Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015"

Transkript

1 BILAGA till regeringsbeslut UF2010/39514/UP Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete Sammanfattning Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. I denna policy anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet ska bedrivas. Det övergripande målet för Sveriges arbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer. I syfte att uppnå målet ska arbetet huvudsakligen inriktas på följande fyra områden: kvinnors politiska deltagande och inflytande kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel. Policyn gäller för Sveriges bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete genom jämställdhetsintegrering som angreppssätt. Principerna om biståndseffektivitet ska följas, i enlighet med Parisdeklarationen och handlingsplanen från Accra Samverkan mellan olika aktörer i Sverige, i samarbetsländerna och internationellt är centralt. Policyn gäller tills vidare, dock längst till utgången av En halvtidsöversyn ska genomföras senast 2013 med fokus på hur policyn har tillämpats inom relevanta strategier och för inhämtning av erfarenheter. En uppföljning av policyns genomförande ska ske i slutet av policyperioden. Regeringen avser då ta ställning till policyns fortsatta giltighet.

2 2(16) 1. Inledning Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling är en av regeringens tre tematiska prioriteringar inom utvecklingssamarbetet. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till att påverka samhället. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande samt resurser i vardagen och i samhället. Ett jämställt samhälle tar tillvara alla individers resurser och kompetens. Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. Dessutom visar studier från bland annat Världsbanken dels att det finns starka samband mellan jämställdhet och fattigdomsminskning, dels att fattigdom tenderar att förstärka könsdiskriminering och ojämlika relationer mellan könen. Sverige ska därför fortsätta att ha ett starkt, engagerat, kunnigt och ansvarsfullt ledarskap i det internationella jämställdhetsarbetet. Sverige ska verka aktivt för att jämställdhet och insatser som bidrar till att stärka kvinnors rättigheter och roll blir en central del i och en utgångspunkt för allt utvecklingssamarbete. Fattigdomens många dimensioner inkluderar brist på inkomster och materiella resurser, brist på trygghet, utbildning, möjligheter, makt och inflytande. Merparten av de människor som lever i den djupaste fattigdomen i världen är kvinnor och flickor. De utsätts i större utsträckning än män för diskriminering på grund av sitt kön och har generellt sett betydligt mindre makt och sämre villkor och möjligheter än män och pojkar. Kvinnors och flickors relativa brist på makt gör att deras röster inte hörs och att deras bidrag till samhällsutvecklingen marginaliseras och är mindre synlig, exempelvis i statistiken. Kvinnor har vanligtvis lägre inkomster än män och förfogar sällan över egen egendom och kapital, men ansvarar samtidigt ofta för både avlönat och oavlönat arbete inklusive omsorgsarbete i hemmet. Jämställdhet är inte enbart en kvinnofråga utan omfattar både män och kvinnor och såväl pojkar som flickor. Jämställdhet tar tid. Politisk vilja och ledarskap samt adekvata resurser krävs för ett effektivt jämställdhetsfrämjande arbete. Sådant arbete måste riktas till alla

3 3(16) grupper av människor och syfta till att förändra institutioner och samhällsstrukturer som understödjer fattigdomen. 2. Policyns syfte I denna policy anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet ska bedrivas. Policyn gäller för Sveriges bilaterala och multilaterala bistånd, d v s internationellt utvecklingssamarbete, reformsamarbete i Östeuropa, konfliktrelaterade freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter, samt vara vägledande för det humanitära biståndet. Policyn ska omsättas i geografiska och icke geografiska strategier för samarbete med länder, regioner och organisationer samt vägleda utarbetandet av svenska positioner och ställningstaganden i EU respektive multilaterala organisationer samt i relevanta internationella förhandlingar, konventionsarbete och andra mellanstatliga processer. Policyn gäller tillsvidare, dock längst till utgången av Policykontext och grundläggande utgångspunkter Den huvudsakliga utgångspunkten för denna policy är Sveriges politik för global utveckling (PGU) 1 och dess övergripande mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet är att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Målet för reformsamarbete i Östeuropa är stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen och dess värdegrunder. Två grundläggande perspektiv vägleder Sveriges politik för global utveckling, och således även det internationella utvecklingssamarbetet fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet. Perspektiven kompletterar och stödjer varandra och är delvis överlappande. Fattiga människors perspektiv på utveckling innebär att 1 Gemensamt ansvar Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3); Globala utmaningar vårt ansvar (skr. 2007/08:89); Att möta globala utmaningar (skr. 2009/10:129)

4 4(16) utgångspunkten för fattigdomsminskning ska vara fattiga kvinnors, mäns och barns egna upplevda behov, förutsättningar, intressen och prioriteringar. Rättighetsperspektivet förtydligas i regeringens policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter 2 och sätter den enskilda individens frihet och rättigheter i centrum. FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna utgör en globalt överenskommen värdegrund som fastställer staters ansvar att skydda och främja varje individs rätt till ett liv utan förtryck och diskriminering. Rättigheterna är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara. Alla människor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet ska kunna till fullo åtnjuta sina rättigheter. Genom att anta FN:s Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW), förbinder sig stater att säkerställa lika rätt för kvinnor och män att kunna åtnjuta de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala, och kulturella rättigheterna. Kulturens roll vad gäller att främja kvinnors kreativitet och att stärka deras röster ska uppmärksammas. Sveriges övriga internationella åtaganden är också viktiga utgångspunkter för jämställdhetsarbetet. 3 Vidare utgör även de internationella utvecklingsmålen på jämställdhetsområdet inklusive Millenniedeklarationen och millennieutvecklingsmålen viktiga utgångspunkter, liksom relevanta regionala åtaganden och ramverk. För arbetet vad gäller kvinnor och säkerhet i konflikt, postkonflikt och krissituationer är Sveriges nationella handlingsplan för arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet en viktig utgångspunkt. 4 2 Förändring för frihet Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom svenskt utvecklingssamarbete (UF2009/33076/UP) 3 Dessa omfattar internationella överenskommelser med mål för det globala jämställdhetsarbetet såsom FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) och deklarationerna och handlingsprogrammen från FN-konferensen om befolkning och utveckling, (1994) och fjärde FN-konferensen om kvinnor i Peking (1995) och deras respektive uppföljningar, samt överenskommelser i EU. 4 UF/2009/9890/SP

5 5(16) Världens samhällen präglas i olika grad av ojämlik maktfördelning som tillskriver människor låsta roller i familjen och samhället på basis av kön. Dessa diskriminerar och missgynnar såväl kvinnor och flickor som män och pojkar. Personer som inte passar in i rådande normer och föreställningar, exempelvis homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) eller personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för diskriminering. Ojämlik maktfördelning baserad på kön kan se olika ut nationellt och lokalt. Lagstiftning och rättssäkerhet spelar därför en viktig roll i jämställdhetsarbetet, liksom sociala trygghetssystem och institutioner samt den faktiska fördelningen av makt i samhället. Attityder och värderingar kring könsroller och fördelningen av makt upprätthåller könsdiskriminering. Könsförtryckande beteenden, exempelvis olika former av könsrelaterat våld mot kvinnor, män och barn, upprätthålls av både kvinnor och män. Kvinnor och män, flickor och pojkar utgör inte enhetliga grupper. De består av individer med olika identiteter, perspektiv, förutsättningar, behov, möjligheter och inflytande, även om de också kan ha, försvara och driva gemensamma ekonomiska, politiska, sociala och/eller kulturella intressen till följd av likheter vad gäller exempelvis etnicitet eller ställning i samhället. Människors levnadsvillkor påverkas av olika hierarkier som samspelar med varandra och som, förutom kön, utgår från exempelvis ålder, härkomst, klass eller social status, kast, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Flickor och pojkar lär sig tidigt vad som förväntas av dem och vad de anses ha för möjligheter och begränsningar på grund av sitt kön. Jämställdhet främjas bl.a. genom att öka flickors och pojkars möjligheter att göra livsval bortom begränsande normer om kön, sexualitet och identitet liksom sexuell läggning, inklusive genom utbildning och yrkesval som motverkar könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Detta kräver att fler män tar ansvar för omsorgsarbetet i hemmet, inklusive vård av barn, sjuka och äldre. Det krävs också att arbete bedrivs för att öka samhällets acceptans för kvinnors och flickors åtnjutande av sina rättigheter, inklusive sina konstitutionella och lagliga rättigheter. 4. Övergripande mål och inriktning

6 6(16) Det övergripande målet för arbetet med att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer. I syfte att uppnå målet ska jämställdhetsintegrering tillämpas, d v s Sverige ska aktivt verka för att jämställdhet och insatser som bidrar till att stärka kvinnors rättigheter och roll blir en central del i och en utgångspunkt för allt utvecklingssamarbetet. Detta ska ske genom jämställdhetsintegreringens tre delar, d v s riktade insatser, integrerade insatser och dialog. Såväl kvinnors och flickors praktiska behov som deras långsiktiga strategiska intressen ska uppmärksammas. Arbetet ska inriktas huvudsakligen på fyra nära sammankopplade områden som utgör viktiga förutsättningar för varandra samt är ömsesidigt förstärkande: kvinnors politiska deltagande och inflytande kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel. Arbete inom vart och ett av områdena kan användas som ingångar för katalytiska insatser som bidrar till framsteg och effektiva resultat inom något eller några av de övriga tre områdena. Demokrati, fred och stabilitet är nödvändiga förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete, liksom fungerande samhällsinstitutioner och förvaltningssystem nationellt och lokalt, samt tillgång till sociala skyddsnät. Rättsäkerheten och staters ansvar att skydda och stärka kvinnors och flickors möjligheter att ta tillvara sina lagliga rättigheter är grundläggande. Sverige ska därför verka för att lagar som upprätthåller kvinnors rättigheter efterlevs. Sverige ska också verka för att förändra diskriminerande lagstiftning och oskrivna och informella strukturer som hindrar såväl kvinnor och flickor som män och pojkar att åtnjuta sina rättigheter och möjligheter. Det handlar förutom lagstiftning om traditioner, sedvänjor, attityder och värderingar om kön, inklusive vad gäller äktenskap och skilsmässa. Kvinnor och flickor måste ha kunskap om sina rättigheter och därmed

7 7(16) möjlighet att kräva dessa. Män och pojkar måste också ha kunskap om och respekt för kvinnors och flickors rättigheter. Kvinnors och flickors lika möjlighet och tillgång till adekvat och användbar kunskap och utbildning på olika nivåer, teknologi inklusive informations- och kommunikationsteknologi (ICT), information, kultur och media är också centralt för policyns måluppfyllelse. 4.1 Kvinnors politiska deltagande och inflytande En förutsättning för demokrati är att den innefattar alla medborgare. 5 Det demokratiska styrelseskicket är det politiska system som bäst tillvaratar och tillförsäkrar människor deras grundläggande rättigheter, inklusive lika rättigheter för män och kvinnor. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att delta i och ha inflytande på politiska processer och politikens innehåll, samt att representeras i formella och informella beslutsfattande fora och processer på alla nivåer. Den politiska representationen gäller såväl andelen kvinnor som deras reella makt och inflytande i beslutsfattande, lagstiftning och konflikthantering. Ökad jämställdhet i politiken på nationell och lokal nivå är också avgörande för rättvis representation och ökad demokratisering inom ramen för konflikthantering. Kvinnors politiska representation och deltagande ska öka så att de ska kunna agera som förändringsaktörer i samma utsträckning som män. De politiska systemen måste främja kvinnors deltagande i utformning och granskning av politiken. Sverige ska verka för att: stärka kvinnors rätt och möjlighet att utöva inflytande över det offentliga beslutsfattande och politikens innehåll på alla nivåer, inklusive genom att rösta och ställa upp som valbara kandidater för politiska positioner, även i postkonfliktsituationer, 5 I Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom svenskt utvecklingssamarbete (UF2009/33076/UP) fastställs regeringens syn på arbetet med att nå målet om demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheter i utvecklingsländer.

8 8(16) främja kvinnors rätt att mötas och att organisera sig i t ex civilsamhällesorganisationer och politiska partier som ett sätt att bättre kunna försvara sina rättigheter, 6 öka kvinnors och flickors fysiska rörelsefrihet, skapa trygghet, skydd och säkerhet för politiskt aktiva kvinnor. 4.2 Kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor Kvinnors möjlighet att försörja sig oavsett civilstatus och deras ekonomiska deltagande och aktörskap är grundläggande för att stärka sina rättigheter och möjlighet att styra sina liv och påverka samhället. 7 I de flesta samhällen råder normer som tillskriver flickor och kvinnor det huvudsakliga ansvaret för omsorgen av barn, äldre och sjuka, samt ansvaret för hushållets skötsel och att tillgodose behovet av vatten och energi. Kvinnor och flickor utför merparten av det obetalda arbetet vilket kan försvåra deras möjlighet att gå i skolan eller att öka effekten av det egna produktiva arbetet. I många utvecklingsländer är det genom eget företagande i såväl den informella och oreglerade sektorn som den formella sektorn som kvinnor har tillgång till inkomster. Handelspolitiken liksom utveckling av näringslivet spelar en viktig roll både för kvinnors eget företagande och för kvinnors möjligheter vad gäller lönearbete. Fattigdomen minskar när kvinnor deltar i ekonomin och har tillgång till resurser såsom säkrad tillgång till mark. Kvinnor på landsbygden har en särskilt viktig roll i livsmedelsproduktion och utvecklingsprocesser på landsbygden, men saknar ofta tillgång till och kontroll över resurser för att kunna investera liksom tillträde till fungerande marknader. Kvinnor har därför ofta kunskap och erfarenheter som är värdefulla för att stärka lokala samhällens resiliens och minska deras sårbarhet inför naturkatastrofer, miljö- och klimatrelaterade katastrofer och konflikter. En mycket viktig del i arbetet är att undanröja juridiska och kulturella hinder för kvinnors äganderätt, tillgång till naturresurser, lika rätt vid skilsmässa och vad gäller arv, och icke-diskriminering på arbetsmarknaden. Det är angeläget att stödja kvinnors organisering för 6 Regeringens ställningstaganden vad gäller stöd till det civila samhälle fastställs i regeringens policy Pluralism Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete (UF2009/23647/UP). 7 Regeringen presenterar sin syn på ekonomisk tillväxt i Policyn för ekonomisk tillväxt inom svenskt utvecklingssamarbete (UF/2010/6949/UP).

9 9(16) att de ska kunna driva gemensamma ekonomiska frågor, inklusive genom företagarorganisationer och -nätverk i såväl den formella som den informella sektorn. Sverige ska verka för att: motverka könsdiskriminerande och könssegregerade arbetsmarknader och stärka kvinnors yrkesfärdigheter och anställbarhet, uppmärksamma och bidra till att förändra attityder och värderingar som lägger huvudansvaret för hemmet och omsorg av barn, sjuka och äldre på kvinnor och flickor, stärka flickors rätt till utbildning och stödja icke-traditionella utbildningar och yrkesval för flickor respektive pojkar, inklusive högre- och yrkesutbildningar, främja lika tillgång för kvinnor och män till anställning under anständiga arbetsförhållanden, inklusive möjligheten att kombinera familj och förvärvsarbete, i enlighet med ILO:s Decent Work-agenda, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact och Regeringens initiativ Globalt Ansvar om företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) om arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption, stärka kvinnors roll i och utkomster av livsmedelsproduktion, jordbruk och hållbar naturresurshantering, stärka kvinnors och flickors nyttjande-, arvs- och äganderätt till mark och annan egendom, även i postkonflikt- och krissituationer, främja kvinnors entreprenörskap och öka service för företagsutveckling och finansiella system som tillgodoser behoven hos kvinnor som är egna företagare, stärka kvinnors möjligheter och kapacitet att organisera sig och agera kollektivt för gemensamma intressen på arbetsmarknaden, inklusive inom den informella sektorn. 4.3 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Politiken för global utveckling fastslår att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är av särskild relevans i arbetet att uppnå målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Rätten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor. En utgångspunkten för arbetet med SRHR är främst

10 10(16) internationella åtaganden som t ex omfattas av deklarationerna och handlingsprogrammen från FN:s konferenser om befolkning och utveckling i Kairo 1994, liksom om kvinnor i Peking Arbetet tar även sin utgångspunkt i Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 8, och Rätten till en framtid Policyn för Sveriges internationella hiv- och aidsarbete 9. Mödradödligheten, som en konsekvens av komplikationer i samband med graviditet och barnafödande, är fortsatt hög i utvecklingsländer och är ett stort hinder för jämställdhet. En stor andel av mödradödligheten sker på grund av bristande tillgång till preventivmedel och till adekvat mödrahälsovård, samt till följd av osäkra och olagliga aborter. Den beror också på att kvinnors och flickors hälsa inte prioriteras. Det är framförallt unga, fattiga kvinnor utan tillgång till information, kontakter och andra resurser som är mest utsatta. Sverige ska verka för att: stärka kvinnors och flickors fysiska integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp, sexualitet, reproduktiv hälsa och barnafödande, oavsett civilstatus, funktionsnedsättning, hivstatus, sexuell läggning och könsidentitet, öka kvinnors, mäns och ungdomars tillgång till information och utbildning om sex och samlevnad, preventivmedel och information om sexuellt överförbara infektioner samt hiv och aids, uppmärksamma jämställdhetsaspekterna av den höga mödradödligheten och kvinnors bristande tillgång till adekvat mödrahälsovård som del av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter även i konflikt- och krissituationer, säkerställa kvinnors tillgång till säkra och lagliga aborter, stärka mäns roller som fäder och mäns och pojkars möjligheter att motverka negativa könsroller och stereotypa bilder av manlighet som är kopplade till våldsutövning och brist på respekt för sexuella och reproduktiva rättigheter, särskilt uppmärksamma ungdomar och HBT-personer som viktiga målgrupper inom ramen för SRHR, 8 UD2006/6626/MU 9 UD2008/36396/MU

11 11(16) uppmärksamma jämställdhetsaspekter av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck och skydda därtill hörande rättigheter. 4.4 Kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel Mänsklig säkerhet sätter alla människors trygghet och säkerhet i centrum. Mänsklig säkerhet handlar bland annat om frihet från och skydd mot alla former av våld samt hot om våld, en fungerande rättsstat och tillgång till rättsväsendet, liksom såväl fysisk som sociopsykologisk säkerhet. Höga nivåer av våld och brist på mänsklig säkerhet i ett samhälle bidrar till att oro ökar generellt. På såväl individnivå som nationellt utgör sådana situationer i sig ett hinder för jämställdhet och en rättvis och hållbar utveckling, t.ex. genom att kvinnors fysiska rörlighet begränsas så att de har svårt att mötas, utbilda sig och arbeta utanför hemmet. Säkerhet för kvinnor och flickor, inklusive frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld, är en förutsättning för att de ska kunna utbilda sig samt ha möjlighet till ekonomiskt och politiskt deltagande. Brott såsom våldtäkter, annat sexuellt våld och sexuell tortyr är omfattande i konflikt, postkonflikt och krissituationer men förekommer i betydande utsträckning även i politiskt stabila situationer. För alltför många kvinnor och flickor sker exempelvis sexuellt umgänge, inklusive det första samlaget, under tvång. Det sexuella våldet har därför starka samband med såväl sexuell och reproduktiv hälsa som med möjligheten att åtnjuta de mänskliga rättigheterna inklusive rätten till ekonomiskt och politiskt deltagande. I arbetet om kvinnor och säkerhet i konflikt, postkonflikt och krissituationer ska Sverige verka för att: förebygga och bekämpa våldtäkter och annat sexuellt våld och sexuell tortyr inom ramen för breda insatser för situationer såsom allmän laglöshet, straffrihet och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, avsaknaden av ett fungerande rättsstat och bristen på tillgång till rättsväsendet, säkerställa att kvinnor aktivt kan delta i arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och flickor i konflikt, postkonflikt och krissituationer,

12 12(16) säkerställa att kvinnor har möjlighet att mötas och att kvinnoorganisationers kunskap, kompetens och agerande vad gäller konfliktlösning tas tillvara på alla nivåer, säkerställa att postkonfliktprocesser för avväpning, demobilisering och reintegrering (DDR), reform av säkerhetssektorn (SSR), fredsbyggande och återbyggnad präglas av breda och integrerade insatser och ett tydligt jämställdhetsperspektiv, stärka arbetet med att nå och inlemma kvinnliga soldater i rehabiliterings-, kompensations- och sysselsättningsinsatser. I arbetet för att främja kvinnors och flickors säkerhet allmänt och i politiskt stabila situationer ska Sverige verka för att: förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor inklusive våld i hemmet och familjen och hedersrelaterat våld och förtryck, förebygga och bekämpa alla former av våld i form av sedvänjor som är skadliga för kvinnor och flickor såsom kvinnlig könsstympning, barn- och tvångsäktenskap och syraattacker, samt våld i samband med en kulturell preferens för söner, stärka arbetet vad gäller att förebygga och bekämpa diskriminering, trakasserier och våld mot HBT-personer och deras familjer, säkerställa att Palermoprotokollet om människohandel, särskilt kvinnor och flickor, efterlevs och följs upp. 5. Genomförande Denna policy gäller för Regeringskansliets, Sidas och andra berörda myndigheters bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete. Såväl det normativa som det operativa arbetet ska präglas av en konsekvent integrering av ett tydligt jämställdhetsperspektiv, d v s jämställdhetsintegrering, där kvinnors och flickors situation och villkor uppmärksammas och beaktas i förhållande till mäns och pojkars.

13 13(16) 5.1 Jämställdhetsintegrering ( gender mainstreaming ) som angreppssätt för kvalitetssäkring och hållbara resultat Policyn ska tillämpas genom jämställdhetsintegrering, med såväl riktade som integrerade insatser samt dialog, i enlighet med Europarådets definition (1995), vilken är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsintegreringens tre delar kan genomföras i olika kombinationer beroende på specifika sammanhang och förutsättningar, och ska tillämpas såväl i arbetet med de fyra huvudsakliga områdena som med övriga sektorer, verksamhets- eller tematiska områden. Utgångspunkter för jämställdhetsintegrering finns i såväl svenska som internationella ramverk. Förutom denna policy är även de svenska jämställdhetspolitiska målen, arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr 2007/08:39) och arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr 2007/08:167), samt Regeringskansliets arbete med jämställdhetsintegrering relevanta i tillämpliga delar. Inhämtning av kunskap bland annat om samarbetslandets specifika situation och historia vad gäller jämställdhet är grundläggande i en effektiv jämställdhetsintegrering. All verksamhet för fattigdomsminskning och främjandet av en rättvis och hållbar global utveckling ska därför ta sin utgångspunkt i en jämställdhetsanalys eller könskonsekvensbedömning där de två kompletterande PGU-perspektiven och analyser av maktstrukturer vägs in. Resultatet av analysen ska vägleda utformning av program och insatser och ska ligga till grund för dialog, uppföljning och utvärdering av resultat. Det är inte alltid nödvändigt eller relevant att göra en separat jämställdhetsanalys. Alla analyser ska däremot spegla ett tydligt jämställdhetsperspektiv och inkludera erfarenheter i arbetet. Genomförandet av analyser för jämställdhetsintegrering förutsätter tillgång till statistik, forskningsrön och andra data. Kontextspecifika kvalitativa och kvantitativa indikatorer för uppföljning av jämställdhetsarbetet ska utvecklas där så är möjligt och relevant. Dessa kan baseras bland annat på millennieutvecklingsmålen och på det arbete som bland annat Världsbanken,

14 14(16) OECD, DAC och andra aktörer bedriver. Effektiva system för återrapportering om insatser bör upprättas i biståndsförvaltningen. Viktiga dimensioner att ta hänsyn till i arbetet är: -synen på kvinnor och flickor som förändringsaktörer och drivkrafter i samhällsutvecklingen i samma utsträckning som män och pojkar; -att uppmärksamma de kvinnor och flickor som kan vara särskilt utsatta för multipel diskriminering, övergrepp och orättvisor, och som samtidigt kan vara svåra att nå i utvecklingssamarbetet. Dessa inkluderar exempelvis äldre kvinnor, lesbiska kvinnor, änkor, kvinnliga migranter, hiv-positiva kvinnor och kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, eller som tillhör urfolk eller minoritetsgrupper; -att uppmärksamma mäns roller och ansvar som föräldrar, äkta män, samhällsmedborgare och beslutsfattare, och pojkars roller som syskon, skolkamrater och pojkvänner, samt mäns och pojkars delade ansvar för jämställdhet i partnerskap med kvinnor och flickor; -att beakta kvinnors och flickors, mäns och pojkars mångfald eftersom faktorer såsom bl.a. ålder, klass eller social status, sexualitet och sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, etnicitet, funktionsnedsättning och trosuppfattning samspelar med kön på olika sätt i specifika sammanhang. Vidare förekommer ofta inom samhället även olika och ibland konkurrerande uppfattningar om kvinnligt och manligt; -att beakta vikten av att arbetet bidrar till att förändra attityder och värderingar så att kvinnor och män har lika möjligheter att dela ansvaret för såväl hemmet som omsorgsarbetet vad gäller vård av barn, sjuka och äldre, samt för sin egen och sin familjs försörjning inklusive genom avlönat arbete. Policyn ska omsättas i geografiska och icke-geografiska strategier, riktlinjer och genomförandeplaner för samarbetet med länder, regioner och organisationer. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i samtliga stödformer inklusive budgetstöd, programbaserat stöd och givarfonder, och i stödet till samtliga sektorer. Policyn ska även utgöra en utgångspunkt för Sveriges arbete med internationell policyutveckling och de normativa verksamheterna i EU,

15 15(16) FN, Världsbanken och andra internationella finansiella institutioner. Policyn ska vägleda utarbetandet av svenska positioner och ställningstaganden inom EU och multilaterala organisationer samt i övriga relevanta förhandlingar, konventionsarbete och mellanstatliga processer. Kunskap, kompetens och medvetenhet om kopplingarna mellan jämställdhet och utveckling är en förutsättning för policyns tillämpning, uppföljning och utvärdering. Kapacitetsutveckling och tillvaratagande av aktuell forskning inklusive policyanalytiska studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar är centrala i arbetet. Samverkan med och dialog mellan olika aktörer i Sverige, i samarbetsländerna, regionalt, och på global nivå är en förutsättning för genomförandet av denna policy. Dessa aktörer är bland annat enskilda stater, multilaterala organisationer, näringsliv, myndigheter, universitet och forskningsinstitut, samt civilsamhällesorganisationer inklusive ungdoms- och kvinnoorganisationer, religiösa samfund och diasporagrupper. Svenskt bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete inom jämställdhetsområdet ska följa principerna om biståndseffektivitet (hänsyn till partnerländers ägarskap, prioriteringar och system; harmonisering, ansvarsutkrävande och resultatstyrning) i enlighet med Parisdeklarationen och Handlingsplanen från Accra (2008). För det humanitära biståndet och samarbetet med länder i konflikt och postkonflikt samt länder med svaga styrelseskick gäller även OECD/DAC:s Principles for Good International Engagement in Fragile States and Situations, samt principerna om gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship, GHD). Policyn ska tillämpas genom kontextspecifika analyser och avvägningar som baseras på samarbetslandets och dess invånares realiteter, förutsättningar, egna intressen och prioriteringar, samt på en bedömning av hur synergier kan främjas mellan denna policy och andra policyer som styr Sveriges utvecklingssamarbete. 5.2 Roll- och ansvarsfördelning Regeringskansliet och Sida ansvarar för policyns genomförande inklusive uppföljning av arbetet.

16 16(16) Regeringskansliet ansvarar för det centrala stödet till, styrningen av och samarbetet med de multilaterala organisationerna inom ramen för denna policy. Regeringskansliet har också det övergripande ansvaret för dialog och samarbete inom EU och vad gäller det internationella normativa konventionsarbetet. I Handlingsplanen för UD:s arbete med jämställdhetsintegrering i verksamheten (UF2010/11208/EXPCH) framgår UD-enheternas ansvar för att jämställdhetsfrågorna integreras i den egna verksamheten där så är relevant, inklusive vad gäller styrning av myndigheter. I detta ligger också ansvaret för att se till att jämställdhetsaspekter i relevanta fall tas upp vid förhandlingar i EU:s ministerråd. Sida ansvarar för tillämpningen av denna policy när det gäller genomförandet av geografiska och icke-geografiska strategier. Sida har även en viktig roll när det gäller samarbetet med multilaterala organisationer och inom EU och ska bidra med erfarenheter och resultat när det gäller bilateralt stöd till sektorer, länder och regioner samt för multi-bi-biståndet. Utlandsmyndigheterna har en central roll i tillämpningen av denna policy i respektive samarbete och dialog med partnerländers representanter och andra givare på plats, samt för att följa utvecklingen i länder och regioner. Myndigheter med verksamhet som finansieras av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ansvarar för policyns tillämpning inom ramen för sina respektive uppdrag. 6. Uppföljning En halvtidsöversyn ska genomföras senast 2013 med fokus på hur policyn har tillämpats inom relevanta strategier och för inhämtning av erfarenheter. En uppföljning av policyns genomförande ska ske i slutet av policyperioden. Regeringen avser då att ta ställning till policyns fortsatta giltighet.

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015 På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015 Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

15571/17 anb/ss 1 DG C 1

15571/17 anb/ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb:   Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.052 Regeringsbeslut för Guatemala togs 2016-10-06.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

inom hållbar social utveckling

inom hållbar social utveckling Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling 2018 2022 Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

Strategi hållbar fred

Strategi hållbar fred Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1 Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:

Regeringens skrivelse 2013/14: Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14: Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den xx xx 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:131

Regeringens skrivelse 2013/14:131 Regeringens skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14:131 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar

Läs mer

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling Bilaga till regeringsbeslut 2018-05-31 (UD2018/09125/IU) Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Ewa Jungstedt Pilestål Telefon: 08-508 01 522 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique 2015 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.019 Regeringsbeslut

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda 2018 2023 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda 2018 2023 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

Svenska missionsrådets policy för jämställdhet

Svenska missionsrådets policy för jämställdhet SIDA 1 av 9 Svenska missionsrådets policy för jämställdhet 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3. SMR:s syn på jämställdhet... 2 3.1 Mänskliga rättigheter och internationella åtaganden... 2 3.2 Genus och utveckling...

Läs mer

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-02-08 Dokument-ID Dokumentnamn

Läs mer

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga Carolyn Hannan Docent, Lunds Universitet Folkhälsodagen Blekinge Ronneby Brunn, 20 oktober 2017 AGENDA 2030 FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Demokratiska republiken Kongo

Demokratiska republiken Kongo Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Demokratiska republiken Kongo 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr:

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb:  Artikelnr: UD Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program

Läs mer

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016 Antagen 14 dec. 2016 Jämställdhetspolicy Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta baseras på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Bilaga till regeringsbeslut UF2009/27888/UP Promemoria 2009-04-23 Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Sammanfattning Denna strategi styr Sidas genomförande

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Program för ett jämställt Stockholm stockholm.se Juni 2017 Dnr:434-21/2017 Utgivare: Stadsledningskontoret 3 (17) Innehåll Introduktion 4 Inledning 5 Programmets mål 8 1. En jämn fördelning av makt och

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att

Läs mer

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

14027/18 ehe,le/hg/mhe 1 RELEX.1.B LIMITE SV

14027/18 ehe,le/hg/mhe 1 RELEX.1.B LIMITE SV Europeiska unionens råd Bryssel den 9 november 2018 (OR. en) 14027/18 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat LIMITE DEVGEN 188 GENDER 38 SUSTDEV 8 SOC 684 ONU 97 ACP 113 RELEX 944 COHAFA 91

Läs mer

Remissvar gällande Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Remissvar gällande Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Skapat den 2016-07-01 Stockholm Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Diarienr. UD2016/09273/IU RFSL Riksförbundet för homosexuellas,

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018 Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer Göteborg 2 februari 2018 Program 9.00 Inledning, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Dialoga 9.30 Sibel Korkmaz, Stockholms universitet, Våld

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.

Läs mer

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lillskogen Emma Datum 2017-01-23 Diarienummer KSN-2016-2706 Kommunstyrelsen Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många

Läs mer

Mini-seminarium 8 mars 2018

Mini-seminarium 8 mars 2018 Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november SEXUELLA TRAKASSERIER En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN Är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken Utför regeringens uppdrag med fokus på de

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer