GUIDE FÖR NJURPATIENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GUIDE FÖR NJURPATIENTER"

Transkript

1 1 GUIDE FÖR NJURPATIENTER Innehåll Inledning...4 Njursjukdomar kräver uppföljning...4 Njurarna och deras funktion...5 Kronisk njursvikt...5 Behandling av njursvikt...5 Vilka sjukdomar ger njursvikt?...6 Njurundersökningar...7 Urinprov...7 Mätning av njurarnas filtreringsfunktion...7 Övriga för njurpatienten viktiga blodprov...7 Bilddiagnostik...8 Njurbiopsi...9 Hur kan jag skydda mina njurar...9 Associerade sjukdomar och deras behandling...9 Högt blodtryck...9 Rubbningar i kalcium-fosforbalansen...9 Anemi...10 Störningar i syra-basbalansen...10 Störningar i fettomsättningen...10 Hjärt- och kärlsjukdomar...10 Dialys, konstgjord njure...11 Hur länge kan man leva med hjälp av dialys?...11 Peritonealdialys...11 För vem lämpar sig peritonealdialys?...11 Vilka förberedelser kräver behandlingen?...11 Hur sker behandlingen?...12 Kontinuerlig peritonealdialys...12 Automatisk peritonealdialys...12 Jämförelse mellan behandlingsformer...13 Peritonealdialys och kosten...13 Läkemedel...14 För- och nackdelar med peritonealdialys...14 Resor och peritonealdialys...15 Arbetande och peritonealdialys...15 Hur motionerar peritonealdialyspatienter?...15

2 2 Assisterad hemdialys...15 Hemodialys...15 För behandlingen behövs kärlaccess...16 Kärlaccessproblem...16 Hur sker behandlingen?...16 Var kan hemodialys utföras?...17 Hemhemodialys...17 Hemodialys och kost...18 Vätskebegränsning...19 Kost...19 Medicinering...20 Resande och hemodialys...20 Arbetande och hemodialys...20 Hemodialyspatientens motion...20 Val av dialysform...21 Vilken dialysform lämpar sig för mig?...21 När lämpar sig inte hemodialys?...22 När lämpar sig inte peritonealdialys?...23 När startas ingen dialysbehandling?...23 Kan man byta behandlingsform?...23 Njurtransplantation...23 Allmänt...23 Vem kan få njurtransplantation?...24 Vad är det frågan om vid en njurtransplantation?...24 Hur förbereds en njurtransplantation?...25 Fördelar med njurtransplantation...25 Nackdelar med njurtransplantation...25 Njurtransplantationspatientens medicinering...26 Njursjukdom och känslolivet...27 Obehagligt att få veta om sjukdomen...27 Förändringen berör också familjen...27 Ibland känns det att man inte orkar...27 Med stöd av likställda kommer man framåt...28 Jaguppfattning och sexualitet...28 När kan en njurpatient tänka sig att skaffa barn?...29 Ett liv med njursvikt...30 Tandvård...30 Hygien och hudvård...30 Fotvård...30 Rökning och alkohol...31 Viktkontroll...31 Hur ändrar man sina levnadsvanor?...32 Barn och unga som njurpatienter...32 Rikt liv trots sjukdomen...33 Rehabilitering stöder funktions- och arbetsförmågan...33 Rehabiliteringsplan...34 Hur får man stöd för att fortsätta i arbetet och att återgå till arbetet?...34

3 3 Glädje och självständighet av resande...37 Fritidsintressen, vänner och likställda...38 Njurpatientens socialskydd...39 Dagpenning för sjukdomstid och invalidpension...39 Partiell sjukdagpenning...39 Donators sjukförsäkringsdagpenning...40 Läkemedelsersättningar...40 Tandvård...40 Ersättning för resor och logi...41 FPA:s invalidförmåner...41 Utkomst under rehabilitering...42 Hälsovårdens vårdavgifter och avgiftstak...43 Beskattning...43 Kommunala socialtjänster...43 Njur- och leverförbundet stöder njurpatienten...44 Förbundets tjänster...45 Min story...46 Sjukdomen var ett hårt slag...46 Det är härligt att resa...46 Livet fick en ny vändning...47 De anhörigas känslor svallar...50 Mest ställda frågorna...51 Ordlista...54 Mera information...55

4 4 INLEDNING I Finland är antalet personer som för närvarande behandlas med hemodialys cirka 1500 och som genomgått njurtransplantation cirka Cirka 350 personer i hemodialys väntar på njurtransplantation. Denna guide har sammanställts speciellt med tanke på patienter med långt framskriden njursvikt (njurinsufficiens) och för vilka behandlingarna blir aktuella i en nära framtid. Att insjukna i njursvikt och få behandling för sjukdomen är händelser som vänder upp och ner på livet. Det inverkar på både patientens och de anhörigas liv. Ibland är det svårt att leva med en sådan kronisk sjukdom och ovissheten plågar. Arbetsgruppens medlemmar hoppas att guiden är till nytta för njurpatienterna, deras anhöriga och för de vårdinstanser som är ansvariga för patienterna i egenvård, handledning, vårdarrangemangen och behandlingen. Guiden har sammanställts av en expertarbetsgrupp tillsatt av Njur- och leverförbundet. Guiden kan fritt skrivas ut och användas av patienter, deras anhöriga och sjukhusens personal. Helsingfors Uppgifterna har uppdaterats Arbetsgruppens ordförande, Agneta Ekstrand, MD, docent i invärtes medicin, avdelningsöverläkare, HNS Kirurgiska sjukhuset Arbetsgruppens medlemmar och skribenter: Risto Tertti, specialistläkare i invärtes medicin och nefrologi, Åbo universitetscentralsjukhus Eila Heiskanen, sjukskötare, Jyväskylä centralsjukhus, dialysavdelningen Maarit Heinimäki, expertsjukskötare i njurpatientvårdarbete, sexualrådgivare, Tammerfors universitetssjukhus, njurpolikliniken Risto Blomster, erfarenhetsexpert Tuija Juvonen, rehabiliteringschef, Njur- och leverförbundet Övriga skribenter: Sirkku Kylliäinen, auktoriserad näringsterapeut Riitta Muroma-Karttunen, specialsjukskötare Kai Rönnholm, barnnefrolog Heli Saloranta, organisationschef, Njur- och leverförbundet Redaktion: Irma Heiskanen-Haarala, medicinsk redaktör Njursjukdomar kräver uppföljning Njurarna sörjer för kroppens vätskebalans och deras uppgift i ämnesomsättningen är viktig. Rubbningar i njurarnas funktion leder till många problem och ofta invecklade medicineringar. Tillståndet hos personer som lider av njursjukdomar kräver kontinuerlig uppföljning och laboratorieprov. Ofta har njursjukdomar inga symtom förrän situationen är allvarlig. I uppföljningen observeras utom laboratorievärden även blodtryck, svullnader, andnöd och förändringar i nutrition och allmänkondition.

5 5 Njurarna och deras funktion Njurarna fungerar som kroppens tvättmaskin. De avlägsnar överflödig vätska, salter och slaggprodukter och andra onödiga ämnen såsom mediciners ämnesomsättningsprodukter. De flesta människor har två njurar. Njurarna ligger bakom de nedersta revbenen i mitten av ryggen. De är bönformade cirka 12 centimeter långa organ som väger 160 g, och som består av barkskikt, märgskikt och njurbäcken. Talrika rörformade nefroner avlägsnar slaggämnen från blodet och överför dem till urinen. I glomeruli som har formen av små kärlnystan filtreras ur blodet vatten, salter och slaggämnen till tubuli, små slingrande rör som omges av blodkärl som suger vatten och användbara ämnen tillbaka till blodomloppet. Urinen leds längs urinledaren till urinblåsan. Urinen bildas i njurarna. I njurarna filtreras s.k. primärurin cirka 180 liter per dygn. Av denna mängd går 99 procent tillbaka till blodomloppet. Urin bildas 1 2 liter per dygn. Njurarna reglerar kroppens syra-basbalans och deltar i D-vitaminomsättningen. Aktivt, verksamt D- vitamin behövs för benbildning. Njurarna utsöndrar hormon av vilka de viktigaste är erytropoietin (EPO) och renin. Erytropoietin behövs för bildning av röda blodkroppar. Reninhormonet är viktigt vid reglering av blodtrycket. En del människor har från födseln bara en njure och i allmänhet klarar man sig med den. Människan kan leva relativt normalt även om bara 20 procent av den normala njurfunktionen är kvar. Kronisk njursvikt Njursvikt (njurinsufficiens) är ofta symtomfri eller har ringa symtom, i synnerhet om tillståndet utvecklas långsamt. Njursvikt orsakar ibland trötthet eller svaghetskänsla, skörhet, klåda och torkning i huden, svullnadstendens, högt blodtryck, aptitlöshet och illamående, huvudvärk, känselstörningar, muskelkramper, rastlösa ben och värk i extremiteter. Njursvikten kan också vara förknippad med andnöd, benägenhet för blåmärken eller blekhet som beror på anemi. Också sömnlöshet och affektiva störningar eller sexuell olust kan förekomma. En njursjukdom kan upptäckas av en händelse, om t.ex. äggvita eller röda blodkroppar påträffas i urinen vid rutinmässiga laboratorieundersökningar. Högt kreatininvärde som uppmäts i ett blodprov tyder på njursjukdom. Riskgrupper är diabetiker, personer som lider av hypertoni och personer som har njursjukdom i släkten samt avsevärt överviktiga personer. Behandling av njursvikt Njursviktens progression kan fördröjas. Patientens roll är då viktig. Ju tidigare behandlingen som skyddar njurarna sätts in desto bättre. Försämringen av samtliga njursjukdomar kan bromsas upp med effektiv behandling av högt blodtryck. Högt blodtryck kan sänkas med ändrade levnadsvanor, kost och mediciner. Det är

6 6 viktigt at begränsa saltintaget och för överviktiga är bantning till fördel. Det är viktigt att patienten tar medicin enligt läkarordination. Om blodtrycksmedicinen ger biverkningar kan medicinen bytas ut. För vuxna njurpatienter eftersträvas blodtryck på /70 80 mm kvicksilver. Hos diabetiker är god behandlingsbalans till fördel också för njurarna. Man får en uppfattning om sockerbalansen under en längre tid genom att ur blodprov mäta HbA1cvärdet, dvs. det s.k. långtidssockret. Vid njursvikt är det skäl att begränsa proteinintaget. Genom kosten kan också fettvärdena hållas normala i blodet. Ibland behövs också läkemedel t.ex. för att sänka kolesterolet. Man kan till och med bota vissa glomerulonefriter och vaskuliter genom att påverka kroppens försvarsmekanism med s.k. immunsuppressiva läkemedel. Sådana läkemedel kommer också i fråga vid behandling av systemiska bindvävssjukdomar och genom att dämpa inflammationen kan t.ex. utvecklingen av njursjukdom i anslutning till reumatoid artrit, amyloidos förebyggas. Att sluta röka är mycket viktigt för njurpatienten. Om du inte röker skall du inte heller börja. Om du röker, kom ihåg att det aldrig är för sent att sluta. Vilka sjukdomar ger njursvikt? Många sjukdomar orsakar njursvikt. Speciellt svårt blir problemet då typ 2-diabetes blir vanligare med ökande fetma och när befolkningen åldras. Både typ 1 och typ 2-diabetes kan orsaka njurskador. Diabetisk njursjukdom utvecklas när högt blodsocker skadar njurarna. Bakgrunden till en njursjukdom kan vara hypertoni eller åderförkalkning. Speciellt hos äldre människor är det ofta svårt att komma till exakt diagnos av njursjukdomen och njursvikt hör i allmänhet ihop med att blodkärl skadats av högt blodtryck, åderförkalkning eller typ 2- diabetes. Glomerulonefriter är inflammatoriska sjukdomar som skadar njurarnas filtrerande kärlnystan, glomeruli. Noggrann diagnos på dem fås genom njurbiopsi. Polycystisk njurdegeneration eller -sjukdom är den vanligaste ärftliga sjukdomen som orsakar njursvikt. Till dess sjukdomsbild hör att blåsor skadar njurvävnaden och njurarna förstoras på grund av blåsorna. Motsvarande blåsor förkommer också ofta i levern. Systemiska bindvävnadssjukdomar och vaskuliter eller inflammatoriska sjukdomar i blodkärlen kan skada njurarna. Reumatoid artrit och andra långvariga inflammatoriska sjukdomar kan också ha samband med en avlagringssjukdom, amyloidos. Utdragen urinvägsobstruktion kan leda till njursvikt. En vanlig orsak hos män är flödeshinder som beror på förstorad prostata (prostatahyperplasi). Också medfödda anatomiska anomalier i urinvägarna kan leda till njursvikt. Inflammation i njurarnas mellanvävnad, interstitiell nefrit kan uppstå t.ex. som en följd av virusinfektion eller som en biverkning av vissa läkemedel. Ofta förblir orsaken till sådana inflammationer oklar.

7 7 NJURUNDERSÖKNINGAR Urinprov Urinprov är en enkel primärundersökning av njurfunktionen. Vid många njursjukdomar kan röda blodkroppar (erytrocyter) och äggvita (protein) konstateras i urinen. Urinvägsinfektion kan också konstateras med urinprov och om blodsockret är högt kan det finnas socker i urinen. Ökad utsöndring av albuminprotein i urinen tyder på att njuren inte mår bra. Vid diabetes är redan en liten ökning av albuminet ett tidigt tecken på njurskada. Lätt förhöjd albuminutsöndring i urinen kallas mikroalbuminuri. Mätning av njurarnas filtreringsfunktion Njurarnas filtreringsfunktion har traditionellt mätts så att halten av kreatinin bestäms med blodprov. Kreatinin bildas i musklerna. Därför påverkas kreatininvärdet, utom av njurfunktionen, också av muskelmassan, åldern och könet. Njurarnas filtreringsfunktion kan mätas noggrannare genom att ställa kreatininmängden som kommer ut i urinen i relation till blodets kreatininnivå. Detta test, kreatinin clearance, förutsätter uppsamling av ett helt dygns urin och är således relativt besvärligt. Därför har man utvecklat kalkylformler i vilka olika faktorer som påverkar kreatininvärdet beaktas. Den mest använda av dessa är den s.k. Cockcroft-Gault-formeln. Vid lindrig njursvikt kan clearance uppskattas genom att bestämma cystatin-c. Detta test är relativt nytt och blir allt vanligare. Också ureanivån i blodet stiger vid njursvikt. Svår njurinsufficiens kallas uremi vilket syftar på detta. Övriga för njurpatienten viktiga blodprov Vid njursvikt förekommer ofta rubbningar i halten av kalium som är en elektrolyt i blodet. I allmänhet störs kalcium- och fosforomsättningen vid njursvikt. Detta är förknippat med att bisköldkörtelhormonet (PTH) går upp. Hos de flesta njurpatienter utvecklas anemi, dvs. deras hemoglobin sjunker. Vid anemi är det viktigt att eventuell järnbrist utreds. Till de vanligaste testerna hos njurpatienter hör mätning av järnmättnaden i blodets järntransportprotein, transferrinsaturationen samt mätning av kroppens järnförråd. Järnförråden undersöks genom att mäta ferritin i blodprov eller genom benmärgsundersökning. Astrup-analysen mäter syra-basbalansen. Till njursvikt hör ofta tilltagande surhet, acidos. Urinsyra (urat) i serum kan stiga och hos vissa patienter är detta förknippat med gikt. Albumin i serum återspeglar nutritionstillståndet. Vid vissa njursjukdomar kan lågt albumin bero på att stora mängder albumin går förlorad i urinen. De vanligaste laboratorievärdena. referensvärdena kan variera i olika laboratorier

8 8 Laboratorieundersökning (förkortning) Kreatinin (krea) Urea Hemoglobin (Hb) Cystatin-C Kalium (K) Natrium (Na) Kalcium (Ca eller Ca-jon) Fosfor (Pi) Parathormon (PTH) Astrup Urat Albumin (Alb) Protein (Prot) Urinprotein (U-Prot) Glomerulusfiltration (GFR) Kreatinin clearance (Krea.clear) Ferritin Transferrinsaturation () C-reaktivt protein (CRP) innehåll mäter njurarnas filtreringsfunktion mäter njurarnas filtreringsfunktion blodvärde, röda blodkroppars röda färg, binder och transporterar syre till vävnaderna mäter njurarnas filtreringsfunktion saltvärden i blodet saltvärden i blodet kalkhalten i blodet fosforhalten i blodet bisköldkörtelhormon, reglerar mineralhalten i blodet och skelettet mäter kroppens syra-basbalans urinsyra, kan orsaka gikt äggvita i blodet äggvita i urinen njurfiltration (rening) mäter njurfiltrationen mäter kroppens järnförråd järn som är bundet till transportproteinet mäter inflammationer normalvärde Bilddiagnostik Njurarna och urinvägarnas struktur framgår i allmänhet bra i en ultraljudsundersökning. Med sådan kan man t.ex. upptäcka ärftlig cystisk njursjukdom och hydronefros som är orsak till flödeshinder. Med s.k. dopplermetod kan man med ultraljud få en uppfattning också om blodflödet genom njurarna. Andra bilddiagnostiska metoder av njurarna är datortomografi med röntgenstrålar och magnetisk resonanstomografi som ger noggrannare bilder av njurarna och urinvägarna än ultraljud.

9 9 Njurbiopsi Exakt diagnos av en njursjukdom kan kräva att biopsi tas av njuren. Vid njurbiopsi tas en provbit med nål men eftersom njurvävnaden är så blodfylld är åtgärden ibland förenad med blödning. Njurtrasplantatens tillstånd bedöms också ofta med biopsi. Hur kan jag skydda mina njurar Prevention är det bästa sättet att behandla njursjukdomar. Njursvikt förebyggs till stor del enligt samma principer som den behandlas med. Riskgrupper med tanke på utveckling av njursjukdom är äldre människor, hypertoniker och diabetiker. Dessutom kan risken för njursjukdom öka om sjukdomen förekommer i släkten. För diabetiker är det viktigt att hålla en bra sockerbalans, högt blodtryck skall behandlas effektivt och rökning måste ovillkorligen undvikas. Rökfrihet är till nytta utom för förebyggande av njursjukdom också med tanke på andra organkomplikationer. I diabetesbehandlingen ingår bl.a. regelbundna bestämningar av albuminutsöndringen i urinen. ASSOCIERADE SJUKDOMAR OCH DERAS BEHANDLING Högt blodtryck De flesta människor som lider av njursvikt har också högt blodtryck. Det är mycket viktigt att hypertoni behandlas ordentligt eftersom man då också kan bromsa upp försämring av njurarnas verksamhet. Det finns många olika blodtrycksläkemedel. Patienter som lider av njursvikt behöver i allmänhet flera olika läkemedel för att blodtrycket skall återställas. Valet av läkemedel är alltid individuellt och patienten bör diskutera frågan med sin egen läkare. Rubbningar i kalcium-fosforbalansen När njurarnas funktion försämras minskar dess förmåga att utsöndra fosfor. Vid kronisk njursvikt måste begränsning av fosfat i kosten sättas in i ett tidigt skede: livsmedel som innehåller rikligt med fosfor såsom mjölk skärs ner. Dessutom används läkemedel som binder fosfor, såsom kalciumsalter, sevelamer och lantanumkarbonat. När njurarnas funktion försämras minskar halten av aktivt D-vitamin. Aktivt D-vitamin behövs för att kalcium skall upptas och om tillgången inte är tillräcklig utvecklas hypokalcemi, låg kalciumhalt i blodet. Hög fosforhalt och låg kalciumhalt aktiverar bisköldkörtelns funktion varvid mera bisköldkörtelhormon (PTH) bildas än normalt. Bisköldkörtelhormon behövs för reglering av skelettets ämnesomsättning. För mycket PTH frisätter kalcium och fosfor från skelettet och det bildas ett överflöd av dessa mineraler i andra delar av kroppen där de fälls ut. Kalciumfosforutfällningarna samlas bl.a. i blodkärlsväggarna och orsakar kalkbildning i dem. Detta är en bidragande orsak till att njurpatienter löper stor risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.

10 10 Den viktigaste behandlingen vid kalcium-fosforbalansrubbning är begränsning av fosforintaget. Dessutom behövs läkemedel som binder fosfor i kosten. Ibland behövs också aktivt D-vitamin för att förbättra kalkupptaget och för att dämpa bisköldkörtelns överfunktion. Anemi Kronisk njursvikt kan orsaka trötthet, kraftlöshet och utmattning så att normala vardagliga rutiner känns svåra. Orsaken kan vara anemi: kroppen har inte tillräckligt med röda blodkroppar som transporterar syre för cellernas funktion. Normalt fungerande njurar bildar EPO-hormon som behövs för att röda blodkroppar skall bildas. Vid njursvikt utvecklas anemi av brist på erytropoietin. Anemisymtom kan också vara huvudvärk, försämrad sexuell lust, koncentrationssvårigheter och andnöd. Människan anpassar sig till anemin om den utvecklas långsamt och symtom uppstår inte nödvändigtvis. Anemi orsakad av kronisk njursvikt behandlas med erytropoietin. Det ges i allmänhet som injektion under huden och doseringsintervallet är från ett par dagar till en månad. Det är lätt att lära sig att själv ta en EPO-injektion. Läkemedlet är dyrt men vid behandling av njursvikt hör den till listan av FPA:s specialersättningsgilla läkemedel. När röda blodkroppar bildas behövs också järn. Järn kan intas som tabletter oralt eller ges som dropp intravenöst. Din läkare ordinerar hur och vilken dos järnpreparat du behöver. Järntabletterna tas en timme före eller två timmar efter måltid. Järn skall inte tas samtidigt med fosforbindande läkemedel. Ibland orsakar järnet trög mage, magsmärtor eller diarré. Störningar i syra-basbalansen Vid njursvikt blir kroppen sur. Detta beror bl.a. på ansamling av slaggprodukter. Natriumbikarbonat, dvs. soda kan användas som behandling. Också kalciumsalter, kalciumkarbonat eller -acetat minskar på aciditeten. Störningar i fettomsättningen Njursvikt är ofta förknippad med störningar i fettomsättningen. Fettvärdena i blodet kan vara avvikande så att det skyddande HD-kolesterolet är lågt och det skadliga LDL-kolesterolet är högt. Också triglyceriderna kan vara höga. Ofördelaktiga fettvärden i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och mortaliteten. Störningar i fettomsättningen behandlas med kost och läkemedel. Hjärt- och kärlsjukdomar Njurpatienter har stor risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och därför är det viktigt att de förebyggs och behandlas ordentligt. Till detta hör rätt behandling av blodtryck, effektiv behandling av fettstörningar, behandling av kalcium-fosforbalansen, hos diabetiker underhåll av bra sockerbalans och för överviktiga patienter bantning.

11 11 DIALYS, KONSTGJORD NJURE Njursvikt är en framskridande sjukdom. Om njurarnas funktion försvagas så mycket att kroppens vätskebalans och reningsfunktion är i fara behöver patienten dialys, dvs. behandling med konstgjord njure. Enda alternativet till dialys är njurtransplantation. Dialys renar kroppen från slaggämnen och korrigerar vätskebalansen genom att avlägsna överflödig vätska. Med dialys korrigeras också kroppens kalcium- och fosforbalans, kaliumbalans och syra-basbalans. Alla dessa korrigeras bara delvis med dialys och därför behövs också läkemedelsbehandling och noggrann kost. Dialysen hjälper mot symtom som orsakats av njursvikt såsom trötthet, illamående och klåda i huden. Dessutom är syftet att förebygga uppkomsten av följdsjukdomar och att förbättra patientens livskvalitet och hjälpa patienten att leva ett så normalt liv som möjligt utanför dialyserna. Hur länge kan man leva med hjälp av dialys? Med hjälp av dialysbehandling kan man leva tiotals år. Man dör inte av njursvikt om den behandlas ändamålsenligt. Faran ligger i associerade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar. Vid dialysbehandling är överlevnadsprocenten 80 på ett år. Patientens ålder, sjukdomens karaktär och andra sjukdomar inverkar på hur patienten klarar sig med en allvarlig njursjukdom. PERITONEALDIALYS Peritonealdialys (PD, bukhinnedialys) är behandling med konstgjord njure där man utnyttjar patientens egen bukhinna (peritoneum). Bukhinnan är en naturlig hinna som täcker bukhålans organ och vägg. I behandlingsmetoden fungerar hinnan som ett filter. Eftersom bukhinnan är en s.k. semipermeabel hinna möjliggör den att gifter och vätska som samlas vid njursvikt kan avlägsnas från blodet. För vem lämpar sig peritonealdialys? Peritonealdialys lämpar sig för de flesta patienter som lider av njursvikt. Läkaren diskuterar med patienten om hur lämplig metoden är. Dialysmetoden är inte lämpad om patienten redan undergått stora operationer i bukhålan med sammanväxningar som följd. Vilka förberedelser kräver behandlingen? För peritonealdialys behövs en permanent kanal till bukhålan. I en liten operation installeras en kateter som går genom bukväggen in till bukhålan. Av katetern är cirka 15 cm utanför bukväggen och cirka cm inne i bukhålan. Katetern är en fin, mjuk slang som anläggs antingen i lokalbedövning eller i ryggmärgsbedövning. Operationen kräver 1 3 dagars sjukhusvård. Operationssåret och kateterns utgångsställe, exit site, täcks med en steril kompress i 5 7 dagar. Såren läks och katetern växer fast på 2 3 veckor.

12 12 Dialyssjukskötaren lär hur man viker kompressen och sköter såret och kateterns utgångsställe. Stygnen avlägsnas dygn efter operationen. Bastubad är i allmänhet tillåtet efter 4 6 veckor. Det är viktigt att katetern inte kan röra sig i utgångshålet. Därför skall man lära sig att förankra katetern väl i huden med tejp. Hur sker behandlingen? Peritonealdialys sker så att dialysvätska tappas in i bukhålan genom katetern och vätskan får ligga flera timmar i bukhålan. Under den tiden övergår slaggämnen, salter och vätska från blodet till dialysvätskan. Dialysvätskan tappas sedan ut ur bukhålan och byts ut mot ny ren dialysvätska till bukhålan och processen börjar om från början. Byte av dialysvätska måste göras sterilt för att bakterier inte skall komma in i bukhålan. Peritonealdialys kan göras antingen för hand eller med hjälp av maskin. Läkaren eller sjukskötaren planerar tillsammans med patienten vilken dialysbehandlingsform som lämpar sig bäst. Levnadssätt och olika medicinska faktorer inverkar på valet av behandlingsform. Behandlingen kan inledas med en behandlingsform och bytas senare till en annan. Båda behandlingsformerna är kontinuerliga och pågår under 24 timmar sju dagar i veckan, vilket påminner om funktionen hos friska njurar. Apoteket levererar dialysvätskorna direkt hem vid överenskomna tidpunkter. I allmänhet levereras dialysvätskor för 1 2 veckor. Övriga tillbehör ges antingen från sjukhuset eller från hälsocentralen. Dialysvätskorna och -utrustningen kräver förrådsutrymme hemma. Utbildning till peritonealdialyspatient sker i allmänhet polikliniskt och samtidigt påbörjas behandlingen. Utbildningstiden är 4 6 dagar och då är patienten på sjukhus 7 8 timmar/dag. Kontinuerlig peritonealdialys Vid kontinuerlig peritonealdialys (Continuous Ambulatory Peritoneal Dialysis, CAPD) är dialysvätskorna förpackade i 1,5 3 liters handpåsar, som byts ut 4 5 gånger i dygnet. Byte av dialysvätska görs i allmänhet på morgonen, vid lunchtid, vid middagstid och före sängdags. Läkaren eller sjukskötaren bestämmer vilka vätskor och byten används. Det är viktigt att man följer dessa anvisningar. Dialysvätskan ligger i bukhålan 4 8 timmar åt gången. Slaggämnen och vätska förflyttas från blodet till dialysvätskan och avgår från kroppen då dialysvätskan avlägsnas. Byte av dialysvätska är lätt och enkelt och det tar cirka minuter. Vid kontinuerlig peritonealdialys behövs ingen maskin. Påsen kan bytas ut på vilken ren plats som helst. Det enda som behövs är en ny dialysvätskepåse och möjlighet att tvätta eller desinficera händerna. Automatisk peritonealdialys Automatisk peritonealdialys (Automatic Peritoneal Dialysis, APD) görs med maskin. Maskinen kontrollerar automatiskt mängden av vätskebyten, fyller på ny vätska i bukhålan och tömmer ut använd vätska från bukhålan. Maskinen är lätt att använda och den har ett säkerhetssystem som hindrar t.ex. överfyllning.

13 13 Automatisk peritonealdialys utförs i allmänhet på natten när patienten sover. I maskinen fylls på kvällen den mängd vätska som behövs under natten och vid sovdags kopplas katetern i maskinens slangsystem. Maskinbehandlingen tar i allmänhet 8 9 timmar. På morgonen lämnar maskinen cirka 1,5 2 liter vätska i bukhålan och sålunda pågår dialysen också med denna metod 24 timmar i dygnet. På kvällen påbörjar maskinen sin verksamhet genom att tömma ut vätskan som funnits på dagen i bukhålan. Ibland behövs byte av dialysvätska också på dagen. Jämförelse mellan behandlingsformer CAPD APD maskin behövs inte lätt att lära sig och börja använda maskin behövs något svårare att lära sig än CAPD 1 2 byten av dialysvätska också på dagen dagen fri påverkar inte nattsömnen den egna njurfunktionen bibehålls bättre än i APD billigt för samhället vätska avlägsnas bättre än i APD maskinen kan störa nattsömnen lätt att öka dialysens effekt kostar samhället lika mycket som hemodialys eventuellt färre bukhinneinflammationer än i CAPD större substanser avlägsnas effektivt Peritonealdialys och kosten Vid peritonealdialys tar dialysvätskan ut ämnen som samlats i kroppen och ger glukos eller protein till kroppens förfogande. Proteintillförseln är i allmänhet till nytta för kostterapin och proteinnivån. Däremot kan tilläggsenergi i form av socker vara skadligt. Glukosen som upptas från dialysvätskan höjer energitillgången utan ätande och leder till ansenlig viktökning om inte ätandet avsevärt minskas från det tidigare. I genomsnitt medför glukosen per dygn energi som motsvarar en hel måltid: kilokalorier. I kosten skall speciellt fett, socker och fett- och sockerhaltiga livsmedel reduceras i syfte att undvika för mycket energi. Likaså reduceras portionerna av maträtter som innehåller rikligt med kolhydrater och ersätts delvis med grönsaker. Sådan kolhydratrik kost är bl.a. spannmålsprodukter, bröd, pasta, ris och potatis.

14 14 Vid peritonealdialys stiger proteinbehovet till nästan det dubbla jämfört med friska människor på grund av svinnet som behandlingarna åstadkommer. God proteinnäring upprätthåller konditionen, förbättrar prognosen och minskar förekomsten av besvärliga bukhinneinflammationer. Med produkter från djurriket säkerställs tillförseln av högvärdiga proteiner, och det är skäl att äta magert kött och kyckling vid minst två dagliga måltider. Användningen av mjölkprodukter måste begränsas till högst 1,5 deciliter per dag på grund av deras höga fosforhalt. Vid peritonealdialys, såsom också hemodialys behövs fosfor- och saltbegränsningar och ibland vätskebegränsning för att garantera framgångsrik behandling. Kaliumbegränsning behövs däremot mera sällan. Kostens tillräcklighet och förändringars ändamålsenlighet skall kontrolleras av en näringsexpert. I fråga om fosfor-, vätske- och saltbegränsningar är grunderna för kosten de samma som för hemodialyspatienter. Läkemedel Vissa läkemedel går ut i samband med peritonealdialys. Läkaren beslutar om eventuella ändringar i medicineringen då dialysbehandlingen startar. Läkemedel kan tillsättas i dialysvätskan. Hos diabetiker tillsätts insulinet ofta i dialysvätskan och om behandlingsformen är kontinuerlig peritonealdialys kan samtliga insuliner tillsättas i dialysvätskan och subkutana insulininjektioner behövs inte längre. Vid vissa infektioner doseras antibiotika direkt i dialysvätskan. För- och nackdelar med peritonealdialys Vissa patienter kan inte acceptera en permanent kateter i sin kropp. En del är rädda för att deras sexuella umgänge och förhållandet till partnern försvåras. Dialysskötaren visar hur katetern binds så bra att den inte stör. En del av patienterna upplever att 2 3 liter vätska i magen känns obekvämt. Peritonealdialys tänjer ut på bukhålan något och patienten kan ha en mättnadskänsla. Patienten kan också lida av ryggsmärtor. Genom att hålla mag- och ryggmusklerna i god form kan detta problem minskas. Om en bakterie kommer åt att orsaka infektion i bukhålan kan bukhinneinflammation, peritonit utvecklas. I allmänhet kommer bakterien in i bukhålan genom katetern. Detta kan undvikas genom att utföra byte av dialysvätska och anslutning av slangar så aseptiskt som möjligt. Ibland kan bakterien ta sig in i bukhålan längs kateterkanalen. Detta kan oftast undvikas genom att hålla kateterns utgångsöppning i skick. Dialysskötaren lär hur man byter påsarna hygieniskt och hur kateterns utgångsställe hålls i bra skick. En del av patienterna får aldrig bukhinneinflammation. Dess vanligaste symtom är feber, magsmärta och grumlig dialysvätska. Det är viktigt att antibiotikabehandling sätts in snabbt. Antibiotika tillsätts i allmänhet direkt i dialysvätskan och oftast har behandlingen snabb effekt.

15 15 Resor och peritonealdialys Patient som behöver peritonealdialys kan resa utan större arrangemang. I Finland kan dialysvätskorna beställas från resmålets närapotek som levererar dem till önskad plats. På utlandsresor är det i de flesta länder möjligt att på förhand beställa dialysvätskorna t.ex. direkt till hotellet. Detta sker på förhand genom sjukhuset och dialysvätskeleverantören. Det är också möjligt att få APD-utrustning direkt till semestermålet. Arbetande och peritonealdialys Många arbetande patienter med peritonealdialys väljer APD-behandlingsformen som oftast inte kräver byte av dialysvätska på dagen. Om patient med APD-behandling behöver byte av dialysvätska på dagen kan bytet ofta göras efter arbetsdagen hemma. Patient med CAPDbehandling behöver ett byte av dialysvätska på dagen och detta kan oftast ordnas i arbetsplatsens personalrum eller i det egna arbetsrummet. Hur motionerar peritonealdialyspatienter? Motion och upprätthållande av allmänkonditionen är viktiga för dialyspatienterna. Patienter med peritonealdialys kan hålla på med de flesta motionsformer. Många patienter tömmer ut dialysvätskan från bukhålan helt eller delvis före hårdare sportgrenar såsom aerobic eller bollspel. Efter sportprestationen är det ändå bra att på nytt fylla bukhålan eftersom dialysen inte fungerar om bukhålan inte innehåller någon eller för lite dialysvätska. Kampsporter lämpar sig inte för patienter med peritonealdialys. Assisterad hemdialys I Danmark och Frankrike är det allmänt att dialyspatienter assisteras vid sin dialys hemma. Då är behandlingsformen i allmänhet peritonealdialys. Även i vissa sjukvårdsdistrikt i Finland erbjuds assisterad hemdialys för peritonealdialyspatienter. Hemvården hjälper delvis eller helt med dialysen och patienten behöver inte åka till dialysstationen eller sjukhuset HEMODIALYS Med hemodialys avses att blodet renas från slaggämnen och överflödig vätska med hjälp av en dialysmaskin med blodkontakt. Dialysmaskinens pump driver patientens blod genom ett filter, en dialysator. Dialysatorn är indelad i två separata utrymmen med en semipermeabel hinna mellan sig. På ena sidan av hinnan flyter blodet och på den andra sidan dialysvätskan. Från patientens blod går slaggämnen över till dialysvätskan. Detta kallas för dialys. Under hemodialys avlägsnas också överflödig vätska från kroppen. Detta kallas för ultrafiltrering. Ultrafiltreringen bestäms individuellt i början av varje behandlingsgång beroende på hur mycket vikten har ökat mellan behandlingarna. För varje patient bestäms ett mål för torrvikten, dvs. vikten efter dialysen då kroppen inte innehåller överflödig vätska.

16 16 För behandlingen behövs kärlaccess För att hemodialys skall kunna genomföras behövs kärlaccess (tillgång till blodbanan). I god tid innan behandlingarna startar utförs i ena armen i lokalbedövning en blodkärlsoperation där vanligen en artär och en ven i handledsregionen förenas med en s.k. AV-fistel. Artärtrycket leder blod till underarmens vener som utvidgas så att två dialyskanyler lätt kan stickas i dem. Blodflödet åstadkommer ett surr som känns fistelhanden och som patienten instrueras att regelbundet känna på hemma. När operationssåret läkts kan man utföra normala dagliga rutiner såsom lätt arbete och hushållssysslor, motionera och bada bastu. Däremot rekommenderas att man inte anlägger tryckförband, spända resårer, klocka eller armband på den opererade armen. Blodtryck får inte mätas, blodprov får inte tas och kanyler får inte anläggas i fistelarmen. Om symtom på inflammation känns i fistelhanden såsom att vävnaden blir varm, rodnad, svullen eller smärtsam eller om surret som normalt känns i fistelhanden upphör skall man kontakta den egna behandlingsenheten så snabbt som möjligt. Om en fungerande AV-fistel inte går att konstruera kan ett konstgjort blodkärl, ett graft, placeras i armvecket eller en dialyskateter anläggas i en central ven. Kärlaccessproblem De vanligaste problemen i anslutning till fistlar och konstgjorda blodkärl är blodkärlsinflammationer och -förträngningar. Förträngning kan leda till funktionssvårigheter eller tilltäppning av kärlaccessen. En förträngning behandlas med ballongdilatation av det förträngda stället som utförs i anslutning till kontraströntgen. Ibland behövs kirurgisk korrektion. Både stickställena för AV-fisteln och det konstgjorda blodkärlet kan inflammeras. Inflammation av ett konstgjort blodkärl kan vara svår att upptäcka utanpå. Tecken på inflammation är att vävnaden blir rodnad, varm, svullen och smärtsam och eventuellt sekret från stickstället. Som behandling används antibiotika och vid behov kirurgisk behandling och korrektion av fisteln. Speciellt hos diabetiker och artärsjukdomspatienter kan i armen utvecklas cirkulationsrubbning som yttrar sig i form av att handen blir kall, känns frusen och domnad. De vanligaste problemen med dialyskatetern är funktionssvårigheter och tilltäppning samt infektionsrisk. Hur sker behandlingen? I allmänhet är behandlingstiden för en dialyspatient 4 5 timmar tre gånger i veckan. I det inledande skedet av behandlingarna kan dialys också ges dagligen från två till tre och en halv timme åt gången. Behandling kan också ges som nattdialys åtta timmar åt gången. Utöver hemodialys finns också behandling med hemodiafiltration (HDF) som är en effektivare behandlingsform än vanlig hemodialysbehandling. HDF-behandlingen lämpar sig för storvuxna patienter för vilka hemodialysens effekt inte räcker till. För varje behandling sticks två nålar i handen. Nålarna kopplas till dialysmaskinens slangsystem. Dialysmaskinens pump

17 17 cirkulerar blodet i dialysatorn, filtret där blodet renas och återvänder längs en annan slang tillbaka till blodomloppet i den egna kroppen. Under behandlingen följer man med patientens tillstånd och behandlingens tekniska förlopp. Under dialysen kan blodtrycket sjunka, muskelkramper, dvs. sendrag, illamående eller huvudvärk förekomma. Man försöker förutse, förebygga och åtgärda problemen så tidigt som möjligt. Under dialysen kan man bl.a. äta, läsa, se på tv eller vila. Var kan hemodialys utföras? Hemodialysbehandling försöker man i första hand ordna som självständig dialys hemma eller delvis självständig dialys på sjukhusets öppna dialysstation. Hemhemodialys utför patienten i allmänhet självständigt hemma eller på annan önskad plats. Innan patienten skrivs ut ges en 1 2 månader lång utbildning på sjukhusets dialysavdelning. Hemma kan man utföra behandlingen när det passar en själv och besöken på dialysavdelningen behövs inte längre. Hemhemodialys Vad är hemhemodialysbehandling? Modern hemodialysutrustning är säker och tack vare de utvecklade behandlingarna är patienternas hälsotillstånd så gott att behandlingen kan tryggt utföras hemma. I allmänhet utför patienten hemhemodialysen självständigt hemma eller på annan önskad plats. För vem lämpar sig hemhemodialys? Den viktigaste faktorn med tanke på en lyckad behandling är att patienten är själv redo att utföra sin behandling hemma. Patienten behöver inga specialkunskaper och andra kroniska sjukdomar utgör inte nödvändigtvis hinder för behandlingen hemma. I vissa fall kan en anhörig till patienten fungera som medhjälpare. Vilka förberedelser kräver behandlingen? Undervisning av patienten för hemhemodialys startar genast med den första behandlingen. Undervisningsperiodens längd planeras tillsammans med patienten som inte skickas hem förrän han/hon säkert klarar av att utföra sin behandling. Längden av perioden är individuell och kan variera från tre veckor till tre månader. Under undervisningsperioden besöks patientens hem och tillsammans med patienten fattas beslut om hurudan den kommande behandlingsplatsen skall bli utgående från patientens behov. Samtidigt utreds behovet av ändringsarbeten och de nödvändiga arbetena hemma hos patienten organiseras. Ändringsarbetena är kostnadsfria för patienten. Till ändringsarbetena hör el- och vattenanslutningar. För dialysapparaterna dras en egen elledning från elskåpet och apparaten har ett eget jordat uttag som inte får användas för andra elapparater under dialysen. Rummets samtliga uttag jordas och felströmsskyddas. Hemodialysapparaten behöver vatten under behandlingen. Vattenanslutningen är likadan som för tvättmaskinen och kopplas till kallvattenledningen. Dialysapparaten behöver inte vara belägen intill tappstället, vattenslangarna kan var långa. Efter behandlingen samlas vattenslangarna ihop bredvid maskinen.

18 18 Hur sker behandlingen hemma? Hemodialys som utförs hemma erbjuder patienten möjlighet att utföra behandlingen vid en tidpunkt som bäst lämpar sig för patienten själv. På sjukhus utförs behandlingen oftast tre gånger i veckan men många hempatienter har beslutat att ha en annan tidtabell för sin behandling, t.ex. i form av dagliga korta behandlingar, då behandlingstiden är t.ex. två tre timmar 5 6 gånger i veckan. En del väljer behandling varannan dag och många tycker att nattbehandling 3 5 nätter i veckan är ett bra alternativ. Kost- och vätskebegränsningen beror på behandlingssättet. Om behandlingen utförs tillräckligt ofta kan patienten äta och dricka fritt. Om patienten har problem med att genomföra behandlingen, eller har insjuknat eller om problem uppstår med maskinen behandlas patienten på sjukhus. Patienten besöker regelbundet hemsjukhuset för polikliniska kontrollbesök med cirka två månaders mellanrum. Utrustningen som behövs hemma skickas hem till kunden enligt överenskommet tidsschema. Annan självständig behandling På stationerna för öppen dialys eller undervisningsdialys är patienten aktivt med i planeringen och genomförandet av sin egen behandling. Förberedelse av dialysmaskinen, nålstick, inställning av maskinen och anteckningarna hör till patientens uppgifter under behandlingen. Dialysenheter som är universitets- eller centralsjukhusbaserade kallas satellitdialysenheter. Dessa enheter fungerar i allmänhet vid kretssjukhus eller hälsovårdscentraler. I dem eftersträvas ofta självständig eller delvis självständig dialysbehandling. Om självständig eller satellitdialys inte kommer i fråga behandlas patienten på dialysavdelningen vid universitetseller centralsjukhus. Hemodialys och kost Syftet med kostbehandling av en dialyspatient är upprätthållande av ett gott nutritionstillstånd och hälsotillstånd, kontroll av den egna kosten och minskning av symtomen av sjukdomen. För att målet skall uppnås måste kosten innehålla tillräckligt med energi och protein och begränsad mängd fosfor, kalium och salt. Med hemodialysbehandling är det möjligt att effektivt avlägsna ämnen som samlats i kroppen på grund av njursvikt. I allmänhet lyckas man inte avlägsna tillräckligt med vätska, fosfor och kalium under 4 5 timmars behandlingar tre gånger i veckan. Därför behövs oftast kostbehandling med vätske-, kalium- och fosforbegränsning till stöd för dialysbehandlingen. Alla patienters situation uppföljs med laboratorieprov och kosten ändras individuellt. T.ex. de egna njurarnas kvarvarande utsöndringsförmåga påverkar begränsningarna. För varje patient som behandlas med dialys skall behandlingen planeras individuellt och avpassas till patientens behandling och matvanor. Också de som är i hemhemodialys behöver ofta information om lämpliga näringsalternativ till stöd för sin kost. Å andra sidan kan kost av helt fri sammansättning ge orsak till ökat behov av dialys. Experter på dialyspatienters kost är näringsplanerare som är insatta i behandlingen av njurpatienter.

19 19 Vätskebegränsning När njurarnas funktion försämras minskar urinutsöndringen vilket gör att man inte fritt kan inta drycker och flytande föda. Under dialysbehandling avlägsnas extra vätska under 4 5 timmar vilket är snabbt för kroppen. Ju mindre vätska som behöver avlägsnas med dialys desto bättre mår man under och efter behandlingen. Vätskebegränsningen är individuell och beror på urinmängden; ju mindre urinmängd desto stramare vätskebegränsning. Lämplig vätskemängd kan uppskattas av njurarnas utsöndringsmängd genom att till den lägga cirka milliliter per dygn. Som vätskor räknas allt som intas som dryck eller med sked. Rekommendabelt är att mellan behandlingarna inta vätska bara så mycket att viktökningen är under 2 3 kilo. Behandling som planeras på detta sätt är tillräcklig och färre symtom uppstår under behandlingen. För att en mycket stram vätskebegränsning skall lyckas behövs saltsnål kost, helst osaltad mat och bröd och livsmedel med låg salthalt. Lågt saltintag är en förutsättning för att vätskebegränsningen skall lyckas. Det effektiverar också blodtrycksmedicinens effekt och förebygger skadlig förtjockning av hjärtmuskeln. När kosten inte medför extra salt som samlar vätska i kroppen underlättas också situationen för hjärtinsufficienspatienten. Undvikande av salt reducerar törstkänslan och vätskebegränsningen uppfylls lättare. Rekommendabelt är att intaget av salt är under 5 gram eller av natrium under 2 gram per dag. 2,5 gram salt (NaCl) innehåller ett gram natrium (Na). Kost På grund av kaliumbegränsningen skall kosten i huvudsak innehålla växtprodukter som innehåller sparsamt kalium. Goda alternativ är bl.a. skogsbär och konserverade och djupfrysta produkter samt ljusa spannmålsprodukter som tillverkats främst av vetemjöl. Som dryck rekommenderas te framom kaffe och till måltiderna ris eller pasta i stället för potatis. Kalium kan också effektivt avlägsnas vid matlagningen genom lakning och kokning. Höga kaliumvärden åstadkommer svåra arytmier och ökar risken för plötslig död. Högt kalium behandlas också med kaliumbindande mediciner. Rekommenderat kaliumintag är milligram per dag. Fosforbegränsning insätts i allmänhet långt innan dialysbehandlingen inleds. Redan i ett tidigt skede av njursviktsutvecklingen försvagas njurarnas förmåga att producera aktivt D-vitamin som behövs för kalciumomsättningen och att utsöndra fosfor. Förändringarna orsakar hyperparatyreoidism när bisköldkörteln försöker korrigera situationen. Kalcium-fosforomsättningen blir allvarligt rubbad och följden är försvagad skelettbyggnad och förkalkningar i kroppens mjukdelar. Kalkbildningar uppstår bl.a. i underhudsvävnader, lungorna, hjärtat och blodkärlsväggarna. Hjärt- och blodkärlssystem som förkalkats och tappat sin smidighet utgör en livshotande risk. För att sänka fosforhalten används dialysbehandling, fosforbindande medicinering och fosforbegränsning i kosten. Man försöker hålla fosforupptaget ur kosten under milligram per dag. I kosten förekommer fosfor och protein i samma födoämnen. För

20 20 dialyspatienter är det viktigt att få tillräckligt med högvärdigt protein eftersom det främjar orkandet och förbättrar prognosen men samtidigt försöker man minimera fosforintaget. Därför är det viktigt att bland djurprodukterna välja de alternativ som innehåller minst fosfor och använda bara högst ett glas flytande mjölkprodukter per dag. Goda proteinkällor är kött, kyckling, kalkon, fisk och räkor samt grynost. Råvarorna köps okryddade och osaltade och produkterna som väljs skall inte innehålla fosfor som tillsatsämne (de vanligaste tillsatsämnena är E ja E338). De bästa bakverken är produkter som fått jäsa med jäst. För dem som använder vegetarisk kost planeras individuellt lämpliga proteinkällor. Kosten är bättre när man väljer mångsidiga måltider och undviker mål av typen smörgåsar. God hjärt- och kärlhälsa upprätthålls när man använder så mycket som möjligt, inom gränserna för kaliumbegränsningen, bär, frukter och grönsaker samt mjuka matfetter, växtfettprodukter och matoljor. Viktkontroll är en viktig del av dialysbehandlingen. Medicinering Eftersom dialyspatientens ämnesomsättning inte är normal trots dialysbehandlingen behövs också medicinering. Vid njursjukdom minskar avsöndringen av många läkemedel i urinen och deras dosering skall justeras enligt njurarnas funktion. Vissa läkemedel kan inte alls användas vid svår njursvikt. Andra läkemedel elimineras i dialysen. Läkarna och sjukskötarna ger individuell handledning om läkemedlen och när de olika läkemedlen skall tas. Medicinering behövs för behandling av högt blodtryck, kalcium-fosforbalans och anemi. För behandlingen av andra sjukdomar kan behövas hjärtmediciner, diabetesmediciner och smärtstillande medel. Resande och hemodialys Hemodialyspatienten kan resa både i Finland och utomlands så länge en dialysplats kan ordnas i resemålet. Dialysbehandlingarna i resemålet skall organiseras i god tid före avresan. Läkaren skriver en remiss för patienten och en betalningsförbindelse för semesterdialysplatsen. Arbetande och hemodialys Hemodialyspatienten kan arbeta inom de gränser hälsotillståndet medger. För arbetande patienter rekommenderas som primär behandlingsform hemhemodialys där behandlingen kan ske vid en tidpunkt som lämpar sig för patienten utanför arbetstiden. Om patientens behandlingar utförs i dialysenheten skall behandlingstiderna, t.ex. efter arbetstid, överenskommas med dialysenheten. Hemodialyspatientens motion Var och en motionerar enligt sina egna resurser och begränsningar och sin fysiska kondition. Motionen syftar till att upprätthålla och förbättra allmänkonditionen. Också hjärtats och

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter För patienter Utbildningsmaterial om riskfaktorer för peritonit och förebyggande av det hos patienter som genomgår peritoneal dialys

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Eporatio (epoetin theta)

Eporatio (epoetin theta) Eporatio (epoetin theta) Scandinavia Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar 1 Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att producera fler röda

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Livet med njursvikt. En handbok om förebyggande och egenvård. Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén

Livet med njursvikt. En handbok om förebyggande och egenvård. Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén Livet med njursvikt En handbok om förebyggande och egenvård Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén Haraldsgatan 5, 413 14 Göteborg. Telefon 031-741 61 60 Kerstin Bergström är nefrologsjuksköterska. Per

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Njursvikt den tysta sjukdomen

Njursvikt den tysta sjukdomen Njursvikt den tysta sjukdomen Njursvikt är ett lurigt tillstånd En makalös manick Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk. De filtrerar bort slaggprodukter som kroppen inte behöver

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Dialys. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Dialys. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Dialys RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Dialys Innehållsförteckning Förord 5 Modern dialysbehandling och dess bakgrund 6 Kort historik 6 Hur vanligt är det med dialys 7 Orsaker till njursvikt

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer