Hjälpmedel på lika villkor. Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpmedel på lika villkor. Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel"

Transkript

1 Hjälpmedel på lika villkor Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kontigo AB: Jenny Halldén, Göran Hallin, Johanna Jupiter, Therese Olmsäter Ansvarig handläggare vid Hjälpmedelsinstitutet: Nina Lindqvist URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats,

3 Förord Jämlikheten inom hälso- och sjukvården är en fråga som ofta diskuteras. Vem får hjälpmedel och vem får inte? Ser villkoren för hjälpmedel likadana ut om man bor i Kiruna eller Malmö? Är regionala skillnader rimliga, eller behövs det nationella riktlinjer för hjälpmedel? De här frågorna har vi tagit fasta på och kommer att diskutera under det kommande året. Tanken är att den här undersökningen ska ligga till grund för samtal och fortsatt arbete kring tillgången till hjälpmedel i framtiden. Vi startar diskussionerna med temat Vart är vi på väg på våra seminarier under årets almedalsvecka i Visby. Undersökningen som presenteras i den här rapporten har genomförts av Jenny Halldén, Göran Hallin, Johanna Jupiter och Therese Olmsäter vid företaget Kontigo, som arbetar med kvalificerade analyser och utvärderingar inom de flesta politikområden. De har kartlagt regionala variationer för i tillgången till hjälpmedel. Resultatet visar på förhållandevis stora regionala skillnader när det gäller såväl villkor för att få hjälpmedel som kostnaderna för individen. Rapporten utgår från två fallbeskrivningar en sjuttonårig pojke med ADHD och en 45-årig kvinna med progredierande synskada - och deras hjälpmedelsbehov. Vi hoppas på många intressanta samtal om hjälpmedelsförsörjningen i landet! Sundbyberg, juni 2012 Hjälpmedelsinstitutet Jan Grönlund Direktör

4 Inledning Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, födelseland, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Ändå finns det enligt Socialstyrelsen betydande regionala skillnader såväl som olika typer av sociala skillnader i både hälsa och vård. Hjälpmedel tillhandahålls idag av olika aktörer. För hjälpmedel som förskrivs inom ramen för hälso- och sjukvården ansvarar landstingen (regioner). Skolorna är ansvariga för att anpassa lärsituationen och köpa in de hjälpmedel som behövs. Gränsdragningen kan emellertid se olika ut beroende på vilka överenskommelser som finns mellan kommuner och landsting. Arbetshjälpmedel tillhandahålls av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan beroende på om personen är arbetslös eller har ett arbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan omfattas av nationella regelverk. Hjälpmedelsinstitutet har låtit göra en undersökning av hur reglerna ser ut i landstingen och om människor får de hjälpmedel de behöver. Komplexiteten i systemet innebär svårigheter att mäta och analysera villkoren. Undersökningen har därför haft två syften. Det första har varit att kartlägga regionala variationer vad gäller regler och avgifter för hjälpmedel i de olika landstingen. Det andra har varit att testa och utveckla en metod för att analysera villkoren i landstingen. Undersökningen utgår från två fiktiva fallbeskrivningar. Den första fallbeskrivningen handlar om en pojke på 17 år, med ADHD, dyslexi, koncentrations- och sömnsvårigheter. Han har behov av en avancerad elektronisk almanacka samt tyngdtäcke och ordbehandlingsprogram med inbyggd talsyntes. Den andra fallbeskrivningen handlar om en 45-årig kvinna med progredierande synskada och tilltagande problem med orientering i främmande miljöer. Hennes behov är ett elektroniskt orienteringshjälpmedel (GPS). För undersökningen anlitades företaget Kontigo AB. Resultatet från undersökningen kommer att diskuteras vid ett av våra seminarier under almedalsveckan i Visby 2012.

5 Resultat Kartläggningen visar att det är förhållandevis stora regionala skillnader i villkoren för att få hjälpmedel. Reglerna för förskrivning är inte likadana överallt, avgifterna som tas ut av hjälpmedelsanvändarna är olika i de olika landstingen och landstingen bestämmer själva vad de ska prioritera. Kartläggningen visar också att hjälpmedelssystemet inom Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är komplext. Reglerna och informationen om reglerna varierar mellan landstingen. För individen gör det skillnad om ett hjälpmedel är möjligt att förskriva eller inte. Drygt hälften av landstingen kan förskriva de flesta av hjälpmedlen i fallbeskrivningarna. I övriga landsting är det inte möjligt att förskriva något eller några av dessa hjälpmedel. För den 17-åriga pojken visar kartläggningen att kostnaden är mellan 0 kronor och kronor beroende på i vilket landsting han bor. Kostnaden varierar främst beroende på hur många och vilka hjälpmedel pojken måste köpa själv. För kvinnan med en synskada varierar kostnaden mellan 0 kronor och kronor i de olika landstingen. Skillnaden beror på om hjälpmedlet är förskrivningsbart eller inte. Det tycks finnas ett geografiskt mönster där storstadsregioner och andra tillväxtområden är mer generösa än mindre regioner. I kartläggningens båda fallbeskrivningar var det lättare att få hjälpmedel förskrivna i storstadsregionerna än i de allra minsta landstingen. Det visade sig även att avgifterna som individen betalar för besök och utprovning samt för att få tillgång till själva hjälpmedlet skiljer sig åt mellan landstingen. Om det finns ett högkostnadsskydd som täcker hjälpmedel eller inte har betydelse för variationen. Kartläggningen visade på ojämlika förutsättningar till information, då transparensen i många landstings villkor inte var optimal. Genomgången av information om hjälpmedel på landstingens webbplatser visade att villkoren som stod angivna för hjälpmedelssortimenten ofta inte stämde när uppgifterna sedan kontrollerades. Bland annat visade det sig att förskrivningsmöjligheterna var oklara. I många fall går det till exempel att efter särskild prövning, få förskrivet ett hjälpmedel som inte ingår i det upphandlade

6 sortimentet. I vissa fall råder också olika tolkningar av ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna (skolan). Diskussion Det kan finnas olika förklaringar till att landstingen inte hanterar villkoren för hjälpmedel på samma sätt. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi i den här undersökningen har valt att undersöka en av delarna i kedjan för hjälpmedel och habilitering/rehabilitering. Vi har begränsat undersökningen till två fallbeskrivningar. Valet av metod gör att vi i den här undersökningen inte kan rangordna landstingen. Däremot visar den tydligt att vilka hjälpmedel som tillhandahålls och priset som en individ får betala för dessa varierar stort beroende på var i landet hon eller han bor. För att kunna göra jämförelser mellan landsting behöver man ta hänsyn till vad som är förskrivningsbart, kostnader och gränsdragningar gentemot andra aktörer som exempelvis skola och arbetsliv. Det finns andra aspekter som kan påverka vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara och vad som förskrivs, utöver det som kom fram i undersökningen. Olika förskrivare kan tolka och bedöma behov på olika sätt. Det kan också vara så att insatser inom habilitering/rehabilitering kan förstärka likaväl som motverka beslut om hjälpmedel. I intervjuer med företrädare för landstingen nämns att olika intresseorganisationer kan vara olika starka i olika delar av landet, att det i de små landstingen kan ha saknats efterfrågan av de studerade hjälpmedlen eller att vissa hjälpmedel är mer användbara i vissa miljöer. Det komplexa systemet tillsammans med bristen på tydlighet kan få till konsekvens att tillgången till hjälpmedel blir än mer ojämlik för dem med sämre resurser att efterfråga, skaffa information och ställa krav. Det geografiska mönstret med storstadsregioner och landsting i tillväxtområden är intressant och det behövs mer kunskap och analyser om detta.

7 Förslag För att få en mer detaljerad och rättvisare bild av regionala variationer när det gäller tillgång till hjälpmedel föreslår författarna att modellen med behovsbedömda fallbeskrivningar utvecklas och utvidgas. Genom att analysera villkoren för ytterligare åtta till tio fallbeskrivningar kan man få fram ett mer tillförlitligt underlag. Med ett sådant förfarande skulle eventuella snedvridande effekter av enstaka hjälpmedel försvinna. Vi skulle få en mer samlad bild av kostnadsvariationen och lättare att jämföra landstingen. Hjälpmedelsinstitutet avser att fortsätta uppmärksamma och diskutera dessa frågor under hösten Bilaga På följande sidor presenteras undersökningen i sin helhet.

8 Hjälpmedel på lika villkor? Kartläggning av landstingens och regionernas tillhandahållande av hjälpmedel Stockholm 20 juni 2012 Jenny Halldén, Göran Hallin, Johanna Jupiter, Therese Olmsäter

9 Sammanfattning Frågan om jämlikhet inom hälso- och sjukvården är på nytt aktuell. Tillgängligheten till hjälpmedel är en viktig del i denna fråga. Villkoren för att få de hjälpmedel vi behöver varierar enligt tidigare studier mellan olika sjukvårdshuvudmän (hädanefter benämnda landsting). Variationen i villkoren skapas både genom medvetna skillnader (i förskrivningsregler, prioriteringar och avgifter) och genom en omedveten variation i hur reglerna tolkas i förskrivningsprocessen. I denna rapport har vi fokuserat på den delen i den regionala variationen som har sitt ursprung i regler och avgifter. Kontigo har haft Hjälpmedelsinstitutets uppdrag att kartlägga den regionala variationen i villkor vad gäller tillgången till hjälpmedel. Uppdraget har genomförts genom att utgå från två fiktiva personbeskrivningar och deras bedömda hjälpmedelsbehov (i rapporten kallade fallbeskrivningar). Uppdragets syfte har varit att skapa en nationell bild över den regionala variationen utifrån dessa två fallbeskrivningar. Ett ytterligare syfte har varit att bidra till att utveckla en metod för att analysera och mäta de regionala skillnaderna i villkoren när det gäller hjälpmedel. Undersökningen har genomförts i olika steg. I ett första steg har de två fallbeskrivningarna utformats i samråd med uppdragsgivaren. Därefter har information från alla landsting sökts via tillgängliga webbplatser om möjligheterna och villkoren för att förskriva de hjälpmedel som slagits fast som behov i fallbeskrivningarna. Insamlad data har därefter presenterats för kontaktpersoner vid samtliga landsting som har gått igenom, korrigerat och kvalitetssäkrat de nätbaserade uppgifterna. Denna procedur ledde till att flera av de ursprungligen insamlade uppgifterna kunde revideras och kompletteras. I kartläggningen har vi för det ena fallet en pojke på 17 år, med ADHD, dyslexi, koncentrations- och sömnsvårigheter och i behov av Elektronisk almanacka avancerad, typ Handi, Tyngdtäcke och Ordbehandlingsprogram med inbyggd talsyntes kunnat konstatera en regional variation på mellan 0 kronor och drygt kronor. För det andra fallet en 45-årig kvinna med progredierande synskada med tilltagande problem med orientering i främmande miljöer och som sedan tidigare har flera hjälpmedel kan vi konstatera att variationen är mellan 0 kronor och knappt kronor. Med andra ord så visar studien på förhållandevis stora regionala skillnader i villkoren för att komma åt hjälpmedlen. De stora skillnaderna förklaras till övervägande del av huruvida det är möjligt att förskriva olika hjälpmedel eller inte. Om detta inte är möjligt har kostnaden för att skaffa in hjälpmedlet räknats som en kostnad för individen. Drygt hälften av landstingen kan förskriva de flesta av hjälpmedlen för de två fallbeskrivningarna. I övriga landsting är det inte möjligt att förskriva något eller några av de bedömda behövda hjälpmedlen. Hjälpmedel på lika villkor? 2 (31) Kontigo AB

10 Skillnader i villkoren skapas, om än i betydligt mindre grad, också av olika avgifter, såsom avgifter för besök och utprovning, men även avgifter för att få tillgång till själva hjälpmedlet. Här har frågan om huruvida det finns ett högkostnadsskydd som täcker hjälpmedel betydelse för variationen. Kartläggningen av de två fallbeskrivningarna indikerar att det i dessa fall är lättare att få hjälpmedel förskrivna i storstadsregionerna än i de allra minsta landstingen. Olika förklaringar kan finnas till landstingens olika hanteringar av villkoren för hjälpmedel, några som nämns i intervjuerna är bl.a. att olika intresseorganisationer kan vara olika starka i olika delar av landet, att det i de små landstingen kan ha saknats en efterfrågan av de studerade hjälpmedlen eller att vissa hjälpmedel är mer användbara i vissa miljöer. Studien visar också på att transparensen i villkoren inte är optimal. I ett stort antal fall stämde inte hjälpmedelssortimenten på hemsidan med de villkor som slutligen visade sig gälla. Bland annat är frågan om förskrivningsmöjligheterna oklar, då man i många fall kan få en förskrivning efter enskild prövning även av hjälpmedel som inte ingår i det upphandlade sortimentet. I vissa fall råder också olika tolkningar av ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna (skolan). En bristande tydlighet kan få konsekvenser i form av att tillgången till hjälpmedel blir än mer ojämlika beroende på individernas resurser att efterfråga, skaffa information och ställa krav. För att få en mer detaljerad och också rättvisare bild av den regionala variationen i villkoren för tillgång till hjälpmedel föreslår Kontigo att modellen med fiktiva personbeskrivningar och deras bedömda hjälpmedelsbehov utvecklas och utvidgas. Genom att analysera villkoren för ytterligare 8 10 sådana fallbeskrivningar skulle ett underlag kunna skapas som möjliggör att räkna ut den genomsnittliga åtkomstkostnaden för hjälpmedel i de olika landstingen. Genom detta förfarande skulle vi få en mer samlad bild av kostnadsvariationen som bättre låter sig jämföras landstingen emellan. Hjälpmedel på lika villkor? 3 (31) Kontigo AB

11 Innehåll Sammanfattning...2 Innehåll Inledning Bakgrund Kontigos uppdrag Metod och materialinsamling Internetbaserad kartläggning Kvalitetssäkring av data Lärseminarium och avstämning med Hjälpmedelsinstitutet Avgränsningar och förtydligande av uppdrag Fallbeskrivningar där landstinget bär ansvar för förskrivning Kort om behovsbedömning Avgränsningar kopplade till förskrivningsprocessen Tidigare utredningar och kartläggningar inom området Disposition Kartläggning Fallbeskrivning 1: pojke 17 år Förskrivning av de tre hjälpmedlen Kostnader för pojken och hans föräldrar Sammanställning av fallbeskrivning Fallbeskrivning 2: kvinna 45 år Förskrivning av hjälpmedlet Kostnader för kvinnan Något mer om hjälpmedelsavgifterna Sammanställning av fallbeskrivning Regionala skillnader i förskrivning av hjälpmedel Möjligheten att förskriva hjälpmedel skapar störst skillnad Hjälpmedelsavgifternas konstruktion och storlek liksom högkostnadsskyddet medför skillnader Betydelsen av tydlig information och en rättvis tolkning av reglerna Geografiska mönster utifrån kartläggningen Avslutande reflektioner En liten kartläggning inom ett komplext område Metod för analys och mätning av förskrivning av hjälpmedel Ett typkostnadsindex Hjälpmedel på lika villkor? 4 (31) Kontigo AB

12 Bilaga 1. Litteraturförteckning Hjälpmedel på lika villkor? 5 (31) Kontigo AB

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den senaste tiden har frågan om jämlikhet inom hälso- och sjukvården aktualiserats på nytt (se t.ex. Socialstyrelsen Ojämna villkor för hälsa och vård, ). Inom området har bl.a. regionala skillnader uppmärksammats, men också skillnader i hälsa och tillgången till hälso- och sjukvård mellan olika grupper av människor. Frågan om hjälpmedel är en särskild del av denna problematik och även den har studerats i flera olika sammanhang (se t.ex. SOU 2011:77, Hjälpmedelsinstitutet 2011, Förändring av landstingens regelverk för hjälpmedel, en kartläggning.). Frågan om hjälpmedel är komplex och avgörs av flera olika faktorer: Nationella lagar, förordningar och föreskrifter Regionala regler och prioriteringar Individuella bedömningar och tolkningar av regelverken Hjälpmedel ska enligt Hjälpmedelsinstitutet: Förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga Förbättra eller bevara funktion eller förmåga Kompensera försämrad eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. I Sverige idag använder närmare 10 procent av befolkningen hjälpmedel för att kompensera en funktionsnedsättning. Vid behov av hjälpmedel vänder sig patienten till vårdcentral eller förskrivare. Villkoren för att komma åt de hjälpmedel man behöver varierar både som en följd av regler och prioriteringar mellan de enskilda landstingen 1 och som en följd av att olika förskrivningsansvariga tolkar regelverken olika. Variationer kan även uppstå till följd av olika tolkning kring ansvarfördelning mellan kommuner och landsting. I figuren nedan illustrerar vi de tre led som producerar regionala skillnader i tillgången till hjälpmedel: för det första i skillnader i regelverken över vilka hjälpmedel som kan förskrivas och vilka förutsättningar som gäller för förskrivning, (vid olika behov och/eller diagnoser), för det andra en behovsbedömning inom förskrivningsprocessen och för det tredje av landstingen beslutade taxor, avgifter och avgiftsbegränsningar. I regelverken och taxorna finns en medveten eller avsiktlig variation landstingen emellan, medan bedömningarna inom förskrivningsprocessen (i den mån här finns en variation) är både oavsiktlig och oönskad. Tillsammans skapar dessa tre faktorer en regional variation i villkoren för tillgång till hjälpmedel. 1 Vi använder i denna rapport benämningen landsting som samlat namn för sjukvårdshuvudmännen (landsting och regioner) Hjälpmedel på lika villkor? 6 (31) Kontigo AB

14 Figur 1: Regionala skillnader i hjälpmedelstillgång i tre led I dagsläget har många landsting infört, eller är på gång att införa, beslutsstöd som ett led i att ge förskrivarna instrument för mer likvärdiga bedömningar på individnivå. Beslutstödet underlättar behovsbedömningen av ett hjälpmedel och som förskrivare kan beslutstödet användas som ett verktyg för att bedöma behov av och fatta beslut om hjälpmedel. Förhoppningen är att genom införandet av beslutstöd skapa ökade förutsättningar för att i den enskilda behovsbedömningen ha samma grund för beslut i de olika landstingen. 1.2 Kontigos uppdrag Utifrån denna bakgrund har Hjälpmedelsinstitutet anlitat Kontigo AB för att genomföra en kartläggning av variationen i villkor när det gäller tillgängligheten till hjälpmedel mellan olika delar av landet. I uppdragets förutsättningar ingick att utgå från fallbeskrivningar av fastställda diagnoser och bedömda hjälpmedelsbehov, dvs. utifrån det som i figuren ovan beskrivs som den avsiktliga variationen. Fallbeskrivningarna har utarbetats av Hjälpmedelsinstitutet och presenteras i kapitel 2. Uppdragets syfte har således varit att kartlägga den regionala variationen i villkoren för att få tillgång till hjälpmedel. En viktig del i syftet har varit att få en nationellt heltäckande bild av variationen, dvs. att villkoren för samtliga landsting skall granskas. Inom ramen för de tillgängliga resurserna (tid och medel) har detta vägts mot hur många fall som har varit möjliga att analysera. Strävan efter att täcka in alla landsting innebar att vi var tvungna att begränsa oss till två fall, inom ramen för denna rapport. Ett ytterligare syfte har varit att bidra till att utveckla en metod för att analysera och mäta de regionala skillnaderna i villkoren när det gäller hjälpmedel Metod och materialinsamling Uppdraget inleddes genom en diskussion mellan Kontigo och uppdragsgivaren. I dessa diskussioner betonades som nämnts uppdragsgivarens önskan om en nationellt heltäckande kartläggning. Här diskuterades också andra begränsningar av uppdraget och hur de olika fallbeskrivningarna skulle se ut och skapas. I detta skede deltog även flera experter inom uppdragsgivarens organisation. Hjälpmedel på lika villkor? 7 (31) Kontigo AB

15 1.2.2 Internetbaserad kartläggning Utifrån de framtagna fallbeskrivningarna genomförde sedan Kontigo internetsökningar som stöd för en inventering av villkoren i alla landsting. Inventeringen syftade till att undersöka ett antal parametrar gällande villkoren för åtkomsten av hjälpmedlen i de olika landstingen. Inventeringen syftade till att för de båda fallbeskrivningarna besvara följande frågor i samtliga landsting: Är det möjligt att förskriva de föreslagna hjälpmedlen? Utgår det en besöksavgift? Finns det ett högkostnadsskydd avseende besök inom hälso- och sjukvården? Utgår det någon hjälpmedelsavgift för att få tillgång till det förskrivna hjälpmedlet? Finns det något högkostnadsskydd för hjälpmedel? Om något/några av hjälpmedlen inte är möjliga att förskriva i landstinget, hur mycket skulle det kosta för patienten att själv bekosta inköp av motsvarande hjälpmedel i handeln? Vilken är den totala kostnaden för patienten? Det kan här vara viktigt att lite tydligare beskriva vad en hjälpmedelsavgift kan bestå av. En hjälpmedelsavgift kan i vissa fall utgå för hyra av hjälpmedel under en begränsad tid. Efter detta återlämnas hjälpmedlet. I de fallexempel som denna studie baseras på är dock alla förskrivna hjälpmedel bedömda såsom varaktiga behov. Därmed förskrivs inte hjälpmedlen för en begränsad period. Avgifter kan emellertid ändå finnas. Det kan handla om rena avgifter för att tillhandahålla hjälpmedel. Ofta fortsätter då hjälpmedlet att ägas av landstinget och hjälpmedlet ses som ett lån. I andra fall kan en avgift, motsvarande en viss del av hjälpmedlet, utgå. Ofta övergår då sedan hjälpmedlet i patientens ägo efter leverans. I vissa fall utgår även avgifter för underhåll och reparation av hjälpmedlen löpande under åren. I beräkningarna i denna studie har vi inte inkluderat avgifter för underhåll och reparation i hjälpmedelsavgifterna, utan bara själva kostnaderna för tillhandahållande och/eller lån av hjälpmedel. Detta eftersom de föreslagna hjälpmedlen inte kan anses kräva löpande underhåll. Internetsökningarna gjordes med hjälp av ISO-nummer och ett antal sökord på landstingens och Hjälpmedelscentralernas hemsida. Möjligheten att hitta fullständig information skiljde sig åt markant mellan de olika landstingen. I vissa landsting var det relativt lätt att hitta den information som eftersöktes (framförallt Blekinge har en mycket användarvänlig hemsida). I andra landsting var det desto svårare att hitta korrekt information. I vissa landsting fanns inte fullständiga sortimentsförteckningar tillgängliga på hemsidan, i vissa landsting användes andra beteckningar än de vedertagna ISO-numren och i vissa landsting saknades lättillgänglig information om besöks- och hjälpmedelsavgifter. Sökningarna blev enklare efterhand som konsultteamet fick rutin gällande var informationen fanns att hitta, samt gällande vilka sökord som var mest funktionella i sammanhanget. Men sammantaget visade vårt arbete på Hjälpmedel på lika villkor? 8 (31) Kontigo AB

16 stora variationer i transparens och tydlighet rörande vilka villkor som gäller för åtkomst av hjälpmedel Kvalitetssäkring av data I nästa steg kontaktades alla landsting via e-post, och konfronterades då med den internetbaserade informationen om villkoren för hjälpmedelsåtkomst. I denna kontakt inkluderades även frågor kring de uppgifter som efter internetsökningarna var oklara och kontaktpersonen ombads säkerställa korrektheten i de framtagna uppgifterna. I vissa fall besvarades frågorna per e-post och i andra fall fördes en diskussion kring fallbeskrivningarna per telefon. I vissa landsting var det enkelt för landstingen att besvara frågorna, men i andra är regelverket mer komplicerat och det krävdes en diskussion för att säkerställa att informationen blev korrekt. Som exempel kan nämnas då ett hjälpmedel ej är förskrivningsbart enligt ordinarie sortiment, men kanske ändå kan förskrivas efter en ansökan och enskild prövning. I några landsting var det även viktigt att diskutera besöksavgifterna för olika typ av sjukvårdsbesök. Ett område som särskilt uppmärksammats har varit huruvida det utgår särskilda s.k. utprovningsavgifter för hjälpmedlen eller ej. Alla landsting utom ett har besvarat och godkänt våra kostnads- och villkorssammanställningar kring de två fallbeskrivningarna. En övervägande del av landstingen har varit mycket behjälpliga i detta arbete. Flera har visat intresse för uppdraget och varit nyfikna på hur vi uppfattat den information som funnits tillgänglig t.ex. på landstingens hemsidor. Emellertid har ett fåtal landsting varit svåra att få kontakt med och har inte självmant återkommit med svar. Konsultteamet har därför i vissa fall haft något svårare att få fram korrekt information. I slutänden har vi ändå lyckats i vårt arbete att skapa en nationellt heltäckande och kvalitetssäkrad kartläggning av de två fallen, med undantag för ett landsting. I några landsting har det varit svårt att hitta rätt person att tala med gällande de efterfrågade uppgifterna och i några fall har det tagit något längre tid att få tag på uppgifter från Syncentralen, bland annat för att det i vissa landsting inte funnits tillgänglig information om synhjälpmedel på hemsidorna. Internetundersökningen och kvalitetssäkringen har genomförts i maj och juni Lärseminarium och avstämning med Hjälpmedelsinstitutet Efter kartläggningsfasen sammanställdes den framtagna informationen och presenterades för några av Hjälpmedelsinstitutets experter inom området. Under mötet diskuterades de preliminära resultaten och expertgruppen gavs tillfälle att ställa frågor och utveckla resonemang. Därefter genomfördes en liknande muntlig redovisning för ytterligare representanter från Hjälpmedelsinstitutet. Redovisningen fungerade som en avstämning och som en möjlighet för deltagarna att komma med kommentarer inför författandet av slutrapport. Hjälpmedel på lika villkor? 9 (31) Kontigo AB

17 I slutskedet har också det samlade resultatet från uppdraget presenterats för uppdragsgivaren. 1.3 Avgränsningar och förtydligande av uppdrag Fallbeskrivningar där landstinget bär ansvar för förskrivning Ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel är fördelat på olika aktörer. Förutom landstingen har också kommunerna (bl.a. genom skolan) ett ansvar. Därtill har även arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett ansvar. Gällande hjälpmedel som hanteras av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan så omfattas de av nationella regelverk. Denna kartläggning utgår från två fiktiva fallbeskrivningar, där landstingen har ansvaret för förskrivning av hjälpmedel. Det betyder att vi inte har varit i kontakt med kommuner, utan bara landsting. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar sådana hjälpmedel som patienten behöver för att i dagligt liv fungera i sin miljö eller för vård och behandling 2 och i båda fallen har det ordinerats hjälpmedel till hemmet. Dock finns det även inom dessa två fall vissa gränsdragningsproblem mellan aktörerna. Frågan gällande vilken huvudman som har huvudansvaret för att tillhandahålla hjälpmedlet kan då uppkomma. Exempel på gränsdragningsproblem som kan uppstå är hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen, och i de fall skolan ska bistå med hjälpmedel till skolelever. I kartläggningen har det visat sig att gränsdragningar mellan landstingets och skolans ansvar tolkats något olika i de olika landstingen Kort om behovsbedömning För att en patient ska kunna förskrivas ett hjälpmedel måste först en behovsbedömning genomföras. I behovsbedömningen ska hälsotillståndet identifieras inför steget att ta fram en planering av hur problemet ska åtgärdas. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen. Förskrivaren ska också göra en bedömning av hur vissa omgivningsfaktorer kan påverka ett visst hjälpmedel. Det kan t.ex. handla om att det måste finnas anhöriga till stöd för att ett visst hjälpmedel skall vara möjligt att förskriva. I alla landsting finns regionala och lokala regelverk för hjälpmedelsförskrivning, som bl.a. innehåller kriterier för förskrivning. Dessa regelverk är styrande för vad som sedan kan förskrivas och är därför av stor betydelse för den enskildes möjlighet att få ta del av ett visst hjälpmedel. När behovsbedömningen är genomförd och hjälpmedel bedömts som en riktig åtgärd kan valet av väg till hjälpmedel beslutas. Det finns då olika vägar att få tillgång till hjälpmedel: Förskrivning av hjälpmedel förskrivningsprocessen påbörjas 2 Se Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet, 2011 Hjälpmedel på lika villkor? 10 (31) Kontigo AB

18 Fritt val av hjälpmedel egenvårdsbeslut i de landsting som erbjuder detta 3 Egenansvar då patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han/hon hänvisad till att själv köpa produkten inom sitt egenansvar. Detta kan ske efter rådgivning från förskrivaren I denna studie har uppdraget begränsats till att undersöka huruvida hjälpmedlen i de två fallbeskrivningarna är förskrivningsbara i landstingen, samt den totala kostnaden för patienten Avgränsningar kopplade till förskrivningsprocessen Kortfattat kan förskrivningsprocessen sägas innehålla följande steg: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt Eventuellt specialanpassa produkten Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Skillnader i utfallet av hjälpmedelsvillkoren för individen kan uppkomma på flera sätt. I denna studie begränsar vi oss emellertid till sådana skillnader som beror på variationer i regelverk, regionala prioriteringar och avgifter. Uppdraget specificeras i punkterna nedan: Skillnader i landstingens regelverk, dvs. i utformningen av regionala och lokala regler och prioriteringar gällande vad som är ett förskrivningsbart hjälpmedel i landstinget (eller kommunen). Skillnader kan också uppstå genom överenskommelser och utformning av ansvarsfördelning mellan landsting och kommun. Kostnader för besöksavgifter, hjälpmedel etc. d.v.s. genom att landstingen har olika regelverk för vilka kostnader som ska belasta patienten under förskrivningsprocessen. Det kan handla om skillnader gällande besöksavgifter och högkostnadsskydd avseende besök inom hälso- och sjukvården, om huruvida en hjälpmedelsavgift tas ut av förskrivande huvudman och om det finns ett högkostnadsskydd för hjälpmedelsavgifterna, om det tas ut någon avgift för service och underhåll av hjälpmedlen och om patienten får betala för sjukresor eller inte. För att förenkla har dock avgifter för sjukresor undantagits uppdraget (detta genom instruktion från Hjälpmedelsinstitutet). 3 Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till vanlig förskrivning av hjälpmedel. Fritt val innebär att patienten, av förskrivaren, får en rekvisition på anvisat belopp och hjälpmedel. Därefter är det patienten som inhandlar, äger och ansvarar för hjälpmedlet. Idag erbjuds Fritt val av hjälpmedel i Sörmland, Stockholm, Kronoberg och Uppsala, samt för hörapparater i Region Skåne. Se Hjälpmedelsinstitutets hemsida Hjälpmedel på lika villkor? 11 (31) Kontigo AB

19 Andra led i förskrivningsprocessen som kan skapa skillnader är exempelvis i själva tolkningen av regelverken, vilket innebär att skillnader kan uppstå i den enskilde förskrivarens tolkning av patientens behov i relation till de regionala regelverken. 4 Under behovsbedömningen finns det en risk att förskrivaren påverkas av vissa normer och föreställningar gällande vem som ska och bör förskrivas ett visst hjälpmedel. Det kan t.ex. vara relaterat till patientens kön, ålder, etnicitet etc. En möjlighet är också att förskrivaren påverkas av personliga erfarenheter och egenskaper, vilket också kan påverka förskrivningen av hjälpmedel och skapa skillnader. Det är viktigt att betona att denna typ av skillnader, som innefattar ett tolkningsutrymme för förskrivaren, inte berörs i denna studie. Det skulle vara ett uppdrag som i sig skulle kräva en helt annan typ av materialinsamling än den som genomförts inom ramen för uppdraget. Studien tar enbart upp skillnader i villkoren som enkelt kan uttryckas i en kostnad för den enskilde. Det finns också andra typer av skillnader i villkoren för tillgången till hjälpmedel, främst i form av olika kvalitativa skillnader, såsom t.ex. vilken typ av träning i användning av hjälpmedel och uppföljning som erbjuds patienten, eller hur personal vid särskilda boenden, dagcenter och hemtjänsten medverkar till att hjälpmedlen används på rätt sätt och till att åtgärda mindre fel. Det kan också vara så att förskrivaren bedömer att andra produkter uppfyller behoven. En ytterligare kvalitativ aspekt, som ändå knyter an till kostnadsbilden, är skillnader kopplade till hur budgeten påverkar möjligheterna att förskriva hjälpmedel. I några landsting kan hjälpmedel enligt regelverken förskrivas, men det kan ändå finnas ett begränsat budgetutrymme som kan göra att många kan få vänta på sin förskrivning till budgetutrymme finns (t.ex. nästföljande år). Detta är också en kvalitativ aspekt av variationerna, som dock inte inkluderats i vår kartläggning här. Därmed kan vi med hjälp av kartläggningen inte göra anspråk på att utgöra en komplett kartbild över förskrivningens regionala variationer. Vi kan endast uttala oss om en del av de olika moment i tillgången till hjälpmedel där regionala skillnader skapas. 1.4 Tidigare utredningar och kartläggningar inom området Det har tidigare genomförts en mängd utredningar och kartläggningar gällande regionala skillnader i hjälpmedelsförskrivningar. Exempel på tidigare genomförda utredningar och kartläggningar inom området är exempelvis Förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel mellan åren , framtagen av Hjälpmedelsinstitutet. Under våren 2011 genomförde Hjälpmedelsinstitutet även en kartläggning av förändringar av landstingens regelverk rörande hjälpmedel. I denna kartläggning fick alla landsting en riktad fråga rörande trehjulig elrullstol/ scooter. Kartläggningen visade att en trehjulig elrullstol/ scooter kan förskrivas i alla landsting, förutom två. 4 Som redan nämnts har dock flera landsting infört, eller är på väg att införa, beslutstöd för att på så vis skapa ökade förutsättningar för mer likvärdiga bedömningar på individnivå. Hjälpmedel på lika villkor? 12 (31) Kontigo AB

20 Andra rapporter som tagits fram är exempelvis Hjälpmedelscentralerna i Sverige Kartläggning av hjälpmedelscentralernas/ motsvarandes verksamhet, 2007, Hjälpmedelsinstitutet, som kartlagt hjälpmedelscentralernas verksamhet avseende organisation, omfattning, ansvarsfördelning, samt hur beslut fattas om vilka hjälpmedel som kan förskrivas. Vidare beskrivs och analyseras utvecklingen inom hjälpmedelsområdet i rapporten Hjälpmedel prioriteringar och individuella behov, 2006, Hjälpmedelsinstitutet. Under 2007 utsåg Samarbetsrådet för hjälpmedel i Västra Götalandsregionen arbetsgruppen Bidragssystem peruker att undersöka förutsättningar för att ändra förskrivning av peruker till möjligheten att ge patienten bidrag när hon eller han införskaffar peruk själv. Detta uppdrag har avrapporterats i rapporten Bidragssystem för peruker, postischer, toupéer och ögonfransar och ögonbryn, 2008, Samarbetsrådet för hjälpmedel. 1.5 Disposition Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel två presenteras de två fallbeskrivningarna samt resultatet av den kartläggning Kontigo genomfört i landets landsting. I kapitel tre redogörs för de regionala skillnader i förskrivning av hjälpmedel som kan påvisas utifrån de två fallbeskrivningarna i föregående kapitel. I slutkapitlet (kapitel fyra) förs ett resonemang kring vilken typ av slutsatser som kan dras utifrån kartläggningens resultat, samt hur en mer heltäckande analys och också kanske mer rättvisande bild, skulle kunna genomföras och presenteras i framtiden. Hjälpmedel på lika villkor? 13 (31) Kontigo AB

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011. en kartläggning genomförd våren 2011

Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011. en kartläggning genomförd våren 2011 Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011 en kartläggning genomförd våren 2011 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Anna Lampel,

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. 1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2014

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2014 Vårt dnr 14/0130 2014-01-13 Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Landstingens kanslier, Region Gotland, Region Skåne, Region Halland och Västra Götalandsregionen Patientavgifter

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10 Vård och Omsorg Anna Netterheim Hjälpmedelsabonnemang Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag från Vård- och omsorgsnämnden att utreda möjligheterna att

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Yttrande över LSS- och Hjälpmedelsutredningens betänkande Hjälpmedel (SOU 2004:83)

Yttrande över LSS- och Hjälpmedelsutredningens betänkande Hjälpmedel (SOU 2004:83) HSU 2004-12-07 p 32 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-11-12 LS 0410-1875 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över LSS- och Hjälpmedelsutredningens betänkande

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010 Sveriges villaägare om privatekonomin 2011 Rapport december 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013 Autism- och Aspergerförbundets undersökning om Genomförd våren 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar,

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2012-09-27 Sida 55 40./. Bilaga. Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende Bakgrund

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer