Att låna från Grameen Bank. Hur fattigdom, sårbarhet och samhällsstatus förändrats för fyra kvinnor i Bangladesh

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att låna från Grameen Bank. Hur fattigdom, sårbarhet och samhällsstatus förändrats för fyra kvinnor i Bangladesh"

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C Höstterminen 2003 Att låna från Grameen Bank Hur fattigdom, sårbarhet och samhällsstatus förändrats för fyra kvinnor i Bangladesh Handledare: Cecilia Lindholm Författare: Teresa Hansson Zaman Mohammed Shahiduz

2 Förord Vi vill med detta förord tacka några personer som har gjort denna uppsats möjlig att genomföra. Först vill vi varmt tacka de personer som genomförde våra intervjuer i Bangladesh och de som lät sig intervjuas. Givetvis vill vi också tacka vår handledare Cecilia Lindholm för hennes goda råd och synpunkter på uppsatsen och som med sin uppmuntran bistått med god handledning. Avslutningsvis vill vi rikta ett speciellt tack till våra vänner som har hjälpt oss med idéer, kritiskt tänkande och stått ut med oss under denna uppsatsperiod. Ni har varit ett värdefullt bollplank när det har varit motigt med uppsatsarbetet. Uppsala i januari 2004 Teresa Hansson Zaman Mohammed Shahiduz

3 Sammanfattning Bangladesh har 120 miljoner innevånare och minst 50% av dessa lever i mycket svår fattigdom. Grameen bank är en av de institutioner som försöker ändra på detta. Genom att låna ut små summer utan krav på säkerhet ger man även de fattigaste en chans att förbättra sina liv. 94 % av Grameen banks låntagare är kvinnor vilket är ovanligt per se - men särskilt ovanligt i ett så patriarkaliskt samhälle som Bangladesh där det för år sedan hade varit helt otänkbart. Även om det har skett stora förändringar under de senaste åren - framför allt i städerna - så har kvinnorna i Bangladesh fortfarande en mycket underordnad roll, vilket har sin grund i islam och de regler som finns för hur en kvinna ska bete sig. Kvinnan ses som en andra klassens medborgare som betraktas som fruar, mödrar eller döttrar inte som egna individer. Det ses också som en statusförlust för familjen att kvinnan ska arbeta utanför hemmet. Vi har studerat vilka effekter lån från Grameen bank kan få för den enskilda individens livssituation genom att intervjua fyra kvinnor i Bangladesh. De livssituationsförändringar vi valt att studera är lånens effekt på fattigdom, sårbarhet och kvinnornas ställning i familjen och i samhället. Inom alla tre områdena går det att se betydande skillnader före och efter det att lånen har beviljats. Vi får också stöd för dessa skillnader genom de vetenskapliga undersökningar som finns. Hos alla våra intervjupersoner kan man se tydliga skillnader i deras ekonomiska situation. De har inte blivit rika, men de är i alla fall mindre fattiga vilket visar att lånen uppfyller sitt syfte. Det har varit svårare att dra paralleller när det gäller sårbarheten, men vi kan se att vissa av de aktiviteter som kvinnorna valt att ägna sig åt kommer att minska deras sårbarhet. Vi tycker att det är glädjande att konstatera hur kvinnornas ställning har förbättrats i och med att de har beviljats lånen. De åtnjuter nu en helt annan status än tidigare både inom familjen och i samhället. De är med och fattar beslut i familjen som de tidigare inte fick säga någonting om, och de kan delta i samhället på helt andra villkor.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte Disposition Teorier kring fattigdom, sårbarhet och kvinnornas ställning Fattigdom och sårbarhet Kvinnornas ställning Bangladesh Bangladesh sociala struktur Kvinnornas situation Grameen bank Gruppformation och dess betydelse Metod Etik Intervjuer /5-03 Intervju med Nazma Akter 26 år /5-03 Intervju med Simu Begum 31 år /5-03 intervju med Ria Islam 29 år /5-03 Intervju med Asma Huda 27 år Analys Fattigdom och sårbarhet Kvinnornas ställning Slutsats Källförteckning Bilaga 1

5 1 Inledning Kan mikrokreditbanker som lånar ut små belopp till fattiga människor som inte kan ställa någon säkerhet för sina lån verkligen göra någon skillnad? För de flesta är det svårt att svara på då man varken har någon kunskap om mikrokreditbanker eller närmare kunskap om de fattiga länder som de framför allt finns i. Svaret beror också till stor del på vilka skillnader det är man tittar på. Hur gärna vi än skulle vilja är det tyvärr omöjligt att här studera alla effekter lånen haft för låntagarna när det gäller förändringar som skett efter det att lånen har beviljats. Vi har därför valt att studera vilken påverkan lånen har haft på tre områden låntagarnas grad av fattigdom och sårbarhet samt kvinnornas ställning i familjen och i samhället. Vår utgångspunkt är intervjuer med fyra kvinnor nere i Bangladesh som alla har blivit beviljade lån från en mikrokreditbank. Inom alla tre områdena går det att se skillnader före och efter det att lånen har beviljats för de fyra kvinnorna. Vi får också stöd för dessa skillnader genom de vetenskapliga undersökningar som har gjorts. Vi väljer att göra vår studie i Bangladesh. Utöver att vara ett fattigt samhälle men stora ekonomiska svårigheter, så är Bangladesh också väldigt patriarkaliskt (Gibbons, 1999), vilket gör att det lämpar sig extra väl när det gäller att studera kvinnornas roll. I Bangladesh verkar Grameen Bank som är pionjärer inom mikrokreditområdet, och även om det finns flera liknande organisationer i dag i Bangladesh så har ingen annan har blivit vetenskapligt belyst i samma omfattning och har inte heller samma höga andel kvinnliga låntagare. 1.1 Problemformulering Mikrokreditbanker är banker som lånar ut små belopp till fattiga låntagare. Dessa låntagare saknar säkerheter för att garantera sina åtaganden, vilket mikrokreditbankerna kompenserar genom till exempel något högre ränta samt speciella återbetalningsregler. Det talas om en win-win situation där både banken och låntagaren är vinnare. Vinsten ska uppstå genom att långivare tjänar pengar på räntorna och på att låntagare får tillgång till lån som kan ta dem bort från den absoluta fattigdomen. I många av de studier som har gjort så visar det sig dock att denna win-win situation mellan långivare och låntagare som målas upp när det gäller mikrokreditbanker inte (alltid) går att verifiera genom undersökningar (Morduch, 1999). De visar i stället att mikrokreditbankerna är lyckosamma i att nå de fattiga, har godkända resultat Sidan 5 av 28

6 när det gäller att nå de sårbara men inte alls lyckas med att nå de som är mest utsatta i samhället de sårbara fattiga (Amin m.fl., 2002). Det finns många olika definitioner av fattigdom. Världsbankens definition av en mycket fattig människa är en person som har mindre än en dollar att leva av per dag (www.sida.se). I den undersökning vi refererar till definieras ett hushåll som fattigt om det har låg konsumtionsnivå och som sårbart om det är oförmöget att utjämna konsumtionen vid en fluktuerande inkomst. Definitionen av sårbarhet vidgas genom att ta i beaktande om familjen kan försäkra sig mot hushållsspecifika chocker till exempel sjukdom eller naturkatastrofer. Detta gör att både rika och fattiga hushåll kan definieras som sårbara det är bara det att effekterna blir olika. (Amin m.fl., 2002.) Både fattigdom och sårbarhet går att mäta i monetära termer. När det gäller att mäta hur ställningen för kvinnan i samhället har förändrats finns det åter igen många olika parametrar att välja mellan att studera. Vi väljer att fokusera på hur stort inflytande kvinnan har på de ekonomiska besluten i familjen, hur männen och kvinnornas attityder till varandra har förändrats inom familjerna, och hur kvinnans status har förändrats i det samhälle hon lever i. De parametrar vi valt att studera är alltså förändringar avseende fattigdom och sårbarhet samt ställningen i familjen och i samhället. Vi väljer att titta på dessa tre parametrar utifrån ett kvinnoperspektiv. Effekterna av lånen är nämligen olika för kvinnor och män och vi finner kvinnornas situation intressantast av två anledningar; dels för att Bangladesh är ett patriarkaliskt samhälle där kvinnans roll är underordnad vilket gör förändringarna mycket viktigare, och dels för att Grameen Bank har en ovanligt hög andel kvinnliga låntagare vilket gör att bankens resultat i stor utsträckning är densamma som resultaten för lån till kvinnor. 1.2 Syfte Vi vill utifrån fyra intervjuer med kvinnliga låntagare i Bangladesh studera hur livssituationen för Grameen banks låntagare förändrats efter det att de beviljats sina lån. De livssituationsförändringar vi är intresserade av är graden av fattigdom och sårbarhet, samt hur kvinnornas ställning i familjen och i samhället har förändrats. Syftet är också att se vilka paralleller det går att dra mellan resultaten från dessa intervjuer och rådande forskning inom området. Sidan 6 av 28

7 1.3 Disposition Efter inledningen, problemformulering och syftet med denna uppsats kommer vi att gå in i mer detalj på de teorier vi valt att titta närmare på när det gäller fattigdom, sårbarhet och kvinnornas ställning i familjen och samhället. Efter det kommer ett kapitel om Bangladesh där vi framförallt vill påvisa kvinnornas situation och sedan ett om Grameen Bank där tanken är att läsaren ska få en grundläggande kunskap om banken och vad mikrokreditlån innebär. I kapitel fem redogör vi för metodval och pratar om etik, och i kapitel sex kommer de intervjuer som vi har valt att genomföra. Avslutningsvis kommer en analys där vi kopplar teorierna till våra intervjuer och slutligen en sammanfattning. 2 Teorier kring fattigdom, sårbarhet och kvinnornas ställning För att kunna göra antaganden om mikrokreditlånens betydelse för de fyra kvinnor vi har intervjuat har vi studerat forskning som har gjorts på området. 2.1 Fattigdom och sårbarhet I en artikel har Amin, Rai och Topa studerat två byar i Bangladesh för att studera i vilken utsträckning program som Grameen Bank lyckas nå de relativt fattiga och sårbara. Ett hushåll definieras som fattigt om det har låg konsumtionsnivå och som sårbart om det är oförmöget att utjämna konsumtionen om man står inför fluktuerande inkomster. Sårbarhetsbegreppet vidgas dessutom ytterligare genom att ta med om man kan försäkra sig mot hushållsspecifika chocker som till exempel sjukdomar. Detta gör att både rika och fattiga hushåll kan definieras som sårbara det är bara det att effekterna blir olika. Artikeln tar hänsyn till både fattigdom och sårbarhet och mäter dessa separat. I artikeln mäter man sårbarhet på basis av ett riskandelstest. I stället för att ta i beaktande utjämnande mekanismer som till exempel lån, gåvor, besparingar eller försäljning av tillgångar så definierar man sårbarhet som summan av inkomster minus konsumtion. Sårbarhet ska alltså inte förväxlas med variation i konsumtion. (Amin m.fl., 2002.) Sidan 7 av 28

