Malmö lockade danska Grya sista sidan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö lockade danska Grya sista sidan"

Transkript

1 EN TIDNING OM FÖRSKOLAN I MALMÖ STAD OKTOBER 2013 Malmö lockade danska Grya sista sidan Y Första grönare förskolegården snart klar 4 Z Y Nya förskoleledningen ser möjligheter 18 Z Y Rose-Marie ska leda förskolenämnden 22 Z

2 innehåll ledare cyklande äventyr 10 sagor stärker solrosen 13 stadsnära skog 16 ny ordförande 22 grönare förskolegård 4 Efter en ljuvlig sommar möter vi nu hösten tillsammans med Malmöbarnen, härligt, välkomna alla! I DETTA NUMMER AV FOKUS Förskola kan du läsa om spännande saker som är på gång i förskolan i Malmö stad. Vi rör oss ute och inne, följ med till Gyllins trädgård, ut på cykeläventyr, språkresor, studiebesök på byggarbetsplats och till nybyggd förskola! Läs kort om fyra skrifter, med 39 berättelser om projektarbeten från förskolan i Malmö stad, som tagits fram. De ska förhoppningsvis leda till kreativa och utvecklande samtal om vår förskola. Ni kan också läsa om ett pågående samarbete mellan tre förskolor i Malmö och två i Stockholm kring pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Malmökommission presenterade i våras 72 åtgärdsförslag för Malmös väg mot en hållbar framtid, en del av dessa handlar specifikt om förskolan. Läs intervjun med pedagogiksprofessor Sven Persson i detta nummer av Fokus Förskola. Sedan den 1 juli i år har Malmö stad genom gått den organisationsförändring som beslutades av Kommunfullmäktige Det innebär bland annat att förskola och grundskola bildat egna förvaltningar. Vi som arbetar i och med förskola i Malmö stad är nu inte längre är uppdelade i olika förvaltningar utan tillhör alla, drygt 4000 kollegor, en och samma förskoleförvaltning. Ännu märks det inte ute på varje förskola men det kommer att göra det! Detta betyder också att vi har en förskolenämnd där de politiska besluten fattas. Ordförande är Rose- Marie Carlsson. Rose-Marie berättar om sitt uppdrag och de frågor hon tycker är viktiga för förskolan i Malmö stad lite längre fram i tidningen. Om hur förskoleförvaltningen är organiserad, hur den ska stödja och ge tid för utveckling av vårt pedagogiska uppdrag kan du också läsa om i detta nummer. Vi går in i något nytt och jag ser, med tillförsikt och spänning, framtiden an! FOKUS FÖRSKOLA GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR INTRESSERAD AV FÖRSKOLA OCH UTBILDNING UTGIVARE INGA SANDSTRÖM, TELEFON PRODUKTION REDAKTIONEN.NU, MARIA SEHLIN OCH INGA SANDSTRÖM, MALMÖ STAD TEXTER MIA ISING, JÖRGEN OLSSON OCH MARIA SEHLIN GRAFISK FORM BENNY MÅRTENSSON, FOTOGRAF PETER KROON, TRYCKERI JMS AB, SANDRA SVENSSON BESTÄLL FLER EX AV TIDNINGEN GENOM ATT MEJLA TILL HRUTAN LYFTER KOMPETENSEN Nu är det dags att kontrollera dina uppgifter i HRutan. Alla är ännu inte registrerade och en del uppgifter är felaktiga. 3 Att få rätt på uppgifterna i HRutan är extra viktigt nu eftersom legitimationskrav gäller från den 1 december för många. Då måste man vara legitimerad för att ensam få planera och sätta betyg. Hittills har drygt 4700 av knappt 6000 medarbetare inom förskola och skola registrerat sin kompetens i HRutan. För den enskilde medarbetaren finns fördelen att ha sin kompetens TEMALEKPLATSER: SKOGSLEKPLATSEN I Rönneholmsparken finns en skog. Eller i alla fall en skogslekplats. Här under de höga träden finns en lummig oas med gott om platser för rörelse. 3 Här kan man klättra upp i trädkojan, leka med skulpturer i trä och gunga på en igelkott. Ett liggande klätterträd, hoppstubbar och samlad inför medarbetarsamtal och byte av jobb. För chefer är kompetensregistreringen ett verktyg för planering. Den samlade informationen i HRutan är ett väldigt bra hjälpmedel för oss som chefer, säger Marina Karlsson som är förskolechef på Lindängehus förskola. Det ger bra överblick. Jag kan se hur vi använder den samlade kompetensen och se till att medarbetare verkligen får sin kompetens utnyttjad. Behovet av fortbildning blir mer överskådligt, säger hon. balansstockar lockar till rörelse. För den som är gungsugen finns både en kompisgunga där flera kan gunga samtidigt och vanliga gungor. Skogslekplatsen ligger i norra delen av Rönneholmsparken, mot Östra Kristinelundsvägen. Närmaste busshållplats är Rönneholm på linje 1. Foto: Tomaz Lundstedt. Förskolor prisade för ekomat 3 Ulricedahls förskola serverar 77 procent ekologisk mat. Det är mest i Malmö. För detta prisades Ulricedahls förskola till årets ekoförskola. På andra plats kom Bokens förskola och Sjöhästens förskola med 71 procent ekologisk mat. På tredje plats kom Bäckens förskola med 67 procent. År 2020 ska all mat på Malmös förskolor vara ekologisk. Malmö har flest nattisplatser 3 Malmö är den stad i Sverige som har flest platser med barnomsorg på obekväma tider som nätter, kvällar och helger. Det visar utdelningen av det nya statliga stimulansbidraget. Malmö har 296 platser vilket ger drygt 1 miljon kronor i statligt stimulansbidrag i år. Kommunerna söker via Skolverket och det är drygt 160 kommuner som fått bidrag för barnomsorg på obekväma tider i år. Bidraget ingår i en satsning från regeringen där 31 miljoner kronor årligen avsatts. Är din chef årets ledare? 3 Fram till dem 11 oktober kan du som medarbetare nominera din chef till Årets ledare i Malmö. Priset är ett konstverk samt 50,000 kronor att använda till verksamhetsutveckling. Priset delas ut på Ledarskapsdagen den 21 november. Läs mer på komin.malmo.se/aretsledare Rektorsprogram för förskolechefer? 3 Moderaterna föreslår en obligatorisk utbildning för nya förskolechefer. Dagens rektorsprogram är obligatoriskt för rektorer men inte för förskolechefer. Det gör att huvudmännen kan säga nej till de förskolechefer som vill gå programmet. Moderaterna hoppas få med sig alliansen och i så fall kan en obligatorisk utbildning vara verklighet tidigast Språkförskolekonferens lockade långväga gäster En nationell språkförskolekonferens ordnades i Malmö i augusti. Den vände sig till medlemmar i språkförskoleföreningen och lockade 175 deltagare från hela Sverige. 3 I Malmö finns en språkförskola som har hela Malmö som upptagningsområde, det är Mellanbäcks kommunikationsförskola. Det var arbetslaget där som höll i årets konferens. Det finns 32 språkförskolor i landet, i år var det vår tur att arrangera konferensen, berättar Agneta Hansson som är förskollärare och talpedagog på Mellanbäcken. Språkförskolorna arbetar med barn som har mycket stora svårigheter inom språkets alla delar, både när det gäller att uttrycka sig själv och när det gäller att förstå vad andra säger. Årets konferens hölls under två dagar i jubileumsaulan på sjukhuset och på programmet stod bland annat anknytningsteori, språkstörning i kombination med flerspråkighet, små barn med autism och betydelsen av tidig behandling. Föreläsare var bland annat professor Gisela Håkansson, psykolog och psykoterapeut Eva Tedeståhl, psykolog Nils Haglund och logopederna Barbro Bruce och Bim Riddesporre. Det finns många intressanta personer i regionen så det var inga problem att fylla dagarna, tvärtom! Vi valde att hålla oss inom tre områden: språk, psykologi och pedagogik, säger Agneta Hansson. Nästa år är det språkförskolan i Lycksele som ordnar konferens. 2 n oktober 2013 oktober 2013 n 3

3 Odlingsbäddar med potatis, trädstockar att balansera på och en sinnenas trädgård. Det är Annetorps förskola nya gröna förskolegård. Vi ville ha ett inspirerande pedagogiskt uterum, det här kommer att ge en helt annan utelek, säger förskollärare Maria Hansson. Ett inspirerande rum ute bild, liten: Eva Hörnblad. bild, stor: Pernilla Broberg och Maria Hansson berättar att det är populärt bland de minst att odla. G RÖNA SKOLGÅRDAR I MALMÖ HAR FUNNITS I fyra år och har omvandlat 25 skolgårdar, nu tar de sig även an förskolegårdar. De första två förskolornas gårdar, Annetorp i Limhamn och Prästkragen på Rosengård, börjar nu bli klara och ytterligare två har fått klartecken. Fokus Förskola gjorde ett besök i grönskan på Annetorp där barnen i somras skördade sina första egna potatisar. Annetorps förskola ligger nära Limhamns kyrka. Utemiljön består av smala remsor mark på tre sidor av huset. Vi hade länge känt att gården nästan bara var sandlåda och asfalt, säger barnskötare Pernilla Broberg. NOGGRANN PLANERING När de hittade annonsen om att man kunde ansöka om att få grönare skolgård skickade de in. Vi har haft grön flagg länge och jobbar en del med miljö och natur så det låg i linje med vårt arbete, säger Maria Hansson. Deras ansökan gillades, de antogs, och efter två års gemensam planering börjar nu den omgjorda gården bli klar. Både barn, föräldrar och vi i personalen har varit med i processen, berättar Pernilla Broberg. Personalen har åkt på inspirationsresor till både Skåne och Danmark. När vi kom till en förskola i Köpenhamn som hade ännu mindre gård än vår, som ändå hade fått in många olika rum, blev vi riktigt inspirerade, säger Maria Hansson. OLIKA RUM De bestämde att göra flera olika rum: sagohörna att koppla av i, sinnenas trädgård för doft och synintryck, en motorisk balansbana med stockar, en snickarbod med bygglek och en vattenlek. Barnen fick rita och berätta vad de önskade sig och därifrån utkristalliserade sig två önskemål som nu genomförts: en båt, som kommer att bli del av balansbanan, och att få klättra, som kommer att bli möjlig på en terrassering. Den nya gården kommer att ge en annan lek utomhus, men också att kräva mer av oss pedagoger. Det gäller att vi tänker till ur ett pedagogiskt syfte och verkligen använder gården i lärandeprocessen. Tanken är att vi ska använda gården på ett mer pedagogiskt sätt där barnen är mer delaktiga, säger Maria Hansson. Asfalten och mycket av stenplattorna har rivits upp. En lång smal gräsmatta ersatts av balansbana. Pallkragar har fyllts med jord och blivit små odlingslotter. Barnen tog med sig potatisar hemifrån som vi förodlade och sedan planterade ute. Nu kupar vi dem och när vi har skördat ska vi smaka på dem, berättar Maria Hansson. Även maskar stoppades i jorden för att bland annat syresätta och dränera jorden och man samlade kaninbajs för att se om det gav någon grodd. Barnen tycker det är jättespännande, de är väldigt nyfikna och följer hur det går, säger Pernilla Broberg som arbetar på en avdelning för barn från 1 till 3 år. INNE OCH UTE De har även läst en del sagoböcker om odling som förberett barnen för vad som ska hända och kopplar ihop inne och ute. Det här är ett bra sätt att värna om naturen och vår gård. Man får in så många delar av läroplanen i detta, säger Maria. Förhoppningsvis ger det barnen kunskap om odling, natur, miljö och kretslopp som de bär med sig genom livet. Inledningsvis har de fått stöd av personal från Gröna skolgårdar som stöttar med miniprojekt, som odlingen. Detta för att förskolan ska komma igång med den pedagogiska verksamheten ute. För Gröna skolgårdar är det viktigt att barn och pedagoger är delaktiga hela vägen. Inte en grön förskolegård blir en annan lik. Det beror helt på önskemålen och förutsättningarna. Här har alla verkligen varit delaktiga, säger Eva Hörnblad som är lärare och arbetar på Gröna Skolgårdar. Hon var osäker på om odling skulle fungera med de allra minsta barnen men det visade sig att just småbarnsgruppen var väldigt intresserad, säkert mycket för att pedagogerna där var engagerade. Kunskap som man får genom att använda händerna eller genom att uppleva naturen sätter sig på ett annat sätt och blir något man kan relatera till. Det här väcker nyfikenhet, ger sammanhang och något att relatera till, säger Eva Hörnblad. n GRÖNA SKOLGÅRDAR: Alla förskolor kan ansöka om att få grönare gård. De som väljs ut deltar i ett tvåårsprojekt innan grön ytan är klar: Förskola väljs utifrån sina idéer och även villkoren för utemiljön (vem som äger, hur nygjord osv). Inspirationsresor till olika gröna gårdar i Skåne och Danmark. Även barn och föräldrar kan följa med. Planeringsmöten där man diskuterar sig fram till inriktning och önskemål. Ritat förslag från Gröna skolgårdar som ska godkännas. Arbetar med minitema som knyter ihop verksamheten inne med ute. Anläggning av utemiljön. Läs mer: gronaskolgardar.se 4 n oktober 2013 oktober 2013 n 5

4 TYPFÖRSKOLOR GER FÖRDELAR Stadsfastigheter har tagit fram två olika typförskolor. De kallas Torsten och Maria. På nästa sida kan du läsa om nya Arkitektens förskola som är den första Torstenmodellen i två våningar. Lyftkran. Traktorgrävare. Hjullastare. Det är ord som barnen på Sannaparkens rullande förskola har fått mer kläm på efter ett arbetsplatsbesök på bygge. Jag vill köra högsta lyftkranen när jag blir stor, förklarar femårige Julian när han ser den stora kranarmen röra sig. Ambitionen med typförskolorna är att få ner tid och kostnad men ändå bygga med hög kvalitet, berättar Rickard Borg som är områdeschef för förskolor på Stadsfastigheter. Genom att bygga likadana byggnader effektiviseras processen. Typförskolorna är knappt 1500 kvadratmeter stora invändigt när de har åtta avdelningar, cirka hälften om de är i ett plan. Torsten är alltid en rak byggnad, men kan förlängas med en uteavdelning, medan Maria går att få vinklad. Framtidens byggare på besök B ARNEN PÅ SANNAPARKENS RULLANDE på förskolan och får se hur man bygger hus och möter olika plattform bredvid bygget som gjorde olika typer av lärande. förskola är på studiebesök på en byggarbetsplats i Hyllie. Från en plattform bredvid husbygget tittar de ut över arbetsplatsen där stora fordon är igång för att bygga ett nytt kontorshus. Shit vad mycket grus! utropar ett av barnen. yrken, säger hon. Oftast går deras resor till skog och hav men de har även besökt Sveriges Television och Malmö Opera. NYA BESÖKSMÅL besöket möjligt, närmare än så fick barnen inte komma av säkerhetsskäl. Vi jobbar mycket med förståelse och det är viktigt att visa upp vårt yrke, det här är vår nästa generation byggare, Än så länge är arbetsplatsbesöket ett försök men om det faller väl ut kan detta bli ett av de nya besöksmålen för Malmös förskolor. Besöket gick bra. Vi kommer att Alla tittar ut över gropen, pekar och följer aktiviteten I takt med att de rullande förskolorna växer i Malmö ökar säger Jessica Andersson på Skanska. utvärdera det innan vi går vidare. Om Länk till på bygget. När ett väggelement till huset lyfts upp av den behovet av besöksmål. Bo Lindvall på Malmö Naturskola, Nu samarbetar Skanska med byggarbetsplatsen blir ett besöksmål pedagogiska kartan och fler stora lyftkranen blir gruppen tyst. Arbetsledaren Simon Björk Centrum för Pedagogisk Inspiration har varit med och tagit Centrum för Pedagogisk Inspiration så kommer det att behöva förbokas på bra utflyktsmål: berättar vad som händer på bygget och låter alla prova hans hjälm. Det är populärt. fram nya besöksmål och uppdaterat pedagogiska kartan. Att besöka en byggarbetsplats är än så länge på försöksstadiet. också för att göra innergården mer attraktiv med en miljö som stimulerar till grund av säkerhetsaspekten, säger Bo Lindvall. n mkarta/ Den sitter inte så bra på mig, tycker 4-åriga Cecilia. Man behöver inte bara åka till naturen. För att barnen hallbartlarande/ ska utveckla ett rikt språk är det bra att få olika upplevelser, index.htm säger Bo Lindvall. Ju fler associationer vi kan ge barnen desto lättare får de det i skolan, säger han. Han menar att världen är ganska sluten för barn i dag och att förskolebussarna kan vara ett sätt att öppna nya portar till kunskap och framtidsdrömmar. bild: Att prova bygghjälmen och att titta på de stora maskinerna var roligast, tycker Babucarr. Till höger Lena Reutherborg. SETT BYGGKRANAR Gruppen pratar om var på byggarbetsplatsen de skulle vilja jobba och Julian pekar snabbt på den allra högsta kranen medan Alfred hellre vill köra grävmaskinen. Titta, han sitter och kör baklänges, utropar någon. För förskolegruppen är det första gången de besöker en byggarbetsplats men de har passerat byggkranar många gånger och pratat om vad de gör för något. Jag tror det här besöket är jättenyttigt, säger pedagogen Lena Reutherborg. Här får vi ord på sådant som inte är så vanligt för oss ÄR SÄKERHETSGRANSKAD Besöket på byggarbetsplatsen har han diskuterat fram tillsammans med Skanska. De tände på idén och har säkerhetsgranskat sin arbetsplats. Här fanns det en utsikts- Den stora skillnaden är att de har olika planlösning. I Torsten ligger avdelningarna i husets mitt, kök och personalrum i ytterkant. I Maria är det tvärtom, säger Rickard Borg. Det som beställaren kan ändra är mellanväggarna inne på avdelningen. Däremot är kök, toaletter och personalutrymmen fasta. Malmö stad har byggt ett par enplans Torstenmodeller i Bunkeflo, den första i två plan är nyöppnade Arkitekten och det finns ytterligare några tvåplans på gång i Fosie. Den första Mariamodellen håller nu på att byggas vid Sorgenfriskolan efter en flera år lång process med överklaganden. En tidig variant av Mariamodellen är Bulltofta förskola men där gjordes flera ändringar. Även andra städer använder sig av typförskolor. Det är ett sätt att spara tid och pengar, säger Rickard Borg. Byggnaderna är dessutom flexibla så att de kan göras om till skola om det skulle behövas. Just nu pågår en utvärdering av Malmös typförskolor där man tittar på både den tekniska kvaliteten och den pedagogiska delen, utvärderingen blir klar i höst. Det kan bli att vi gör ändringar i typförskolorna efter utvärderingen. Det kan också tillkomma fler modeller, säger Rickard Borg. 6 n oktober 2013 oktober 2013 n 7

5 utbyggnad Arkitekten i lummig miljö Malmö har fått en ny storförskola. Nybyggda Arkitekten har nio avdelningar och plats för 162 Barn. Det är jättespännande att få vara med och bygga upp en ny verksamhet, säger förskolechefen Célie Nordström. bild vänster: Arkitektens förskola på Södertorp har nio avdelningar och är byggd på en uppvuxen tomt. bild höger uppe: Dubbeldörren som går att öppna mellan två avdelningar gör lokalerna flexibla. bild höger mitt: Ateljén är öppen för hela förskolan. bild höger nere: Lummig miljö ger många lekmöjligheter bild i text: Célie Nordström. F ÖRSKOLAN ARKITEKTEN LIGGER PÅ Arkitektgatan mellan Pildammsvägen och Ärtholmens koloniområde. På tomten låg tidigare ett enplanshus med dagverksamhet vilket förklarar den lummiga trädgården. Här står knotiga äppleträd, högt uppvuxna kastanjer och fylliga rabatter runt den nybyggda tvåplansförskolan. Trädgården är fantastisk, den är så stor, har flera olika rum och ger så många möjligheter, säger säger Célie Nordström. I början av sommaren fick hon nycklarna till lokalerna och 1 juli började inskolningarna. Jag tycker det är en kul utmaning att vara med från början och skapa något nytt, säger Célie Nordström. FLYTTAR HIT Nu är inte alla ansikten helt nya. Många, drygt hälften, känner varandra sedan tidigare eftersom de flyttar hit från Södertorps förskola tvärs över gatan. Södertorp ska renoveras och byggas till och evakueras därför. Dessutom kommer ett gäng från Tulpanens förskola som flyttar från Holmaskolans lokaler. Det är en väldig fördel att vi får många erfarna pedagoger, men vi behöver också nyrekrytera och det är många som har anmält sitt intresse! Jag tror nystarten lockar, säger Célie. Hon kommer närmast från samma tjänst på Södertorps förskola och Per Albins hems förskola men innan dess var hon grundskollärare i årskurs 1 till 7 i femton år. Jag sökte mig till förskolan för att här händer så otroligt mycket, det är här den pedagogiska utvecklingen och lärandet börjar, säger Célie. För att skapa en jämn bas och vidga kontaktytorna har hon valt att bryta gamla arbetslag. Vi ska bygga en gemensam förskola och skapa nya rutiner. Det är också viktigt att man känner varandra över avdelningarna, det är ännu viktigare på en så här stor förskola än på en mindre, därför är det bra att omgruppera, säger hon personer kommer att arbeta här när förskolan är fylld. Personalen började sommaren med att ha en pedagogisk afton och bland annat diskutera hur man kan använda sig av varandra och utvecklas som grupp. NIO AVDELNINGAR Förskolan har nio avdelningar varav en är uteinspirerad. Den har endast ett rum inomhus men däremot fyra lådcyklar. De åtta avdelningarna är fördelade fyra på varje våning. De yngre barnen är där nere och de äldre där uppe. Det är i snitt 18 barn per avdelning men vi har valt att ha lite mindre grupper för de små barnen och lite större för de stora, berättar Célie. De satsar på samarbete över avdelningarna. Vi har tvillingavdelningar så att två avdelningar arbetar ihop. Lokalerna passar också för det eftersom det är stora öppningsbara dörrar mellan dem, säger Célie. Förskolan har fyra entréer och varje sådan är ingång till en storbarnsavdelning och en småbarnsavdelning. Här hänger de av sig ytterkläder och skor. De stora barnen går sedan uppför trappan. De yngre barnen går rakt in, via korridoren i mitten och in till sin avdelning. Jag tycker att lokalerna är jättefina, ljusa och fräscha men visst finns det delar man önskar att man kunnat påverka, säger Célie. TVILLINGAVDELNINGAR Varje avdelning har ett stort rum med pentry. Här står matbord och i ett skåp gömmer sig lättviktssängar som tas fram till vilan. Avdelningen har också två små rum och ett tvättrum med två toaletter och skötbord. Dessutom delar två avdelningar på ett samlingsrum. Mellan tvillingavdelningarna finns också en dubbeldörr för att man ska kunna öppna och samarbeta. Lokalerna har högt i tak och är ljusa. I korridoren finns liggande fönster i innerväggarna och alla dörrar har fönster. De många innerfönstren ger både ljus och överblick. På ovanvåningen finns personalrummet med arbetsplatser och dessutom en ateljé som hela huset har tillgång till. På bottenvåningen ligger tillagningsköket där två kockar ska laga all mat. Personalen håller nu på att lära nya rutiner, lära känna nya kollegor och barn: Det är helt underbart att få börja på nytt, ljust och fräscht ställe, säger Sara Brodin som flyttat hit från Södertorp där hon jobbat i drygt ett år. Kollegan Dorota Podsadniak håller med. Hon har arbetat på Södertorp sedan Det är spännande att starta om! Det kan behövas då och då. Lokalerna är jättefina, känns genomtänkta och trädgården är jättefin - här finns stora möjligheter, säger Dorota Podsadniak. n 8 n oktober 2013 oktober 2013 n 9

6 På cyklande äventyr Håll i hatten nu kommer backen. Barnen i den cyklande Äventyrsgruppen tjuter av skratt när cyklarna rullar ner i cykeltunneln. Det här är nästan lika kul som en karusell! bild uppe: Äventyrsgruppen cyklar kors och tvärs över Malmö. Här kommer Carina Olivera, Sanna Engdahl, Niklas Svensson och Lars Mankit genom Kroksbäcksparken. bild, vänster: Morgonsamling i gräset. bild, höger uppe: Sommarängens blommor lockar barnen i Äventyrsgruppen. bild, höger nere: En cykel kommer lastad med Lars Mankit och två barn. MELLANHEDENS CYKLANDE äventyrsgrupp startade i februari. Fokus Förskola mötte upp en morgon utanför förskolan för att följa med ut på äventyr. De fyra lådcyklarna är väl packade, upp till sex barn får plats i varje men några platser är tomma för att ge plats åt vattenflaskor, sittunderlag och annat. En cykel har dessutom släp packat med tält, liggunderlag och sovsäckar. Barnen har ätit frukost och varit på toaletten inne på förskolan och ombordstigningen har skett med stor entusiasm. Snart är alla fastspända i cyklarna och personalen sitter på sadlarna. Nu kör vi, ropar treåriga Nikita uppfordrande. MED HJÄLPMOTOR Carina Olivera, Lars Mankit, Sanna Engdahl och Niklas Svensson trampar iväg mot villakvarteren. Dagens mål är Kroksbäcksparken med lummig grönyta och uppskattad temalekplats. Cyklarna är lättrampade. Det finns en hjälpmotor så man kan gasa på i uppförsbackarna, förklarar Lars Mankit. Strax är barnen inne i egna samtal. De pekar och pratar om det vi passerar. En kanin! Nikitas upptäckt får hela barnaskaran att vända sig och följa skuttandet tills kaninen försvinner in i buskarna. När cykelbanan går ner under Stadiongatan verkar barnen ha lika roligt som om de åkte karusell. Håll i hatten, nu kommer backen! ropar de unisont. Barnen lägger händerna på sina hjälmar och ilar av skrik genom hela tunneln. Det ekar. Vi borde ha en hel dag när vi bara cyklar runt för resan är så rolig i sig, säger barnskötare Sanna Engdahl. SOM EN SKOG Väl framme i Kroksbäcksparken parkerar de vid några träd. Det är lummigt och känns som om vi är i skogen, långt från stad och betong. Några barn springer genast bort till ängen och plockar blommor medan Lars förbereder samling med fruktstund och Carina hänger tipsrundan. Det är härligt att vara ute så här för barnen har så mycket spring i benen, säger Sanna Engdahl. Personalen har aktivt sökt sig till Äventyrsgruppen. Jag gillar att vara ute och tyckte det lät spännande, säger förskollärare Carina Olivera som arbetat i yrket i 20 år. Utemiljön är stimulerande och den ger stora möjligheter att utveckla verksamheten, det finns alltid nya upptäckter och man följer årstidens växlingar, säger Carina. Särskilt intressant är det när det handlar om fåglar, myror och skalbaggar och träd man kan klättra i förklarar de. Vi lär oss att ta hand om naturen, förstår kretsloppet och kan använda naturen till matematik och språk allt i läroplanen fungerar att göra ute, säger hon. GAV FLER PLATSER Den cyklande äventyrsgruppen startade i februari. Det var ett sätt att utöka antalet platser och förverkliga en pedagogisk idé. Ofta går färden till samma ställe två dagar i rad. De väljer helst platser som har både natur, lekplats, toalett och rinnande vatten. Äventyrsgruppen har skaffat sig ett tiotal favoritställen som de gärna återvänder till. Det är bland annat Pildammsparken, Västra hamnen, Äventyrslekplatsen i Kroksbäck och Slottsträdgården. I Slottsträdgården har de dessutom en egen kolonilott där de odlar rädisor, potatis, morötter och solrosor. De är på äventyr oavsett väder. Regnigare dagar blir det äventyr inomhus på favoritställen som Tekniska museet och Idrottsmuseet. När vi började i februari var det snö men det gick bra att cykla ändå för cykelbanorna är oftast bra plogade. Då sätter vi upp tält för samling, middag och vilostund, det fungerar hur bra som helst, säger Carina Olivera. 16 barn i åldern 3 till 6 år har plats i äventyrsgruppen men de ska de bli 20. Om man frågar barnen vad som är bäst med Äventyrsgruppen blir svaren lite blandade: Det roligaste är att skrämmas, säger Maja. Jag tycker att busa, säger Emma. Att åka rutschkana, svarar Julian. n 10 n oktober 2013 oktober 2013 n 11

7 pedagogiska exempel Sagorna stärker språket Solrosens förskola arbetar medvetet med språket endast fantasin sätter gränser. En väg att utveckla språket är att bygga årsrummet. Det börjar på hösten med ett tomt rum som växer innehållsmässigt med hjälp av favoritsagan. Lästips: Litteraturläsning i förskolan av Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlsson bild vänster Leken är viktig i Solrosens språksatsning. bild höger: Susanne Nilsson med Fatema Hajjaj, Diana Zahiti, Moshin Bhatti. SAGORNA ÄR VIKTIGA FÖR SPRÅKutvecklingen på Solrosen i Rosengård, berättade och upplevda i olika former. Som när handdockan hjälper pedagogerna att berätta en saga. Eller när barnen leker i sin egen sagovärld det så kallade årsrummet, uppbyggt kring någon av de populära sagorna. Varje år väljer gruppen först ett tema och därefter en saga för att sedan skapa ett årsrum. I år har temat varit vänskap. Att sagan är Mamma Mu och Kråkan råder det ingen tvekan om när Susanne Nilsson, som drivit det pedagogiska arbetet, tar oss med in i kossan och kråkans värld. Här föder fantasin språket samtidigt som barnen fördjupar sin förståelse för andras behov och känslor. Vi har skapat allt från figurer och miljöer ur sagan till rim och ramsor. Vi åskådliggör och bearbetar sagan på olika sätt, berättar hon. LEKER, LÄR OCH SPRÅKAR En skog, ett slott eller varför inte en bondgård tillsammans bygger barn och pedagoger upp miljöerna i årsrummet utifrån den saga de valt. De syr, pysslar och snickrar. Samtidigt gestaltar pedagogerna sagans figurer och handlingar för att inspirera till gemensam lek. Barnen möter nya äventyr, utmaningar och uppdrag under resans gång. Det både stimulerar språket och vidgar lärandet. Barnen kan fördjupa sig i en fråga, söka svar och reflektera vilket lockar till verbalt samspel. Det blir mycket diskussioner i gruppen kring det som har med temat och sagan att göra. Barnen lockas till verbalt samspel där de får utveckla sitt ordförråd, meningar, begrepp och delar med sig av sina tankar. De blir bättre på att uttrycka sig och forma egna berättelser. Gruppen sätter ord på dagliga fenomen som pedagogerna återuppväcker i olika former. Kollegan Elia Carbonell berättar: Vi återanvänder nyckelorden, vardagsord som mjöl, smör och ost i den här sagan. Vi använder orden när vi pratar om gården där kråkan och kossan bor, men också genom att göra experiment och dokumentationer. Pedagogerna på Solrosen ser att årsrummet och dess aktiviteter gör gott för språkkänslan. Det ena ordet leder till det andra. Plötsligt kommer någon på att kon har flera magar och så vrider och vänder vi på det begreppet, säger Elia Carbonell. Barnen har stor inlevelse och håller språket vid liv, konstaterar Susanne Nilsson: Det kan även vara genom att berätta om upplevelserna hemma för familjen eller i modersmålsundervisningen. Sommartid betyder avslutning av ett års byggande och lekande i temarummet. För sjunde gången står nu förskolan med ett innehållsrikt årsrum redo att förvandlas till ännu ett tomt årsrum. Vänskapstemat ska övergå i temat världens barn som ska gå utgå från sagan Snick & Snack, om de båda kompisarna i Kungaskogen. Pedagogerna har inga planer annat än att fortsätta bygga för det goda språkets skull. n 12 n oktober 2013 oktober 2013 n 13

8 nyheter från barn och unga Kvalitetsarbete kring modersmål Hur arbetar vår förskola med modersmål? Det är en gemensam fråga för Malmös förskolor i år. Snart träffas alla chefer för att få en inblick i hur olika förskolor i Malmö arbetar med modersmål. D EN GEMENSAMMA dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet i Malmö stad har utvidgats i år. Förutom att alla förskolor arbetar med förbättringsområden de själva valt, tillkom ett gemensamt område: modersmål. Vi måste lyfta frågan om modersmål, delvis som en följd av Skolinspektionens kritik, berättar Anna Harborg som är projektsekreterare på förskoleförvaltningen. Hon menar att modersmålsfrågan är angelägen för alla förskolor. Man kan tro att det bara är vissa områden som berörs men faktum är att vi har barn med olika språk i alla områden i Malmö och man ska få språkstöd i sitt eget språk, säger hon. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att förbättra verksamheten i varje enskild förskola och är ett verktyg för utveckling. Varje förskola har identifierat tre förbättringsområden som är angelägna för dem plus ett framgångsområde. Allt beskrivs och analyseras på förskolan. Analysen är jätteviktig. Hela förskolan ska vara delaktig i analysen, även barn och föräldrar, förklarar Anna Harborg. Olika förskolor har fångat föräldrarnas tankar på olika sätt, till exempel genom utvecklingssamtal eller genom föräldraråd. Nu är det viktigt att dokumentet är ett levande dokument på varje förskola, det får inte vara en rapport för bokhyllan. Dokumentet ska visa vad som är bra och vi ska bevara och vad vi kan göra annorlunda, säger Anna Harborg. Redovisningarna har nu skickats till förskoleförvaltningen som läser och sammanställer. Resultatet ska presenteras på ett stormöte för alla förskolechefer och utbildningschefer. Nu ska vi ha återkoppling. Tanken är bland annat att man ska se hur det fungerar i andra förskolor och få inspiration, säger Anna Harborg. n Föräldrar nöjda med förskolan Föräldrar är nöjda med förskolan i Malmö. Det visar årets föräldraenkät som gick ut till alla barns föräldrar. 3 Svarsfrekvensen har ökat stort sedan förra undersökningen, nästan 60 procent svarade. Detta eftersom man valt att skicka ut föräldraenkäten per post och erbjöd svar både på papper och på webben. Enkäten innehöll ett fyrtiotal frågor som handlade om bemötande, information, utvecklingssamtal, kompisar, språk och så vidare. Anna Harborg som sammanställer svaren är mycket nöjd med svarsfrekvensen och säger att svaren kan vara en pusselbit i analysen över hur förskolan fungerar. Samtidigt påpekar hon att det inte nödvändigtvis säger något om kvaliteten i förskolan, om hur man arbetar med läroplanen. Resultaten har nu skickats ut till varje förskola, nedbruten till avdelningsnivå, och det är viktigt att förskolechefer och medarbetare återkopplar till föräldrarna hur resultatet blev och hur man jobbar med frågorna. Om föräldrarna känner att deras svar betyder något så kan nog svarsfrekvensen bli högre nästa gång. Föräldraenkäten görs vartannat år på uppdrag av kommunstyrelsen. 3 Gemensam kö ger överblick Nu är kön till förskoleplatser gemensam för hela Malmö. Fördelarna är, säger Ana-Maria Deliv som är chef för kvalitets- och myndighetsavdelningen, att det blir likvärdig hantering över hela Malmö. 3 Den geografiska närheten och föräldrarnas önskemål om förskola är även i fortsättningen det man kommer att arbeta efter, förklarar hon. Tio centralt placerade handläggare arbetar nu på placeringssektionen. Sektionschef är Göran Ernström som säger att det blir mer rättvist med kommungemensam kö. Den som bott nära en stadsdelsgräns begränsas nu inte längre av denna vid tilldelning av förskoleplats, säger han. En annan fördel han vill lyfta är att placeringssektionen får en bättre överblick och kan se var i Malmö det börjar bli platsbrist och slå larm. Den familj som erbjuds en plats måste tacka ja för att inte åka ur kön, undantaget om det är plats på uteförskola eller på förskola med en särskild pedagogisk inriktning. Den som vill anmäla behov av förskoleplats gör det via hemsidan malmo.se. Frågor besvaras via eller n KVALITETSARBETE UNDER LUPP Nu fördjupas samarbetet mellan Stockholm och Malmö för att utveckla pedagogisk dokumentation inom förskolan. På oktoberseminariet lyfts exempel från projektet. 3 Minns ni Malmös och Stockholms samarbete för att hitta vägar i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån pedagogisk dokumentation? Från Malmö deltog förskollärare, pedagogistor och chefer från tre förskolor samt Per Dahlbeck på Malmö högskola och FOU. Vi har sett behovet av att gå på djupet i dokumentationer för att kunna visa både enskilda barns förändrade kunnande och gruppers processer. Dokumentationerna måste hänga ihop med och utgöra underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och vi måste finna praktiska sätt att gå vidare, berättar han. Nu ska vi titta närmare på vad vi kan lära av fördjupningsprojekten, på två förskolor i Stockholm och tre i Malmö, och tillsammans fundera över hur vi kan sprida kunskapen. Därför träffas tjänstemän och pedagoger i Stockholm i september. NYTT SEMINARIUM Det blir också en halv dags seminarium på Malmö högskola. Frågan Hur får vi syn på det barnen håller på med? står i fokus och det blir exempel från förskolor som ingått i projektet. Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete lyfts genom föreläsningar av Per Dahlbeck samt Anna Harborg, projektsekreterare. Intresset för seminariet är stort och platserna går med säkerhet åt, säger han. Fotnot: Oktoberseminariet hålls onsdag 2 oktober, klockan Platsen är Malmö högskola, Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10, sal D138. Barnens förskolor att med nyfikenhet följa barns projekt Tio berättelser från förskolan i Malmö stad På spåret Tio berättelser från förskolan i Malmö stad En ocean av mångfald och kvalitet Projekt som sprider ringar på vattnet Bland slangbellor, katapulter och bubblor Om naturvetenskap och teknik Nio berättelser från förskolan i Malmö stad Tio berättelser från förskolan i Malmö stad Skrifter om projektarbete Fyra skrifter om olika projektarbeten i Malmö förskolor. Med reflektioner och analyser. De har tagits fram av Malmös förskoleförvaltning tillsammans med FOU och medarbetare i 33 förskolor. 3 Tanken med skrifterna är att ge exempel på vad barnen arbetar med, och lär om, på förskolor i Malmö stad. Skrifterna kan användas som diskussionsunderlag i arbetslagen och också fungera som informationsmaterial utåt, förklarar Inga Sandström som är en av initiativtagarna. Skrifterna berättar om hur man arbetat med innehåll som kraft, vatten, staden, spindlar och mögel i projekt. Tanken är att synliggöra ett projektinriktat arbetssätt där pedagogisk dokumentation och reflektion både i arbetslagen och tillsammans med barnen är viktiga delar för att komma på djupet, skapa sammanhang och ett motiverat lärande. Inte minst gäller det ett lärande för pedagoger och chefer som siktar på att utveckla den pedagogiska verksamheten. n från Ulf Malmqvist, Klövervallens förskola ABC och de andra gökarna Anna Höglund ABC och alla de andra gökarna är bilderbokskonstnären Anna Höglunds skildring av alfabetets alla bokstäver. Vad har de egentligen för sig när de inte är på jobbet? På väldigt generösa bilduppslag visar hon de karaktärer som skapar vårt skriftspråk, från A till Ö. Att stora D dansar hela natten visste vi redan, men är det någon som vet vad lilla s håller på med? I Anna Höglunds bok kan läsaren bläddra bland sidorna och gå på upptäcktsfärd i alfabetet, för så här har vi aldrig sett bokstäverna förut. Kan jag med Pija Lindenbaum Pija Lindenbaum har skrivit och illustrerat böcker om bland andra Gittan, om Lill-Zlatan och om Else-Marie (hon med alla småpapporna). I boken Kan jag med vänder hon sig till de allra yngsta läsarna och berättar om den typiske småbrorsan Micke som följer med sin storasyster till skolan. Bokens idé är att Micke kan göra allt det som storasyster gör fast ändå inte. Han bara inbillar sig det. Resultatet är hur som helst mycket roligt och jag inbillar mig att både en lillebror och en storasyster kan spegla sig i den här boken. från Inga Sandström Litteraturläsning i förskolan Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlsson Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara? Mycket intressant bok om hur vi arbetar med skönliteratur i förskola och om hur vi skulle kunna utveckla detta arbete. 14 n oktober 2013 oktober 2013 n 15

9 pedagogiska pedagogiskt exempel BO LINDVALL FRÅN NATURSKOLAN och Centrum för Pedagogisk Inspiration har bjudit in personal från Malmös bussförskolor till en rundvandring i Gyllins trädgård. Förhoppningen är att den växande skaran bussförskolor ska upptäcka Gyllins trädgård som ett nära och spännande naturområde. Bo Lindvall tror att namnet är lite förvillande. Här finns visserligen rester från Gyllins handelsträdgård, men så mycket trädgård är det verkligen inte tal om, snarare vildvuxen skog med olika trädslag till exempel förvildade cypresser som är höga träd nu. Det här är ett område som borde kunna användas mycket mer av oss. Det ligger väldigt centralt och här finns mycket att upptäcka, barn behöver mångfald, säger Bo inledningsvis. med grenar som breder ut sig strax över markhöjd och gruppen håller med: Här kan barnen leka en hel dag, konstaterar Andres Rojas som kör Lindängehus förskolebuss. På Lindängehus turas avdelningarna med större barn om att använda bussen. Våra bussdagar är så uppskattade. Det blir mycket frågor och barnen är väldigt aktiva när vi är ute i naturen, säger Roger Jeppson som också arbetar där. Även för kropp och själ är skogsutflykterna bra säger de: Den här ojämna marken är väldigt bra träning för motoriken, säger kollegan Gull Babar. De har många olika besöksmål på sin lista men naturutflykterna brukar ligga längre bort. En doft av skog i Malmö En grön hög bokskogssal, en gök som gal och färgglatt blommande ängar långt från stadens brus finns det i Malmö? Jodå, i Gyllins trädgård i östra Malmö. Området har legat orört i år, här är vildvuxet vilket är bra ur pedagogisk synvinkel, säger Bo Lindvall från Naturskolan. bild vänster: Vet ni varför de yttre grenarna är böjda?. Bo Lindvall går på upptäcksfärd i Gyllins trädgård med personal från förskolebussar, från vänster Andres Rojas, Gertrud Fredriksson, Gull Babar och Roger Jeppson. GRÖN SAL Efter en kort vandring från den stora parkeringen vid Toftanäs går gruppen en smal stig in i snåren. Snart öppnar sig dock en bokskog med ståtliga höga träd som ger skön skugga. Bara de yttersta träden viker sig ut med böjda stammar. Varför tror ni de växer så olika, frågar Bo Lindvall som vill visa deltagarna vad de kan prata med barnen om. Träden sträcker sig efter solen blir det självklara svaret. Gruppen stannar också till vid en förmultnad stubbe och tittar även på en svart råka som hoppar runt på marken. Inte flygfärdig än förklarar Bo. Det är förvånansvärt tyst i skogen. Hus och vägar är inte långt bort, men det som hörs här inne är en gök som gal, råkor som kraxar och suset av vind i löven. Gruppen är förvånad, denna skogskänsla hade de inte väntat sig. Detta är naturvetenskap. Barnen behöver inte förstå varför en stubbe förmultnar, men har de en gång sett vad naturen gör så har de kunskapen för resten av livet, säger Bo Lindvall. Efter promenaden genom lövsalen kommer de ut på öppnare mark och stannar till vid en hägg. Grå spindelvävsliknande nät sitter i grenklykorna och Bo Lindvall frågar om någon vet vad det är för något. Gruppen blir fundersam och tittar noga på de svarta små prickarna i nätet. Spindlar? Fjärilslarver? Ohyra? Bo vet svaret: det är larver av en liten fjäril som heter häggspinnmal. BÄSTA LEKPLATSEN En bit bort bjuder en blommande äng på härlig färgprakt. Det finns också en nyanlagd grillplats och intill den världens bästa lekplats lovar Bo Lindvall. Några steg in i skogen ligger ett vält träd ETT BRA BESÖKSMÅL Gruppen är enig, de har i dag upptäckt ett nytt naturområde. Ingen av dem hade besökt naturområdet tidigare eller visste vad det innehöll. Gyllins är betydligt större än jag förväntade mig och mer varierat än Bokskogen. Här finns mycket att upptäcka, bara 10 minuter bort. Vi kommer säkert att resa hit, säger Gertrud Fredriksson från Lindängehus förskola. Om ett år kommer Gyllins trädgård att erbjuda ännu mer. Då ska en temalekplats med odling i odlingsbäddar stå klar i utkanten av grönområdet. Naturskolan kommer också att få en bod där skolor och förskolor ska kunna låna luppar, kikare och annan utrustning. När barnen är i förskolan har man världens möjlighet att upptäcka naturen! Ska man få intresse och kunskap om naturvetenskap så behöver man upptäcka naturen, säger Bo Lindvall. n Gyllins trädgård och andra förslag på besöksmål för förskolebussar finns nu på Pedagogiska kartor. 16 n oktober 2013 oktober 2013 n 17

10 nya organisationen TRE K Förskolans största utmaningar sammanfattas i tre K: Kvalitet Alla förskolor ska vara likvärdiga och ha lika hög kvalitet. Genom att frigöra tid för det pedagogiska arbetet, ha utbildningschefer och stödfunktioner ska förskolor kvalitetssäkras. Kompetens Fler medarbetare behöver rekryteras för att klara utbyggnaden. Här gäller det att attrahera förskollärare. Läs mer om HR-chefens planer för kompetensförsörjningen på nästa sida. Kapacitet Det är svårt att hitta mark och lokaler till alla nya förskolor som behövs. Därför finns nu en särskild avdelning för fysisk miljö och samverkan med de andra skolförvaltningarna. BILD: De ska leda förskole förvaltningen. Främre raden: Karin Bergstrand, Elsa Mattia, Mariana Thelander, Marie-Louise Andersson och Anna Westerling. Bakre raden: Peter Wahlström, Andreas Norbrant, Peter Lindberg och Mats Holmström. Saknas på bilden: Ana Maria Deliv, Jan-Ola Olsson, Jytte Lindborg, Serene Rosberg och Lars Holmström Förskoleförvaltningens ledningsgrupp är nu på plats. De talar om tre viktiga K: kvalitet, kompetens och kapacitet. Det ska vara hög kvalitet på samtliga förskolor, därmed inte sagt att de ska arbeta likadant, säger kommunikationschef Mats Holmström. Redo för förändringar F OKUS ÄR ATT BORGA FÖR EN GOD OCH likvärdig förskola över hela Malmö, ha en bra kompetensförsörjning och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler. Vi hoppas att medarbetarna ganska omgående märker förändringen eftersom vi lyfter bort mycket av det administrativa arbetet och därmed frigör tid för det pedagogiska arbetet. På sikt kommer det att märkas av både personal och föräldrar, säger Mats Holmström. FEM AVDELNINGAR Förskoleorganisationen är uppdelad i fem olika avdelningar och åtta utbildningsområden. De fem avdelningarna ansvarar för ett ämnesområde vardera: HR, ekonomi, fysisk miljö, kommunikation respektive kvalitets - och myndighetsarbete. Dessa ska arbeta övergripande över hela Malmö och bland annat avlasta förskolecheferna från administrativt arbete. Förskolecheferna ska avlastas och få stöd med sådant som att jaga lokaler och rekryteringsarbete. Hela idén med omorganisationen är att bättre ta vara på det pedagogiska arbetet, säger Mats Holmström. INGA GRÄNSER Åtta utbildningschefer har anställts för att fokusera på ledarskapet och koordinera arbetet. De är inte indelade efter stadsområden utan har cirka 15 förskolechefer vardera under sig. Det blir mer av en nätverksorganisation, vi har tagit bort den geografiska indelningen. Vi vill se ett gränslöst Malmö, det vill säga inga administrativa gränser som krånglar till det och samtidigt skapar vi förutsättningar för koordinering av arbetet i staden, säger Mats Holmström. Utbildningscheferna sitter tillsammans och ska samarbeta för att skapa likvärdighet. Det är en platt organisation där man kan ta snabba beslut, säger Mats Holmström. FLERA SKOLFÖRVALTNINGAR Förskoleförvaltningens lokaler finns på Rönnen i gamla Värnhems sjukhus. Lokalerna renoveras nu, inflyttningen har börjat och på sikt ska hela förskoleförvaltningen, runt ett hundratal personer, sitta här med undantag av några enstaka enheter. Även grundskoleförvaltningen ska sitta i samma hus. På så sätt blir samarbetet smidigt. Över 4000 personer arbetar inom förskolan i Malmö. Fler lär det bli. Prognosen pekar på att Malmö behöver öka med förskoleplatser varje år de närmaste åren. n LEDNINGSGRUPPEN Ledningsgruppen består av 14 personer. Det är förskoledirektören, åtta utbildningschefer, en i varje förskoleområde, och fem som ansvarar för olika avdelningar. Förskoledirektör: Andreas Norbrant Utbildningschefer: Mariana Thelander, Peter Lindberg, Marie-Louise Andersson, Jan-Ola Olsson, Jytte Lindborg, Serene Rosberg, Elsa Mattia, Peter Wahlström. HR: Karin Bergstrand Kommunikation: Mats Holmström Fysisk miljö: tf Lars Holmström Kvalitet och Myndighet: Ana Maria Deliv Ekonomi: Anna Westerling 18 n oktober 2013 oktober 2013 n 19

11 nya organisationen Bra arbetsmiljö ger bra förutsättningar Åsa Pettersson. Nina Adolfsson. FACKLIG TILLFÖRSIKT Fokus Förskola har tagit tempen på fackens syn på den nya förskoleförvaltningen. Svaren pekar åt samma håll: en samlad organisation ger bättre förutsättningar. BILD: Karin Bergstrand är ny HR-chef i nya förskoleförvaltningen. De bästa förutsättningar för ledare, medarbetare och barn. Det är vad Karin Bergstrand vill skapa som ny HR-chef i förskoleförvaltningen. Stort fokus på utveckling och kvalitet utlovas: Bra arbetsmiljö innebär att medarbetare har goda förutsättningar att göra ett professionellt jobb, vilket har ett direkt samband med kvaliteten på verksamheten. KARIN BERGSTRAND HAR LANDAT PÅ Rönnenområdet och är i full färd med att bygga upp HR-avdelningen i den nya förskoleförvaltningen. Med sig har hon erfarenhet som HR-chef i vården samt forna Fosie stadsdelsförvaltning. Den 18 personer stora avdelningen ska svara för insatser inom arbetsmiljö, samverkan och hälsa respektive ledar- och medarbetarutveckling samt ge verksamhetsnära HR-stöd till förskoleområdena. Organisationen ska i sin färdiga form även omfatta service och stöd inom rekrytering och korttidsbemanning. FÖRDEL: ÖKAT FOKUS Utgångspunkten vad förskolan har och vad den behöver kommer att bli tydligare i den nya förvaltningen, anser Karin Bergstrand. Med fokus enbart på förskolans värld har förvaltningen och dess politiker alla chanser att ta förskolan in i framtiden på bästa sätt. Det blir tydligare för alla vilket uppdrag förskolan har: att vara en plattform för lärandet, med stort fokus på barnen, säger hon. För oss inom HR underlättar det att uppdraget är tydligt, vi kan fokusera på att ge ledare och medarbetare förutsättningar att göra ett bra arbete. UTMANING: PERSONALFÖRSÖRJNINGEN Förväntningarna till trots kan organisationen bli en utmaning. Verksamhet går från att vara uppdelad i tio stadsdelar till att vara en stor förvaltning. Det är helt klart annorlunda nu, med den storleken vi har. Nu ska en organisation samla över 4000 anställda, från förvaltningsdirektör till barnskötare. Ytterligare en utmaning Karin Bergstrand ser framför sig är personalförsörjningen. Förskollärare är lite av en bristvara och det gäller för Malmö stad att konkurrera och profilera sig på bästa sätt för att attrahera personal. Det blir en utmaning både att rekrytera och behålla personal. Inom förskolan finns det många exempel på hög kvalitet i verksamheten och inspirerande arbetsplatser som vi ska lyfta fram. Vi ska erbjuda en bra introduktion till våra nyanställda här kan vi bli bättre. Vi kan också bli bättre på att knyta studenter till oss. Den verksamhetsförlagda utbildningen och en bra kvalitet på handledningen blir viktigt. Men en del av den lösningen tror hon finns i just storleken på organisationen: Rekryteringen kan underlättas av att vi har en stor bredd och mångfald på våra förskolor vilket gör oss attraktiva utåt samtidigt som medarbetare kan byta arbetsplats och utvecklas i sitt yrke. HANDLINGSPLAN Karin Bergstrand har varit drivande i arbetet att ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjning. Den ska antas av politikerna i förskolenämnden i oktober och pekar på viktiga områden och aktiviteter som svarar mot den strategi som tidigare klubbats. Planen handlar bland annat om att främja medarbetarnas hälsa och utveckling, stödja cheferna i deras uppdrag, få ordning och reda i korttidsbemanningen samt utveckla dialogen på våra arbetsplatser och med facket. Insatser som även gagnar varje barn det är så hon vill ha det, förskoleförvaltningens HR-chef. n HANDLINGSPLAN FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Politikerna har antagit en strategi som ska höja kvalitet och kompetens i förskolan. Nu har de även fått en handlingsplan att ta ställning till. Den pekar ut vägen dit, genom konkreta förslag som: hälsofrämjande aktivitet introduktionsperiod kompetensutveckling karriärmöjlighet plan för facklig samverkan struktur för korttidsbemanning fler män i förskolan n Fackförbunden har varit delaktiga i den nya organisationens tillkomst, genom remissvar och andra synpunkter. Den 1 juli gick startskottet och många bitar återstår att få på plats, men facken vågar sig ändå på att sia om framtiden. Nina Adolfsson är förskollärare på Sundsbro förskola och sitter i styrelsen för Lärarförbundets lokalavdelning i Malmö. Här representerar hon drygt medlemmar. Det är viktigt att vi nu kan få en likvärdighet för alla medlemmar i frågor som pedagogisk utvecklingstid, löneutveckling och karriärvägar i förskolan, kopplat till kompetensförsörjningsplanen, säger hon. Medlemmarna måste känna sig respekterade genom att Malmö stad ger bättre förutsättningar så att vi förskollärare kan utföra uppdraget tillfredsställande. ÖKAD STATUS Åsa Petersson på Videdals särskola är barnskötare och representerar medlemmar i Kommunals sektion Malmö nordöstra. Att politiker och tjänstemän nu ska verka för enbart förskolan borde ge snabbare beslut och högre kompetens, säger hon. Jag tror även att vi kan förhandla mer fokuserat kring förskolans olika frågor. Vi möter en förvaltning, en direktör och en politisk nämnd. Tidigare hade vi att göra med tio stadsdelar. Åsa Petersson talar också om status i arbetet. Vi hoppas på bättre kompetensutveckling för Kommunals medlemmar, så att statusen i våra yrken kan höjas. GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTMANING Ingen utveckling utan utmaning och i slutänden gäller det barnens villkor, bekräftar de båda. Nina Adolfsson, Lärarförbundet: Utifrån det samverkansavtal vi har med Malmö stad måste vi få till en konstruktiv och verksamhetsnära samverkan på olika plan, så att vi kan påverka beslut på högre nivå. Det krävs en röd tråd mellan de olika skolformerna för att kunna ta kloka, långsiktiga beslut och nå de gemensamma målen. Barnen gynnas om vi kan vidareutveckla samarbetet mellan skolformerna. Åsa Petersson, Kommunal: För oss ligger det en utmaning i att inte göra förskolan till skola och tappa bort barnskötarna. Vi är alla viktiga, för barnens bästa. n 20 n oktober 2013 oktober 2013 n 21

12 nya organisationen Rose-Marie ska leda förskolenämnden Alla Malmöbarn ska ha samma förutsättningar. Därför är det viktigt att skapa en likvärdig förskola med hög kvalitet över hela Malmö. DET FÖRKLARAR ROSE-MARIE CARLSSON som är ordförande i nya förskolenämnden. Det är en helt ny nämnd med uppdraget att skapa en bättre och mer likvärdig förskola i Malmö. Jag är stolt över att ha fått uppdraget. I förskolan lägger vi grunden för en lyckad skolgång, det påverkar hela Malmös utveckling. Allt kan klart inte lösas i förskolan men om vi ger grunden så att barnen känner sig trygga i skolan så har vi kommit långt, säger hon. LÅNG POLITISK BANA Rose-Marie Carlsson började sin bana som fackligt och politiskt aktiv redan på 1970-talet för att hon ville kunna påverka. Hon sitter med i stadens högsta ledning: kommunfullmäktige och kommunstyrelse. De senaste åren har hon även varit ordförande för en av stadsdelsnämnderna: Västra Innerstaden. Jag känner väl till förskolefrågorna eftersom de låg i stadsdelarna. Från halvårsskiftet leder hon den nya facknämnden som ska ge direktiv åt vilket håll förskolan ska utvecklas. Det är mycket bra att förskolan får en egen nämnd och förvaltning, på så sätt kan vi verkligen lyfta frågorna. Vi ska sätta fokus på förskolan och det pedagogiska uppdraget. Det livslånga lärandet börjar i förskolan, säger Rose-Marie. HAR UNDERLAG Hon sticker inte under stol med att den nya skolorganisationen är ett resultat av kritik från Skolverket. När vi får sådan kritik måste vi göra något åt den. Det finns mycket som är bra med förskoleverksamheten i Malmö men det finns brister - de ska vi nu rätta till, säger hon. Skolverkets kritik, tillsammans med Malmökommissionens förslag, ligger nu till grund för de satsningar som kommer att göras inom förskolan. De ger samma syn så vi har bra underlag att fatta kloka beslut på vetenskaplig grund. Dessutom styrker det mig jättemycket ideologiskt eftersom det handlar om likvärdighet, säger hon. Hennes vision är att alla förskolor ska ha bra och trygg omsorg i lärorik och stimulerande miljö. Tyvärr är det så att det idag skiljer stort i kvaliteten mellan olika förskolor, det måste vi komma åt. Förskolan ska vara av lika hög kvalitet oavsett vilken förskola det handlar om. TRE VIKTIGA FRÅGOR Hon lyfter tre frågor som är viktigt att jobba med: kompetensförsörjning, barngruppernas storlek och den fysiska miljön. Det är ett nationellt problem att det är svårt att hitta pedagoger. För att klara vårt uppdrag måste vi vara en attraktivare arbetsgivare, man ska trivas, känna medbestämmande och få kompetensutveckling, förklarar Rose-Marie. Utbildningskompetensen skiljer stort över staden, det måste vi komma åt. Vi ska ha utbildad personal och vidareutbildning är jätteviktigt, säger hon. Hon vill också få ned antalet timvikarier. Vi har alldeles för många timvikarier, det är oförsvarligt inte minst ur arbetsmässig synvinkel och vi måste komma på en lösning, kanske måste vi anställa fler, funderar Rose-Marie. För att få kläm på barngruppernas storlek har hon begärt en sammanställning över hur det ser ut i Malmö. Hon vill ännu inte säga något om ifall det kan leda till direktiv om gruppstorlekar, det hänger ihop bland annat med vilken bemanning man har och hur lokalerna ser ut. FINNS BRISTER När det gäller den fysiska miljön ska en ny avdelning på förskoleförvaltningen se till att den är god både ute och inne. De måste även titta på befintliga förskolor. Det kan finnas lokaler som inte är ändamålsenliga och därför inte kan ha en välfungerande pedagogisk verksamhet, då ska de inte vara kvar, säger hon. Det är också viktigt att ha en bättre framförhållning så att man inte hamnar i situationer där man får göra snabba dyra lösningar påpekar hon. Vi har alldeles för många dyra paviljonger, det ska bli bättre framförhållning med den nya avdelningen för fysisk miljö, säger Rose-Marie. ÖVERGRIPANDE Hon ser stora fördelar med att den nya förskoleorganisationen sträcker sig över hela staden. Och att det skapats specialavdelningar som tar hand om vissa frågor för att lyfta ansvaret från förskolecheferna. Det blir lättare att sprida goda exempel och vi kan bättre verka för en likvärdig förskola. Därmed inte sagt att förskolan ska vara likadan överallt, säger Rose-Marie. Ett sätt att sprida goda exempel och få mer samsyn är en idé hon har från sitt eget jobb på sjukhuset där man kan hospitera och provjobba på annan avdelning. Jag hade gärna sett större möjlighet för sådant utbyte mellan förskolor. Vi måste också bli bättre på information. MER PENGAR Den nya förskoleorganisationen kommer att få mer pengar. Av den skattehöjning som genomfördes vid halvårsskiftet riktas 18 miljoner i år och 36 nästa år till just förskolan för att höja kvaliteten i förskolan. Just nu pågår också en diskussion om vilken resursfördelningsmodell man ska använda i och med den nya organisationen. Rose-Marie vill att man viktar pengar efter behov och har därför begärt en konsekvensbeskrivning över olika alternativ. Förskoleförvaltningen kommer att ha mycket samarbete med grundskolenämnden där hennes partikamrat Anders Rubin är ordförande, han är även ansvarigt kommunalråd. Jag tar gärna emot synpunkter både från både föräldrar och personal. Det är jättebra när folk hör av sig då får jag indikationer på hur förskolan verkligen fungerar! n Det livslånga lärandet börjar i förskolan. ROSE-MARIE CARLSSON, 58 Gör: Undersköterska på sjukhusets dialysavdelning. Fritidspolitiker för socialdemokraterna i Malmö med plats i bland annat kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Aktuell: Ordförande i nya förskolenämnden. Familj: Särbo, vuxen son. Fritid: Läser gärna deckare. Bland favoritförfattarna finns Håkan Nesser och Åke Edvardsson Drömsemester: Söderhavet. Det är en dröm jag haft sedan 60-talets barnprogram Villervalle i Söderhavet. 22 n oktober 2013 oktober 2013 n 23

13 enkät Malmös väg mot hållbar framtid VILKA FÖRHOPPNINGAR HAR DU PÅ NYA FÖRSKOLE FÖRVALTNINGEN? Elsa Mattia Förskolan har en väldigt stor potential både att motverka segregation och att ge barnen bästa möjliga start. Förskolan i Malmö håller en väldigt god kvalitet i alla jämförelser, men samtidigt finns det oroande tendenser. BILD: Sven Persson, pedagogikprofessor vid Malmö Högskola och sakkunnig i Malmökommissionen. D ET FÖRKLARAR SVEN PERSSON, pedagogikprofessor vid Malmö Högskola och en av de sakkunniga i den så kallade Malmökommissionen, som med 72 åtgärdsförslag pekar ut Malmös väg mot en hållbar framtid. Malmökommissionens förslag ska ses som vägar att göra en bra förskola ännu bättre och utnyttja potentialen, förklarar han. När det gäller förskolan sätter kommissionen upp detta mål: Alla barn i förskoleåldern i Malmö går i förskola med god kvalitet minst 20 timmar i veckan senast Vad är då en förskola med god kvalitet? Sven Persson menar att två faktorer är extra viktiga för att förstå kvalitetsaspekten och kunna påverka den. Den ena är själva strukturen för verksamheten, det vill säga exempelvis barngruppernas storlek och personalens utbildning. Den andra faktorn är de pedagogiska relationerna, alltså det pedagogiska samspelet mellan förskolläraren och barnet. Om de pedagogiska relationerna vet man, främst genom internationell forskning, att det är de tidiga insatserna som är de allra viktigaste. Genom att tidigt låta små barn uppleva stimulerande och engagerande miljöer och sammanhang, i vilka de själva är aktiva, blir barnen stimulerade och engagerade i att söka kunskap. Det ger en god självbild, bilden av att man duger och att man vill lära sig mer, säger Sven Persson. När det gäller de strukturella faktorerna ser Malmökommissionen två oroväckande tendenser, som blir utmaningar för Malmö under de kommande åren. Den ena gäller barngruppernas storlek, den andra personalresurserna: Barngrupperna med 1-3-åringar har blivit allt större. Vetenskapen kan inte säga exakt hur stora grupperna ska vara eller hur många vuxna det ska finnas i dem. Just eftersom vi inte vet hur den stora mängden relationer påverkar de allra yngsta barnen menar vi att man ska vara försiktig. Vi föreslår max 15 i gruppen, som ett steg på vägen, idag har var fjärde 1-3-åringsgrupp i Malmö 17 barn eller fler. En annan oroande tendens är att den högst utbildade personalen finns i de områden i Malmö där barnen har som bäst förutsättningar. Förskolor med barn från områden där föräldrar har sämre sociala och ekonomiska resurser har personal med lägre utbildningsnivå än barn i områden där familjer har bättre sociala och ekonomiska villkor, skriver Malmökommissionen. Det borde såklart vara tvärtom, säger Sven Persson. Här föreslår vi att man i områden med sämre förutsättningar arbetar med fler positiva incitament än tidigare, för att behålla och rekrytera personal erbjuda mer planeringstid, högre lön och bättre materiella förutsättningar och större fortbildningsinsatser. När det gäller att skapa inkluderande lärandemiljöer de pedagogiska processerna krävs det bland annat att förskolans ledning initierar och stimulerar pedagogisk utveckling och det kollegiala lärandet i personalgruppen. Det görs redan mycket inom de områdena, men förskolan har betydligt sämre förutsättningar än skolan att utvärdera och reflektera, menar Sven Persson. Två åtgärder som är viktiga nu, enligt Sven Persson, är att dels kartlägga de barn som inte går i förskola, dels att stärka likvärdigheten. I sin rapport konstaterar Malmökommissionen att det är anmärkningsvärt att cirka 800 av femåringarna inte går i förskolan. Malmö saknar uppgifter om dem som inte efterfrågar plats. Vi måste reda ut varför så många femåringar står utanför. Man kan befara att de föräldrar som låter sina barn stå utanför inte vet vad förskoleverksamheten innebär. Det är bara antaganden, men det finns norsk forskning som pekar på att det är så. Kanske har nyanlända och människor i sociala svårigheter inte kunnat göra ett medvetet val. Likvärdigheten måste stärkas genom mer resurser till förskolebarn i de områden i Malmö där man riskerar att senare inte lyckas i skolan. Om vi har alltför stora skillnader får det på sikt stort genomslag i en stad som Malmö och då riskerar vi att förskolan bidrar till segregation och ökande klyftor, i stället för att minska dem, säger Sven Persson. Han är noga med att betona förskolans stora potential givet att de nödvändiga tidiga insatserna görs: Vi har goda materiella förutsättningar och en personal som gör ett fantastiskt jobb. Vi håller väldigt hög kvalitet men vi kan bli ännu bättre. n Peter Wahlström utbildningschef Att vi lyckas bättre med rekryteringsprocessen eftersom vi inte längre konkurrerar mellan stadsdelar. Gränser suddas ut när vi har en och samma HR-avdelning. Det här hänger ihop med likvärdigheten. Jag tror också att förskolan blir starkare och får ett bättre samarbete med verksamheter i andra förvaltningar, som till exempel skolan och socialtjänsten. Ulla Sundin förskolechef En platt organisation som ger bra tillfällen för oss ledare att ha pedagogiska diskussioner om hur vi kan utveckla vår verksamhet. Vi har haft för mycket administration för att hinna med det pedagogiska ledarskapet tidigare. utbildningschef Att det skapas en likvärdighet som inte funnits tidigare. Vi har en bra verksamhet men det är alldeles för stora skillnader över staden. Vi har till exempel kommit olika långt i det systematiska kvalitetsarbetet. Tobias Fredriksson förskolechef Att vi lär oss att förstå hur vi tillsammans kan flytta fokus från hur vuxna upplever förskolan till att försöka begripliggöra hur och vad barn gör på förskolan. Detta kommer att innebära att föräldrar, personal och ekonomer inte längre tar plats på bekostnad av barnen i vårt fortsatta arbete. 24 n oktober 2013 oktober 2013 n 25

14 pedagogiska exempel Utforskande barn utvecklar sitt språk På Seveds förskola forskar barn och pedagoger och får ett rikare språk på köpet. bild: Karin Ellberg (till höger) vet att den naturvetenskapliga inriktningen gör gott för språkkänslan. ATT ARBETA MED ETT UTFORSKANDE FÖRhållningssätt har blivit lite av en framgångs saga för barn och pedagoger på Sofiagatan. Många är de barn som nyfiket funderat på och frågat om små och stora fenomen i vardagen och därmed utvecklat både kunskap och språkkänsla. Förhållningssättet bygger på att ge barnen tid, rum, möjlighet att utforska och samtidigt utveckla språket. På avdelningen Pettson går 16 barn från tre år och uppåt, ingen har svenska som modersmål. Att då satsa på en inriktning mot naturvetenskap kan låta äventyrligt, men för Karin Ellberg och hennes kollegor har det blivit ett vinnande koncept. Flertalet av barnen har ett begränsat svenskt språk eftersom det är barnens andra eller tredje språk. Barnen är nyfikna och vetgiriga, frågorna är många och ur svaren byggs ordförrådet på. Varje år väljer förskolan ett tema att utgå ifrån. I år tyckte barnen de fyra elementen: vatten, eld, luft och jord lät spännande! Då arbetar man lite extra med sådant som har med dessa fenomen att göra, dels utforskande genom olika experiment och dels språkligt genom att låta lek, dans, teater, dokumentation och andra uttrycksformer sätta ord på fenomenen. PILOTPROJEKTET BLEV RUTIN Hon och kollegan Maria Cronberg har arbetat på Seved i många år, alltid med språket i fokus tog arbetet en ny vändning, med hjälp av just naturvetenskapen. Karin Ellberg förklarar: Förskolan kom med i ett pilotprojekt som Fysikcentrum vid Lunds universitet. Sedan den dagen vet pedagogerna att den naturvetenskapliga inriktningen gör gott för språkkänslan. Det hör vi genom hur barnen reflekterar och berättar och på deras intresse för skriftspråket, säger Maria Cronberg. Forskning och språk har fått fortsätta gå hand i hand, med gott resultat. Så gott att förskolan satt det hela på pränt i pedagogiskt material som kan komma fler förskolor till nytta. GRODIS En dag satt vi och åt när plötsligt solen gick i moln. Det blev mörkt och barnen undrade vad som hände där utanför fönstret. Då var det självklart för oss att gå dit tillsammans för att kika och fundera på vad det handlade om, berättar Karin Ellberg. Gruppen satte ord på fenomenet, ord som pedagogerna sedan återuppväckte i leken. Att barn med annat modersmål än svenska behärskar svenska så som barnen på Seved gör när de lämnar förskolan är inte självklart, påpekar Karin Ellberg: Det är härligt att konstatera att barnen i våra grupper har den språkkänsla de har när de lämnar oss. Nu stundar lunch på Seveds förskola och vi ber Karin Ellberg och Maria Cronberg att peka på vad de tycker är allra bäst med deras utforskande arbetssätt. Att vi arbetar med en helhet och kombinerar forskning och språk, det skapar mycket lust och närvaro. Att alla barn kan förstå och lära det vi pratar om, oavsett språk. Vi kan påverka det språkliga resultatet. n OM FORSKNINGEN OCH SPRÅKET Barnen utvecklar bland annat: nyfikenhet och vetgirighet språk, ord och begrepp kreativ förmåga matematisk förmåga och förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen Kultur för alla unga Att väcka lust och nyfikenhet för de olika konstformerna och att erbjuda kvalitativ kultur till Malmös förskolor och skolor. Det är målen för Malmö stads och Kulturförvaltningens verksamhet Kultur för barn och unga. 3 Nytt för i år är programmet kulturbuffén där alla höstens föreställningar presenteras på en och samma gång. Vi vill ge en bättre överblick över vad vi erbjuder. För att det ska bli rättvist har vi ett system, Kulturproceduren, som gör att förskolor får erbjudande i turordning via mail, säger Camilla Bengtsson som är kulturförmedlare. Om man inte tackar ja till platserna så öppnas anmälan för alla. Kultur för barn och unga har sin bas i kulturhuset Mazetti men har även verksamhet över hela staden. Ibland i teatersalonger eller konsthallar och ibland ute på förskolor och skolor. Verksamheten består av fyra delar: * Kulturförmedlarna * Filmpedagogerna * Pedagogiska utlåningen (se sidoartikel) * Kulturbussarna Filmpedagoger erbjuder förskolor och skolor att delta i filmworkshops så att man får en inblick i filmens språk. Kulturbussarna går att boka fritt när man ska göra en kulturutflykt. Kulturförmedlarna arbetar med att ge kulturupplevelser som bokas via webbsidan Kulturproceduren. Där kan förskolor boka sitt teaterbesök, kulturbussen och liknande. I höst erbjuder vi 530 föreställningar och allting är gratis, säger kulturförmedlare Anna Jeppsson. På programmet står bland annat måleri på konsthallen, cirkus på Mölleplatsen, trolleri och akrobatik på Inkonst och babymusik på förskolor. Vi köper in kulturaktiviteter som vänder sig till åldern 0 till 16 år. Vi tror på barn och ungas rätt att få utveckla alla språk, även de estetiska, säger Anna Jeppsson. De når runt 45,000 Malmöbarn per år med föreställningar och workshops. Läs mer på Där finns hela programmet, kulturbuffén, och länk till kulturproceduren där man kan anmäla sig. Ett pedagogiskt lärorum bild: Måttband, spel, dockor, språkpåsar Sofia Ek Landén på pedagogiska utlåningen och barnen från förskolan Snurran kontrollerar vad som ska lånas i dag. Genusväskor, gummiskelett, upptäckarväskor, spel, matteböcker och språkpåsar. Det är något av allt det som finns till utlåning på pedagogiska utlåningen. Vi är som ett bibliotek men med saker. Allt ska vara språkstimulerande utifrån läroplanens mål, säger special pedagog Sofia Ek Landén. I KULTURHUSET MAZETTI finns Malmö stads verksamhet Pedagogiska utlåningen som är ett rum fyllt av spännande saker. Hit kommer förskolor för att låna pedagogiskt material. Lånetiden är fyra veckor och det är gratis. Det här är unikt i Sverige. Vi vill erbjuda det som förskolorna själva inte har. Man kan behöva förnya sitt material eller om man ska arbeta med ett nytt tema - då är det bra att komma hit och låna vårt material, säger Sofia Ek Landén som ansvarar för verksamheten. En del förskolor är stammisar här. som förskolan Snurran på gamla Väster som går hit varje månad och är på besök denna dag. Barnen sprids snabbt över rummet. Ett barn kör en tygdocka i en miniatyrrullstol, några lägger sig på golvet och packar upp en språkpåse medan en kompis öppnar upptäckarväskan och går på upptäcktsfärd med förstoringsglaset. Det här är ett härligt bibliotek, man kan frossa i pedagogiskt material. Vi ska låna språkpåsar och mattepåsar i dag, säger förskollärare Pernilla Hansson. Verksamheten har funnits sedan 1970-talet men har ändrat plats och namn några gånger. Från början hette det Idébanken. Här är öppet tre dagar i veckan och det är fritt att komma när man vill. Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för oss, kultur är viktigt eftersom det skapar fantasivärldar som triggar oss att hitta fler språk, säger Sofia Ek Landén. n 26 n oktober 2013 oktober 2013 n 27

15 ny på jobbet Det här är mitt drömjobb Efter flera års funderingar bestämde sig danska pedagogen Grya. Hon sökte jobb i Sverige. Jag är så nöjd med att jag vågade ta steget, säger hon. G RYA KRISTIANSEN ÄR UPPVUXEN OCH UTBILDAD i Danmark. Sedan i februari är hon en av de danska pedagogerna som arbetar inom förskolan i Malmö. Det här är mitt drömjobb, här stannar jag, säger hon. Grya är pedagogutbildad i Danmark och utbildningen där ser lite annorlunda ut. Den är bredare och riktar sig inte enbart mot förskolebarn och hon har arbetat som pedagog både på dansk vaggestue för barn från sex månader och på børnehave där barnen är 3-6 år. HAR PENDLAT För åtta år sedan gick flytten till Sverige och pojkvännen Martin som redan bodde här. Sedan dess har Grya pendlat över bron och fått två barn. Bron kändes längre och längre. Jag har länge velat byta till ett jobb i Sverige men inte vågat, berättar hon. I takt med att Grya kom i kontakt med den svenska förskolan genom sina egna barn, den svenska kronan blev starkare och pendlingen kändes tyngre blev hon allt mer bestämd: hon skulle söka jobb som pedagog här. MÅNGA INTRESSERADE Trots att hon inte hade svensk utbildning var hon attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Grya började på Kvarnlyckan men är nu på nystartade Kronborgs förskola. Hon är anställd som pedagog. Men så fort jag får min svenska legitimation kommer det ändras till förskollärare och jag får lite högre lön, berättar Grya. Lönen ja, det är en av nackdelarna med Sverige: den är lägre. Å andra sidan är skatten också lägre och hon slipper broavgiften så ekonomin går på ett ut tippar hon. Vad är det för skillnad att arbeta i Danmark och Sverige? Här är det mycket mer frihet under ansvar. Man har mer tid med barnen och mer tid för planering och dokumentation. Det är ett bra koncept, det ger kvalitet på verksamheten, säger hon. I Danmark är det mer stressigt och mer kontroll från chefen. Här är det mer öppet för olika lösningar och man ska huvudet med sig. I Danmark är det mer snävt vad man kan göra tycker hon. NACKDEL? En nackdel är att det är längre arbetsvecka. Jag försöker fortfarande vänja mig vid att jobba 40 timmar i stället för 37 det är skillnad, säger hon. FÖRDEL? VAB! I Danmark är det så stressigt, man får bara vara borta två dagar för sjukt barn sedan måste man ordna passning. Sedan tycker jag Malmö stads system med HRutan är smidigt! HUR GÅR DET MED SPRÅKET? Jag var jättenervös för språket, för vad föräldrarna skulle tycka deras barn är ju i åldern då de ska lära sig prata. Men jag har blivit så bra mottagen och det fungerar bra. Hon säger att det blir en del skratt ibland av språkförvecklingar, men det bjuder hon gärna på. Det tar lite längre tid för mig att skriva dokumentationer. Men jag lär mig! Jag tror att det är berikande med flera språk, säger Grya. Namn: Grya Kristiansen Gör: Nyanställd pedagog i Malmö Bor: Trelleborg sedan 8 år, tidigare Köpenhamn Familj: Martin och två söner, 5 år och 18 månader Hobby: Läser gärna kriminalromaner och spelar TV-spel 28 n oktober 2013

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Handlingsplan Kompetensförsörjning förskolan

Handlingsplan Kompetensförsörjning förskolan Handlingsplan Kompetensförsörjning förskolan 1 Omslagsfoto: XXXXX ATT SAMTALA KRING 2 2 4 3 Utmaningar för förskolan i Malmö Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Rönnängs förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Pia Johnsson 2015-06-10 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Förskolechef Katarina Klinga 2013-05-28 Kvalitetsredovisning för Trollflöjtens förskola 2012-2013 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrik

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolans konsultoch stödgrupp

Förskolans konsultoch stödgrupp Förskolans konsultoch stödgrupp ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖRSKOLA OCH FRITID RESURSENHETEN Förskolans konsultoch stödgrupp Inom Förskolans Konsult- och stödgrupp finns olika

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Motion av Fredrik Sjögren (FP) avseende att införa förste-förskollärartjänster i Malmö

Motion av Fredrik Sjögren (FP) avseende att införa förste-förskollärartjänster i Malmö SIGNERAD 2014-06-17 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-06-16 Handläggare Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare kerstin.wramell.lundin@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Fredrik Sjögren (FP)

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Kvalitetsanalys 2015 Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Saltisbarnens Montessoriförskola är en

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Regnbågens Arbetsplan. Arbetsplanen för Regnbågens förskola gäller from 080916.

Regnbågens Arbetsplan. Arbetsplanen för Regnbågens förskola gäller from 080916. Regnbågens Arbetsplan Arbetsplanen för Regnbågens förskola gäller from 080916. På vår tre avdelnings förskola finns det ca 50 inskrivna barn mellan 1-6 år. Vi har en småbarnsavdelning Rönnen samt två syskonavdelningar

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 VÄLKOMMEN TILL JORDEN TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 ADRESS: Storgatan 46 267 76 Ekeby JORDENS UTEFÖRSKOLA HEMSIDA: www.bjuv.se/jorden JORDENS GRUNDIDÉ Att uppleva och utforska

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer