Svar på Inspektionsmeddelande från besök på servicebostaden på Kerstinbodagatan 38, Katrineholm

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 18/2007 SVAR PÅ INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (2) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Handikappomsorgen VON/2007: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Agneta Carlsson, områdeschef AILI2007/14883 Arbetsmiljöverket Minke Wersäll Box LINGKÖPING Svar på Inspektionsmeddelande från besök på servicebostaden på Kerstinbodagatan 38, Katrineholm Arbetsmiljöverket genomförde den 17 april 2007 en inspektion på servicebostad Kerstinbodagatan 38, Katrineholm, hur arbetsgivaren följer gällande regler för arbetsanpassning och rehabilitering. En arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklade för individen. Arbetsmiljöverket begär svar före den 20 juni 2007 Nedan följer förvaltningens svar på påpekade brister och krav enligt punkt Rutiner vid sjukdom Arbetsmiljöverkets krav Arbetsgivaren ska ha rutiner för att tidigt ta kontakt med den som blir sjuk, så att arbetsgivaren så snart som möjligt får reda på om det behövs åtgärder för att den sjuke ska kunna återgå i arbete. Kontakten med arbetsplatsen kan också vara viktig för att den sjuke ska veta vad som händer på arbetsplatsen och känna sig uppmuntrad att komma tillbaka. När det finns kända rutiner för hur arbetsgivaren agerar när någon är sjuk vet arbetstagaren vad de kan förvänta sig, så att ingen känner sig kontrollerad eller orättvist behandlad. Brist Ni saknar kända rutiner för att hålla kontakt med arbetstagare som är sjuka. Krav Ni ska klargöra vilka rutiner som gäller vid sjukdom, så att det är tydligt hur ni håller kontakten med den som blir sjuk och vem som ansvarar för att kontakta den sjuke. Svar Kommunen har rehabiliteringsriktlinjer (se bilaga 1) med utgångspunkt från Katrineholms kommuns personalpolitiska program. I den framgår tydligt att arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att arbetstagaren ska kunna fortsätta arbeta. Ytterligare bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetsplatsen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt gällande Kerstinbodag.doc VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Postgiro Postadress: Telefon: vx Bankgiro KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer vard.omsorg@katrineholm.se

2 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 18/2007 SVAR PÅ INSPEKTIONSMEDDELANDE 2 (2) lagstiftning inom diskrimineringsområdet. Som chef i kommunen är man skyldig att genomföra rehabiliteringsutredning. Syftet är att arbetsgivaren tillsamman med den anställde ska klargöra om rehabiliteringsinsatser behövs, och i så fall vilka insatser som behövs för att en återgång i arbete ska vara möjlig. Arbetsgruppen har tillsammans med områdeschefen kommit överens om och skriftligt dokumenterat (se bilaga 2). Områdeschefen ringer tredje vardagen efter sjukanmälan till den sjuke. Därefter blir nästa kontakt efter en veckas sjukfrånvaro då arbetstagaren visar upp sitt läkarintyg för områdeschefen. Kontinuerliga kontakter tas från områdeschef till arbetstagare. Hur kontakterna ska vara gör arbetstagaren och områdeschefen upp tillsammans och dokumenterar och sätts in i personalakten tillsammans med läkarintyget. Kristina Ekstrand Per Enarsson Agneta Carlsson Vård- och omsorgschef Handikappomsorgschef Områdeschef Bilagor: 1. Rehabiliteringsriktlinjer 2. Rutiner vid sjukdom inom handikappomsorgen, område arbete/sysselsättning/autism

3 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 1 (11) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Agneta Carlsson, områdeschef Utdrag ur Katrineholms kommuns personalhandbok Rehabilitering Chefsansvaret Målet för varje chef bör vara, att i sin verksamhet ha ett så litet behov av rehabilitering som möjligt. Delar av ett förebyggande arbetsmiljöarbete kan vara; medarbetarsamtal ( samverkansavtalet ) aktiv personalvård ( handlingsplan ) kompetensutvecklingsplan - individuell och för hela enheten Det krävs att chefen tar i problemen tidigt samt har ett medvetet förhållningssätt i sitt arbetsledarskap. I Katrineholms kommun betyder det att man som chef är; Tydlig och rak i sin dagliga kommunikation med medarbetarna Visar respekt för varje individs unika behov Är öppen för flexibla och individuella lösningar, innan ett reellt rehabiliteringsbehov uppstår. Visar tillit till medarbetarens förmåga, att ta ansvar för sin arbetssituation och för genomförandet av de åtgärder rehabiliteringen kräver. Analyserar orsakssammanhang på ett objektivt sätt och med en helhetssyn på människan/medarbetaren. Flexibilitet och öppenhet är goda ord i rehabiliteringsarbetet. Tillsammans med ett väl fungerande system, för intern rörlighet, skapar vi förutsättningar för ett gott resultat i rehabiliteringsarbetet inom Katrineholms kommun. Intern personalrörlighet Intern rörlighet, ska stimuleras, för att kommunen ska kunna tillvarata de erfarenheter, kunskaper och möjligheter, som finns hos redan anställd personal. En fördomsfri och seriös prövning, ska ske, där en avvägning mellan verksamhetens kompetenskrav och den anställdes behov av arbetsbyte görs. Vid rekrytering, ska följande prioriteringsordning gälla: 1. Rehabiliteringsbehov 2. Omplaceringsbehov p.g.a. övertalighet 3. Deltidsanställdas önskemål om högre sysselsättningsgrad 4. Övrig intern rörlighet 5. Extern rekrytering inkl. företrädesberättigade enl. LAS Kerstinbodag.doc

4 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 2 (11) Rehabiliteringsriktlinjer Att utreda rehabiliteringsbehov Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för, att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom, får del av de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för, att arbetstagaren ska kunna fortsätta arbeta. Ytterligare bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet, att anpassa arbetsplatsen, finns i Arbetarskyddsstyrelsens (numera Arbetsmiljöverket) föreskrifter 2001:1 och 1994:1 samt gällande lagstiftning inom diskrimineringsområdet. Som chef i Katrineholms kommun, är du skyldig att genomföra rehabiliteringsutredning: Vid sjukskrivning som kommer att pågå i 28 kalenderdagar eller längre Så snart som möjligt från sjukskrivningens start Vid upprepad korttidsfrånvaro - Mer än fem gånger per år När den anställde själv begär det När du av andra skäl finner det nödvändigt Genomför gärna utredningen i form av ett medarbetarsamtal När den medicinska utredningen slutförts och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska startas (se nedan). Rehabiliteringsutredningen Syftet med rehabiliteringsutredningen är, att arbetsgivaren tillsammans med den anställde, ska klargöra om rehabiliteringsinsatser behövs och i så fall vilka insatser som behövs, för att en återgång i arbete ska vara möjlig. Chefen är ansvarig för att: - Initiera rehabiliteringsutredningen - Informera om vilka rättigheter och skyldigheter parterna har i detta arbete. - Informera om, att facklig förtroendeman kan delta i rehabiliteringsarbetet. - Dokumentera rehabiliteringsarbetet samt se till att utredningen kommer till Försäkringskassan inom 8 veckor. Om utredningen inte är klar inom 8 veckor, ska Försäkringskassan kontaktas. Stöd till chefen i detta arbete kan fås genom personalkontorets beteendevetare och personalspecialister inom arbetsmiljö och rehabilitering. Den anställde är ansvarig att: - Delta i rehabiliteringsutredningen - Kontakta facklig företrädare om så önskas

5 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 3 (11) Försäkringskassan är ansvarig att: - Vid behov informera om rättigheter och skyldigheter i LAF. Tänk på att. Samtliga som deltagit i rehabiliteringsutredningen ska underteckna den. Har man delade meningar om orsak och verkan, så är det viktigt att beskriva bägge sidor i utredningen. Sekretess gäller i det personalsociala arbetet. Det är viktigt, att få med alla aspekter som påverkar hälsan/arbetsförmågan, inte bara sådant som rör arbetet och anställningen. Enligt samverkansavtalet är det chefens ansvar, att alla som är anställda på arbetsplatsen får information och inbjudan att delta i aktiviteter på arbetsplatsen. Inom varje arbetslag, är det bra om man på ett arbetsplatsmöte enats om vilka rutiner gruppen ska ha, när någon är frånvarande. Rehabiliteringsbehov föreligger Om arbetsgivaren och arbetstagaren vid rehabiliteringssamtalet kommer fram till, att ett behov av arbetslivsinriktad rehabilitering föreligger, ska en handlingsplan för återgång till arbete upprättas. Av handlingsplanen ska framgå Målet med handlingsplanen (ex återgång i ordinarie arbete, eller omplacering till annat arbete inom kommunen) Vilka rehabiliteringsåtgärder som ska genomföras (ex kontakt med företagshälsovård) Under vilken tidsperiod rehabiliteringsinsatserna ska genomföras (efter tre till sex månader bör handlingsplanen vara genomförd) Vem som ansvarar för genomförandet av insatserna, arbetsgivarens eller den anställde. Tider för uppföljningsmöten när handlingsplanen ska revideras. Arbetsgivaren och arbetstagaren samt i förekommande fall facklig förtroendeman, ska underteckna handlingsplanen. Arbetstagaren är skyldig, att genomföra det man kommit överens om i handlingsplanen. Chefen är skyldig, att informera om att rehabiliteringsutredningen kan komma att avslutas om arbetstagaren utan godtagbara skäl, avbryter eller inte medverkar i de åtgärder som anges i handlingsplanen, dvs inte deltar i sin rehabilitering.

6 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 4 (11) Avslutet, ska vara formellt och dokumenteras i form av, minnesanteckningar och/eller protokoll undertecknat av arbetstagaren, chefen och facklig förtroendeman. Innan initiativ till avslut tas, ska samråd ske med personalkontoret. I och med avslutet, har Katrineholms kommun fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Har arbetstagaren arbetsförmåga av betydelse, ska arbetstagaren återgå i arbete. Omplacering till annat arbete, ska ske inom anställningsavtalets ram, om inte annan överenskommelse gjorts med den anställde. Deltar arbetstagaren inte i sin rehabilitering, saknar arbetstagaren arbetsförmåga och/eller återgång i arbete inte är möjlig, kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. Kontakta i sådant fall personalkontoret för omplaceringsutredning. Om ingen omplaceringsutredning gjorts av personalkontoret, föreligger heller ingen saklig grund för uppsägning. Tänk på att.. Det är arbetsgivaren som avgör vilka insatser som ska tas i anspråk, inom ramen för vårt företagshälsovårdsavtal. Det är i rehabiliteringsutredningen behovet av fortsatta stödinsatser ska klargöras. Arbetsgivaren finansierar inte sådana insatser som annan huvudman ansvarar för. Rehabiliteringsarbetet börjar alltid i egna gruppen och målsättningen i ett rehabiliteringsärende ska vara, att vederbörande ska erbjudas möjlighet att stanna i gruppen. Det enkla är oftast det geniala. Berörda personer har oftast mycket goda idéer själva om vad de kan och vill. Är klimatet i gruppen öppet och respektfullt, så brukar det lösa sig. Nästa gång är det någon annan som behöver hjälp. Arbetsträning/prövning är ett hjälpmedel i rehabiliteringsarbetet. Innan en sådan insats startar, måste kontakt med FK vara etablerad. Arbetsträningen/prövningens syfte, är att utreda hur stor arbetsförmåga man har eller inte har. Visar man arbetsförmåga, avbryts insatsen i samma omfattning och den anställde ska ha lön för sitt arbete, istället för rehabiliteringspenning. Det är viktigt att alltid ha klart för sig var den anställdes arbetsuppgifter ska fullgöras, redan innan en arbetsträning/prövning startar. Den enhet där man har sin placering vid sjukskrivningstillfället, har ekonomiskt ansvar, tills man är omplacerad till annan tillsvidare tjänst. Om det, av mycket goda skäl, inte är möjligt att stanna i sin ordinarie grupp, är det lösningar inom förvaltningen som prövas. Alla chefer, måste vara generösa i sitt sätt att se på vår tillsvidareanställda personal. Rehabiliteringsarbetet måste dokumenteras i sin helhet. Kan man inte återgå till ordinarie arbetsuppgifter, ska skälen för detta noga anges och vilka åtgärder som vidtagits, för att undanröja

7 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 5 (11) eventuella hinder för återgång ska dokumenteras. Den anställdes ställningstaganden till olika erbjudanden, ska dokumenteras och motiveras. Finns det erbjudanden den anställde avböjt, är det särskilt viktigt att dokumentera detta, samt att informera berörd facklig organisation. Den anställde, ska ha skälig betänketid för de erbjudanden som lämnas. Vi har inte skyldighet att skapa tjänster. Vid varje rekrytering, bör en vakansanalys göras, där man bedömer vilken kompetens man behöver framåt i tiden. Det är viktigt, att väga in interna sökandes möjlighet att under hand erhålla den kompetens som krävs, även om den anställde inte vid rekryteringstillfället besitter den. Varje enhet bör lika generöst ta emot någon, som att släppa ifrån sig en medarbetare, som av olika skäl inte fungerar. Erfarenheten säger, att en person som saknat arbetsförmåga på ett ställe, mycket väl kan ha det på en annan enhet, där man kommer in med nya förutsättningar och förväntningar. När förvaltningens möjligheter är prövade utan framgång, så kan personalkontoret göra omplaceringsutredning, för att utreda möjligheterna till fortsatt arbete inom annan förvaltning. Förutsättning för rätt till omplacering och företrädesrätt till annat arbete, är alltid att man har den kompetens som arbetet kräver. Stödinsatser kan vara; Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstidens förläggning Samtalsstöd vid Rehabmottagning, öppenvårdsteam, familjerådgivning, Merkur m m Handledning, individuellt eller i grupp. Kroppskännedomsträning, med stöd av friskvården Utbildning inom hälsoområde, via friskvården Träning ledarledd eller individuell Hälsobarometer m m Definition av begrepp i rehabiliteringsarbetet Arbetsprövning/arbetsträning Arbetsprövning syftar till, att klarlägga en persons intressen och utvecklingsmöjligheter samt dennes fysiska, psykiska och/eller sociala funktions- och arbetsförmåga, ställt i relation till de arbeten som finns hos arbetsgivaren. Under arbetsprövningen kan personen pröva olika konkreta arbetsuppgifter Arbetsträningen syftar till, en systematisk träning av den fysiska, psykiska och/eller sociala funktions- och arbetsförmågan. Arbetsträningen innebär, att personen tränar upp sin förmåga i egna eller nya arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.

8 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 6 (11) Aktiv sjukskrivning Aktiv sjukskrivning innebär, att personen vistas på arbetsplatsen, utan att utföra något arbete. Det kan vara att delta i personalmöten, fika tillsammans med arbetskamraterna osv. Rätt till sjukpenning (när har personen rätt/inte rätt) Rätt till sjukpenning föreligger, vid sjukdom som sätter ned personens arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av, om sjukdom föreligger, ska man bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Rätten till ersättning, förbehålls de fall där det är sjukdom eller ett jämställt medicinskt tillstånd som sätter ned personens arbetsförmåga och den nedsatta arbetsförmågan har konsekvenser för förmågan att försörja sig genom arbete. Rehabiliteringsersättning När du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering, kan du ha rätt till rehabiliteringsersättning. En förutsättning, är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan som du gjort tillsammans med försäkringskassan. Situationer som kan ge rätt till ersättning är till exempel arbetsträning under en period, eller utbildning under högst ett år. Du ansöker om rehabiliteringsersättning hos försäkringskassan. Rehabiliteringsersättning består av två delar: rehabiliteringspenning som du får när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering, och särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med sådan rehabilitering. Att läkaren sjukskriver och försäkringskassan beslutar Medicinska underlag och läkarutlåtanden från läkare är en dokumentation om personens aktuella fysiska och psykiska hälsotillstånd samt en rekommendation om sjukskrivningsgrad och period. Medicinska underlaget är ingen garanti för sjukskrivning. Försäkringskassan gör en bedömning utifrån det medicinska underlaget, personens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter och beslutar därefter om rätt till sjukpenning. Vid behov, konsulteras Försäkringskassans försäkringsläkare för hjälp med den medicinska bedömningen. Personens skyldighet att medverka till sin egen rehabilitering. Personen måste enligt 20 kap 3, 22 kap 4,7 och 16 i AFL aktivt delta i sin egen rehabilitering. Personen har skyldighet, att lämna de uppgifter om förhållanden som kan ha betydelse för rätten till sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Även lämna upplysningar som behövs, för att klarlägga hans/hennes behov, av rehabilitering och efter förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen

9 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 7 (11) Ej utföra aktiviteter som försämrar förutsättningarna till återgång i arbete. Viktigt att personen inte utför aktiviteter som menligt påverkar hans/hennes tillfrisknande. Aktiviteterna får inte heller strida mot de föreskrifter som givits av behandlande läkare. Arbetstid vid partiell sjukskrivning Vid partiell sjukskrivning fastställs graden av sjukpenning utifrån personens normala arbetstid (inkl även sysselsättning utöver anställningen, t ex politiska uppdrag, deltidsbrandman m m). Sjukpenning kan utbetalas i fyra nivåer, hel, tre fjärdedelar, halv och en fjärdedel. Under sjuklöneperioden, är ersättningen steglös, inga fastställda nivåer finns. Sjuklön utges utifrån den frånvaro personen har. Bidrag till arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplats Försäkringskassan kan ge bidrag till personliga arbetshjälpmedel. Arbetsgivare kan också få bidrag, för att anpassa arbetsplatsen efter enskilda arbetstagares särskilda behov. Bidrag till arbetshjälpmedel eller anpassning av en arbetsplats, kan sökas både i rehabiliterande och förebyggande syfte. Rätt till bidrag har anställda arbetstagare som - har en funktionsnedsättning som medför svårighet att klara av arbetet - som har drabbats av långvarig sjukdom - deltar i rehabilitering - behöver hjälp för att kunna återgå i arbete efter sjukdom eller olycksfall. I vissa fall kan centrala medel, hos personalkontoret, beviljas. Sjukanmälan Om en person är sjuk, undvik att byta ut sjukfrånvaron mot annan ledighet såsom semester, flextid eller komp-ledighet. Skälen till detta är flera; arbetsgivaren måste hålla koll på om fler än 5 sjukfall uppkommer varje 12 månadersperiod, arbetstagaren får ett incitament för att ta den tid för återhämtning som sjukdomen kräver och den lagreglerade redovisningen av sjukfrånvaro blir korrekt. Riktlinjer för rehabiliteringsstöd vid missbruk/beroende Arbetsgivaren har enligt Lagen om allmän försäkring och Arbetsmiljölagen ett ansvar för, att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom, får del av de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder, som behövs för att arbetstagaren ska kunna fortsätta arbeta. Missbruk/beroende klassas som sjukdom, enligt den behandlingsmodell som används i Katrineholms kommun, Minnesotamodellen.

10 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 8 (11) Katrineholms kommun som arbetsgivare Nolltolerans gäller i Katrineholms kommun. Det innebär, att alla arbetsplatser ska vara alkohol- och drogfria. Katrineholms kommun accepterar inte heller, att missbruksproblem påverkar den anställdes arbetsförmåga. Det är inte möjligt, att vara på arbetsplatsen och lukta alkohol, så kallat dagen efter. I kursverksamhet (intern eller extern) som pågår under arbetstid, får droger inte förekomma och den anställde, får inte vara påverkad eller lukta alkohol. Arbetsgivaren, bör ha en restriktiv hållning till servering av alkohol, vid gemensamma aktiviteter och vid användning av kommunens lokaler. Se även Katrineholms kommuns författningssamling Nr Utgångspunkter vid arbetet med missbrukspersonligheten på arbetsplatsen Kravet på god miljö för anställda och brukare, ska stå i fokus, liksom effektivitets- produktivitets- och kvalitetskrav Personalekonomiskt tänkande Tidiga, tydliga konsekvenser Missbrukaren har själv ansvar för missbruket och tillfrisknandet Chefen har ansvaret, att agera vid misstanke om missbruk Arbetskamrater har ett ansvar, att agera genom att informera närmaste chef I praktiken Den som uppträder påverkad, ska omedelbart avstängas från tjänstgöring, oavsett om det är alkohol eller andra kemiska droger, narkotika, missbruk av mediciner eller liknande, som påverkar omdöme och arbetsförmåga. Närmaste chef, ska verkställa avstängning och även ansvara för längden av avstängningen. Läkarundersökning bör initieras. Det kan vara aktuellt med sjukskrivning, i avvaktan på behandling. Läs mer i AB 05, 10. När behandlingsprocess inleds, upprättas rehabiliteringsplan med konsekvensbeskrivning. Den ska undertecknas av arbetsgivare, arbetstagare (och fack). Beteendevetare på personalkontoret bör kontaktas, för råd och stöd vid all misstanke om missbruk hos anställd och kan vara behjälplig under rehabiliteringsprocessen. Om vi är tidiga och tydliga i arbetet med missbruk, minskar vi lidandet för den som har problem. En anställd som accepterar den hjälp arbetsgivaren erbjuder och aktivt medverkar i sin rehabilitering, genom att följa sin handlingsplan, riskerar inte att förlora anställningen. Om den anställde avbryter behandling i förtid eller efter fullföljd behandling och uppgjord rehabiliteringsplan återfaller i missbruk, kan det vara grund för uppsägning.

11 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 9 (11) Tänk på att.. du som chef är skyldig, att agera vid misstanke om missbruk, utifrån verksamhets- och rehabiliteringsansvar informera de anställda om vikten av, att reagera vid misstanke om missbruk ta den hjälp som finns att tillgå det finns en välfungerande vårdkedja skapa rutiner på arbetsplatsen Dokumentation Dokumentera allt du hör och allt du ser, kring misstanke om missbruk. Lägg sedan fram fakta och diagnostisera inte. Tala inte om vad andra säger, utan berätta det du själv vet. T ex; Du kommer ofta för sent. (ge exempel). Du verkar irriterad och rastlös..du har börjat vara borta från arbetet i samband med helger..osv. Sedan; Vad kan jag, som din chef, hjälpa dig med? Personen kommer troligen inte att kunna ge ett svar. Bestäm då en ny tid när ni träffas och pratar igen och informera den anställde om, att han/hon får fundera på vilken hjälp de behöver till dess. Externt stöd Arbetsgivaren har avtal med Mercur öppenvårdbehandling, som erbjuder omedelbar hjälp och Vårnäs behandlingshem, som har så kallat öppet intag, men där det ofta är väntetid. Behandlingen är kostnadsfri för boende i Katrineholms kommun. Mercur är en del av kommunens verksamhet och deras insatser är alltid utan kostnad för arbetsgivaren. Även personer som lever nära en missbrukare, kan få hjälp på båda ställena. Metoden är Minnesota-modellen eller 12-stegsmodellen, som den också kallas. I Katrineholms kommun finns för närvarande en öppen behandling för spelmissbruk och flera självhjälpsgrupper för alkoholister, narkomaner, anhöriga och även för matmissbrukare. Det är också möjligt för den person som har problem med alkohol/droger, att själv söka hjälp på Mercur. Man får vara anonym. Återgång i arbetet Före återgång i arbete, är det vikigt, att övrig personal får kunskap om missbruk och hjälp med sin relation till missbrukaren, för att underlätta det fortsatta samarbetet. Om

12 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 10 (11) den anställde som har problemet godkänner det, kan handläggare från personalkontoret komma ut till arbetsplatsen och informera/utbilda i ämnet. För mer information, kontakta personalkontoret på tel (5)70 70 eller (5) För telefontider och även e-postadresser hänvisas till Personalinfo på Forum. Företagshälsovård Företagshälsovården, ska arbeta som rådgivande expertresurs, som verkar på ett professionellt och oberoende sätt, gentemot uppdragsgivare och brukare. Arbetsgivaren ansvarar, för att de anställda får tillgång till den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Det betyder, att kommunen anlitar företagshälsovård, när vi inte klarar behovet på annat sätt. I Katrineholms kommun finns interna resurser i form av friskvård (se separat avsnitt), beteende-vetare och personalspecialister. Beteendevetarna arbetar med bedömning, stöd och behandling till anställda, stöd och utveckling till arbetsgrupper, handledning och utbildning samt tillför beteendevetenskaplig kompetens på organisationsnivå t ex vid organisations- och förändringsarbete. Personalspecialisterna arbetar med arbetsmiljö och rehabiliteringsfrågor Beteendevetarna och personalspecialisterna arbetar i huvudsak på uppdrag av cheferna. Beteendevetarna är en oberoende expertresurs inom ämnesområdet. Personalspecialisterna har en controllerfunktion utifrån de mål som finns inom rehabiliteringsområdet och arbetar utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Grundprincipen är, att chefen ska vara informerad, när en anställd går till beteendevetarna. Det finns dock tillfällen när denna grundprincip behöver frångås och det är, när den anställda av något skäl, inte vill att chefen ska vara informerad. Den anställde tas då emot för bedömning i ett till max, tre samtal. I samband med dessa samtal klargörs för den anställde vad som gäller. Om den anställde efter ett till max tre samtal behöver fortsatta stödinsatser och behandling, måste chefen vara informerad. Kontakta beteendevetare via e-post eller per telefon (5)70 70 och personalspecialister via e-post eller per telefon (5)7065. För telefontider och e-postadresser hänvisas till Personalinfo på Forum. Som ett komplement till den kompetens som finns på det beteendevetenskapliga området samt inom arbetsmiljö och rehabilitering inom vår organisation, har Katrineholms kommun tecknat avtal med följande leverantörer av arbetsmiljötjänster: Haluxa AB Convita Inger Berglund Liv Balstad Konsult PJ:s Naprapati & Hälsa

13 UTDRAG UR PERSONALHANDBOK 11 (11) PhaseKonsult AB Ett antal handledare, kontakta beteendevetare Avtalen finns tillgängliga på Forum. Personalkontoret har detaljerad information av vad respektive uppdragstagare kan tillhandahålla för tjänster. Beställningar ska göras av ansvarig chef. Finansiering Det är till chefen som beställare av tjänster, som fakturorna kommer att ställas till, utifrån de handlingsplaner som gjorts upp om vad beställningen ska omfatta. Personalkontoret har möjligheter att delfinansiera (30% av timpriset) för läkartid. Detta under förutsättning, att chefer i samråd med personalspecialister eller beteendevetare slagit fast, att det är en förutsättning för det fortsatta rehabiliteringsarbetet, att läkarstöd, inom ramen för rehabilitering, ska ges av Haluxa AB som leverantör av företagshälsovård. Läkarbehov som kan tillgodoses av annan huvudman, ska inte köpas av Haluxa AB. Samverkan Samråd och planering av mer omfattande insatser inom ramen för våra avtal om arbetsmiljötjänster, ska ske i samverkanssystemet. Frågor Har du frågor, ring personalkontoret på (5)70 65 eller (5) För telefontider och e-postadresser hänvisas till Personalinfo på Forum.

14 Bilaga 2 RUTINER VID SJUKDOM 1 (1) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Agneta Carlsson, områdeschef Rutiner vid sjukdom inom handikappomsorgen, område arbete/sysselsättning/autism Områdeschefen tar kontakt med personalen per telefon, tredje vardagen efter sjukanmälan. Personalen som tar emot sjukanmälan mailar till områdeschefen om sjukfrånvaron omgående. Nästa kontakt mellan områdeschef och den sjuke blir personligen, efter en veckas sjukfrånvaro, då läkarintyget visas upp. Hur kontakterna ska vara fortsättningsvis gör arbetstagaren och områdeschefen upp tillsammans. Detta dokumenteras och sätts in i personalakten tillsammans med läkarintyget Kerstinbodag.doc