DESIGNMETODIKRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DESIGNMETODIKRAPPORT"

Transkript

1 DESIGNMETODIKRAPPORT JOHAN BERGSTEN, JENNY DAFGÅRD & PIA HAMMARGREN MDI.INTERAKTIONSDESIGN DESIGNMETODIK 3 POÄNG HT 2003

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SPECIFIKATION AV PROBLEMOMRÅDE... 4 REFLEKTIONER KRING ITERATIONER INOM SPECIFIKATION AV PROBLEMOMRÅDE... 5 DIVERGENSFASEN... 6 Brainstorming... 6 Interaction Relabelling... 7 Gissa bilden... 8 TRANSFORMATIONSFASEN... 9 Mindmap... 9 Affinity Diagram... 9 Selection by experience... 9 Scenario Scenario - Dubbskorna...11 Scenario - Stärnhimmel...11 Scenario - Musiktandborste...12 KONVERGENSFASEN Slutligt val av projektidé KONCEPTUTVECKLING REFLEKTIONER KRING ITERATIONER I KONVERGENSFASEN DIVERGENSFASEN Secondary research Rapid Ethnography Still Photo-Survey TRANSFORMATIONSFASEN Enkät KONVERGENSFASEN Quick & Dirty Prototyping... 19

3 GENOMFÖRANDE REFLEKTIONER KRING ITERATIONER I GENOMFÖRANDEFASEN DIVERGENSFASEN Competitive Product Survey TRANSFORMATIONSFASEN Planning before building Try it yourself KONVERGENSFASEN Användartest UTVÄRDERING REFLEKTIONER KRING ITERATIONER I UTVÄRDERINGSFASEN DIVERGENSFASEN ANVÄNDARTEST Investigating user behaviour User Paper Prototyping Still-Photo Survey TRANSFORMATIONSFASEN Team Analysis KONVERGENSFASEN Priority tick list DISKUSSION OCH REFLEKTION REFERENSER ELEKTRONISKA KÄLLOR SKRIFTLIG LITTERATUR APPENDIX APPENDIX 1 ENKÄT OM BARNS TANDBORSTNINGSVANOR APPENDIX 2 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR

4 INLEDNING Det här är en rapport i kursen Designmetodik som ingår i magisterprogrammet MDI/Interaktionsdesign. Metoderna som beskrivs i rapporten har använts under ett projekt i kursen Ubiquitous Computing som lästes parallellt. Utvecklingsprocessen i projektet har vi delat in i fyra stadier (specifikation av problemområde, konceptutveckling, genomförande och utvärdering), där varje stadium består av tre faser, divergens, transformation och konvergens. I rapporten presenterar vi vilka metoder vi har genomfört under varje fas i varje stadium. SPECIFIKATION AV PROBLEMOMRÅDE Första gången gruppen satte sig tillsammans för att diskutera hur och vad vi skulle göra kände vi begränsningar att komma på nyskapande idéer. I fasen för specifikation av problemområde valde vi därför att arbeta efter ett flertal metoder för att frambringa kreativitet och idéer samt för att få flera infallsvinklar på idéerna. Metoderna var: N Interaction relabelling N Gissa bilden N Brainstorming Fördelarna med dessa metoder var att de var resurssnåla och de enkla att sätta sig in i och förstå. Genom dessa väcktes nya tankebanor hos gruppen. Det kändes bra att använda metoder under arbetets gång eftersom två av gruppmedlemmarna hade ingenjörsbakgrund och ingen tidigare erfarenhet av interaktionsdesign eller designmetodik. Metoderna hjälpte oss att motivera tillvägagångssätt och delge vår syn på konstruktion av ITartefakter. 4

5 REFLEKTIONER KRING ITERATIONER INOM SPECIFIKATION AV PROBLEMOMRÅDE Designutvecklingen kräver oftast ett iterativt arbete. Det vill säga att man ofta får återupprepa steg för att kunna utveckla den färdiga produkten. Några av de iterationer vi gjorde i fasen Specifikation av problemområde beskrivs i detta stycke. Under divergensfasen tog vi med oss varsitt föremål se under rubriken Interaction Reabeling. Ett av objekten var en tandborste. Vi eftersträvade att generera ett föremål som kunde användas varje dag samtidigt som användaren hade nytta av det. I Brainstormingsfasen som gjordes efteråt var tandborsten som spelade ett instrument en av idéerna. Tanken var att om det var flera som borstade tänderna samtidigt kunde varje tandborste ha varsitt instrument och på så sätt kunde användarna skapa en liten orkester. Vi ville att tandborsten skulle innehålla teknik som kunde känna av hur användaren borstar tänderna. På så sätt skulle den skapa olika rytmer och ljud. Nästföljande var transformationsfasen. Här skrevs ett scenario kring tandborsten, hur vi tänkte oss användningen av den. Vi kom fram till att vår primära målgrupp var barn, från att de själva lär sig borsta tänderna och upp till 10 år. Det var tänkt att tandborsten skulle användas i hemmiljön, men att tekniken skulle vara så smidig att lätt skulle kunna tas med. Vid konvergensfasen gjorde vi selection by experience där vi valde ut de idéerna ut vi ville arbeta vidare med. Det slutgiltiga beslutet föll på musiktandborsten. Under första iterationen hade vi en bild av att musiktandborsten utseendemässigt skulle se ut som en vanlig tandborste för att inte vara för klumpig. Övriga detaljer såsom färger, figurer och liknande tänkte vi inte på i den här fasen. 5

6 DIVERGENSFASEN Brainstorming 1 Brainstorming är en gruppaktivitet där deltagarna producerar många idéer under kort tid. Jones (1992) framhåller att vilda idéer är välkomna och att deltagarna inte bör kritisera varandras idéer. Metoden genomfördes genom att vi satt tillsammans i ett grupprum. En av oss förde anteckningar om vad som sades. Vi bollade och diskuterade utan att för den skull vara alltför kritiska till varandras idéer. Vi använde metoden därför att vi hoppades att det skulle vara en bra metod för att producera projektidéer, men ingen av idéerna som framkom var vi riktigt nöjda med. De idéer som framkom var: o Kaffesked som väljer styrka och värme o Sko o Som söker kontakt med andra o Ger automatiskt halkskydd när det är halt o Textil i form av Informative Art o Akvarium o Stjärnhimmel o Musik o Kunna spela ett instrument utan att kunna det innan. o Associera till rörelse o Måla med musik Vi menar inte att brainstorming är en dålig metod. Men för oss fungerade den vid det här tillfället inte särskilt bra. Kanske hade det gått bättre om vi 1 Brainstorming är en metod som togs upp under kursen Människa-Datorinteraktion vid en föreläsning den 11 september 2003 (http://www.cs.chalmers.se/cs/education/courses/mdi/2003/f4_designmetodik_web.pdf). 6

7 haft en frågeställning att diskutera kring, till exempel hur kan en lyftkran förbättras (Jones, 1992, s.274). Vi upplevde att brainstormingens styrka främst ligger i att som grupp diskutera och uppmuntra varandra i en idéspiral som är svår att åstadkomma ensam. På så vis kan idéer utvecklas och förfinas. Vi borde alltså ha utfört brainstormingen senare i divergensfasen, då vi hade idéer att brainstorma kring. Interaction Relabelling 2 Interaction Relabelling (Djajadiningrat, Gaver, Frens, 2000) är en metod som syftar till att upptäcka funktionalitet i uttryck och återupptäcka de gömda estetiska val som finns i uttrycket hos saker vi använder. Grundidén är att interaktion från en existerande artefakt mappas till funktionerna hos en datoriserad artefakt som ska designas. Syftet är att expandera synen på vilka uttryck funktioner kan ges. Interaction relabelling utföres i grupp där deltagarna använder fysiska artefakter för att generera idéer. Vid utförandet finns en idé om vad som ska designas men inte vilket uttryck artefakten ska få. Deltagarna tilldelas artefakter och funderar kring hur dessa skulle kunna ge uttryck till artefakten som designas. Till exempel; hur kan en leksakspistol ge uttryck för en kalender och dess funktioner. Vi förväntade oss att kunna använda metoden för att generera idéer för projektarbete i kursen Ubiquitous Computing. Detta innebär att vi anpassade metoden eftersom vi inte hade någon förutbestämd idé om vad vi skulle designa. Praktiskt genomfördes metoden genom att varje gruppmedlem tog med sig varsitt föremål. De föremål som vi tog med oss var (se även bilden): 2 Interaction Relabelling är en metod som togs upp vid en föreläsning i Design Metodik den 20 november

8 N Sko N Flasköppnare N Liten keyboard med inbyggd miniräknare N Tandborste Med dessa som utgångspunkt diskuterade vi hur de fungerar idag, deras användningsområden och hur vi skulle kunna vidareutveckla dessa. Vi kombinerade föremålen med varandra och funderade i banor kring hur till exempel de uttryck keyboarden ger (musik) kan appliceras på tandborsten. Vi försökte även se till andra användningsområden än de som föremålen är tänkta att användas till. Sammantaget var detta en metod som förvånade oss något eftersom den gav oss många nyskapande idéer. Gissa bilden Vi gick därmed vidare med ytterligare en metod för att skapa förslag. Den utvecklade vi själva och vi hade klara riktlinjer hur metoden skulle utföras innan vi praktiskt genomförde den. Här arbetade vi med en metod där varje gruppmedlem fick varsitt blankt papper. Överst på pappret skrev var och en ner en mening på ett förslag till en innovation. Därefter skickades pappret till den som satt bredvid. Personen i fråga fick rita en bild till meningen som var skriven. När bilden var ritad veks meningen över så endast bilden syntes. Pappret skickades sedan ett steg vidare och nästa person fick skriva en kort text till bilden och vad den skulle kunna tänka illustreras, och så vidare. När vi hade gått ett varv runt tittade vi på vad som hade ritats och skrivits. Vi märkte att vissa av idéerna inte hade förändrats mycket. Då vi genomförde metoden var vi fortfarande väldigt påverkade av våra tidigare idégeneringsmetoder. Många av idéerna återkom därför. Vi hade hoppats att idéerna skulle utvecklas mer genom metoden, men så var inte fallet. 8

9 TRANSFORMATIONSFASEN Mindmap Idéerna ovan skrev vi upp på Post-it-lappar och placerade var och en på ett separat papper. Från idén drog vi ut streck och skrev upp information som vi hade diskuterat och kopplat till idén. Detta gjorde vi för att underlätta vår dokumentation och för att komma ihåg vad vi diskuterat. Affinity Diagram I metoden Affinity Diagram kategoriserades idéerna till olika grupper. Först grupperade vi idéerna efter direkt och indirekt interaktion samt vilka som inkluderar ljud. Vi återanvände lapparna från mind mapparna ovan. Vi tyckte inte att indelningen blev riktigt bra och flyttade runt lapparna ett flertal gånger innan vi fastnade för: N Artefakter (stjärnhimmel, dubbskor, kaffesked) N Musik (gester, tandborste) Tandborsten placerade vi i gränslandet mellan artefakt och musik. Metodens syfte var att gruppen skulle identifiera egenskaper och funktioner för att hitta samband. Den fungerade bra då avsikten var att hitta tre olika projektområden att presentera inför klassen. Post-it-lapparna gjorde det lätt att flytta runt och gruppera idéerna vid kategoriseringen. Selection by experience Metoden Selection by Experience utvecklade vi själva, vi hade klara riktlinjer innan vi genomförde den. Inför presentationen av tre projektidéer valde vi att ta bort två av våra fem idéer. I valet vägde vi in saker som erfarenheter, teknisk genomförbarhet och vad som kändes nyskapande och roligt. Vi röstade och två av idéerna föll bort, nämligen: 9

10 N Musik N Kaffesked De kvarvarnade idéerna som vi valde att gå vidare med och utveckla var: N Dubbskorna N Stjärnhimmel på textil N Musiktandborste Scenario 3 Inför presentationen av tre projektidéer skrev vi scenarios till våra tre projektidéer för att de andra studenterna enkelt skulle kunna få en förståelse för dem. Varje gruppmedlem skrev ett scenario om var sin idé. Scenariot lästes sedan upp för de andra och fungerade som grund för diskussion. Det var ett bra sätt att se vad vi inom gruppen hade för olika tankar och visioner kring idéerna och vi klargjorde varandras sätt att se på idén. Scenarion är ett bra verktyg för att förmedla en projektidé. Alla är vi vana att lyssna och förstå berättelser sedan vi var små. The human mind seems especially adept at overloading meaning in narrative structures, in both generation and interpretation (Carroll 2000, p.54) Scenarion gör inte bara en idé konkret för lyssnaren eller läsaren utan också för den som skapar scenariot. Genom att skriva ett scenario tvingas vi tänka till om hur den abstrakta idé vi har i huvudet kan fungera som en konkret produkt hos användaren. Dessutom hjälper den oss som grupp att 3 Scenario är en metod som ingår i IDEO Methods Card nummer 50 under fasen Try. 10

11 koordinera våra tankar om den produkt vi designar. Speciellt med tanke på att vi har olika bakgrund och olika syn på design. One of the difficulties of collaborations among various types of professionals is that it is not easy for them to communicate with each other because their backgrounds, the results of their work, and their technical terms are different. Modeling a user-scenario is one of the useful methods to share user information. (Yamazaki, 2002). De tre scenarierna som vi skrev och senare läste upp inför klassen var: Scenario - Dubbskorna Majken är 72 år och har börjat känna sig stel och är rädd för att gå ut när det är halt. Hon undviker det därför eftersom hennes största skräck är att ramla och göra sig illa. Idag har Majken dubbar som sätts på manuellt men dessa tycker hon är omständliga att använda eftersom de skall sättas på utomhus eftersom de annars kan skada golvet. Hon behöver då böja sig ner extra för detta. En gång glömde Majken att ta av sig dem när hon gick in i en affär och det blev märken på golvet. För Majken var detta otroligt pinsamt och någonting hon skäms för än idag. Scenario - Stärnhimmel Emma 8 år är på Universeum med sina föräldrar. Hon befinner sig i rummet som handlar om solsystemet och stjärnorna. På väggen hänger en tavla av tyg som visar stjärnhimlen Stjärnorna lyser med varierande intensitet (liksom pulserar) och Emma förstår att de sitter i grupper som visar hur den riktiga stjärnhimlen ser ut. 11

12 Kom ska jag visa din stjärnbild, säger Emmas pappa. De går fram till tavlan och han pekar på de lampor som bildar stjärnbilden fisken. En bild på en fisk framträder då kring lamporna och visar vilka stjärnor som tillsammans bildar stjärnbilden. Samtidigt hörs ett svagt bubblande ljud och havsbrus från fisken Wow, säger Emma och provar att peka mot andra stjärnor. Hon hittar skorpionen. Pappa, nu vet jag hur din stjärnbild ser ut, säger hon. Scenario - Musiktandborste Johan äter mycket sötsaker, men han tycker det är tråkigt att borsta tänderna varje morgon och kväll. Ofta får Johans mamma eller pappa borsta hans tänder åt honom. Den musikaliska tandborsten introduceras Nu har Johan upptäckt hur kul det är att borsta sina tänder, för varje gång han börjar borsta så kommer roliga och knasiga ljud ur tandborstmuggen. Om man borstar snabbt vill man nästan börja dansa för det blir så rolig musik. Johans syster Anna har också en tandborste med musik i. Om de borstar samtidigt så låter det som en hel symfoniorkester, för det kommer liksom olika ljud ur deras tandborstar. I badrummet finns tre olika tandkrämstuber som har bilder med instrument på. Om man väljer en tub med en fiol på, så låter det verkligen som en fiol när man borstar tänderna. Det finns också piano och maracas. Johan gillar fiolen bäst för man kan spela så snabbt på den om man borstar lika snabbt. 12

13 KONVERGENSFASEN Slutligt val av projektidé Presentation av de tre projektidéerna skedde inför lärare, handledare och klassen för att få feedback. Responsen vi fick på dubbskorna var att behovet för att utveckla idén är stort. Däremot skulle idén kunna lösas mekaniskt på ett enkelt sätt och därför var det tveksamt om idén hör hemma i Ubiquitous Computingkursen. Stjärnhimlen på textil tyckte handledarna var snarlik ett projekt som gjordes förra året. Därför tyckte de att idén behövde förändras något, kanske hitta en annan teknisk lösning, som att inte använda sig av textilier. Tandborstningen som skapar musik fick en god respons från gruppen. Dels att det var kul idé men samtidigt var det en förälder i klassen som tyckte det var en bra idé för att barnen inte kan fuska sig ifrån genom att säga att tandborstningen är gjord. Med hjälp av tandborsten skulle hon kunna höra om barnet hade borstat sina tänder. Efter presentationen utvärderade vi feedbacken, våra idéers styrkor och svagheter. Utifrån det och våra egna åsikter valde vi slutligen en idé. Vi valde enhälligt tandborsten då vi tyckte idén och den tekniska implementationen var rimligt att kunna genomföra. Det kändes även lustfyllt att arbeta med barn som målgrupp. KONCEPTUTVECKLING För att samla mer kunskap om vilken målgruppen är, deras tänder och tandborstning samt vanor kring borstandet av tänder, använde vi oss av följande datainsamlingsmetoder: N Secondary Research N Rapid Ethnography 13

14 N Fotografering N Enkäter Vi sökte information på Internet samt kontaktade praktikertjänst som skickade oss material i form av en liten bok som heter Aha!. Den gav en bred överblick över tandutveckling, tandvård, behandlingar med mera. Här fann vi svar på frågor som exempelvis när man får sina första tänder. Dessa kan redan vara framme på nyfödda men det vanligaste är att barnet får sina första tänder vid 6 till 8 månaders ålder. De rekommenderar att barnet får börja leka med tandborsten redan när de första tänderna dyker upp för att sedan trappas upp till ordinarie tandborstning. Detta var av vikt att veta för att ta hänsyn till vilka åldrar tandborsten skall vända sig till, vilket typ av ljud som kan och bör användas. REFLEKTIONER KRING ITERATIONER I KONVERGENSFASEN Vi gick vidare till konceptutvecklingen och i divergensfasen använde vi bland annat metoden Secondary research för att få en bild över liknande produkter som redan fanns på marknaden. Vi tittade främst på den teknik som användes men även hur de såg ut. För att få en uppfattning hur vi skulle gå till väga för att skapa vår tandborsten använde vi metoderna Rapid Ethnography och fotografering för att se hur barn borstar tänderna. Vid transformationsfasen ville vi få en djupare förståelse över hur barn egentligen borstar sina tänder. Vi gjorde därför enkäter där föräldrarna blev tillfrågade om vilka tandborstsvanor deras barn har. Här svarade övervägande del att utseende var av betydelse men samtidigt att det kunde vara svårt att få dem att borsta tänderna. Vi testade vår idé med musik tandborsten genom att själva under konvergensfasen, med metoden quick-and-dirty-test, borsta tänderna till musik. 14

15 I den andra iterationen fick vi en djupare kunskap om hur vår tandborste skulle kunna användas, men här hade vi inte någon fokus på designen. Det vi kom fram till var att det var viktigt att motivera barnen på ett roligt sätt för att de ska vilja borsta sina egna tänder. Vi kom fram till att detta skulle ske med hjälp av skiftningar i musiken. Användaren ska kunna påverka musiken beroende hur han eller hon borstar. Tempot skall kunna ändras beroende hur snabbt eller långsamt tandborsten rör sig. DIVERGENSFASEN Secondary research Metoden innebär att man tittar på redan publicerade artiklar, dokument och information. Det ger en inblick hur idén kan användas i den sociala kontexten. Syftet är att ge en god grund för senare observationer och utveckling för projektet. Vi sökte på Internet och läste artiklar för att se om det fanns några liknande lösningar relaterat till vår idé. Vi hittade inte någon existerande produkt som liknade vår musiktandborste men vi hittade en musikspelande klubbhållare. Då klubban sätts mot tänderna fortplantas ljudet från klubbhållaren via klubban och tänderna till innerörat. Musiken hörs alltså bara i huvudet på användaren och inte i rummet där hållaren används. Musiken som hörs är alltid samma technomelodi. Tillverkarna bakom klubban är företaget Bandai 4, som bland annat står bakom Tamagotchin

16 Braun är en välkänd tillverkare av eltandborstar. De har tagit fram en musikspelande eltandborste för barn. Då barnet borstar tänderna spelas en av 16 melodier under en minut. Syftet med musiken är att barnet ska uppmuntras till att borsta tänderna under längre tid. Då musiken tystnar vet barnet att tandborstningen är klar. Musiken är statisk och påverkas inte av tandborstens rörelser. Den här metoden tog tid för oss då vi fick leta och läsa igenom material. Fördelen var att vi såg hur tillverkarna hade löst funktionerna på dessa liknande produkter. Vi tog med oss deras kunskap in i vårt eget projekt och kunde även se vad som kunde lösas bättre med vår musikaliska tandborste. Rapid Ethnography Metoden genomfördes för att vi ville se hur barn borstar tänderna. Genom den här metoden observerade vi hur barn gör när de borstar tänderna. Vi observerade en flicka när hon borstar sina tänder (se fyra snapshot bilder sid 17), detta gjordes för att vi ville ha material om barn och tandborstning som underlag för vårt kommande designarbete. Vid en andra senare iterering, när en prototyp på vår tandborste fanns, gick vi tillbaka till metoden. Vid båda tillfällena studerade vi barns tandborstning hemma hos dem. Vi valde denna plats eftersom det är en trygg miljö för dem. Vid den andra itereringen studerade vi tre barn (samma barn som i utvärderingen nedan). Vi bad dem borsta tänderna som de brukar. Det gick till en början lite trögt eftersom barnen var blyga och vi var tre stycken 16

17 som observerade dem. Slutligen fick vi dock en bra bild av hur barn borstar tänderna. Några viktiga insikter var att barn inte borstar som vuxna. Barn borstar inte lika snabbt och med samma rytmiska rörelser som vuxna, utan långsammare och mer sporadiskt. Vi såg också att barnen tuggar på tandborsthuvudet. Efter den andra itereringen av denna metod skedde några designändringar baserade på vad som framkommit under Rapid Ethnography. Dels ändrade vi inställningen i tandborsten för vad som anses vara normalt borstningstempo till ett lägre tempo. Dels lade vi till en funktion som ändrar musikens oktav då tandborsten vinklas. Vi insåg också att tanborsthuvudet inte får innehålla lösa delar eller ömtålig teknik, eftersom dessa kan tuggas loss och sväljas. Still Photo-Survey 5 Metoden utfördes genom att vi tog kort med en digitalkamera. Syftet var att få inblick i hur aktiviteten, tandborstning, kan gå till. Foton är bra då vi vill gå tillbaka och titta efter detaljer i utförande och kontext. Bilder som visar när Love 6 år borstar tänderna, med viss hjälp av pappa. 17

18 En bild fångar många detaljer och är lätta att granska i efterhand. Nackdelen med foton är att de bara fångar en begränsad yta och inte heller intryck såsom lukter eller ljud. Vi upplevde en svårighet med fotograferingen då händelseförloppen vi fotograferade utspelade sig under kort tid (ca 2 minuter). Att fotografera händelser som bara utspelar sig ett ögonblick innebär att man måste vara på hugget. Vi tog därför väldigt många bilder. Några blev inte bra eftersom en hand dolde ansiktet eller vinkeln skymde viktiga detaljer. En stor fördel med fotograferingen var att vi inte alla behövde vara på plats för att utföra studien. Bilderna kunde visas för övriga gruppmedlemmar och på så vis, tillsammans med en berättelse, återge händelseförloppet. TRANSFORMATIONSFASEN Enkät 6 Rapid Ethnography gav oss information som vi inte tänkt på tidigare. Till exempel att tandborstningen inte sker statiskt på samma ställe. Det kan vara utanför badrummet, men även att platsen i badrummet kan variera. Till exempel att barnet står på en pall vid handfatet, lyfts upp på en bänk, sitter på en stol etcetera. Något som framkom under observationen var att barnet inte tyckte tandborstning var speciellt kul, därför ville vi veta hur föräldrarna gör för att motivera barnen. En annan fråga som dök upp var om utseendet hade någon betydelse. Informationen vi hade var bra att veta då vi skrev frågorna till enkäterna. Enkäternas syfte var att få bakgrundsfakta om barns tandborstning. Det blev 16 frågor med bestämda intervall att välja mellan. De olika intervallerna valdes för att det skulle gå fort och smidigt för den som svarar 5 Still Photo-Survey är en metod som ingår i IDEO Methods Card nummer 22 under fasen Look. 6 Metoden enkät togs upp i vid en föreläsning den 16 september 2003 vid kursen Människa- Datorinteraktion. 18

19 på enkäten och för att materialet skulle vara lätt att bearbeta för gruppen. Till vissa frågor fanns det svarsalternativ där den som svarade på enkäten kunde svara med egna ord som ett komplement. Enkäten finns med som appendix (se Appendix 1). Vi har valt att inte fördjupa oss vidare kring vår enkät och dess svar i uppsatsen, då det inte känns relevant för läsaren. Metoden tog tid för oss att göra och det var mest ett syfte om att få bakgrundsfakta över något som redan existerar, hur användningssituationen ser ut idag, vilka problem som uppstår och hur föräldrarna löser det. Av våra tidigare erfarenheter visste vi att det kan ta tid att få in svar på enkäter, vi arbetade därför parallellt med projektet medan vi skickade ut, fick in och bearbetade enkäterna. I vårt aktivitetsdiagram hade vi även beräknat detta under planeringen. KONVERGENSFASEN Quick & Dirty Prototyping För att få uppslag till hur vår lösning skulle fungera i praktiken gjorde vi ett quik-and-dirty-test. Att arbeta utefter metoden krävde inte att ett tydligt mål skulle vara specificerat redan innan. Vi ville på ett enkelt och snabbt sätt utforska om vår idé höll. Vi ville se och känna hur det skulle kunna upplevas och fungera att borsta tänderna samtidigt som det skapas musik. För att få en känsla för detta tog vi en tandborste och en maracas i samma hand. Vi borstade tänderna som vanligt och tyckte upplevelsen var positiv. Ljudet förstärkte upplevelsen och det var stundtals svårt att stå stilla till ljudet av maracas när vi borstade tänderna. Erfarenheten gav oss energin om att vi hade en bra idé. 19

20 GENOMFÖRANDE REFLEKTIONER KRING ITERATIONER I GENOMFÖRANDEFASEN Genomförandet var den tyngsta biten under arbetet. Divergensfasen innehöll metoden Competetive Producy Survey där vi tittade på de barntandborstarna som fanns på marknaden. De var färgglada, några med figurer på. En del av dem hade bredare skaft, även på några som inte innehöll teknik. Vi tänkte att vår tandborste skulle behöva ett större och bredare skaft för att kunna innehålla all den teknik som tandborsten fordrar. Transformationsfasen användes till att fundera över vilken teknik som skulle användas och hur. Det gjorde vi genom Planning and evaluation metoden. Under experience prototyping metoden kunde vi själva se vad som var möjligt och inte. Vidare under konvergensfasen observerades och intervjuades tre barn som testade vår första prototyp, tandborste med tandkrämer. Här fick vi influenser från barnen vad de tyckte och hur de ville att musiktandborsten skulle se ut. Under den tredje iterationsfasen tittade vi på tandkrämen och hur den skulle interagera med tandborsten och möjliggöra musikval. Olika tandkrämer utvecklades som hade olika musikstilar som exempelvis jul, pop och Disney. När barnen hade testat tandborsten ritade och berättade de för oss om vad de tyckte. De tyckte att tandborsten skulle se ut som ett djur och de hade även önskemål att den skulle innehålla djurljud. Detta tog vi med oss när vi utvecklade den sista prototypen. Samtliga ritade en tandborste med större skaft för att få plats med att rita figurer på. Utseendet var viktigt för dem. 20

21 DIVERGENSFASEN Competitive Product Survey Metoden Competetive Producy Survey innebar att vi besökte olika mataffärer och elektronikkedjor för att se vad som finns på marknaden och hur barntandborstar skiljde sig från tandborstar för vuxna. De tandborstar som riktar sig specifikt till barn kan delas in i olika grupper: N Uppladdningsbara eltandborstar. N Eltandborstar med batterier som byts när de är slut. N Vanliga tandborstar utan och med figurer på. Vi fann ingen tandborste som hade vår lösning. Men det fanns en eltandborste som spelade en trudelutt när den lyftes från laddaren. Den gav även ifrån sig ett ljud när det hade gått en minut, och så skedde efter varje minut (se musikspelande tandborste sid 15). Vi sökte teknisk information om lösningar som var skulle kunna vara tänkbara till vår lösning. Datablad lästes för att titta på olika komponenter och kopplingar. Här anpassade vi även metoden genom att vi sökte teknisk information om lösningar som var skulle kunna vara tänkbara till vår idé. Datablad lästes för att titta på olika komponenter och kopplingar. Med hjälp av metoden fick vi en bredare kunskap om dagens tandborstsmarknad. Fördelen var att vi såg vilka produkter vi senare faktiskt kunde använda oss av då vi längre fram i projektet köpte både eltandborstar och tandkrämstuber. Vi ändrade eltandborsten genom att ta bort befintlig teknik för att enbart använda tandborstens skal. Vi anser att om vi enbart skulle läsa in oss inom området och inte anpassat metoden skulle vi ha missat mycket av känslan vi fick när vi såg med egna ögon på dagens produkter ute i affärerna. 21

22 TRANSFORMATIONSFASEN Planning before building När vi hade mycket information om olika lösningar och vad som var tekniskt möjligt började vi sålla och välja ut vad som var lämpligt och genomförbart för vår idé. Vi kallar metoden Planning before building och är en metod vi hittat på då vi upplevde ett starkt behov av den. Metoden går ut på att planera och testa vad som är genomförbart innan man sätter igång och bygger. Vi testade teknik som exempelvis accelerometer för att se hur det fungerar. Utifrån vad vi ansåg vara tekniskt genomförbart planerade vi tandborstens funktioner och bestämde vilken teknik de skulle bygga på. Allteftersom började vi bygga prototypen och fasen gick så småningom över till Experienced Prototyping. Fördelen med metoden var att vi arbetade i små steg och funktionaliteten växte så småningom fram. Då fick vi bättre inblick över vad som faktiskt gick att genomföra och vad vi kunde förbättra. Try it yourself En stor del av projektarbetet har bestått av arbete enligt metoden Try it yourself 7. Metoden innebar att vi i designteamet testade tandborstprototypen och försökte leva oss in i hur en användare ur målgruppen skulle använda den. Det hela gick till så att vi viftade med prototyptandborsten i luften och försökte simulera en vanlig tandborstning hos vår målgrupp. Vi försökte tänka på aspekter som hur länge och på vilket sätt barn borstar tänderna. Utifrån vad som var möjligt och vad som kändes bra baserade vi våra design- och funktionalitetsval. 7 Try it yourself är en metod som ingår i IDEO s Method Card, nummer 51under kategorin Try 22

PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN

PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN Grupp 4 Ubiquitous computing Johan Bergsten Jenny Dafgård Pia Hammargren Fredrik Kronhamn Stefan Thurnherr INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROBLEMBAKGRUND...3 KONCEPT...3

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP?

DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DIK JENNY DAFGÅRD DESIGNMETODIK, 3 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 5 JANUARI

Läs mer

Strukturering och Planläggning

Strukturering och Planläggning Strukturering och Planläggning 9 November 2005 I början av projektet försökte vi strukturera upp arbetet och få en bättre översikt över vad projektet innebar. Direkt satte vi igång med att producera hemsidan

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Personas -En metod inom Participatory Design

Personas -En metod inom Participatory Design Personas -En metod inom Participatory Design Individuell inlämningsuppgift Sofie Persson 2003-10-27 Sammanfattning Att designa en ny produkt eller ett nytt system är inte enkelt. Det är många aspekter

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Idag Översikt över kursen Kursmål och metoder Examinationskriterier Inspiration Praktisk information

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

HUMAN-CENTERED SYSTEMS Stefan Holmlid

HUMAN-CENTERED SYSTEMS Stefan Holmlid Interaction design, industrial design, design management, service design, information design, experience design, graphic design, furniture design, destination design, product design, ergonomics design,

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET

UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET UBIQUITOUSC UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET MPUTING JENNY DAFGÅRD UBIQUITOUS COMPUTING 6 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 12

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Wireframe när, vad, hur och varför?

Wireframe när, vad, hur och varför? Wireframe när, vad, hur och varför - 1 Wireframe när, vad, hur och varför? Arbetsflöde är ett samlande begrepp för alla steg som används för att göra en webbplats. Från första början till färdig sajt.

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått.

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått. Så var det då dags igen för ännu en Framtidsverkstad med dessa härliga ungdomar. Vi samlades på morgonen den 15 maj på Andreasgården. Det låg förväntan och spänning i luften, speciellt för de nya i gänget.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Våra designmål Roligt Lättnavigerat Lekfull. Vår målgrupp Barn mellan 9-13 år som vill lära sig mer om väder.

Våra designmål Roligt Lättnavigerat Lekfull. Vår målgrupp Barn mellan 9-13 år som vill lära sig mer om väder. Våra designmål Roligt Lättnavigerat Lekfull Vår målgrupp Barn mellan 9-13 år som vill lära sig mer om väder. Vårt koncept En app med ett spel där vädret är i fokus. Användaren tar sig vidare i spelet genom

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Kravställande/kravhantering

Kravställande/kravhantering Kravställande/kravhantering Systemering med användarfokus Suzana Ramadani 1 ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Funktionalitetskrav Egenskapskrav Användbarhetskrav Design

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Moderatorkompendium Snabbkurs i tjänstedesign

Moderatorkompendium Snabbkurs i tjänstedesign Moderatorkompendium Snabbkurs i tjänstedesign Syfte med workshoppen: Ni kommer att under en dag få prova på Tjänstedesign som metod genom att förbättra en enkel vardagshändelse med hjälp av några vanliga

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

1 av 2 2009-08-04 12:27

1 av 2 2009-08-04 12:27 Musikern som harpan valde - Kultur - www.st.nu http://st.nu/kultur/1.1229012?m=print 1 av 2 2009-08-04 12:27 Publicerad 29 juli 2009 Textstorlek Park Stickney är turnerande världsartist på harpa, främst

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer