Projekt slutrapport Laxfiske framtidens besöksnäring. Sportfiskarna rapport 2015:01

Transkript

1 Projekt slutrapport Laxfiske framtidens besöksnäring Sportfiskarna rapport 2015:01

2 Sportfiskarna Tel: E-post: Postadress: Svartviksslingan 28, Bromma Hemsida: Sportfiskarna 2010 Omslag: Foto Ted Logardt

3 SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 2015:01 Förord Under 2013 påbörjades projektet Laxfiske framtidens besöksnäring med syfte att utveckla besöksnäring baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet skulle arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektets långsiktiga mål var att Norrbotten skulle bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Insatser för att uppnå projektmål skulle bestå av bland annat, utveckling av SMS och webbaserat fångstrapporteringssystem, utvecklande av ett plombsystem för fångstbegränsningar, medhjälpa till införande av ett räkningssystem för laxar till ett vattendrag och att förbättra kommunikation och informationsutbyte mellan olika intressegrupper. Förväntade resultat var att projektet skulle förbättra grundförutsättningar för besöksnäring baserade på sportfiske efter lax och därmed skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. Kommunförbundet Norrbotten var projektägare och Sportfiskarna var projektsamordnare. Laxfiske framtidens besöksnäring är tilltänkt att vara en långsiktig projektinsats och har finansierats under perioden oktober 2013 till och med februari 2015 av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting och Rudolph Isakssons stiftelse. 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 Bakgrund 7 Mål 7 Aktiviteter 7 Förankring 8 Målgrupp och projektpartners 8 PROJEKTINSATSER 9 Skapande av nya internet och SMS baserade fångsrapporterings metoder 9 Ekoräkningssystem Råneälv 9 Information 10 Kompetenshöjning 11 Studie för optimerande av mängd återkommande vildlax 11 Laxplomber Lainioälv 12 JÄMSTÄLLDHET 16 RESULTATSPRIDNING 17 RESULTAT 14 EKONOMI 14 FRAMTID 16 REFERENSER 17 4

5 Sammanfattning Syftet med projekt Laxfiske Framtidens Besöksnäring var att utveckla besöksnäringen baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet skulle arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Följande är resultat och rekommendationer från projekt Låt vildlaxen vandra hem: Projektverksamhet har varit bidragande till de förändringar som sker inom laxförvaltning och som nu resulterar i rekordmängder lax i Norrbottens vattendrag med bl.a laxar i Torneälv och rekordtillgång i Råne- och Byske älv Rekorduppgången av lax och ett ökande antal besökande sportfiskare innebär att vi har uppnått projektmål att Norrbotten ska vara det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Den nu ökande tillgången på vildlax leder till ett ökat intresse från besöksnäringen att satsa på laxfisketurism i Norrbotten, men för att entreprenörer ska lyckas måste myndigheter och lokala fiskevattenägare förändra och förbättra både kunskaper och metoder för laxförvaltning. Ett ökande antal besökande sportfiskare också innebär nya utmaningar inom områden som fångstrapportering av sportfiskefångster, resurstillträde för entreprenörer, fisketillsyn, tillgänglighet av fiskekort, nationell laxförvaltning, nedskräpning och infrastruktur. Projektet har under 2014 utfört riktade informationsinsatser och deltagit i möte med EU parlamentariker, Sveriges ständiga representation i Bryssel (Sveriges ambassad till EU), EU s förvaltningsorganisation för fisket i Östersjön (BALTFISH) och Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC) med syfte att informera om vildlaxens potential som tillväxtmotor för besöksnäringen. Deltagande inom EU s förvaltningsforum för fiskefrågor är avgörande om vi ska få tillgång till den laxresursen i framtiden. Vi har utfört upprepade informationsinsatser och deltagit i träffar med Landsbygdsdepartementet och Havs- och Vattenmyndigheten med syfte att informera om de möjligheter och problem som ett ökande laxbestånd ger för utveckling av besöksnäring i Norrbotten. En tredagars studieresa har utförts med deltagande av laxfiskeansvariga tjänstemän från landsbygdsdepartementet och HaV myndigheten till Lainioälv med syfte att visa på plats utvecklingen av besöksnäring baserade på sportfiske i Norrbotten. Fångstrapportering av sportfiskefångster av lax och öring är viktigt som marknadsföring för att locka sportfiskare till ett område och som verktyg för att förvalta ett laxbestånd. Projektet har skapat ett världsunikt system för fångstrapportering ett s.k. laxplombsystem med digital registrering för fångster av lax inom Lainio älv under sommaren En enkätundersökning av sportfiskare som har nyttjat laxplomberna har utförts och systemet har fått ett genomsnittsbetyg av 3,62 för användarvänlighet och tillgänglighet. Fiskekort och möjlighet till fångstrapportering av sportfiskefångster i gränsälven är viktigt för att underlättarutveckling av sportfisket i nedre delar av Torneälven. Därför utvecklar vi nu ett SMS-baserat system för fångstrapportering kopplat till inköp av fiskekort via internet och mobiltelefon i gränsälven. Vi har under 2014 skapat liknande system som har tagits i bruk i Lule-, Råne- och Pite älv. Vi har deltagit i skapande av en ny samarbetsorganisation för fiskefrågor mellan norra Sverige och Finland (SALCOM). Representerade inom SALCOM är Finska Lapplands förbund (Lapin 5

