Banverket planerar att bygga ett dubbelspår mellan Mjölby och Motala. Som en följd bygger man även en ny järnvägsbro över Strömmen i Motala.

Transkript

1 2002 Undersökning 2003 Utgrävningar år 2003 har börjat! Banverket planerar att bygga ett dubbelspår mellan Mjölby och. Som en följd bygger man även en ny järnvägsbro över Strömmen i. Här pågår utgrävningar till och med Läs mer om utgrävningarna under åren 2000 till Se länkarna till vänster! Ett linjeprojekt Undersökningarna är en del av ett störrelinjeprojekt : Dubbelspårsprojektet. Läs mer under. Om du vill informera dig om Banverkets projekt - Mjölby så går det bra här. Fältrapporter kan du läsa under länken Publik verksamhet Det publika arbetet sker i samarbete med Östergötlands länsmuseum, ÖLM. 11:48:23]

2 2002 Linjeprojektet Strandvägen Mesolitikum Marinarkeologi Yngre järnålder Undersökning 2003 Strandvägen 1: f Kr 1989 e Kr Fornlämningarna vid Strandvägen 1 i upptäcktes år 1999 vid en förundersökning. Det som började med att försöka finna spår efter medeltidens resulterade också i upptäckten av en boplats från äldsta stenåldern. Under hösten 2000 undersöktes 100 m2 av den totalt 3000 m2 stora boplatsen. Fyndmaterialet visade att platsen varit utnyttjad sedan 8000 år tillbaka och fram till idag. Sten och ben Stora mängder bearbetad kvarts, flinta och kvartsit var bland de äldsta fynden, 8000 år gamla. Det fuktiga miljön intill Strömmen hade konserverat ben av kronhjort, säl och abborre. smide och fiske Från yngre järnålder fanns spår efter smidesässjor och råämnen av järn. Ute i Strömmen stod flera bearbetade ekstockar som var fällda på 1080-talet. De kan vara rester efter ett fast fiske eller en spång över vattendraget. Mynt från då och nu Två mynt från 1200-talets andra hälft visade på den medeltida aristokratins intresse för Strömmen, dess kraft och fiske. Från 1600-talet och framåt var platsen en bakgården till en tidigare kungsgård, nu ett gästgiveri. Kritpipor visar att man där gärna söp tobak och betalade med sk Kristinamynt, från Det yngsta fyndet var en tioöring från Den härrör från huset, Täppan, som stod vid Strandvägen 1 fram till 90-talets början. 11:48:43]

3 2002 Dubbelspåret ett linjeprojekt Linjeprojektet Strandvägen Mesolitikum Yngre järnålder Marinarkeologi Undersökning 2003 Det arkeologiska arbetet med dubbelspåret från Mjölby i söder och i norr, har pågått sedan Hittills har det mest varit inriktat mot utredningar och förundersökningar. Sträckan har delats in i tre fornlämningskomplex : 1. Skänninge 2. Fågelstad 3. Under de närmaste åren kommer flera större undersökningar att påbörjas inom dessa områden. Den publika delen av Dubbelspårsprojektet sker i samarbete med Östergötlands lämsmuseum. Fler undersökningar 2002 Under året kommer även undersökningarna i Skänninge att starta. Läs mer här! Klicka på bilden för att see en större variant! 11:49:45]

4 2002 Linjeprojektet Strandvägen Mesolitikum Yngre järnålder Marinarkeologi Undersökning 2003 Strandvägen 1 I 9000 år har vattnet från Vättern trängt ut genom ström. Bortsett från muddringsarbeten, kraftverksbyggen och den uppdämnda Hårstorpssjön är vattendraget i dag det samma som under äldre stenålder. Platsen där människorna valde att slå ner sina bopålar för mellan 7000 och 8000 år sedan är ett lugnt bakvatten efter Strömmens första forsar. Boplatsen ligger i en svag moränsluttning vilket gav skydd mot de kraftiga höst- och vinterstormarna från Vättern. Möten i landskapet Längs med ström möts olika naturgeografiska miljöer. Vattendraget var förbindelselänken mellan dessa som gjorde det möjligt att utnyttja de olika områdenas resurser: Vättern i väster Stora bergiga skogsområden i norr. Östgötaslätten ligger söder om Strömmen.Under stenåldern och långt fram i historisk tid fanns här mängder av sumpiga kärr, våtmarker och små grunda sjöar. En djup havsvik till Östersjön fanns cirka 35 km österut Litorinahavet. Idag motsvaras den av sjön Roxen. Namnet kan dateras till järnålder och antas betyda helgedomen vid vägmöte. Ordet är en sammansättning av Mot möte, vägmöte och ala helgedom, kultplats. Namnet syftar troligen på en profan byggnad av högre dignitet som funnits i närheten av vadstället över Strömmen. 11:50:54]

5 2002 Äldre stenålder (mesolitikum) Linjeprojektet Strandvägen Mesolitikum Yngre järnålder Marinarkeologi Undersökning 2003 För drygt 9000 år sedan bosatte sig de första människorna i Östergötland. Den senaste istidens kilometertjocka istäcket hade då dragit sig tillbaka och björk- och tallskogar bredde ut sig i landskapet. De första östgötarna levde på att fiska, samla och jaga. Vi kallar tidsperioden för äldre stenålder eller mesolitikum. Människorna levde ett mycket rörligt liv. I små familjegrupper flyttade de under sommarhalvåret runt mellan olika jaktstationer. Vintertid möttes flera familjer vid samlingsboplatser. Dessa vinterboplatser låg ofta vid större vattendrag eller längs kusten. Flintan kommer både från södra Sverige men framförallt från Västergötland. Den så kallade kambriska flintan hämtades vid Kinnekulle och användes för tillverkning av pil- och spjutspetsar. Vinterboplats Boplatsen vid Strömmen i är just en sådan större vinterboplats. 14C-analyser på brända hasselnötsskal visar att den är minst 8000 år gammal fynd av stenavfall från redskapstillverkning berättar att området närmast Strömmen varit en verkstadsplats. Själva boplatsen låg ett stycke från själva vattendraget. Slaktavfall Abborrekotor och gäddtänder är tecken på att fisket spelade en viktig roll under stenåldern. Fasta fiskeredskap som mjärdar sattes i strömmen och gav ett jämnt inflöde av mat. Säljakt var en annan del av vardagen. Vi hittar fynd av avbrutna benharpuner, en flåkniv i skiffer och sälben. Jakten bedrevs 35 km österut i Litorinahavet och indikerar tydligt det rörliga liv man levde. Kommunikation Människorna som bodde vid Strandvägen 1 hade väl utvecklade och vida kontakter. Stenmaterialet består delvis av flinta, ett material som inte finns naturligt i Östergötland. 11:51:57]

6 :51:57]

7 2002 Linjeprojektet Strandvägen Mesolitikum Yngre järnålder Marinarkeologi Undersökning 2003 Yngre järnålder medeltid Från den senare delen av järnåldern och under medeltiden blir kraften från Strömmen allt viktigare. Den drev de mjöloch sågkvarnar som då växer fram. fick stadsprivilegier först på talet. Men redan under medeltiden hade platsen en urban karaktär, det fanns t ex ett stort antal tomter längs med Strömmen där olika hantverkare bodde. Namnet nämns första gången i de skriftliga källorna från slutet av 1200-talet. Från 1383 finns uppgifter om att Jakob smed, Inge svärdslipare och Vaste skomakare bodde och verkade här. Även fisket var väl organiserat med flera fasta fiskeanläggningar mellan Vättern och sjön Boren. Ur Olaus Magnus, Aristokratins ägor Kraften och fisket gav goda inkomster. Det var framförallt den tidens världsliga och andliga aristokrati som ägde och byggde upp verksamheterna längs Strömmen Folkungaätten, Bo Johnsson Grip och senare även Vadstena kloster talet är den period som utmärker sig i det medeltida fyndmaterialet från Strandvägen 1. Vi har hittat flera bitar av sammansatta dubbelkammar i ben och skärvor från kärl av stengods. Två av de mer ovanliga fynden är mynt från 1200-talets andra hälft. Det ena är ett Valdemarmynt som var kung mellan Det andra myntet är präglat under kung Magnus (Ladulås) tid, Båda kungarna tillhörde folkungaätten och var söner till Birger Jarl. Valdemarmynt :52:18]

8 2002 Linjeprojektet Strandvägen Mesolitikum Yngre järnålder Marinarkeologi Undersökning 2003 Marinarkeologi En mindre del av fornlämningen vid Strandvägen 1 ligger i Strömmen, under vattnet. I det lugna bakvatten som undersökningsområdet anknyter till, finns fynd från flera tidsperioder från stenålder till idag. Undersökningarna kommer därför att även bestå av marinarkeologiska utgrävningar. Dessa beräknas komma igång i full styrka under säsongen Hittills har två mindre dykningar skett. De har visat på flera intressanta fynd i vattnet. Bearbetad kvarts och flinta samt träföremål, eventuellt från mesolitikum, ligger i vattnet direkt utanför boplatsen under en meter dy. Tvärs över Strömmen finns flera meterlånga, kluvna, ekstockar nedslagna i botten. Troligen är de rester efter ett fast fiske eller kanske en enklare spång. Två av stockarna har daterats genom dendrokronologisk analys vilken visade att träden fällts under talen e Kr. Det marinarkeologiska arbetet utförs i samarbete med Bohusläns museum. 11:52:34]

9 2002 Undersökning 2003 Undersökning 2003 i år gräver vi i sex månader från 5 maj t o m 6 november. Totalt kommer ca 1000 m2 att grävas varav ca m2 i vattnet. i år fokuserar vi på de strandnära områdena. För mesolitisk del innebär detta dels aktiviteter direkt på stranden, dels utkastlager från boplatsen. Yxbearbetningen är exemepl på en verksamhet som gärna förlades direkt på stranden. I utkastlagren hoppas vi finna organiskt material, som visat sig bevarats väl i dessa fuktiga och kalkrika lager. Ben-, hornföremål bör kunna ge en mer varierad bild av föremålsrikedomen på platsen. Med årets undersökning hoppas vi kunna teckan en bild av den mikromiljö, biotop, som boplatsen bildade under mesolitikum. För att få kläm på den tar vi makro och pollenprover i vattnet. Tillsammans med bl a fynd av snäckor och ben från mindre djurarter, råttor, fåglar kommer en bild av vilken flora och fauna som gynnades av livet på en stenåldersboplats. Den mesolitiska fasen är högst prioriterad. Samtidigt kommer vi att studera 600-talet till 1300-talets aktiviteter. Bl a har dykarna konstaterat ett större antal ekstolpar i Strömmen, dendrodaterade till 1080-tal e Kr. Två silverbrakteatrar, 1260-tal resp 1280-tal väcker en viss undran om vad som har utspelat sig på platsen. Ur de tre rumsliga begreppen, hemmet, trakten och världen är det sålunda främst ur hemmets perspektiv som årets grävning inriktas. Hur var det rumsligt organiserat, hur såg det ut flora och fauna under mesolitikum. Vad hände under yngre järnålder tidig medeltid? 11:52:52]

10 2002 Undersökning 2003 Frågor 2002 års undersökning Undersökningarna vid Strandvägen 1 i visar på mänskliga aktiviteter från 8000 år tillbaka fram till idag. Den äldre stenåldern och yngre järnålder medeltiden är de tidsperioder som har lämnat de tydligaste spåren på platsen. I det fortsatta fältarbetet är dessa båda perioder prioriterade. Utgångspunkten för det analys- och arbetsredskap som vi använder består av tre geografiska perspektiv: Hemmet Trakten Världen Det är tre rumsliga begrepp som på olika sätt sannolikt också ingick i den förhistoriska människans medvetande. Platser med fynd från yngre järnålder och medeltid. 11:53:06]

11 2002 Undersökning 2003 Frågor Frågeställningar Äldre stenålder (mesolitikum) Den övergripande målsättningen för lämningarna från äldre stenålder är att diskutera olika perspektiv på möten. Det analytiska arbetet består av fyra delar eller block: den fysiska bakgrunden ekonomi och resursutnyttjande social organisation kulturell kommunikation. Yngre järnålder/medeltid Den övergripande utgångspunkten för lämningarna från yngre järnålder och medeltid är att anlägga ett brett synsätt och ett långt tidsperspektiv på begreppet urbaniseringen: Detta kommer att ske på olika sätt bland annat genom att: belysa platsens funktion och karaktär under perioden. platsens roll i ett större rumsligt sammanhang. Kan det arkeologiska materialet visa på s roll som en centralplats/-ort? diskutera mot bakgrund av den urbanisering som sker i Östergötland och då framförallt i förhållande till Skänninge. 11:53:14]

12 års undersökning Undersökning 2003 Undersökning2000 Artiklar Undersökningarna vid Strandvägen 1 inleddes för två år sedan. I samband med utgrävningen skapades ett elektroniskt nyhetsbrev. I det kunde besökarna successivt följa fältarbetet samt läsa korta artiklar som anknöt till undersökningen. Vill du ta del av nyhetsbreven går det att ladda hem dem som pdf-filer. En förteckning över nyhetsbreven finner du under länken. Artiklar Flera artiklar har publicerats i samband med och efter 2000 års utgrävning. De är skrivna av arkeologerna som deltog i fältarbetet. Texterna är både av populär och vetenskaplig karaktär. En lista på artiklar finner du under länken Artiklar. 11:53:23]

13 2002 Undersökning 2003 Artiklar Artiklar Carlsson, T., Gruber, G., Molin, F., Wikell, R Between flint and quartz. In Print: Larsson, L., Kindgren, H., Åkerlund, A., Knutsson, K.& Loeffler, D. (red). Mesolithic on the Move. Papers presented at the Sixth International Conference on The Mesolithic in Europe, Stockholm Oxford. Carlsson, T., Gruber, G. Molin, F mesolitiska möten. Populär Arkeologi nr Carlsson, T., Gruber, G en mötesplats med lång tradition. Östgöta Correspondenten, 1 mars Gruber, G Kultur tankar och ting i ständig förändring. ÖstgötaFynd, (red Lindeblad, K.) Riksantikvarieämbetet. Linköping Gruber, G möten vid Strömmen, möten mellan människor. bygd 2001, Årsskrift för musei- och hembygdsförening.. Lindeblad, K en medeltida centralort? (red) Andrén, A. m fl. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad hans Andersson. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Lund. Lindeblad, K. i tryck. In the Shadow of the Towns. (red) Hedvall, R. Urban diversity. Archaeology in the Swedish Province of Östergötland. 11:53:31]

14 2002 Grävplatsens läge Undersökning tal Kartöverlägg 11:53:41]

15 2002 Kartor från 1600-talet norr om Strömmen Undersökning tal Kartöverlägg söder om Strömmen 11:53:51]

16 :53:51]

17 2002 Rektifierad lantmäterikarta över Undersökning tal Kartöverlägg 11:54:02]

18 2002 Undersökning Nr 1 Vad har vi lärt oss? (637 kb) Nr 2 mellan broarna (921 kb) Nr 3 Att rista i ben (890 kb) Nr 4 Skrapor, skrapor alla dessa skrapor (589 kb) Nr 5 Att gräva under vattnet (830 kb) Nr 6 En strid ström av yxor (701 kb) Nr 7 Vara, resa, fara (576 kb) 2002 Nr 1 Stenåldersboplatsen (435 kb) Nr 2 Benen berättar (465 kb) Nr 3 Döden, döden, döden... (635 kb) Nr 4 boplatsen från sjösidan (418 kb) Nr 5 En yxa i backen (440 kb) Nr 6 Att smida i kvarts (406 kb) För att kunna läsa de här filerna behöver du Acrobat Reader, som är ett gratisprogram Nr 1 Bilden av växer fram Nr 2 Jakob smed, Vaste skomakare och Inge svärdslipare Nr 3 Var gick vattnet? Nr 4 Hur gammalt är det? Nr 5 Åskviggar, Åskpilar och Torkilar Nr 6 Kritpipor Nr 7 Digital stenålder Nr 8 Gästis i Nr 9 Hur hänger det ihop Nr 10 Arkeolog under vatten Nr 11 Tak över huvudet Extra nummer, Benharpunen OBS! I nyhetsbreven hänvisas till webbplatsen Den är inte i drift längre! s historiska sidor Texterna från nyhetsbreven finns också samlade i tidningen s historiska sidor. Den utkom i maj 2001 och var en del av tidnings sommarbilaga det året. Vill du ha ett eget exemplar av tidningen finns den att få gratis när du besöker vår utgrävningen. 11:54:48]

19 2002 Undersökning 2003 Vill du följa utgrävningarna vid Strandvägen 1 i är det den här sidan som gäller. Under loggboken kommer vi regelbundet att berätta om de senaste händelserna från fältarbetet. Läs om spännande fynd, konstruktioner, iakttagelser, arbetshypoteser etc Vecka 48 Inomhus Vecka 45 Avslutning Vecka 44 Slutet närmar sig Vecka 43 Kallt och mästarprov Vecka 42 Kungens Åker, Kristianstadflinta och knivar i skiffer Vecka 41 Men, hur gammal är det då? Vecka 40 Vem vill bo på en udde? Vecka 39 Släng soporna i vattnet Vecka 38 Tack för torkan och västkustflinta Vecka 37 Flinta från Kinnekulle en västgötsk hårdvaluta Vecka 36 Kung Kristians (I) mynt och en tvärpil Vecka 35 Vad dölja sig månne under en cykelbana? Vecka 34 ur ett fågelperspektiv Vecka 33 Arkeologin under vattnet har avslutas Vecka 32 Arkeologisk vardag. Och ett hjorthorn. Vecka 31 Skärvsten och yxor Vecka 30 Gammalt och nytt, vått och torrt Vecka 29 Efter regn kommer sol Vecka 28 Statistik, harpuner och ett bäverbo Vecka 27 Regn, regn och mera regn Vecka 26 Årets vanligaste fynd Vecka 25 Gjutform mm Vecka 24 Massmaterial och speciella artefakter Vecka 23 En vanlig vecka på jobbet Vecka 22 Ristat ben på en tisdag Vecka 21 Schaktning och spjutspets Vecka 20 Strandvägen 1, tredje sommaren 2002 Vecka 46 Inomhussäsong - registrering Vecka 44 Säsongsavslutning Vecka 43 Man i Vecka 42 På väg att avsluta år 2002 Vecka 41 Att smida i kvarts 11:55:27]

20 2002 Vecka 40 Vikingatida skepp i ström? Vecka 39 Några nya fynd Vecka 38 Skolklasser i långa rader Vecka 37 Fyndfrossa! Vecka 36 Jakten går vidare långväga besök Vecka 35 Jakten på stenåldershus Vecka 34:2 Första stenyxan Vecka 34:1 Arkeologidagen 18/ Vecka 33 Andra veckan Vecka 32 Vi är igång!! 11:55:27]

21 2002 Undersökning 2003 Barnteckningar 2000 Flygbilder Flygbilder Här kan du se utgrävningsplatsen på en serie flygbilder. na togs av Jan Norrman, RAÄ år na är förhållandevis stora (67-80 kb) vilket innebär att det kan ta litet tid för modemuppkopplade att ladda hem bilden. Skolbarn ritar Mer än 1100 skolbarn och ungdomar från besökte utgrävningen under år Många av dem tecknade och målade bilder av hur de tänkte sig stenåldersboplatsen vid strömmen. Vi har samlat några av dessa teckningar i ett bildspel är. Flygbild över det schakt som grävdes år Knacksten 11:55:42]

22 2002: bildspel STÄNG NÄSTA BILD 1 Beatrice 11:55:53]

23 2002: bildspel STÄNG NÄSTA BILD 1 - mötet mellan Vättern i väster, slätten i söder och skogsbygden i norr. 11:56:12]

24 2003 Undersökning RAÄ UV Öst tel: e-post: Projektet Tom Karlsson Publik verksamhet Marie Ohlsén, Östergötlands länsmuseum 11:56:29]

25 2003 v 48 Inomhusarbetet har påbörjats Efter sex månaders utomhusarbete med allt schaktande, grävande, sållande, skrapande etc kan det vara en stor omställning att ta itu med efterbearbetningen. Plötsligt skall allt arbete göras inomhus och man sitter ofta stilla i 8 timmar i sträck. Istället för att leta fynd i såll hela dagarna ägnar man kanske hela dagen med att se på en datorskärm. Tröttheten sätter sig nu i huvudet och inte längre i musklerna. Den enorma fyndmängden som vi tillvaratagit under hösten gör att en del fyndtvättande och registrerande återstår. Back efter back fylls med små bruna kartonger. Backarna fyller nu många sköna hyllmeter av UV Öst s förråd. Man undrar i sitt stilla sinne vad stenåldersmänniskorna hade tyckt om att vi samlat in allt detta avfall. I materialet finns, tycker i alla fall vi som arkeologer, otroligt många insikter på en sedan länge svunnen tid och chansen till förståelse av tankar, önskningar, levnadsmönster mm. Flintanalyser, hur och varför? Analyser av det enorma stenmaterialet har också inletts. Teknisk analys på flintorna görs, hur är de slagna (knacksten eller kanske hornpuns) eller kanske tryckta med den tryckstock av horn som marinarkeologerna hittade. Vi hoppas också se likheter och skillnader i flintmaterialet som hittades i närhet till de konstaterade huslämningarna. Husen hade uppenbarligen använts på olika sätt. Långhuset sannolikt som boningshus med härd och bortstädade fynd från golvytan. I det mindre, runda huset däremot fanns stora mängder fynd och verktyg, kanske en verkstad? Frågan är sålunda om man se skillnader i vilka föremål som hittas vid respektive konstruktion. Sättet att behandla flintan, slå ut föremål eller trycka ut föremål säger också en hel del om kulturinfluenser och de rådande traditionerna, specifika just för denna plats. Schaktet åter fyllt med jord 13:11:15]

26 2003 Vid ett återbesök i under den gångna veckan kunde vi också konstatera att schaktet på Strandvägen nu var igenlagt, bodart och sållställningar borttagna. T o m cykelbanan var åter på plats! Allt var väl återställt, motalaborna kan nu återvända till platsen för promenader eller för fiske från bryggan. Vad besökarna på platsen kan se från utgrävningen är en frilagd yta närmast banvallen, där det ca gamla huset är markerat med stolpar. Tanken är vidare att informationsskyltar skall sättas upp på platsen under våren :11:15]

27 2003 v 45 Avslutning! Den 6 november 2003 avslutades undersökningarna på Strandvägen 1 i. Ca 3000 m2 är nu utgrävda, jorden sållad och fynden tillvaratagna. Anläggningar, gropar m m är genomgrävda, dokumenterade och i varje enskilt fall har ett försök till tolkning gjorts. Rester efter stolphål, gropar till avfall, eldstäder etc har lämnat många spår i marken. Många fysiska avtryck har människor lämnat efter sig på denna plats men så har man också besökt platsen i närmare 8000 år. Otaliga är anledningarna till människornas närvaro. Sammanfattning Från och med förundersökningen 1999 då platsen upptäcktes har vår bild av det som skett på platsen sakta växt fram. År 2000 gjordes ett 100 m2 stort titthål. Avsikten var att gräva i ett område inom fornlämningen som förhoppningsvis innehöll maximalt med information. Detta lilla schakt visade sig just vara den stratigrafiska nyckel till hela platsen som vi önskat. Lagerbilden har vi sedan kunnat veckla ut över hela undersökningsområdet. Vi förstod då att vi underskattat stenåldersboplatsens storlek och intensitet. År 2002 återupptas grävningarna på nytt efter ett års vila, orsakad av Banverkets dålig ekonomi. Fr o m detta år fokuseras all verksamhet till den äldsta stenåldersfasen. Vi kan nu konstatera att det finns bevarade gropar, härdar och inte minst bebyggelskonstruktioner från denna tid. Det hittills enda konstaterade människobenet hittas, ett skalltak av en årig man års säsong, sex månader under 2003, har bättre knutit ihop det vi visste sedan tidigare men framförallt har vi blottlagt stora sammanhängande ytor. Olika aktiviteter har kunnat sättas i ett rumsligt sammanhang. Sakta, sakta, dag för dag har boplatsen inre ordning växt fram. Vi kan nu se hur människorna för ca 6000 år sedan önskade att ett hem/gård/boplats skulle organiseras. Åtskilda aktivitetsytor: var sak på sin plats, tyder på att man verkligen tal. Verkstadsområde med bl a smide och bronsgjutning. - Ca 4000 f Kr 800-tal e Kr. Fiskeplats, rastplats för vidare färder väst- och österut - Ca f Kr. Boplats för jägare/fiskare/samlare f Kr. De första besöken. Säsongvis närvaro (vinter?) av jägare/fiskare/samlare. När nu den sista rutan är grävd plockas vattensållen ner. Verktyg, skottkärror, kläder etc tvättas och läggs undan för nya äventyr. Istället väntar inomhusarbetet med att registrera färdig fynd och att skriva rapport, artiklar mm. Det är med blandat 13:11:59]

28 2003 ordnade och planlade enligt en förutbestämd plan. I tre månader under 2003 gick också marinarkeologer från Bohusläns museum ner i vattnet. I vattnet hittades inte bara bortkastade, uttjänta föremål som t ex en tryckstock för flintbearbetning, utan också harpuner/ljustrar i stora mängder och i ett fantastiskt välbevarat skick. vemod och en känsla av lättnad över att ha klarat av fältprojektet vi lämnar Strandvägen i. Vår enda återstående fråga är: vad finns på andra sidan strömmen? Men det är, som det heter, en annan historia Den långa historien på Strandvägen kan sammanfattas punktvis på följande sätt: - Cykelbansfasen. Kommunal park/genomfart talet. Trädgård till fastigheten Strandvägen talet. Området benämns som Täppan på kartor tal. Trädgård till hertig Johans Jaktslott och till Gästis tal. Åker tillhörande Gustav Vasas kungsgård: hus. 13:11:59]

29 2003 v 44 Slutet närmar sig Slutet på de tre grävsäsongena närmar sig nu hastigt. Endast en vecka återstår fram till slutdatumet 6:e november. Grävningen är såledeles inne i slutspurten för att kunna hinna undersöka hela området. Nu återstår bara att gräva ut ett tiotal rutor under den forna cykelbanan. Kanske döljs det fortfarande någon överraskning. Det är ju en välkänd sanning att man på alla utgrävningar alltid hittar något sensationellt under sista veckan eller sista dagen som gör att allt blir stressigt och försenat. Men man hinner alltid. Nu när kylan har släppt så går det i alla fall att gräva utan att behöva tina upp jorden i hinkar innan den vattensållas. Vattenmättad lera är ändå att föredra före is! Djuren i Vi har under den gångna veckan fått en lista på de identifierade djurbenen av projektets osteolog, Berit Sigvallius, RAÄ. Det är benen som grävdes fram under grävsäsongen 2002 som nu är analyserade och man måste säga att det var en mycket spännande läsning. Följande arter har hittats: Hjort Vildsvin Bäver Abbore/gös Hund Höna Utter Mus/sork Gris (tam) Ekorre Nötdjur Säl Gädda Benen berättar om skogens bytesdjur och också om boplatsens tamdjur men också om de djur som trivdes i människornas närhet. Som kuriosa kan nämnas fyndet av ben från en liten hund, i storlek av en katt! Vi har också för första gången fått en bild av olika fiskarter som konsumerades. Fiskar som säkert fångades med ljuster/harpun i vattnet strax utanför. Sälen har med all sannolikt jagats i Östersjön. Benen från olika lager och gropar visar också på hur människor under långa tider besökt platsen Ytterligare någon är funnen i Dags Mosse och en utanför i Brunneby, Borensberg. Fortfarande framstår avsaknaden av denna föremålstyp i Östergötland s m lite märklig. Varför har man inte accepterat dessa i de östgötska stenåldersamhällena? 13:12:18]

30 2003 och här tillrett måltider. Åtminstone tror vi ännu inte att tamgris och getter hölls under jägar/samlarstenåldern. Tvärpilar (avsaknaden av ) Ä nnu en tvärpil har hittats. Det kan tyckas vara lite märkligt att lyfta fram ett så typiskt senmesolitiskt (ca f Kr) och tidigneolitiskt ( ca f Kr) fynd som just en tvärpil. Det är dock endast den femte tvärpilen som vi nu funnit i. 13:12:18]

31 2003 v 43 Is, frost och snö Denna vecka har, som övriga Sverige, präglats av vinterns ankomst. Vattnet i slangarna och i vattenpumpen var naturligtvis fruset på måndagsmorhonen och ett onödigt slit med började med att försöka tina allt det frusna. Men ett stort antal istappar på sållställningarna skapade ändå ett vackert islandskap som gladde oss alla. Kylan börjar nu också krypa ner i marken. Täcken av plast varje kväll hjälper att göra det fortsatta arbetet möjligt. Men ett rejält lågtryck med lite regn och 10 grader varmt hade inte skadat. Ännu ett ristat ben! Under utgrävningen av det s k vindskyddet längst ut på näset hittades ännu ett ristat ben. Fyndet består av ett ca 5-6 cm lång ben och hittades längs ner i botten av ett stolphål. Det har knappast hamnat där av en slump utan har säkert högst medvetet lags ner när huset restes. Vad betydelsen av handlingen innebar kan vi bara gissa oss till. De två ristade benen som vi funnit har således en tydlig koppling till de två huskonstruktioner som vi hittat, knappast en slump. Den nya ristningen består av två långa parallella linjer som i ena änden binds ihop till en spets. Sannolikt är det inte hela benet vi hittat utan endast ett kortare fragment. Det enkla rombiska mönstret känns igen från många dekorerade föremål i norra Europa. I de flesta fall har romberna bundits ihop i sidled, som t ex på det fantastiska yxskaftet från Tågerup i Skåne. Dessa föremål brukar dateras till runt 6000 f Kr och vårt ben bör vara ungefär liknande i ålder, eller kanske några hundra år yngre, åtminstone om man får tro på samhörighet med övriga mesolitiska aktiviteter på platsen. Kol 14 från stolphålen kan förhoppningsvis visa detta. Knackstensrekord I övrigt fortsätter grävandet i gyttjan i den 13:12:34]

32 2003 sista delen av området som en gång täcktes av den kommunala cykelbanan. Fynden fortsätter formligen att svämma över i fyndpåsar och i fyndbackar. Ett lån av ett tiotal fyndbackar från UV Bergslagen räddade den fortsatta fyndregistreringen en tid framöver. Ett ilbud levererade backarna från dörr till dörr. Vi tackar kollegorna i Örebro! Backarna och lådorna kommer att behövas; i en och samma ruta hittades inte mindre än 11 knackstenar. Att det också fanns tusentals avslag, splitter av kvarts och flinta och en yxa behöver väl inte nämnas Konisk mikrospåskärna I rutan jämte hittades ännu ett praktfynd en konisk mikrospånskärna i kvartsit. Denna stensmed visste vad han/hon gjorde för att få ut identiskt lika spån. Ett mästerstycke! 13:12:34]