13 Matspjälkning och andning

Transkript

1 13 Matspjälkning och andning Ett bättre liv med tallriksmodellen 2 Matspjälkningspussel 3 Hur lång väg färdas maten? OH1 Matspjälkningsorganen 4 Undersök munnen 5 Gör tandavtryck 6 Testa socker 7 Testa stärkelse 8 Titta på fett 9 Undersök fettfläckar 10 Testa protein 11 Vid vilken temperatur koagulerar äggvita? 12 Vilken funktion har saliven? 13 Hur ser det ut i svalget? 14 Kan du svälja med huvudet upp och ner? 15 Vilken funktion har gallan? 16 Vem behöver blindtarmen? 17 En köttbulles färd genom matspjälkningskanalen 18 Matspjälkningskanalen imikroskop 19 Hur lång tid tar det för maten att passera? OH2 Vitaminer och enzymer Vad äter du? Borstar du tänderna ordentligt? 22 Sur saliv fräter på tänderna 23 Självsvält och hetsätning 13.4 OH3 Andningsorganen 24 Varför andas vi? 25 Vad innehåller utandningsluften? 26 Syrets väg till cellerna 27 Hur andas vi och hur mycket rymmer lungorna? 28 Hur starkt kan du blåsa? 29 Stämbanden våra musikinstrument 30 Dissektion av lunga 31 Lungvävnad i mikroskop Sjukdomar i andningsvägarna

2 Ett bättre liv med tallriksmodellen Tallriksmodellen hjälper oss att äta varierat och lagom mycket av varje sorts livsmedel. Du behöver: Färgkritor A Läs om tallriksmodellen i grundboken på sidan 253, eller i lightboken sidan 135 B Rita och beskriv med egna ord vad tallriksmodellen säger om en väl sammansatt måltid. C Rita och färglägg en egen tredelad tallrik där du placerar in din älsklingsmat. Se till att du får i dig allt du behöver, även vitaminer och mineraler. Glöm inte dryck. D Varför är det inte bra för kroppen att bara leva på godis? Läs mer om det i rutan på sidan 260 i grundboken.

3 Matspjälkningspussel Du behöver: Bild av matspjälkningskanalen, sax, klister och färgpennor. A Lär dig matspjälkningskanalens olika delar på bilden med hjälp av grundboken sidan 254, eller i lightboken sidan 135. B Färglägg de olika delarna på bilden av matspjälkningskanalen. C Klipp isär varje organdel för sig. D Försök klistra dit varje del på rätt ställe igen på ett tomt papper. Sätt namn på de olika delarna.

4 Hur lång väg färdas maten? Du behöver: Läkarbok, måttband och ett långt snöre. A Hur lång väg är det genom mag-tarmkanalen? Anteckna din hypotes. B Räkna ut matens totala väg genom matspjälkningskanalen. Börja med munnens längd och sluta med ändtarmens längd. Ta hjälp av läkarboken och grundboken sidan , eller lightboken sidan 136. Stämde hypotesen? C Märk ut sträckan på ett snöre. Gör knutar på repet som visar vilken del av repet som motsvarar mun, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm. D Håll tillsammans med en kamrat i varsin ände av snöret. Fundera på hur delarna får plats i din kropp.

5 13.1 OH 1 Matspjälkningsorganen

6 Undersök munnen Du behöver: Något att tugga på, exempelvis en morot. A Sätt ut namn på tandens olika delar på bilden med hjälp av grundboken sidan 262, eller lightboken sidan 138. B Öppna munnen så mycket du kan och undersök hur många fingrar i bredd du får in på höjden. C Räkna din bänkkamrats tänder och undersök vilka olika tandtyper det finns. Anteckna och rita av de olika tandtyperna. D Hur tror du de olika tänderna är tänkta att användas? Vilken typ av föda tror du människans tänder är utvecklade för? E Hur många mjölktänder respektive permanenta tänder tror du vi har? F Tugga på morotsbiten. Notera vilka tänder du använder. De flesta tuggar mer med den ena sidans tänder. Vilken sida använder du oftast? G Undersök vad som händer när du tuggar. Vilken av käkhalvorna rör sig? Var sitter käkleden? Känn efter! Känn även efter vilka muskler som arbetar när du tuggar. Kan du sära på käk-halvorna som ormar? Anteckna. H Hur använder du tungan när du tuggar och sväljer? I Läs om hur karies uppstår på sidan 262 i grundboken, eller sidan 138 i lightboken.

7 Gör tandavtryck Du behöver: Kartongpapper, sax, modellera eller trolldeg och plastfolie. A Klipp ut en bit kartong som är 7 cm bred och 10 cm lång. Justera bredden så att du precis får in den i munnen. B Täck kartongbiten med cirka 1 cm lera eller deg. C Lägg plastfolie löst ovanpå leran. D För in skivan i munnen och bit till. E Ta ut skivan och studera de olika tandsorternas avtryck. Låt eventuellt leran torka efter det att du märkt den med dina initialer och datum. F Gör likadant med andra käkhalvans tänder. G Jämför med en kamrats avtryck och skriv och berätta om försöket.

8 Testa socker Trommers prov är en metod för att påvisa enkla sockerarter, som till exempel druvsocker. Förr i tiden användes metoden för att kontrollera om det fanns socker i urinen, exempelvis hos sockersjuka patienter. Numera kan man enkelt testa samma sak med färdiga teststickor. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, tesked, provrör och provrörshållare, en 250 ml bägare, druvsocker, kopparsulfatlösning och utspädd natriumhydroxidlösning. B C A Läs igenom uppgiften och titta på figurerna här intill. B Fyll bägaren till hälften med vatten. C Värm med brännare tills vattnet kokar. Släck sedan brännaren. D Medan vattnet värms fylls ett provrör till 1/3 med vatten. Häll i 1/2 tesked druvsocker. Håll tummen för och skaka om. E Tillsätt några droppar kopparsulfatlösning i provröret. F Tillsätt sedan natriumhydroxidlösning i provröret tills lösningen blir blå. G Ställ ner provröret i bägaren med det varma vattnet. Vänta några minuter tills den blå färgen ändras. Vilken färg får lösningen? Ett färgomslag vid Trommers prov visar att det finns enkelt socker i lösningen. H Skriv och rita hur Trommers prov går till och hur man ser om det finns enkelt socker i provet. F D E Du behöver: Russin och några andra livsmedel. I J Gör Trommers prov på ett mosat russin. Vilken är din hypotes. Testa om några andra vanliga livsmedel innehåller enkelt socker. G

9 Testa stärkelse Det socker växterna tillverkat vid fotosyntesen lagras ofta som stärkelse, en sorts kolhydrat som finns till exempel i potatis. Stärkelse kan påvisas med jod. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, stärkelse eller potatismjöl, jodjodkalium, en bägare (100ml), färgkritor, glasstav, ett provrör och en sked. A Läs först igenom hela uppgiften. Fyll en 100 ml bägare till hälften med vatten. Häll i en tesked stärkelse och rör om med en glasstav. B Rör hela tiden med glasstaven medan du värmer lösningen med en brännare. Avbryt när stärkelselösningen börjar bubbla och tjocknar. Släck brännaren. C Häll försiktigt cirka 1 cm stärkelselösning i ett provrör. Kyl provröret under vattenkranen. D Tillsätt ett par droppar jodjodkalium i provröret. Håll tummen för och skaka. E Hur färgas stärkelsen av jod? Anteckna. En sådan färgförändring visar alltså att det finns stärkelse i lösningen. F Stärkelselösningen kan användas som klister. Testa den genom att rita, måla och klippa ut några figurer som du klistrar upp på ett papper med stärkelselösningen. G Spara lite stärkelselösning i bägaren till uppgift 12 (Vilken funktion har saliven). H Vilken sockerart bildas när kolhydraten stärkelse sönderdelas för att kunna användas av kroppens celler? Använd grundboken sidan 254, eller lightboken sidan 135. Du behöver: Urglas och några olika livsmedel att testa exempelvis potatis, ris och makaroner. I Testa om några vanliga livsmedel innehåller stärkelse genom att först koka dem och sedan lägga dem på ett urglas och droppa på jodjodkaliumlösning. Se bilderna här intill. Genom att först koka dem förstör du cellväggarna så att joden lättare kan tränga in. Prova till exempel en skiva potatis, några riskorn eller makaroner. Anteckna resultatet.

10 Titta på fett Du behöver: Mjölk, objektglas, täckglas, mikroskop. A Placera en liten droppe grädde eller fet mjölk i en droppe vatten på ett objektglas. Lägg ett täckglas över och studera i mikroskopet fettdropparnas form och hur de svävar omkring. B Rita av det du ser och ange förstoring. C Ta reda på fetthalten i olika sorters mjölk och grädde. Fråga i affären vilken mjölk som säljs mest.

11 Undersök fettfläckar Du behöver: Hårtork, tejp, linjal, stort filtrerpapper, matolja och olika födoämnen; exempelvis frukter, chips, potatis, läsk, glass och godis. A Dela med hjälp av en penna in ett stort filtrerpapper i åtta bitar som i figuren intill. B Skriv i kanten av varje tårtbit vilken sorts fläck du placerar dit. C Gör en vattenfläck och en matoljefläck. Använd fingrarna. Tvätta fingrarna mellan varje fläck. Välj sedan sex födoämnen som du gör fläckar av. D Torka fläckarna med hjälp av en hårtork. E Undersök de torra fläckarna. Hur kan man skilja på vattenfläckar och fettfläckar? F Gör anteckningar om försöket och tejpa upp filtrerpapperet på ett papper. Klipp eventuellt ut varje del för sig.

12 Testa protein Hellers prov är en metod som kan påvisa proteiner (äggviteämnen). Experimentet är uppkallat efter den österrikiske kemisten Florian Heller som på 1800-talet uppfann metoden. Med den kunde man hitta sjukdomar genom att påvisa proteiner i urinen hos patienterna. Idag kan man istället använda enkla teststickor. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, proteinpulver (albumin), filtrerpapper, en tesked, en glasstav, utspädd salpetersyra, två provrör och provrörsställ och en 100 ml bägare. A Läs igenom uppgiften. B Fyll en bägare till hälften med vatten och häll i 1/2 tesked proteinpulver. Rör med en glasstav. C Placera ett provrör i provrörsstället och häll utspädd salpetersyra till 1/3 i provröret. Tänk på att salpetersyra är starkt frätande. D Vik ett filtrerpapper enligt figuren nedan. Öppna struten, blöt papperet med vatten och placera det i provrörets mynning. E Häll försiktigt i proteinlösningen. Iaktta vad som bildas i provröret. Rita av. Sammanfatta hur Hellers prov går till. F Nämn några födoämnen som innehåller proteiner. Vad använder kroppen proteiner till? Använd grundboken sidan 260, eller lightboken sidan 137. G Salpetersyra gulfärgar proteiner. Håll tummen för ett provrör med utspädd salpetersyra och skaka. Hur färgas tummen? Slutsats?

13 Vid vilken temperatur koagulerar äggvita? Du behöver: Ägg, termometer, trådnät, trefot, brännare, tändstickor och en 500 ml bägare. A Upphettning förändrar proteiners form de stelnar, koagulerar. Vid vilken temperatur koagulerar ägg? Anteckna din hypotes. B Tänk ut en metod att testa vid vilken temperatur äggvita koagulerar. Kontrollera din idé med din lärare innan du börjar. C Anteckna och rita hur du har utfört experimentet och vad som blev resultatet. Hur nära kom du i din hypotes? D Den framställda maträtten kallas förlorade eller pocherade ägg. Eftersom koaguleringstemperaturen inte är så hög finns det alternativ till att koka och steka ägg. I vissa kulturer tillreder man istället ägg genom att gräva ner dem i soluppvärmd sand.

14 Vilken funktion har saliven? Matspjälkningen börjar redan i munnen både mekaniskt och kemiskt. Stärkelse är en sorts kolhydrat som måste sönderdelas för att kunna tas upp av blodet. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, 3 provrör, provrörsställ, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, termometer, 2 bägare (250 ml), utsp. saltsyra, utsp. natriumhydroxid, jodjodkalium, kopparsulfat och stärkelselösning. A Läs igenom hela uppgiften. Rita och beskriv hur försöket går till under försökets gång. Saltsyra och natriumhydroxid är frätande! B Ställ 3 provrör i ett provrörsställ. C Se till att du har rikligt med saliv i munnen. Tänk till exempel på något som smakar riktigt surt. Blanda saliven med en klunk vatten och skölj runt. Fördela spottet i de tre provrören. D Märk provrören med siffrorna 1, 2 och 3 genom att sticka ner små lappar i provrörsmynningarna som på bilden intill. E Tillsätt några droppar utspädd saltsyra till provrör 1. Tillsätt några droppar jodjodkalium till provrör 2.Tillsätt ingenting till provrör 3. F Tillsätt cirka 2 cm stärkelselösning till vart och ett av provrören. Sätt för tummen och skaka noga. G Ställ provrören i en bägare till hälften fylld med ljummet vatten ur varmvattenkranen. Vänta cirka 10 minuter. Vad har hänt med färgen i provrör 2? Förklara. H Gör Trommers prov på provrör 1 och 3 genom att: Tillsätta kopparsulfat tillsätta utspädd natriumhydroxidlösning värma i vattenbad. Anteckna resultaten och försök ge förklaringar. I Stärkelse är en sorts kolhydrat som söderdelas av ett enzym i saliven som heter amylas. Vad sönderdelas stärkelse till? Läs i grundboken på sidan 254, eller i lightboken sidan 135. saliv + saltsyra + stärkelse saliv + jodjodkalium + stärkelse saliv + stärkelse

15 Hur ser du ut i svalget? Du behöver: Spegel eller kompis och sked. A Titta i svalget med hjälp av en spegel. Tryck ner tungan försiktigt med ett skedskaft. B Rita av gomseglet med gomspenen som hänger ner. Vilken uppgift har gomdelarna? Läs på sidan 255 i grundboken. C Nedtill på sidorna i svalget ser du halsmandlarna, som kan bli röda och svullna när du blir förkyld. Vid halsfluss får de ofta vita varfläckar på sig D Svalget har förbindelse med öronen genom en gång, som kallas örontrumpeten. Via den vandrar bakterier ibland upp när du är förkyld, så du får ont i öronen. Pröva att svälja medan du håller för näsan. Hur känns det i öronen? Varför? Läs i grundboken på sidan 334, eller i lightboken sidan 178.

16 Kan du svälja med huvudet upp och ner? Längst ner i svalget sitter struphuvudet som övergår i luft- och matstrupe. Här korsas luftens och matens väg. Det gäller att maten hamnar rätt. Arbeta två och två. Du behöver: Dricksglas och sugrör. A Håll ett par fingrar mot halsen under hakan. Svälj! Det som rör sig är struphuvudet (adamsäpplet). B Vad händer vid struphuvudet som gör att mat respektive luft faktiskt hamnar i rätt strupe. Läs grundboken sidan 255. C Om du pratar med mat i munnen sätter du lätt i halsen. Varför är det så? Du har väl hört ordspråket Låt maten tysta mun. D Jordnötter är ett av de vanligaste födoämnena som hamnar i fel strupe. Varför tror du det är så? E Arbeta två och två. Låt en försöksperson ligga på några stolar eller ett bord med huvudet nedåt som på bilden. Prova att med huvudet nedåt dricka vatten ur ett glas med ett sugrör. Anteckna. F Byt så att kompisen får dricka istället. G Hur gör olika djur när de dricker? Diskutera med en kamrat.

17 Vilken funktion har gallan? Du behöver: Skyddsförkläde, mikroskop, objektglas, täckglas, ett provrör, provrörsställ, matolja, diskmedel och hushållsfärg. A Blanda 2 cm olja, 2 cm vatten och några droppar hushållsfärg i ett provrör. B Håll tummen för och skaka provröret. C Låt provröret stå i provrörsstället i 3 minuter. Rita sen av resultatet. D Häll i 3 droppar diskmedel, som får motsvara gallan, i provröret. Håll tummen för provrörsmynningen och skaka provröret. E Låt provröret stå i provrörsstället i 3 minuter. Rita av resultatet. F Beskriv försöket och dra en egen slutsats. G Vilken uppgift har gallan vid matspjälkningen? Läs i grundboken på sidan 256. H Gör ett mikroskopiskt preparat av en droppe ur provröret. Lägg en droppe på ett objektglas och lägg på ett täckglas. Studera de finfördelade fettkulorna i mikroskopet och rita av det du ser. Ange förstoring.

18 Vem behöver blindtarmen? Vid en blindtarmsinflammation har bakterier angripit det lilla blindtarmsbihanget, som ibland måste opereras bort. Du behöver: Tuschpenna A Gör ett streck på din mage med en tuschpenna, eller på en teckning, där ditt blindtarmsbihang finns. Använd bilden i grundboken på sidan 254, eller i lightboken sidan 135. B Gräsätande djur har ofta stor blindtarm. Bakterier i magen och blindtarmen hjälper till att sönderdela växtcellerna som de äter. Människan saknar sådana bakterier. Hur kommer vi åt näringen i växtcellerna? Läs faktarutan på sidan 26 i grundboken. Även strömmingar behöver en stor blindtarm. Försök tänka ut varför den behöver det. C Hur stort är ditt blindtarmsbihang? Klarar vi oss utan blindtarmsbihang?

19 En köttbulles färd genom matspjälkningskanalen A Skriv och berätta vad som händer en köttbulle på dess väg från mun till anus (ändtarmsöppningen). Köttbullen innehåller både proteiner, kolhydrater, fetter och vatten. Berätta var det finns enzymer, vad enzymerna gör och vad som bildas av de olika näringsämnena! Använd texten i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidorna , som hjälp för din berättelse. B Gör ett rollspel på samma tema. Din lärare kan ge er instruktioner.

20 Matspjälkningskanalen i mikroskop Du behöver: Mikroskop, färdiga preparat från matspjälkningskanalen samt eventuellt av colibakterier från tarmen. A Studera och rita av färdiga preparat från matspjälkningskanalen till exempel tarmludd, bukspottkörtel och colibakterier. Ange vilken förstoring du använder. B Berätta om det du studerat. Vilken uppgift har exempelvis tarmluddet i matspjälkningen? Varför finns det gott om bakterier i tjocktarmen? Läs sidorna i grundboken, eller sidan 136 i lightboken.

21 Hur lång tid tar det för maten att passera? Du behöver: Rödbetor A Ät rödbetor. B Hur lång tid tror du att det tar innan rödbetorna har passerat tarmen? Anteckna din hypotes. C Notera hemma hur lång tid det tar innan den rödfärgade avföringen anländer. Anteckna. Skriv en redogörelse om försöket. D Redovisa vid ett senare lektionstillfälle och gör statistik över klassens resultat. Hur lång tid tog det i medeltal?

22 13.1 OH 2 Vitaminer och enzymer Vitamin Finns i Behövs för Brist kan orsaka A Mjölk, ägg, smör, fisk, Syn, hud, slemhinnor Dåligt mörkerseende morötter, spenat. och tillväxt. och torr hy. B Mjölk, jäst, lever, kött, Nerver och muskler. Dålig aptit, trötthet, bröd, fisk, ägg, rotfrukter. Omsättning av kolhydrater, hudbesvär, blodbrist proteiner och fetter. och nervskador. C Apelsiner, citroner, nypon, Sårläkning, benbildning Tandköttsinflammation svarta vinbär, kiwi, potatis. och cellernas försvar. och blödande slemhinnor. D Mjölk, äggula lever, mat- Lagring av kalcium i Urkalkning och fett. Bildas även när huden benvävnaden. Skelettet benskörhet huden bestrålas med sol. får tillräcklig kalkhalt. E Sallad, vetegroddar, Cellernas membran. Inga kända bristvegetabiliska fetter, Försvar mot giftiga sjukdomar. persilja, spenat. ämnen. K Lever, persilja, matolja. Blodets förmåga att Blödningar. Bildas även av levra sig. tarmbakterier. Enzym från Enzym Näringsämne Sönderdelas till Spottkörtlarna Amylas Kolhydrater Enklare socker Magsäcken Pepsin Proteiner Peptider Levern (galla ej enzym) Fettdroppar Fetter Bukspottkörteln Amylas Kolhydrater Enklare socker Bukspottkörteln Trypsin Proteiner Peptider Bukspottkörteln Lipas Fetter Glycerol och fettsyror Tunntarmen Maltas Enklare socker Druvsocker Kan passera från tarm till blod. Tunntarmen Peptidas Peptider Aminosyror

23 Vad äter du? Varje dag bör man äta något från var och en av matcirkelns sju grupper. Du behöver: En vitamintabell A Gör en lista över vad du gav din kropp för mat och dryck igår. Börja från det du vaknade och fortsätt tills du gick till sängs. Glöm ingenting! B Studera listan kritiskt och se om din kropp har fått i sig något från varje grupp i matcirkeln. Jämför med bilden här intill. C Skriv en slutsats där du tar upp vad som eventuellt saknades. D Kroppen behöver även vitaminer för att må bra. Vilka livsmedel innehåller mycket C-vitaminer? Vad händer om man får brist på C-vitamin? Ta hjälp av vitamintabellen som du får av din lärare. E Med hjälp av en tabell som visar i vilka födoämnen olika vitaminer finns kan du kontrollera om du fått i dig de vitaminer du behöver. F I Sverige får de flesta i sig de vitaminer de behöver via maten. Hur tror du det är i andra länder?

24 Borstar du tänderna ordentligt? Plack är en bakteriebeläggning som snabbt bildas på tänderna om man inte borstar dem noga. Placken gör att tänderna så småningom kan lossna. Du behöver: Din egen tandborste, tandkräm, spegel och diaplacktabletter från apoteket. A För att se om du borstat tänderna ordentligt kan du testa med att tugga en diaplacktablett. Spotta ut saliven som bildas. B Titta i en spegel på tändernas ut- och insida. Placken färgas röd av tabletten. C Anteckna och rita var det fanns plack. Borsta sedan tänderna tills allt rött försvunnit.

25 Sur saliv fräter på tänderna Salivens surhetsgrad varierar hos olika människor och är beroende av vad man ätit. Om saliven är sur fräter den på tänderna och kan ge hål. Om den är basisk bildas tandsten som kan orsaka tandlossning. Du behöver: Indikatorpapper och en sockerbit. A Spotta på ett indikatorpapper och avläs resultatet. B Tugga på en sockerbit. Vänta 5 minuter. Undersök om surhetsgraden ändrats. Anteckna.

26 Självsvält och hetsätning Arbeta två och två A Diskutera med din bänkkamrat om de två ätstörningarna anorexia (självsvält) och bulimia (hetsätning). Använd grundboken sidan 264, eller lightboken sidan 139. B Skriv en kort sammanfattning av diskussionen. Redovisa i klassen. C Vad gör du om du misstänker att en kamrat har anorexi- eller bulimiproblem? Diskutera och anteckna.

27 13.4 OH 3 Andningsorganen

28 Varför andas vi? Om vi slutar andas så dör vi. Men varför andas vi inte lika mycket hela tiden? Du behöver: Klocka A Räkna efter hur många gånger du andas under en minut. Diskutera med en kamrat varför vi andas? Vad är det i luften vi behöver och till vad behövs det? B Räkna andetagen igen under en minut efter att ha klivit upp och ner på en stol tjugo gånger. Diskutera med en kamrat varför andetagens antal ändrats mellan försöken. C Gör en stor inandning och håll andan. Anteckna hur lång tid du lyckas hålla andan. D Gör om försöket, men gör den här gången en djup utandning innan du håller andan. Anteckna tiden. E Jämför försöken och hitta en förklaring till olikheterna i resultaten. F Jämför med klassens resultat.

29 Vad innehåller utandningsluften? Finns det koldioxid i utandningsluften? Det kan du testa med kalkvatten, som grumlas om det kommer i kontakt med koldioxid. Du behöver: Bägare med kalkvatten, sugrör och spegel. A Blås under en minut genom ett sugrör ner i en bägare med kalkvatten. Vad händer? Vilken slutsats kan du dra av försöket? B Andas mot en spegel. Anteckna vad som händer. Vad innehåller alltså din utandningsluft? Under vilken årstid kan du tydligt se gasen? C Hur kommer det sig att vi kan rädda liv genom att blåsa in vår gamla utandningsluft i en person som inte andas själv?

30 Syrets väg till cellerna Du behöver: Bild med andningsorganens olika delar. A Läs i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidan 140, om syrets väg till cellerna. B Märk ut och lär dig andningsorganens delar och funktion på bilden. C Förhör varandra två och två.

31 Hur andas vi och hur mycket rymmer lungorna? Arbeta två och två Du behöver: Måttband, spirometer eller volymmärkt plastdunk med slang. A Mät bröstkorgens storlek runt om vid utrespektive inandning. Anteckna resultatet. B Hur andas vi? Hur rör sig lungorna? Läs sidan 267 i grundboken, eller sidan 141 i lightboken. C Hur mycket luft tror du dina lungor rymmer? Anteckna din hypotes om lungvolymen. D Dra in ett djupt andetag och blås ut i spirometern. Anteckna resultatet. Stämde din hypotes? E Jämför med klassens resultat. Räkna ut medelvärde för pojkar respektive flickor. F Vad tror du kan påverka lungvolymen? Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. G Turas om att lyssna med stetoskop på andningen hos varandra.

32 Hur starkt kan du blåsa? Du behöver: Linjal eller måttband, maskeringstejp och bomull. A Lägg en liten bomullstuss på ett bord, markera startplatsen med en bit maskeringstejp och blås så att den flyttar sig. B Mät hur långt avstånd du kan få bomullstussen att flytta sig på en utblåsning. Anteckna resultatet. C Jämför med klasskamraternas resultat.

33 Stämbanden våra musikinstrument A Känn med handen över struphuvudet på halsens framsida. Läs långsamt upp början av alfabetet och känn stämbandens vibrationer. Vibrerar de mest vid konsonanter eller vokaler? Anteckna. B Sjung samma bokstäver och känn vad som händer. C Anteckna dina resultat. D Beskriv med hjälp av bilderna nedan hur våra stämband fungerar. Läs i grundboken sidan 267, eller i lightboken sidan 141.

34 Dissektion av lunga Du behöver: Fryst lunga som tinats över natten, dissektionsskål, gummislang, sax och skalpell. A Undersök struphuvudet med stämbanden. B Studera luftstrupen och frilägg en av de halvmånformade broskringarna. Vilken funktion tror du broskringarna har? C Känn med handen på ena lungans yta. Hur känns den? D Jämför höger och vänster lunga. Hur många delar, lober, består de av? E För ner en slang i ena lungan och blås. Vad händer? F Öppna och följ med hjälp av skalpellen luftens väg genom luftstrupen, via de båda stora luft-rören, bronkerna, och vidare genom de finare luftrören ner till lungblåsorna. G Diska och plocka undan efter dig. H Vad händer i lungblåsorna? Diskutera med en kamrat, rita och anteckna vad ni kommer fram till. Behöver du hjälp läser du sidan 266 i grundboken, eller sidan 140 i lightboken.

35 Lungvävnad i mikroskop Du behöver: Färdiga preparat av lungvävnad och mikroskop. A Studera färdiga preparat av lungvävnad i mikroskop. Ange förstoring och rita av det du ser.

36 Sjukdomar i andningsvägarna Du behöver: Faktaboken, läkarbok eller dator. A Ta reda på och anteckna vad följande ord innebär. En del svar hittar du i grundboken sidorna , eller i lightboken sidorna Luftrörskatarr Lunginflammation Astma Allergi Emfysem Lungcancer Tuberkulos