas behov av vård kan då i större utsträckning tillgodoses utanför sjukhusen. Resandet på de regionala stomlinjerna (buss) har haft en mycket positiv utveckling under 2011 och ökat med total ca 8 % till och med september Resandeutvecklingen har dock lett till kapacitetsproblem på vissa sträckor vissa tider och det finns ett behov av att utöka antalet avgångar för att öka komforten och trafiksäkerheten samt för att kunna fortsätta att locka ännu fler resenärer till kollektivtrafiken. Satsningar på förbättrat utbud och kvalitet för busstrafiken innebär främst en fortsatt utveckling av stomlinjerna.

5 5 (63) Skattehöjningen löser inte de ekonomiska utmaningarna i den sjukhusanslutna vården. Mer av invånarnas vård måste tillgodoses utanför sjukhusen, i samarbete mellan primärvården och kommunerna och vi måste få verksamheterna att fungera i en smalare ekonomi med fortsatt god kvalitet. En utmaning som kräver stort engagemang av samtliga anställda oavsett yrkesroll eller funktion i landstingets organisation. 2 Inledning Eftersom det alltid kommer att finnas mer behov än resurser handlar politik om att göra val och beskriva grunden för dessa val. Det förutsätter i sin tur att man identifierar behoven, och att det finns en klar idé om vad som är viktigt att satsa på. Ramen för viljan sätts av ekonomin. Därför är god hushållning en ledstjärna. Det innebär att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. De pengar som satsas måste värderas mot de mål man satt upp. Ytterst handlar det om att skapa bästa möjliga verksamhet för varje satsad krona. En mycket viktig princip för god hushållning är generationstanken; att nuvarande generation inte får skjuta över ekonomiska obalanser på kommande generationer. Landstingets ekonomi är hårt ansträngd efter flera år av accelererande underskott inom framförallt Västmanlands sjukhus. Orsakerna är flera och hittillsvarande arbete har inte identifierat åtgärder som ger tillräckliga effekter på kort sikt. Kostnadstrycket är högt även inom övrig landstingsverksamhet. Mycket gott arbete görs redan för att komma tillrätta med kostnadsökningarna och arbetet med att identifiera kostnadssänkande åtgärder fortgår med fortsatt hög intensitet. Denna landstingsplan skiljer sig från tidigare i och med att den fokuserar på de områden som ses som extra viktiga när det gäller den framtida färdriktningen. Att många frågor medvetet utelämnats innebär inte att de saknar vikt, utan handlar om att begränsa landstingsplanens omfång till det som den politiska majoriteten särskilt vill framhålla för den kommande treårsperioden. 3 Vision och värdegrund Sedan 2004 har Landstinget Västmanland en vision som täcker både verksamhet och demokrati.

6 6 (63) Det hälsofrämjande landstinget bidrar till ett gott liv för alla. Alla som behöver ska ha tillgång till vård av hög kvalitet. Invånarna är delaktiga med tilltro till en levande demokrati. All verksamhet ska utgå ifrån landstingets värdegrund som från hösten 2012 lyder: Landstinget Västmanland ska alltid utgå från att alla människor är lika värda och de ska bemötas med respekt. Alla människor ska ges förutsättningar för god livskvalitet. En viktig faktor för livskvalitet är samverkan mellan alla involverade parter. Landstinget ska hushålla med de gemensamma resurserna och fördela dessa efter behov. 4 Landstingsplanen landstingets övergripande styrdokument Landstingsplanen är landstingets främsta politiska styrdokument och formulerar vision, inriktning och övergripande mål för den verksamhet landstinget ansvarar för och finansierar. Den politiska viljeinriktningen ska genomsyra all landstingsfinansierad verksamhet och konkretisera de politiska ambitionerna. För att kunna styra och leda landstingets komplexa och omfattande verksamhet måste landstingets värderingar vara tydliga och väl förankrade. I en demokratisk styrd organisation är det viktigt att politiska beslut ger ett tydligt genomslag i verksamheten. Det är politikernas roll att ange viljeinriktning och de övergripande målen. Landstingsdirektören och landstingets dryga 6000 medarbetare och de aktörer som arbetar på uppdrag av landstinget har att åstadkomma resultat som bidrar till att de politiska målen nås. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer att säkerställa att anställda inom landstinget känner till vilka mål vi jobbar mot, känner till förutsättningar och budget, och följer fattade beslut om förändringar. Dialog och öppenhet kring hur detta ska åstadkommas är viktigt för att nå samsyn och delaktighet, vilket är en framgångsfaktor för att nå målen. Landstingsplanen i kombination med fastställda program, policies och konventioner är utgångspunkten för de förvaltningsplaner som tas för varje förvaltning där förvaltningens uppdrag framgår. Förvaltningsplanerna beslutas av landstingsstyrelsen och inom varje förvaltning ska uppdraget sedan löpa som en röd tråd fram till den enskilde medarbetaren via verksamhetsplaner på respektive nivå. Framtagande av strategier, planer och uppföljning/styrning är en sammanhållen helhet. En utveckling av styr- och ledningsprocessen pågår.

7 7 (63) 5 Politiskt prioriterade områden under planperioden Under planperioden kommer landstinget att särskilt fokusera på följande prioriterade områden: Hälsoinriktning. Ett hälsoinriktat arbete omfattar såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd till personer som behöver förändra sina levnadsvanor. Det bidrar till minskad sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre livskvalitet. Ett hälsoinriktat arbete står inte i motsatsförhållande till den vård och behandling som ges inom sjukvården. Tvärtom är ett hälsoinriktat arbetssätt nödvändigt för att klara vårdens utmaningar på lång sikt. Tillgänglighet och bemötande. Landstingets verksamheter ska präglas av god tillgänglighet och ett gott bemötande. Inom vården handlar tillgänglighet ytterst om att vården ska vara till för dem som behöver den mest oavsett vem man är och vilken bakgrund man har. Det ska också vara enkelt att komma i kontakt med vården och man ska få sin vård snabbt och inom de tidsgränser som utlovats. Men upplevelsen av tillgänglighet påverkas även av bemötandet. Vänligt bemötande och tydlig information gör det lättare för patienten. Patientsäkerhet. Hög patientsäkerhet är en förutsättning både för god vård och god ekonomi. Den som uppsöker hälso- och sjukvården i Västmanland ska känna sig trygg i att vården är säker och av god kvalitet. De senaste åren har det skett stora framsteg i Landstinget Västmanland när det gäller patientsäkerhet. Vi arbetar vidare för en stärkt kunskapsstyrning och evidensbaserad vård genom att stödja verksamheternas anpassning till de nationella riktlinjerna. Detta är ett omfattande arbete men också ett stöd för att säkra kvaliteten i vården. Ekonomi och styrning. Medicinska framsteg och åldrande befolkning samt ökade statliga krav innebär att landstinget måste styras inom en allt snävare ekonomisk ram. Det ställer stora krav på hur landstinget styrs och leds. Det krävs att alla delar inom landstinget drar åt samma håll. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer att säkerställa att anställda inom landstinget känner till mål och budget. Fattade beslut måste följas. För att bli så effektiv som möjligt måste styrning och ledning vila på en gemensam värdegrund som delas av alla. Systematisk styrning och ledning är även ett måste för att kunna prioritera rätt och för att skapa effektivare processer som frigör resurser.

8 8 (63) Samverkan. God samverkan är avgörande för all landstingsverksamhet. Medborgare och patienter ska uppleva en god service och en trygghet i frågor där landstinget har ett delat ansvar med andra myndigheter eller organisationer, eller i de fall där ansvar flyttas mellan Landstinget Västmanland och andra. Att skapa och upprätthålla väl fungerande samverkan måste ses som ett ständigt pågående arbete. Det förutsätter en aktiv insats och en vilja att delta i arbetet att utveckla och förbättra landstinget. Samverkan inom landstingets egna verksamheter och nivåer är lika viktigt som samverkan mellan landstinget och andra myndigheter eller organisationer. God samverkan är extra viktig för utsatta grupper, till exempel de mest sjuka äldre som både får landstingsvård och kommunal vård. Miljöprofilen stärks. Landstingets verksamheters negativa påverkan på miljön ska minska. En så stor och omfattande organisation som ett landsting gör avtryck i miljön. Därför har landstinget ett ansvar för hur verksamheten bedrivs och påverkar nuvarande och kommande generationer. Det här handlar både om en förstärkning av landstingets interna miljöarbete och ett förbättrat utbud av kollektivtrafik i länet. Genom att bli grönare och miljövänligare främjar landstinget också folkhälsan både på kort och lång sikt. 6 Övergripande strategier För att möta de utmaningar landstinget står inför och nå målen i landstingsplanen måste landstinget arbeta efter några övergripande strategier. Under planperioden kommer arbetet att inriktas på att utveckla strategier och handlingsplaner inom områdena: 6.1 Det hälsoinriktade landstinget En utveckling av det hälsoinriktade arbetet är ett prioriterat område under planperioden. Det gäller landstingets medlemskap inom nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), utveckling av hälsocenterverksamheten, uppdrag till både vårdcentraler och sjukhusvård. Som en del i detta arbete måste landstinget utveckla nya metoder och arbetssätt och öka användningen av e-tjänster. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa! 6.2 Det tillgängliga landstinget Landstinget Västmanland ska präglas av hög tillgänglighet i alla avseenden. Den som vänder sig till landstinget ska uppleva ett gott bemötande och att man har tillgång till den service man behöver. Detta ställer krav på god kommunikation inom landstinget, mellan landstinget och andra organisationer som landstinget samverkar med. Det ställer också krav på god

9 9 (63) kommunikation med allmänhet och patienter. Effektivt utnyttjande av IT är en framgångsfaktor för att lyckas med detta. 6.3 Det resursmedvetna landstinget Landstingets resurser utnyttjas på bästa sätt samtidigt som patienter kan erbjudas vård efter behov. Detta innebär ett strategiskt och målmedvetet arbete med: Att främja egenvård och egenansvar innan sjukdom uppstår. Att större andel av vårdbehovet tas omhand utanför sjukhusen - i primärvården och i samarbete med kommunernas hemsjukvård. Att mer vård erbjuds i hemmet även för svårt sjuka. Fördelning av vårdutbudet i regionen. Effektiva vårdprocesser optimera flöden och främja kunskapsstyrning. Patientsäkerhetsfokus. 6.4 e-landstinget Ett effektivt utnyttjade av IT är en förutsättning för att landstinget ska nå uppsatta mål och är en viktig del av strategierna för det hälsoinriktade landstinget, det tillgängliga landstinget, och det resursmedvetna landstinget. För att IT ska kunna få maximal effekt inom varje strategi krävs ett helhetsgrepp. Strategin för e-landstinget fokuserar på de sjukvårdande verksamheterna, och inriktas på e-hälsa, e-tjänster och e-förvaltning. 7 Landstinget Västmanlands sex målområden I syfte att öka tydligheten och underlätta förankringen av landstingets övergripande intentioner och mål har dessa koncentrerats till sex målområden. En god och jämlik hälsa En livskraftig region Nöjda och trygga medborgare En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Stolta engagerade medarbetare och uppdragstagare En stark och uthållig ekonomi.

10 10 (63) 8 Målområde 1: En god och jämlik hälsa En god och jämlik hälsa innebär att alla medborgare ska ha möjlighet till en god hälsa, och själva uppleva att de mår bra. Alla ska ha tillgång till det stöd och den vård man behöver utifrån behov och förutsättningar. 8.1 Dagens situation och framtida utmaningar För att möta flera av de stora utmaningar landstinget står inför spelar ett hälsoinriktat arbete en avgörande roll. Detta omfattar både hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande åtgärder. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd till personer som behöver förändra sina levnadsvanor. Det bidrar till minskad sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Socialstyrelsens riktlinjer om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ställer ökade krav på att hälso- och sjukvården uppmärksammar patienter med ohälsosamma levnadsvanor vid kontakt med vården. Det hälsoinriktade arbetet bidrar till att uppfylla det nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstinget har en viktig roll att spela för att främja god och jämlik hälsa. Hälsan är dock beroende av en rad samverkande faktorer ekonomisk och social trygghet, ett rättvist och jämlikt samhälle liksom goda levnadsvanor. Såväl livsvillkoren som levnadsvanorna är grundpelare för en god folkhälsa. För den enskilde individen handlar det om frågor som livsstil och livsmiljö, hur man lever och hur ens sociala liv ser ut. Under de senaste åren har länsinvånarnas hälsa totalt sett blivit bättre. Samtidigt har skillnaderna i hälsa ökat mellan olika grupper i samhället och mellan olika geografiska områden i länet. Det finns skillnader mellan kommuner och bostadsområden och mellan kön. Andelen unga vuxna kvinnor med psykiska besvär är fortsatt hög. De som är i mest behov av vårdens insatser får idag inte vård i den omfattning som de skulle behöva. Landstinget står inför en tudelad utmaning när det gäller att minska gapet i ohälsa mellan grupper. Dels handlar det om att tillhandahålla jämlik vård efter behov, där diskriminering och särbehandling i vården inte tolereras. Dels handlar det om att minska gapet i ohälsa som är relaterat till faktorer som rör levnadsvillkor och levnadsvanor. Att arbeta hälsoinriktat med fokus på de mest utsatta grupperna, är en av landstingets viktigaste uppgifter.

11 11 (63) 8.2 Prioriterade områden Fysisk och psykisk ohälsa medför inte bara personligt lidande utan också höga kostnader för samhället. Att fånga upp riskpatienter och förhindra uppkomst av levnadsvanerelaterade sjukdomar ger landstinget bättre möjlighet att ge god vård till de mest behövande. Det hälsoinriktade arbetet bidrar också till att stärka de äldres hälsa, och i ett tidigare skede identifiera och hjälpa personer med psykisk ohälsa Under 2012 genomförs undersökningarna Hälsa på lika villkor (ersätter namnet Liv & Hälsa vuxen) och Liv och hälsa ung för att ge regelbundet kunskapsunderlag om hälsoläget i länet. Resultaten utgör viktiga underlag för både länets kommuner och landstinget när det gäller prioriteringar för de kommande årens hälsoinriktade arbete. En satsning på hälsoinriktat arbete är extra angeläget här i Västmanland. Jämförelser med andra landsting visar att vi ligger långt efter, t ex när det gäller att reducera den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten 1. Detta måste vi ändra på Fokus på hälsoinriktning Landstinget Västmanland kommer att lägga fokus på att arbeta mer hälsoinriktat. Utvecklingen av detta arbete ska utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som bygger på evidensbaserade metoder för jämlika, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att åstadkomma ett mer hälsoinriktat arbetssätt bland vårdpersonalen så att patienter med behov av livsstilsförändringar kan identifieras i samband med vårdkontakt, och att dessa patienter erbjuds adekvat rådgivning och stöd. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa. I stor uträckning handlar det om att ändra synsätt för att i ett tidigt skede identifiera och hjälpa riskpatienter med både fysisk och psykisk ohälsa. 1 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet mäts och jämförs nationellt. Det avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att kunna påverka med bredare hälsopolitiska insatser, De diagnoser och dödsorsaker som ingår i indikatorn är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Rökning står för ungefär 90 procent av all lungcancer. Alkoholvanorna påverkar insjuknandet i matstrupscancer och levercirros och inte minst finns alkohol ofta med i bilden när det gäller trafikolyckor.

12 12 (63) Synen på förebyggande hälso- och sjukvård ser olika ut inom landstingets verksamheter. Därför måste det i ett första steg skapas en gemensam målbild av vad ett hälsoinriktat arbete står för. Det yttersta ansvaret för att landstingets vårdverksamheter utvecklar sitt hälsoinriktade arbete ligger på förvaltningarna Västmanlands Sjukhus och Primärvård, Psykiatri och Handikappverksamhet där Kompetenscentrum för Hälsa har en viktig roll för att stödja arbetet. En viktig del för att utveckla landstingets hälsoinriktade arbete är de projekt som drivs inom ramen för Landstinget Västmanlands medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). HFS syftar till att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Samverkan med Folktandvården utvecklas för att identifiera riskpatienter och hänvisa dem vidare till vårdcentral eller hälsocenter. Ett gott exempel är Folktandvården i Fagersta där man t ex erbjuder att ta blodtryck på sina patienter. Sjukvården ska arbeta efter de klinikspecifika handlingsplaner för implementeringen av Program för bättre hälsa som ska tas fram under All personal som verkar på landstingets uppdrag ska erbjudas relevant utbildning i enlighet med rekommendationerna i Socialstyrelsens riktlinjer för ett hälsoinriktat arbete Arbetet för en god hälsa Centralt i landstingets arbete för att främja en god och jämlik hälsa är att vårdens utförare ges i uppdrag att identifiera patienternas behov av livsstilsförändringar och erbjuda råd och stöd. I det uppdraget ska också ingå att identifiera psykisk ohälsa, särskilt bland unga kvinnor. I det nya primärvårdsprogrammet som träder i kraft den 1 jan 2013, förstärks vårdcentralernas hälsoinriktade uppdrag. Utgångspunkten är Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vårdcentralerna ska kunna erbjuda rådgivning om goda matvanor, ökad fysisk aktivitet, tobaksprevention och alkoholriskbruk. De ska också kunna erbjuda rådgivning vid tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa. För patienter med ohälsosamma levnadsvanor och som är i behov av förändring, finns Hälsocentren som ett komplement. Här finns personal med särskild kompetens för att vägleda och motivera till livsstilsförändringar. Hälsocentren är en del av landstingets primärvårdsutbud, men utgör en resurs för både primär- och länssjukvård, dit patienter som behöver hjälp att

13 13 (63) förändra sina levnadsvanor kan hänvisas. De är också öppna för personer som själva söker hjälp för att uppnå en hälsosammare livsstil. Hälsocentren har viss mobil verksamhet för att även tillhandahålla aktiviteter på orter som saknar hälsocenter. Dessutom fungerar hälsocentren som en knutpunkt mellan landstinget och aktörer som kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, föreningsliv och invånare. År 2012 permanentades hälsocenterverksamheten i Fagersta och Västerås. Från 2013 görs en satsning för att ytterligare öka tillgängligheten till hälsocenter i länet med nya hälsocenter i Köping och Sala. Kompetensen vid hälsocentren kommer också att förstärkas. Det hälsoinriktade arbetet vid både vårdcentraler och hälsocenter kommer att följas upp och utvärderas årligen. Ett hälsoinriktat arbete inom tandvården kan innebära ett större fokus på de yngsta barnen och deras föräldrar. Kostvanor etableras tidigt i livet och målsättningen är att 3-åringar som har fått alla mjölktänder ska vara kariesfria Utveckla verktygslådan Nya metoder och arbetssätt behöver utvecklas, för att nå fler och för att mer effektivt stödja livsstilsförändringar. Det skulle till exempel kunna handla om webbsändningar av hälsoseminarier ledda av läkare, eller chat med hälsovägledare, samarbete med Ungdomsmottagningen på nätet eller dator- /spelkonsolbaserade träningsspel. Centralt är att landstinget blir mer utåtriktat och kommunikativt Kommunikation Jämlik hälsa För att fler ska få hjälp med livsstilsförändringar är det viktigt att såväl allmänhet som vårdens utförare får ökad kännedom om det hälsoinriktade arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, social tillhörighet eller geografisk hemvist. Att medvetet arbeta för en jämlik vård är en viktig utgångspunkt för en jämlik hälsa. En jämlik vård handlar om att ge varje person vård och behandling utifrån sina behov till exempel kan det vara medicinskt motiverat att behandla män och kvinnor olika för samma åkomma. I annat fall är särbehandling i mötet med vården, till exempel på grund av socioekonomisk bakgrund, inte acceptabelt. Kunskaper om jämlikhet och jämställdhet, och om vad som

14 14 (63) skapar ojämlikhet i hälsa, ska vara en självklar del i all kontinuerlig vidareutbildning för personalen. Särskilt viktigt är det när det gäller bemötande och behandling. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokuseras på identifierade utsatta grupper. Ett exempel är nyanlända till Sverige, vilka löper större risk att lida av eller utveckla ohälsa. För att stärka det hälsoinriktade arbetet med nyanlända kommer det framgångsrika arbetet i Asyl- och integrationshälsan att utvecklas. Tandhälsan är en indikator på hälsoskillnader. Sedan tidigare finns ett uppdrag att identifiera barn med den sämsta tandhälsan samt att sätta in såväl hälsofrämjande som förebyggande åtgärder i samverkan med kommun, hälsosjukvård och intresseorganisationer. Detta arbete behöver intensifieras. Landstinget ska tydligare följa upp att alla barn kommer till tandvården och speciell uppmärksamhet ska riktas mot de barn och ungdomar som inte kommer till regelbunden tandvård Evidens Det hälsofrämjade och förebyggande arbetet ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Landstinget arbetar därför med jämförande studier, metodutveckling och forskning för att utveckla folkhälsoarbetet. Metodutveckling och forskning ska särskilt inriktas mot de grupper där hälsoläget är sämst. Landstinget ska stimulera till tvärvetenskaplig forskning, som till exempel sambandet mellan miljö och hälsa. Kompetenscentrum för hälsa har ett ansvar för att stödja landstingets verksamheter i det hälsoinriktade arbetet med evidens och bästa tillgängliga kunskap vad gäller metoder och arbetssätt Samarbete för folkhälsa Folkhälsa är ett komplext område som omfattar såväl livsvillkor och levnadsvanor som hälso- och sjukvård. Förutom individerna själva så har kommuner, landsting, såväl som arbetsgivare ett ansvar för hur folkhälsan förbättras. En förutsättning för ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är därför ett gott samarbete. I synnerhet mellan landsting och kommuner finns många beröringspunkter exempelvis inom skolhälsovård, familjecentraler, vård och stöd till de mest sjuka äldre och personer med funktionsnedsättning.

15 15 (63) Det arbete som påbörjats mellan landstinget och Västmanlands kommuner i och med framtagandet av en Länsstrategi för folkhälsoarbetet ska fortsätta. Av den nationella folkhälsopolitiken framgår att folkhälsoarbete är en gemensam angelägenhet för landsting och kommuner där alla måste bidra för optimal effekt. Genom länsstrategin har vi möjligheter att uppnå bättre resultat Intentioner och mål Intention Mål Mått Målvärde Nuläge Självupplevd god hälsa hos vuxna ska 73 % 2008 förbättras Västmanlands invånare ska uppleva att de har en god fysisk och psykisk hälsa. Landstinget Västmanland ska stärka sitt hälsoinriktade arbete genom medarbetar-, patient- och befolkningsinriktade satsningar. Varje möte i vården ska erbjuda en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa. Den psykiska hälsan hos unga vuxna, och särskilt unga kvinnor, ska förbättras Skillnader i upplevd hälsa avseende kön, etnicitet, social tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och geografisk hemvist 3 ska ha minskat 2016 jämfört med 2012 Vuxna som fått frågor om, och råd om att förändra sina levnadsvanor ska ha ökat 2016 jämfört med 2012 Hänvisningar till Hälsocenter från hälsooch sjukvården ska öka år från år Andel vuxna med självupplevd god hälsa Andel unga vuxna (18-34 år) med nedsatt psykiskt välbefinnande 2 Andel med upplevd hälsa inom respektive grupp Andel patienter som besökt hälsoo sjukvården och fått frågor om, och råd om att förändra sina levnadsvanor Antal patienter som hänvisats till Hälsocenter från både primär- och slutenvård 2 %-enheter förbättring jämfört med föregående mätning 5 %-enheter förbättring jämfört med föregående mätning Minskad skillnad i hälsa för resp. grupp med 2-3 %- enheter Ökning med 3 %- enheter 2016 jämfört med 2012 för andel patienter som fått frågor om resp. fått råd om levnadsvanor 4 10 % av patienter i behov av livsstilsförändringar 30 % 2008 Skillnader i hälsa för de olika grupperna är mellan 5 och 17 % 13% - 23 % har fått frågor om levnadsvanor 5 4% - 12% har fått rådgivning Nytt mått Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att fastställa redovisade intentioner och mål för området En god och jämlik hälsa. 2 Måttet är satt utifrån de frågor i Liv & Hälsa som finns att tillgå. Det betyder att om denna andel minskar från 30 % till 25% så har det skett en ökning av god psykisk hälsa för denna målgrupp. 3 Skillnader i upplevd hälsa avseende könsöverskridande identitet ingår ej eftersom det inte ingår någon fråga om detta i undersökningen Hälsa på lika villkor. 4 Målvärdet sätts i relation till nuvarande andel som fått frågor inom respektive levnadsvana. 5 Beroende på vilken levnadsvana det är fråga om så varierar andelen som fått frågor respektive råd.

16 16 (63) 9 Målområde 2: En livskraftig region Västmanlands län ska vara attraktivt att leva i och flytta till. Regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett samhälle som är långsiktigt hållbart såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Landstinget Västmanland bidrar till regional utveckling med kollektivtrafik, kultur och hälsofrämjande åtgärder. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en stor roll för en positiv regionutveckling, och är en viktig faktor för arbete, boende, studier, och tillväxt. Den är också viktigt för miljön och är därmed betydelsefull för en hållbar tillväxt i hela länet. En levande kultur tillvaratar människors kreativitet, stärker förmågan till reflektion och rustar till delaktighet i en föränderlig värld. En kulturpolitik som främjar deltagande och reflektion är avgörande för en stark demokrati. Målet för landstingets kulturpolitik är ett vitt förgrenat kulturliv i hela länet som präglas av mångfald, kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter gör vårt län attraktivt att leva och arbeta i. Kultur är även en del av folkhälsan och utgör därför en viktig del av det hälsofrämjande landstinget. 9.1 Dagens situation och framtida utmaningar Den 1 januari 2012 blev Landstinget Västmanland kollektivtrafikmyndighet för Västmanlands län. Det betyder att landstinget har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i länet samtidigt som kommunerna köper sin lokala trafik. Utvecklingen av och målsättningen för kollektivtrafiken finns specificerat i trafikförsörjningsprogrammet och i trafikplanerna. Rollen som kollektivtrafikmyndighet innebär nya utmaningar och nytt ansvar för landstinget - att planera, finansiera och genomföra en bra kollektivtrafik. Samtrafik samordnar sjukresor och färdtjänst. Det finns fortfarande kommuner som står utanför färdtjänstsamarbetet. Samtrafik arbetar därför med att erbjuda dem medlemskap. Landstinget Västmanland har i samarbete med länets kommuner antagit en gemensam kulturplan. Denna är en väsentlig del av landstingets regionala utvecklingsarbete, liksom när det kommer till samarbete med angränsande län. För att länet ska kunna möta framtida utmaningar revideras nu den regionala utvecklingsplanen. Detta görs av Landstinget Västmanland, kommunerna och länsstyrelsen. Resultatet ska bli en länsplan för kommande år. Detta

17 17 (63) 9.2 Prioriterade områden arbete är prioriterat och skall ses i sammanhang med landstingets arbete för förändrad kollektivtrafik och kulturpolitik. Vidare är länsplanen en viktig del i det gemensamma arbetet med innovationer och kompetensutveckling i länet. En fråga som ständigt kommer att vara föremål för diskussioner under kommande år är den regionala indelningen av landet. Det är viktigt att debatten och diskussionen om regionfrågan hålls levande i landstinget Kollektivtrafik Mälardalen blir en allt mer integrerad region vad gäller boende, arbetsmarknad och studier. Kollektivtrafiken är viktig i denna utveckling. Stockholm klarar inte att växa i den nuvarande takten och behöver avlastning. Detta gör att kollektivtrafiken kan spela en viktig roll för att jämna ut inomregionala skillnader i tillväxt, och ge förutsättningar för Västerås att i ännu högre grad vara en tillväxtmotor i länet för Stockholm Mälardalen. En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att möjliggöra en stark och mångsidig arbetsmarknad och underlätta näringslivets och offentliga organisationers, inklusive Landstinget Västmanlands, framtida kompetensförsörjning. Väl fungerande kollektivtrafik har också betydelse för det framtida skatteunderlaget. Resandet på de regionala stomlinjerna (buss) har haft en mycket positiv utveckling under 2011 och har ökat med totalt ca 8 % till och med september Resandeutvecklingen har dock lett till kapacitetsproblem på vissa sträckor vissa tider och det finns ett behov av att utöka antalet avgångar för att öka komforten och trafiksäkerheten samt för att kunna fortsätta att locka ännu fler resenärer till kollektivtrafiken. Satsningar på förbättrat utbud och kvalitet för busstrafiken innebär främst en fortsatt utveckling av stomlinjerna Tågtrafiken kommer att få allt större betydelse i framtidens kollektivtrafik och för länets utveckling, främst beroende på tågets höga kapacitet och, jämfört med bil, högre hastigheter. Landstinget kommer under planperioden att ta steg i att utveckla tågtrafiken utifrån inriktning i Trafikplan Den framtida fordonsförsörjningen när det gäller tåg kommer också att vara en prioriterad uppgift. För att utveckla tågtrafiken i Stockholm Mälardalen och i Bergslagen, krävs fler fordon, en utbyggd robust infrastruktur, till exempel i enlighet med Citybaneavtalet. Det behövs också ett större utbud med fler avgångar än vad som erbjuds idag. Från år 2017, när Citybanan är färdigbyggd kommer det

18 18 (63) att finnas utrymme för fler tåg på Mälarbanan. I dag körs trafiken på Mälarbanan enbart på kommersiell grund och ett utökat utbud är på inget vis självklart i nuvarande form - tvärtom har antalet turer minskat de senaste åren. För att uppnå större kontroll över utbudet och skapa ett stabilare tågtrafiksystem i Mälardalen krävs att frågan om fordonsförsörjning får en lösning. Beslut med långsiktiga åtaganden är aktuella redan under Det framtida tågtrafiksystemet i Mälardalen utreds nu av MÄLAB 6 i samråd med kollektivtrafikmyndigheterna i den berörda regionen. Landstinget Västmanland behöver ta ställning inför kommande beslut om ett framtida tågtrafiksystem, inte minst utifrån de nuvarande och de kommande behoven av trafik på Mälarbanan. Kommunernas intresse för frågan är stor och det är angeläget att denna fråga också förs i dialog med dem Kultur Landstinget kommer att ha en viktig roll i att genomföra de förslag som redovisas inom Kulturplanens sju områden. Enligt planen ska barn och ungdomar samt länsperspektivet prioriteras. För år 2013 prioriteras ytterligare lokaler för Västmanlands museum på Karlsgatan 2. Genom detta arbete kan medborgarna erbjudas ett fullt utbyggt länsmuseum som på ett bra sätt speglar Västmanland och dess historia. I samarbete med länets kommuner prioriteras lokalfrågan för Arkiv Västmanland och Kulturarvsportal, som är en IT-baserad kulturminnesdatabas för länet. Förutom dessa satsningar avsätts medel för att höja bidragen till Västmanlandsmusiken och Västmanlands Teater, avseende länsuppdraget. Särskilda satsningar görs för att ge möjlighet att skapa fasta basutställningar samt utifrån planen gällande scenkonst i länet där samarbete sker med länets kommuner utifrån länsuppdraget. Denna satsning skall ske dels genom Västmanlands teater och dels andra utövare med hälften vardera. Den polska staden Wroclaw har utnämnts till europeisk kulturhuvudstad Tillsammans med Wroclaw kommer landstinget att genomföra ett kulturprojekt, med syfte att möjliggöra möten mellan konstnärer i respektive länder för att utmynna i gemensamma aktiviteter Projektet kommer att 6 Mälardalstrafik AB, ett bolag skapat och ägt av Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län gemensamt med uppgift att handlägga frågor av gemensamt intresse vad gäller regionaltågstrafiken i regionen.

19 19 (63) utvecklas under 2013 och ska utgå från landstingets kulturverksamhet och från Tärna folkhögskola Intentioner och mål Intention Mål Mått Målvärde Nuläge Den geografiska spridningen av Ökning med 5 Nytt mål 2012 kulturutbudet i länet ska öka. procent. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter i hela länet som gör vår region attraktiv att leva och arbeta i utifrån kulturplanen. Antal kulturutbud i var och en av länets kommuner. Kollektivtrafiken ska utvecklas så att fler medborgare kan och vill nyttja den för arbets- och studiependling. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka totalt i länet Kollektivtrafikens marknadsandel totalt i länet. Ökning, totalt: 1 procent 15 procent totalt 2011 Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att fastställa redovisade intentioner och mål för området En livskraftig region.

20 20 (63) 10 Målområde 3: Nöjda och trygga medborgare Vården ska vara lätt att kontakta och finnas när man behöver den. Man ska bemötas vänligt och professionellt oavsett vem man är. Detta kännetecknar en vård som man kan känna sig nöjd och trygg med Dagens situation och framtida utmaningar Allt fler av Västmanlands invånare är nöjda med tillgängligheten till vården och det bemötande man får. Det visar den landsomfattande undersökningen Vårdbarometern. Landstinget når dock inte upp till genomsnittet i landet, och nöjdheten varierar stort i länet. Förtroendet för vården ökar, däremot sjunker andelen invånare som känner sig trygga med att kunna få tillgång till den vård man behöver när man behöver den. Upplevelsen av att lätt få kontakt med vården, till exempel via telefon, varierar med vilken vårdgivare man har. Landstinget når inte kravet för vårdgarantin och kömiljarden inom alla områden. Utvecklingen i samhället skapar fler upplevda och faktiska förväntningar på att alltid vara tillgänglig för sitt jobb även om man är sjuk, vilket medför högre krav och förväntningar på vården. Allt fler medborgare/patienter är också pålästa och ställer krav på vården och dess tillgänglighet. Det finns brister vad gäller kunskap kring HBT-frågor 7, vilket kan försämra bemötandet. Detta är inte bra med tanke på att den psykiska ohälsan är större i denna grupp, framförallt bland ungdomar Prioriterade områden Tillgänglighet är en av landstingets viktigaste frågor. En god tillgänglighet handlar om mycket mer än att klara vårdgarantins tidsgränser eller handikappanpassade lokaler. Under planperioden kommer landstinget att utveckla ett arbete som tar sikte på en god tillgänglighet i ett vidare perspektiv. Detta handlar bl a om: De som är mest behövande ska ha tillgång till den vård de behöver. 7 Homosexuella, bisexuella och transpersoner.

REMISSYTTRANDE 1. Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen

REMISSYTTRANDE 1. Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen REMISSYTTRANDE 1 Datum 2012-11-14 Vår beteckning LTV 120546 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen Socialdepartementet har överlämnat remissen Psykiatrin och lagen

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Landstingsplan och budget 2015-2017

Landstingsplan och budget 2015-2017 Landstingsplan och budget 2015-2017 FÖR ETT HÄLSOINRIKTAT LANDSTING Beslutad av landstingsfullmäktige 2014-12-xx 2 (73) INNEHÅLL 1 Politiskt förord... 7 2 Inledning... 9 3 Vision och värdegrund... 9 4

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Landstingsplan och budget 2016 2018 FÖR ETT HÄLSOINRIKTAT LANDSTING

Landstingsplan och budget 2016 2018 FÖR ETT HÄLSOINRIKTAT LANDSTING Landstingsplan och budget 2016 2018 FÖR ETT HÄLSOINRIKTAT LANDSTING Beslutad av landstingsfullmäktige 2015 2 (71) INNEHÅLL 1 Politiskt förord... 7 2 Inledning... 9 3 Vision och värdegrund... 9 4 Landstingsplanen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2007 2009 Med fokus på livsstil trygg vård effektivitet arbetsglädje framtid länsutveckling ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län 4 Sju

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Fakta Stockholms läns landsting

Fakta Stockholms läns landsting 1 Fakta 2 Ansvar, mål och omfattning 3 ansvarar för länets: hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt kollektivtrafik och regionplanering landstinget bidrar även till kulturen i länet. 4 Långsiktiga

Läs mer