6 Liitto), Finska Närings-, trafik- och miljöcentralen (Ely-Keskus), Gränsälvskommissionen, Länsstyrelsen Norrbottens län och Kommunförbundet Norrbotten. Syftet med SALCOM är att utbyta information angående de senaste händelserna inom laxförvaltning i älven, identifiera gemensamma behov och koordinera gemensamma aktiviteter. De deltagande organisationerna inom SALCOM ser ett tydligt behov av utökat samarbete inom laxförvaltning inom Torneälven och undersöker möjligheter till kooperativa projekt. En konferens i Torne i samarbete med Lapin Liitto, Ely-Keskus och Länsstyrelsen i Norrbottens län har utförts med 130 deltagande. Syftet var att informera och utbilda Norra Sveriges fiskeförvaltningsorganisationer om hur man kan bäst hanterar den ökande tillgången på vildlax med mål att skapa det bästa av rekreationsutbudet och regional utveckling. Konferensen var en del av våra insatser för att öka informationsdelning och samarbete mellan regionerna Norrbotten och Österbotten Lappland inom laxfrågan. En ny laxräknare vid Råne älv har installerats under 2014 och över laxar har räknats i vad som tidigare ansågs som en mindre laxälv. Resultatet från laxräknaren har uppdaterats dagligen på två olika internethemsidor och lett till ett ökat intresse för sportfisket inom Råne älvdal. Laxräknaren använder sig av den senaste eko-räknings tekniken och ska beräkna laxbestånd i Boden och Gällivare kommuners områden. Projektet har också arbetat med att få ett räkningssystem installerat i Ängesån inom Överkalix kommun. Laxräknaren i Ängesån bör färdigställas under 2015 och därmed ger en betydligt bättre kontroll på antal laxar i Kalix älvs system. Vi har deltagit i skapande av en ny stiftelse Baltic Salmon Fund. Syftet med stiftelsen är att insamla medel för att främja vild- lax och öring bestånd i Östersjön genom fiskevårdsåtgärder. Stiftelsens styrelse har bredd representation och verksamhet påbörjas under 2015 med en insamlingsgala i Stockholm. Övriga informationsinsatser utförda under perioden var bl.a. deltagande i European Anglers Alliance träffar, påbörjat samarbete med Sveriges Lantbruks Universitet angående insamling av sportfiskefångstdata, utställning och presentationer på Sportfiskemässan i Stockholm, publicering av tidnings- och internetartiklar 20 st, respektive radioinslag 2 st. Projektets informationsinsatser är utformade efter vårt mål förvaltande av Östersjölax måste anta principen att kompensationsodlad lax ska användas för yrkesfiske medan vildlax ska tillåtas att återvända till sin hemälv för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft. Östersjölax har en stor genomsnittsstorlek som lockar sportfisketurister men det finns många hinder till utveckling av sportfisketurism, död lax vid vattenkraftverk Åbyälv. Foto Johan Larsson och Thomas Johansson. 6

7 Bakgrund Tillväxtverket har i en rapport konstaterat att fisketurism på lax i Sverige är kraftigt underutvecklad idag jämfört med dess potential. Detta eftersom laxresursen är för låg för att kunna attrahera tillräckligt många kunder. Samtidigt kunde Tillväxtverket konstatera "att det är inte svårt att förstå vilken attraktionskraft en naturlig riklig förekomst av vild Östersjölax skulle innebära för lokalekonomierna runt älvdalar och kuster". Nu efter decennier av tillbakagång väntas tillgången på vildlax i Östersjöns tillrinnande älvdalar öka. Detta eftersom Europeiska Unionen håller på att färdigställa en ny långsiktig förvaltningsplan för Östersjölax och nationella myndigheter inom Sverige och Finland börjar införa nya förvaltningsåtgärder för att förstärka de olika laxbestånden. En riklig förekomst av vildlax kommer att skapa möjlighet till utveckling av besöksnäring baserad på sportfiske och uppnå den attraktionskraft som Tillväxtverket tidigare rapporterat om. Samtidigt kommer denna ökade tillgång på vildlax att leda till nya utmaningar inom regionen för att bland annat optimera möjligheter för besöksnäringen som den nya resursen skapar. En avgörande framgångsfaktor för att skapa tillväxt inom turistfiskeområdet är tillgång på fisk av hög kvalitet. Speciellt sportfiske efter lax har högt förädlingsvärde och en potentiell kundkrets som är beredd att åka långt och betala väl för en kvalitetsfull sportfiskeupplevelse. Helst vill denna kundkrets fiska på stor vildvuxen lax i outbyggda vattendrag, någonting som vi i Norra Sverige och Finland är tämligen ensamma om att kunna erbjuda inom Östersjöområdet. Modern sportfisketurism baserad på s.k. catch and release på vuxenlax ger unika möjligheter till långsiktig hållbar utveckling av besöksnäring inom glesbygden samtidigt som naturresursen påverkas minimalt av fisketrycket. På grund av ovanstående anledningar ger därför sportfiske efter lax unika möjligheter till glesbygdsutveckling i Sverige och Finland. Syftet med projektet är därför att undersöka möjligheter till gemensamma regionala insatser för att utveckla besöksnäringen baserad på Nordkalottens vildlaxälvar. Projektet ska arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Samtidigt ska projektet utveckla nya metoder för att fördela och förvalta laxresursen för bästa möjliga utveckling av besöksnäring. Mål Projektets mål: Norrbotten ska vara ledande inom Sverige angående nyttjande av informationsteknik för fångstrapportering av vildlaxfångster. Kommunikation och informationsfördelning mellan besöksnäring, fiskevattenägare och beslutsfattare ska påtagligt förbättrats. Utbildningar och seminarier ska utföras under projektperioden. Kompetens inom resursen vildlax har påtagligt höjts inom målgruppen besöksnäring, fiskevattenägare och beslutsfattare. En studie ska utföras med syfte att undersöka lokalförvaltning och frivillig inlösen av fiske med syfte att skapa ett bärkraftigt laxbestånd och samtidigt maximera den ekonomiska nyttan av resursen. 7

8 Aktiviteter Projektet skulle uppnå ovan syfte och mål genom följande aktiviteter. Skapande av nya internet- och SMS-baserade fångsrapporteringsmetoder. Fångstrapporter är det mest effektiva verktyget för att marknadsföra ett vattendrag eller område mot nya sportfiskare och därför måste nya fångstrapporteringssystem utvecklas och införas. Tillgång till dagsaktuella fiskefångster genom SMS-rapportering skapa ett starkt verktyg för marknadsföring och utöver detta kan användas i syfte att skapa bra underlag för att förvalta laxbestånd på ett biologisk korrekt sätt i framtiden. Ett system för fångstrapportering med användning av den senaste tekniken i form av webb- och SMS-baserade tjänster kopplade till bl.a. elektroniska fiskekort ska provas och införas. Rapporterade fångster ska lämnas till en kontinuerligt uppdaterat internet-baserad plattform öppen för myndigheter och allmänhet. Projektet ska medverka till installering av nytt underlagsberäkningshjälpmedel i form av ekoräkningssystem i vattendrag. Detta med syfte att skapa ett marknadsföringsverktyg i form av aktuella rapporter om antal uppstigande laxar inom ett vattendrag och samtidigt möjlighet till bättre resurskontroll av uttag. En studie av metoder för att optimera mängd återkommande vildlax ska utföras med syfte att stödja besöksnäring baserad på sportfiske efter lax. Studien ska undersöka möjlighet till frivilliga överenskommelser för laxresursfördelning. Insatser för kompentenshöjning av besöksnäringens entreprenörer, fiskevattenägare och beslutsfattare. Extern utvärdering av tidigare projekt visar värdet av insatser som seminarier och utbildningar för att öka kompetens hos fiskevattenägare, entreprenörer och beslutsfattare. Kompetenshöjning ska ske genom utförande av utbildningar, seminarier och informationsträffar. Insatser för att utöka informationsutbyte. Utveckling av sportfiske efter lax är beroende av ett samarbete mellan de som äger fiskevatten (fiskevattenägare), de som nyttjar fiskresursen (entreprenörer) och de som förvaltar fiskresursen på lokal, nationell och EU nivå. Insatser för att öka samarbetet mellan grupperna genom kunskaps- och kompentensutbyte är av vikt för optimal vinst från ökande tillgång på resursen vildlax. Projektet ska utveckla och skapa nya forum för samarbete mellan intressegrupper med hjälp av bland annat seminarier och utbildningar. Projektet ska medverka till att ett system för fångstbegränsningar ska provas inom ett utvalt vattendrag inom Norrbotten. Taggingsystemets syfte är att begränsa och fördela fångst av lax inom ett enskilt vattendrag och därmed leda till ett mer rättvist och biologisk hållbart fiske. Förankring Projektet leds av en styrgrupp med ett brett deltagande bland olika intresseorganisationer inom besöksnäring, fiskeförvaltning, kustkommuner och fiskevattenägare. Styrgruppen består av representanter från följande organisationer Länsstyrelsen Norrbottens län, Kalix kommun, Pite älv ekonomisk förening, Kommunförbundet Norrbotten, Sveriges Fisketurismföretagare, Degerselsbygdens samfällighetsförening och Fjällorna (Riksorganisation för sportfiskande kvinnor). Målgrupp och projektpartners Följande organisationer har projektet samarbetat med och haft som målgrupp; HaV myndigheten, Finska Lapplands förbund (Lapin Liitto), Finska Närings-, trafik- och miljöcentralen (Ely-Keskus), EU Kommissionens Generaldirektorat i Havsfrågor och Fiske (DGMARE), Landsbygdsdepartementet, Länsstyrelsen Norrbottens län, Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC), BALTFISH, Kalix kommun, Överkalix kommun, Piteälv ekonomisk förening, Kalix älv ekonomisk förening, Sveriges fisketurismföretagare (SEFF), European Anglers Alliance (EAA), Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation (FFC), Sportfiskarna, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Östersjölaxälvar i samverkan, Coalition Clean Baltic (CCB), Fiskesekreteriatet (FISHSEC) och Jordbruksverket. 8

9 Projektinsatser Skapande av nya internet- och SMS-baserade fångsrapporteringsmetoder Under projektet har vi skapat ett unikt internet- och SMS-baserat fångstrapporteringssystem för laxfångster kopplade till laxplomber som är det första av sitt slag i Europa och troligen i världen. Systemet tillåter fiskare att via smartphone eller data rapportera sin laxfångst direkt och därmed ger real time information till fiskeförvaltare angående aktuella laxfångster och det totala uttaget av laxar från vattensystemet. Detta ger unika framtidsmöjligheter till marknadsföring av laxfiske genom att dagsaktuell fångststatistik kan nu publiceras på internet och därmed fungerar som lockbete för sportfiskare till ett område. Tidigare har endast starka fiskeförvaltare inom geografiska begränsade områden t.ex. Mörrumsån och Byskeälven haft möjlighet till detta form av information men vårt system tillåter fångstrapportering även i geografiskt isolerade områden och inom förvaltningsområden med svaga personalstyrkor. Utöver marknadsföring skapar SMS- och databaserad fångstrapportering kopplade till laxplomber ett nytt verktyg för förvaltning av fiske, t.ex. möjlighet till att stoppa fisket i en älv när sportfiskefångsten överskrider vad som är biologisk försvarbart inom ett vattendrag. För att undersöka om systemet fungerade tillfredställande har vi utfört en enkätundersökning till 25 % av de som nyttjade systemet. Enkätsresponsen var att 96 % har rapporterat fångst via smartfon eller data och de uppgav ett viktat genomsnittsbetyg för systemet av 3,62. Projektet har därmed skapat ett nytt och unik system med hög nyttjandegrad och som har upplevts som smidig av användare. Ekoräkningssystem Råneälv Projektet skulle medverka till installering av nytt underlagsberäkningshjälpmedel i form av ekoräkningssystem i vattendrag. Detta med syfte att skapa ett marknadsföringsverktyg i form av aktuella rapporter om antal uppstigande laxar inom ett vattendrag och samtidigt möjlighet till bättre kontroll av fångstuttag. Ny installerade laxräknare vid Råneälv Under 2013 har projektet deltagit i installering av ett nytt ekoräkningssystem i Råneälv. Råneälv har sedan 1960 talet haft ett svagt laxbestånd men under senaste år har lokalbefolkning upplevt en tydlig förstärkning av älvens laxbestånd. Lokalbefolkningen rapporterade om en ökning av observation av hoppande lax och även en viss ökning av sportfiskefångster i älven. Eftersom insamling av fångstdata har tidigare varit obefintliga och ett räkningssystem för uppvandrade laxar har saknats har det varit svårt att kvantifiera laxbestånden och den potential för utveckling av laxfisketurism i Råneälvdal. 9

10 Därför har en ekoräkningssystem varit hög prioriterade av myndigheter och efterfrågade av lokal fiskeförvaltare och besöksnäringsentreprenörer. Installering av ekoräkningssystem var ett samarbete mellan Länsstyrelsen Norrbottens län, Degerselsbygds samfälligheter och projekt laxfiske framtidens besöksnäring. Räkningssystem placerades i Gunnarsbyn med Tvättstugaforsen och därmed var sommaren 2014 den första gången leklaxbestånd har kvantiferats i Råneälven. Resultatet var mycket positivt med laxar räknade. Resultatet uppdaterades kontinuerligt på två sajter inriktade på sportfisketurister och Tidigare har Råneälv haft låg status som laxälv men med hjälp av rapportering av räknade laxar har lokalfiskeförvaltare rapporterat om ett betydligt högre antal sportfiskare i älvdalen under Med installering av en laxräknare vid Råneälv och en kontinuerligt uppdatering av räknade laxar på internet bedömer vi att projektet har uppnått delmålet. Studiebesök av landsbygdsdepartement och Havs och Vatten myndigheten till Lainio älv Information Projekt Laxfiske framtidens besöksnäring skulle utföra insatser för att utöka informationsutbyte. Detta eftersom utveckling av sportfiske efter lax är beroende av ett samarbete mellan de som äger fiskevatten (fiskevattenägare), de som nyttjar fiskresursen (entreprenörer) och de som förvaltar fiskresursen på lokal, nationell och EU nivå. Projektet skulle utveckla och skapa nya forum för samarbete mellan intressegrupper. Under projekttiden har ett behov av ett utvecklade samarbete med regionella förvaltningsgrupper inom laxfrågan i Finland uppkommit. En rejäl ökning av återkommande lax till Torenälv under sommaren 2014 har ställt ytterliggare krav på samordning mellan myndigheter i frågor som utveckling av regleverk för sportfiske, tillsyn av sportfiske i älven och behovet av infrastruktuella insatser för den ökande mängd sportfiskare till områden. Utöver det uppenbara behov av ett finsk/svenskt samarbete inom gränsälvsområden finns ett behov av ett forum var regionens förvaltningsorganisationer kan träffas regelbunden för att dela information om vad som pågår inom laxförvaltning i de olika länder. Ett sådant informationsforum skulle inte bara öka förståelse för de olika ländernas förvaltningsmetoder men också ge möjlighet till gemensamma insatser för regionens bästa. Med ovan anledning har projektet medverkat till skapande av SALCOM forum. SALCOM består av representanter från Ely Keskus, Lapin Liitto, Länsstyrelsen Norrbottens län, Kommunförbundet Norrbotten och Gränsälvskommissionen. SALCOM är ett helt nytt forum med syfte att utöka informationsutbyte och samarbete i laxfrågan inom Norrbotten och Österbotten Lapland. 10

11 Projektet hade som mål av att delta inom Europeiska Unionens samarbetsorganisation för fiskefrågor inom Östersjön, Östersjöns Rådgivande Nämnd (Baltic Sea Advisory Council, BSAC). Det främsta syftet med BSAC är att ge råd till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör förvaltningen av fisket i Östersjön inklusive laxfiske. BSAC består av representanter från fiskerisektorn och andra intressegrupper som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken. Deltagande inom BSAC är bl.a. yrkesfiskesammanslutningar, producentorganisationer, förädlare, marknadsorganisationer, miljöorganisationer, kvinnors nätverk, fritids- och sportfiskare och konsumenter. Projektsamordnare Sportfiskarna har deltagit i BSAC möten och inom BSAC s exekutiva kommitté. Under projekttiden har EU förändrat fiskeförvaltning mot ett mer regionaliserat system. Inom Östersjön har en förvaltningsorganisation BALTFISH skapats med representation från alla östersjöländer med syfte att minska EU s detaljstyrning av östersjöfiske. Projektsamordnare har därför deltagit i BALTFISH träffar för att representera regionens intresse i laxfrågan. Kompetenshöjning Projektet har arbetat med att informera beslutsfattare inom fiskeförvaltning, fiskevattenägare, sportfiskare och sportfiskeentreprenörer om Norrbottens laxresursbehov för att kunna utveckla besöksnäring baserad på sportfiske efter lax. Informationsverksamhet har bedömts som viktig eftersom EU under projektets gång arbetat med att skapa en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön. EU s nya förvaltningsplan kommer i framtiden att styra mängden vuxen lax i Östersjön och i våra vildlaxälvar. Informationsinsatserna har bestått av uppvaktningar, anordnande av konferenser, konferenspresentationer, inbjudan till studieresor till Norrbotten, nyhetsartiklar, skrivelser och mediakontakt. Grupper som vi har informerat om Norrbottens laxresurs är bland annat Landsbygdsdepartementet, HaV myndigheten, Lapin Liitto, Ely-Keskus, EU Kommissionens Generaldirektorat Havsfrågor och Fiske (DGMARE), EU parlamentariker inom Fiskeri och Miljö utskottet, Länsstyrelsen Norrbottens län, Länsstyrelsen Västerbottens län, Östersjöns rådgivande nämnd (BSAC), Sveriges fisketurismföretagare (SEFF), Sveriges ständiga representation i Bryssel, European Anglers Alliance (EAA), Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation (FFC), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Östersjölaxälvar i samverkan, WWF Finland, Coalition Clean Baltic (CCB), och Jordbruksverket. Projektet har anordnat en konferens med ca 130 deltagande med syfte att sammanföra myndigheter, besöksnäringens entreprenörer, sportfiskare, fiskevattenägare och allmänheten för att informera och utbilda om fisketurism och fiskeförvaltning och skapa samarbetet mellan de olika grupperna. Till konferensen har vi inbjudit experter inom både turism och laxfiskeförvaltning. Konferensen var den första gemensamma insats som utfördes av den nyformade SALCOM samarbetsorganisationen och sammanförde intressenter inom laxfiske från både Sverige och Finland. Syftet var att utöka samarbetet mellan lokalförvaltningsorganisationer på både sida gränsen. Studie för optimerande av mängd återkommande vildlax Syftet med förslag till aktivitet var att skapa en startegisk plan för hur man kan optimera mängden laxar som återkommer till en laxälv. För att uppnå projektresultat har vi medverkat till grundande av en stiftelse med syfte att förbättra situation för Östersjöns vildlaxälvar, Baltic Salmon Fund. Inom stiftelsen Baltic Salmon Fund har vi planerade insatser för att optimera mängden återkommande vildlax med syfte att stödja besöksnäring baserad på sportfiske efter lax t.ex. frivillig inlösen av fiskeplatser i närhet till svaga vildlaxälvar. Stiftelsen Baltic Salmon Fund kommer att ha sin första aktivitet för insamlande av medel under sommaren 2015 och medlen ska användas för att optimera mängden återkommande vildlax. Projektet har jobbat med informationsinsatser som har bidragit till en påtaglig förstärkning av Norrbottens laxbestånd och därmed den resurs på vilket både kustfiskets och sportfisket är baserade på men projektet är inte tänkt som en verktyg för att påverka reglering av fisket i närområden. Viktigaste insatser för att förstärka mängden återkommande vildlax från myndigheter har varit åtgärder för att minska det olagliga fisket i Östersjön, införande av ett stopp på långrevsfiske i Östersjön av svenska 11

12 och finska yrkesfiskare och en minskning av laxkvoter (s.k. TAC) mot forskarnas rekommenderade nivåer. Laxplomber Lainioälv Projektet skulle medverka till att ett system för fångstbegränsningar provas inom ett utvalt vattendrag inom Norrbotten. Taggingsystemets syfte är att begränsa och fördela sportfiskefångst av lax inom ett vattendrag och därmed skapa ett mer hållbart sportfiske. Laxplomber Lainioälv. Foto Andreas Broman. I samarbete med Länsstyrelsen i Norrbottens län har ett taggingsystem provats in Lainio älv under sommaren För att uppnå målet har flera insatser fått utföras t.ex. produktion av laxplomber, skapande av regelsystem, skapande av information kopplade till plomberna, översättning av regelverket till finska och engelska, utbildning av försäljningsagenter (3 stycken) och skapande av ett rapporterings- och kontrollsystem för plomberna. För att undersöka om systemet fungerade tillfredställande har vi utfört en enkätundersökning till 25 % av de som nyttjade systemet. Följande är resultatet av våra frågor: Är du nöjd med informationen om systemet med laxplomber svarsresultat viktat genomsnitt 3,51. Är du införstådd med varför laxplomber används svarsresultat viktat genomsnitt 3,96. Svarsresultat var därmed positiv och vi bedömer att insatsen har därmed uppnått projektmål på ett tillfredställande sätt för projektmålgrupp. 12

13 Jämställdhet Tidigare projekt inom området fiske och jakt har haft svårt att få kvinnliga deltagande inom styrgrupper och på seminarier och utbildningar, detta trots att sportfiske är det viktigaste fritidsintresse för över svenskar och många kvinnor aktivt deltar någon gång per år inom en fiskeaktivitet. För att komma till rätta med problemet har vi erbjudit en plats inom styrgruppen till Fjällorna, riksorganisation för sportfiskande kvinnor och att skicka riktade inbjudningar till alla projektaktiviteter till dess medlemmar. Inom det nya informationsforum som har skapats inom projektet SALCOM har vi kvinnlig representation från gränsälvskommissionen. De kvinnor som har deltagit inom aktiviteter har varit bland de mest aktiva deltagare och vi anser att problemet med ojämn könsfördelning kan förbättras med hjälp av ovan nämnda åtgärder inom framtida verksamhet. Resultatspridning Resultat har spridits under projekttiden genom internetartiklar (ca 20 st) och via publicering av information inom tidningen Svenskt Fiske (utgåva 6 gånger per år och ca ex). Under konferenser och seminarier har vi uppdaterat deltagare om projektverksamhet och resultat. Projektverksamhet har publicerats i både Sportfiskarnas och Kommunförbundet Norrbottens årsverksamhetsrapport. En slutrapport har publicerats och ska finnas tillgänglig på European Anglers Alliance träff (EAA)

14 Resultat Resultat från Torne älv 2014 med rekorduppgång av lax och samtidigt en 25 % ökning av sportfiskare till området visar en tydlig koppling mellan antal laxar i älven och antal besökande sportfiskare och därmed årsarbeten inom fisketurism. På grund av införande av ett förbud mot drivgarnsfiske år 2008 förutspådde Fiskeriverket att antal laxar i Kalix älv skulle fördubblas till Den förutspådda ökningen av lax i älvarna uteblev på grund av att långrevsfiske efter lax ökade till samma fiskeansträngningsnivå som under drivgarnsperioden. Samtidigt minskade överlevnaden av utvandrande smålax den s.k. post smolt överlevnad till rekordlåga nivåer på grund av en ännu obestämd anledning. Detta led i sin tur till låga antal laxar i älvarna och hade en direkt påverkan på mängden besökande sportfiskare och antal årsarbeten inom laxfisketurism. Tack vare nya åtgärder inom laxfiskeförvaltning såsom minskade fångstkvoter (s.k. TAC), stängning av svenskt och finskt långrevsfiske och minskat polskt tjuvfiske till havs har laxbeståndet börjat att öka och under säsong 2014 hade vi rekordmängd återkommande lax i Torne-, Byske- och Råne älv och därmed en rekordmängd besökande sportfiskare. På grund av ökande antal laxar bedömer projektledare att projektmål om att Norrbotten ska vara den snabbaste ökande målet för besökande sportfiskare har uppnåtts. Projektledare bedömer att följande utförda insatser har resulterat i att samtliga övriga projektmål har uppnåtts: Installering av ett ekoräkningssystem för lax i Råne älv. Införande av ett laxplomb system i Lainio älv. Skapande av ett världsunikt internet baserat fångstrapporteringssystem för laxplomber. Medverkande till skapande av och deltagande i samarbetsorganisation SALCOM. Medverkande till skapande av och deltagande i Baltic Salmon Fund. Laxkonferens Torne. Informationsinsatser inom fiskeförvaltnings samarbetsorganisationer BALTFISH och BSAC. 20 st publicerade artiklar och övriga media inslag. För att vara etablerat som besöksmål för sportfiskare måste Norrbottens laxälvar ha flera sammanhängande år av liknande tillgång till vildlax som 2012 och Torne älv hade den störst uppmätta återkomsten av vildlax (Salmo salar) i världen 2014 och därmed är Norrbotten på god väg att etablera sig som det mest intressanta målet för vildlaxfiske inom Östersjöområdet. Informationsträff vid Gite Juteland MEP Europeiska Parlament och Christina Lindhagen Sportfiskarna Bryssel

15 Ekonomi Projekt Laxfiske framtidens besöksnäring har finansierats under perioden oktober 2013 till och med mars 2015 av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting och Rudolph Isakssons stiftelse. Total projektbudget var kr och kr har förbrukats. I tabellen nedan presenteras projektets ackumulerade kostnader t.o.m. 13 mars Projektet har löpt enligt projektplanen med god måluppfyllelse. Resultat Projektets kostnader Ordinarie kostnader Externa tjänster Summa Ordinarie kostnader Övriga externa rörelsekostnader Lokalhyra Övriga kostnader Indirekta kostnader Summa Övriga rörelsekostnader Kostnader för personal Löner administration Summa Personalkostnader Totala kostnader BALTFISH regionalförvaltningsträff Riga

16 Framtid Förändringarna inom fiskeförvaltning har bidragit till att flertalet av Sveriges stora laxälvar inkl. Torne-, Råne- och Byske älv uppnådde rekordåterkomster under Statistik från Finlands Vilt och Fiskeriforskning visar ett klart samband mellan antal lax i älven och utveckling av besöksnäring baserat på sportfiske efter lax. Rekorduppgången av lax och ett ökat besöksantal innebär att vi har uppnått vårt mål av att Norrbotten ska bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Den nu ökande tillgången på vildlax leder till ett ökat intresse från besöksnäringen att satsa på laxfisketurism i Norrbotten men om entreprenörer ska lyckas måste myndigheter och lokala fiskevattenägare förändra och förbättra både kunskaper och metoder för laxförvaltning. Nya utmaningar finns inom både internationella och nationella fiskeförvaltningar och inom områden som rapportering sportfiskefångster, lokalförvaltning, resurstillträde för entreprenörer, fisketillsyn, tillgänglighet av fiskekort, nedskräpning och infrastruktur. EU och Sverige har påbörjat en process för att förändra laxförvaltningen och det är därför avgörande att regionens intressen bevakas om regionens framtida resursbehov ska tillgodoses. Har vi en otillräcklig internationell, nationell och lokal laxförvaltning har vi ingen möjlighet till utveckling av entreprenörskap baserat på sportfisketurism. EU s förslag till långsiktig förvaltning av Östersjölax öppnar för större lokalt inflytande och någon form av lokalförvaltning av Norrbottens olika laxbestånd och vi rekommenderar framtida insatser inom lokalförvaltning. Projektet har visat sig effektivt och kompetent att utföra uppdraget att delta inom EU s olika forum för fiskeförvaltning t.ex. Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC) och Baltfish. Därför har Kommunförbundet Norrbotten beslutat om att fortsätta med verksamheten inom projektform om extern finansiering kan införskaffas. Framtidens projektmål ska utvidgas till att Norrbotten ska bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Europa. Följande är projekt Laxfiske framtidens besöksnärings" övriga rekommendationer till liknande projekt: Vissa naturresurser t.ex. vildlax förvaltas av EU myndigheter och det är avgörande för regionernas framtida resurstillträde att regionrepresentanter deltar vid skapandet av långsiktiga förvaltningsplaner. Förvaltningsplaner skapas under en förhållandevis lång tidsperiod och vi rekommenderar att processen bevakas från första steget och resurser och kompetens ska finnas tillgängliga för att kunna informera de beslutande om regionens framtida resursbehov. Utbildning och informationsinsatser är viktigt för att öka förståelse och samarbetet inom resursförvaltning. För att bredda kompetens utanför intressegruppernas representanter och för att skapa ökad förståelse bland regionens medborgare bör allmänheten vara erbjuden att delta i utbildningar. Kvinnligt deltagande inom områden förvaltning av jakt och fiske är fortfarande lågt och vi rekommenderar att riktade åtgärder med syfte att förbättra könsfördelning inom området utförs. Utveckling av besöksnäring baserad på sportfiske är beroende av en stark fiskresurs. Vi rekommenderar att alla projekt som ska arbeta med besöksnäring baserat på en naturresurs har undersökt och försäkrat sig om en stabil tillgång på resursen eller som projekt Laxfiske framtidens besöksnäring gjort, arbeta med att förstärka basresursen. 16

17 Referenser RAPPORT 2015:01 Jonsson, M. (2009). Studie Tillväxtorienterade hållbara turistiska perspektiv på förvaltningen av Östersjölaxen, Nutek, Verket för näringslivsutveckling. Romakkaneimi, A. (2012). Rekordfångst av lax i Torne älv. Vilt- och Fiskeriforskningen, 17