Smitta i förskolan. Kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smitta i förskolan. Kunskapsöversikt"

Transkript

1 Smitta i förskolan Kunskapsöversikt ) 1

2 Socialstyrelsen klassificerar fr.o.m. år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bl.a. kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning och/eller stimulera till effektivt resursutnyttjande. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Grafisk form och illustrationer: Cecilia Westergård Tryck: ALE Tryckteam AB, Bohus februari

3 Förord Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan. Oftast gäller det alldagliga problem som förkylningar, kräkningar, diarréer och öroninflammationer som går över på ganska kort tid. Andra smittsamma sjukdomar kan ge allvarligare konsekvenser. Vissa pneumokocker till exempel, som är resistenta mot antibiotika, kan ge svårbehandlade och långdragna öron- och lunginflammationer. Många vetenskapliga studier har visat att risken för spridning av infektioner är större på daghem än i andra former av förskoleverksamhet. Men när bör barnen vara hemma och när kan de vara i förskolan? Detta brukar ge anledning till diskussioner mellan föräldrar, förskolepersonal och läkare. Det finns sedan flera år en efterfrågan på information om hur smitta kan begränsas och förebyggas i förskolan. Inte minst har personalen önskat mer samstämmiga råd från hälsovårdspersonal till föräldrar om när och hur länge barn bör vara hemma vid olika typer av infektioner. Syftet med denna skrift är att öka kunskapen om smittsamma sjukdomar och att ge praktiska råd och riktlinjer om vad som kan gälla i förskolan. Vi har lagt stor vikt vid att beskriva vad infektionerna innebär både för det enskilda barnet i en grupp och för hela gruppen. Skriften riktar sig i första hand till förskolans personal som ett stöd för deras arbete. Andra, som kan finna intresse för innehållet, är kommunala tjänstemän och politiker, föräldrar, lärare och elever inom hälso- och sjukvårdutbildningar, förskollärar- och fritidspedagogsutbildningen samt gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Underlaget till skriften har utarbetats av Margareta Söderström, docent och allmänläkare, Göteborgs universitet med bistånd av Håkan Wahren, fil lic, Wahren Konsulter, Norrköping. Materialet har diskuterats fortlöpande i en referensgrupp där följande experter deltagit: 3

4 Peet J Tüll, medicinalråd, Socialstyrelsen, Stockholm (ordf) Marie Becker, avdelningsdirektör, Socialstyrelsen, Stockholm Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare, Sachsska barnsjukhuset, Stockholm Karen Blomqvist, f.d. avdelningsdirektör, Socialstyrelsen, Stockholm Brith Christenson, biträdande smittskyddsläkare, Smittskyddsläkarenheten, Stockholm Christer Petersson, med dr, Vårdcentralen Strandbjörket i Växjö Gudrun Skoglund, avdelningsdirektör, Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm Ylva Winberg, sekreterare, Svenska Kommunförbundet, Stockholm Peet J Tüll Medicinalråd Läsanvisning Bilaga 1 kan användas som en handbok att söka fakta ur då ett barn blir sjukt hemma eller i barnomsorgen. Här finns smittsamma sjukdomar förtecknade med uppgifter om bl.a. symtom, inkubationstid och om barnet skall vara hemma när det har sjukdomen. 4

5 Innehåll Förord 3 Allmänna synpunkter 7 Historisk erfarenhet 7 Nutida erfarenhet 7 Smittsamma sjukdomar i barnomsorgen 7 Smittsamma sjukdomar och smittskyddslagen 8 Andra smittsamma sjukdomar 8 Anpassade råd eller enhetliga regler? 8 Hemma när barnet är sjukt möjligheter och svårigheter 8 Tillbaka i barnomsorgen efter en infektion 9 Antibiotikabehandling och återgång till barngrupp 9 Smittfri eller mindre smittsam? 10 Det är normalt med infektioner 12 Är hemmabarn mindre sjuka? 13 Fler barn i varje daghemsgrupp 16 Sjukfrånvaron en spegling av barns sjuklighet i barnomsorgen? 16 Har sjukdomar hos barn i förskolan ökat? 17 Frisk men ändå bakterier i luftvägarna normalfloran i luftvägarna 18 Virusinfektion eller bakterieinfektion? 19 Motståndskraftiga (resistenta) bakterier 20 Antibiotikaförskrivning till barn i olika delar av landet varierar 20 Föräldraförsäkring och tillfällig föräldraförsäkring för vård av sjukt barn 21 Några frisk- och riskfaktorer för infektion hos förskolebarn 22 Ålder och kön 22 Familj 22 Tobaksrök 23 5

6 Stress 23 Årstider 24 Smittdosens storlek 24 Alltför många infektioner eller infektionskänslig? 24 Utveckling av infektionsförsvar 25 Allergier och astma 26 Utevistelse en friskfaktor 27 Miljön 28 Smittvägar och enkla sätt att bryta dem 31 Kontaktsmitta 31 Luftburen smitta 32 Livsmedelsburen smitta 33 Blodburen smitta 34 Ansvars- och arbetsfördelning 35 Bedömning av sjuka och smittade barn 36 Samarbete mellan hälso- och sjukvård och förskola 38 Smittskyddet som en del av kvalitetsutvecklingen i förskolan 41 Starta med det enkla 41 Mål och delmål 42 Varför och hur verksamheten dokumenteras 43 Hur verksamheten följs upp 43 Ledning och arbetsfördelning 43 Viktiga arbetsrutiner 44 Hur olika problem och svårigheter kan hanteras 44 Överenskommelser för olika ansvarsområden i en förskola (daghem) 45 Litteratur 47 Ordlista med termer och förkortningar 51 Bilaga 1. Fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern 55 Bilaga 2. Vad säger lagstiftningen? 105 6

7 Allmänna synpunkter Historisk erfarenhet Sjukdomspanoramat hos barn har genomgått stora förändringar under 1900-talet. I början av seklet var infektionssjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Tack vare höjd levnadsstandard (bättre bostäder, allsidig kost och förbättrad hygien) och medicinska landvinningar som vaccinationer och antibiotika har barnens hälsosituation förbättrats avsevärt. Infektionssjukdomar utgör idag ett mindre allvarligt hot, men fortfarande är infektioner den vanligaste orsaken till sjukdom hos barn. Nutida erfarenhet De flesta sjukdomstillfällena under barnaåren är godartade och leder sällan till komplikationer eller bestående men. De kartläggningar av vardagssjukligheten som gjorts visar att infektionssjukdomar dominerar och utgör procent av alla sjukdomstillfällen hos barn. Bland infektionssjukdomar hos barn dominerar okomplicerade luftvägsinfektioner som förkylningar med och utan hosta, öroninflammation, lunginflammation samt mag/tarminfektioner med diarré och kräkningar. Mer sällan förekommer infektioner med allvarligt förlopp, som till exempel hjärnhinneinflammation. Omkring 90 procent av infektionerna orsakas av virus, för vilket det inte finns någon effektivt botande medicin, utan infektionen får läka ut med hjälp av kroppens eget försvar. Smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. För vissa infektioner gäller att barnet som har infektionen kan sakna sjukdomssymtom, eller endast ha vanliga symtom som feber och trötthet men smittan (virus, bakterier, parasiter) kan ändå föras vidare till andra perso- 7

8 ner i gruppen. Om föräldrar och personal har kunskap om de vanliga infektionssjukdomarna i förskoleåldern och om hur de smittar, är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro för smittspridning. Man kanske också kan undvika diskussioner om vems fel det är då flera smittas av en infektion på en förskola. Smittsamma sjukdomar och smittskyddslagen Smittskyddslagen anger hur samhället ska agera för att hindra smittspridning bland människor. Vissa sjukdomar är anmälningspliktiga (behandlande läkare måste anmäla fall till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet) och bland dessa är några benämnda samhällsfarliga. Andra smittsamma sjukdomar De flesta smittsamma sjukdomar som drabbar barn i förskolegrupper omfattas inte av anmälningsplikt. Oftast kan de vardagliga infektionerna hos barn och personal i förskolegrupper skötas med egenvård samt råd och stöd från sjukvården. Men många gånger kan föräldrar känna sig osäkra om vad som är bäst för barnet, och personalen om vad som är bäst för barngruppen. Anpassade råd eller enhetliga regler? Det är omöjligt att ge regler som passar alla barn, barnfamiljer och förskolor. Barn är olika och barn kan också reagera olika på samma smittoämne. Infektionen kan utvecklas på olika sätt. En del barn blir mycket allmänpåverkade och långvarigt sjuka av en infektion, medan andra barn inte alls blir särskilt dåliga. Tillfrisknandet kan också ske olika snabbt. Föräldrar känner bäst sitt eget barn och de vet ofta när barnet är på väg att bli sjukt eller när barnet inte är helt återställt från en infektion. Det gäller att använda sig av denna kunskap när man tar ställning till om barnet kan delta i barnomsorgen. Hemma när barnet är sjukt möjligheter och svårigheter Av Riksförsäkringsverkets statistik framgår att utnyttjandet av föräldraförsäkringen för tillfällig vård av sjukt barn har varierat mycket lite under de år som gått, trots ändrade ersättningsnivåer. Det kan av olika skäl vara 8

9 svårt för föräldrar att utnyttja försäkringen, även om man har möjlighet att ta ut, inte bara hel, utan också halv eller kvarts tillfällig föräldrapenning. Ett skäl kan vara att småbarnsfamiljer fått sämre ekonomi. Ett annat skäl kan vara att den oplanerade frånvaron från arbetet ställer till med problem både för föräldrar, arbetskamrater och arbetsgivare särskilt om barnen har många infektioner under kort period. Det är önskvärt att arbetsplatser utvecklas så att de också anpassas till småbarnsföräldrars behov. Sett ur ett livsperspektiv är det endast under ett fåtal år som barn är i en infektionsdrabbad period. Redan i skolåldern blir infektioner mindre vanliga hos barn, liksom frånvaroproblemen för deras föräldrar. Även barn med alltför många infektioner under förskoleåldern får färre infektioner i skolåldern. Tillbaka i barnomsorgen efter en infektion Barnets allmäntillstånd avgör i de flesta fall när det kan återgå till förskolan vid en infektion. Barnet bör orka delta i verksamheten som också kan innefatta utomhusvistelse. Det kan tyckas vara ett rimligt krav, men känns för en del som en dålig hållpunkt. Ändå kan det för barn, liksom för vuxna, vara så att man behöver ta det lite lugnare än vanligt efter en sjukdom. Det är inte så lätt att på morgonen kunna bedöma om ett barn orkar delta i verksamheten den kommande dagen i samband med en infektionsepisod. Att låta barnet ha ett feberfritt dygn hemma, framförallt i samband med en längre feberperiod, är en bra tumregel. I vissa fall bör barnets återgång till förskolegruppen bestämmas i samråd med läkare. Beroende på vilken sjukdom det gäller kan samråd ske med behandlande läkare, ansvarig läkare för förskola och/eller smittskyddsläkare. Antibiotikabehandling och återgång till barngrupp Ett barn som behandlas med antibiotika kan komma tillbaka till förskolan när smittsamheten beräknats minska och när barnet orkar delta i verksamheten, vilket kan inträffa innan antibiotikakuren är slut. 9

10 En vanlig orsak till att barn får antibiotika är öroninflammation. Smärtorna och febern försvinner redan efter något/några dygn med medicin och då kan barnet återgå till barnomsorgen om det är tillräckligt piggt. Barn med streptokockinfektion, till exempel halsfluss, bör stanna hemma minst två dygn i samband med antibiotikabehandling. Det är viktigt att en antibiotikakur fullföljs enligt läkarens ordination, även när barnet återgått till barnomsorgen. Föräldrar ansvarar själva för medicinering av sina barn. Personal inom barnomsorgen bör inte sköta medicinering av barn med akuta infektioner. Ibland uppkommer diskussionen att barn är extra mottagliga för nya infektioner under den tid som en antibiotikakur pågår, eller åtminstone till dess att den normala bakteriefloran återkommit i luftvägarna, vilket kan ta flera veckor. Men tyvärr vet vi idag inte om barnen är extra mottagliga för nya infektioner under dessa omständigheter. Mycket talar för att det är bra för barnens hälsa om de undviker antibiotika vid okomplicerade (virusorsakade) luftvägsinfektioner. Smittfri eller mindre smittsam? Många av barnens infektioner går inte att förebygga. Smittämnen kan komma in i gruppen utan att någon blir sjuk omedelbart. När ett barn eller en vuxen insjuknar kan smittämnet redan ha spritts i gruppen. Vid många infektioner kan man därför inte begära att barnen ska vara absolut smittfria innan de återgår till förskolan. Låt barnets allmäntillstånd avgöra om det kan återgå till förskolan vid/ efter en infektion. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara feberfritt 1 och orka delta i förskolans normala aktiviteter, som också kan innebära utomhusvistelse i flera timmar. Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel. I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården. 1 Feberfri utan febernedsättande medicin i kroppen. Om barnet har fått febernedsättande medicin kan febern återkomma när medicinen efter några timmar försvinner ur kroppen. Är barnet då på daghem bör föräldrar kontaktas för att hämta hem barnet. 10

11 Från och med augusti 1998 utgick beteckningarna daghem och deltidsgrupp ur skollagen och ersattes med förskola. I denna bok använder vi beteckningen daghem för att tydliggöra just den formen av förskoleverksamhet där barn finns i grupper i särskilda lokaler. Många studier som boken bygger på använder beteckningen daghem. 11

12 Det är normalt med infektioner Barn ska förberedas för ett liv i ett samhälle tillsammans med andra människor och därför måste försvaret mot infektioner tränas hos barnet. Det sker framför allt under förskoleåldern. Att få infektioner är normalt, men föräldrar kan uppleva att barn som börjar i förskolan får för många infektioner. Hur många infektioner som en person drabbas av under sitt liv beror dels på faktorer som inte kan påverkas, till exempel arv och kön, dels på faktorer som går att påverka, till exempel hur man utsätts för smitta och tobaksrökning. Under de fyra första levnadsåren har barn i genomsnitt 6 8 luftvägsinfektioner per år. Varje infektion läker i genomsnitt ut på en vecka. De följande åren minskar antalet infektioner till i genomsnitt 2 3 vid 5 19 årsåldern, för att sedan återigen öka i antal när barnet i sin tur blir förälder. I figur 1 visas mängden luftvägsinfektioner i en befolkning under talen i USA, då barnomsorg utanför hemmet var mindre vanlig än i dagens svenska samhälle. Barn i barnomsorg kan ha betydligt fler luftvägsinfektioner under förskoleåldern än vad som anges i figur 1. 12

13 Figur 1. Genomsnittligt antal luftvägsinfektioner årligen hos män och kvinnor i olika åldrar. Källa: Tecumseh, Michigan. USA (Monto A, Sullivan K. Epidemiol. Infect 1993; 110: ) Är hemmabarn mindre sjuka? Barnomsorgen har byggts ut mycket snabbt i Sverige. I början på 1970-talet var 4 procent av barnen i åldern 0 5 år på daghem. Hur många som då fanns i familjedaghem saknas det uppgift om. Mellan åren 1970 och 1997 har antalet barn i verksamheter som erbjuder heldagsomsorg (daghem, fritidshem och familjedaghem) ökat tio gånger. Sedan 1997 har ökningen avstannat och antalet platser täcker i stort sett behovet, som alltid står i relation till födelsetalet. 13

14 Figur 2. Andelen barn 0 6 år på daghem och familjedaghem under åren 1970 till Barn i barnomsorgsgrupper får fler infektioner än barn som mest är hemma. I undersökningar från Danmark har man uppskattat att cirka 30 procent av infektionssjukdomarna bland förskolebarn kan beror på att barn vistas i större grupper än den gruppstorlek som familjen utgör. Infektioner hos barn i barnomsorgsgrupper har samma naturalförlopp 2 som infektioner hos barn utanför barnomsorgsgrupper. Eftersom olika infektioner hela tiden sprids mellan barn i barnomsorgsgrupper kan flera infektioner hos ett barn upplevas som en enda långdragen infektion. Flera undersökningar har visat att barn som vistas i familjedaghem har en mindre risk att drabbas av infektioner än barn i daghemsmiljö, men får fler infektioner än barn som är hemmabarn (se tabell 1). 2 Naturalförlopp: hur en sjukdom utvecklas och läks ut med hjälp av kroppens eget infektionsförsvar. 14

15 Tabell 1. Samband mellan sjuklighet hos barn och antalet barn i gruppen i olika vistelseformer i Danmark. Källa: Uldall 1986, * Med risk menas här risken för barn att bli sjuka jämfört med hemmavarande barns risk att bli sjuka. Enligt denna tabell är risken att bli sjuk 6,78 gånger större för daghemsbarn än för barn som mest vistas hemma. Om det är mer än 4 6 barn i ett familjedaghem är skillnaden obetydlig mellan antalet infektioner hos dessa barn och daghemsbarn i en grupp med barn. Idag kan antalet barn som är placerade i ett familjedaghem variera kraftigt under en vecka, från enstaka barn till ett tiotal. Det är därför inte självklart att barn i familjedaghem får färre infektioner än barn på daghem. Exempel på detta ges här nedan. I familjedaghem placeras ofta de yngsta barnen som också lättare får infektioner än äldre barn. Sammansättningen av barngruppen kan variera från dag till dag då en del barn bara använder sin plats under delar av veckan. Finns skolbarn i gruppen kan de få tillsyn i familjedaghemmet före och efter skolan. I vissa kommuner arbetar olika familjedaghem ihop i små grupper. Barngrupper kan också slås ihop i samband med att någon dagbarnvårdare är sjuk eller ledig. Familjedaghem nyttjar ofta den öppna förskolan, där det under några timmar dagligen kan finnas många barn i daghemsliknande miljö. Detta innebär att barn i familjedaghem kan ha många kontakter med andra barn vilket ökar risken för infektioner i gruppen. Från infektionssynpunkt kan därför barn i familjedaghem ha samma risk att få infektioner som barn på daghem. Smittspridning kan vara lättare att kontrollera på ett daghem än i ett familjedaghem, på grund av de många olika okända kontakter 3 som barn i ett familjedaghem kan ha. 3 Dvs. kontakter med personer, till exempel i den öppna förskolan, som inte alltid är kända av dagbarnsvårdaren. 15

16 Fler barn i varje daghemsgrupp Barnomsorgen i Sverige inkluderar nu 75 procent av alla barn i åldern 1 6 år. Med åren har andelen barn som finns på daghem ökat, medan antalet i familjedaghem minskat. Antalet barn som finns i enskild barnomsorgsverksamhet har också ökat och fördelas ojämnt över landet med en koncentration i storstadsområden och i södra Sverige. Under 1980-talet hade flertalet daghemsgrupper högst 15 barn. Grupperna har blivit större under 1990-talet. År 1997 var den genomsnittliga storleken på daghemgrupper 16,9 barn, jämfört med 16,5 år 1994 och 13,8 år Över hälften (53 procent) av daghemsgrupperna hade 18 eller fler barn under Antalet barn per anställd personal har också ökat. Under 1997 fanns det 5,7 barn per årsarbetare jämfört med 4,4 barn per årsarbetare år Det finns ingen största gruppstorlek, utan grupperna bör ha en sådan storlek att verksamheten, det vill säga både tillsyn och utbildning, kan bedrivas utan att hälsan riskeras för vare sig barn eller personal. Man kan befara att ett ökande antal barn i en grupp leder till ökad risk för infektioner (se tabell 2). Sjukfrånvaron en spegling av barns sjuklighet i barnomsorgen? Sjukfrånvaro har i flera svenska studier använts som ett mått på barns sjuklighet i barnomsorgen. Även om det inte är något idealiskt mått, kan sjukfrånvaron användas för att tidigt upptäcka förändringar i sjukligheten. Den aktuella sjukligheten kan jämföras med året innan. Man kan se om det finns skillnader i sjuklighet mellan olika barnomsorgsformer eller grupper i samma område. Idag används sammanställningar av barns och personals sjukfrånvaro på vissa utvalda förskolor i landet av Smittskyddsinstitutet. En kraftig ökning av sjukfrånvaron kan till exempel vara ett tecken på att den årliga influensaepidemin är i antågande. Sjukfrånvarorapporteringen är också användbar för att identifiera pågående utbrott av till exempel streptokockinfektioner, då sjukfrånvaron brukar öka för både barn och personal. Av två landsomfattande studier bland daghemsbarn åren 1974 och 1990 framgick att sjukfrånvaron hade minskat i alla åldersgrupper (tabell 2). 16

17 Tabell 2. Sjukfrånvaro i procent av förväntad närvarotid åren 1974 och Källa: Bondestam & Rasmussen, Socialstyrelsen, En orsak till att sjukfrånvaron sjönk mellan åren 1974 och 1990 var säkert att barnsjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund blev alltmer sällsynta till följd av den goda effekten av s.k. MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund)) som infördes i mellantiden. Barnens sjukfrånvaro hänger också samman med personalens inställning till att acceptera feberfria barn med snuva och hosta i förskolan. Om personalen inte accepterar snuviga barn blir sjukfrånvaron givetvis högre. Sjukfrånvaron speglar alltså inte bara barnens faktiska sjuklighet, utan även föräldrarnas och personalens bedömning av hur sjukt barnet är. Men trots detta är sjukfrånvaron ett bra och praktiskt mått för att följa barnens (och personalens) sjuklighet i förskolan över tid. Har sjukdomar hos barn i förskolan ökat? Förskolebarn har i allmänhet 6 8 infektioner per år. Någon systematisk uppföljning av sjukligheten år från år hos barn i barnomsorgen finns inte idag. Mindre studier antyder att det inte är någon dramatisk ökning av antalet infektionssjukdomar årligen hos daghemsbarn, jämfört med hur det var för 20 år sedan. Däremot finns det idag fler barn i barnomsorgen, vilket medför att deras sjuklighet blir mer märkbar. Barngrupperna har också blivit större med åren, och det skulle kunna tala för en ökning av antalet infektioner. Den stigande konsumtionen av antibiotika hos förskolebarn de senaste 15 åren kanske kan förklaras av att fler barn i förskoleåldern har barnomsorg och därför utsätts för fler infektioner. De flesta infektioner är inte allvarliga och barnen blir normalt friska utan behandling. 17

18 Frisk men ändå bakterier i luftvägarna normalfloran i luftvägarna Bakterier söker ständigt efter ett livsrum, och barn utgör ett sådant livsrum. Strax efter barnets födelse fäster sig bakterier i barnets luftvägar och barnets normalflora i luftvägarna börjar sin utveckling. Det är ett naturligt led i barnets anpassning till ett liv utanför moderlivet, med familjen och i samhället. Under särskilda omständigheter kan vissa typer av bakterier, som också finns i luftvägarnas normalflora, orsaka infektioner. Med infektion menas att barnet blir sjukt och får symtom som exempelvis feber, öronvärk, hosta. Under den symtomgivande infektionen tränas dock barnets immunförsvar och antikroppar utvecklas mot den angripande bakterien. En del barn utvecklar antikroppar mot samma bakterie utan att de blir sjuka med symtom (subklinisk infektion). Vad det egentligen är som gör att ett barn får en infektion med eller utan symtom känner man dåligt till. De bakterier 4 som vi idag huvudsakligen känner till som kan orsaka infektioner i luftvägarna hos barn är Pneumokocker (kan ge öroninflammation, lunginflammation, hjärnhinneinflammation) Beta-hemolyserande streptokocker (kan ge halsfluss, scharlakansfeber, impetigo) Hemophilus influenza (kan ge varig snuva, öroninflammation) Moraxella catarrhalis (kan ge långdragen hosta, öroninflammation). Dessa bakterier kan också, var för sig eller i någon kombination med varandra, finnas i luftvägarnas normalflora hos friska barn. När man tar ett bakterieprov från näsa/svalg på ett barn med symtom på en luftvägsinfektion kan det med andra ord vara svårt att säkert veta om den eller de bakterier man finner orsakar infektionen. Det är därför inte heller säkert att antibiotika, som riktar sig mot någon av dessa bakterier, botar barnets luftvägsinfektion. Många friska barn i förskoleåldern har dessa bakterier i sin normalflora. Med stigande ålder minskar förekomsten av dessa bakterier för att så småningom helt försvinna. Hos friska vuxna, inklusive föräldrar och förskole- 4 Dessa fyra bakterier brukar man i allmänhet odla fram från barnens näsprov. Från barnens halsprov är det i allmänhet endast streptokocker som odlas fram. 18

19 personal, är dessa bakterier i luftvägarnas normalflora mer sällsynta. Streptokocker i normalfloran förekommer oftare hos äldre daghemsbarn och skolbarn än hos barn yngre än 3 år och vuxna (se figur 3). Figur 3. Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i svalg/näsa hos barn närvarande på daghem, friska skolbarn 7 13 år och vuxen personal på daghem (Söderström, M. Recurrent respiratory tract infection in children. Aspects of incidence, etiology and recurrent infection. Akademisk avhandling, LU). Virusinfektion eller bakterieinfektion? Både virus och bakterier kan ge infektioner, men endast bakterieinfektioner kan behandlas med antibiotika. Alla bakterieinfektioner behöver inte behandlas med antibiotika eftersom de är lindriga och kan läka ut med hjälp av kroppens eget försvar. De vanligaste infektionerna hos barn drabbar luftvägarna och därnäst mage och tarmar. Över 90 procent av luftvägsinfektionerna orsakas av virus (t.ex. förkylning). Virusinfektioner kan emellanåt åtföljas av en infektion som orsakas av bakterier (t.ex. vissa öroninflammationer). En del infektioner orsakas från början av bakterier (t.ex. streptokockhalsfluss). 19

20 Antibiotika är effektivt mot bakterieinfektioner. Medicinen lindrar symtomen snabbare, minskar risken för komplikationer och sjukdomstiden förkortas jämfört med om bakterieinfektionen får läka ut med hjälp av kroppens eget försvar. Att använda antibiotika vid virusinfektioner är inte önskvärt. Men när väl antibiotika valts som behandling av en infektion, t.ex. öroninflammation eller streptokockhalsfluss, är det viktigt att kuren fullföljs enligt läkarens ordination. Motståndskraftiga (resistenta) bakterier Bakterier kan, om de utsätts för mycket antibiotika, utveckla motståndskraft (resistens) mot detta antibiotikum och då blir behandlingen av en infektion med den resistenta bakterien verkningslös. Resistenta bakterier överförs mellan personer. Resistenta bakterier sprids lättare ju mer antibiotika som används av andra i omgivningen. I Sverige är pneumokocker (som kan ge öroninflammation och lunginflammation) en av de bakterier som börjat utveckla motståndskraft mot antibiotika. En stor del av all antibiotika skrivs ut till barn i förskoleåldern och därmed till barn som finns i barnomsorgen. Den stora mängd antibiotika som förskolebarns infektioner behandlas med kan ha bidragit till att motståndskraftiga bakterier fått fäste i Sverige. Antibiotikaförskrivning till barn i olika delar av landet varierar Man kan misstänka att antibiotika delvis skrivs ut i onödan till barn eftersom barn i olika delar av Sverige får olika mycket antibiotika utskrivet. Barn i åldern 0 4 år 5 i Södra Skåne (f.d. Malmöhus län) fick antibiotika i 20 dagar, barn i Stockholm och Göteborg 15 dagar medan barn i Blekinge endast fick antibiotika i 12 dagar under Det finns inga undersökningar som visar att barn i Malmöhus län drabbas av fler infektioner än barn i Blekinge. En förklaring till den ojämna förskrivningen av antibiotika kan vara att barn oftare går till läkare i Södra Skåne, där tillgången på läkare är särskilt god. Antibiotika kan användas felaktigt. Det vanligaste skälet är att läkaren uppfattar en virusinfektion som en bakterieinfektion. Att skilja en bakterieinfektion från en virusinfektion hos ett barn tidigt i sjukdomsförloppet kan vara svårt både för föräldrar och läkare. I det läget kan man, både som 5 Förskrivning av antibiotika till barn är som störst från 1 till och med 2 års ålder. 20

21 förälder och läkare, avvakta infektionens utveckling ytterligare någon dag innan en bedömning av barnets infektion görs. För att tillgodose såväl föräldrars önskemål om att antibiotika inte förskrivs i onödan, som sjukvårdens krav på rationell användning av antibiotika, har myndigheter och läkarorganisationer både informerat och utbildat sjukvårdspersonal och allmänhet. Exempel på sådana aktiviteter är ett avgiftsfritt 6 återbesök för barn med infektion om ingen antibiotikabehandling anses behövas vid akutbesöket samt registrering av den antibiotika som doktorer/vårdcentraler/kliniker förskriver. Förskrivningen av antibiotika till förskolebarn har också minskat de senaste åren. För att vi även i framtiden skall kunna bibehålla den läkande effekten av antibiotika på svåra bakterieinfektioner måste konsumtionen av antibiotika, främst hos barn, minska genom att antibiotika används enbart när det behövs. Föräldraförsäkring och tillfällig föräldraförsäkring för vård av sjukt barn Antalet förvärvsarbetande föräldrar som har barn i barnomsorg har ökat. För en förvärvsarbetande förälder kan det vara svårt med upprepad oplanerad frånvaro för att ta hand om sitt sjuka barn. En spridd uppfattning hos förskolepersonal är att föräldrar idag ofta inte har tid eller möjlighet att stanna hemma när deras barn är sjuka, trots den tillfälliga föräldraförsäkringen som har generösa villkor när det gäller antalet dagar per år som kan användas för vård av sjuka barn. En enkätundersökning 1990 bland föräldrar i ett landsting visade att barn i åldern 0 9 år i genomsnitt hade 11 sjukdagar per år; 18 sjukdagar för 1-åringar och 6 för 9-åringar. Föräldrarna använde inte föräldraförsäkringen för barnens alla sjukdagar, utan bara för i genomsnitt 6 dagar per år. Resten av dagarna togs barnet om hand på annat sätt. Av Riksförsäkringsverkets statistik från 1998 framgår det hur mycket föräldrar använder så kallad tillfällig föräldraförsäkring för vård av sjukt barn. Nära 45 procent av föräldrarna med barn i åldern 0 12 år använde föräldraförsäkringen under 1998, i genomsnitt 7,1 dagar per barn. De som mest använde försäkringen var föräldrar till barn i åldern 1 4 år, där 60 procent av föräldrarna i genomsnitt använde 8,9 dagar per barn landsting har avgiftsbefriad öppensjukvård för barn och ungdom. I ett landsting gäller avgiftsbefrielse barn under 7 år, i ett annat halv avgift för barn och ungdom under 20 år ( ). 21

22 Några frisk- och riskfaktorer för infektion hos förskolebarn Ålder och kön Ju yngre barnet är, desto fler infektioner drabbas det av. Att små barn har fler infektioner än större barn beror bland annat på att deras infektionsförsvar delvis är otränat. Små barn är inte bara extra mottagliga för infektioner, de kan även lätt sprida infektioner till andra personer som håller dem nära intill sig. Barn som är yngre än 3 år blir i allmänhet mer sjuka av vissa infektioner. Som exempel kan nämnas akut luftrörskatarr och lunginflammation. Det lilla barnet har små luftrör som kan svullna vid en infektion, vilket resulterar i andningsbesvär med pipande, väsande andning. Hos äldre och större barn har motsvarande svullnad i de små luftrören inte samma effekt på andningen. Barn som väntar med kontakterna med en barngrupp får i allmänhet en infektionstopp när de börjar i barngruppen. Det kan ske till exempel i samband med den allmänna skolstarten. Infektionerna brukar bli fler hos de barn som inte varit i en daghemsmiljö, jämfört med hur många infektioner som före detta daghemsbarn får. Pojkar i västvärlden har fler infektioner, framför allt öroninflammationer, under de första levnadsåren än vad flickor har. Varför det är så vet man inte. Familj Familjestorlek och ålderssammansättningen i en familj kan påverka ett barns infektionsmönster. Skolbarn tar med sig skolbarnens infektioner (till exempel streptokocker) hem till sina syskon. Daghemsbarn tar med sig 22

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt. Reviderad 2008

Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt. Reviderad 2008 Smitta i förskolan En kunskapsöversikt Reviderad 2008 ISBN 978-91-85999-42-2 Artikelnr 2008-126-1 Illustrationer Cecilia Westergård Sättning Edita, Västra Aros Tryck Edita, Västra Aros, Västerås, augusti

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15 Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15 Sidan 3 - Ansvar Innehållsförteckning: Sidan 4-5 - Arbetsrutiner Handhygien Barn o Hygien i samband med Blöjbyte o Hygien i samband med Pottor o Hygien

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt. Reviderad 2008

Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt. Reviderad 2008 Smitta i förskolan En kunskapsöversikt Reviderad 2008 ISBN 978-91-85999-42-2 Artikelnr 2008-126-1 Illustrationer Cecilia Westergård Sättning Edita, Västra Aros Tryck Edita, Västra Aros, Västerås, augusti

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

1(8) Tungelsta Förskolor

1(8) Tungelsta Förskolor 1(8) Tungelsta Förskolor Smittskyddsrutiner Tungelsta förskolor Reviderad 14.08.18 Innehållsförteckning: s.3 Ansvar s.4-6 Arbetsrutiner Handhygien Personal Barn Hygien i samband med Blöjbyte Hygien i samband

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola Som underlag och hjälp till denna handlingsplan har vi använt oss av

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. VILKA SJUKDOMAR ORSAKAS AV PNEUMOKOCKER? Näst efter virus är pneumokocker den vanligaste orsaken

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Smitta och smittspridningsvägar Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Normalflora Mikroorganismer i/på kroppen finns där utan att orsaka infektioner Näsa-mun-svalg, magtarmkanal och huden (hårsäckar, körtelgångar)

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2016-12-07 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, Åsa Nordlund 2 Hur uppnår vi följsamhet?

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan. Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Varför är r jag dåd här r som förskolechef? Sofies berättelse om verkligheten. Min egen berättelse om min erfarenhet från n verkligheten.

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer