Standardvårdplan trakeostomoi - kunskapsöversikt
|
|
- Henrik Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Standardvårdplan trakeostomoi - kunskapsöversikt
2 Standardvårdplan trakeostomi - kunskapsöversikt 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KUNSKAPSÖVERSIKT FÖR STANDARDVÅRDPLAN TRAKEOSTOMI... 1 GODKÄNNANDE... 4 BAKGRUND... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 Journalsökning/journalgranskning... 5 Artikelsökning... 5 Anatomi/Fysiologi... 5 Indikationer... 6 Operationstekniker... 6 Val av trakealkanyl... 6 Luftfuktare... 7 Talventil... 7 Steril natriumklorid... 8 Skötsel av trakeostomi... 8 Avveckling av trakealkanyl POSTOPERATIV VÅRD KOMMUNIKATION Patienten har svårigheter att kommunicera och göra sig förstådd r.t förlust av tal KUNSKAP/UTVECKLING Patienten är i behov av pre- och postoperativ information vid trakeotomi... 12
3 3 ANDNING Risk för andningskomplikationer vid trakeostomi CIRKULATION Risk för postoperativ blödning efter trakeotomi NUTRITION Risk för aspiration r.t trakealkanyl HUD/VÄVNAD Risk för hudirritation kring trakeostomat SMÄRTA Risk för postoperativ smärta ORDLISTA REFERENSER... 16
4 4
5 BAKGRUND 5 Det operativa ingreppet trakeotomi har utförts sedan flera tusen år tillbaka, den äldsta kända referensen till en trakeotomi är daterad till 2000 f.kr. (Tamburri, 2000). Öppningen kallas trakeostomi eller trakeostoma (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008). Trakeotomi härstammar från det grekiska trachea (trakea) och tome (att skära) (De Leyn et al., 2007). Enligt Socialstyrelsen utfördes det 962 trakeostomier i Sverige på människor i åldern under var män och 351 var kvinnor (Socialstyrelsens statistikdatabas). SYFTE Syftet med denna standardvårdplan är att kvalitetssäkra omhändertagandet av vuxna patienter med trakeostomi. METOD Journalsökning/journalgranskning Det material som har använts i standardvårdplanen bygger på journalgranskningar, vetenskapliga artiklar och litteratur. För att inhämta patientjournaler användes systemet PASiS där sökningar gjordes på operationskoden för trakeostomi. Mellan till var antalet 64 journaler, då enbart vuxna patienter. Av dessa 64 valdes 11 slumpmässigt ut och utgör underlaget för de prioriterade områden i denna standardvårdplan. Artikelsökning Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed, EBSCOHost, Elin@skane och Cinahl. Inklusionskriterierna var artiklar, publicerade 2000 och senare, gällande vuxna människor och där artiklar fanns i fulltext. Sökorden, som användes, översattes till engelska med hjälp av MeSH, och kombinerades på olika sätt för att få största möjliga utfall. Artiklarna som svarade mot syftet granskades enl. Backman (1998). Information från företag som tillverkar trakealkanyler och material har även använts. Anatomi/Fysiologi Trakea (luftstrupen) är ett rör som har en diameter på 1,5-2,0 cm och är cm långt.trakea utgör en direkt fortsättning av larynx (struphuvudet) och är uppbyggd av C-formade trakealbrosk. Brosken gör att trakea hålls utspänd och inte faller samman eller blåses upp när trycket varierar med andningen. Trakealbrosken är sammanfogade med elastiska bindvävsfibrer, ligament. På baksidan, vid ringarnas öppningar, stärks väggen av glatt muskulatur. Trakea sträcker sig från sjätte halskotan till femte bröstkotan, där den sedan delar sig i de båda huvudbronkerna. Slemhinnan består av ett cilieförsett cylinderepitel med slemproducerande körtlar. Här fastnar partiklar från inandningsluften och transporteras till
6 svalget, där det antigen hostas upp eller sväljs ner (Anniko, 2001; Bjålie, Haug, Sjaastad, Toverud, 1998). Vid normala luftvägsförhållanden anfuktas och värms inandningsluften vid passagen genom näsan och övre luftvägarna. Efter en trakeotomi kommer inandningsluften direkt till trakea utan föregående anfuktning och uppvärmning. Detta medför risk för uttorkning av trakealslemhinnan med irritation och sekretintorkning som följd. För att undvika detta har olika anfuktningsanordningar konsturerats ( konstgjord näsa ), som sätts på trakealkanylens yttre ände. Dessa konstgjorda näsor består ofta av något poröst material (papper, skumgummi) där utandningsluften avsätter vatten och viss värme, påföljande inandningsluft anfuktas vid passage genom det fuktiga materialet. 6 Indikationer Trakeotomi utförs som en behandling med mål att skapa en fri luftväg hos patienter med hotande tillstånd i övre luftvägar, till exempel infektion, tumör och trauma. Även vid respiratorisk insufficiens orsakad av sjukdomar i luftvägarna eller neurologiska sjukdomar används trakeostomi för att underlätta andningen. Dessutom är ingreppet vanligt vid förlängd artificiell ventilation då patienter förväntas behöva vara intuberade längre än dagar och vid stor risk för aspiration (De Leyn et al., 2007; Russel, 2005). Operationstekniker Det finns två tekniker vid anläggning av trakeostomi perkutan trakeotomi och kirurgisk trakeotomi. Vid perkutan trakeostomi används en nål och en ledare som förs via hud och mjukdelar in mellan första och andra eller mellan andra och tredje trakeal broskringen. Då ledaren är på plats i trakea kan två olika tekniker användas för att dilatera öppningen (stomat) till önskad storlek. Trakealkanylen förs därefter på plats i stomat. Denna typ av trakeotomi kan göras på intensivavdelning med noggrann respiratorisk och cirkulatorisk övervakning (Laws- Chapman et al., 2000). Kirurgisk trakeotomi utförs som öppen operation under anestesi. Hudsnittet läggs horisontellt eller vertikalt motsvarande läget för andra och tredje trakealbroskringarna. Efter dissektion genom mjukdelarna friläggs trakeas framsida där en incision görs. Trakealkanylen placeras, liksom vid perkutan trakeostomi, mellan andra och tredje broskringen. Suturerna tas, i regel, bort efter sju till 10 dagar eller när såret har läkt (Laws-Chapman et al., 2000; De Leyn et al., 2007). Fördelen med perkutan trakeotomi är att ingreppet är mindre och kräver inte lika mycket resurser som vid kirurgisk trakeotomi. Risken för pneumothorax är större vid perkutan trakeotomi och därför rekommenderas det att lungröntgen görs efter ingreppet. Risken för sårinfektioner i stomat är större vid kirurgiskt trakeotomi (De Leyn et al., 2007). Val av trakealkanyl Det finns olika typer av trakealkanyler och valet av kanyl bestäms av operatören utifrån patientens anatomi, behov, ålder och hur länge kanylen skall sitta. Kanylerna finns med eller utan kuff, med eller utan innerkanyl med eller utan fenestrering samt i olika storlekar, längd
7 och material. Trakealkanyler tillverkas vanligen i materialen PVC, silikon och polyuretan, men även silverkanyler används i vissa fall vid permanent trakeostomi (Björling, 2007). Kanylens storlek anges av de flesta tillverkare som innerdiameter i millimeter (Langius-Eklöf, Hedberg & Åhnblad, 2001; Roman, 2005). 7 Trakealkanyl med kuff Första dagarna efter och upptill en vecka efter operation används som regel en kuffad kanyl för att skydda luftvägarna. Kuffad kanyl används vid respirationsvård, aspirationsrisk av saliv, blod, magsäcksinnehåll mm. och trakeostomioperation. (Thomsson & Andersson, 2007). Trakealkanyl utan kuff En okuffad kanyl är lämplig för patienter som fortfarande har behov trakealkanyl men har god/relativt god sväljningsförmåga och liten risk för aspiration och spontanandas (Laws- Chapman et al., 2000). Trakealkanyl med innerkanyl Innerkanylen är ett rör som placeras i trakealkanylen. De tillverkas som engångs- eller flergångs och kan tas ut och rengöras och sedan sättas tillbaka på plats igen. Innerkanylen kräver att ytterkanylen har större diameter, eftersom innerlumen minskar med 1 1,5 mm (Laws-Chapman et al., 2000). Fenestrerade trakealkanyler En fenestrerad kanyl är utformad med en öppning på ovansidan av kanylen. Detta gör att luft lättare kan passera vid utandning och på så vis föras förbi stämbanden och underlätta patientens tal. Trakealkanylen kan även ha en innerkanyl, både med eller utan fenestrering. En innerkanyl utan fenestrering ska helst användas vid rensugning av trakealkanylen för att förhindra att sugkatetern skadar slemhinnan i trakea (Laws-Chapman et al., 2000). Denna trakealkanyl är inte lämplig för patienter med sväljningsbesvär då fenestreringen innebär ökad risk för läckage och aspiration av vätska. Luftfuktare Personer med trakeostomi kan inte fukta och värma inandningsluften genom näsa och den övre luftvägen, vilket medför att slemhinnorna blir torra, irriterade och sekret lättare torkar så att krustor bildas (Langius-Eklöf et al., 2001; Laws-Chapman et al., 2000; Thomsson & Andersson, 2007). Alla med trakeostomi bör därför använda luftfuktare ( konstgjord näsa ). Det finns flera olika varianter av luftfuktare, både för engångs- och flergångsbruk. Engångsluftfuktaren ska bytas en gång per dag eller vid behov och bör bytas oftare om patienten har mycket sekret. Syrgas kan anslutas till de flesta luftfuktare (Laws-Chapman et al., 2000). Talventil En läkare ska ordinera när patienten kan börja använda en talventil. Innan talventilen sätts på kanylen måste kanylens kuff vara tömd på luft! Talventilen släpper endast in luft vid
8 inandning och utandningsluften således måste passera förbi kanylens utsida, upp genom larynx och förbi till stämbanden. Patienten skall hållas under uppsikt när han/hon börjar använda talventilen, för att försäkra att patienten kan andas obehindrat. Talventilen ska inte användas på natten då den medför ökat andningsmotstånd och kan bidra till andningsbesvär hos patienten (Passy-Muir, Inc., 1997). Talventilen är försedd med en nippel där syrgasslang kan anslutas. Filtret i talventilen ska bytas minst en gång per dag samt vid behov och är på så vis patientbunden används för flergångsbruk (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Laws- Chapman et al., 2000). 8 Steril natriumklorid Inhalation av steril natriumklorid kan användas för att fukta slemhinnor och lösa segt slem. Detta ska ej göras vid akut stopp i kanylen. Inhalationen består av fem milliliter steril natriumklorid som administreras till patienten via en nebulisator med ett luftflöde på sex till åtta liter luft per minut. Detta kan utföras vid behov eller med två till fyra timmars mellanrum (Laws-Chapman et al., 2000). Skötsel av trakeostomi Inför alla vårdmoment kring skötseln av trakeostomi skall patienten informeras om vad som skall ske och varför. Detta minskar oro och obehag för patienten. Trakealkanylens kuff Oberoende av storlek på kanylen är det väsentligt i det tidiga postoperativa förloppet att kanylen har en kuff, som fylls med luft för att förhindra subkutant emfysem och aspiration av sekret, blod och maginnehåll (Feber, 2000; Laws-Chapman et al., 2000). För att förhindra ansamling av sekret ovanför kuffen och för att skydda trakea från tryckskador skall operatören eller patientens ansvariga läkare ordinera hur ofta kuffen skall tömmas på luft, vanligen fyra gånger per dygn. En trakealkanyl bör inte vara kuffad längre än ett dygn, då den kan orsaka tryckskador på trakea vilket kan leda till trakealstenos. Tillvägagångssätt vid tömning av luft ur kuff Momentet utförs av sjuksköterska som assisteras av annan rutinerad personal (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Langius-Eklöf et al., 2001). Materialet som behövs är en 10 ml spruta, kufftrycksmätare och sug. Efter att sugen startats töms kuffen helt på luft med hjälp av sprutan. Assisterande personal suger bort eventuell sekret i kanylen. Kuffen fylls återigen med luft med kufftrycksmätaren, alternativt med sprutan. Kontrollera att kufftrycket inte överstiger cm H 2 O eller mmhg (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Laws-Chapman et al., 2000). Sugteknik Det är av stor vikt att vårdande personal är väl insatt i gällande sugteknik för att kunna avlägsna och förebygga hinder i trakealkanylen. Rensugning av kanylen kan medföra risk för
9 skador på trakealslemhinna, infektion i de nedre luftvägarna, hypoxi, atelektaser, hjärtrytmrubbningar, ökad intrakraniellt tryck och förändring av blodtrycket. Sugning av trakealkanyl bör således endast göras när sekret stör andningen och så atraumatiskt som möjligt. 9 Inför sugning ska sugeffekten kontrolleras. Det kan göras genom att täppa för sugslangens mynning och kontrollera att sugtrycket inte överstiger mmHg (14-16kPa). Sugkatetern förs ner i kanylen. Katetern ska inte föras längre ner än kanylens längd, då det kan medföra slemhinneirritation och blödning. Vid rensugning brukar det rekommenderas att man för in/ner sugkatetern utan sugeffekt, detta för att inte evakuera onödiga luftvolymer med åtföljande hypoxi/atelektasrisk. Det är då smidigt om man har en ventil på sugslagen där tumme (eller annat finger) styr sugeffekten. I vissa fall kan det just i trakealkanyler vara av värde att ha sugeffekt på från början för att på så sätt upptäcka större sekret pluggar i kanylen och undvika att dislokera dessa ner i luftvägarna. Det viktiga är dock att rensugningen pågår maximalt i 5-15 sekunder, därefter får patienten hämta andan innan ny sugning kan genomföras. Ofta måste upprepade rensugningar göras under några minuter för att få bort slem som hostas upp men som ej helt kan hostas ur själva trakealkanylen. Sugkatetern får uppta högst hälften av kanylens innerdiameter annars skapas för stort undertryck i luftvägen under sugning vilket kan leda till slemhinneskador. Uträkning av sugkateterns storlek kan göras på följande sätt: (Kanylens ytterdiameter 2) x 2. Ex (8,0 2) x 2 = 12 => sugkaterstorlek nr 12 Ch) (Day et al., 2001, Laws-Chapman et al., 2000, Roman, 2005). Rensugning bör endast göras när sekret stör andningen. Onödig rensugning bidrar till ökad slemproduktion. Dock kan nytrakeotomerade patienter behöva sugas oftare än andra (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Laws-Chapman et al., 2000, Russell, 2005). Efter rensugning slängs sugkatetern och sugslangen sköljs igenom med kranvatten. Rengöring av innerkanyl Om trakealkanylen har innerkanyl bör den rengöras två gånger/dygn samt vid behov. Innerkanylen tas ut och rengörs invändigt och utvändigt, med sterilt vatten eller natriumklorid och flytande oparfymerat handdiskmedel. Dra våta kompresser genom innerkanylen med hjälp av peang eller pincett. Var försiktig så inte innerkanylen repas vid rengöringen. När allt synligt slem har avlägsnats ska innerkanylen sköljas igenom. Sprita av innerkanylen med klorhexidinsprit och låt sedan lufttorka. Innerkanylen sätts sedan tillbaka på sin plats (Björling, 2007; Handboken för hälso- och sjukvård, 2008). Rengöring av trakeostoma Omläggning och rengöring av trakeostoma bör göras minst två gånger per dag samt vid behov. När trakealkompressen ska bytas under det första dygnet skall detta göras med försiktighet, då eventuella koagler vid sårkanterna kan rivas bort och orsaka blödning. Fukta kompresser och öronpinnar med natriumklorid och tvätta runt trakeostomat. I hemmiljö kan mild tvål och vatten användas vid rengöring. Ta bort all synlig smuts på kanylen och dess vingar, både ovanpå och under. Låt det lufttorka. Sätt dit en ny trakealkompress.
10 Var noga med att kontrollera att kompressen ligger under trakealkanylens kant och vingar så huden skyddas mot tryckskador. Trakealkompressen bör inte vara för tjock då kanylen kan lyftas upp och orsaka obehag för patienten. Inspektera, rapportera och dokumentera trakeostomats utseende och eventuella förändringar. Var observant på infektionstecken såsom rodnad och svullnad (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Langius-Eklöf et al, 2001; Laws-Chapman et al., 2000; Thomsson & Andersson, 2007). Byte av trakealkanylband Trakealkanylbandet bytes vid behov och ska då göras av två personal varav en håller kanylen på plats medan den andra byter bandet. Banden får inte sitta för hårt eller för löst, två fingrar bör kunna få plats mellan bandet och huden. Det finns olika typer av kanylband, där den vanligaste har kardborrefäste. Vissa band knyts fast med knuten placerad på sidan av halsen för att undvika tryckskador. Det är viktigt att bandet inte glider och kan öppna sig (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Langius-Eklöf et al, 2001; Laws-Chapman et al., 2000; Pruitt, 2004). 10 Detta ska finnas på trakbrickan Pincett och sax Nässpeculum med extra långa blad eller peang 10 ml spruta märkt kuffspruta NaCl 9mg/ml 10 ml plastflaska med luerfattning för engångsbruk. Används till att droppa i trakealkanylen samt till hudvården. NaCl flaskan sparas inte utan kastas efter användandet Öronpinnar, osterila Kompresser, osterila, läggs i en burk Luftfuktare (näsor) Trakealkompresser sk. slitskompress Extra trakealkanyl (inlagd i en försluten plastpåse) av samma typ som patienten har och eventuellt en i mindre storlek. Burk med lock och sugkateter. Fyll burken med vatten för genomsugning av sugslangen. Engångshandskar Sugkatetrar (engångs) beroende på trakealkanylens storlek Papperskorg Ögonsax till patienter som har trakealkanylen fastsydd Skötsel av trakbricka Brickan ska ses över och fyllas på morgon och kväll Cylinder med sax och pincett diskas i diskdesinfektorn morgon och kväll Sugslangen K/N byts varje morgon Sugslangen K/K byts vid utstädning eller efter 14 dagar. Burken med vatten byts morgon och kväll
11 11 Påsen till sugkanistern byts vid behov. Gelmedel finns i påsen och kastas i riskavfallslådan. Ny påse sätts i kanistern. Kontrollera att sugen fungerar. Komplikationer En allvarlig komplikation vid trakeostomi är sekretstagnation i kanylen vilket kan leda till andnöd och motorisk oro för patienten. Hostfunktionen är nedsatt, då patient har trakealkanyl. Vid stopp ska läkare omedelbart tillkallas, men i väntan kan kunnig personal göra försök till att avlägsna hindret i kanylen. Om trakealkanylen har innerkanyl skall den avlägsnas. Blockeringen kan hävas genom att sprutar ned 2ml NaCl i trakealkanylen och därefter gör försök till att suga rent. Detta kan behöva upprepas några gånger. Om detta inte fungerar måste kanylen avlägsnas. Observera att kuffen måste tömmas innan kanylen tas ur. Klipp nackbandet och dra ut kanylen. Stomat hålls öppet med långt nässpeculum, alternativt peang eller avklippt sugkateter. Läkare ska tillkallas för insättning av en ny kanyl (Handboken för hälso- och sjukvård, 2008; Langius-Eklöf et al, 2001; Laws- Chapman et al., 2000). Blödningar kan uppstå som en tidig komplikation vid trakeostomi, på grund av skadat kärl vid ingreppet. Blödning kan yttra sig t.ex. i blodtillblandat sekret men även blödning från sårkanten. Svullnad och hematom kring trakeostomat kan också vara tecken på blödning. Pneumothorax är också en komplikation som kan förekomma i det tidiga postoperativa stadiet. Det kan visa sig i andnöd, cyanos och smärtor i bröstkorgen (Laws-Chapman et al., 2000). Avveckling av trakealkanyl Dekanylering görs efter läkarordination och endast om tillståndet som hotade den fria luftvägen är löst. Patienten med trakealkanyl bör ha förmåga att svälja, hosta och ha god saturation. Inför dekanylering bör patienten successivt öka användandet av talventil och kork / dekanyleringshatt, eventuellt kan även mindre trakealkanyl övervägas för att minska andningsmotståndet. Ocklusionstiden bestäms utifrån patientens förmåga att andas bredvid trakealkanylen utan att uppleva andningsbesvär / andnöd. När patienten klarar av att ha trakealkanylen korkad i 24 timmar i sträck kan dekanylering övervägas. Reservtrakealkanyl bör finnas i närheten av patienten ett dygn efter dekanylering om återinsättning av trakealkanyl blir nödvändig, vilket dock brukar vara mycket svårt/omöjligt redan efter några timmar utan kanyl (Laws-Chapman et al., 2000; Russel, C., 2005). Trakeostomat behöver inte sutureras utan täcks med lufttätt tryckförband (tejpad kompresskudde och fixeringsförband) för att förhindra fortsatt luftflöde genom trakeostomat. Förbandet inspekteras och byts vid behov då det t.ex. läcker luft eller förbandet är fuktigt. Patienten uppmanas trycka på förbandet vid hosta och tal för att ge stöd åt trakeostomat och främja läkningen. Vanligtvis läker trakeostomat ihop utan suturering, men efter långvarigt bärande av trakealkanyl kan ibland kirurgisk slutning bli aktuell (Russel,C., 2005).
12 Postoperativ vård 12 Kommunikation Patienten har svårigheter att kommunicera och göra sig förstådd r.t förlust av tal. Mål: Fungerande kommunikation med patienten. Kommunikationssätten kan variera från person till person. Fokus bör läggas på patientens förmåga att se, höra, röra, skriva, förstå och använda ansiktsuttryck för att hitta den bästa kommunikationsmetoden. Bland de vanliga metoderna finns användning av block och penna, pektavla och mimik. När patienten kan använda talventil, blir det oftast lättare för patienten att göra sig förstådd. Kunskap/utveckling Patienten är i behov av pre- och postoperativ information vid trakeotomi. Mål: Ökad kunskap hos patienten l.t minskad oro och ångest. Inför operativa ingrepp är det viktigt att patienten får muntlig, skriftlig och visuell information både pre- och postoperativt (Holm, S., 2000). Detta för att patienten och dennes anhöriga ska känna sig väl förberedda på ingreppet och om vad det kan innebära att ha en trakealkanyl. Förberedelserna inför ingreppet består av att patienten, gärna tillsammans med anhöriga, får tid att prata med operatör, narkosläkare och omvårdnadspersonal (Holm, S., 2000). Vid akut trakeotomi kan informationen ges postoperativt. Andning Risk för andningskomplikationer vid trakeostomi. Mål: Fri luftväg med en saturation >95%. Preoperativ undervisning i andnings- och hostövningar är av vikt för att patienten ska kunna avlägsna sekret från luftvägarna och förebygga alveolär kollaps då detta leder till atelektaser (Holm, S., 2000). Det postoperativa förloppet efter en trakeotomi kan variera beroende på orsaken till ingreppet, patientens hälsohistoria och dennes hjärt- och lungstatus och ska därför bedömas individuellt. Patienten ska helst övervakas initialt på intensivvårdsavdelning för kontinuerlig kontroll av saturation, andningsfrekvens, blodtryck och puls för att säkerställa att patienten inte blir andningsdeprimerad efter sövning eller har hinder i kanylen i form av till
13 exempel sekret eller blod. För att öka syresättningen kan patienten instrueras om att ta djupa andetag och bör lära sig att andas med diafragma (Holm, S, 2000). 13 Cirkulation Risk för postoperativ blödning efter trakeotomi. Mål: Tidigt upptäcka och stoppa blödning. Det är av stor vikt att observera, dokumentera och rapportera förändringar i trakeostomats utseende för att tidigt upptäcka och behandla blödningen. Om Hb sjunker för lågt (lägre gräns bestäms av PAL) bör blod ges. Nutrition Risk för aspiration r.t trakealkanyl. Mål: Minimera risk för aspiration. PAL ordinerar när patienten kan börja dricka och äta. Patienter med trakeostomi kan ibland uppleva problem vid sväljning vilket kan orsakas av olika anledningar. Hos patienter med tidigare känt dysfagi bör trakealkanylens kuff blåsas upp innan patienten äter och dricker. Matkonsistensen kan behöva ändras för att underlätta sväljningen. Patienter som inte har tidigare känt dysfagi kan träna att svälja med försiktighet, då trakealkanylens kuff är tömd på luft. Talventil eller kork placerad på kanylen kan underlätta sväljning. Logoped bör kontaktas vid kvarstående sväljningsbesvär. Hud/vävnad Risk för hudirritation kring trakeostomat. Mål: Förebygga och lindra hudirritation. Vård av huden kring trakealkanylen är mycket viktigt och ska göras morgon och kväll samt vid behov för att förebygga rodnad, irritation och infektion. Fuktiga kompresser måste bytas för att förhindra sår. Kontrollera kanylbanden så att de inte sitter för hårt eller för löst, två fingrar ska kunna stoppas mellan bandet och halsen. Observera huden runt trakealkanylen avseende blödning, hematom, subcutant emfysem och trycksår.
14 14 Smärta Risk för postoperativ smärta. Mål: Smärtfri patient - VAS < 3. Postoperativ smärta kan uppstå på grund av ingreppet men kan även bero på att patienten har genomgått annan operation eller behandling utöver inläggandet av trakealkanyl som kan vara smärtsam. Då smärtupplevelsen är individuell ska smärtskattning och lokalisering av smärtan kontrolleras i samband med analgetika administration, med hjälp av VAS, men även genom att vara uppmärksam på patientens uttryck.
15 15 Ordlista Atelektas ofullständig utspänning av lungblåsor Hypoxi nedsatt syrgashalt i kroppsvävnad Pneumothorax ansamling av luft eller gas i lungsäcken Respiratorisk insufficiens onormala nivåer av koldioxidhalt och syrgashalt i blodet r.t relaterat till (förkortning) Subcutant emfysem luft under huden Trakea luftstrupe Trakealkanyl ett böjt rör som sticks in i luftstrupen på framsidan Trakealstenos - luftstrupsförträngning Trakeostomi konstgjord luftrörsöppning på halsens framsida Trakeotomi operativt öppnande av luftstrupen på halsens framsida VAS Visuell Analog Skala, används för smärtskattning
16 16 Referenser Backman J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Day T, Farnell S, Haynes S, Wainwright S, Wilson-Barnett J. (2001). Tracheal suctioning: an exploration of nurses knowledge and competence in acute and high dependency ward areas. Journal of advanced nursing. 39 (1), De Leyn P, Bedert L, Delcroix M, Depuydt P, Lauwers G, Sokolov Y, Van Meerhaege A, Van Schil P. (2007). Tracheotomy: clinical review and guidelines. European Journal of Cardio-thoracic Surgery. 32, Feber T (red.). (2000). Head and neck oncology nursing. London: Whurr Publishers Ltd. Holm S, Hansen E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Langius-Eklöf A, Hedberg E, Åhnblad P (red.) (2001). Vård vid öron-, näs- och halssjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Laws-Chapman C, Flanagan K, Rushmer F, Prigmore S, Miller R, Chabane S. (2000) St. George s healthcare NHS trust - Guidelines for the care of patients with tracheostomy tubes. Kent; Portex. Pruitt W. (2004). The in and outs of tracheostomy care. Nursing made incredibly easy. 2 (6), Russel C. (2005). Providing the nurse with a guide to tracheostomy care and management. British Journal of Nursing. 14(8) Tamburri L. (2000). Care of patients with a tracheostomy. Orthopaedic nursing Thomsson L, Andersson A. (2007). Omvårdnad av patienter med trakeostomi. ÖNH-kliniken Falun/Borlänge/Mora. Socialstyrelsen (2007). Socialstyrelsens statistikdatabas, Trakeostomi. Tillgänglig:
Omhändertagande av vårdtagare som är trakeotomerade och laryngektomerade
RIKTLINJE RUTIN Omhändertagande av vårdtagare som är trakeotomerade och laryngektomerade Framtagen av: Barbro Hansson Linda Gillrup godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller
Läs merSkötsel av trakeostomi
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (9) Skötsel av trakeostomi 1.1 Allmän information s. 2 1.2 Skötsel av trakeostomi s. 6 1.3 Stopp i kanyl akut åtgärd s. 9 1.4 Byte av trakealkanyl s. 11 1.5 Dekanylering/hemgång
Läs merTrakealvård. kanylvård. Ett gemensamt utbildnings material framtaget i samverkan med Trakealvårdsgrupp på Falu lasarett och Kompetenscentrum
Trakealvård kanylvård Ett gemensamt utbildnings material framtaget i samverkan med Trakealvårdsgrupp på Falu lasarett och Kompetenscentrum TRAKEALKANYLVÅRD Trakealvårdsgrupp Vad gör vi Förmedlar och lär
Läs merVård av trakeostomerade och laryngektomerade patienter. Cecilia Druvaskalns och Eva Nordblom, sjuksköterskor på Öron-, näs- och halskliniken
Vård av trakeostomerade och laryngektomerade patienter Cecilia Druvaskalns och Eva Nordblom, sjuksköterskor på Öron-, näs- och halskliniken Kursens innehåll Halsens anatomi Andningen Indikationer för trakeostomi
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Trackeostomi
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 36182 su/med 2018-04-25 1 Innehållsansvarig: Maria Fredriksson, Instruktör, Intensivvårds- och uppvakningsavdelning (marab11) Godkänd av: Jonna Sjöberg
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Trakeostoma
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14305 su/med 2018-07-20 7 Innehållsansvarig: Ann-Sofie Malvemyr, Instruktör, Thoraxintensivavdelning (annla126) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef,
Läs merFörfattare/dokumentansvarig Lillemor Strand Öron-Näsa-Hals-kliniken Gäller from: 2010-05-01 REVIDERAD 20121127 Revideras: 2014-12-01.
Författare/dokumentansvarig Lillemor Strand Öron-Näsa-Hals-kliniken Gäller from: 2010-05-01 REVIDERAD 20121127 Revideras: 2014-12-01 Datum 2012-12-01 KUNSKAPSÖVERSIKT VÅRD AV PATIENT MED PERMANENT TRAKEOSTOMI
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Trakeostomi - vård och skötsel
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 33368 su/med 2017-07-13 1 Innehållsansvarig: Christine Delsing, Sektionsledare, Öron- näs- och halsavdelning 125 (chrde8) Godkänd av: Radoslava Jönsson,
Läs merBerörda enheter ÖNH-mottagningarna i Norrbotten samt övriga enheter inom Region Norrbotten som vårdar patienter med trakealkanyl.
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (14) Trakeostomiskötsel 1.1 Allmän information s. 2 1.2 Skötsel av trakeostomi s. 5 1.3 Stopp i kanyl akut åtgärd s. 8 1.4 Byte av trakealkanyl s. 9 1.5 Dekanylering/hemgång
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Tracheostomi
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13095 su/med 2018-05-08 3 Innehållsansvarig: Håkan Benjaminsson, Instruktör, Avdelning 28 (hakbe2) Godkänd av: Åsa Lundgren Nilsson, Verksamhetschef,
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merTrakeostomi - introduktionsmaterial
Dok-nr 11583 Författare Version Emelie Tjärnliden, Sjuksköterska, Rehabiliteringsmedicinska kliniken 2 Godkänd av Giltigt fr o m Wolfram Antepohl, verksamhetschef, Rehabiliteringsmedicinska kliniken 2017-10-31
Läs merANE LÄK Trakeotomi och Koniotomi
1 (7) ANE LÄK Trakeotomi och Koniotomi Indikationer: Långvarig respiratorvård, >1 v Trauma ansikte/hals Stämbandspares Andningsinsufficiens Tumör/missbildning ansikte/hals Beslutet att lägga en trakeotomi
Läs merStenextraktion Percutan
2015-12-17 24700 1 (6) Stenextraktion Percutan Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som görs percutant (via huden) för att avlägsna stora njurstenar/njursten (större än 2 cm). Rutinen beskriver inläggningsförberedelser,
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merPraktisk vägledning vid trakeostomi och hemventilatorvård
ig yr op C ht D de an Praktisk vägledning vid trakeostomi och hemventilatorvård ds ry sj s hu uk Utbildningsmaterial för personliga assistenter Nationellt Respirationscentrum TACK Vi vill tacka följande
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merStandardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Läs merLungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna
Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna
Läs merAnsvarsfördelning gällande andningshjälpmedel
Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel Bakgrund Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten förekommer ett flertal andningshjälpmedel där användningen delegeras till omsorgs-/baspersonal. För att effektivisera
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.
Läs merDelegeringsmaterial för trakeostomi
INSTRUKTION Delegeringsmaterial för trakeostomi i Norrköpings Kommun Framtagen av Utgåva Ersätter Ssk i Norrköpings Kommun 1 - - - Samråd med ssk ÖNH (Öron-Näsa-Hals) Godkänd och fastställd av Fastställd
Läs merFlocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta
Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.
Läs merAortaaneurysm omvårdnadsrutiner
2018-04-18 22361 1 (6) Aortaaneurysm omvårdnadsrutiner Sammanfattning Rutinen omfattar pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder, utskrivningsplanering och uppföljning vid operation av bukaortaaneurysm.
Läs merAnsvarsfördelning gällande andningshjälpmedel
Upprättad Reviderad Utfärdad av Godkänd av 170413 - Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Mar Camilla Nordh, EC Hemsjukvård Linda Kärnman EC Hemsjukvård Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Mar Camilla Nordh,
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merVårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Läs merFemoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner
2018-04-18 22353 1 (5) Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner Sammanfattning Rutinen omfattar pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder, utskrivningskriterier och uppföljning gällande för patienter
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merInläggning och skötsel av thoraxdrän
Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän
Läs merANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal
1 (6) ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas vid: Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas
Läs merCelsite implanterbara injektionsportar
Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför
Läs merMED TRAKEALKANYL, FRÅN BIVA TILL VÅRDAVDELNING(AR) OCH SEDAN HEM
MED TRAKEALKANYL, FRÅN BIVA TILL VÅRDAVDELNING(AR) OCH SEDAN HEM En låååååååång resa som startar i Göteborg på Drottning Silvias Barnoch Ungdomssjukhus 1 SPECIFIKT FÖR BARN MED TRAKEALKANYL Spädbarn och
Läs merVärt att veta om Din gastrostomi
Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.
Läs merTill dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION
Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION T-Port Patientinformation Vad är en T-Port? Introduktion Denna broschyr beskriver kortfattat hur det fungerar att leva med en T-Port för tillförsel av Duodopa.
Läs merGäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP
1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på
Läs merRutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil
Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov
Läs merVårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Läs merRutin för ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel
Socialförvaltningen MAS/MAR/Enhetschefer HSL Rutin för ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel Datum för beslut 2017-11-20 Reviderad Dnr Version 1.0 Rutin för ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel
Läs merDet här händer på operationsavdelningen
Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.
Läs merSmärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.
Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är
Läs merOral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter
Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter Förberedelser för oral fiberintubation: Lägg fram 3 saker på bordet: 1 Peang,1 Magills tång samt en liten bit grovt torkpapper (sådant
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merOptiflow, högflödesbehandling med grimma (Airvo 2)
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Respirationsinsufficiens Faktaägare: Christian Granberg, Verksamhetschef Infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, Ordförande medicinska kommittén
Läs merTUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning
2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning
Läs merOMVÅRDNAD AV PATIENTER MED TRAKEOSTOMI
ÖNH-KLINIKEN FALUN/MORA Dokumentets namn Version Sida nr(av) Trakeostomivård 7 1 (32) Framtagen av Godkänd av Reviderad 17-06-12 Lena Thomsson, ssk Anna Andersson, bitr. vc Gäller till 20-06-11 OMVÅRDNAD
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merOrkidektomi vid testikelcancer
2015-12-02 24644 1 (5) Sammanfattning Operativ åtgärd där man opererar bort testikel/testiklarna genom ett ljumsksnitt. Indikation är oftast misstanke om testis tumör, en mindre vanlig indikation är kraftig
Läs merLuktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.
Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.
Läs merVägledning för bedömning av - RÖTT SPÅR somatisk vård, gäller ej barn.
1 (1) Vägledning för bedömning av - RÖTT SPÅR somatisk vård, gäller ej barn. Definition av rött spår i ViSam-modellen Patient med behov av omfattande nya eller förändrade sjukvårds- och rehabiliteringsinsatser.
Läs merDenna rutin gäller för Barnmedicin samt Akutsjukvård och Barnkirurgi. För Akutsjukvård och Barnkirurgi gäller rutinen fr.o.m
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16910 su/med 2014-10-27 6 Innehållsansvarig: Vanja Åberg, Barnsjuksköterska, Allergi- och lungmottagning barn (vanab) Godkänd av: Ralph Bågenholm, Överläkare,
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:
Läs merInformation om din PICC-line
Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället
Läs merAndningsträning information till ny personal
2019-07-15 41967 1 (6) Sammanfattning Rutinen är en instruktion till ny personal på SÄS vårdavdelningar och central arbets- och fysioterapienhet (CAF) och beskriver förutsättningar, syfte, indikationer
Läs merSKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.
Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn
Läs merMatstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden
Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta
Läs mervid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun
New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst
Läs merPerifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Läs merNeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml
NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera
Läs merRengöring av innerkanyl för trakeotomi
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min) Anamnes: En 26 årig kvinna kommer till akutmottagningen i ambulans efter att ha kommit emellan vid ett knivbråk. Hon är vaken, talbar och orienterad, men
Läs merUtbildningsprogram för trakealvård
Utbildningsprogram för trakealvård Växjö 2015-05-14 Sammanställt av: Zita Fredriksson Göran Ulfves Godkänd av:. CLV, datum XX 1 Innehållsförteckning sida Omläggning och skötsel av trakeostomi.. 3 Sugning
Läs merUltibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig
Läs merGallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merAnafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Bronkoskopi tillbehör, förberedelse och provtagning
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17568 su/med 2017-03-17 3 Innehållsansvarig: Mari Trejegård, Undersköterska, Intensivvårds- och uppvakningsavdelning (martr8) Godkänd av: Göran Sandström,
Läs merStandardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Läs merVårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng
Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:
Läs merHar du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Läs merPEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.
Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt
Läs merSkallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)
Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)
Läs merDräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte
Dräger CPAP CF 800 Arbetsinstruktion Syfte Att förbättra syresättning och andningsarbete hos patienten. Detta genom ett system som tillför ett kontinuerligt positivt tryck till luftvägarna både under inspirationen
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merInformation till vuxna patienter inför halsmandeloperation
Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merMini-One Den lilla mjuka knappen
Mini-One Den lilla mjuka knappen 1 1 Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta.
Läs merKvarvarande urinkateter. Patientinformation
Kvarvarande urinkateter Patientinformation Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna
Läs merKomplikationer som kan uppstå efter en stomioperation
06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra
Läs merInformation till närstående
Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter
Läs merTrakeotomi - från anläggning till dekanylering
2016-09-14 9453 1 (28) Sammanfattning Riktlinjen tydliggör vikten av riskbedömning av patienter inför anläggning av trakealkanyl, rutin för samråd mellan IVA-läkare och operatör vid val av trakealkanyl
Läs merCelsite Implanterbara injektionsportar
Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens
Läs merOmvårdnadsprogram för laryngektomerade
Omvårdnadsprogram för laryngektomerade Allmänt: I Sverige drabbas drygt 150 personer varje år cancer i struphuvudet. De vanligaste behandlingsformerna är strålbehandling och operation eller en kombination
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Information för besökande till intensivvårdsavdelningen på Lindesbergs lasarett
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Information för besökande till intensivvårdsavdelningen på Lindesbergs lasarett Välkommen till intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett Stentäppsgatan 711 82 Lindesberg Tel:
Läs merFreka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar
Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merDU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.
DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.
Läs merPatientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:
Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns
Läs merSondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering
Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling
Läs merMiniONE Information för brukare
MiniONE Information för brukare Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta. På
Läs mer