Räntefri mikrofinans ett bättre alternativ?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räntefri mikrofinans ett bättre alternativ?"

Transkript

1 Räntefri mikrofinans ett bättre alternativ? En studie om räntans betydelse Nyckelord: Microfinance, Islam, Grameen Bank, RDS, poverty alleviation, interest Författare: Maja Reinholdsson Handledare: Bengt Kjellén Examinator: Ahmad Ahmadi Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HP Institutionen för ekonomi och informatik Högskolan Väst Vårterminen 2012

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion 7 1. Hypoteser Syfte 9 2. Metod Vetenskapligt synsätt Design Datainsamling och urval Intervjuer Tillförlitlighet 12. Teoretisk utgångspunkt 1.1 Mikrofinans utveckling 1.2 Tre miljarder utan bankkonto 14. Mikrofinans effekter 14.4 Från subventioner till kommersialisering 16.5 Mikrofinans metodik Ränta Ränta inom mikrofinans Kritik mot ränta Räntans beståndsdelar Svårigheter att beräkna ränta Räntetak Det islamiska banksystemet Islamiskt bankväsende Islamisk mikrofinans Ränta eller icke ränta? Bangladesh 24 2

3 6.2 Grameen Bank RDS Regleringar av mikrofinans Undersökning Resultat Räntans sociala betydelse Mikrofinans i Europa- ett lånat koncept från Syd Mikrofinans i Sverige 1 7. Mikrofinansinstitutet AB JAK 7.5 Empiriska resultat 4 8. Tolkning och slutsatser Källförteckning 44 Bilaga 1 Globala räntesatser 51 Bilaga 2 Grameen Bank 10 indikatorer 51 Bilaga Intervjuguide 5 Bilaga 4 Intervjuguide 54 Bilaga 5 Intervjuguide 55 Bilaga 6 Följebrev JAK 56 Bilaga 7 Uträkning hypotes ett 57 Bilaga 8 Uträkning hypotes ett 60

4 Akronymer BM- Bai- Muajjal FN- Förenta Nationerna GB- Grameen Bank IBBL- Islami Bank Bangladesh Limited IMF- International Monetary Fund IsMFI- Islamiska mikrofinansinstitutioner IsMF- Islamisk mikrofinans MF- Mikrofinans MFI- Mikrofinansinstitutioner MFI AB- mikrofinansinstitutet AB RDS- Rural Development Scheme WB- World Bank NGO- Non Governmental Organization 4

5 Abstract Drygt en miljard av jordens befolkning lever idag i extrem fattigdom. Försöken att förbättra dessa människors levnadsvillkor är många. Mikrofinans (MF) har sedan Grameen Banks tillblivelse i Bangladesh på 80-talet kommit att institutionaliseras som en metod för fattigdomslindring. Idag nås 200 miljoner hushåll av MF. Det har på senare tid skett en ökad kommersialisering av mikrofinansinstitut (MFI). Höga avkastningskrav har lett till stigande räntor. Små lån är dyra att administrera och kostnaden för detta faller på låntagarna. Det råder ett dilemma mellan finansiell hållbarhet och räckvidd att nå de allra fattigaste. Företrädare för MF anser att tillgång till finansiella tjänster bör stå över höga räntesatser. Kritiker hävdar att höga räntor suger ut utsatta människor och förespråkar låg ränta eller räntefria lån. Enligt islam är ränta förbjuden. Islamiska MFI har utvecklats och fyller ett behov hos en stor muslimsk befolkning. Islamisk MF skiljer sig från konventionell MF i flera avseenden. RDS (Rural Development Scheme) är en av de mest framträdande modellerna inom kategorin, framtagen av Islami Bank Bangladesh Limited. RDS utgår från ett holistiskt perspektiv, som utöver finansiella aspekter fokuserar på människors sociala utveckling. MF är inte längre enbart ett koncept för fattiga i syd, sedan sekelskiftet har ett hundratal MFI vuxit fram i Europa. I Sverige finns ett tiotal initiativ. MF anses vara ett effektivt verktyg för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet, särskilt i en tid av recession som nu. Syftet med denna komparativa fallstudie är att med hjälp av två hypoteser stipulera räntans inverkan för mikrolåntagaren samt att undersöka räntans sociala funktion. Lånekostnaden för RDS investering Bai- Mujjal och Grameen Bank:s lån räknas ut och kontrasteras. Komplicerade uträkningar signalerar svårigheten för fattiga människor att uppfatta räntekostnaden. I motsats till teorin visar resultaten att lånekostnaden för räntebaserade mikrolån är lägre än för räntefria lån. Intervjuer med långivare och låntagare i Sverige bekräftar att ränta har fler dimensioner än strikt ekonomiska. Räntan upplevs vidmakthålla orättvisa. Av andra upplevs räntan ge möjligheter, att kunna betala ränta kan till exempel visa på en lönsam verksamhet. 5

6 1. Inledning One cannot resist an idea whose time has come/victor Hugo 1.1 Bakgrund Globaliseringen har för delar av jordens befolkning inneburit ett ökat välstånd. Likväl lever drygt en miljard människor i världen i extrem fattigdom (World Bank 2012). År 2000 satte FN upp åtta millenniemål. Det första målet innefattar att fattigdomen år 2015 ska ha halverats. Uppnås målet, vilket världsbanken förmodar kommer fortfarande en knapp miljard människor att leva på mindre än 1 euro per dag 2015 (millenniemålen 2011). Fattigdom är ett mångdimensionellt begrepp. Förutom bristande finansiella resurser är tillgången till information, utbildning, sjukvård, rent vatten mycket begränsad för denna grupp. Rådande strukturer har ständigt försummat de fattiga. En utbredd maktlöshet vilar över de människor som lever under fattigdomsgränsen. Det råder ingen konsensus kring hur utmaningen att förbättra dessa människors levnadsvillkor ska lösas. Internationellt utvecklingsarbete har sedan andra världskrigets Marhallhjälp, inbegripit rika länders hjälp till fattiga länder. Utvecklingsagendans fokus har skiftat över tid, från 80-talets strukturanpassningsprogram till dagens en pro-poor doktrin. Doktrinen innebär att fokus på att nå de allra mest utsatta bör guida utvecklingsarbetet (World Development report 2012). De senaste decennierna har fattigas begränsade tillgång till finansiella tjänster kommit att stå i fokus. Strax under miljarder vuxna antas sakna banktjänster (Helms 2006, s.6). Små krediter har sedan 50- talet i form av statligt bistånd delats ut till marginaliserade bönder, i hopp om att öka produktiviteten. Under 80-talet erbjöds kvinnor små lån som ett startkapital för att starta eller vidareutveckla företag. Termen mikrolån myntades i och med att Muhammed Yunus grundade Grameen Bank 198 (Cgap). Yunus observerade den utbredda fattigdomen på Bangladesh landsbygd och såg hur fattiga lurades av ockrare att ta dyra lån. Att tillhandahålla små krediter och använda gruppsolidaritet som säkerhet, visade sig vara ett framgångsrikt koncept. GB är idag världens största mikrofinansinstitution med över 8 miljoner låntagare, av vilka en majoritet är kvinnor (Grameen Bank 2011). Över 200 miljoner hushåll, beräknades 2010 ha tillgång till mikrofinans, en fördubbling sedan 2008 (Maes, Reed, 2012, s.) GB:s tillkomst har inneburit en institutionalisering av MF som modell för fattigdomsbekämpning. Idag är mikrofinans (MF) ett samlingsnamn på ett antal finansiella tjänster såsom lån, transfereringar, försäkringar och sparande (Cgap). Genom att traditionella banker har förvägrat fattiga lån eftersom de inte har någon säkerhet, har det skapats ett utrymme för MF och en mängd 6

7 mikrofinansinstitut (MFI) har vuxit fram. MF vilar på tanken att fattiga är kreditvärdiga, fulla av potential att genom ökade intäkter från mikroverksamheter lyfta sig själva ur fattigdom. Branschen innefattar en mängd aktörer såsom världsbanken, NGO:s (icke statliga organisationer), EU-organ, internationella organisationer, kommersiella banker, företag, och statliga organ. MF har växt till att bli en industri, 90 miljarder kronor (1 miljarder USD) beräknas ha kanaliserats från diverse investerare till MFI under åren (Xavier, Forster & Rozas 2011, s.1). Mikrolån uppvisar generellt en hög återbetalningsgrad (97 %) vilket har inneburit en ökad kommersialisering av branschen (The Mix 2012). Höga avkastningskrav driver upp räntorna. Brist på information om räntans storlek för att kunna jämföra olika lån är ett problem för låntagare. Räntan anges ofta på olika sätt eller inte alls. Ökade avkastningskrav, bristande transparens bland MFI i kombination med låntagares utsatthet (många är analfabeter och icke räknekunniga) har inneburit att räntan kommit att bli ett uppmärksammat område inom debatten (Bhuyian 2011, Bateman 2010, Karnani 2007). Konventionella mikrolån har skapat ett behov för räntefria alternativ (Bhuiyan 2011, s.221). Enligt islam är ränta förbjudet. I den islamiska rätten sharia, beskrivs ränta som girighet. Förbudet hör ihop med att pengar inte har något eget värde. Omkring 1/6 av världens befolkning lever i länder vars rättssystem bygger på sharia (Nimrah, Tarazi & Xavier 2008, s.1). Ett antal islamiska MFI (IsMFI) har utvecklats. Islami Bank Bangladesh Limited (IBBL) utvecklade 1995 Rural Development Scheme (RDS) i syfte att erbjuda islamiska finansiella tjänster och moralisk utbildning till fattiga människor på landsbygden. RDS är idag Bangladesh störta aktör inom IsMF och har drygt låntagare (IBBL 2012) 1.2 Problemdiskussion Syftet med mikrofinans är att skapa försörjningsmöjligheter för fattiga människor. Små lån ger fattiga kvinnor möjligheten att starta företag. Tanken är att ökade inkomster ska förbättra dessa människors levnadsstandard. Verksamheterna varierar och kan innefatta djuruppfödning, äggförsäljning, klädproduktion, skoputsning eller försäljning. Att ge lån till kvinnor anses ge positiva effekter för hela familjen såsom utbildning för barnen och bättre kost. Meningarna går isär vad gäller mikrofinans inverkan på fattigdom, vissa studier uppvisar betydande effekter, andra ingen alls (Morduch 2002, s.1-4). Trots svårigheter att mäta MF:s påverkan på fattigdom kan 200 miljoner befintliga hushåll ses som ett bevis på frånvaro av bättre alternativ (Maes, Reed 2012, s. ). Det är tydligt att mikrofinans praxis utmanar rådande strukturer genom sin 7

8 proaktiva ansats. Det handlar om att ge fattiga människor möjligheter för att ta sig ur den beroendeställning som de sitter in, framför att hjälpa. Det finns dock ett tydligt dilemma mellan sociala och ekonomiska vinster. Räntan är betydelsefull, då höga räntesatser är ett sätt för aktörer att skapa ökad avkastning på utlåningen. Från att främst ha finansierats av subventioner har finansiell hållbarhet blivit en allt vanligare målsättning. Det finns olika finansieringsalternativ för MFI, subventioner, obligatoriskt sparande (inlåning), externt kapital eller en kombination av de tre. De senaste fem åren har investeringar i MF ökat dramatiskt. Mellan år 2005 och år 2010 placerades 90 miljarder kronor i branschen (Reille, Forster & Rozas 2011s, 1). Aktörerna och motiven bakom investeringarna varierar. Det har skett en ökning av sociala investerare. Samtidigt attraherar möjligheten till snabb avkastning, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Incidenter av överskuldsättning och självmord (Andhra Pradesh, Indien) har lett till kritik mot oskäliga räntesatser och satt frågan vem som egentligen gynnas mest av mikrofinans, på sin spets (Maes, Reed 2012s, ). Höga räntor är ett bekymmer för människor som lever på marginalen och anses vara ett hinder för fattigdomslindring (Karnani, 2007, s. 47). Inom islam är ränta förbjuden. Då många muslimer väljer att inte använda sig av traditionella MFI har islamska alternativ utvecklats. Förutom att ränta inte tillämpas förordas utbildning i moral och inre värden. Islamsk mikrofinans innefattar således en mer holistisk praxis än traditionella modeller (Bhuiyan et al, 2011, 221, 228). Räntan är central i diskussionen om fattigdomslindring. För att lånen ska få positiva effekter och förbättra människors levnadsstandard, måste kostnaden för att låna understiga vinsten av verksamheten. Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om ökad kommersialisering av MFI och huruvida höga räntesatser är försvarbara eller inte, utgör räntan navet i denna studie (Bateman 2010, Karnani 2007, Cgap). Meningen är att studien ska bidra till ökad förståelse för räntas komplexitet. Både ekonomiska och sociala aspekter av ränta berörs. MF har sedan ett decennium tillbaka även spridit sig i Europa och Sverige. Denna utveckling kommer att beskrivas i ett senare kapitel. Studien medverkar till att skapa en ökad förståelse för mikrofinans likheter och olikheter mellan låginkomstländer och höginkomstländer. Bangladesh har nio gånger så stor befolkning som Sverige och är ofantligt mycket fattigare. Samtidigt ser vi att nord nu tar efter ett koncept- från syd, vilket är synnerligen är revolutionerande. 8

9 1. Hypoteser Studien har för avsikt att undersöka räntans roll inom mikrofinans. Ränta är en central del av det finansiella systemet och kan uttryckas som avkastningen på ett lån, alternativt priset för en kredit. Räntekritiker motsätter sig möjligheten att tjäna pengar på passivt ägande. Räntan anses skapa och upprätthålla ojämlikhet mellan människor. Dessutom kritiseras konventionella MFI för att kräva högre räntor än islamiska alternativ (Kabir, Alamgir & Hisham 2011,s.21) (Bhuiyan et al, 2011, 228). Svenska JAK- banken och RDS tillämpar inte ränta. Aktörerna använder sig av en fast lånekostnad eller ett vinstpåslag för att täcka lånets omkostnader. Solidaritet och girighet förknippas ofta med ränta. För studiens första hypotes ställs dessa aspekter åt sidan. Vidare anses det relevant att undersöka lånekostandens storlek för ett räntebaserat respektive räntefritt lån. Alltså, hur påverkas låntagaren ekonomiskt av de olika lånen? En första hypotes har således formulerats. Hypotes ett: Räntefria mikrolån innebär lägre kostnader för låntagaren än räntebaserade lån Utgångspunkten i denna studie är att räntans betydelse sträcker sig förbi ekonomiska aspekter och även inkluderar sociala avseenden. Långivare och låntagares upplevelser av ränta bidrar till att skapa en bredare förståelse för ränta som företeelse. Både JAK och islam förkastar ränta. Den som tar ut ränta skor sig på andras bekostnad. Låntagare hos Mikrofinansinstitutet (MFI) är svenska mikroentreprenörer, hur ser de på att betala ränta? Hur ser MFI, ett företag med sociala och ekonomiska motiv på ränta? Studiens andra hypotes har formulerats för att pröva huruvida denna teori stämmer överens med låntagares upplevelser av att betala ränta. Hypotes två: Räntan fyller en social funktion. 1.4 Syfte Mot bakgrund av rådande kritik mot MFI:s höga räntor har denna studie för avsikt att undersöka räntans roll inom mikrofinans. Syftet är att med hjälp av två hypoteser undersöka räntans inverkan på låntagare samt undersöka räntans sociala funktion. 9

10 2. Metod Studiens utgångspunkt är att MF idag är en av de snabbast växande metoderna för fattigdomsbekämpning. Studien har inga avsikter att fastställa mikrofinans presumtiva effekter på fattigdomslindring. En fallstudieanalys kommer att tillämpas, primärt undersöks och analyseras två olika mikrofinansmodeller i Bangladesh. Fallstudien tillåter en djup ansats och generella slutsatser av det specifika fallet (Kvale, 199, s.211). Studien framför teorin bakom MF som till stor del är formad av Muhammed Yunus (Yunus, 2007). Dessutom ges ett kritiskt perspektiv på ränta av räntekritiker såsom Kennedy (199). Nedan beskrivs metodologin mer utförligt. Studien jämför GB med RDS som inte tillämpar ränta. 2.1 Vetenskapligt synsätt Studien har en tolkande ansats (Kvale 1997, s.49, 67-68). Det är av intresse att förstå hur låntagaren utifrån ett ekonomiskt perspektiv påverkas av ränta beskrivet i monetära termer. Utgångspunkten är dock att ett val mellan olika mikrofinansmodeller grundar sig i andra faktorer än endast räntesatsen. Vidare anses det nödvändigt att empiriskt undersöka hur låntagaren upplever ränta, vilken funktion räntan har. Det finns en stor mängd kvantitativa och kvalitativa studier gjorda om mikrofinans. Dock har jag inte hittat någon studie som på djupet undersöker räntans sociala betydelse, vilket är denna studies avsikt. 2.2 Design För att testa studiens första hypotes, räntefria mikrolån innebär lägre kostnader än räntebaserade lån, krävs kvantitativ data. Med hjälp av olika metoder beräknas den effektiva räntan (Microfinance Transparency 2011) enligt europeisk standard. Lånen skiljer sig åt i olika avseenden vilket gör beräkningarna komplicerade. De olika posterna beräknas och sammanställs sedan överskådligt. Därefter fastställs lånekostnaden. Båda modeller kräver obligatoriskt sparande men storlek och villkor skiljer sig åt. Även lånets löptid påverkar räntan. Båda program erbjuder en mängd sociala stödfunktioner vilka kommer att diskuteras. Slutligen stipuleras vilken av modellerna som är mest ekonomiskt fördelaktig för låntagaren. I den andra hypotesen testas räntans sociala funktion. För att kunna ge svar på detta krävs det personliga samtal om upplevelser vilket gör att kvalitativ data anses mest lämpligt (Kvale 1997, s.40). Intervjuer ger möjlighet att på djupet få information om långivare och låntagares känslor och förståelse för ett fenomen. För att pröva hypotesen används sekundära källor bestående av EU 10

11 dokument, studier om mikrofinans i Sverige samt annan forskning. Dessutom genomförs intervjuer dels med anställda på JAK och Mikrofinansinstitutet i Sverige dels med ett några låntagare från de båda institutionerna. Syftet är att med hjälp av intervjuer stipulera räntans sociala betydelse. Det kan tänkas att räntan är priset för den tacksamhet någon känner för att få låna, alternativt att räntan ger en känsla av exploatering. Studiens hypoteser utgår från ett socioekonomiskt perspektiv och skapar en brygga mellan företeelser i Bangladesh kontra förhållanden i Sverige och Europa. Att kombinera dessa två metoder och presentera dem i en och samma studie ger möjlighet att uppfatta ränta utifrån olika perspektiv. 2. Datainsamling och urval Data för studiens första hypotes har hämtats från respektive organisations hemsidor. Utöver det har viss data samlats in från välkända organisationer som arbetar för ökad transparens av MF. Vetenskapliga studier ger möjlighet att se hur andra forskare beräknat och problematiserat räntan. Statistik från Cgap, världsbankens enhet för fattigdomsbekämpning, samt data från den myndighet i Bangladesh som övervakar mikrofinans, har använts för att kontrollera den inhämtade datans reliabilitet. Urvalet av forskare har gjorts med ett särskilt fokus på ränta. Vidare ansågs det viktigt att majoriteten av studierna hade en gedigen vetenskaplighet, varför sökmotorer som bland annat Academic Search premier har valts med kriteriet Peer Reviewed. Sökord inkluderar micro financeeffectiveness- interest, non-interest, impact, poverty alleviation, sustainability, Islam, sharia banks, socio - economics. Ett medvetet val har också varit ett brett urval av studier samt att inkludera icke västerländska bidrag. Då det av praktiska skäl inte varit möjligt att utföra en fältstudie i Bangladesh ansågs valet av svenska respondenter lämpliga. Mot bakgrund av att MF är på framväxt i Europa ansågs även den svenska kontexten tillföra något nytt. Intervjuer ger möjlighet att fånga empirin genom människors upplevelser och balanserar därigenom data och statistik. Urvalet av respondenter för studiens andra hypotes gjordes i enlighet med studiens komparativa ansats. MFI AB är den enda aktören inom området i Sverige som drivs som ett företag. Dessutom är grundaren till MFI en framstående person med gedigen kompetens inom området. 11

12 JAK är Sveriges enda räntefria bank, vilket gjorde valet enkelt. Det ansågs intressant att fånga dels långivarens, dels låntagarens perspektiv. Vidare valdes respondenter från dessa organisationer utifrån vem som hade mest kunskap om verksamheten. 2.4 Intervjuer Totalt genomfördes fem semistrukturerade (Kvale 1997, s.2) intervjuer. Syftet med intervjuerna var att ge en djupare förståelse för hur ränta förstods och upplevdes, vilket innebar att frågorna primärt kretsade kring ränta. Avsikten vara att intervjua totalt sex låntagare och två representanter från MFI och JAK. Det visade sig dock vara svårt att få tag på låntagare. Ett flertal försök via telefon, mejl och sociala medier gjordes. Slutligen fick jag tag på tre personer. Fyra olika intervjuguider togs fram kring de områden som ansågs relevanta för att fastställa studiens hypoteser (Kvale 1997, s.121). Fyra telefonintervjuer gjordes och en personlig intervju genomfördes på MFI AB. Sammantaget har intervjuprocessen ändrat sig under studiens gång och det har krävts stor flexibilitet. Alla respondenter fick kort information om uppdraget och studiens titel men det gavs ingen möjlighet att se frågorna (Kvale 1997, s.107). Det framgick tydligt att all information skulle behandlas konfidentiellt och att respondenterna själva fick välja om de ville använda egna eller fiktiva namn. Intervjuerna var i snitt 40 minuter långa. Besöket i hos MFI:s kontor i Katrineholm varade ett par timmar. Intervjuerna gav mycket och varierad information. 2.5 Tillförlitlighet Efter genomgång av data från en stor mängd källor, visade det sig att olika räntesatser frekvent anges, vilket gör det svårt att tyda vad som gäller. Data kontrollerades med reglerna som MRA (myndigheten för mikrofinans i Bangladesh) satt upp. Eftersom lånemetoderna skiljer sig åt mellan modellerna sattes ett antal antaganden upp. Bland annat antogs samma vara gälla för RDS:s investering som för Grameens lån. De matematiska uträkningarna var svåra och tidskrävande, det krävdes mycket kontroll av hur andra räknat och fått fram sina värden. Datan för beräkningen hämtades dels från Grameen Banks hemsida dels från MF transparency som Grameen själva anlitat för att göra en transparensanalys. Metoden har vissa brister. Lånet antas bli betalt i tid, antalet helgdagar generaliseras till sex, enligt praxis. Vidare tas ingen hänsyn till eventuella avbrott eller förändringar. Vad gäller RDS är uträkningen baserad på en typ av investering (Bai-Muajjal) och slutsatser kan bara dras efter den. De avancerade uträkningarna av ränta och lånekostnad, ger en signal om svårigheten för en fattig, icke läskunnig person att uppfatta räntans komplexitet. 12

13 Denna studie har vissa begränsningar. Ett relativt lågt antal respondenter gör att resultaten inte kan antas gälla för alla låntagare. Dock bidrar personernas egna upplevelser till en ökad förståelse för räntans sociala funktion som sällan berörs av studier inom fältet. RDS och Grameen Bank är inom sin egen kategori de största aktörerna i Bangladesh. Resultaten i denna studie ger svar på om det finns något allmängiltigt samband mellan låga kostnader och räntefri mikrofinans. En enkätstudie hade kunnat vara en alternativ metod för denna studie, dock ger enkätstudier inte utrymme för det personliga samtalet. En fältstudie i Bangladesh ansågs också intressant, även om ett antal sådana studier har genomförts. Det var även praktiskt ogenomförbart inom ramen för denna studie. Mitt intresse för utvecklingsfrågor och ekonomi fick mig hösten 2011 att resa till Ghana och skriva en uppsats om mobile banking. Jag undersökte då särskilt fattiga människors tillgång till finansiella tjänster. Kunskapen som jag fick från denna studie är att trots lovande investeringskalkyler kan leverantörers (telefonbolag och banker) bristande kunskap om sociala företeelser vara ett hinder för utveckling. Den förståelsen bär jag med mig i denna studie. Beträffande respondenterna finns det saker som kan påverka studiens resultat. Både Vd:n för JAK och grundaren för MFI kan tänkas vara mindre kritiska i sin framställning än en ordinär anställd. Det finns en övervikt av respondenter från JAK vilket kan innebära en risk för att denna sida dominerar. Trots detta är utgångspunkten att respondenterna är individer som kan ha olika åsikter oavsett organisationstillhörighet. Slutligen anses en kvalitativ ansats, underbyggd av kvalitativa samt kvantitativa data, ge möjlighet att kontrastera räntefri och räntebaserad mikrofinans samt belysa räntans komplexitet.. Teoretisk utgångspunkt I detta avsnitt ges en översikt av teorin bakom mikrofinans. En kortare genomgång av branschens utveckling, från att främst innehålla subventionerade icke -vinstdrivna NGO:s till att idag innefatta mikrofinansfonder och riskkapitalister, presenteras. Help others to help themselves! (Vision Microfinance 2012).1 MF: s utveckling Microcredit is a program designed to extend small loans to very poor people for self-employment projects that generate income, allowing them to care for themselves and their families (The Microcredit Summit 1997) 1

14 Informella spar och lånesystem har funnits i många hundra år (Kunzemann 2010). Ockrare som lånar ut pengar till fattiga mot skyhöga räntor var en av de saker som på 1970-talet fick Muhammed Yunus att se närmare på vilka ekonomiska möjligheter fattiga egentligen hade. Yunus insåg att fattiga med hjälp av mycket små lån kunde starta verksamheter, skapa sig en stabil intäkt och på sikt lyfta sig och sin familj ur fattigdom. Ur denna förståelse startades 1976 Grameen Bank i Bangladesh (Yunus 1997, s ). Genom GB konceptualiserades mikroutlåning och begreppet mikrofinans inrättades. Utgångspunkten är att alla människor har en inneboende entreprenöriell förmåga. Det är denna kapacitet som har fört den mänskliga evolutionen framåt. Dagens system och strukturer är orsaken till varför en miljard människor tvingas leva i extrem fattigdom. Kredit är enligt Yunus en mänsklig rättighet som ingen ska förvägras. Genom att anta en motsatt praxis har Yunus metodologi vänt upp och ner på det mansdominerade, byråkratiska traditionella banksystemet (Tedxvienna 2012). GB:s modell ger lån till kvinnor, banken kommer till låntagarna och ingen säkerhet krävs..2 Tre miljarder utan bankkonto 2,7 miljarder människor så kallade unbanked beräknas sakna tillgång till finansiella tjänster (IFC 2009). Fattigas financial inclusion har kommit att bli en universell målsättning bland globala multilaterala aktörer som EU och FN. År 2005 utnämndes till mikrofinansens år av FN. Även G20 länderna har utvecklat ett Global Partnership for Financial inclusion (GPFI) vars principer bygger på att öka tillgången av finansiella tjänster (GPFI 2012). Tillgång till krediter anses ge makroekonomiska effekter som ökad tillväxt, empowerment och minskad ojämlikhet (Morduch 2002, s.5 ). Traditionella bankers ointresse för fattiga som låntagare har skapat en öppning för MF. Att tillhandahålla krediter till fattiga har ansetts olönsamt eftersom att lånen är små och kunskapen om kundsegmentet liten.. Mikrofinans effekter En vanligt förekommande fråga är huruvida MF har någon inverkan på fattigdom? Om, ja vilken inverkan? Drar de allra fattigaste fördelar av MF eller bara de i närheten av fattigdomsgränsen? Kontrollerar kvinnor resurserna de mottar? Finns det några effekter på samhällsnivå? (Goldberg 2005, s. ). Avsikten med detta avsnitt är ett ge en översikt av det aktuella forskningsläget. Det finns en mängd kvalitativ och kvantitativ forskning om MF. En majoritet koncentrerar sig på MF:s eventuella påverkan på fattigdomsbekämpning. På denna punkt går forskningen isär, det finns ett flertal studier som uppvisar ett tydligt positivt samband mellan MF och fattigdomslindring dock främst på mikronivå. Andra studier uppvisar inget samband alls. Flera studier har försökt mäta 14

15 inkomstnivån före och efter det att individen tagit ett lån. I syfte att stipulera MF inverkan har man försökt skapa identiska referensgrupper vilket visat sig vara en utmaning (Murduch 2002, s.11). Det kan vara svårt att fastställa varför vissa individer inte tagit ett lån, ofta spelar personliga egenskaper in och kanske finns det inga MFI i den aktuella by som undersöks (Goldbergs s. 1, 2005). En kritik är att MF främst gynnar dem som lever över den extrema fattigdomsgränsen (1, 25 USD/dag), så kallade moderate poor. Bateman ser MF som en i mängden neoliberala projekt vars höga räntor gynnar kapitalägare i väst och suger ut fattiga. Karnani (s.8, 2007) varnar för en romantisering av den fattige som företagare. Vidare hävdas att entreprenörer endast återfinns finns bland 10 % av befolkningen i väst och samma förhållande bör råda i utvecklingsländer. Fabriker och lönearbeten framhålls som ett bättre alternativ än MF. En anställning ger på sikt en fast inkomst samt ett socialt skyddsnät. Yunus är av annan uppfattning, MF styrka är att nå ut till negligerade fattiga på landsbygden, ta till vara dessa människors kapacitet genom att med lån öka inkomster och på så sätt skapa förutsättningar för individen att ta sig ur fattigdom (Tedexvienna 2012). Det finns inte en enskild lösning på fattigdomsproblematiken. Socioekonomiska och politiska strukturer skiljer sig mellan länder vilket skapar olika förutsättningar. Kulturella aspekter bör heller inte förbises. Kvinnor är till största del mottagare av mikrolån. Kvinnor anses vara mer benägna än män att betala tillbaka lån. Studier har visat att lån till kvinnor leder till ett flertal positiva effekter såsom barns utbildning, ökad användning av preventivmedel samt en ökad frekvens av näringsrik mat, främst bröstmjölk till barn (Goldberg2005, s.8). Av Grameens låntagare är 97 % kvinnor. Kvinnors ökade tillgång till finansiella tjänster anses även leda till empowerment vilket betyder att kvinnan stärks. Andra studier visar inga sådana effekter alls (Banerjee et. al 2009, s.). Microcredit summit Campaign, är en ett projekt som sedan 1997 samlat en mängd globala aktörer verksamma inom MF och som kontinuerligt satt upp mål för att utrota fattigdom med hjälp av MF. Under 2006 deklarerades två mål; o 175 miljoner av världens fattigaste familjer ska få tillgång till krediter och andra finansiella tjänster i slutet av o 100 miljoner familjer ska ha tagit sig över tröskeln1, 25 USD/dag (justerat PPP ) Det första målet har redan uppnåtts, 2010 fick över 200 miljoner hushåll tillgång till lån varav 82 % var kvinnor och över 60 % tillhörde de allra fattigaste. Dock ser det mörkare ut för mål två vilket 15

16 delvis beror på en svårighet att mäta data från En rapport har samlat data från över 600 hushåll och visar att närmare 2 miljoner hushåll, ca 10 miljoner familjemedlemmar mellan har lämnat fattigdomen i Bangladesh. Siffrorna tros vara lågt beräknade eftersom två större katastrofer inträffade 1998 samt Erfarenheter från en mängd intervjuer visar att de tre mest återkommande behoven hos låntagare är utbildning, mat och husrum. Att drömma är bland de allra fattigaste en sällsynt företeelse uppger en erfaren MFI- officer (Maes, Reed 2012, s, 2). Exemplet visar att även drömmar är en dimension av fattigdom..4 Från subventioner till kommersialisering Sedan 80- talet har en ökad formalisering inneburit att mikroutlåning övergått till att bli en del av den finansiella sektorn (Sida 2011). Mikrofinansinstitut MFI är idag ett samlingsnamn för aktörer som tillhandahåller finansiella mikrotjänster utan banklicens. MF har under de senaste tre decennierna växt signifikant och nått ökad legitimitet bland av multilaterala organ och inflytelserika organisationer. Utvecklingen kan även kopplas samman med den vision världsbanken antog under 90-talet, vilken brukar kallas pro- poor agendan. Tanken är att ekonomisk tillväxt bör komma de fattiga till gagn. Pro poor- growth ska verka för att öka fattigas inkomster och är idag ett vedertaget synsätt. Strategin har kritiserats för att vara snäv och bygga på neoliberala idéer som främst gynnar väst. En jämlik fördelning av resurser samt ökad tillgång till välfärd är områden som ofta kommer i skymundan för ekonomiska faktorer (Baylis, Smith & Owens 2008, s. 480). Bistånd har varit och är en betydande del av många MFI. Subventioner tillsammans med låntagares insättningar har byggt upp ett lånekapital. MF har på senare tid antagit en mer liberal affärsmässig ansats. Mikrofinansfonder som investerar i MFI lockar institutionella investerare som pensionsfonder, försäkringsbolag och privata investerare med intresse för etiska fonder (Xavier, Forster & Rozas 201, s.11). Finansiell hållbarhet (innebär att MFI ska vara lönsamma och oberoende av bidrag), anses vara en förutsättning för fortsatt expansion av MF. Det har de senaste åren skett en ökad kommersialisering av branschen något som både förespråkas (Rosenberg 2007) och vållar oro (Karnani 2007, s.6) (Yunus Centre 2012). Kommersialisering innebär att fler aktörer med vinstintresse etablerar sig på marknaden. Anledningen till att investerare ser MF ses som en lukrativ bransch är den höga återbetalningskvoten som ofta uppgår till över 97 %. Kortsiktigt riskkapital som finansiering har haft en negativ inverkan på låntagare och branschens rykte (Rosenberg 2007, s.15). 16

17 Mexikanska MFI Banco Compartamos börsnoterads tack vare en årsränta på 86 % % (Rosenberg 2007, s.1). Under 2010 rapporterades i staten Andhra Pradesh i Indien ett flertal självmord tillföljd av överskuldsättning av mikrolån (BBC 2010). Debatten om kommersialiseringen har en ideologisk och politisk underton. Meningsskiljaktigheterna kan delas in i två falanger. Å ena sidan finns förespråkare för traditionell neoklassisk ekonomi, vilken framhåller den fria marknaden å andra sidan anses statliga regleringar skydda fattiga från vinstintresserade aktörer som exploaterar de fattiga. En rapport från CGAP visar att marknadens potential styr vart investeringarna hamnar vilket kan få som effekt att fattiga låntagare i utsatta områden missgynnas. Globalt finns det i Afrika söder om Sahara (SSA) idag minst investeringar. Utvecklingen är en balansgång mellan olika aktörers intressen. Förespråkare för kommersialiseringen anser att subventionering är ohållbart och strider mot ekonomiska principer. Fler finansiellt hållbara MFI leder till ökad konkurrens och räntesänkning, hävdar vissa. Potentialen för kommersiella MFI är således enorm med tanke på att närmare miljarder vuxna människor saknar formella krediter. Kritiken mot ökat vinstintresse är att höga räntor leder till ökade skulder samt en risk att MFI frångår sitt ändamål - fattigdomslindring. MFI står idag inför valet att attrahera riskkapital eller bidrag. Slutligen kan det konstateras att trots intresse för etiska placeringar uppvisar studier att investeringar ofta rör sig dit avkastningen är som störst (Xavier, Forster & Rozas 2011, s.5-6)..5 Mikrofinans metodik MF har visat att fattiga är kreditvärdiga. Syftet med MF är att öka människors möjligheter att bli ekonomisk oberoende. I motsats till välgörenhet som anses skapa beroende och minska initiativförmåga tar mikrofinansprogram ta tillvara fattigas potential. En annan viktig del är och att banken kommer till människor i motsats till att kunder uppsöker ett bankkontor. För att få ett mikrolån krävs varken säkerhet eller borgenär, till skillnad från vanlig bankpraxis. MF bygger på en grupplåningsmetodik med förtroende som fundamentalt inslag. Låntagare ingår i en grupp och tar ett personligt lån. Om en person inte kan betala tillbaka sitt lån utesluts denna och gruppen från banken alternativt ges inga nya lån. Det uppstår på så sätt en social sanktion, vilket i realiteten gör att andra gruppmedlemmar kommer att hjälpa till att betala lånet. Metoden minskar risken för moral hazard som betyder svårigheter att kontrollera låntagaren (Rahman 2007, s.9). Lånen är ofta ettåriga och återbetalning sker veckovis. Sparande är obligatoriskt vilket bygger upp ett kapital för låntagaren, skapar hållbarhet för banken och minskar risken för överskuldsättning. 17

18 Grupplåningsmetoden kan även leda till lägre räntor då kreditförluster är en kostnad som räntan ska täcka in (Rahman 2007, s. 9-40). 4. Ränta 4.1 Ränta inom mikrofinans Vi har tidigare berört höga räntesatser till följd av en ökad kommersialisering. Inom forskningsfältet accentueras främst vilken räntesats som är moraliskt försvarbar. Räntan tar även plats i diskussionen om vinster/girighet kontra subventioner/solidaritet. De globala räntenivåerna varierar kraftigt mellan 10-80% (Xavier, Forster & Rozas 2011). Karnani lyfter fram räntans betydelse och menar att låneräntan måste understiga avkastningen på låntagarens verksamhet för att inte stjälpa låntagaren (Karnani 2007, s.7). Studier som undersöker storleken av överskottet på låntagarnas verksamhet tycks vara få (Goldberg s.15, 2005). Enligt Yunus är kapitalkostnaden + max 10 % en rimlig ränta för ett MFI. Överstiges den nivån klassas man som oseriös enligt Yunus metodologi in i den röda zonen. Räntefria lån omnämns i studier om IsMFI som ett effektivt alternativ till fattigdomslindring (Bhuiyan 2011, s. 228). I samma genre studier omtalas överskuldsättning som ett stort problem bland räntebaserade NGO:s och banker (Parveen 2009, s.11). David Roodman, forskare på Center for Global Development (cgdev), ett oberoende forskningsinstitut understryker ränteberäkningars komplexitet. I stort sett alla ränteberäkningar kommer fram till olika satser, vilket är ett problem för branschens transparens inte minst för låntagaren. Sammanfattningsvis kan det konkluderas att räntan är en fundamental del av MF. Räntan belyses ofta i ljuset av sin storlek. Räntans berättigande motiveras av att kapitalkostnader måste täckas för att MFI ska vara finansiellt hållbara. Tillgången till krediter anses viktigare än priset. Vad som är en rimlig räntenivå råder det dock ingen enighet kring. 4.2 Kritik mot ränta Då studiens hypoteser behandlar ränta anses det värdefullt att ge en kortare överblick över den kritik som riktats mot ränta genom historien fram till idag. Problematiseringen av rättfärdigandet av ränta är djupare än den diskussion om ränta som återfinns inom MF-debatten. Räntan är central för resonemanget om huruvida sociala och ekonomiska vinster är förenliga. Räntan kan förstås som orsaken till eller lösningen på fattigdom. Den enskildes perspektiv och förförståelse bestämmer räntans betydelse. 18

19 Historien har sett många räntekritiker såsom Aristoteles, Martin Luther King, Ghandi, Moses och Jesus (Lönegård 2009). I bibeln var utkrävning av ränta ett lagbrott som innebar straff från gud. Pengar och ränta började användas under antiken och hänger samman med patriarkatet och det privata ägandet. Patriarken lånade ut överflödiga resurser och som betalning för den risk utlåningen innebar användes ränta (Kennedy 199, s.84). Under 1800-talet fortsatte kritiken av ränta och det ansågs att arbete inte kapitalinnehav bör ligga till grund för förmögenhet. Margrit Kennedy är en av 1900-talets stora räntekritiker. Kennedy motsätter sig kapitalräntan då endast de få kapitalstarka tjänar på räntan. Majoriteten förlorar på räntans effekter med fattiga som de största förlorarna. Tas räntan bort sjunker inflationen. Dagens ekonomiska system bygger på exponentiell tillväxt, oförenlig med naturens resurser. Ränta tvingar människor att låna mer pengar, för att betala tillbaka ränta på lån (Kennedy 199, s.1-). Ränta hämmar produktionen. Genom att framtida generationer kan leva på räntevinster och slipper arbeta tillförs inga nya varor ekonomin. Ackumulationen av räntevinster till få personer skapar spänningar och leder till konflikter. Mikrofinansfonder som skor sig på fattiga genom att ta ut höga räntor är exempel på en sådan konflikt. Räntan är inbakad i priset (0-50 %) på alla varor, eftersom producenten måste täcka sina räntekostnader. Räntan påverkar även miljön negativt då val av investeringar görs efter högst möjliga avkastning. Kennedy förordar ett alternativt monetärt system där ingen kan tjäna på att äga kapital. Genom att en tillbakahållningsavgift tas ut justeras obalansen. En räntefri ekonomi leder till ökad jämlikhet. Hur är denna teori relevant för MF? Fattiga människor befinner sig i underläge gentemot utlånaren, som söker vinst. Enligt denna uppfattning motarbetar räntan vägen ur fattigdom (Kennedy 199, s. 9). Överskuldsättning figurerar dels på makroekonomisk nivå (skulder I/U- länder), dels på mikronivå. Kennedys teori anses betydelsefull för studiens ämne, då den problematiserar ett av det moderna penningsystemets mest centrala fenomen ränta. 4. Räntans beståndsdelar Ränta - kan enkelt uttryckas som priset för ett lån. För långivaren är ränta en avkastning däremot för en låntagare är ränta en kostnad (Nationalencyklopedin 2012). 19

20 Lånets storlek och tiden för utlåning påverkar räntesatsen. Benägenheten att spara eller låna påverkas av räntenivån. Vid låga räntor minskar intresset för att spara och motsatt förhållande gäller för lån. Räntan är central för diskussionen om kreditrisk och utlåning inte minst beträffande finanskriser. Är det möjligt för MFI att skapa sociala vinster och samtidigt ta ut högre räntor än traditionella banker utan att suga ut de fattiga? Rosenberg, Gonzales & Sushma beskriver fyra faktorer som påverkar MFI räntesatser (2009, s. 9-10). o Kapitalkostnad- kostnad för extern inlåning av kapital. Räntesatsen är ofta högre än för kommersiella banker. o Kostnad för kreditförluster är ofta liten i jämförelse med kommersiella banker. o Driftkostnader- personal, administration och andra verksamhetskostnader är en stor post. Flera faktorer påverkar denna post såsom lånebelopp, effektivitet av personal, räckvidd, kundtäthet och etableringsår för MFI. o Avkastning- är beroende av hur MFI finansieras. Höga avkastningskrav kräver högre räntesatser. Subventionsberoende MFI drabbas hårdast av finansiella kriser. Stor inlåning ökar stabiliteten. 4.4 Svårighet att beräkna ränta Det finns en mängd olika sätt att beräkna ränta och kategorisera MFI efter räntenivåer. Räntesatsen anges ofta som avtagande eller konstant, avtagande innebär att ränta endast belastar lånesumman efter amorteringar. Konstant basis beräknas på ursprungssumman. Val av instrument och mätmetod bestämmer hur räntan uppvisas. För att kartlägga hur vinstbenägna olika MFI är mäter Yunus metodik skillnaden mellan utlåningsränta och kapitalkostnad. Metoden delar in MFI i tre kategorier grön, gul och röd, där den gröna har lägst räntor 10 % och den röda högst räntor, 15 % eller mer. Avkastningskravet anses vara orsaken till höga räntor. Trots sin enkla framställning anses metoden ha brister. MFI som ger ut små lån hamnar ofta i den röda zonen. Det samma gäller icke vinstdrivna NGO:s med lägre effektivitet, dock kan dessa ha en bättre räckvidd och nå ut till de mest utsatta, vilket metoden inte fångar upp (Latifee 2008, s.). MIX market sammanställer årligen frivilligt inskickad data från MFI. MIX:s metod jämför räntans totala intäkter minus finansiella kostnader. Driftkostnaderna visas till 80 % vara förklaringen bakom räntenivån och vinst endast 9 %. Studien konkluderar att höga driftkostnader på grund av små lån är främsta faktorn bakom höga räntor. Variationen av kostnadsstrukturer mellan länder påverkar 20

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt?

Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt? Södertörns högskola - Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 HP i Nationalekonomi C VT 2011 Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt? - En jämförande studie mellan Bangladesh

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com.

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com. NASDAQ OMX First North TrustBuddy International AB Östermalmstorg 1, 114 42 STOCKHOLM Telefon: +46 8-562 596 00 http://trustbuddyinternational.com e-post: info@trustbuddy.com Namn TBDY ISIN SE0001295437

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Mikrofinansieringens ekonomiska och sociala effekter - fältstudie Grameen Bank

Mikrofinansieringens ekonomiska och sociala effekter - fältstudie Grameen Bank Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom och Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 7 Mikrofinansieringens ekonomiska och sociala effekter -

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

Vad vet vi om utveckling och bistånd? Vad vet vi om utveckling och bistånd? 1. Kommentarer 2. Utvärdering och bistånd alt. kill your darlings Seminarium, 28 maj 2013 Andreas Madestam Stockholms universitet Kommentarer på Torstens presentation!

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Fredspriset till finansiell institution

Fredspriset till finansiell institution Fredspriset till finansiell institution ann-sofie isaksson Nobels fredspris gick 2006 till mikrokreditorganisationen Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus, verksamma i Bangladesh. För första gången

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Mikrokrediters påverkan på utveckling

Mikrokrediters påverkan på utveckling NEKK01 Examensarbete kandidatnivå HT 2010 Nationalekonomiska institutionen Mikrokrediters påverkan på utveckling 2011-01-15 Handledare: Författare: Therese Nilsson Erik Lek Andreas Bergh 870320-5115 Sammanfattning

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Nu ser man ljuset i tunneln!

Nu ser man ljuset i tunneln! Nu ser man ljuset i tunneln! För människor som lever i fattigdom är ett riktigt jobb det viktigaste steget mot en tryggare och hälsosammare framtid. Vår mission är att bekämpa fattigdomen genom utbildning

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

SIP-Optionen emission 50

SIP-Optionen emission 50 SIP-Optionen emission 50 1 SIP-Optionen Företaget investerar och du får avkastningen Låg privat premie Företaget investerar med kapitalskydd alternativt via certifikat som ger samma tillväxt, men till

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Trygghet genom hela livet SEB erbjuder pensionsförsäkringar och trygghet under livets olika skeden för

Läs mer