13 Matspjälkning och andning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "13 Matspjälkning och andning"

Transkript

1 13 Matspjälkning och andning Ett bättre liv med tallriksmodellen 2 Matspjälkningspussel 3 Hur lång väg färdas maten? OH1 Matspjälkningsorganen 4 Undersök munnen 5 Gör tandavtryck 6 Testa socker 7 Testa stärkelse 8 Titta på fett 9 Undersök fettfläckar 10 Testa protein 11 Vid vilken temperatur koagulerar äggvita? 12 Vilken funktion har saliven? 13 Hur ser det ut i svalget? 14 Kan du svälja med huvudet upp och ner? 15 Vilken funktion har gallan? 16 Vem behöver blindtarmen? 17 En köttbulles färd genom matspjälkningskanalen 18 Matspjälkningskanalen imikroskop 19 Hur lång tid tar det för maten att passera? OH2 Vitaminer och enzymer Vad äter du? Borstar du tänderna ordentligt? 22 Sur saliv fräter på tänderna 23 Självsvält och hetsätning 13.4 OH3 Andningsorganen 24 Varför andas vi? 25 Vad innehåller utandningsluften? 26 Syrets väg till cellerna 27 Hur andas vi och hur mycket rymmer lungorna? 28 Hur starkt kan du blåsa? 29 Stämbanden våra musikinstrument 30 Dissektion av lunga 31 Lungvävnad i mikroskop Sjukdomar i andningsvägarna

2 Ett bättre liv med tallriksmodellen Tallriksmodellen hjälper oss att äta varierat och lagom mycket av varje sorts livsmedel. Du behöver: Färgkritor A Läs om tallriksmodellen i grundboken på sidan 253, eller i lightboken sidan 135 B Rita och beskriv med egna ord vad tallriksmodellen säger om en väl sammansatt måltid. C Rita och färglägg en egen tredelad tallrik där du placerar in din älsklingsmat. Se till att du får i dig allt du behöver, även vitaminer och mineraler. Glöm inte dryck. D Varför är det inte bra för kroppen att bara leva på godis? Läs mer om det i rutan på sidan 260 i grundboken.

3 Matspjälkningspussel Du behöver: Bild av matspjälkningskanalen, sax, klister och färgpennor. A Lär dig matspjälkningskanalens olika delar på bilden med hjälp av grundboken sidan 254, eller i lightboken sidan 135. B Färglägg de olika delarna på bilden av matspjälkningskanalen. C Klipp isär varje organdel för sig. D Försök klistra dit varje del på rätt ställe igen på ett tomt papper. Sätt namn på de olika delarna.

4 Hur lång väg färdas maten? Du behöver: Läkarbok, måttband och ett långt snöre. A Hur lång väg är det genom mag-tarmkanalen? Anteckna din hypotes. B Räkna ut matens totala väg genom matspjälkningskanalen. Börja med munnens längd och sluta med ändtarmens längd. Ta hjälp av läkarboken och grundboken sidan , eller lightboken sidan 136. Stämde hypotesen? C Märk ut sträckan på ett snöre. Gör knutar på repet som visar vilken del av repet som motsvarar mun, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm. D Håll tillsammans med en kamrat i varsin ände av snöret. Fundera på hur delarna får plats i din kropp.

5 13.1 OH 1 Matspjälkningsorganen

6 Undersök munnen Du behöver: Något att tugga på, exempelvis en morot. A Sätt ut namn på tandens olika delar på bilden med hjälp av grundboken sidan 262, eller lightboken sidan 138. B Öppna munnen så mycket du kan och undersök hur många fingrar i bredd du får in på höjden. C Räkna din bänkkamrats tänder och undersök vilka olika tandtyper det finns. Anteckna och rita av de olika tandtyperna. D Hur tror du de olika tänderna är tänkta att användas? Vilken typ av föda tror du människans tänder är utvecklade för? E Hur många mjölktänder respektive permanenta tänder tror du vi har? F Tugga på morotsbiten. Notera vilka tänder du använder. De flesta tuggar mer med den ena sidans tänder. Vilken sida använder du oftast? G Undersök vad som händer när du tuggar. Vilken av käkhalvorna rör sig? Var sitter käkleden? Känn efter! Känn även efter vilka muskler som arbetar när du tuggar. Kan du sära på käk-halvorna som ormar? Anteckna. H Hur använder du tungan när du tuggar och sväljer? I Läs om hur karies uppstår på sidan 262 i grundboken, eller sidan 138 i lightboken.

7 Gör tandavtryck Du behöver: Kartongpapper, sax, modellera eller trolldeg och plastfolie. A Klipp ut en bit kartong som är 7 cm bred och 10 cm lång. Justera bredden så att du precis får in den i munnen. B Täck kartongbiten med cirka 1 cm lera eller deg. C Lägg plastfolie löst ovanpå leran. D För in skivan i munnen och bit till. E Ta ut skivan och studera de olika tandsorternas avtryck. Låt eventuellt leran torka efter det att du märkt den med dina initialer och datum. F Gör likadant med andra käkhalvans tänder. G Jämför med en kamrats avtryck och skriv och berätta om försöket.

8 Testa socker Trommers prov är en metod för att påvisa enkla sockerarter, som till exempel druvsocker. Förr i tiden användes metoden för att kontrollera om det fanns socker i urinen, exempelvis hos sockersjuka patienter. Numera kan man enkelt testa samma sak med färdiga teststickor. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, tesked, provrör och provrörshållare, en 250 ml bägare, druvsocker, kopparsulfatlösning och utspädd natriumhydroxidlösning. B C A Läs igenom uppgiften och titta på figurerna här intill. B Fyll bägaren till hälften med vatten. C Värm med brännare tills vattnet kokar. Släck sedan brännaren. D Medan vattnet värms fylls ett provrör till 1/3 med vatten. Häll i 1/2 tesked druvsocker. Håll tummen för och skaka om. E Tillsätt några droppar kopparsulfatlösning i provröret. F Tillsätt sedan natriumhydroxidlösning i provröret tills lösningen blir blå. G Ställ ner provröret i bägaren med det varma vattnet. Vänta några minuter tills den blå färgen ändras. Vilken färg får lösningen? Ett färgomslag vid Trommers prov visar att det finns enkelt socker i lösningen. H Skriv och rita hur Trommers prov går till och hur man ser om det finns enkelt socker i provet. F D E Du behöver: Russin och några andra livsmedel. I J Gör Trommers prov på ett mosat russin. Vilken är din hypotes. Testa om några andra vanliga livsmedel innehåller enkelt socker. G

9 Testa stärkelse Det socker växterna tillverkat vid fotosyntesen lagras ofta som stärkelse, en sorts kolhydrat som finns till exempel i potatis. Stärkelse kan påvisas med jod. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, stärkelse eller potatismjöl, jodjodkalium, en bägare (100ml), färgkritor, glasstav, ett provrör och en sked. A Läs först igenom hela uppgiften. Fyll en 100 ml bägare till hälften med vatten. Häll i en tesked stärkelse och rör om med en glasstav. B Rör hela tiden med glasstaven medan du värmer lösningen med en brännare. Avbryt när stärkelselösningen börjar bubbla och tjocknar. Släck brännaren. C Häll försiktigt cirka 1 cm stärkelselösning i ett provrör. Kyl provröret under vattenkranen. D Tillsätt ett par droppar jodjodkalium i provröret. Håll tummen för och skaka. E Hur färgas stärkelsen av jod? Anteckna. En sådan färgförändring visar alltså att det finns stärkelse i lösningen. F Stärkelselösningen kan användas som klister. Testa den genom att rita, måla och klippa ut några figurer som du klistrar upp på ett papper med stärkelselösningen. G Spara lite stärkelselösning i bägaren till uppgift 12 (Vilken funktion har saliven). H Vilken sockerart bildas när kolhydraten stärkelse sönderdelas för att kunna användas av kroppens celler? Använd grundboken sidan 254, eller lightboken sidan 135. Du behöver: Urglas och några olika livsmedel att testa exempelvis potatis, ris och makaroner. I Testa om några vanliga livsmedel innehåller stärkelse genom att först koka dem och sedan lägga dem på ett urglas och droppa på jodjodkaliumlösning. Se bilderna här intill. Genom att först koka dem förstör du cellväggarna så att joden lättare kan tränga in. Prova till exempel en skiva potatis, några riskorn eller makaroner. Anteckna resultatet.

10 Titta på fett Du behöver: Mjölk, objektglas, täckglas, mikroskop. A Placera en liten droppe grädde eller fet mjölk i en droppe vatten på ett objektglas. Lägg ett täckglas över och studera i mikroskopet fettdropparnas form och hur de svävar omkring. B Rita av det du ser och ange förstoring. C Ta reda på fetthalten i olika sorters mjölk och grädde. Fråga i affären vilken mjölk som säljs mest.

11 Undersök fettfläckar Du behöver: Hårtork, tejp, linjal, stort filtrerpapper, matolja och olika födoämnen; exempelvis frukter, chips, potatis, läsk, glass och godis. A Dela med hjälp av en penna in ett stort filtrerpapper i åtta bitar som i figuren intill. B Skriv i kanten av varje tårtbit vilken sorts fläck du placerar dit. C Gör en vattenfläck och en matoljefläck. Använd fingrarna. Tvätta fingrarna mellan varje fläck. Välj sedan sex födoämnen som du gör fläckar av. D Torka fläckarna med hjälp av en hårtork. E Undersök de torra fläckarna. Hur kan man skilja på vattenfläckar och fettfläckar? F Gör anteckningar om försöket och tejpa upp filtrerpapperet på ett papper. Klipp eventuellt ut varje del för sig.

12 Testa protein Hellers prov är en metod som kan påvisa proteiner (äggviteämnen). Experimentet är uppkallat efter den österrikiske kemisten Florian Heller som på 1800-talet uppfann metoden. Med den kunde man hitta sjukdomar genom att påvisa proteiner i urinen hos patienterna. Idag kan man istället använda enkla teststickor. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, proteinpulver (albumin), filtrerpapper, en tesked, en glasstav, utspädd salpetersyra, två provrör och provrörsställ och en 100 ml bägare. A Läs igenom uppgiften. B Fyll en bägare till hälften med vatten och häll i 1/2 tesked proteinpulver. Rör med en glasstav. C Placera ett provrör i provrörsstället och häll utspädd salpetersyra till 1/3 i provröret. Tänk på att salpetersyra är starkt frätande. D Vik ett filtrerpapper enligt figuren nedan. Öppna struten, blöt papperet med vatten och placera det i provrörets mynning. E Häll försiktigt i proteinlösningen. Iaktta vad som bildas i provröret. Rita av. Sammanfatta hur Hellers prov går till. F Nämn några födoämnen som innehåller proteiner. Vad använder kroppen proteiner till? Använd grundboken sidan 260, eller lightboken sidan 137. G Salpetersyra gulfärgar proteiner. Håll tummen för ett provrör med utspädd salpetersyra och skaka. Hur färgas tummen? Slutsats?

13 Vid vilken temperatur koagulerar äggvita? Du behöver: Ägg, termometer, trådnät, trefot, brännare, tändstickor och en 500 ml bägare. A Upphettning förändrar proteiners form de stelnar, koagulerar. Vid vilken temperatur koagulerar ägg? Anteckna din hypotes. B Tänk ut en metod att testa vid vilken temperatur äggvita koagulerar. Kontrollera din idé med din lärare innan du börjar. C Anteckna och rita hur du har utfört experimentet och vad som blev resultatet. Hur nära kom du i din hypotes? D Den framställda maträtten kallas förlorade eller pocherade ägg. Eftersom koaguleringstemperaturen inte är så hög finns det alternativ till att koka och steka ägg. I vissa kulturer tillreder man istället ägg genom att gräva ner dem i soluppvärmd sand.

14 Vilken funktion har saliven? Matspjälkningen börjar redan i munnen både mekaniskt och kemiskt. Stärkelse är en sorts kolhydrat som måste sönderdelas för att kunna tas upp av blodet. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, 3 provrör, provrörsställ, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, termometer, 2 bägare (250 ml), utsp. saltsyra, utsp. natriumhydroxid, jodjodkalium, kopparsulfat och stärkelselösning. A Läs igenom hela uppgiften. Rita och beskriv hur försöket går till under försökets gång. Saltsyra och natriumhydroxid är frätande! B Ställ 3 provrör i ett provrörsställ. C Se till att du har rikligt med saliv i munnen. Tänk till exempel på något som smakar riktigt surt. Blanda saliven med en klunk vatten och skölj runt. Fördela spottet i de tre provrören. D Märk provrören med siffrorna 1, 2 och 3 genom att sticka ner små lappar i provrörsmynningarna som på bilden intill. E Tillsätt några droppar utspädd saltsyra till provrör 1. Tillsätt några droppar jodjodkalium till provrör 2.Tillsätt ingenting till provrör 3. F Tillsätt cirka 2 cm stärkelselösning till vart och ett av provrören. Sätt för tummen och skaka noga. G Ställ provrören i en bägare till hälften fylld med ljummet vatten ur varmvattenkranen. Vänta cirka 10 minuter. Vad har hänt med färgen i provrör 2? Förklara. H Gör Trommers prov på provrör 1 och 3 genom att: Tillsätta kopparsulfat tillsätta utspädd natriumhydroxidlösning värma i vattenbad. Anteckna resultaten och försök ge förklaringar. I Stärkelse är en sorts kolhydrat som söderdelas av ett enzym i saliven som heter amylas. Vad sönderdelas stärkelse till? Läs i grundboken på sidan 254, eller i lightboken sidan 135. saliv + saltsyra + stärkelse saliv + jodjodkalium + stärkelse saliv + stärkelse

15 Hur ser du ut i svalget? Du behöver: Spegel eller kompis och sked. A Titta i svalget med hjälp av en spegel. Tryck ner tungan försiktigt med ett skedskaft. B Rita av gomseglet med gomspenen som hänger ner. Vilken uppgift har gomdelarna? Läs på sidan 255 i grundboken. C Nedtill på sidorna i svalget ser du halsmandlarna, som kan bli röda och svullna när du blir förkyld. Vid halsfluss får de ofta vita varfläckar på sig D Svalget har förbindelse med öronen genom en gång, som kallas örontrumpeten. Via den vandrar bakterier ibland upp när du är förkyld, så du får ont i öronen. Pröva att svälja medan du håller för näsan. Hur känns det i öronen? Varför? Läs i grundboken på sidan 334, eller i lightboken sidan 178.

16 Kan du svälja med huvudet upp och ner? Längst ner i svalget sitter struphuvudet som övergår i luft- och matstrupe. Här korsas luftens och matens väg. Det gäller att maten hamnar rätt. Arbeta två och två. Du behöver: Dricksglas och sugrör. A Håll ett par fingrar mot halsen under hakan. Svälj! Det som rör sig är struphuvudet (adamsäpplet). B Vad händer vid struphuvudet som gör att mat respektive luft faktiskt hamnar i rätt strupe. Läs grundboken sidan 255. C Om du pratar med mat i munnen sätter du lätt i halsen. Varför är det så? Du har väl hört ordspråket Låt maten tysta mun. D Jordnötter är ett av de vanligaste födoämnena som hamnar i fel strupe. Varför tror du det är så? E Arbeta två och två. Låt en försöksperson ligga på några stolar eller ett bord med huvudet nedåt som på bilden. Prova att med huvudet nedåt dricka vatten ur ett glas med ett sugrör. Anteckna. F Byt så att kompisen får dricka istället. G Hur gör olika djur när de dricker? Diskutera med en kamrat.

17 Vilken funktion har gallan? Du behöver: Skyddsförkläde, mikroskop, objektglas, täckglas, ett provrör, provrörsställ, matolja, diskmedel och hushållsfärg. A Blanda 2 cm olja, 2 cm vatten och några droppar hushållsfärg i ett provrör. B Håll tummen för och skaka provröret. C Låt provröret stå i provrörsstället i 3 minuter. Rita sen av resultatet. D Häll i 3 droppar diskmedel, som får motsvara gallan, i provröret. Håll tummen för provrörsmynningen och skaka provröret. E Låt provröret stå i provrörsstället i 3 minuter. Rita av resultatet. F Beskriv försöket och dra en egen slutsats. G Vilken uppgift har gallan vid matspjälkningen? Läs i grundboken på sidan 256. H Gör ett mikroskopiskt preparat av en droppe ur provröret. Lägg en droppe på ett objektglas och lägg på ett täckglas. Studera de finfördelade fettkulorna i mikroskopet och rita av det du ser. Ange förstoring.

18 Vem behöver blindtarmen? Vid en blindtarmsinflammation har bakterier angripit det lilla blindtarmsbihanget, som ibland måste opereras bort. Du behöver: Tuschpenna A Gör ett streck på din mage med en tuschpenna, eller på en teckning, där ditt blindtarmsbihang finns. Använd bilden i grundboken på sidan 254, eller i lightboken sidan 135. B Gräsätande djur har ofta stor blindtarm. Bakterier i magen och blindtarmen hjälper till att sönderdela växtcellerna som de äter. Människan saknar sådana bakterier. Hur kommer vi åt näringen i växtcellerna? Läs faktarutan på sidan 26 i grundboken. Även strömmingar behöver en stor blindtarm. Försök tänka ut varför den behöver det. C Hur stort är ditt blindtarmsbihang? Klarar vi oss utan blindtarmsbihang?

19 En köttbulles färd genom matspjälkningskanalen A Skriv och berätta vad som händer en köttbulle på dess väg från mun till anus (ändtarmsöppningen). Köttbullen innehåller både proteiner, kolhydrater, fetter och vatten. Berätta var det finns enzymer, vad enzymerna gör och vad som bildas av de olika näringsämnena! Använd texten i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidorna , som hjälp för din berättelse. B Gör ett rollspel på samma tema. Din lärare kan ge er instruktioner.

20 Matspjälkningskanalen i mikroskop Du behöver: Mikroskop, färdiga preparat från matspjälkningskanalen samt eventuellt av colibakterier från tarmen. A Studera och rita av färdiga preparat från matspjälkningskanalen till exempel tarmludd, bukspottkörtel och colibakterier. Ange vilken förstoring du använder. B Berätta om det du studerat. Vilken uppgift har exempelvis tarmluddet i matspjälkningen? Varför finns det gott om bakterier i tjocktarmen? Läs sidorna i grundboken, eller sidan 136 i lightboken.

21 Hur lång tid tar det för maten att passera? Du behöver: Rödbetor A Ät rödbetor. B Hur lång tid tror du att det tar innan rödbetorna har passerat tarmen? Anteckna din hypotes. C Notera hemma hur lång tid det tar innan den rödfärgade avföringen anländer. Anteckna. Skriv en redogörelse om försöket. D Redovisa vid ett senare lektionstillfälle och gör statistik över klassens resultat. Hur lång tid tog det i medeltal?

22 13.1 OH 2 Vitaminer och enzymer Vitamin Finns i Behövs för Brist kan orsaka A Mjölk, ägg, smör, fisk, Syn, hud, slemhinnor Dåligt mörkerseende morötter, spenat. och tillväxt. och torr hy. B Mjölk, jäst, lever, kött, Nerver och muskler. Dålig aptit, trötthet, bröd, fisk, ägg, rotfrukter. Omsättning av kolhydrater, hudbesvär, blodbrist proteiner och fetter. och nervskador. C Apelsiner, citroner, nypon, Sårläkning, benbildning Tandköttsinflammation svarta vinbär, kiwi, potatis. och cellernas försvar. och blödande slemhinnor. D Mjölk, äggula lever, mat- Lagring av kalcium i Urkalkning och fett. Bildas även när huden benvävnaden. Skelettet benskörhet huden bestrålas med sol. får tillräcklig kalkhalt. E Sallad, vetegroddar, Cellernas membran. Inga kända bristvegetabiliska fetter, Försvar mot giftiga sjukdomar. persilja, spenat. ämnen. K Lever, persilja, matolja. Blodets förmåga att Blödningar. Bildas även av levra sig. tarmbakterier. Enzym från Enzym Näringsämne Sönderdelas till Spottkörtlarna Amylas Kolhydrater Enklare socker Magsäcken Pepsin Proteiner Peptider Levern (galla ej enzym) Fettdroppar Fetter Bukspottkörteln Amylas Kolhydrater Enklare socker Bukspottkörteln Trypsin Proteiner Peptider Bukspottkörteln Lipas Fetter Glycerol och fettsyror Tunntarmen Maltas Enklare socker Druvsocker Kan passera från tarm till blod. Tunntarmen Peptidas Peptider Aminosyror

23 Vad äter du? Varje dag bör man äta något från var och en av matcirkelns sju grupper. Du behöver: En vitamintabell A Gör en lista över vad du gav din kropp för mat och dryck igår. Börja från det du vaknade och fortsätt tills du gick till sängs. Glöm ingenting! B Studera listan kritiskt och se om din kropp har fått i sig något från varje grupp i matcirkeln. Jämför med bilden här intill. C Skriv en slutsats där du tar upp vad som eventuellt saknades. D Kroppen behöver även vitaminer för att må bra. Vilka livsmedel innehåller mycket C-vitaminer? Vad händer om man får brist på C-vitamin? Ta hjälp av vitamintabellen som du får av din lärare. E Med hjälp av en tabell som visar i vilka födoämnen olika vitaminer finns kan du kontrollera om du fått i dig de vitaminer du behöver. F I Sverige får de flesta i sig de vitaminer de behöver via maten. Hur tror du det är i andra länder?

24 Borstar du tänderna ordentligt? Plack är en bakteriebeläggning som snabbt bildas på tänderna om man inte borstar dem noga. Placken gör att tänderna så småningom kan lossna. Du behöver: Din egen tandborste, tandkräm, spegel och diaplacktabletter från apoteket. A För att se om du borstat tänderna ordentligt kan du testa med att tugga en diaplacktablett. Spotta ut saliven som bildas. B Titta i en spegel på tändernas ut- och insida. Placken färgas röd av tabletten. C Anteckna och rita var det fanns plack. Borsta sedan tänderna tills allt rött försvunnit.

25 Sur saliv fräter på tänderna Salivens surhetsgrad varierar hos olika människor och är beroende av vad man ätit. Om saliven är sur fräter den på tänderna och kan ge hål. Om den är basisk bildas tandsten som kan orsaka tandlossning. Du behöver: Indikatorpapper och en sockerbit. A Spotta på ett indikatorpapper och avläs resultatet. B Tugga på en sockerbit. Vänta 5 minuter. Undersök om surhetsgraden ändrats. Anteckna.

26 Självsvält och hetsätning Arbeta två och två A Diskutera med din bänkkamrat om de två ätstörningarna anorexia (självsvält) och bulimia (hetsätning). Använd grundboken sidan 264, eller lightboken sidan 139. B Skriv en kort sammanfattning av diskussionen. Redovisa i klassen. C Vad gör du om du misstänker att en kamrat har anorexi- eller bulimiproblem? Diskutera och anteckna.

27 13.4 OH 3 Andningsorganen

28 Varför andas vi? Om vi slutar andas så dör vi. Men varför andas vi inte lika mycket hela tiden? Du behöver: Klocka A Räkna efter hur många gånger du andas under en minut. Diskutera med en kamrat varför vi andas? Vad är det i luften vi behöver och till vad behövs det? B Räkna andetagen igen under en minut efter att ha klivit upp och ner på en stol tjugo gånger. Diskutera med en kamrat varför andetagens antal ändrats mellan försöken. C Gör en stor inandning och håll andan. Anteckna hur lång tid du lyckas hålla andan. D Gör om försöket, men gör den här gången en djup utandning innan du håller andan. Anteckna tiden. E Jämför försöken och hitta en förklaring till olikheterna i resultaten. F Jämför med klassens resultat.

29 Vad innehåller utandningsluften? Finns det koldioxid i utandningsluften? Det kan du testa med kalkvatten, som grumlas om det kommer i kontakt med koldioxid. Du behöver: Bägare med kalkvatten, sugrör och spegel. A Blås under en minut genom ett sugrör ner i en bägare med kalkvatten. Vad händer? Vilken slutsats kan du dra av försöket? B Andas mot en spegel. Anteckna vad som händer. Vad innehåller alltså din utandningsluft? Under vilken årstid kan du tydligt se gasen? C Hur kommer det sig att vi kan rädda liv genom att blåsa in vår gamla utandningsluft i en person som inte andas själv?

30 Syrets väg till cellerna Du behöver: Bild med andningsorganens olika delar. A Läs i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidan 140, om syrets väg till cellerna. B Märk ut och lär dig andningsorganens delar och funktion på bilden. C Förhör varandra två och två.

31 Hur andas vi och hur mycket rymmer lungorna? Arbeta två och två Du behöver: Måttband, spirometer eller volymmärkt plastdunk med slang. A Mät bröstkorgens storlek runt om vid utrespektive inandning. Anteckna resultatet. B Hur andas vi? Hur rör sig lungorna? Läs sidan 267 i grundboken, eller sidan 141 i lightboken. C Hur mycket luft tror du dina lungor rymmer? Anteckna din hypotes om lungvolymen. D Dra in ett djupt andetag och blås ut i spirometern. Anteckna resultatet. Stämde din hypotes? E Jämför med klassens resultat. Räkna ut medelvärde för pojkar respektive flickor. F Vad tror du kan påverka lungvolymen? Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. G Turas om att lyssna med stetoskop på andningen hos varandra.

32 Hur starkt kan du blåsa? Du behöver: Linjal eller måttband, maskeringstejp och bomull. A Lägg en liten bomullstuss på ett bord, markera startplatsen med en bit maskeringstejp och blås så att den flyttar sig. B Mät hur långt avstånd du kan få bomullstussen att flytta sig på en utblåsning. Anteckna resultatet. C Jämför med klasskamraternas resultat.

33 Stämbanden våra musikinstrument A Känn med handen över struphuvudet på halsens framsida. Läs långsamt upp början av alfabetet och känn stämbandens vibrationer. Vibrerar de mest vid konsonanter eller vokaler? Anteckna. B Sjung samma bokstäver och känn vad som händer. C Anteckna dina resultat. D Beskriv med hjälp av bilderna nedan hur våra stämband fungerar. Läs i grundboken sidan 267, eller i lightboken sidan 141.

34 Dissektion av lunga Du behöver: Fryst lunga som tinats över natten, dissektionsskål, gummislang, sax och skalpell. A Undersök struphuvudet med stämbanden. B Studera luftstrupen och frilägg en av de halvmånformade broskringarna. Vilken funktion tror du broskringarna har? C Känn med handen på ena lungans yta. Hur känns den? D Jämför höger och vänster lunga. Hur många delar, lober, består de av? E För ner en slang i ena lungan och blås. Vad händer? F Öppna och följ med hjälp av skalpellen luftens väg genom luftstrupen, via de båda stora luft-rören, bronkerna, och vidare genom de finare luftrören ner till lungblåsorna. G Diska och plocka undan efter dig. H Vad händer i lungblåsorna? Diskutera med en kamrat, rita och anteckna vad ni kommer fram till. Behöver du hjälp läser du sidan 266 i grundboken, eller sidan 140 i lightboken.

35 Lungvävnad i mikroskop Du behöver: Färdiga preparat av lungvävnad och mikroskop. A Studera färdiga preparat av lungvävnad i mikroskop. Ange förstoring och rita av det du ser.

36 Sjukdomar i andningsvägarna Du behöver: Faktaboken, läkarbok eller dator. A Ta reda på och anteckna vad följande ord innebär. En del svar hittar du i grundboken sidorna , eller i lightboken sidorna Luftrörskatarr Lunginflammation Astma Allergi Emfysem Lungcancer Tuberkulos

13 Matspjälkning och andning

13 Matspjälkning och andning 13 Matspjälkning och andning aktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 250-251 i grundboken och 133 i lightboken kan användas som inspiration till en diskussion om varför vi äter. Skulle vi

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II)

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II) 10 Livets kemi 10.1 1 Undersök mat från växter 2 Växternas fotosyntes OH1 Fotosyntesen 3 Undersök olika sorters socker 4 Trommers prov 5 Trommers prov på rörsocker 6 Undersök en sockerbeta 7 Vilka livsmedel

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen?

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen? Månadstema November: F-6 Olika degar!... 1 Gör eget potatismjöl... 2 Popcorn... 2 Vilken mat hör ihop?... 3 Pannkakan... 4 Yrke och Mat... 5 Centralt innehåll - Förskolan:... 6 Förlorade ägg... 7 Smör

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

EUSO 2015 Biologidel

EUSO 2015 Biologidel EUSO 2015 Biologidel Namn: Praktiskt arbete i grupp (60 min) Det praktiska arbetet består av uppgift A, B och C. Gör uppgifterna i bokstavsordning. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Varje gruppmedlem

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI Experiment Namn Klass Kan du göra en egen vulkan? Trolldegen bör torka innan du häller i lavaingredienserna. Gör helst vulkanen minst en dag innan den ska

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD MÅLTIDSPLANERING Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD och alla säsongens grönsaker Måltiden var lagad för en Demi-vegetarian (-kött och mjölkprodukter) som rörde sig mycket och behövde få

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Frysskåpspoesi Med fokus på mat och humor

Frysskåpspoesi Med fokus på mat och humor Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2011 Frysskåpspoesi Med fokus på mat och humor Henrik Järåsen Joel Petersson Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2011

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider 4-6 månader: Pyttesmå smakprov Bröstmjölk är den bästa maten för barnet. Livsmedelsverket rekommenderar amning, eller modersmjölkersättning

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer