Utvärdering av högskoleutbildning för omvårdnadspersonal

Transkript

1 Utvärdering av högskoleutbildning för omvårdnadspersonal Av: Helena Andershed & Mats Andersson APeL Maj 2005

2 Förord I det kunskapsbaserade samhället ökar ständigt kraven på kunskap och kontinuerligt lärande för individuell utveckling, högre kvalitet på varor och tjänster, ett jämlikt och demokratiskt samhälle osv. Utbildning och arbete har sedan industrisamhällets framväxande skett i separata system med få naturliga beröringspunkter. Mer utbildning till fler individer under hela livet har blivit en nationell strategi, men sambanden mellan utbildning och utveckling är inte enkla. Om insatser på individnivå ska leda till mera än individuell utveckling, behöver utbildning i mycket högre grad ske i samspel med arbetslivet. Utbildning och arbete måste integreras. Detta handlar bl.a. om att knyta utbildningsinsatserna till de pågående processerna på arbetsplatsen, att bekräfta och ta tillvara det lärande som sker i vardagen och låta ny kunskap ge perspektiv på det lärande som pågår. På så sätt kan utbildning vara ett medel både för verksamhetsutveckling och för den egna individens lärande. Med denna utvärderingsrapport lyfter vi fram ett angeläget område i den pågående utvecklingen av strategier för arbetsplatslärande. Utvärderingsrapporten beskriver resultaten och effekterna av en högskolesatsning riktad till omvårdnadspersonal på initiativ av Svenska Kommunalarbetareförbundet och med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Det är också dessa organisationer som initierat och finansierat utvärderingsuppdraget. Företrädare för dessa centrala parter har även ingått i den referensgrupp som biträtt i arbetet. Deltagare i referensgruppen har varit Leif Nordin och Filippa Devletyan, Svenska Kommunalarbetareförbundet samt Kerstin Ahlsén och Mats Svedin, Sveriges Kommuner och Landsting. APeL som är ett nationellt FoU-centrum för arbetsplatslärande (se fick uppdraget att utföra utvärderingen. Vi som utfört uppdraget och som är författare till denna rapport är Helena Andershed och Mats Andersson, båda verksamma som forskningsassistenter och utvecklingsledare. Särskilt viktig för utvärderingens upplägg och inriktning har Lennart Svensson, adjungerad professor vid Linköpings Universitet och forskningsledare vid APeL, varit genom att ha bidragit med vetenskapligt stöd. Vi vill rikta ett särskilt tack till Anna Hugosson och Camilla Karlsson, som på uppdrag av APeL hjälpte oss att koda in samtliga enkätsvar. Ett stort tack vill vi också rikta till de personer som ställt sig till förfogande för intervjuer och till alla som tagit sig tid att besvara enkäten. Ett särskilt tack vill vi rikta till de som deltagit i det analysseminarium som anordnades inom utvärderingsuppdragets ram. Analysseminariet genomfördes i en positiv anda där många viktiga erfarenheter och förslag kom fram. Vår förhoppning är att i rapportens resultat och föreslagna åtgärder skall tas omhand och utvecklas på längre sikt. För att förslagen i rapporten ska leda till åtgärder krävs samverkan på många plan. En fortsatt partssamverkan mellan arbetsmarknadens parter samt med utbildningsanordnare och forskningsaktörer kan vara en del i det fortsatta viktiga arbetet. Lindesberg i maj 2005 Författarna 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Kortfattad bakgrund - uppdraget Genomförande... 5 Steg 1 enkätundersökning... 6 Steg 2 intervjuer... 7 Steg 3 analysseminarium Läsanvisningar Enkätresultaten Vem har besvarat enkäten inledande bakgrundsfakta Varför läsa högskoleutbildning inom området Vård och omsorg? Utbildningen en utveckling för mig som individ? Utbildningen en utveckling för min organisation och arbetsplats? Så har utbildningen tagits tillvara av min arbetsgivare Så borde min arbetsgivare ha tillvaratagit mitt deltagande i utbildningen Arbetsplatsens roll vilket stöd har deltagarna fått från arbetsgivare, arbetskamrater och fack? Stödet och stöttningen från arbetsgivaren/chefen Stödet och stöttningen från arbetskamraterna Stödet och stöttningen från facket Brist på stöd en orsak till att utbildningen inte kunnat avslutas i tid enligt kursplanen Utbildningsanordnarens roll - arbetsformer och innehåll i utbildningen Individuell anpassning med hänsyn till arbete, hem och fritid Individuell anpassning med hänsyn till tidigare erfarenheter Deltagarnas uppfattning om innehållet i kurserna Analys Inte bara individer behöver lära Strategier för kompetensutveckling finns de? Vem äger frågan om kompetensutvecklingsstrategier? Har olika arbetsgivare olika strategier för kompetensutvecklingsfrågor? Individuell utveckling inte den enda anledningen till att man vill studera Stöd under utbildningstiden vilket ansvar har arbetsplatsen? Olika slags stöd och stöttningar från arbetsgivaren Stöd och stöttning (eller bristen på stöd och stöttningar) från facket Arbetsplatsen som lärmiljö Morgondagens högskola vilket ansvar har utbildningsanordnarna? En traditionell syn på en traditionell utbildning Individuell anpassning en möjlighet eller utopi? Skiljer sig lärosätena åt? Kan man utbilda kompetens? Slutsatser/slutdiskussion Samverkan mellan arbetsliv och utbildning Arbetsplatsen som lärmiljö Övergripande strategier och lokal förankring måste gå hand i hand

4 1. Inledning Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården etc, bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt har vi en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. Om unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket utan i högsta grad också om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Frågan om kompetensutveckling för omvårdnadspersonal har fått de centrala parterna att gemensamt ställa sig bakom en satsning på högskoleutbildning i omvårdnadskunskap. Svenska Kommunalarbetareförbundet har dessutom arbetat med en strategi för hur deras medlemmar ska kunna erbjudas högskolestudier som är anpassade för förvärvsarbetande. Kommunalarbetareförbundet har gjort en unik satsning. Man har sett till att 300 av deras medlemmar har fått universitetsutbildning. Något liknande initiativ har inte tagits tidigare, vare sig inom eller utom landet. Vad som är unikt är också att det bakom några av dessa utbildningar finns en central partssamverkan. Tillsammans med arbetsgivarparten Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, har Kommunal arbetat fram förutsättningarna för genomförandet av utbildningarna. Vad är det för poäng med att LO-medlemmar får universitetsutbildning? Vad ville parterna uppnå med sin satsning? Vilka resultat blev det? Hur upplevde deltagarna utbildningarna? Vad lärde de sig? Vilken nytta hade de av sina nya kunskaper i arbetet? Det här var frågor som ingick i uppdraget för utvärderingen. Vi som fick uppdraget arbetar på APeL som är ett FoU-centrum för arbetsplatslärande (se Vi ville göra utvärderingen på vårt sätt, nämligen med en interaktiv metod dvs. att forska med deltagarna. Det innebär att uppdragsgivare och deltagare involveras i hela utvärderingen från problemformulering till spridning av resultaten. 3

5 Den inledande diskussionen ledde till en fokus på följande frågor: 1. Hur har man lyckats kombinera formellt och informellt lärande? Knyter utbildningarna an till deltagarnas praktiska erfarenheter? Är utbildningarna styrda av kursplaner eller av deltagarnas praktiska problem? Vilken pedagogik tillämpas? Hur ser arbetsformerna ut? 2. Har man lyckats förena individuellt och organisatoriskt lärande? Kan deltagarna använda sina nya kunskaper i arbetet? Finns det ett handlingsutrymme i organisationen som tillåter deltagarna att utvecklas och att pröva nya arbetsmetoder? Står arbetsledning och chefer bakom den satsning som gjorts? Hur reagerar arbetskamraterna på nya idéer och förslag från kursdeltagarna? Dessa frågor är centrala både ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Forskning visar att det finns en klyfta mellan arbetsliv och utbildning, något som gör att utbildning och vardagslärande hålls isär. På samma sätt kommer det individuella lärandet sällan organisation och verksamheten till del. Vi är genuint nyfikna på om man med de här utbildningarna har lyckats bättre i dessa avseenden. Med vår utvärdering ska vi försöka besvara dessa frågor. Vi nöjer oss alltså inte med att bedöma i vilken utsträckning deltagarna är nöjda med utbildningen för egen del. Det är i sig en viktig fråga, men det fanns en större ambition än så med satsningen. 4

6 1.1 Kortfattad bakgrund - uppdraget Ämnet Vård och omsorg har sina rötter i den enskilda yrkesutövarens erfarenhetsbaserade praktikerkunnande och i den kollegiala yrkeskunskap som utvecklas bland erfarna yrkesutövare och som utgår från arbetsfunktioner i vård och omsorg (Pilhammar Andersson, 1999). Svenska Kommunalarbetareförbundet har, för att bredda kompetensen bland sina medlemmar, genom ett samarbete med Institutionen i Vårdpedagogik vid Göteborgs Universitet utvecklat en högskoleutbildning relaterad till vård och omsorg. Utbildningen vänder sig till yrkesverksamma inom vård och omsorg som dessutom har högskolebehörighet. Syftet med utbildningen är att tillföra såväl de yrkesverksamma som området i dess helhet ny och bredare kunskap inom området. Även arbetsgivarparten Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, har på ett tidigt stadium varit involverade i de aktuella utbildningarna. Arbetsgivarparten har bl.a. hjälpt Göteborgs Universitet att bilda en s k referensgrupp med representanter från region, landsting och närliggande kommuner. Referensgruppen har haft som uppgift att hjälpa Göteborgs Universitet med utveckling av deras kurser för omvårdnadspersonal. En viktigt poängterande är att Kommunalarbetarförbundet sedan några år tillbaka arbetar aktivt med frågan om medlemmarnas möjligheter att förverkliga det livslånga lärandet. Som ett led i detta arbete har Kommunal formulerat en vision och utformat en strategi för satsningen på högskolestudier för sina medlemmar 1. Svenska Kommunalarbetarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting har med hänsyn till ovanstående tillfrågat APeL 2 om förutsättningarna för att genomföra en utvärdering av denna högskolekurs. För att göra resultatet av utvärderingen mer generaliserbar och än mer intressant innebar förfrågan att utvärderingen även skulle omfattas av ett par högskoleutbildningar ytterligare inom området. Urvalet av dessa hamnade till slut på ett par uppdragsutbildningar som genomförts av Karlstad Universitet och Umeå Universitet. 1.2 Genomförande Utvärderingsuppdraget påbörjades under våren 2004 med att vi utformade en enkät som ett första steg i vårt uppdrag. Men att enbart genomföra en enkätundersökning ansåg vi emellertid inte skulle vara tillräckligt för att besvara de frågor vi hade som avsikt att få besvarade, även om enkäten skulle utgöra huvuddelen i utvärderingen. Med hjälp av en enkät ansåg vi att vi skulle kunna få en bild över situationen, men det är svårt att finna förklaringar till varför situationen ser ut som den gör endast med hjälp av en enkätundersökning. För att tränga djupare i frågeställningen och för att finna förklaringar till situationen behövde vi ta hjälp. Denna hjälp kunde vi få genom att i samtal med berörda fördjupa oss i frågeställningen. Vi valde alltså att analysera och tolka enkätsvaren tillsammans med de berörda, istället för att vi själva ensamma skulle ansvara för denna analys. Av den anledningen valde vi att genomföra undersökningen i flera steg. Nedan presentar vi de olika stegen. 1 Se bilaga 1 2 APeL är ett nationellt FoU-centrum för arbetsplatslärande (se 5

7 Steg 1 enkätundersökning Steg ett i utvärderingsuppdraget innebar att en enkätundersökning gjordes. Utvärderingen tog sin utgångspunkt från en enkätundersökning riktad till deltagare vid tre skilda lärosäten. Enkäten riktades till deltagare som läst följande: De deltagare som under åren 1998 fram till och med 2003 läst någon eller några av de delar som ingår i det reguljära programmet Vårdpedagogik med inriktning mot vård och omsorg, 1 20, 21 40, samt poäng, vid Institutionen för vårdpedagogik, Göteborgs universitet. De deltagare som under läsåret 2003 läst kursen Att möta människor med smärta, 5 poäng vid Karlstads universitet. De deltagare som under läsåret läst utbildningen Kompetenshöjande utbildning för undersköterskor, 1 40 poäng vid Umeå universitet. Enkäten innehöll 75 frågor varav tio hade öppna svarsalternativ där deltagarna fritt fick fylla i sina svar. En så kallad testenkät skickades ut till ett tiotal personer som fick ge synpunkter på enkätens utformning och på frågorna innan den slutliga enkäten skickades ut. I tabellen nedan kan vi utläsa att undersökningen bygger på ett resultat från totalt 233 stycken inkomna enkätsvar. Detta innebär en svarsfrekvens på 61 %, vilket betyder ett bortfall på 39 %. Av dessa förklaras 7 % bero på anledningen adressat okänd, dvs att enkäten aldrig nådde fram till den efterfrågade personen då denne hade flyttat. Efter det kvarstår ett bortfall på 32 %. Bortfallet betraktas som slumpvis. Antal utskickade enkäter Antal inkomna enkäter Bortfall Svar % Göteborgs universitet 327 st 190 st 137 st 58 % Karlstads universitet 31 st 23 st 8 st 74 % Umeå universitet 24 st 20 st 4 st 83 % Totalt 382 st 233 st 159 st 61 % Tabell 1: Bortfallstabell Via enkätsvaren kunde en grundläggande bild av utbildningen och dess koppling till arbetslivet ges, men för att kunna konkretisera enkätsvaren och för att finna förklaringar till dessa behövde enkätundersökningen kompletteras. 6

8 Steg 2 intervjuer Steg två i utvärderingsuppdraget innebar att intervjuer genomfördes med slumpvis utvalda lokalt fackliga förtroendevalda för svenska Kommunalarbetareförbundet, slumpvis utvalda arbetsgivarrepresentanter på såväl arbetsplatsnivå som strategisk nivå (t ex utbildningsansvariga, utvecklingsansvariga eller personalchefer) samt slumpvis utvalda representanter från utbildningsanordnarna. Intervjuerna utfördes via telefon där vi tillsammans med de intervjuade kunde diskutera preliminära enkätresultat utifrån deras respektive perspektiv. Totalt gjordes 18 intervjuer, varav två gjordes med representanter från utbildningsanordnarna, sju gjordes med fackliga representanter och nio gjordes med arbetsgivarrepresentanter. Steg 3 analysseminarium I steg tre bjöd vi in såväl deltagare och före detta deltagare som fackliga representanter, arbetsgivarrepresentanter samt representanter från utbildningsanordnarna till ett gemensamt analysseminarium. Detta för att hjälpa oss att komma ännu en bit längre i vårt arbete att förstå och tolka enkätsvaren. Vid seminariet deltog sju deltagare och före detta deltagare. Endast en facklig representant deltog likväl som att en representant från utbildningsanordnarna deltog. Tyvärr kunde ingen arbetsgivarrepresentant vara med vid seminariet, då de inte ansåg sig kunna undvara den tid som skulle gå åt till detta. 1.3 Läsanvisningar I rapporten är det framförallt resultaten från steg 1, dvs från enkätundersökningen, som vi kommer att presentera och analysera. De intervjuer och de samtal som förts kommer att komplettera och tydliggöra vissa av de delar som vi funnit vara intressanta att fördjupa oss i. Med hjälp av citat kommer dessa delar läsaren till del, men vi kommer även att föra in delar från intervjuerna och samtalen i analys och slutsatser. Vi har valt att presentera rapporten i följande ordning. Med utgångspunkt från de effekter och det resultat som deltagarna uppnått genom sina utbildningar vill vi se om det går att finna några mönster i vad det är som gjort att effekterna och resultaten blivit det de blivit. I vilken grad har arbetsplatserna involverats och stöttat såväl deltagarna som dess utbildning? Med arbetsplatserna menar vi både arbetsgivaren/chefen, arbetskamraterna och facket. Därefter har vi valt att se till utbildningsanordnarnas roll. Har deltagarna kunnat vara med att påverka och utforma kurserna? Har det tagits individuella hänsyn med tanken på bredden av deltagare? På vilket sätt märks det att det är utbildningar som tagits fram på initiativ och inom ramen för svenska Kommunalarbetareförbundets kompetensutvecklingssatsningar? Samma struktur används både när vi, inledningsvis, presenterar enkätresultaten, som när vi därefter analyserar dem. Rapportens avslutande del, slutsatser/slutdiskussion, summerar rapporten, men är även framåtblickande. Vi vill förtydliga för dig som läsare att det endast i vissa enstaka fall funnits gruppvisa skillnader i hur man besvarat enkäten. Med andra ord kan vi endast i några enstaka frågor se skillnader i hur deltagarna t ex i Göteborg har svarat i förhållande till deltagarna i Karlstad och 7

9 Umeå. Detta gäller också frågan om skillnaden mellan deltagare som varit bosatta på studieorten och hur de svarat i förhållande till dem som pendlat eller läst på distans. På motsvarande sätt kan vi inte annat än i några enstaka fall se skillnader i hur personer som är anställda inom Landstinget besvarat frågorna i förhållande till dem som är kommunalt anställda. I de fall där vi kunnat utläsa gruppvisa skillnader kommer detta att kommenteras i texten (analysavsnittet), i annat fall anses skillnaderna i svaren vara slumpvis beroende. 8

10 2. Enkätresultaten I följande avsnitt kommer vi att presentera det resultat och de svar som deltagarna givit i enkätundersökningen. Vi har valt att presentera resultaten under tre olika områden. Det första området vi kommer att presentera är varför deltagarna velat gå sin utbildning och för vem utbildningen är till för. I detta avsnitt har vi alltså ställt frågor kring varför man valt att gå utbildningen, men framförallt hur detta är överrensstämmande med vad som faktiskt hänt efter att utbildningen avslutats, både för den enskilda individen och på dennes arbetsplats. Det andra området vi kommer att presentera är vilket stöd som getts från såväl arbetsgivare och facket som arbetskamraterna. Att studera och samtidigt arbeta borde ställa krav på att det finns en förståelse från omgivningen. Detta samtidigt som det kan tyckas vara såväl arbetsgivarnas som fackets intresse att det ges förutsättningar för att kunna genomföra dessa studier. Det tredje och avslutande området vi kommer att presentera handlar i första hand om utbildningen och utbildningsanordnarnas roll. Vi kommer att presentera vad deltagarna själva upplever att utbildningen innehållit för inslag samt om deltagarna upplever att utbildningen skiljer sig från andra högskoleutbildningar. Detta med tanke på att denna utbildning har en speciell målgrupp såtillvida att deltagarna i de flesta fall är kopplade till en arbetsplats och att utbildningen tillkommit på initiativ av svenska Kommunalarbetareförbundet. Genom enkätens så kallade öppna svarsalternativ har många av svaren dessutom kunnat konkretiseras. Några av dessa öppna svar presenteras i detta avsnitt som citat. Vi inleder dock avsnittet med att ge lite bakgrundsfakta kring dem som har besvarat enkäten. 2.1 Vem har besvarat enkäten inledande bakgrundsfakta Av de som besvarat enkäten var 94,8 % kvinnor medan 5,2 % var män. Åldersvariationen var emellertid stor med en spridning från 1941 som äldsta födelseår till 1980 som yngsta. I 50,6 % av fallen är Kommunen nuvarande arbetsgivare, medan 34,3 % hade Landstinget som arbetsgivare. 13,7 % har angett att de har någon annan arbetsgivare än Kommun eller Landsting. Av dessa 13,7 % arbetar ungefär en tredjedel, dvs ungefär tio personer inom privatägd sjukvård. De flesta av de som besvarat enkäten är medlemmar i svenska Kommunalarbetareförbundet, närmare bestämt 82,4 % medan 3,0 % är medlemmar i Vårdförbundet. 7,3 % är fackligt 9

11 anslutna till något annat fackförbund (framförallt till SKTF), samtidigt som 7,3 % anger att de inte alls är fackligt anslutna. Om vi ser till deltagarnas tidigare studienivå, dvs vilka utbildningar de gått innan de påbörjade de aktuella högskoleutbildningarna, kan vi konstatera att 17,6 % har en tidigare högskoleexamen medan 39,1 % har läst någon eller några enstaka kurser på högskolenivå. Vi kan vidare konstatera att närmre hälften (42,1 %) av dem som besvarat enkäten tidigare har läst på Komvux. Examen högskoleprogram Enstaka högskolekurs Komvux KY-utbildning Folkbildning 17,6 % 39,1 % 42,1 % 11,2 % 3,9 % Tabell 2: Tidigare utbildningar Av de som besvarat enkäten hade 28,8 % sin bostad på studieorten under sin studietid, 28,3 % hade sin bostad inom 10 mils radie från studieorten medan 27,9 % hade sin bostad 10 mil eller längre bort från studieorten. Bostad på studieorten Bostad inom en radie av 10 mil från studieorten Bostad 10 mil eller längre bort från studieorten Ej svar 17,6 % 39,1 % 42,1 % 11,2 % Tabell 3: Bostadsort under studietiden Eftersom de aktuella utbildningarna är ett partsgemensamt intresse samtidigt som vi senare i denna rapport kommer att kunna se att arbetsgivarna i många fall varit med att stödja deltagarnas deltagande kan det vara intressant att se vem som givit information om utbildningen. 10

12 Vem gav information om utbildningen Annan 16% Arbetsgivare 32% Utbildningsanordnaren 21% Arbetsgivare Arbetskamrat 13% Facket 18% Facket Arbetskamrat Utbildningsanordnaren Annan Figur 1: Vem gav information om möjligheten att kunna delta på de aktuella utbildningarna? I figuren ovan kan vi se att 32 % fått information om möjligheten att kunna delta på de aktuella utbildningarna via sin arbetsgivare. 21 % har fått motsvarande information via utbildningsanordnaren, vilket deltagarna själva nämner oftast har skett via annonser i studiekataloger. 18 % anger att facket varit den som informerat om möjligheten att kunna delta på de aktuella utbildningarna. Här tycks det främst ha varit via annonser i fackets egna medlemstidningar som informationen har skett. Bland de 16 % som anger att de fått informationen via någon annan har fleratlet uppgett kamrater, dagspress/lokaltidningen eller studievägledare som den de fick informationen av. Som avslutning på detta inledande avsnitt kan vi konstatera att det är 12,9 % av de som besvarat enkäten som inte avslutat sin utbildning enligt kursplanen. Av dessa har flertalet angett att de endast har eller har haft sin examensuppsats kvar att göra när utbildningen egentligen borde ha varit avslutad och att detta främst berott på tidsbrist. Flera anger i öppna svarsalternativ att det varit svårt att kombinera familj och/eller arbete med studierna. I nästkommande del kommer vi att presentera resultaten från enkäten lite mer ingående. Vi inleder med att se vilka effekter eller resultat deltagarna upplever att utbildningen lett till. 2.2 Varför läsa högskoleutbildning inom området Vård och omsorg? Enkätsvaren likväl som de intervjuer och andra personliga kontakter vi haft med deltagare eller tidigare deltagare visar att de är mycket nöjda med de aktuella utbildningarna generellt (vilket vi kommer att utveckla mer senare i rapporten). Då utfallet oftast har att göra med det förväntade resultatet ville vi veta varför deltagarna valt att gå utbildningen vilken var deras drivkraft? 11

13 Jag valde att gå utbildningen av följande anledningar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Personlig utveckling För att klara mitt arbete bättre För att kunna byta arbetsuppgifter Annat För att få behörighet För att komma bort från arbetet För att kunna byta arbetsgivare Figur 2: Varför har deltagarna valt att gå de aktuella utbildningarna? I figuren ovan kan vi se att näst intill samtliga (96,1 %) har valt att gå utbildningen för att få personlig utveckling. Vi kan också se att näst intill hälften (48,3 %) av de som besvarat enkäten har valt att gå utbildningen för att klara arbetet bättre. Däremot tycks de flesta vara nöjda med sina respektive arbetsplatser då det endast är ett fåtal av dem som besvarat enkäten som valt att gå utbildningen för att kunna byta arbetsgivare (7,8 %). Det är inte heller i någon hög grad för att komma bort från arbetet (9,9 %) som man valt att gå utbildningen, vilket inte är konstigt eftersom flertalet arbetat parallellt med att de gått utbildningen. Av de 19 % som svarat att de valt att gå utbildningen av något annat skäl än de angivna exemplen kan vi inte utläsa något generellt mönster. Det enda angivna alternativet som är återkommande i flera fall är skälet att få högre lön. Utbildningen en utveckling för mig som individ? Hur har då dessa förväntningar uppfyllts? Tycker deltagarna att de fått en personlig utveckling och en ökad förmåga att klara sitt arbete bättre? Som vi kan se i figur 3 anser deltagarna själva att de utvecklats på de flesta av de angivna svarsalternativen. Det bör förtydligas att det i enkäten var en separat fråga för varje angivet exempel, där det skulle anges huruvida man ansåg att följande exempel stämde överens med verkligheten. 12

14 Genom utbildningen som helhet har jag utvecklat 100% 80% 60% 40% 20% 0% Min förmåga att reflektera och kritiskt granska Goda och relevanta ämneskunskaper En ökad helhetssyn för vård och omsorgskedjan Min förmåga att sätta ord på mitt eget kunnande Min förmåga att argumentera Min förmåga att lösa problem Min förmåga att utföra mitt arbete generellt Min förmåga att fatta beslut Figur 3: Vad anser deltagarna att de genom utbildningen som helhet har utvecklat? De flesta (91,4 %) av de som besvarat enkäten ansåg att de genom utbildningen utvecklat sin förmåga att reflektera och kritiskt granska. Det alternativ som ansågs stämma sämst överens med verkligheten var att man genom utbildningen utvecklat en förmåga att fatta beslut. Men trots att detta alternativ som var minst överensstämmande med verkligheten var det ändå 67,2 % som tyckte att de också utvecklat denna förmåga. Vad vi kan konstarera är att deltagarna själva tycker att de utvecklats i väldigt hög grad och inom många områden som individer genom att de gått utbildningen. På så sätt kan vi konstatera att de främsta förväntningarna varför man valt att gå utbildningen, dvs för att få personlig utveckling och att klara sitt arbete bättre, uppfyllts. Vi har alltså kunnat konstatera att de som besvarat enkäten anser att de i hög grad utvecklat förmågor som direkt kan kopplas till deras arbete. På motsvarande sätt som vi i ovanstående figur 3 kan se att utbildningen lett till positiva resultat vad gäller deltagarnas egna utveckling, kan vi i figur 4 se att deltagarna ansett att utbildningen i hög grad har påverkat dem som individer inom de angivna områdena. 13

15 Utbildningen har påverkat mig som individ på följade sätt 100% 80% 60% 40% 20% 0% Positivare inställning till mitt arbete Större ansvarstagande Ökad motivation till fortsatta studier Ökat självförtroende Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Ökad möjlighet till ny arbetsgivare Figur 4: Hur anser deltagarna att utbildningen påverkat dem som individer? I figur 4 framgår att deltagarna upplever att det framförallt är deras självförtroende som ökat genom utbildningen (80,6 %). Vi kan vidare konstatera att deltagarna i hög grad upplever att utbildningen påverkat dem som individer i form av att de fått en ökad motivation till fortsatta studier (75%) likväl som en ökad motivation till att vilja byta arbete/arbetsuppgifter (65,5%). Även om det inte är så vanligt att utbildningen lett till att deltagarna bytt arbetsgivare (men inte heller valt att gå utbildningen just för detta) kan vi se att hälften av deltagarna (50,9 %) trots allt anser att deras möjligheter till ny arbetsgivare ökat. Resultaten som presenterats ovan visar tydliga mönster på att deltagarna i hög grad utvecklats som individer. Frågan är om denna utveckling också kan kopplas till utveckling för verksamheten och för arbetslaget. 14

16 Utbildningen en utveckling för min organisation och arbetsplats? Jag kan koppla mitt deltagande i utbildningen till utveckling för verksamheten eller arbetslaget Nej 23% Ej svar 3% Ja Nej Ej svar Ja 74% Figur 5: Kan deltagarna koppla deltagandet i utbildningen till verksamheten eller arbetslaget? Genom figur 5 kan vi utläsa att 74,0 % av de som besvarat enkäten kan koppla sitt deltagande i utbildningen till utveckling för verksamheten eller arbetslaget. Det bör dock noteras att även om majoriteten ansett att de kunnat koppla sitt deltagande i utbildningen till utveckling för verksamheten eller för arbetslaget så är det trots allt 23,0 % som inte ansett att de kunnat koppla sitt deltagande i utbildningen till utveckling för verksamheten eller arbetslaget. Så har utbildningen tagits tillvara av min arbetsgivare Den fråga som vi avslutningsvis ställer oss är hur arbetsgivarna tillvaratagit de utvecklade förmågorna, de utvecklade ämneskunskaperna samt den utvecklade helhetssynen för vård och omsorgskedjan och om deltagarnas mål med utbildningen uppfyllts på annat sätt en en personlig utveckling. 15

17 Sedan jag påbörjat utbildningen har jag fått 100% 80% 60% 40% 20% 0% Högre befattning Arbetsledande uppgifter Högre lön Ökat inflytande Mer självständigt arbete Utökat ansvar Utvidgat arbetsinnehåll Ny arbetsgivare Annat Det har inte skett någon förändring alls Figur 6: Jämfört med arbetet innan studierna börjat har följande förändringar skett för deltagarna. Som vi kan se i figur 6 är det i första hand en förändring lönemässigt som skett sedan utbildningen påbörjades. 37,1 % av de som besvarat enkäten uppger att de fått en högre lön sedan utbildningen påbörjades. 24,6 % av de som besvarat enkäten uppger att de fått ett utökat ansvar och 20,7 % uppger att de fått ett utvidgat arbetsinnehåll. 8,2 % uppger att de fått arbetsledande uppgifter, medan 8,6 % uppger att de fått en ny arbetsgivare. Med tanke på antalet personer som svarat att de valt att gå utbildningen för att kunna byta arbetsgivare (7,7 %) så är målet och utfallet ganska väl överrensstämmande, medan de utvecklade individuella kunskaperna är mindre överrensstämmande med hur de tillvaratagits. Bland de som valt att ange svarsalternativet annat skiljer sig de angivna svaren åt när de ska konkretisera vad detta svarsalternativ står för. Medan några har uppgett att de fått specifika uppgifter, såsom att vara handledare, har andra angett att de mer allmänt utvecklat en förbättrad yrkeskunskap. Frågan kvarstår dock huruvida deltagarna tror att de förändringar som skett har varit beroende av att de gått utbildningen eller om man tror att de skulle ha skett ändå. Av de som uppgett att det skett förändringar i arbetet sedan studierna påbörjades har nästan hälften (49,6 %) svarat att man inte tror att överhuvudtaget några av förändringarna påverkats av att man gått utbildningen. Detta medan 13,8 % tror att endast någon eller några av de förändringar som skett har påverkats av att man gått utbildningen. Noterbart är dock att det finns några som uppgett att det skett förändringar i negativ riktning i form av fråntagna arbetsuppgifter eller till och med lägre lön pga att de gått utbildningen. Så borde min arbetsgivare ha tillvaratagit mitt deltagande i utbildningen Hur hade då deltagarna velat att arbetsgivaren/chefen borde ha tillvaratagit den ökade kunskapen de fått i och med att de gått de aktuella utbildningarna? I enkäten ställdes denna 16

18 fråga så att de som besvarade enkäten kunde ange detta i form av öppna svar. Nedan ges några exempel på citat därifrån. Aktivt ta del av min nya kunskap, framförallt visa intresse för den och nyttja den i verksamheten. Höjd lön. Jag har verkligen slitit för mina studier. Genom att ställa frågor och visa intresse under medarbetarsamtalen. Den systematiska diskrimineringen som man utsatts för, då det ej har varit en programutbildning till ett legitimerande yrke, har varit mycket stor. Tagit vara på den kunskap jag införskaffat mig genom att ge tid för att dela med mig av denna kunskap till mina arbetskamrater. Genom stöttning av kollegial utbildning. Besviken att arbetsgivaren inte tar vara på kunskaperna genom nya arbetsuppgifter. Givit mig löneförhöjning med tanke på all den tid jag faktiskt har lagt ner på vidareutbildningen som faktiskt är till gagn för avdelningen. Jag tror att det beror mycket på mig själv att driva igenom det man saknar. På sikt kommer jag att ge förslag, men just nu är det så mycket annat vi håller på med. Jag har idéer. Citaten visar tydliga mönster att många av de som besvarat enkäten anser att arbetsgivaren/chefen bättre borde tagit tillvara på den ökade kunskapen som de erhållit genom sina studier. Detta då denna fråga är den som resulterat i flest öppna kommentarer av samtliga frågor vi ställt. I citaten ovan ges exempel på hur deltagarna anser att arbetsgivaren/chefen på ett tämligen generellt plan, inom ramen för det befintliga arbetet, borde tagit tillvara på den ökade kunskapen. Det är också det som flest kommentarer handlat om. Vidare har många kommenterat att de anser att arbetsgivaren/chefen borde ha tillvaratagit den ökade kunskapen i form av att visa uppskattning (exempelvis genom lönepåslag). Vi kan emellertid utläsa ett tydligt missnöje från flertalet av de som besvarat enkäten (ungefär en tredjedel av samtliga som besvarat enkäten har gett kommentarer i negativa ordalag på denna fråga) vad gäller hur arbetsgivaren/chefen tillvaratagit deras ökade kunskper. Om ovanstående citat ger en negativ bild av arbetsgivarens/chefens nyttjande av deltagarnas ökade kunskaper, bör det samtidigt betonas att det också getts exempel på hur arbetsgivaren/chefen verkligen har tillvaratagit deltagarnas ökade kunskap. Nedan följer några av dessa citat. Utformandet av kompetensutveckling. Fått en aktivare roll inom ledningen på arbetsplatsen. Känner att jag aktivt på eget initiativ påverkat arbetskamraterna i olika situationer. Att jag infört ett mer reflekterande arbetssätt i gruppen. Vid utvecklingssamtal med chefen har jag fått kvitto på detta, men utan att det premieras på något sätt. Jag blev tillfrågad om jag ville arbeta administrativt, då jag är den enda i personalgruppen som har högskoleutbildning. Jag har fått uppdrag att vara huvudhandledare för våra deltagareer samt samordna de handledare vi har på enheten. Vill att jag ska leda studiecirklar i höst för alla i arbetsgruppen. Vi har nu fått en bild av vad som varit målet och drivkraften med att studera. Vi har också fått en bild av på vilket sätt utbildningen gett resultat, både i form av individuell kunskap, men också i vilken grad den tagits tillvara organisatoriskt. Nästa del i vår resultatredovisning är att se i vilken grad omgivningen stöttat deltagarnas deltagande i utbildningen. 17

19 2.3 Arbetsplatsens roll vilket stöd har deltagarna fått från arbetsgivare, arbetskamrater och fack? De för denna utvärdering aktuella utbildningarna har varit upplagda så att deltagarna skulle kunna studera och arbeta parallellt, vilket de flesta av deltagarna också gjort. Att studera parallellt med att man abetar borde innebära att ett stöd från omgivningen mer eller mindre skulle vara en förutsättning för att klara dessa bägge delar. Att dessutom fackförbundet Svenska Kommunalarbetareförbundet bidragit till att utbildningarna överhuvudtaget tillkommit och att utbildningarnas innehåll kopplats till arbetslivet, borde innebära att det också funnits ett intresse från såväl facket som från arbetsgivare/arbetsplatsen för dessa studier. Vårt nästa område som vi ville undersöka var därför i vilken grad och på vilket sätt deltagarna ansett att de fått stöttning i sina studier. Vi har valt att se hur stöttningen varit från arbetsgivare/chefer, facket och arbetskamrater. Har stöttat mig i min utbildning 100% 80% 60% 40% 20% 0% Arbetsgivaren/ chefen Arbetskamraterna Facket Figur 7: Stödet i min utbildning från arbetsgivaren/chefen, arbetskamrater och från facket. I figur 7 framgår att de som besvarat enkäten upplevt att arbetsgivaren/chefen är den/de som i första hand stöttat dem i utbildningen. 65,1 % anser att de fått stöd från sin arbetsgivare/chef. 2,6 % har svarat att arbetsgivaren/chefen inte varit informerad om att man gått någon utbildning, medan 22,4 % av de som besvarat enkäten anser att arbetsgivaren/chefen inte brytt sig. 8,6 % uppger att de snarast känt ett motstånd från arbetsgivaren/chefen. Stödet och stöttningen från arbetsgivaren/chefen De 65,1 % som angett att arbetsgivaren/chefen har stöttat dem i sin utbildning har angett att man i första hand fått stöd i form av att man fått studera på betald arbetstid. Av samtliga som besvarat enkäten har 44,0 % uppgett att de fått studera på betald arbetstid. 31,0 % av samtliga som besvarat enkäten uppger att arbetsgivaren/chefen stöttat dem genom att bevilja ledighet och 30,2 % uppger att arbetsgivaren/chefen stöttat dem genom att betala litteratur som behövts för studierna. Det är dock något färre, 23,7 % av samtliga som besvarat enkäten, som anser att arbetsgivaren/chefen gett sitt stöd genom att uppmuntra dem i sina studier. Ännu färre anser att arbetsgivaren/chefen gett sitt stöd genom att fungera som handledare, dvs 10,3 % av samtliga som besvarat enkäten. 18

20 De som besvarat enkäten och som uppger att arbetsgivaren/chefen inte varit informerad, att arbetsgivaren/chefen inte brytt sig eller de som uppger att de inte alls fått något stöd från arbetsgivare/chefen utan snarast känt ett motstånd från dem, har fått besvara följdfrågan varför de tror att arbetsgivare/chefen inte stöttat dem. 16,4 % av samtliga som besvarat enkäten anser att arbetsgivaren/chefen inte ser något värde i att de går utbildningen. 11,2 % av samtliga som besvarat enkäten tror att det beror på att arbetsgivaren/chefen inte har några resurser för att kunna ge någon stöttning. Detta medan 9,9 % av samtliga som besvarat enkäten tror att bristen på stöttning från arbetsgivaren/chefen beror på bristande intresse, dvs de är inte intresserade. Några av dem som uppgett att de inte fått något stöd från arbetsgivaren/chefen har förtydligat sina svar genom öppna kommentarer. Genom flera av dessa kommentarer kan vi utläsa att många arbetsgivare/chefer upplever det som ett hot då de anställda skaffar sig ökad kunskap. Inte kommenterat rapporter som jag delgivit dem. Tigit ihjäl utbildningen, HOT! Bestraffning har tagit ifrån mig mina arbetsuppgifter och satt mig på mer okvalificerade uppgifter än tidigare. Man utgör ett hot. Utökad kunskap hos underställda utgör ett hot. Social stängning. På motsvarande sätt har det i öppna kommentarer framgått att deltagarna upplever som om inte arbetsgivaren/chefen förstår hur den ökade kunskapen ska tillvaratas. Troligen okunskap om vad utbildningen inbegrep och vad man skulle ha den till. Om undersköterskor utbildar sig tror de att vi kommer för nära sjuksköterskor, vilket inte är sant. Vi utbildar oss i vårt eget yrke. Ville inte satsa på högskoleutbildningen, enbart några kortare seminarier. Värdet av att man utbildar sig tar de emot, men vill ej stå för kostnader. Kanske rädda för att man söker annat arbete. Vi kan således konstatera att en stor del av deltagarna anser att de fått arbetsgivarens/chefens stöd för sina studier och att detta stöd främst bestått av ekonomisk stöttning eller i form av beviljad ledighet. Vi kan samtidigt konstatera att bland de som anser att de inte fått arbetsgivarens/chefens stöd för sina studier har avsaknaden av detta stöd väckt såväl irritation som frustration. Stödet och stöttningen från arbetskamraterna Nästa steg i vår undersökning är att se vilken stöttning de som besvarat enkäten anser att de fått från sina arbetskamrater. I figur 7 går att utläsa att 53,0 % angett att de fått stöttning från sina arbetskamrater. 4,7 % uppger att arbetskamraterna inte varit informerade om att de gått utbildningen, medan 33,2 % uppger att arbetskamraterna inte brytt sig. 7,8 % uppger att de snarast känt ett motstånd från sina arbetskamrater. 38,8 % av de som besvarat enkäten uppger att arbetskamraternas stöd bestått av ett visat intresse. 24,1 % av samtliga som besvarat enkäten har uppgett att arbetskamraterna täckt upp för dem när man varit tvungen att byta arbetsdagar eller vara frånvarande pga studier. 17,7 % 19

21 av samtliga som besvarat enkäten uppger att arbetskamraternas stöttning bestått av att de haft en tillåtande attityd gentemot nya infallsvinklar och ett öppet samtalsklimat. Det är dock endast 14,2 % av samtliga som besvarat enkäten som uppger att deras arbetskamrater tycker att studierna betyder ett mervärde också för dem. De som besvarat enkäten och som uppger att de inte alls fått något stöd från arbetskamraterna utan snarast känt ett motstånd från dem, har i form av öppna citat fått möjlighet att exemplifiera varför de tror att arbetskamraterna inte stöttat dem. De tyckte att jag har varit borta för mycket. Upplevt sig hotade. Jag ifrågasatte mer, det var löjligt att läsa på fritiden. Vad ska det vara bra för? Min avdelningsföreståndare ansåg att det var mitt eget ansvar/intresse om jag ville bygga på mina kunskaper. Inga förmåner från arbetsgivaren. Därmed var det fritt fram för negativa kommentarer. Även om stödet från arbetskamraterna generellt uppgetts vara lägre än stödet från arbetsgivaren/chefen tycks arbetskamraterna ha visat ett större intresse för studierna än vad arbetsgivaren/chefen gjort. Det tycks inte heller ha medfört irritation och frustration i motsvarande grad när stödet från arbetskamraterna uteblivit som när stödet från arbetsgivaren/chefen uteblivit. Stödet och stöttningen från facket Avslutningsvis vill vi se hur de som besvarat enkäten upplever att facket stöttat dem i sin utbildning. I figur 7 kan vi utläsa att stöttningen från facket är det stöd som uppgetts vara lägst. Endast 15,9 % av de som besvarat enkäten uppger att facket har stöttat dem i sin utbildning. 35,3 % uppger att facket inte varit informerade om att de gått utbildningen, medan 37,9 % uppger att facket inte har brytt sig. 7,3 % uppger att de snarast känt ett motstånd från facket. De som trots allt uppgett att facket stöttat dem i sin utbildning är det flest som uppgett att stöttningen skett i form av att man motiverat dem att söka utbildningen. Totalt sett har 8,2 % av samtliga som besvarat enkäten angett detta som svar, medan 6,9 % angett att facket uppmuntrat dem att komma vidare i sina studier. Endast 3,9 % av samtliga som besvarat enkäten har dock angett att facket stöttat dem genom att ge goda råd, tips och idéer hur man kan lösa praktiska omständigheter kring utbildningen. De som besvarat enkäten och som uppger att de inte alls fått något stöd från facket utan snarast känt ett motstånd från dem, har fått möjlighet att exemplifiera i form av öppna citat varför de tror att facket inte stöttat dem. Jag orkar inte längre tala med dem. Min representant anser att jag är på fel arbetsplats om jag inte tycker att arbetet fungerar bra. Hon undrar varför vi inte går deras språkkurs. Vid frågor om ekonomiskt stöd svarade de att facket ej stöder högskoleutbildningar. Jag är inte fackmedlem längre för att facket inte brydde sig om min arbetssituation och yrkesutveckling, så jag hoppade av medlemsskapet. 20

22 De som uppger att de fått stöd från facket på något annat sätt än de ovan angivna svarsalternativen, har i första hand exemplifierat att detta skett i form av att facket medverkat till att man har fått lönepåslag pga av att man gått utbildningen. Brist på stöd en orsak till att utbildningen inte kunnat avslutas i tid enligt kursplanen Att stödet från såväl arbetsgivare/chefer, arbetskamrater och facket är betydelsefullt kan vi se när vi ställer frågor till dem som inte avslutat studierna enligt kursplanen, varför inte detta skett. Av dem som besvarat enkäten och som enligt kursplanen skulle ha avslutat sina studier när enkätundersökningen gjordes, var det 21,3 % som inte hade avslutat sina studier i tid enligt kursplanen. När deltagarna exemplifierat varför de inte avslutat utbildningen i tid enligt kursplanen i form av öppna citat kan vi se att det i många fall berott på att man saknat stöd från i första hand arbetsgivaren, men också från arbetskamrater. Arbetsgivaren stod inte för mina kostnader för utbildningen. Jag fick ingen ledig tid av arbetsgivaren till studier (ej heller fick jag resor och böcker betalt). Då jag jobbar 100 procent räckte inte tiden till studier och att åka till Göteborg. Läste 10 poäng, fick ej mer av arbetsgivaren. Det har också givits flera exempel hur det varit svårt att kombinera arbete, studier och privatliv samtidigt. Arbete och studier kunde omöjligt kombineras med hemarbete, jag hoppade av i förtid. Det var jobbigt att läsa samt att jag jobbade heltid och har småbarn hemma. Med detta lämnar vi området kring vilken stöttning deltagarna fått i sina utbildningar, för att istället se hur deltagarna upplevt utbildningen, dess innehåll samt i vilken grad utbildningsanordnarna tagit hänsyn till deltagarnas individuella förutsättningar och förhållanden. 2.4 Utbildningsanordnarens roll - arbetsformer och innehåll i utbildningen Som vi ovan kunnat utläsa tycks det inte alltid vara lätt att kombinera arbete, studier och hemförhållande. Vi har till och med fått exempel på att bristen på stöttning från omgivningen varit orsaken till att inte studierna kunnat avslutas i tid enligt kursplanen. Vi inleder därför detta avsnitt som handlar om arbetsformer och innehåll i utbildningen med att se hur deltagarna upplever att det i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella förutsättningar och förhållanden. 21

23 Individuell anpassning med hänsyn till arbete, hem och fritid Det har i utbildningen tagits hänsyn till mina arbetsförhållanden Instämmer inte 61% Ej svar 4% Instämmer 35% Instämmer Instämmer inte Ej svar Figur 8: Det har i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella arbetsförhållanden med avseende på tid och studietakt. I figur 8 kan vi se att 35,0 % av de som besvarat enkäten anser att det i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella arbetsförhållanden med avseende på tid och studietakt, medan 61,0 % anser att detta inte gjorts. Det har i utbildningen tagits hänsyn till mina hem och familjeförhållanden Instämmer inte 62% Ej svar 5% Instämmer 33% Instämmer Instämmer inte Ej svar Figur 9: Det har i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella hem och familjeförhållanden. I figur 9 kan vi se att 33,0 % av de som besvarat enkäten anser att det i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella hem och familjeförhållanden, medan 62,0 % anser att detta inte gjorts. 22

24 Det har i utbildningen tagits hänsyn till mina möjligheter att vara eller inte vara på skolan Ej svar 6% Instämmer inte 52% Instämmer 42% Instämmer Instämmer inte Ej svar Figur 10: Det har i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella möjligheter att vara eller inte vara på skolan (att deltagarna pendlar alternativt bor på studieorten). I figur 10 kan vi se att 42,0 % av de som besvarat enkäten anser att det i utbildningen tagits hänsyn till deltagarnas individuella möjlighet att vara eller inte vara på skolan (dvs att deltagarna pendlar alternativt bor på studieorten), medan 52,0 % anser att detta inte gjorts. Här bör noteras att en del av de utbildningar som ingår i denna utvärdering utförts som distansutbildningar. Individuell anpassning med hänsyn till tidigare erfarenheter De aktuella utbildningarna har i första hand riktats till personer med erfarenhet och/eller utbildning inom vård och omsorg. Samtidigt har vi kunnat konstatera att åldersvariationen bland deltagarna varit stor. Den äldsta av de som besvarat enkäten har 1941 som födelseår, medan den yngsta har 1980 som födelseår. Detta kan tyckas ställa lite speciella krav på utformningen av utbildningen eftersom spridningen bland såväl den aktuella studievanan som de tidigare praktiska och teoretiska kunskaperna borde vara stor. 23

25 Det har i utbildningen tagits hänsyn till min aktuella studievana Ej svar 3% Instämmer inte 60% Instämmer 37% Instämmer Instämmer inte Ej svar Figur 11: Det har i utbildningen tagits individuell hänsyn till deltagarnas aktuella studievana. I figur 11 kan vi utläsa att 37,0 % av de som besvarat enkäten anser att det i utbildningen tagits hänsyn till den aktuella studievanan, medan 60,0 % anser att detta inte gjorts. Det har i utbildningen tagits hänsyn till mina tidigare teoretiska kunskaper Ej svar 3% Instämmer inte 51% Instämmer 46% Instämmer Instämmer inte Ej svar Figur 12: Det har i utbildningen tagits individuell hänsyn till deltagarnas tidigare teoretiska kunskaper. 24

26 Det har i utbildningen tagits hänsyn till mina tidigare praktiska kunskaper Ej svar 3% Instämmer inte 42% Instämmer 55% Instämmer Instämmer inte Ej svar Figur 13: Det har i utbildningen tagits individuell hänsyn till deltagarnas tidigare praktiska kunskaper. I figur 12 och figur 13 kan vi utläsa hur de som besvarat enkäten anser att det i utbildningen tagits individuell hänsyn till deras respektive tidigare teoretiska och praktiska kunskaper. 46,0 % anser att individuell hänsyn tagits vad gäller de tidigare teoretiska kunskaperna, medan några fler (55,0 %) anser att individuell hänsyn tagits vad gäller de tidigare praktiska kunskaperna. Deltagarnas uppfattning om innehållet i kurserna Vidare har vi valt att undersöka hur deltagarna upplever att de själva har kunnat vara med och utforma och påverka utbildningarna. Jag har kunnat vara med och utforma och påverka innehållet i kurserna Ej svar 3% Instämmer 8% Instämmer Instämmer inte Ej svar Instämmer inte 89% Figur 14: Deltagarnas möjlighet att själva vara med och utforma och påverka innehållet i kurserna. 25

27 I figur 14 kan vi utläsa att 8,0 % av dem som besvarat enkäten anser att de kunnat vara med och utforma och påverka innehållet i kurserna, medan 89,0 % anser att de inte kunnat göra det. Det är dock fler som uppger att de kunnat vara med och utforma och påverka undervisningsformerna (25,0 %). Nästan lika många (22,0 %) anser att de kunnat vara med och utforma och påverka utbildningens koppling till praktiken. Vi har också ställt frågor om deltagarna kunnat vara med och utforma och påverka val av litteratur (14,0% ansåg att de kunnat göra det) samt om de kunnat vara med och utforma och påverka examinationsformerna (13,0 % ansåg att de kunnat göra det). Innehållsmässigt anser de flesta deltagarna att det varit en bra balans vad gäller utbildningens innehåll. 93,1 % av de som besvarat enkäten tycker balansen varit bra, medan 5,6 % inte anser detta. De som inte anser att det varit en bra balans vad gäller utbildningens innehåll har fått konkretisera detta genom öppna citat. Genom dessa citat kan vi utläsa att problemet generellt tycks ha varit de stora avstånd som de fakto varit mellan deltagarnas bostadsorter och utbildningens förläggning. I flera av citaten framgår det att man hade önskat såväl fler föreläsningar som fler grupparbeten, men flera kommenterar samtidigt att detta försvårats pga av stora avstånd. Innehållet i kurserna har, enligt de som besvarat enkäten, främst utgjorts av litteraturstudier (94,8 % uppger att utbildningen innehållit detta), grupparbeten (86,2 % uppger att utbildningen innehållit detta), problembaserad klassrumsundervisning (77,2 % uppger att utbildningen innehållit detta) samt föreläsningsundervisning (74,1 % uppger att utbildningen innehållit detta). Däremot är det bara 21,1 % av de som besvarat enkäten som uppger att utbildningen innehållit fältförlagda studier samt 9,1 % som uppger att utbildningen innehållit praktik. Även om inte deltagarna i så hög grad kunnat vara med att utforma och påverka arbetsformer och innehåll i utbildningen har man ändå fått den utbildning man vill ha och som man förväntat sig. Jag är nöjd med innehållet generellt i utbildningen Nej 2% Ej svar 1% Ja Nej Ej svar Ja 97% Figur15: Hur nöjda är deltagarna med utbildningen generellt? I figur 15 kan vi se att 97,0 % av de som besvarat enkäten är nöjda med utbildningen generellt, medan endast 2,0 % inte är det. Nästan lika många, 88,8 % av de som besvarat 26