Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bortledning av vatten ur Vänern för återkylning av överskottsvärme vid Yttre Hamn i Karlstads kommun

Transkript

1 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bortledning av vatten ur Vänern för återkylning av överskottsvärme vid Yttre Hamn i Karlstads kommun samt återledning av uppvärmt kylvatten December 2012

2 ALRUTZ' ADVOKATBYRÅ AB STOCKHOLM Till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Sökande: Karlstads Energi Aktiebolag Ombud: Advokat Mats Björk Alrutz" Advokatbyrå AB Box 7493, Stockholm Tel , fax mats.bjorkoalrutz.se Saken: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bortledning av vatten ur Vänern för återkylning av överskottsvärme vid KW Yttre Hamn i Karlstads kommun samt återledning av uppvärmt kylvatten. Karlstads Energi Aktiebolag, nedan kallat KEAB, begär härmed tillstånd enligt miljöbalken att genom befintliga anläggningar bortleda vatten ur Vänern för återkylning av överskottsvärme vid KW Yttre Hamn i Karlstads kommun samt därefter återleda uppvärmt kyl - vattnet, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges nedan och i bifogad av Miljökraft AB upprättad teknisk beskrivning (Bilaga A). 1253/12 Alrutz' Advokatbyrå AB Box Stockholm Tel Fax

3 AtRUTZ'ADV0KAT8yRAA8 ^ STOCKHOLM 1. Orientering 1.1 Allmän orientering KEAB ingår i koncernen Karlstads Stadshus AB som ägs av Karlstads kommun. Bolaget producerar energi i form av fjärrvärme och el, hedriver elhandel samt svarar för kommunens renhållning. Eör produktion av fjärrvärme driver holaget ett flertal anläggningar, oland ^nnat Hedenverket och ett kraftvärmeverk vid Yttre Hamn (KW Yttre Hamn). Vid KW Yttre Hamn finns utrustning föråterkylning av överskottsvärme. Oenna utrustning utnyttjas då KEAB:s produktionsanläggningar hehöver drivas även då det saknas hehov av all den värme som genereras. Återkylningen sker med vatten ur Vänern som hörtleds genom en vid KW Yttre Hamn hefintlig intagsledning. Efter återkylningen leds vattnet tillhaka till Vänerngenomen hefintlig utloppsledning. 1 domden 9 juni 2011 i mål M 397^10 lämnademark- ochmiljödomstolenkeab tillstånd enligt miljöbalken att "utföra" ovanangivna ledningar samt att genom utloppsledningen bortleda kylvatten till en mängd av 0,15 m^s räknat som årsmedelvärde och genom utloppsledningen leda tillbaka det uppvärmda kylvattenet. Eör det meddelade tillståndet föreskrev domstolen ett antal villkor, blandannatettallmänt villkor enligt vilket den tillståndsgivna verksamheten skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sigd Av ansökan framgår att såväl intags- som utloppsledningen var befintliga och att utförandet av desamma bestod i en förlängning av intagsledningen. Vidare framgår att bortledningen av vatten ur Vänern skulle ske för produktion av fjärrkyla i en planerad anläggning.

4 ALRUTZ'AOVO^T8YRÅA8 STOCKHOLM Oen planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. har nu för avsikt att genomföra den tillståndsgivna förlängningen av intagsledningen samt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen utnyttja den kompletterade intagsledningen för hortledning av vatten för fortsatt återkylning av överskottsvärme och utloppsledningen för återledning av kylvatten från denna återkylning. Bortledningen kommer att uppgå till maximalt m^ per år, motsvarande cirka 0,25 m^s, räknat som årsmedelvärde. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer bortledningen av vatten för återkylning av överskottsvärme att begränsas så att den tillsammans med hortledningen av vatten för produktion av fjärrkyla inte överstiger OOOm^per år, motsvarande 0,25 m^s räknat som årsmedelvärde. 5n översiktskarta och flygbilder med ovan angivna anläggningar markerade återfinns i den tekniska beskrivningen (figur t, 2 och ^ 1 denna ansökan begär tillstånd till ovan angiven bortledning av vatten för återkylning samt till återledning av det uppvärmda kylvattnet, som komplement till det i domen den 9 juni 20tt meddelade tillståndet. t.2 Rådignot 5n fastighetskarta med tillståndsgivna ledningar markerade bifogas (Bilaoa B). Oärav framgår att ledningarna tar i anspråk ett vattenområde som ingår i fastigheten Herrhagen t : t. har med ägaren av denna fastighet, Karlstads kommun, träffat avtal som ger bolaget rätt att bibehålla ledningarna och använda dem "för kylvattenledning". Avtalet, vilket bifogas i kopia (Bilaoa 0), åberopades som stöd för bolagets rådighet i M3977DtO och åberopas som stöd för bolagets rådighet även i förevarande mål.

5 ALRUTZ ADVOKATBYRÅAR ^ STOCKHOLM 2. Sökt vattenbortlednino Sökt vattenbortledning ^ m^ per år ^ kommer liksom sökt utsläpp av uppvärmt kylvatten att ske via befintliga anläggningar med de förändringar som mark- oeb miljödomstolen lämnat KFAB tillstånd till genom domen den 9 juni Kostnaderna för den sökta verksambeten ^ kostnader för pumpning ^ beräknas uppgåtill caloooookr^år. 3. Miliökonsekvensbeskrivnino Fnmiljökonsekvensbeskrivning bifogas bilaga 0). I miljökonsekvensbeskrivningen lämnas en beskrivning av den sökta verksambeten, inklusive skyddsåtgärder. I anslutning bärtill beskrivs även återföringen av utnyttjat kylvatten. Vidare förs ett resonemang om alternativ. Nollalternativet bedöms innebära att bortledningen av vatten för återkylning av överskottsvärme uppbör, vilket skulle innebära att återkylningen istället måste ske genomen luftkylare, vilket bedöms som ett från såväl ekonomiskt sommiljömässigt sämre alternativ. Något lokaliseringsalternativ som innebär fördelar från miljösynpunkt bedöms inte föreligga. Någon alternativ utformning av sökt vattenbortledning bedöms inte finnas. Slutligen beskrivs de effekter på människors bälsa, miljön oob busbållningen med resurser som den sökta bortledningen av vatten oob återföringen av använt kylvatten kan ge uppbov till. KFAB bar låtit IVt genomföra spridningsberäkningar avseende utsläppet av kylvatten. Med utgångspunkt från resultatet av dessa beräkningar bar bolaget sedan låtit ÅF Infrastructure AB (ÅF) utreda risken för ekologiskaeffekter. ÅF:s slutsats (Bilagan till miljökonsekvensbeskrivningen) är att någon sådan risk inte föreligger. Samråd genomfördes med länsstyrelsen i Värmlands län ocbmiljöförvaltningen i Karlstads kommun genom ett möte den 26oktober 2012

6 AtRUTZ'ADV0^T8YRÅA8 STOCKHOLM 5 samt med särskilt berörda genom en annons i ortstidningarna. Vid samrådsmötet med länsstyrelsen oeb miljöförvaltningen diskuterades bland annat frågan om bur ansökan ska bandläggas. Både länsstyrelsen oob miljöförvaltningen var av den uppfattningen att ansökan bör kunna bandläggas enligt 22 kap. 17 ^ miljöbalken. 1 beslut den 17 december 2012 bar länsstyrelsen konstaterat att den verksamhet som ansökan avser inte kan antas få betydande miljöpåverkan. 5n redogörelse för det genomförda samrådet bar bifogats miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga 03) kan, miljöbalken 4.1 ^onskapskravot (2^) Oe befintliga anläggningarna för bortledning av kylvatten oeb återledning av uppvärmt kylvatten bar varit i drift under relativt lång tid, vilket innebär att de finns viss erfarenhet av den verksamhet som ansökan avser. Ytterligare kunskaper har framkommit genom arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Kunskapskravet i 2 kap. 2 ^ får därmed anses uppfyllt. 4.2 ^örsiktigbotskravotoob kravot på bästa toknik (3 ^ Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen bedöms den sökta verksamheten inte ge uppbov till negativa effekter av någon betydelse, i vart fall inte i sådan utsträckning att särskilda skyddsåtgärder, utöver de som redan vidtagits (anpassning av intaget så att flödeshastigheten reduceras), behöver vidtas. 4.3 ^sbålloings- oob krotsloppskravot Oen sökta verksamheten bedöms inte ge upphov till några negativa effekter på hushållningen med resurser. Verksamheten kan därmed inte anses komma i konflikt med hushållningskravet.

7 ALRUT^ADV0KAT8YRÅA8 ^ STOCKHOLM Oen sökta verksamheten ger inte uppbov till något avfall. 4.4 Produktvalskravot (5 ^) Oen sökta verksamheten innehar inte någon hantering av kemikalier m.m. 4.5 tokalisoringskravot ^ ^) Som framgår av redogörelsen ovan under 4 hedöms något från miljösynpunkt mer fördelaktigt lokaliseringsalternativ inte föreligga. Ansökan innehar inte någon ändring av utnyttjandet av mark eller vatten, vilket innebäratt2kap. 5^2st. inte är tillämpligt. För det område inom vilket anläggningarna för den sökta verksamheten är helägna gäller en av Länsstyrelsen i Värmlands län den 25 augusti 1974 fastställd stadsplan. 5n kopia av denna plan har hifogats miljökonsekvensbeskrivningen bilaga 01). Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen (avsnitt 4.2.1) bedöms den sökta verksamheten vara i linjemod planen. Något hinder med hänsyn till 2 kap. 5 ^ 3 st. kan därmed inte föreligga. 5. fillåtliohetsrenler i 11 kap, miljöbalken Nollalternativet^återkylningmed luftkylare^bedöms innebäraen investering om oa HMkr samt driftkostander om oa kr^år, vilket ska jämföras med kostnaderna för den sökta verksamhetens driftkostnader om oa kr/ar. Nyttan av sökta verksamheten överstiger således dess kostnader. På grund därav ooh då den sökta verksamheten inte bedöms ge upphov till skador på vare sig allmänt eller enskilt intresse, får tillåtligbetskravet i 11 kap. 5^ miljöbalken anses uppfyllt. 5. Kontroll KEAB föreslår följande kontrollbestämmelser.

8 ALRUTZ ADVOKATBYRÅAR 7 STOCKHOLM "Mängden vatten som bortleds ska beräknas utifrån pumparnas kapacitet oeb gångtid. Resultatet av beräkningarna ska registreras. Oe registrerade uppgifterna ska bevaras i tio år oeb bållas tillgängliga för allmänbeten." 7. Villkor KEAB föreslår följandevillkor. "Bortledningen av vatten för återkylning av överskottsvärme får tillsammans med bortledningen av vatten för produktion av fjärrkyla inte överstiga m^perår." 8. Avgift för prövning oeb tillsyn Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning oeb tillsyn enligt miljöbalken skall grundavgift enligt 3 kap. 4 ^ 2 st. utgå med kronor oeb tilläggsavgift enligt 3 kap. 5 ^ 4 st. med 800 kronor, vilket sammantaget ger en avgift om2 300 kronor. 9. Övriga frågor 9.1 sakägare Somsakägare bör liksomi M anges Karlstads kommun, Karlstad, som ägare till fastigbeten Herrbagen 1: Anmälan omoförutsodd skada KEAB föreslår att tiden för anmälan om oförutsedd skada bestäms till fem år. 9.3 Aktförvarare m.m. Som aktförvarare föreslås registrator Åsa Sjölin, Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Karlstad. Besöksadress: Drottninggatan 32. Telefonnummer Eörbandling kan bållas vid Karlstad tingsrätt.

9 ALRUTZ' ADVOKATBYRÅ AB o STOCKHOLM 10. Handläggning KEAB hemställer att ansökan handläggs enligt 22 kap. 17 miljöbalken, vilket även godtagits av länsstyrelsen och miljöförvaltningen (se ovan under 3). 11. Yrkanden KEAB yrkar tillstånd enligt miljöbalken att få bortleda vatten ur Vänern till en mängd av högst m 3 per år för återkylning av överskottsvärme samt att få återleda använt kylvatten, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och i övrigt i målet. KEAB begär mark- och miljödomstolens förordnande att blivande tillstånd får tas i anspråk utan hinder av talan mot den dom vari tillståndet lämnas. genom tiebolag enligt / Mats Bjö/k W / bilagdahjenörighetwridlingår

10 Fullmakt Envar av advokaterna Louis Vasseur, Thomas Carlberg, Mats Björk, Susanne Åberg Witt-Strömer, Malin Gustafsson, Jan Eriksson, Owe Björk, Mikael Alrutz och Mats Ericsson eller den som någon av dem i sitt ställe förordnar befullmäktigas härmed: att vid domstolar och myndigheter anhängiggöra, utföra och bevaka bplajgels. tajan.l.^ Volten.u[ Vänern att å bolagets vägnar uppbära och kvittera alla bolaget uti ifrågavarande sak tillkommande medel, värdehandlingar m.m; samt att även i övrigt vid alla de tillfällen, då bolagets rätt i denna sak kan vara ifråga, iakttaga och bevaka densamma. / ^ f L ^ & A J ^ ^ 6// o Karlstads Energi AB Mats Preger VD '\ I Vy AKe TeUeA'Sca, TryKb

11 BlO B o Lagsverket AKTIEBOLAG Objektets registreringsdatum Nuvarande firmas reg.clat T Utskriftsdatum/tid Sida ,; l 1 q.nummer: Karlstads Energi Aktiebolag c/o Karlstad kommun KARLSTAD " Säte: Värmlands län, Karlstad kommun Registreringslän: Anmärkning: Detta är ett privat aktiebolag; BILDAT DATUM SAMMANSTÄLLNING AV AKTIEKAPITAL Aktiekapital...: Antal aktier...: SEK Lägst: SEK Högst: SEK Lägst: Högst: Pettersson Frykberg, Sven-Åke Bertil, Bergslagsgatan 14, KARLSTAD: :[ :"::.. WW % WM STYRELSELEDAMÖTER Bys t r öm, Siv L i lian, St enhägsgatan 8 D Igh 1103, : KARLSTAD Ekbåge, Sune Arvid, S Kyrkogatan 3 B, 2 tr, KARLSTAD Göransdotter, Susanna Greta Maria, Grévgatan 6, KÄRLSTAD Mattsson, Carl Jonny, Gustaf Lovens gata 20, ; KARLSTAD Nilsson Lander, Lars Johan, Hedestången, VÄSE Pettersson, Karl Arne, Nygatan 2, KARLSTAD STYRELSESUPPLEANTER From Aidaron, Erik Mattias, Fagottgatan 7.2:;tr:V^; ^:^;'' :: '^v :; '' : ' ; Vv! KARLSTAD # Frödin, Axel Göran, Mattsmässvägen 9, KARLSTAD Hammarbo, Laine Ann-Christin, Bollas väg 6, KARLSTAD FORTS

12 DlU'/GiKMl;; N;\3TöBEVs s e s w M f l s w i m i m m m Nuvarande y.dat. ~ r 7" If) Of. 5: -. :'().. :,!,/!. 65 KARLSTAD. - ;:: } i :i r KARLSTAD mmme#ningr. Ililiiiis

13 ;' :.vc$8;b ; --c REGISTRERINGSBEVIS AKTIEBOLAG ; : K Ḻ V -; * - ",/ ' ^. :";' f 7- / :.. %c?i : :^.':v-% -f: RÄKENSKAPSÅR ORG.NUMMER: Objektets/eglstreringsdaturn K k Utskiftsdatum/tld , Nuvarande firmas reg.dal WM'M KALLELSE W : SM?WM^äMSB.! Kallelse sker genom brev med posten. FIRIvlAlHIStÖRik i Färjestadshallarna Aktiebolag (FAB) w l l Isbanan i Karlstad Aktiebolag ******** Ovanstående registreringsbevis är utfärdat av ******** 'ÄilSÄM &B 01 a g sv er We t x Sida

14 Teknisk beskrivning BILAGA A Karlstads Energi AB Teknisk beskrivning Uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt kylvatten

15 Teknisk beskrivning BILAGA A

16 Innehåll Teknisk beskrivning BILAGA A INLEDNING Bakgrund och syfte Tidigare tillstånd Planerad omfattning av ansökan BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR OCH TILLSTÅNDSGIVNA FÖRÄNDRINGAR Befintlig återkylning Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten Pumputrustning Intags- och utloppsledningar Uttag av kylvatten Temperaturer och flöden SÖKT VERKSAMHET Pumpkapacitet Planerat uttag Kostnader Temperaturer och flöden Skyddsåtgärder Alternativa lösningar Luftkylare Återkylare vid Hedenverket KONTROLL AV VERKSAMHETEN TIDSPLAN... 12

17 1 Inledning Teknisk beskrivning BILAGA A Bakgrund och syfte Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Huvudproduktionsanläggning för fjärrvärme är Hedenverket som består av en avfallseldad hetvattenpanna och ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det finns flera andra produktionsanläggningar i fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket i Yttre Hamn används i huvudsak vintertid och är också en reservanläggning om det blir fel i Hedenverket. KEAB uppför nu ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Syftet med den ansökta verksamheten är att miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt förbättra förutsättningarna för driften av pannorna vid Hedenverket. Bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja. Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att minska oljebehovet för fjärrvärmeproduktion och därmed också minska miljöpåverkan. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. 1.2 Tidigare tillstånd I dom den 9 juni 2011 lämnade Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, KEAB tillstånd enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och att genom intagssledningen bortleda kylvatten till en mängd av 0,15 m 3 /s räknat som årsmedelvärde samt att leda tillbaka uppvärmt kylvatten genom utloppsledningen. För det meddelade tillståndet föreskrev domstolen ett antal villkor, bland annat ett allmänt villkor enligt vilket den tillståndsgivna verksamheten skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sig.

18 Teknisk beskrivning BILAGA A Av ansökan framgår att såväl intags- som utloppsledningen är befintliga och att utförandet av desamma består i en komplettering av intagsledningen. Vidare framgår att bortledningen av vatten ur Vänern ska ske för produktion av fjärrkyla i en planerad anläggning. Den planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. I deldom den 13 juli 2012 lämnade mark- och miljödomstolen KEAB tillstånd att komplettera det befintliga Hedenverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk Planerad omfattning av ansökan KEAB har nu för avsikt att genomföra den tillståndsgivna kompletteringen av intagsledningen samt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen utnyttja den kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för kylning av överskottsvärme. Denna verksamhet kommer att begränsas när den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom m 3 per år vilket motsvarar cirka 0,25 m 3 /s räknat som årsmedelvärde. KEAB avser vidare att hos mark- och miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken till planerad bortledning av vatten för återkylning, som ett komplement till det tillstånd som meddelats av domstolen i domen den 9 juni 2011.

19 Teknisk beskrivning BILAGA A Befintliga anläggningar och tillståndsgivna förändringar Befintlig anläggning för bortledning av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten samt befintlig återkylare är belägna vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 1. Hedenverket är också markerat i figuren. 6 Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 1 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket 2.1 Befintlig återkylning Idag sker återkylning av överskottsvärme från befintliga pannor vid Hedenverket via en befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn. Kylaren använder Vänernvatten som kylmedium. Återkylningen används kortare perioder för det befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverket, under vår och höst när fjärrvärmeunderlaget är för litet. Återkylning kan även användas för att kunna köra rökgaskondenseringen kopplad till avfallspannan vid Hedenverket under en längre period än det finns behov av värmen. Annars krävs tillsats av stadsvatten för rening av rökgaserna (resurshushållningsfråga). En mindre mängd kylvatten tas dessutom ut för kylning av motorer vid KVV Yttre Hamn. Den nuvarande återkylaren installerades 1993 (se Tabell 1) och ersatte då en äldre. Återkylare har alltså funnits vid KVV Yttre Hamn under lång tid, men den har endast använts i begränsad omfattning.

20 Tabell 1 Befintlig återkylare Beskrivning Enhet Återkylare Tillverkare Allards Tillverkningsår 1993 Beräkningstryck bar(e) 16/6* Beräkningstemperatur C 204/164* Drifttryck bar(e) Ca 8/0,2* Drifttemperatur C /15-53* Fjärrvärmeeffekt MW 45 *primär/sekundärsida Teknisk beskrivning BILAGA A Uttaget sker via en befintlig intagskanal vid Lambergskajen, och utsläppet sker via en befintlig utloppsledning till Yttre Hamn. Verksamheten vid KVV Yttre Hamn, inklusive återkylaren har ett tillstånd enligt kapitel 9 miljöbalken. Vidare finns tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till intagsoch utloppsledningen (se ovan under 1.2). Dock saknas tillstånd till uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten för återkylning av överskottsvärme Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten Pumputrustning För uttag av vattnet finns en pump med fast flöde med en kapacitet på 300 l/s. Det gällande tillståndet för fjärrkylaanläggningen medger att pumpkapaciteten ökas till 640 l/s. Pumpen är dock ännu inte installerad. Den nya pumpen planeras att vara varvtalsstyrd Intags- och utloppsledningar Intagsledningen för kylvatten är placerad i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamn. Den befintliga intagsledningen har en diameter på mm. Ledningen sträcker sig cirka 5 meter ut från strandkanten. Figur 2 visar placering av intagsledningen.

21 Teknisk beskrivning BILAGA A Figur 2 Placering av intagsledning Ledningen kommer att förlängas med en intagsdel som uppfyller kraven på låg inströmningshastighet, max 0,2 m/s. Inloppet kommer att placeras på botten på cirka 3 meters djup. Inloppet kommer att förses med ett galler om 20x20 mm samt utformat med en förstorad yta för att begränsa strömningshastigheten. Figur 3 visar exempel på utformning av inloppet. Inlopp och rörledningar utformas med hänsyn till miljö, ekologi och verksamheter i Vänern. Figur 3 Exempel på utformning av inlopp Ovanstående beskrivning av utformning av intagsledningen är enligt gällande tillstånd för fjärrkylaanläggningen. Den tillståndsgivna ändringen är dock ännu inte genomförd. Den befintliga utloppsledningen har en diameter på mm och utloppet är vid kajkanten med utlopp ungefär i höjd med vattenytan. Underkant av intagsledningen ligger på (RH00 Karlstad), vilket korresponderar mot RH (som t ex SMHI använder vid nivåmätningar av Vänern). Medelvattenståndet i Karlstad ligger på +44,4 (RH00), Vänern (RH00). Utloppet kommer inte att förändras.

22 Teknisk beskrivning BILAGA A Figur 4 Placering av befintligt utlopp Uttag av kylvatten Tillståndet för uttag av kylvatten medger ett uttag på 0,15 m 3 /s, motsvarande cirka m 3 per år Temperaturer och flöden I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen redovisades följande förväntade flöden och temperaturer av kylvatten, se Tabell 2. Fjärrkylaanläggningen har ännu inte tagits i drift. Tabell 2 Beräkningsunderlag kylvatten ur ansökan för tillståndsgiven fjärrkylaanläggning

23 3 Sökt verksamhet Teknisk beskrivning BILAGA A Pumpkapacitet Den sökta verksamheten innebär ingen utökning jämfört med tillståndsgiven pumpkapacitet för fjärrkylaanläggningen, 640 l/s (se avsnitt 2.1). 3.2 Planerat uttag Det planerade uttaget av kylvatten för återkylning kommer att uppgå till maximalt m 3 per år, motsvarande cirka 0,25 m 3 /s som medelvärde över året. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer flödet begränsas så att det totalt tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom m 3 per år. 3.3 Kostnader Kostnader för verksamheten motsvarar driftskostnaderna för pumpar i form av elkostnader, cirka kronor per år. 3.4 Temperaturer och flöden I Tabell 3 redovisas det kompletterande underlaget för nu ansökt verksamhet, som täcker kylbehovet vid idrifttagning av det nya kraftvärmeverket inklusive befintliga anläggningar vid Hedenverket och kylbehovet för KVV Yttre Hamn. Tabell 3 Beräkningsunderlag för ansökt kylvattenbehov, drift 2014 Cirka 8 miljoner m 3, motsvarande cirka 0,25 m 3 /s som medelvärde över året pumpas in till den befintliga återkylaren vid KVV Yttre Hamn med den ansökta verksamheten. Maximal värmelast är 20 MW. Dessa siffror kan jämföras med beräkningarna för fjärrkylaanläggningen, som redan har tillstånd, där flödet är cirka 4,3 miljoner m 3, motsvarande cirka 0,15 m 3 /s, och en maximal värmelast på 13 MW. Det uppvärmda vattnet från återkylaren återförs via den befintliga utloppsledningen till Yttre Hamn. Kylvattenkretsen är helt sluten så samma mängd som tas ut kommer tillbaka och inga tillsatser sker.

24 Teknisk beskrivning BILAGA A Skyddsåtgärder För att minimera risker för att övervarmt vatten släpps ut till recipienten finns en temperaturgivare som förses med larm och säkerhetsfunktioner som förhindrar utsläpp av övervarmt vatten, till exempel kan driften av kylvattenpumpen stoppas Alternativa lösningar Luftkylare Alternativ lösning till kylning av överskottsvärme vid Yttre Hamn är att installera en luftvärmekylare vid Hedenverket. Kylsystemet består av ett batteri med parallella luftfläktar. Luftkylarna innehåller en kylkrets som består av en vattenblandning med cirka 40 procentig etylenglykol. Systemet är torrt vilket betyder att det inte bildas några synliga plymer av vattenånga. En jämförelse mellan vatten- och luftkylare ges i Tabell 4. En luftkylare innebär större energi- och resursanvändning. Den innebär också ytterligare markarbeten på den gamla deponin på Hedenverket i form av pålning och grundläggning. Vidare innebär en luftkylare högre bullernivåer och kräver bullerreducerande åtgärder. Tabell 4 Jämförelse av återkylare, vattenkylare och luftkylare Vattenkylare Luftkylare Investering, Mkr <1 11 Årlig elförbrukning, MWh Elkostnader per år, kkr Kemikalier, etylenglykol, ton ) 1) innehåll i kylkretsen, slutet system därför ingen förbrukning Jämförelsen mellan vatten- och luftkylare, ger att vattenkylaren är miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt mer fördelaktig. Med alternativet vattenkylare i KVV Yttre Hamn krävs i princip ingen extra utrustning Återkylare vid Hedenverket En återkylare som utnyttjar ytvatten kan även placeras vid Hedenverket, se Figur 1, med intags- och utlopp i Kaplansälven. Helt ny utrustning krävs då. 4 Kontroll av verksamheten Mängden vatten som bortleds beräknas utifrån pumpens/arnas kapacitet och gångtid. Temperaturen i utgående vatten till Vänern mäts.

25 Teknisk beskrivning BILAGA A Tidsplan Syftet med den ansökta verksamheten är bland annat att idrifttagningen av den nya pannan vid Hedenverket ska kunna tidigareläggas. Planerad driftstart för den nya kraftvärmeanläggningen är hösten Om inte tillstånd erhålls för ansökt verksamhet med återkylning av överskottsvärme vid KVV Yttre Hamn, krävs att en ny luftkylare installeras vid Hedenverket för att inte försena driftsättningen av den nya pannan. Den nya pannan innebär flera miljöfördelar jämför med nuvarande produktion av fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad. För att inte försena driftsstarten av den nya pannan krävs beslut från mark- och miljödomstolen senast sommaren I Tabell 5 beskrivs övergripande tidsplanen för planerade aktiviteter för att kunna ta i drift kraftvärmeanläggningen vid Hedenverket hösten Tabell 5 Tidsplan för aktiviteter kopplat till ansökt verksamhet Aktivitet Tidsplan Lämna in tillståndsansökan enligt miljöbalken December 2012 Dom från mark- och miljödomstolen Juni 2013 Driftstart den nya kraftvärmeanläggningen vid Hösten 2014 Hedenverket

26 Intagsledning Utloppsledning BILAGA B

27 BILAGA C

28 BILAGA C

29 BILAGA C

30 BILAGA C

31 BILAGA C

32 MKB BILAGA D Karlstads Energi AB Miljökonsekvensbeskrivning Uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt kylvatten

33 MKB BILAGA D

34 MKB BILAGA D Icke-teknisk sammanfattning Karlstad Energi AB (KEAB) producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. För produktion av fjärrvärme driver bolaget flera anläggningar, bland andra Hedenverket och kraftvärmeverket (KVV) vid Yttre Hamn. Vid KVV Yttre Hamn finns utrustning för kylning av överskottsvärme. Kylutrustningen utnyttjas då KEABs anläggningar behöver drivas även då det saknas behov av all den värme som produceras. Kylningen sker genom att vatten tas ut från Vänern och efter kylningen leds uppvärmt kylvatten tillbaks till Vänern. KEAB bygger nu ett ny biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket. För att bland annat kunna starta den nya anläggningen tidigare och på så sätt minska användningen av eldningsolja önskar KEAB utnyttja befintlig utrustning och komplettera gällande tillstånd med ett större uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten, från totalt 4,3 till 8 miljoner kubikmeter per år, dock med samma högsta pumpkapacitet cirka 640 l/s. Det kommer inte att utföras något ytterligare anläggningsarbete förutom det som redan är tillståndsgivet i gällande tillstånd för en fjärrkylaanläggning. Uttag av kylvatten bedöms inte försämra tillståndet i vattnet. Miljökonsekvenserna av utsläpp av uppvärmt kylvatten har studerats av ÅF Infrastructure AB. Modellberäkningar som visar spridning av det uppvärmda kylvattnet från återkylaren till Yttre Hamn har utförts av IVL. Klarälvsdeltat och Vänern är utpekat som laxfiskevatten och därmed gäller miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Miljökvalitetsnormen beträffande temperatur (1,5 ºC ökning jämfört med opåverkat område) för laxfiskvatten kommer inte att överskridas för Vänern eller Klarälven. Kylvattenutsläppet bedöms inte utgöra något hinder för att Hammarösjön uppnår relevanta miljökvalitetsnormer för ytvatten, det vill säga God ekologisk status år 2015 respektive God kemisk ytvattenstatus år Bedömningen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven, varför riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern inte kommer att påverkas. Risk för dimbildning bedöms som liten och begränsad i jämförelse med den naturliga dimbildningen. Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte komma att förändras av den planerade verksamheten. Varken Natura2000-området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför påverkas av den ansökta verksamheten. Den planerade verksamheten bedöms inte heller påverka riksintresset för sjöfart. Det finns inte något lokaliseringsalternativ som är mer fördelaktigt än det valda alternativet. Alternativet till att använda befintlig utrustning för återkylning av överskottsvärme är att bygga en ny luftkylare vid Hedenverket (nollalternativ). Jämfört med nollalternativet kommer den planerade verksamheten bland annat att innebära bättre hushållning med naturresurser. Den planerade verksamheten har liten miljöpåverkan och bedöms inte försvåra uppfyllandet av något av miljömålen. 3

35 MKB BILAGA D

36 Innehåll MKB BILAGA D ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Bakgrund och syfte Tidigare tillstånd Planerad omfattning av ansökan Nollalternativ och planerad verksamhet VERKSAMHETSBESKRIVNING Befintliga anläggningar och tillståndsgivna förändringar Befintlig återkylning Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten Intags- och utsläppsledningar Sökt verksamhet Skyddsåtgärder OMRÅDESBESKRIVNING KVV Yttre hamn med omgivningar Planförhållanden Detaljplan Översiktsplan Avstånd till bostäder Vattenrecipientförhållanden Riksintressen Alternativ lokalisering MILJÖKONSEKVENSER Påverkan på vattenrecipienten Intag av kylvatten Utsläpp av uppvärmt kylvatten Påverkan på riksintressen Överensstämmelse med miljömål... 17

37 MKB BILAGA D SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA Bilaga D1 Detaljplan för området, fastställdes Bilaga D2 Ekologiska effekter av kylvattenutsläpp från Karlstads Energi ABs återkylare i Yttre Hamn (ÅF och IVL), Bilaga D3 Samrådsredogörelse

38 MKB BILAGA D Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Karlstads Energi AB (KEAB) Anläggning: KEAB:s anläggning vid Lambergskajen för bortledning och återledning av kylvatten Besöksadress Lambergskajen, Karlstad anläggningen Organisationsnummer Prövningskoder, huvudbransch Uttag av ytvatten enligt 11 kap 9 miljöbalken och utsläpp av kylvatten enligt 9 kap miljöbalken Fastighetsbeteckning Herrhagen 1:1 för in- och utlopp Loggen 1 för befintlig återkylare mm Fastighetsägare Karlstads kommun Kontaktperson Johan Thelander Telefon/mobil E-post johan.thelander@karlstad.se Kommun Karlstads kommun Län Värmlands län Tillståndsgivande Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt myndighet Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Värmlands län Ansökan om tillstånd till bortledning av ytvatten för kylning samt utsläpp av uppvärmt kylvatten. Avrinningsområde: 135 N: E: Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karlstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Huvudproduktionsanläggning för fjärrvärme är Hedenverket som består av en avfallseldad hetvattenpanna och ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det finns flera andra produktionsanläggningar i fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket i Yttre Hamn används i huvudsak vintertid och är också en reservanläggning om det blir fel på Hedenverket.

39 MKB BILAGA D KEAB uppför nu ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt kylvatten. Det finns flera fördelar med möjligheter till begränsad kylning, bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks start och stopp av andra pannor med olja, med totalt sett högre miljöbelastning jämfört med drift av återkylaren. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket Tidigare tillstånd I dom den 9 juni 2011 lämnade Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, KEAB tillstånd enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och genom intagsledningen bortleda kylvatten till en mängd av 0,15 m 3 /s räknat som årsmedelvärde samt att leda tillbaka uppvärmt kylvatten genom utloppsledningen. För det meddelade tillståndet föreskrev domstolen ett antal villkor, bland annat ett allmänt villkor enligt vilket den tillståndsgivna verksamheten skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sig. Av ansökan framgår att såväl intags- som utloppsledningen är befintliga och att utförandet av desamma bestod i en komplettering av intagsledningen. Vidare framgår att bortledningen av vatten ur Vänern skulle ske för produktion av fjärrkyla i en planerad anläggning. Den planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. I deldom den 13 juli 2012 lämnade mark- och miljödomstolen KEAB tillstånd att komplettera det befintliga Hedenverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. 2.3 Planerad omfattning av ansökan KEAB har nu för avsikt att genomföra den tillståndsgivna kompletteringen av intagsledningen samt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen utnyttja den kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för kylning av överskottsvärme. Denna verksamhet kommer att begränsas när den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för

40 MKB BILAGA D fjärrkylaanläggningen håller sig inom 8 miljoner m 3 per år, motsvarande cirka 0,25 m 3 /s räknat som årsmedelvärde. KEAB avser vidare att hos mark- och miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken till planerad bortledning av vatten för återkylning, som ett komplement till det tillstånd som meddelats av domstolen i domen den 9 juni Nollalternativ och planerad verksamhet Om inte tillstånd erhålls för att utnyttja befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn kommer det att behövas en ny luftkylare med luft som kyler mot omgivningsluften. 3 Verksamhetsbeskrivning Den befintliga och planerade verksamheten beskrivs i den Tekniska beskrivningen, se bilaga A till ansökan. 3.1 Befintliga anläggningar och tillståndsgivna förändringar Befintlig anläggning för bortledning av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten samt befintlig återkylare är belägna vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 3. Hedenverket är också markerat i figuren. Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 1 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket

41 MKB BILAGA D Befintlig återkylning Idag sker återkylning av överskottsvärme från befintliga pannor vid Hedenverket via en befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn. En mindre mängd kylvatten tas dessutom ut för kylning av motorer vid KVV Yttre Hamn. Kylaren använder Vänernvatten som kylmedium. Den nuvarande återkylaren installerades 1993 och ersatte då en äldre. Återkylare har alltså funnits vid KVV Yttre Hamn under lång tid, men den har endast använts i begränsad omfattning. Intaget sker via en befintlig intagsledning vid Lambergskajen, och utsläppet sker via en befintlig ledning till Yttre Hamn. För verksamheten vid KVV Yttre Hamn, inklusive återkylaren finns ett tillstånd enligt kapitel 9 miljöbalken. Vidare finns tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till intags- och utloppsledningen (se ovan under 1.2). Dock saknas tillstånd till uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten för återkylning av överskottsvärme Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten För uttag av vattnet finns en pump med fast flöde med en kapacitet på 300 l/s. Gällande tillståndet för fjärrkylaanläggningen medger att pumpkapaciteten ökas till 640 l/s. Pumpen är dock ännu inte installerad. Den nya pumpen planeras att vara varvtalsstyrd Intags- och utsläppsledningar Intagsledningen för kylvatten är placerad i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamnen. Intagsledningen kommer att förlängas med en intagsdel som uppfyller kraven på låg inströmningshastighet och förses med galler. Ändringen är enligt gällande tillstånd för fjärrkylaanläggningen, men är dock ännu inte genomförd. Tillståndet för uttag av kylvatten medger ett uttag på 0,15 m 3 /s, motsvarande cirka m 3 per år. Det uppvärmda vattnet från återkylaren återförs via den befintliga utloppsledningen till Yttre Hamn. Kylvattenkretsen är helt sluten så samma mängd som tas ut kommer tillbaka och inga tillsatser sker. 3.2 Sökt verksamhet Det planerade uttaget av kylvatten för återkylning kommer att uppgå till maximalt m 3 per år, motsvarande cirka 0,25 m 3 /s som medelvärde över året. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer flödet begränsas så att det totalt tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom m 3 per år.

42 MKB BILAGA D Dessa siffror kan jämföras med beräkningarna för fjärrkylaanläggningen, som redan har tillstånd, där flödet är cirka 4,3 miljoner m 3, motsvarande cirka 0,15 m 3 /s som medelvärde över året Skyddsåtgärder För att minimera risker för att övervarmt vatten släpps ut till recipienten finns en temperaturgivare som förses med larm och säkerhetsfunktioner som förhindrar utsläpp av övervarmt vatten, till exempel kan driften av kylvattenpumpen stoppas. 4 Områdesbeskrivning 4.1 KVV Yttre hamn med omgivningar Herrhagen, Karlstad är en stadsdel belägen strax öster om stadens centrum. Den ansökta verksamheten är belägen vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 3. Hedenverket är också markerat i figuren. Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 2 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket Intaget av kylvatten är i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamnen, se Figur 3.

43 MKB BILAGA D Figur 3 Placering av befintligt kylvattenintag och kylvattenutlopp 4.2 Planförhållanden Detaljplan Återkylaren är placerad på fastigheten Loggen 1 samt in- och utloppsledning på Herrhagen 1:1. Det finns detaljplan för det aktuella området som fastställdes , se bilaga D1. Ansökan innebär inte någon ändring av utnyttjandet av mark och vatten Översiktsplan Den ansökta verksamheten strider inte mot gällande översiktsplan för Karlstad Området för kraftvärmeverket KVV Yttre Hamn och hela Lambergshamnen är fortsatt angivet för industri- och hamnverksamhet.

44 MKB BILAGA D Inre hamn är dock angivet som ett stort omvandlings- och förtätningsområde bestående av Vågmästaren, Tyggårdsviken, Bärkassen, Kanoten, Kanikenäsholmen, Tullhomsviken och Wermlandskajen (se Figur 4). Området är till stor del redan detaljplanerat. De områden som återstår att detaljplanera är Kanoten, Tullholmsviken och Wermlandskajen. I ett nyligen framtaget planprogram föreslås ytterligare bostäder, verksamheter m m inom Kanoten och Tullholmsviken. 13 Figur 4 Utbyggnad i Inre hamn och dess omgivning (Översiktsplan 2012, Karlstads kommun) Wermlandskajen är planlagd för hamnändamål. Stadsbyggnadsprogrammet för Inre hamn anger kajen som ett utredningsområde och användningen är beroende av hur mycket av hamnverksamheten som kommer att vara kvar i detta område. Enligt beslut i kommunstyrelsen i november 2009 ska den östra delen av kajen användas av Vänerhamns bulkverksamhet. Detta medför konsekvenser för hur den västra delen av kajen kan nyttjas. Markanvändningen vid den västra delen av Wermlandskajen får inte påtagligt försvåra verksamheten vid Vänerhamn eftersom det är av riksintresse för sjöfart. 4.3 Avstånd till bostäder Närmaste bostadsbebyggelse finns på cirka 250 meters avstånd vid Herrhagen, nordväst om anläggningen. Vidare finns bostäder vid Lamberget som ligger cirka 300 bort, i nordostlig riktning. Det finns andra industriverksamheter med arbetsplatser cirka 100 meter från anläggningen.

45 MKB BILAGA D Vattenrecipientförhållanden Inloppet av kylvatten är i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamn. Primärrecipienten ingår i ett vattenområde benämnt Hammarösjön i norra Vänern. De flesta av Klarälvens förgreningar mynnar i Hammarösjön, tillsammans svarar de för cirka 86 procent av Klarälvens totala flöde, som därmed kraftigt påverkar vattenkvaliteten i området. Vattenrecipienten beskrivs mer i detalj i Bilaga D2. Klarälven huvudfåra Östra älvgrenen Västra älvgrenen Figur 5 Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Yttre Hamn markerat (röd cirkel) och utsläppspunkt markerat (röd pil) 4.5 Riksintressen Vänern ses som riksintresse för yrkesfiske. Klarälvsdeltat är definierat som riksintresse för naturvård ( Delar av Klarälvsdeltat utgör även Natura 2000-område, se Figur 6. Området är av både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet ( ). Området består av bl.a. naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation samt alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade.

46 MKB BILAGA D Figur 6 Riksintresse för naturvård (sned grönrastering) och Natura 2000-område (rak grönrastering i Klarälvsdeltat ( Sjöfartsverket har enligt beslut 2001 pekat ut Vänernhamn i Karlstad som riksintresse för kommunikationsanläggningar, se Figur 7. Figur 7 Riksintressen sjöfarten i Karlstad (Översiktsplan Karlstad 2012, Bilaga 1 Riksintressen enligt miljöbalken)

47 MKB BILAGA D Alternativ lokalisering För att använda befintlig kylare vid KVV Yttre Hamn kan annan placering av intagsoch utsläppsledningarna ses som alternativ lokalisering. Eftersom dessa ledningar redan finns på plats är det dock orimligt att lägga ledningar på alternativ plats Miljökonsekvenser Det kommer inte att utföras något ytterligare anläggningsarbete förutom det som redan är tillståndsgivet i tillståndet för fjärrkylaanläggningen. Det tillståndsgivna arbetet består av att intagsledningen kommer att förlängas och förses med galler samt att den befintliga kylvattenpumpen kommer att ersättas enligt beskrivning i avsnitt 2.2 i den tekniska beskrivningen, Bilaga A. Detta arbete är ännu inte utfört och kan komma att innebära visst schaktningsarbete i vatten. 5.1 Påverkan på vattenrecipienten Intag av kylvatten Inloppet är försett med galler och har en förstorad yta så att strömningshastigheten hålls låg (inte över 0,2 m/s) för att förhindra att fisk m m sugs in. Uttag av kylvatten bedöms inte försämra tillståndet i vattnet. Den ansökta verksamheten medför inte ökat maximalt flöde, 640 l/s, jämfört med tillståndsgiven verksamhet, men däremot ett ökat uttag per år, 8 miljoner m 3 per jämfört med cirka 4,3 miljoner m Utsläpp av uppvärmt kylvatten Miljökonsekvenserna av utsläpp av uppvärmt kylvatten har studerats av ÅF Infrastructure AB, se bilaga D2. Modellberäkningar som visar spridning av det uppvärmda kylvattnet från återkylaren till Yttre Hamn har utförts av IVL och redovisas också i bilaga D2. Beräkningarna visar på ett begränsat påverkansområde vid maximal värmelast och vid den högsta beräknade medelvärmelasten, vilket sker under den varmare delen av året. Påverkansområdet med en temperaturökning större än 1,5 ºC är inom hamnområdet och berör inte själva Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Klarälvsdeltat och Vänern är utpekat som laxfiskevatten och därmed gäller miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Påverkansområdet med en temperaturökning större än 1,5 ºC är geografiskt begränsat och någon risk för negativa effekter på fiskbeståndet i Hammarösjön och fiskvandringen i Klarälven bedöms inte föreligga. Kylvattenutsläppet bedöms inte heller utgöra något hinder för att Hammarösjön uppnår relevanta miljökvalitetsnormer för ytvatten, det vill säga God ekologisk status år 2015 respektive God kemisk ytvattenstatus år Bedömningen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven, varför riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern inte kommer att påverkas.

48 MKB BILAGA D Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte att förändras av KEABs planerade verksamhet. Natura2000-området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför inte påverkas av den ansökta verksamheten. Återkylning kommer normalt inte att behövas vintertid och därmed sker inget utsläpp av uppvärmt kylvatten då. Det tillståndsgivna utsläppet av uppvärmt vatten från fjärrkylaanläggningen sker dock även vintertid. Vintertid kan utsläpp av uppvärmt kylvatten medföra ökad dimbildning i den isfria delen av hamnen. Dimman som då kan bildas i området bedöms dock vara begränsad i jämförelse med den naturliga dimbildningen och därför inte medföra några olägenheter för båt- och biltrafik i området. Friluftslivet bedöms inte heller påverkas negativt Påverkan på riksintressen Den planerade verksamheten bedöms inte påverka något av riksintressena, riksintresse för yrkesfiske, riksintresse för naturvård, Natura 2000-området eller riksintresse för sjöfarten. 5.3 Överensstämmelse med miljömål I april 1999 fastställde Sveriges riksdag femton nationella miljömål. I november 2005 antogs ytterligare ett miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Riksdagen har också fattat beslut om delmål som anger inriktning och tidsperspektiv på vägen till att nå miljömålen. För att konkretisera miljöarbetet finns dessutom regionala och lokala delmål. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar för alla miljökvalitetsmål utom preciseringen till, "Begränsad klimatpåverkan", som ligger fast eftersom den är beslutad av riksdagen. Regeringens utgångspunkt vid utformningen av preciseringarna har varit att de ska ange ett miljötillstånd, vara åtgärdsneutrala, inte för omfattande och så långt som möjligt vara likartat utformade. Inom fyra prioriterade områden - luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald - fastställdes dessutom sammanlagt 13 nya etappmål. De värmländska miljömålen omfattar 14 övergripande miljökvalitetsmål till vilka hör 77 konkreta regionala mål. De reviderades år 2007 för att anpassas till de 16 nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande miljömål. Den senaste bedömningen av miljökvalitetsmålen avser Ingen bedömning har gjorts för 2010 beroende på att ny bedömningsgrund, som innebär att det är miljökvaliteten i sig som ska uppnås till Framöver ska istället förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen för 2020 bedömas. Karlstads kommun har tagit fram en miljö- och klimatstrategi för kommunen. Strategin antogs av kommunfullmäktige i september 2011.

49 MKB BILAGA D Påverkan på miljömålen från den planerade verksamheten Jämfört med nollalternativet kommer den planerade verksamheten bland annat att innebära bättre hushållning med naturresurser. Den planerade verksamheten har liten miljöpåverkan och bedöms inte försvåra uppfyllandet av något av miljömålen Samrådsredogörelse Samråd enligt miljöbalken har i huvudsak skett genom brev, möte och annons i tidningar, se bilaga D3. Samrådsmöten har skett med Länsstyrelsen i Värmlands län och Karlstad kommun. Samrådsunderlaget har reviderats och det senaste samrådsdokumentet redovisas i bilaga D3.1. Noteringar från samrådsmötet redovisas i bilaga D3.2. Samråd med myndigheter och föreningar har skett genom brev, daterade Samråd har skett med följande myndigheter m fl: Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Vänerhamn AB, Hamnmyndigheten vid Karlstads kommun och Hammarö kommun. Inbjudan och inkomna svar redovisas i bilagorna D Inbjudan till samråd med föreningar och inkomna svar redovisas i bilagorna D och 12. Samråd med allmänhet och särskilt berörda har skett genom annons i VF och NWT, se bilaga D3.11. Inga synpunkter eller frågor har inkommit till Karlstads Energi till följd av annonsen. Länsstyrelsen har fattat beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga D3.13. Synpunkter som framkommit i samrådsprocessen har inarbetats i tillståndsansökan med bilagor.

50 MKB BILAGA D Dokument Datum Bilaga Samrådsunderlag, , reviderad D3.1 Noteringar från möte med länsstyrelsen i D3.2 Värmlands län och Karlstads kommun Inbjudan till samråd med övriga myndigheter m fl, brev D3.3 Svar från Havs- och vattenmyndigheten D3.4 Svar från Hammarö kommun D3.5 Svar från Naturvårdsverket D3.6 Svar från Sjöfartsverket D3.7 Svar från Hamnmyndigheten vid Karlstads kommun D3.8 Inbjudan till samråd med föreningar, brev D3.9 Svar från Vänerns Sportfiskeförening och D3.10 Sportfiskeförbundet Annons VF och NWT D3.11 Svar från Nedre Klarälvens FVOF D3.12 Länsstyrelsens beslut om att verksamheten inte antas medföra betydande miljöpåverkan D3.13

51 BILAGA D1

52 BILAGA D2 nyhandläggare Caroline Grotell Tel Mobil Fax RAPPORT 1 (24) Datum Johan Thelander Karlstad Energi AB Uppdragsnr Ekologiska effekter av kylvattenutsläpp från Karlstad Energi ABs återkylare i Yttre Hamn ÅF INFRASTRUCTURE AB Strategiska miljötjänster Granskad ÅF CONSULT LTD Environmental Consulting Caroline Grotell Jukka Tana ÅF Infrastructure AB Hamntorget 3, Box 467, Karlstad. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

53 BILAGA D2 RAPPORT 2 (24) Innehåll SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING 4 2 KORT OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 MILJÖFÖRHÅLLANDEN I HAMMARÖSJÖN Vattenkvalitet Biologiska undersökningar Bottenfauna Påväxt - Kiselalger Fisk 10 4 UTSLÄPP AV KYLVATTEN Flöden och temperatur på kylvatten Spridningsberäkning av kylvattenutsläpp Resultat från spridningsberäkningar 14 5 EKOLOGISKA EFFEKTER AV KYLVATTEN Påverkan på fisk Påverkan på bottenfauna Påverkan på djur- och växtplankton samt övrig påväxt Påverkan på naturskyddsområden 21 6 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormer för ytvatten 22 7 REFERENSER 24 Bilaga Bilaga 1 Modellering av kylvattenspridning i Karlstad hamn. För Karlstad Energi AB. J. Malm & M. Karlsson. Rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. U3922.

54 BILAGA D2 RAPPORT 3 (24) Sammanfattning Karlstads Energi AB (KEAB) fick tillstånd i juni 2011 enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och en utloppsledning samt att bortleda kylvatten för en fjärrkylaanläggning (0,15 m 3 /s räknat som årsmedelvärde) samt att returnera uppvärmt kylvatten till Karlstad Yttre Hamn. I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen genomfördes en spridningsberäkning avseende kylvattenplymen i Karlstad Yttre Hamn samt en bedömning av miljökonsekvenserna. Slutsatsen var att påverkansområdet var begränsat till hamnområdet. Kylvattenutsläppen bedömdes inte ge upphov till några negativa ekologiska konsekvenser avseende miljöförhållandena i Hammarösjön eller Klarälvsdeltat. KEAB har nu för avsikt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen nyttja den tillståndsgivna kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning samt återledning av kylvatten. Anledningen är att KEAB planerar att i framtiden nyttja en befintlig återkylare som står på Kraftvärmeverket i Karlstad Yttre Hamn till att under vissa perioder kyla bort överskottsvärme från Hedenverket. Cirka 0,25 m 3 /s som medelvärde över året beräknas pumpas in till återkylaren vid den ansökta verksamheten. Kylvattenkretsen är helt skild från processkretsen i värmeväxlarna och några kemiska substanser tillkommer således inte till kylvattnet. Uppvärmt kylvatten från återkylaren kommer att återföras Vänern till den inre delen av Yttre Hamnen i Karlstad. Utloppet från Yttre Hamn leder till Hammarösjön i norra Vänern, där även Klarälven har sitt mynningsområde. Nya spridningsberäkningar, av det uppvärmda kylvattnet från återkylaren till Yttre Hamnen, visar på ett begränsat påverkansområde vid maximal värmelast och vid den högsta beräknade medelvärmelasten, vilket sker under den varmare delen av året. Påverkansområdet med en temperaturökning större än 1 ºC förhåller sig inom hamnområdet och berör inte själva Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Temperaturökningen större än 0,5 ºC förhåller sig också i anslutning eller strax utanför hamnområdet. Miljökvalitetsnormen beträffande temperatur (1,5 ºC ökning jämfört med opåverkat område) för laxfiskvatten kommer således inte att överskridas för Vänern eller Klarälven. Bedömningen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven, varför riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern inte kommer att påverkas. Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte att förändras av KEABs planerade verksamhet. Natura2000-området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför inte påverkas av den ansökta verksamheten. KEABs kylvattenutsläpp bedöms inte heller utgöra något hinder för att Hammarösjön uppnår God ekologisk status år 2015 respektive God kemisk ytvattenstatus år 2015.

55 BILAGA D2 RAPPORT 4 (24) Inledning Karlstads Energi AB (KEAB) producerar energi i form av el och fjärvärme. KEAB fick nytt tillstånd enligt miljöbalken år 2012, för att komplettera det befintliga Hedenverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. KEAB planerar att i framtiden nyttja en befintlig återkylare som står på Kraftvärmeverket i Karlstad Yttre Hamn till att under vissa perioder kyla bort överskottsvärme från Hedenverket. KEAB fick tillstånd i juni 2011 enligt miljöbalken att komplettera befintlig intagsledning och utloppsledning samt att bortleda kylvatten för en fjärrkylaanläggning (0,15 m 3 /s räknat som årsmedelvärde) samt att returnera uppvärmt kylvatten till Karlstad Yttre Hamn. KEAB har nu för avsikt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen nyttja den tillståndsgivna kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för återkylning av fjärrvärmevatten. Cirka 0,25 m 3 /s som medelvärde över året beräknas pumpas in till återkylaren vid den ansökta verksamheten. Vid eventuell drift av den planerade fjärrkylaanläggningen begränsas återkylning av fjärrvärmevatten så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 0,25 m 3 /s räknat som årsmedelvärde. I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen genomfördes en spridningsberäkning avseende kylvattenplymen i Karlstad Yttre Hamn samt en bedömning av miljökonsekvenserna (Grotell, 2010). Slutsatsen var att påverkansområdet var begränsat till hamnområdet. Kylvattenutsläppen bedömdes inte ge upphov till några negativa ekologiska konsekvenser avseende miljöförhållandena i den närbelägna Hammarösjön eller Klarälvsdeltat och således inte påverka förekommande lekvandring av laxfiskar. Inför ansökan om utsläpp av kylvatten till Karlstad Yttre Hamn från återkylning av fjärrvärmevatten har spridningsberäkningar genomförts (Bilaga 1). I föreliggande rapport redovisas påverkansområdet av kylvattnet samt en bedömning av miljökonsekvenserna.

56 BILAGA D2 2 Kort områdesbeskrivning RAPPORT 5 (24) Kylvatten kommer att återföras till den inre delen av Yttre Hamnen i Karlstad (Figur 2.1 och 4.1). Utloppet från Yttre Hamn leder till Hammarösjön i norra Vänern, där även Klarälven har sitt mynningsområde. I Figurerna åskådliggörs omgivande vattenområden (Klarälvsdeltat och Hammarösjön). Klarälven huvudfåra östra älvgrenen västra älvgrenen Figur 2.1 Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Yttre Hamn markerat (röd cirkel) och utsläppspunkt markerat (röd pil). De flesta av Klarälvens förgreningar mynnar i Hammarösjön. Tillsammans svarar de för ca 86 % av Klarälvens totala flöde, som därmed kraftigt påverkar vattenkvaliteten i området (ALcontrol, 2010). Medelflödet i Klarälven för åren har varit ca 188 m 3 /s (ALcontrol, 2008; ALcontrol, 2009; ALcontrol, 2010).

57 BILAGA D2 RAPPORT 6 (24) Vänern ses som riksintresse för yrkesfiske (Thörnqvist, 2006), medan Klarälvsdeltat är definierat som riksintresse för naturvård (Figur 2.2; ). Delar av Klarälvsdeltat utgör även Natura2000 område (Figur 2.2; ). Området är både av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet ( ). Området består av bl.a. naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation samt alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade. Riksintresse naturvård Natura2000 Figur 2.2 Riksintresse naturvård (sned grönrastrering) och Natura2000 områden (rak grönrastrering) i Klarälvsdelta (Från ).

58 BILAGA D2 RAPPORT 7 (24) Till Hammarösjön leds även utsläpp från två kommunala reningsverk. Till nordöstra delen av Hammarösjön rinner även Alsterälven (Figur 2.3), som dock har ett litet flöde i jämförelse med Klarälven. I figur 2.3 åskådliggörs vattenförekomsten Hammarösjön, för vilken har fastställts miljökvalitetsnormer för ytvatten enligt EUs vattendirektiv (se avsnitt 6.2). Alsterälven Yttre Hamn Sä3 Sä32 Figur 2.3 Vattenförekomsten Hammarösjön i norra Vänern. Provtagningsstation (Sä32) för vattenkvalitet och bottenfauna markerad. Provtagningsstation (Sä3) för kiselalger markerad. (Från

59 BILAGA D2 3 Miljöförhållanden i Hammarösjön 3.1 Vattenkvalitet RAPPORT 8 (24) Vattenkvaliteten i Hammarösjön registreras i samband med den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern vid station Sä32 (Figur 2.3). Här följer en kort sammanfattning baserat på resultat från årsrapporter (ALcontrol, 2008; ALcontrol, 2009; ALcontrol, 2010, ALcontrol, 2011). Vattenkvaliteten i Hammarösjön bedömdes som hög för år 2009 enligt ALcontrol (2010). Medelhalterna av fosfor var låga och kväve-halterna måttligt höga. Medelhalterna av syreförbrukande organiskt material (TOC) var låga och det var syrerikt. Klorofyllhalterna (mått på algmängden) var låga. Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor påvisade kväve-fosforbalans i Hammarösjön, varför risken för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger var liten. (ALcontrol, 2010). Slutsatsen var densamma för undersökningsåret 2010 (ALcontrol, 2011). Siktdjupet har bedömts till måttligt under åren 2009 och 2010 (Alcontrol, 2010 & 2011) där Klarälvens transport av organiskt och suspenderat material utgör ett större bidrag. Resultat från en tidigare period ( ) visar på liknande resultat, såsom åren (ALcontrol, 2008; ALcontrol, 2009). Halterna av näringsämnena fosfor och kväve har under perioden varit låga respektive måttligt höga. Halten av organiskt material under samma period, mätt som totalt organiskt kol (TOC), har varit låg. Syrehalten i bottenvatten i Hammarösjön för åren bedömdes som syrerikt tillstånd (ALcontrol, 2010 & ALcontrol, 2011), medan perioden bedömdes som måttligt syrerikt jämfört (ALcontrol, 2008). En bedömning av tillståndet har även genomförts enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (NV 2007), där resultat klassas enligt status i fem nivåer (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Statusen i Hammarösjön bedömdes för åren som hög för kvalitetsfaktorerna Näringsämnen, Klorofyll och Siktdjup (Alcontrol, 2010). Bedömningen för år 2010 är densamma (Alcontrol, 2011). 3.2 Biologiska undersökningar Bottenfauna Bottenfaunaundersökning utförs årligen i Hammarösjön (station Sä32, se Figur 2.3). Resultat redovisas i Figur 3.1 som antal taxa (djurgrupper), antal individer per area och som två olika index. BQI indexet (Benthic Quality Index) baseras

60 BILAGA D2 RAPPORT 9 (24) på artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning. O/C-index anger förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och fjädermygglarver (Chironomidae) och är ett annat mått på syrgasförhållanden och organisk belastning. Utifrån resultaten görs en bedömning avseende Hammarösjöns syre- och näringstillstånd (se figur 3.1). Status för bottenfauna med avseende på näringstillståndet har klassats som god åren och som måttlig år 2010 enligt NV:s bedömningsgrunder (NV, 2007). Näringstillståndet enligt tidigare bedömning har i regel varit måttligt näringsrika förhållanden. Syretillståndet baserat på bottenfauna har i regel varit måttligt syrerikt med enstaka år av syrerikt-mycket syrerikt tillstånd. År 2010 bedömdes förhållandena dock som syrefattiga, till skillnad mot resultaten från vattenkvaliteten, vilket visade på syrerika bottenvatten (avsnitt 3.1). Figur 3.1 Resultat av bottenfaunaundersökningar i Hammarösjön (Sä32) för perioden Resultaten redovisat som medelantal, antal/area, BQI- och OC/-index samt bedömning avseende närings- och syretillstånd. Från ALcontrol, (Förklaring av indexen BQI och O/C, se löpande text).