8 Konsumtion mättes med två olika mått i undersökningen. Matkonsumtionen inkluderar både egenhändigt producerade varor, köpta varor och mat i form av lön eller gåvor. Övrig konsumtion talar om utgifter för service och andra icke beständiga varor som till exempel tobak och mediciner. Som inkomst definieras både inkomst som hade kunnat komma från egen produktion av till exempel jordbruksprodukter men som aldrig sålts, av försäljningsintäkter, handel eller hyresinkomster. Till totala intäkter räknas också bruttovinster och lön. (Amin m.fl., 2002.) Artikeln visar att mikrokreditprogrammen är framgångsrika när det gäller att nå de fattiga, men mindre framgångsrika när det gäller att nå de sårbara. När det gäller att nå den grupp som lider störst risk att falla i armod de fattiga sårbara så är programmet inte alls framgångsrikt. Resultaten visar till och med att de fattiga sårbara är exkluderade från hjälp i den fattigare av de två undersökta byarna. Att nå de fattiga sårbara ses som en avgörande strategi för att åstadkomma en minskning av fattigdomen i ett land, och att skydda de fattiga sårbara är dessutom ett explicit mål för mikrokreditutövare. Trots detta lyckas alltså inte mikrokreditinstituten bättre. (Amin m.fl., 2002.) Undersökningen visar mer i detalj när det gäller fattigdom att hushåll som var med i mikrokreditprogrammet 1995 var fattigare än de som inte gick med. Den genomsnittliga konsumtionen för medlemmar var lägre än för icke medlemmar. Undersökningen visar också att andelen fattiga som är med i programmet är högre än den genomsnittliga andelen i de två byarna. Detta sammantaget visar att sannolikheten att vara under gränsen för fattigdom är större för de som fick ett lån än för ett slumpmässigt utvalt hushåll. Slutligen visar undersökningen när det gäller fattigdom att ha mer land inte är signifikant associerat med en lägre sannolikhet att gå med i ett program, så bara för att programmet når de konsumtionssvaga så finns det inga bevis för att de når de som relativt saknar landegendomar. (Amin m.fl., 2002.) Det är svagare bevis för att hushåll som var med i mikrokreditprogrammet 1995 var sårbarare än de som inte gick med. Undersökningen visar att sårbarhet inte är någonting som signifikant ökar ett hushålls sannolikhet att gå med i programmet om vi rensar bort effekterna av fattigdom och andra hushållskarakteristika. Det går dock att se tendenser i studien, vilket gör att forskarna anser det rimligt att anta att medlemskap i mikrokreditprogram antingen Sidan 8 av 28

9 minskar ett hushålls sårbarhet eller lämnar den oförändrad. Resultaten visar också att kvinnligt ledarskap i familjen ökar risken för att hushållet ska definieras som sårbart. Det kan vara fallet att de hushållen har större sannolikhet att vara riskundvikande än deras manliga motsvarigheter, vilket kan få effekter på resultaten. (Amin m.fl., 2002.) Som väntat är sannolikheten för sårbarhet större hos fattiga familjer än hos rika, men mikrokreditbankerna verkar inte nå de sårbara fattiga i den relativt rikare byn och i den relativt fattigare byn verkar de vara helt exkluderade. Med andra ord så verkar fattiga hushåll som går med i programmet ha bättre tillgång till försäkringar och andra utjämnande mekanismer än de som inte är med. De sårbara fattiga väljer antingen att inte delta i programmet eller så är de exkluderade och det finns bevis för att det är det senare som gäller då banktjänstemän uttalat sig om att de letade efter icke hopplösa fall där risken för misslyckande är mindre. (Amin m.fl., 2002.) Även andra undersökningar har visat att könet har betydelse vid deltagande i mikrokreditprogram. Man har då bland annat undersökt variabler som arbetskraftstillgång, skolgång, hushållsutgifter och familjens tillgångar. När det gäller till exempel utgifterna för hushållet påvisas en positiv effekt om det är kvinnan som står som låntagare genom att konsumtionen kan öka med 18 taka för varje ytterligare 100 taka som lånas, men bara med 11 taka om låntagaren är en man. (Pitt & Khandker, 1998.) En svensk krona är i dagsläget ungefär 8 taka (www.valutakurs.se). Sammanfattningsvis kan alltså sägas att mikrokreditprogrammen är framgångsrika när det gäller att nå de fattiga, men att det är svagare bevis för att de också når de som är sårbara. Den mest utsatta gruppen de fattiga sårbara nås i dagsläget inte alls av mikrokreditprogrammen. 2.2 Kvinnornas ställning Det finns många olika parametrar att undersöka när det gäller hur kvinnornas ställning har ändrats i och med att de fått tillgång till mikrokreditprogram. Sidan 9 av 28

10 Det finns en undersökning som presenterades i år som tydligt visar att det finns bevis för att kvinnors deltagande i mikrokreditprogram bidrar till att öka kvinnornas möjligheter att delta på samma villkor som männen i samhället. Att delta i programmen bidrar till att kvinnorna får spela en viktigare roll när det gäller att fatta beslut rörande hushållet, får större tillgång till finansiella och ekonomiska resurser, de får ett större socialt nätverk, får en starkare förhandlingsposition gentemot sina män och slutligen att deras rörlighet ökar. Det finns också tecken som visar på att kommunikationen i familjen ökar när det gäller familjeplanering och familjeangelägenheter. Effekterna av att männen i familjen får låna på kvinnornas möjligheter att delta på samma villkor i samhället var i bästa fall neutralt men oftare tydligt negativt. Det går att se tydliga negativa effekter för kvinnorna om det är männen som lånar inom till exempel rörlighet, tillgång till sparade medel och ekonomiska resurser och möjligheterna att ta hand om hushållets affärer. (Pitt m.fl., 2003.) Lån beviljade till kvinnor har positiv och signifikant effekt på det latenta bemyndigandet när det gäller kvinnors självständighet vid inköp. De ökar också sannolikheten att mannen anser att kvinnan kan köpa annat än konsumtionsvaror utan att få hans tillstånd. I motsats står när det är mannen som beviljas krediten. Krediten har då en negativ påverkan på kvinnors självständighet vid inköp. Lån beviljade till kvinnor har också positiva och signifikanta effekter när det gäller kvinnans tillgång till, och kontroll över, de ekonomiska medlen. Sannolikheten ökar till exempel för att mannen säger att kvinnan har en egen inkomst, att kvinnan också säger att hon har en egen inkomst och att hon har egna besparingar - över vilka hon dock inte alltid har kontroll. (Pitt m.fl., 2003.) Attityder är alltid svårt att mäta, men de är väldigt intressanta här då det visar sig att tillgången till mikrokreditprogrammen får en så signifikant effekt. Lån till kvinnor ökar både sannolikheten för att en man ska beskriva sin fru som intelligent och att kvinnan inte ska se sin man som överlägsen henne. Sannolikheten ökar också för att männen ska se på kvinnlig frigörelse som någonting positivt till exempel uttryckt i att krediten bidrar till ett bättre samhälle och förbättrad ekonomi för familjen. Manlig kredit å andra sidan minskar sannolikheten för att mannen ska säga att kvinnan är smartare än honom eller att hon är lika intelligent. (Pitt m.fl., 2003.) Sidan 10 av 28

11 Det går alltså att dra slutsatsen att lånen får en positiv effekt på kvinnornas situation om man studerar deras möjlighet att vara med och fatta beslut i familjen och att delta i samhället på mer jämlika villkor. 3 Bangladesh Bengalen, dagens Bangladesh, uppstod omkring tusen år före Kristus då folket Bang bosatte sig på det stora deltat som Ganges och Brahmaputra bildar på väg ut i Bengaliska viken. Landskapet tillhör jordens bördigaste tack vare slammet från de två floderna. Här bor idag 120 miljoner människor på en tredjedel av Sveriges yta. Större delen av befolkningen bor på landsbygden och ungefär 80 % är muslimer och resten är hinduer eller kristna. Två tredjedelar av befolkningen arbetar inom jordbruket som står för en dryg tredjedel av BNP. (Islam, 1992.) Landet drabbas ofta av naturkatastrofer, översvämningar och torka vilket medför ojämna skördar och en större sårbarhet hos befolkningen. Minst 50 % av befolkningen lever i mycket svår fattigdom och är under- eller felnärda. (Islam, 1992.) Dessutom är 40% av befolkningen arbetslös eller saknar tillräcklig sysselsättning (www.cia.gov). 3.1 Bangladesh sociala struktur I många utvecklingsländer är det sociala systemet karakteriserad av en stratifikation, det vill säga är inte uppdelat enbart efter klasstillhörighet utan också efter kön. I Bangladesh föreligger det en speciell uttalad social hierarki. Klassystemet är indelat i en överklass dit väldigt rika personer hör, en medelklass med familjer som har inkomster och utgifter som går ihop och en underklass med fattiga personer. Den ekonomiska och politiska kraften är huvudsakligen baserad på ägande av land. Detta är väldigt viktigt att ta med i beräkningen när man tittar på samhällseffekter av till exempel strukturprogram för att öka produktiviteten i samhället eller av institutioner som Grameen Bank. Effekterna tenderar nämligen att bli väldigt olika beroende på vilken grupp man vänder sig till. (Shams, 1997.) Sidan 11 av 28

12 3.2 Kvinnornas situation Den bengaliska kvinnan är av tradition betraktad som andra klassens medborgare jämfört med männen. Kvinnorna blir sällan tilltalade efter deras namn utan de betraktas bara som fruar och mödrar eller systrar. Men samtidigt är de också jordbrukare, risförsäljare, mjölkförsäljare och ibland även affärsägare. Trots detta blir de sällan betraktade som egna individer i männens värld. (Islam, 1992.) I jämförelse med pojkar så är flickorna mycket eftersatta. Flickor tvingas jobba redan vid en ålder av sex eller sju. De får sällan möjligheter till viktig skolgång och utbildning. I det Bengaliska samhället blir flickor oftast bortgifta vid en ålder av år beroende på om flickornas föräldrar kan betala hemgift eller inte. Giftermålet är ett arrangemang som sker efter brudens och brudgummens föräldrars önskemål. Månggifte är även ett vanligt fenomenen i Bangladesh. Anledning brukar oftast vara brist på söner. Klarar inte en kvinna av att föda en son så är det inte osannolikt att hon blir övergiven. Detta gör kvinnor extra sårbara i samhället. (Islam, 1992.) Det beteende som den muslimiska tron kräver av kvinnan kan härledas till purdah. Purdah talar om det moraliska tvånget för kvinnan att leva i tillbakadragenhet, underkastelse och anständighet. Purdah är en islamisk tradition som praktiseras i Bangladesh bland den muslimiska majoriteten. Purdah betyder egentligen förhänge eller slöja, men termen används till att designa det riktiga sättet att bete sig för kvinnor. Purdah gäller för kvinnor utanför hemmen. Så fort de lämnar hemmet, ska de vara beslöjade från topp till tå. I Bangladesh manifesteras purdah efter strikta regler vad det gäller kvinnlig rörelsefrihet utanför hemmen. Skillnaderna mellan synen på kvinnor på landet och i städerna är stor. I städerna praktiseras purdah inte alls lika strikt längre utan där åtnjuter kvinnorna redan större friheter och deltar i arbetslivet på helt andra villkor. På landet där befolkningen är övervägande fattig praktiseras dock purdah mycket strikt. (Islam, 1992.) I Bangladesh jobbar män huvudsakligen inom jordbruket som arbetare eller producenter av jordbruksprodukter. De är likväl ansvariga för försäljning och inköp av jordbruks produkter på marknaden. Kvinnorna å andra sidan är inskränkta till aktiviteter som kan ske i hemmet, som till exempel tillagning av mat som blir såld i byn eller på marknaden. De har också hand Sidan 12 av 28

13 om små kreatursbesättningar och andra extremt lågavlönade arbeten så som spinning, vävning och syarbeten. Fördelen med hemarbeten är att de går ihop med kvinnans uppgifter som hustru och moder samtidigt som hon kan hålla sig till purdah. Den isolation som denna uppdelning innebär leder till att kvinnorna i Bangladesh känner sig maktlösa och osäkra i den manliga världen. Det förekommer även att kvinnor går till marknaden som försäljare, men dessa kvinnor är såna som inte längre utgör något hot för samhället, dvs. kvinnor som är över år. (Islam, 1992.) På grund av den ökande fattigdomen i landet så har kvinnor dock blivit allt mer tvingade att träda in och bli en del av den manliga världen. Men det gradvisa öppnandet av marknaden skapar ändå en konflikt då den till viss del sker under tvång. Anledningen är att purdah fortfarande står som en norm till rätt uppträdande. Detta leder i sin tur till att kvinnorna på den manliga arbetsmarknaden gör en märkbar statusförlust. De utsätts för psykiskt stress och osäkerhet. Normalt sett hänger hela familjens rykte på kvinnans osynlighet. Den andra sidan av myntet är den möjlighet till social förändring och utveckling som kvinnorna erhåller på grund av deras deltagande i den manliga arbetsmarknaden, vilket gör att den ses med positiva ögon av vissa. (Rukh, 1995.) 4 Grameen bank Grameen bank grundades 1977 av ekonomiprofessorn Muhammad Yunus som ansåg att vägen ut ur fattigdom var disciplin och inte beroende. Han funderade kring hur man skulle kunna ge kredit till de som behövde det mest, det vill säga de fattiga, som saknar säkerhet att lämna för sina lån. Yunus ansåg att lösningen till denna fråga var att skapa lånekanaler genom rika förmedlare som sig själv som kunde låna ut pengar till en rimlig ränta. (Yunus, 1994.) Yunus utgick från att om individuella lånetagare fick tillgång till krediter så skulle de själva kunna utnyttja marknaden och själva kunna komma på bra lösningar till inkomstgenererande aktiviteter som till exempel krukmakeri, skrädderi, kreatursförsäljning och marknads- och transportservice. Experimentet lyckades mer än väl och återbetalningsgraden var förvånansvärt hög, vilket ledde till att Yunus bestämde sig för att med statlig hjälp starta en mikrokreditbank för de fattiga. I början så vände sig Grameen bank till både män och kvinnor, men det visade sig vara svårt eftersom kvinnorna inte ville delta, eller så var de rädda för att Sidan 13 av 28

14 låna pengar. Efter viss uppmuntran så ökade dock antalet kvinnliga låntagare successivt. Efter Grameen banks tillkomst 1977 så tog det sex år att komma upp till när det gällde kvinnliga och manliga låntagare. Allt eftersom åren gick så visade det sig vara mer positivt med fler kvinnliga låntagare, eftersom när en kvinnas inkomst ökar så är barnen de första som får omedelbar nytta av det vilket ger stora samhällsekonomiska effekter. En kvinna ser framåt i framtiden med en planerad strategi till att förbättra familjens situation. Män å sin sida sätter inte så stort värde på sådana saker, utan prioriterar mer att kunna spela och dricka. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) Kvinnorna har också färre andra möjligheter att ta lån och har en mindre rörlighet vilket gör dem bättre som kunder (Morduch, 1999). Dessa tendenser har lett till att Grameen bank har valt att inrikta sig mer på att hjälpa kvinnorna eftersom de är bättre på att skapa bestående förändringar i hushållet, (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999) men också för att de mer sällan missar sina betalningar. I Grameen Banks fall så kämpade 15,3% av männen med sina betalningar (dvs. missade några avbetalningar innan den slutliga återbetalningen) men bara 1,3% av kvinnorna (Morduch, 1999). Idag är så många som 94 % av Grameen banks låntagare kvinnor (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999). 4.1 Gruppformation och dess betydelse När man vill bli medlem inom Grameen bank så söker man antingen upp banken eller så når de bankanställda en via de olika informationsmöten som man har. Via informationsmötena försöker Grameen Bank nå de fattigaste av de fattiga. Målgruppen man söker är familjer som äger mindre än 0.5 hektar odlingsbar mark eller förmögenheter som tillsammans inte är värda mer än en hektar mark. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) För att kunna bli medlem inom Grameen bank och få lån så måste man bilda en grupp på fem stycken som har liknande ekonomiska och sociala förhållanden. Man måste även bo i samma by och ha ömsesidigt förtroende för varandra. Ett undantag finns och det är att man inte kan bilda grupp med någon som man har nära släktförhållanden till, som till exempel man-hustru eller mor-dotter. Man kan ha släktförhållande till någon på samma center (ungefär som bankkontor), men inte i den egna gruppen. Anledning till att man har sådana regler är på grund av att det annars kan finnas risk för att familjemedlemmar inom samma grupp inte tar Sidan 14 av 28

15 varandra på allvar. Det kan även finnas risk för exploatering och mansförtryck. Alla grupper som bildas i dagsläget består bara av ett kön, dvs. de består av enbart män eller kvinnor. På samma center kan det dock finnas grupper av olika kön. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) Efter att ha bildat en grupp på fem stycken måste man sedan utse en ordförande som för gruppens talan utåt och en sekreterare. Båda väljs för ett år i taget. Återval kan inte ske förrän alla i gruppen har fått pröva på hur det känns att vara ordförande och sekreterare. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) När en grupp har skapats så följer det en intern träning där man får lära sig Grameen Banks regler och värderingar. För att kunna få ansöka om ett första lån måste alla i gruppen kunna dessa regler. Man måste även kunna signera sitt namn. Normalt tar det en till två månader från det att gruppen har bildats till det att man erhåller sitt första lån. Det börjar med att två av gruppens fem medlemmar får låna först. Därefter övervakar man två månader och ser om dessa två kan göra sina delbetalningar i tid. Kan de det så får ytterligare två av gruppens medlemmar låna. Den siste som erhåller lån från Grameen bank är ordförande för gruppen. Det är upp till gruppen att se till så att var och en betalar tillbaka i tid. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) Som grupp måste man sedan tillhöra ett center. Ett center består av 8 grupper, dvs. 40 stycken medlemmar som samlas vid en gemensam mötesplats varje vecka. Vid ett center så måste ordförandena för varje grupp även rösta fram en ordförande och en biträdande ordförande för centret. Även dessa väljs för ett år i taget. Centrets ordförande har till uppgift att bl.a. öppna mötet, föra fram problem och synpunkter samt avsluta mötet. Vid centrets veckomöten betalar alla åtta grupperna sina delbetalningar på de lån man tagit och avlägger rapport till centermanagern. Dessa återbetalningar sker regelbundet med små summor, och börjar bara några veckor efter det att lånet har beviljats. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) Grameen banks lån är individuella, men gruppen i sig står som borgenär för de individuella lånen som tas. Klarar inte en av gruppmedlemmarna av att betala sin delbetalning, så måste alla de andra i gruppen ställa upp och betala. Betalas inte delbetalningarna i tid varje vecka så stängs hela gruppen av från vidare lån. På grund av detta så sker det också varje vecka Sidan 15 av 28

16 betalningar till fonder som kan användas vid till exempel längre sjukdom. Utan dessa fonder hade grupperna blivit allt för sårbara. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) När det gäller gruppgemenskapen så har den en står betydelse både för Grameen bank och medlemmarna. För Grameen bank skulle det vara väldigt svårt att kunna övervaka och kontrollera alla enskilda låntagare, men som grupp blir det mycket lättare. När det gäller den enskilde individen så innebär gruppgemenskapen ett ökat skydd. Han eller hon får det lättare att till exempel kunna stå emot lurendrejare. Gruppgemenskapen i sig ger även en inre styrka där gruppmedlemmarna stöttar varandra och ger tips och idéer så att alla i slutändan blir vinnare. Som grupp klarar man även av att gör aktiviteter och arbeten som skulle vara en omöjlighet för de enskilda gruppmedlemmarna. (Yunus & Jolis, 1998; Gibbons, 1999.) Grupplånen bidrar också till en mekanism som uppmuntrar låntagare att satsa på aktiviteter med låg risk framför hög, vilket annars hade kunnat underminera bankens förtjänster och fortlevnad (Morduch, 1999). Nu för tiden förekommer det att många Grameen Banks grupper och Centers går ihop kollektivt och köper in exempelvis skördemaskiner och jordfräsare, vilket skulle vara en omöjlighet för enskilda individer (Olofsson, 1993). Grupplånen har också en specifik könsfördel så till vida att de innebär en fördel för kvinnor som männen inte har någon glädje av. Även om motparten i banken är en man, så blir det lättare för kvinnan att interagera med honom i sällskap av en större grupp kvinnor än vad som annars varit möjligt. I många fall så är det gruppen som gör att kvinnorna över huvud taget kan låna utan allt för stor statusförlust. (Pitt & Khandker, 1998.) 5 Metod En kvalitativ metod har med skrivna eller verbala analysmetoder att göra, exempelvis tolkning av textmaterial, böcker, tidskrifter eller intervjuer. Ambitionen med en kvalitativ metod är att försöka hitta eller analysera mönster i vissa handlingar eller fenomen. (Starrin m.fl., 1991) Det försöker vi göra genom att jämföra en del av den forskning som finns kring Grameen Bank och bankens effekter på parametrarna fattigdom, sårbarhet och kvinnornas situation med de intervjuer vi valt att göra. Sidan 16 av 28

17 Information för genomförande av denna undersökning har inhämtats för det första genom intervjuer av personer nere i Bangladesh, för det andra genom information från artiklar, böcker, tidskrifter och internetkällor, allt i syfte att få en så bred bas som möjligt att utgå ifrån. Intervjuer med låntagare som kunde och var villiga att ställa upp genomfördes med hjälp av vänner till Zaman nere i Bangladesh. De använde sig av ljudbandspelare och skickade därefter kassetterna till Sverige där de översattes till svenska. De blev instruerade att använda sig av halvstrukturerade frågor med en öppen form, se bilaga 1. Halvstrukturerade intervjuer definieras som att man i förväg bestämt vilka ämnesområden som skall behandlas i intervjun och vilket slags information man önskar (Andersson, 1985). Man har emellertid inte bestämt den exakta formuleringen av frågor eller i vilken ordning olika teman skall behandlas, utan detta får anpassas från fall till fall beroende på hur samtalet utvecklas. Grameen bank nere i Bangladesh har också kontaktas och informerades angående denna studie varpå informationsmaterial som böcker, artiklar, broschyrer och statistik skickades hem. Vårt svåraste metodproblem har varit att välja vilka forskningsrapporter vi ska använda som referenspunkt till våra intervjuer. Vi har valt att välja rapporter från forskare som har blivit omnämnda i flera sammanhang och som innehar positioner på kända universitet eller institutioner. Vi har valt att acceptera deras metodurval och beräkningsgrunder, dels på grund av deras positioner, men också på grundval av de tidskrifter som de har blivit publicerade i. När det gäller urvalsförfarande så är det viktigt att kunna ha det klart för sig som forskare vad som skall studeras och avgränsas, eftersom problemställningen i sig kan avgöra hur lång tid man har på sig att genomföra en undersökning (Alvesson m.fl., 1994). Vi har haft en begränsad tid på oss, och också haft en begränsad möjlighet att välja de fyra personerna för våra intervjuer. Intervjupersonerna har blivit utvalda av Grameen Bank vilket gör att urvalet inte går att klassificera som representativt. De har med största sannolikhet valt låntagare som de anser vara lyckosamma fall. Vi tycker dock att det finns en relevans i de personer som de har valt för de faller inom ramarna för Grameens låntagare till exempel när det gäller bristen på ekonomiska medel. Från Grameen Bank fick vi en lista på uteslutande kvinnliga personer Sidan 17 av 28

18 som kunde tänkas vara intressanta att intervjua. Från denna lista valde de som hjälpte oss med intervjuerna ut fyra kvinnor vilket ger en viss slumpmässighet och talade för Grameen Bank om tid och datum för de tilltänkta intervjuerna. Intervjuarna fick av oss instruktionen att i början av intervjuerna presentera sig själva och läsa upp det brev Zaman skrivit till intervjupersonerna. Brevet var inte personligt och kunde därför läsas upp för alla de olika intervjupersonerna. 5.1 Etik Inom forskningen är det viktigt att tänka på de etiska aspekterna. Man får exempelvis inte skada, kränka eller utelämna en försöksperson som ingår i undersökningen. Som forskare ska man även ge undersökningspersonerna all den upplysning som de behöver för att kunna avgöra om de har lust att medverka eller ej. Det är väldigt viktigt att tänka på de eventuella konsekvenser och följder som en studie kan uppbringa. (Andersson, 1985.) För att kunna få tillgång till informationsmaterial från Grameen bank har vi varit öppna och ärliga och talat om för dem syftet med undersökningen och att vi studerar vid Uppsala Universitet. För att vara så försiktiga som möjligt och inte skada, påverka eller kränka de individer som ingår i denna undersökning, så har undersökningspersonerna fått all den information de behövt och önskat angående denna studie. Detta har de fått både från Grameen banks anställda och från våra intervjuare nere i Bangladesh. Vi har dessutom valt att anonymisera de låntagare vi har intervjuat genom att ändra deras namn och dölja varifrån de kommer. Detta har vi gjort då det annars vore mycket enkelt att identifiera dem. 6 Intervjuer Intervjuerna har skett hos fyra utvalda personer från olika områden bosatta i närheten av staden Kishoreganj. De personer som har genomfört intervjuerna för vår räkning nere i Bangladesh var Sajjad och Tofiq (killar) och Ropa (tjej). Det var av stor vikt att Ropa deltog vid intervjuerna. Det skulle ha varit väldigt svårt att kunna få intervjua kvinnliga personer på ett förtroligt sätt och kunna få personen att öppna sig helhjärtat inför en utomstående man om hon inte varit delaktig. Vi har valt att återge intervjuerna i berättarform, eftersom vi anser att det blir lättare för läsaren att ta dem till sig. Sidan 18 av 28

19 2/5-03 Intervju med Nazma Akter 26 år Från några skramliga bambuhyddor nordost om Kishoreganj hörs klappret av vävstolar. I hyddan sitter Nazma Akter och väver febrilt. När Sajjad kliver in i hyddan med Ropa blir Nazma först väldigt förvånad och blyg, men efter en snabb presentation av de två, samt informationen om besökets syfte, går det över i glädje och stolthet. Nazma blir väldigt glad för besöket eftersom hon nu har något extra som hon kan skryta om hos sina väninnor. De slår sig ner på en utlagd halmmatta och börjar intervjun. Nazma berättar med stolthet och glädje att idag är hon en person som tjänar mer pengar än sin man. Min status är mycket högre, säger hon. Jag behöver inte vara beroende av andra och be om pengar. Idag kan jag tala med myndighetspersoner, gå till banken, jag har råd att gå till sjukhus samt låta mina två flickor 6 och 8 år gå i skolan. Jag kan ställa krav. Men så var det inte tidigare, då var jag en fattig kvinna utan jord eller andra produktionsmedel. Min man tvingades jobba långa skift som cykeltaxichaufför för att få in pengar för dagen. Även om han jobbade långa skift, så blev det inte mycket över efter att ha betalt dagshyran för cykeltaxin. Ibland fick jag gå hungrig för att kunna låta barnen äta sig mätta. Men så är det inte nu. Att jag gick med i Grameen Bank var tack vare en kusin till mig som själv var medlem. I början tyckte byborna att det var skamligt att jag gick med i Grameen Bank, men det gick över till avundsjuka när vi började få det bättre och bättre. Nu är de flesta i byn medlemmar. Mitt första lån var på 2000 taka (250 sek) som jag använde till att föda upp höns och ankor. Efter ett tag när det visade sig att jag hade kunnat sköta mina återbetalningar fick jag ett nytt lån på 6000 taka. För dem köpte jag en vävstol. Varje dag brukar jag tillverka 5-7 stycken väskor som min man sedan tar med sig vid slutet av veckan till stan för att sälja för 27 taka/styck till olika affärer. Affärerna säljer dem i sin tur för 85 taka/styck. Det finns inga mellanhänder. De pengar som jag tjänar använder jag till att återbetala lånet, till att spara i en pensionskassa och till hushållet, berättar Nazma. Vid sidan av väsktillverkningen har jag som jag sagt tidigare en liten höns- och ankfarm, men jag har även köpt en liten bit jord där jag odlar lite grönsaker till försäljning. För de pengar vi fått in har min man även lyckats lösa ut cykeltaxin så nu behöver han inte betala någon hyra för cykeln. Sidan 19 av 28

20 När det gäller mina framtidsplaner så kommer jag att se till så att mina två flickor fortsätter att läsa på skolan. De skall ha klarat av gymnasiet innan jag ens tänker på att gifta bort dem. Ni förstår, ju högre utbildning de får desto bättre giftermålserbjudande kommer de också att få. Jag vill inte att de ska gifta sig vid tidig ålder och sedan behöva slita och lida som jag har gjort. När jag får in lite mer pengar kommer jag även att bygga ut huset eftersom barnen börjar bli äldre och det börjar bli trångt här inne. Att Nazmas liv förändrades radikalt efter att ha gått med i Grameen Bank framgick tydligt vid det här laget. Nazma hade mer som hon ville delge, men Sajjad och Ropa fick tyvärr avbryta intervjun, eftersom det började bli mörkt och de måste tänka på sin återresa tillbaks till Kishoreganj. De tackar Nazma för den tid hon ställt upp med och går sin väg. På väg ut från byn hör de återigen klappret från Nazmas vävstol. Nazma gifte sig redan vid 16 årsålder och som hemgift gav hennes far 3000 taka till brudgummen. Med de pengarna köpte han det hus de nu bor i. Redan från start var deras ekonomi väldigt dålig, men nu ser framtiden ljusare ut. 5/5-03 Intervju med Simu Begum 31 år Det var en lång väg att gå för Tofiq och Ropa, till Simu Begums by söder om Kishoreganj. Vägen var oframkomlig med cykeltaxi. Monsunregnet hade dragit fram tidigare under dagen vilket gjorde vägarna leriga och svårframkomliga. När de kom fram till Simus by blev de omringade av en skara nyfikna barn som undrade vilka de var. De frågade efter Simus hus. Det är hyddan där borta med dom nya blanka plåttaken, säger en pojke. Utanför hyddan sitter Simu och väntar på dem. När de kommer fram berättar hon att de var väntade eftersom hon dagen innan hade mött centerledaren som fått information om det tilltänkta besöket. Efter att ha schasat bort de nyfikna barnen tar Simu fram två pallar. De slår sig ner på gården och börjar intervjun. Simu berättar att hon kommer från relativt enkla förhållanden. Hon växte upp i en familj med tre bröder och fyra systrar. Själv har varken hon eller hennes systrar gått i skolan. Det gjorde bara hennes bröder, eftersom hennes föräldrar inte hade råd att låta alla gå i skolan. Hon gifte sig när hon var ca 17 år gammal. Till hemgift gav hennes far en cykel och 2000 taka i kontanter till brudgummen. Hennes man jobbade inom jordbruket och hade en egen bit jord Sidan 20 av 28

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Bilder från Bangladesh. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS

Bilder från Bangladesh. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com och på Facebook Nytt från styrelsen Rapport från årsmötet På årsmötet den 13 april

Läs mer

Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv

Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv Ta med: de urklippta lapparna med påståendena (3 personer, 3 påståenden om var och en) och pappret med facit +bakgrundsfakta. Gruppen ska dela in påståendena

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet:

Avkastning à la Hungerprojektet: Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Barn och ungas ekonomi

Barn och ungas ekonomi Barn och ungas ekonomi Innehållsförteckning Barn och ungas ekonomi... 4 Sammanfattning... 5 1. Ungas pengar... 6 1.1 Regelbunden vecko- och månadspeng... 6 1.2 Pengar vid behov och mot prestation... 7

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare

Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare REDOVISNING AV BIDRAG INOM TEATER Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare Tack för bidraget till min resa! Jag genomförde min

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. FOTO: ActionAid DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. Nya läromedel i San Carlos Alzatate, Guatemala. Du kan ge fler flickor en framtid Majoriteten av världens fattiga är kvinnor eller flickor.

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig 1 Tunadalskyrkan 150614 2 e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig Tänk att en text som är 3500 år gammal ändå kan kännas så aktuell. Man skulle kunna byta ut några av namnen mot nutida namn och få exakt samma

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer