2003:23. Konsumenten på tandvårdsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003:23. Konsumenten på tandvårdsmarknaden"

Transkript

1 2003:23 Konsumenten på tandvårdsmarknaden

2 Tandvården ur ett konsumentperspektiv PM 2003:23 ISBN Konsumentverket 2003 Konsumentverket/KO 2003:23 2 (58)

3 KONSUMENTEN PÅ TANDVÅRDSMARKNADEN SAMMANFATTNING UP P D R A G TANDVÅRDSFÖRSÄKRINGEN Kort historik Tandvårdsreformen Tandvårdsstödet Några exempel på ersättningar genom tandvårdsstödet PRISUTVECKLINGEN PÅ T ANDVÅRD TANDHÄLSAN I SV E R I G E RÄTTSREGLER - PRISINFORMATION OCH RE K L A M A T I O N UTBUDET AV TANDLÄKARE KONSUMENTINFORMATION OM TANDVÅRD TANDVÅRDEN I NÅGRA EU ROPEISKA LÄNDER TA N D V Å R D S P A T I E N T E N S OM KONSUMENT Tandvårdsutnyttjande och kostnader Socialstyrelsens undersökningar om tandvårdsutnyttjandet Riksförsäkringsverkets undersökningar om tandvårdsutnyttjandet SCB:s undersökningar om tandvårdsutnyttjandet Sammanfattande kommentarer om tandvårdsutnyttjandet Konsumentverkets enkätundersökning Besöksfrekvens Ändrade vanor Byte av tandläkare Kunskap att reklamera tandvårdstjänst Faktorer som är viktiga vid valet av tandvård Allmänna reflektioner Sammanfattning Konsumentverkets enkätundersökning Konsumentverkets fokusgruppsundersökning Är man en aktiv konsument? Tandvård och annan konsumtion Prissättning och tandvårdsreformen Konsumentgrupper Låginkomsttagare Sammanfattande resultat och kommentar - fokusgruppsundersökning Tandläkarförbundets undersökning Konsumentundersökning från Storbritannien TANDLÄKARENKÄT OM BEHANDLINGSFÖRSLAG KONTROLL AV PRISINFORM A T I O N P Å T A N D V Å R D S M OTTAGNINGAR SOCIALSTYRELSENS ERFARENHETER AV KONSUMENTPROBLEM SLUTS A T S E R Konsumentens ställning på tandvårdsmarknaden Pris som konkurrensmedel Bristande prisinformation från tandläkare Möjlighet till prisjämförelser Möjlighet att skaffa information Tandvårdsreformens inverkan på konsumenters tandvårdskonsumtion Förslag till åtgärder B I L A G A. FOKUSGRUPPSUNDERSÖKNI NG Konsumentverket/KO 2003:23 3 (58)

4 SAMMANFATTNING Bakgrund Tandvårdsreformen 1999 innebar att tandvårdsförsäkringen i första hand skall främja förebyggande behandling genom så kallad bastandvård i stället för åtgärder av redan uppkomna skador. Samtidigt togs den statliga prisregleringen av tandvårdspriser bort och fri prissättning på tandvårdstjänster infördes. Tandvårdspriserna har i genomsnitt stigit med minst 30 procent sedan reformen genomfördes. Mot denna bakgrund har regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att analysera konsumentens ställning på marknaden och möjligheter att göra prisjämförelser samt hur prisutvecklingen påverkat hushållens efterfrågan på tandvård. Konsumentens ställning på tandvårdsmarknaden Konsumenten har en svag ställning på tandvårdsmarknaden. Konsumentverkets undersökningar visar att faktorer som normalt har betydelse för konsumentens val, såsom pris och kvalitet, inte är avgörande för val av tandläkare. Från ett kon sumentperspektiv kan inte tandvården ses som en konkurrensutsatt marknad i gängs e me ning. Konsumenten har ett påtagligt informations- och kunskapsmässigt underläge och har mycket små möjligheter att bedöma förslag på åtgärder, priser, kvaliteten på utföra ndet, vårdgivarens kompetens och skicklighet m.m. Behandlingsförslag och priser ifrågasätts i liten utsträckning. I stället är förtroendet för tandläkaren det viktigaste för konsumenten. Enligt Konsumentverkets undersökningar förefaller dock konsumenterna, trots sitt underläge på marknaden, i stor utsträckning nöjda med sin tandvård. Konsumenterna är i begränsad utsträckning priskänsliga. Det finns en allmän uppf a t tning att tandvård är dyrt, men priset är ändå av sekundär betydelse vid val av t a n dläkare och ytterst få konsumenter agerar aktivt för att få prisinformation. Tandvårdsutnyttjandet Undersökningar som genomförts sedan tandvårdsreformen 1999 visar att tan d- vårdsutnyttjandet har minskat något. Minskningen har varit något större i de grupper som har de lägsta inkomsterna. Andelen personer som haft besvär med sina tänder utan att söka behandling för detta har ökat något. Det går dock inte att dra några självklara slutsatser om vad minskningen i tandvårdsutnyttjandet kan bero på. Utöver förklaringen att människor inte har råd att gå till tandläkare eller tandhygienist till följd av prisökningarna kan det exempelvis bero på att det blivit va n- Konsumentverket/KO 2003:23 4 (102)

5 ligare att låta undersöka sina tänder mer sällan p.g.a. bättre tandstatus och liknande faktorer. Förslag T a n d l ä karen är utan tvekan den viktigaste källan till information om såväl priser som behandlingsalternativ. Konsumentverkets undersökningar tyder dock på att tandläkare ofta brister i de informationsskyldigheter de har gentemot konsumenterna. Enligt Konsumentve rket finns tydliga behov av bättre kunskap hos konsumente r- na. Därför behövs förbättrad information från vårdgivarna om priser, reklama - tionsförfarande, garantier m.m. En undersökning som verket genomfört visar att olika tandläkare kan föreslå skilda behandlingsalternativ för samma tandproblem, utan att något av alternativen är felaktigt. Det är därför viktigt att konsumenten får bättre information om vilka behandlingsalternativ som står till buds. Det är också viktigt att kommunicera de rådande prisvariationerna på tandvårdsmarknaden, inte minst för att poängtera och förtydliga att prissättningen är fri. Konsumentverket föreslår att vårdgivaren tillhandahåller patienten en skriftlig behandlingsplan med åtgärdsalternativ och priser, att vårdgivaren tillhandahåller gällande prislista att ta med hem. Prislistan bör på ett enkelt sätt kunna jämföras med kostnadsposterna på tandvårdskvittot och i behandlingsplanen, att skriftliga kallelser till rutinbesök (t.ex. undersökning) innehåller uppgift om vad patient en är kallad till, dvs. vilka åtgärder rutinbesöket omfattar, samt en prisuppgift för detta. Prisjämförelser mellan olika tandläkare, t.ex. på Internet, försvåras av att Riksförsäkringsverket inte har någon möjlighet att begära information från vårdgivarna om priser och prislistor. Konsumentverket föreslår att vårdgivarna bör åläggas att regelbundet lämna prisuppgifter till Riksförsäkringsverket som underlag för pris - jämföre lser. Konsumentverket föreslår också att statistiken över tandhälsa hos olika grupper i befolkningen bör förbättras, bl.a. för att effekter av förändringar i tandvårdsstödet skall kunna följas, inte minst för grupper med låga inkomster. Konsumentverket/KO 2003:23 5 (58)

6 1. UPPDRAG Regeringen har uppdragit åt Konsumentverket att analysera patientens ställning på tandvå rdsmarknaden. Konsumentverket skall därvid analysera patientens möjligheter att göra pri sjämförelser och skaffa sig annan information som påverkar valet av vårdgivare och behandlingsåt gärder, samt vid behov lämna förslag till åtgärder som kan stärka patientens ställning i detta avseend e. Vidare skall Konsumentverket följa upp och analysera hur tandvårdsprisernas ut - veckling efter införandet av det reformerade tandvårdsstödet 1999 har påverkat hushållens efterfrågan på tandvård. Skillnader i hur olika typer av hushåll påve r- kas av förändringar i tandvårdspriserna skall belysas mot bakgrund av de variati o- ner i fråga om tandhälsa och tandvårdskonsumtion som finns i olika grupper. Ve r- ket skall vidare studera följderna för hushållen av de förändringar i tandvårdsstödet som genomfördes under år Arbetet med uppdraget har skett i samråd med Riksförsäkringsverket, Socialst y- relsen och Konkurrensverket. 2. TANDVÅRDSFÖRSÄKRINGEN 2.1 Kort historik En allmän tandvårdsförsäkring infördes i Sverige år Syftet var att göra god tandvård tillgänglig till en för alla medborgare överkomlig kostnad. Tandvårds - priserna reglerades i en taxa som fastställdes av regeringen. Försäkringen och subventionerna omfattade alla slags behandlingar och patientavgiften utgjorde en procentuell andel av det sammanlagda arvodet för behandlingen. Subventionen gällde från den första debiterade kronan. Därefter har tandvårdsförsäkringen reviderats flera gånger. Försäkringen har urholkats till följd av försvagade statsfinanser, vilket inneburit ökade kostnader för patienterna och till att allt färre personer fått ersättning från försäkringen. Bland a nnat infördes en självrisk som efterhand blev allt större. 2.2 Tandvårdsreformen 1999 Den senaste stora förändringen genomfördes Det nya stödet är utformat så att det i första hand främjar förebyggande behandling framför åtgärder av redan uppkomna skador. Vissa grupper får ett större ekonomiskt stöd. En av de viktiga s - te förändringarna är att den statliga regleringen av tandvårdspriserna slopades och fri prissättning på tandvårdstjänster infördes. Det innebär att vårdgivarna själva bestämmer priserna på alla tandvårdstjänster, dock med den begränsningen att pri - set skall vara skäligt med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande. I betänkandet Tänder hela livet nytt ersättningssystem för vuxentandvård (SOU 1998:2) anfördes att syftet med att avskaffa prisregleringen av vårdavgifter Konsumentverket/KO 2003:23 6 (58)

7 var att öka konkurrensen och att främja effektiviteten i tandvården. I propositionen (1997/98:112) Reformerat tandvårdsstöd delade re geringen utredningens förslag. Ytterligare en förändring genomfördes i juli 2002 då ett särskilt högkostnadsskydd för protetiska behandlingar (kronor, bryggor, proteser, implantat) för pers oner över 65 år infördes. ( Bättre tandvårdstöd för äldre mm, prop.2001/02:51). 2.3 Tandvårdsstödet Tandvårdsstödet för vuxna är uppdelat i två delar. De flesta vuxna från 20 år och uppåt omfattas av tandvårdsförsäkringen, som administreras av försäkringskas - sorna. Försäkringen ger en viss ersättning för de flesta tandvårdsbehandlingar. En del grupper är berättigade till högre ersättningsbelopp, liksom alla som fyllt 65 år. Ett särskilt tandvårdsstöd, som inte ingår i tandvårdsförsäkringen, gäller för äldre och funktionshindrade som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad eller som får hemsjukvård. Dessa skall erbjudas uppsökande tandvård som bl.a. omfattar en avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. För nödvändiga tandvårdsbehandlingar betalar pat ienten samma avgift som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården och avgiften får räknas in i det högkostn a dsskydd som gäller inom sjukvården, dvs. kostnaden är högst 900 kr per år. Personer som har behov av tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid, t.ex. för att bli infektionsfria inför ett kirurgiskt ingrepp, betalar också samma avgift som för besök i den öppna sjukvården. Landstingen ansvarar för tandvården för dessa grupper. Barn och ungdomar upp till 19 år har avgiftsfri tandvård som finansieras av lands - tingen. Denna tandvård ingår inte heller i tandvårdsförsäkringen. Tandvårdsstödet inom tandvårdsförsäkringen prioriterar äldre, sjuka och fun k- tionshindrade. Ett särskilt ekonomiskt stöd ges till personer som har ett långvarigt och väsentligt ökat tandvårdsbehov till följd av långvarig sjukdom eller fun k- tionshinder. Personer över 65 år omfattas av högkostnadsskyddet för protetiska behandlingar och tandregleringsbehandlingar. För majoriteten av vuxna i åldrarna 20 till 64 år ge r tandvårdsförsäkringen ett ekonomiskt stöd för den vardagliga tandvården, som kallas bastandvård. Med bastandvård avses undersökning, förebyggande åtgärder, vissa kirurgiska åtgärder (exempelvis tanduttagning), rotfyllning, fyllning (lagning av hål) och akuttan d- vård. Försäkringen ger också en viss ersättning för s.k. protetik, vilket omfattar exempelvis behandlingar med inlägg, kronor, broar, implantat och avtagbara proteser. Skillnaden mellan fyllning och protetiska åtgärder är att fyllning kan göras dire kt i kliniken av tandläkarna. Protetiska åtgärder används vid svårare skador på tänder och där tänder saknas, och framställs hos tandtekniker. I och med det nya tandvårdsstödet infördes begreppet vårdgivare. En vårdgivare är antingen folktandvården eller ett företag med F-skattesedel som bedriver tand- Konsumentverket/KO 2003:23 7 (58)

8 vård. Vårdgivaren är ekonomiskt och administrativt ansvarig gentemot försä k- ringskassan. Gentemot patienten är den enskilda legitimerade tandläkaren, eller tandhygienisten som är anställd hos vårdgivaren, ansva rig. 2.4 Några exempel på ersättningar genom tandvårdsstödet Tandvårdsersättning lämnas med vissa fasta belopp i kronor för vissa åtgärder, s.k. grundbelopp. Eftersom varje vårdgivare själv bestämmer priset på den tandvård de ger kan det pris som patie nten betalar för en viss behandling variera mel - lan olika vårdgivare. Ersättningsbeloppet från försäkringen är dock alltid detsa m- ma för en viss åtgärd. Patienten betalar nettobeloppet till tandläkaren eller tandhygienisten. Vårdgivaren får tandvårdsersättningen direkt från försäkringskassan. Bastandvård Med bastandvård avses t.ex. undersökningar, förebyggande åtgärder, tanduttagning, rotfyllningar, lagningar av hål och akutbehandlingar. En ersättning som benämns grundbelopp utgår enligt tandvårdsförsäkringen för varje åtgärd som ingår i bastandvården. För undersökningar utgår dock ersättning endast för patienter som är mellan 20 och 29 år eller äldre än 65 år. Dubbel ersätt - ning utgår för personer som har ökat behov av tandvård p.g.a. sjukdom eller funkt i o nshinder om bastandvården är nödvändig p.g.a. sjukdomen eller funktionshindret (uppskattningsvis personer ingår i denna grupp). Ett och ett halvt grundbe lopp utgår för de flesta bastandvårdsåtgärder för personer över 65 år. Här följer några exempel på vilka subventioner som gäller vid olika slags behandlingar och för olika patientgrupper. Exemplen är baserade på Riksförsäkringsve r- kets Vägledning om tandvårdsförsäkringen (2002:5). Exempel 1: En tandläkare tar k r för en undersökning. - Patiente n Per, 30 år, får ingen ersättning från tandvårdsförsäkringen utan betalar hela kostnaden 450 kr själv. - Patienten Pia, som är 25 år och därmed omfattas av rabatten på undersökning för åldrarna år, får tandvårdsersättning med 106 kr. Pia betalar därför 344 k r. - Ivar, 68 år, betalar också 344 kr eftersom han är över 65 år. - Pontus, som är 35 år, har ett ökat tandvårdsbehov till följd av långvarig sjukdom. Han betalar 238 kr för undersökningen eftersom dubbelt grundbelopp utgår (212 kr). Detsamma gäller Mia, 45 år, som har ett långvarigt och väsentligt ökat behov av tandvård p.g.a. ett funktionshinder. Konsumentverket/KO 2003:23 8 (58)

9 Exempel 2: Utdragning av en tand kostar 500 kr hos en tandläkare. - Ragnar, 43 år, får betala 417 kr för behandlingen. Grundbeloppet från tandvårds - försäkringen för denna åtgärd är 83 kr. - Patienten Ivar, 68 år, betalar i stället 375 kr för samma behandling, eftersom tandvårdsersättningen här utgår med ett och ett halvt grundbelopp för personer som fyllt 65 år, dvs. 125 kr. - Sverker, 56 år, som har ett funktionshinder får betala 344 kr eftersom dubbelt grundbelopp utgår med 166 kr. Protetik och tandreglering För protetik och tandreglering betalar patienter mellan 20 och 64 år en större del av behandlingen själva. Det rör sig dessutom om behandlingar som i sig är betydligt dyrare än så kallad bastandvård. Med protetik menas t.ex. porslinsinlägg, kronor, broar och implantat (fast protetik) eller lösa hel- och delproteser (avtagbar protetik). Tandreglering avser behandlingar av felställda tänder el ler käkar. Liksom för bastandvård ersätts dessa behandlingar med vissa grundbelopp för va r- je åtgärd. Ett karensbelopp på kr dras dock från det sammanlagda ersätt - ningsbeloppet. Karensbeloppet tillämpas inte vid beräkning av ersättningen för personer som p.g.a. sjukdom eller funktionshinder har behov av tandvård. Exempel 3: - Anna, 52 år, behöver kronor på två av sina tänder. Tandläkarens pris är kr per tand för arbete och material. Priset för behandlingen är kr. Tandvårdsförsäkringens grundbelopp är kr per krona (= kr). Från det sammanlagda grundbeloppet kr dras ka - rensbeloppet kr. Ingen ersättning utgår därför från tandvårdsförsäkringen, dvs. Anna får själv stå för hela kostnaden för behandlingen, kr. - Peter, 49 år, behöver få porslinsinlägg på fyra tänder. Kostnaden för en tand är kr. Priset för behandlingen är kr. Tandvårdsförsäkringens grundbelopp är kr per inlägg (= kr). Från det sammanlagda grundbeloppet kr dras ka rensbeloppet kr = tandvårdsersättning lämnas med kr. Peter betalar kr ( kr - tandvårdsersättning kr). Konsumentverket/KO 2003:23 9 (58)

10 För patienter som är 65 år eller äldre gäller ett högkostnadsskydd för protetiska tandvårdsbehandlingar. Det omfattar både fast protetik såsom kronor, broar och implantat och avtagbara proteser hel - och delproteser. Patienten skall under en behandlingsomgång inte behöva betala mer än högst kr för protetik. Vid implantatbehandling kan eventuella merkostnader för tita nkomponenter som är dyrare än standardmaterial tillkomma, eftersom tandvårdsförsäkringen begrä n- sar ersättningen för material till vissa belopp. Materialkostnader för guld och andr a ä d e l - och gjutmetaller i samband med protetiska behandlingar ingår inte i försäkringen, dvs. patienten får själv bekosta dessa. Bastandvård ingår inte heller i högkostnadsskyddet. Det innebär att om patienten under en behandlingsomgång, utöver en implantatbehandling eller annan protetisk behandling, behöver få en tand lagad (fyll d med komposit) får patienten betala kostnaden för åtgärden enligt reglerna för bastandvård. Skulle den trasiga tanden i stället åtgärdas med ett inlägg eller en krona (som är en protetisk åtgärd) ingår detta i högkostnadsskyddet och patienten behöver inte betala något utöver karensbeloppet för protetik. Tandvård som omfattas av högkostnadsskyddet för äldre skall förhandsprövas av försäkringskassan. Exempel 4: - Greta, 75 år, behöver få en s.k. bro. För detta arbete tar tandläkaren kr. Därutöver tillkommer en kostnad på kr för guld som ingår i bron. Kostnad för bro + guld är kr. Högkostnadsskyddet innebär att Greta själv betalar kr. Kostnaden för guldet får Greta stå för eftersom detta material inte ingår i högkostnadsskyddet. Greta betalar därför totalt kr. 3. PRISUTVECKLINGEN PÅ TANDVÅRD Riksförsäkringsverket (RFV) har på uppdrag av regeringen följt prisutvecklingen på tandvård sedan tandvårdsreformen Den senaste analysen omfattar åren 2000 till 2002 (rapport till regeringen ). Tidigare prisstudier av RFV visade att tandvårdspriserna ökade med mer än 25 procent under år Den senaste utredningen visar att tandvårdspriserna fort - s a t te att stiga under åren De privata vårdgivarna har i genomsnitt höjt avgifterna med mellan 6-26 procent beroende på vilken behandling det rör sig om. Landstingen har i genomsnitt höjt avgifterna med mellan procent. Det finns stora skillnader mellan de olika landstingen. I de flesta fall ligger de privata vårdgivarnas genomsnittspriser över landstingens, men prisskillnaderna mellan den privata sidan och landstingen är sammantaget små. Prisökningen under åren har varit högre än ökningen för det generella konsumentprisindexet (KPI), som har varit 5 proc ent. Totalt har således priserna i genomsnitt ökat med minst 30 procent. Konsumentverket/KO 2003:23 10 (58)

11 I de tidigare prisundersökningarna jämfördes priser för enskilda åtgärder. I den senaste undersökningen har en ny metod använts. Den innebär att ett antal åtgä r- der kombinerats till tolv olika behandlingspaket. Den nya metoden har även använts för att rekonstruera priserna på behandlingspaketen bakåt i tiden utifrån de data som låg till grund för de tidigare prisundersökningarna. Det första året med fria tandvårdspriser, 1999, ingår inte i det rekonstruerade materialet eftersom RFV antar att en mer rimlig bild av prisutvecklingen för tandvården kan beskrivas om man bortser från den kraftiga initiala höjningen som skedde på många håll år Ett par av de valda behandlingspaketen utgi ck ur prisundersökningen eftersom det inte gick att rekonstruera det äldre materialet. Två paket som avser implantat utgick också, eftersom alltför få vårdgivare lämnade prisuppgift på dessa behandlingar i den enkät som utgör underlag för prisstudien. De behandlingspaket som redovisas i prisundersökningen innehåller inga implantatbehandlingar, varför RFV inte kan uttala sig om prisutvecklingen på dessa behandlingar. Exempel på prisvariationer RFV:s prisundersökning visade på stora prisvariationer mellan olika tandläkare. För ett behandlingspaket som omfattar undersökning, förebyggande behandling samt kompositfyllning av en kindtand varierade priset från 525 kr till kr (medelpriset var cirka kr). En jämförelse av medelpriset för behandlingen år 2000 med medelpriset år 2002 visade att de privata vårdgivarnas pris ökade med 14 procent under perioden, medan landstingens pris ökade med 23 procent. Ett annat behandlingspaket bestod av en rotfyllning, kompositfyllning av en kindtand samt undersökning och förebyggande behandling. Här varierade priset från kr till kr (medelpris cirka kr). Under perioden ökade priset med 22 procent (privat) respektive 26 procent (landsting). I ett tredje paket ingick en tanduttagning, en bro över tre tänder samt undersökning. Priset varierade från kr till kr (medelpris cirka kr). I priset ingick inte gjut - och ädelmetaller. Prisökningen under perioden uppgick till 22 procent (privat) och 16 procent (landsting). 4. TANDHÄLSAN I SVERIGE Socialstyrelsen följer tandhälsan hos barn och ungdomar genom att sammanställa uppgifter från tandvården. Den senaste sammanställningen visar att andelen 3- o c h 6-åringar utan karies ökade kraftigt mellan åren 1985 och 2002 (från 83 till 93 procent respektive från 45 till 69 procent). Andelen kariesfria 12- och 19-åringar ökade också under peri - oden. Antalet kariesskadade tänder var 1985 i genomsnitt 3,1 för 12-åringar och 8,5 för 19-åringar, vilket år 2002 hade minskat till ca 1,1 respektive ca 3,5. Tand- Konsumentverket/KO 2003:23 11 (58)

12 hä lsan hos barn och ungdomar har således förbättrats väsentligt (Tandhälsan hos barn och ungdomar Socialstyrelsen). När det gäller tandhälsan hos vuxna finns endast uppgifter som tas fram genom enkätundersökningar bland befolkningen, främst genom Statistiska Centralbyråns löpande Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Tandhälsan uttrycks ge - nom uppgifter om hur stor andel av befolkningen som har sina egna tänder kvar, som har enbart löständer eller en kombination av egna tänder och löständer. Klara förbättringar har skett i alla åldersgrupper från 1980/81 till 1996/97, då den sena s- te undersökningen genomfördes. Lägst andel egna tänder i undersökningen hade åldersgrupperna år och år (Skillnader i tandhäls a och tillgång till tandvård, Socialstyre lsen 2002). Förutom skillnaderna mellan åldersgrupperna varierar förhållandena stort mellan olika befolkningsgrupper. Den hushållsgrupp som 1996/97 i störst utsträckning saknade egna tänder var ensamstående utan ba rn. I förhållande till nationalitet var naturaliserade invandrare något högre representerade än andra grupper. Vad gäller socioekonomisk grupp var det främst jordbrukare och ålderspensionärer som i större utsträckning än andra saknade egna tänder. Gruppen arbetare hade i förhål - lande till tjänstemän kvar sina tänder i mindre utsträckning. I förhållande till dis - ponibel inkomst var den lägsta inkomstgruppen högst representerad och med a v- seende på bostadsregion den norra glesbygden. Andelen med enbart egna tänder var högst för samboende med barn, andra genera - tionens invandrare, högre tjänstemän, personer med de högsta inkomsterna samt boende i större städer. Socialstyrelsen har också genomfört intervjuundersökningar om tandhälsa år 1997, 1999 och 2002 (Tandvården i fyra län, Socialstyrelsen 2002). Enligt Socialstyrelsen kan inte några större förändringar noteras mellan de tre undersökninga r- na. År 2002 uppgav 94 procent att de enbart hade egna tänder, jämfört med 92 procent år 1997 och Enbart proteser hade 1 procent av de tillfrågade, jä m- fört med 2 procent Egna tänder kombinerat med proteser hade 4 procent, jämfört med 7 procent 1999 och 6 procent Förmågan att tugga hårda saker (t.ex. hårt bröd och äpple) används också som ett mått på tandhälsa hos den vuxna befolkningen. Enligt den senaste ULF - undersökningen 1996/97 hade cirka 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen svårigheter att tugga hårda saker, vilket enligt Socialstyrelsen visar att tandhälsan är mycket god hos befolkningen (Skillnader i tandhälsa och tillgång till tandvård, 2002). De tre intervjuundersökningarna som genomfördes av Socialstyrelsen visade att cirka 92 procent uppgav att de utan svårighet kunde tugga hårda saker. Det förelåg ingen skillnad mellan de olika undersökningstillfäl - lena. Konsumentverket/KO 2003:23 12 (58)

13 5. RÄTTSREGLER - PRISINFORMATION OCH REKLA- MATION Prisinformation vid tandvård Enligt 4 tandvårdslagen har vårdgivaren rätt att ta ut skälig ersättning för unde r- sökning och tandbehandling. Patienten skall före varje undersökning och behandling upplysas om de kostnader som förknippas med aktuell åtgärd, se även 3 i förordning (1998:1337) om tandvårdstaxa, som hänvisar till 4 tandvårdslagen. Enligt 26 i förordningen skall denna, inklusive bilaga, hållas tillgänglig på väl synlig plats på vårdgivarens mottagning. Utöver detta skall även en prislista finnas i anslutning till förordningen. Av prislistan skall framgå de priser som tas ut för varje åtgärd. I prislistan skall det dessutom informeras om vårdgivaren omfattas av försäkring för att göra om protetiska arbeten. Det ställs även krav på att kvitto skall lämnas vid alla typer av behandling samt att det skall lämnas ett kostnadsförslag. I den överenskommelse som träffades 1998 mellan Konsumentverket/KO och Privattandläkarna om avtalsvillkor m.m. för tandvård framgår att tandvårdslagen, förordningen om tandvårdstaxa och tandvårdsförordningen skall finnas tillgänglig på mottagningen. Dessutom skall Privattandläkarföreningens medlemmar, vid marknadsföringen, följa marknadsföringslagen, prisinformationslagen och konsumentkreditlagen. Ytterligare gäller att andra författningar som kan vara tillämpliga vid marknadsföring av tandvård skall tillämpas. Vidare anges att information som kan vara av särskild betydelse ur patientsynpunkt skall lämnas av medlemmen. Detta är en formulering som bygger på 4 marknadsföringslagen. På mottagningen skall en prislista finnas tillgänglig på väl synlig plats. Priset för de olika åtgärderna skall anges eller beräkningsgrunden för priset. Avräkning för eventuell tandvårdsersättning, enligt tandvårdstaxans bestämmelser, skall även anges. På prislistan skall det även anges om materialkostnader tillkommer. Ytterligare gäller att av prislistan skall följande framgå: om kallelsesystem tillämpas och om avgift debiteras vid utevaro om vårdgivaren har försäkring för att göra om protetiska arbeten att patienten har rätt till intyg om använda tandvårdsmaterial vid protetiska arbeten och i tandfyllningar hur betalning skall ske. Om avbetalning på kredit erbjuds patienten skall konsumentkreditlagen iakttas. Enligt överenskommelsen skall patienten, innan behandlingen påbörjas, informe - ras om vad den planerade vården/behandlingen kommer att kosta samt informeras om tandvårdsersättningens storlek. Patienten skall ha rätt till att få ett fast pris. Undantag från fast pris kan göras i de fall det föreligger svårigheter att bedöma omfattningen av behandlingen. Konsumentverket/KO 2003:23 13 (58)

14 Slutligen gäller att patienten skall erhålla en tandvårdsfaktura. På denna skall vi d- tagna behandlingsåtgärder vara specificerade. Priset på behandlingarna skall anges samt tandvårdsersättningen. De kostnader för material som debiteras patienten särskilt skall även framgå av tandvårdsfakturan. Reklamationer och tvistlösning Förfarandet vid reklamation inom Folk tandvården Om en patient har problem med sin tandläkare gäller generellt att patienten, i första hand, försöker att reda ut situationen tillsammans med sin tandläkare. För det fall detta inte lyckas bör klinikchefen kontaktas på den i ärendet aktuella folktandvårdskliniken. Om patienten inte når framgång i dessa kontakter skall han/hon vända sig till Landstingets patientnämnd. Sedan den första januari 1999 tillämpas Lag om patientnämnder. I och med att den ovan anförda lagen trädde i kraft har nämndens arbetsområde kommit att omfatta bl.a. också den offentligt finansierade hälso - och sjukvården. Detta innebär att även privat verksamhet som är knuten till landstingen omfattas. Detta gäller dock endast under förutsättning att någon form av avtal samve r- k a n savtal eller dylikt - har ingåtts mellan båda parter. 1 I landstingen finns patientnämnder som har till uppgift att lösa problem i kontakterna mellan patienter och vårdgivare. Landstingets patientnämnd i Stockholms län har sedan år 2000 mottagit cirka 500 klagomål per år avseende tandvård. Kl a - gomålen gäller främst behandling och i andra hand ekonomi. Det saknas uppgifter på central nivå om antalet klagomål i hela landet och om i vilken utsträckning konsumenten får rättelse. Förfarandet vid reklamation inom den privata tandvården Förfarandet vid reklamationer inom den privata vården liknar i stort sett det som gäller för folktandvården. Även här skall patienten i första hand försöka lösa sit ua tionen i samförstånd med sin tandläkare. För de fall en lösning i nte kommer till stånd eller att patienten inte vill tala med sin tandläkare kan kontakt tas med Privattandvårdsupplysningen. De förmedlar i sin tur ärendet vidare till Privattandl ä - karnas förtroendenämnder. Det ankommer på dessa nämnder att hjälpa såväl tandläkare som patient till en rimlig lösning av den uppkomna situationen ofta lämnar de så kallade rekommendationer till parterna om hur de bör lösa tvisten. 2 Enligt uppgift från Privattandvårdsupplysningen kan cirka 800 av samtal under perioden januari november 2003 betraktas som klagomål. Av dessa går cirka 550 till de 26 lokala nämnderna se även punkt 18 i den överens kommelse som träffats mellan Konsumentverket/KO och Privattandläkarna A v t a l s v i l l k o r m. m. f ö r t a n d v å r d i n o m p r i v a t t a n d v å r d e n vilken gäller från den 1 januari Överenskommelsen gäller för tandvård samt för den marknadsföring som görs för tandvård. Konsumentverket/KO 2003:23 14 (58)

15 Cirka 250 av dessa går vidare till bedömning på ett s.k. nämndsammanträde. Omkring 50 av nämndernas rekommendati oner överklagas till en central nämnd. Konsumentverket har inga uppgifter om utfallet för konsumenternas del. Det skall tilläggas att en tvist även kan prövas i allmän domstol. 3 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Utöver de ovan angivna sätten för tvistlösning kan den enskilde också kontakta Hälso - och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för att få hjälp i de fall som den vårdgivande personalen har begått ett fel i sin yrkesutövning. Detta gäller dock inte tvister av ekonomisk art. Anmälan, som skall vara skriftlig, kan göras inom två år från det att behandlingen utfördes, av den som är eller har varit patient. HSAN har rätt att vidta disciplinära påföljder UTBUDET AV TANDLÄKARE I Sverige är utbudet av tandläkare ungefär jämnt fördelat mellan offentligt anställda tandläkare och privata tandläkare. Utbudet av tandvård uttryckt som antalet invånare per tandläkare är till viss del missvisande, framför allt i ett internationellt perspektiv eftersom Sverige har en stor andel kvalificerad tandvårdspersonal utöver tandläkare. Ur ett regionalt perspektiv kan däremot en sådan måttstock vara behjälplig för att beskriva skillnader i tandvård över landet, se tabell 1. Eftersom fördelningen av tandläkare inte är jämnt spridd inom länen ger uppdelningen dock endast en indikation om vilken potential som finns inom respektive län. Ofta är glesbygden missgynnad på bekostnad av större städer och tätorter, vilka ofta har betydligt lättare att både behålla och rekrytera ny personal. Ett sådant samband visar sig i ta - bell 1 till viss del på riksnivå, där utbudet av tandläkare är störst i länen kring storstäderna. I tabellen kan man även skönja ett samband mellan tandläkarhögskolornas place ring Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och ett större utbud a v t a n d l ä ka re. 3 Se punkten 18 i ovan anförd överenskommelse. 4 Konsumentverket/KO 2003:23 15 (58)

16 Tabell 1. Antal invånare per yrkesverksam tandläkare, efter län Riket totalt Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län* Hallands län Skåne län Blekninge län Gotland Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län** Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Antal invånare per yrkesverksam tandläkare Källa: Privattandläkarna, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och SCB * Sammanslagning av lokalföreningarna Bohuslän, Göteborg, Västgöta-Dal, Älvsborg och Skaraborg ** Sammanslagning av lokalföreningarna Norrköping och Östergötland Utbudet av tandläkare i norra regionen Som komplement till siffrorna i tabell 1 presenteras nedan situationen i den norra regionen enligt Socialstyrelsens tillsynsrapport, Möjligheter till tandvård i norra sjukhusregionen. Rapporten bygger på en enkätstudie till samtliga chefer för distriktstandvårdsklinikerna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Studien genomfördes i februari 2002, och beskriver bland annat arbets - situationen på klinikerna samt dess påverkan på människors möjligheter att få till - gång till tandvård i den norra regionen. I rapporten konstateras att det råder brist på tandläkare och övrig tandvårdspersonal i samtliga delar av regionen. Det framgår även att samarbetet med privata Konsumentverket/KO 2003:23 16 (58)

17 t a n d l ä k a re i regionen ofta är minimalt p.g.a. att privatpraktiker helt enkelt sa knas på orten (43 procent, vilket motsvarar 45 distriktstandvårdskliniker, uppgav att det fanns priva tpraktiserande tandläkare på orten). Enligt studien ansåg 85 procent (90 kliniker) att patientrycket på kliniken hade ökat. Orsakerna uppgavs vara att det fanns färre tandläkare på kliniken liksom i regionen som helhet men också på en ökad efterfrågan av tandvård. Det utrymme som finns hos distriktstandvårdsklinikerna går, enligt studien, näs tan uteslutande till lagstadgade tandvårdsåtaganden, dvs. till barn- och ungdomstandvård samt till uppsökande tandvård hos äldre i särskilt boende och hos funktions - hindrade, och tid som blir över går ofta till akut tandvård. Även om några kliniker påpekade att det finns brister i kommunens rapporteringsrutiner för de äldres be - hov av tandvård är det främst de individer som inte omfattas av den lagstadgade tandvården som drabbas av den ansträngda situationen. Enligt e nkätsvaren får hälften av revisionspatienterna, dvs. de patienter som regelbundet kallas, vänta mer än 15 må nader efter planerat intervall innan de blir kallade. Flera kliniker uppgav också att de av resursskäl inte tar emot nya patienter. I tabell 1 framstår Västerbottens län som ett av de tandläkartätaste länen i landet och ändå fra mgår det av Socialstyrelsens rapport att möjligheten till tandvård utanför den lagstadgade tandvården är begränsad. En förklaring, vilken nämnts ovan, kan vara en stark centre ring av tandläkare kring ett fåtal större tätorter på bekostnad av övriga delar av länet. Ytterligare förklaringar kan hänga samman med tillgången på annan tandvårdspersonal eller en större efterfrågan på tan dvård. Tillgängligheten minskar naturligtvis än mer i län med geografiskt stora avstånd o c h e n utspridd befolkning. Den norra regionen, som beskrivs ovan, står för drygt hälften av Sve riges yta. 7. KONSUMENTINFORMATION OM TANDVÅRD Information via Internet är tillgänglig för en stor del av allmänheten i Sverige. I åldern år hade ca 80 procent år 2002 tillgång till Internet. 5 Bland ålderspensionärer är tillgången dock betydligt lägre. För att man skall börja söka informa - tion krävs att man tror sig kunna finna relevant information, är intresserad och vet hur man söker för att kunn a ta del av den information som finns. Av Ko nsument - verkets webbenkät framgår dock att av de 500 respondenterna, som alla är vana Internetanvändare, har ingen försökt att ta reda på tandvårdskostnader via Internet. Verket har inte undersökt i vad mån det förekommer att tandläkare har egna he m- sidor och om de i så fall informerar om priser på dessa sidor. Nedan ges en kort sammanfattning av tillgänglig information på Internet om tandvårdspriser och annan information som kan påverka valet av tandläkare elle r be - handlingsalternativ. Sammanfattningen är avgränsad till webbsidor som inte krä - 5 Internet h t t p : / / w w w. w o r l d i n t e r n e t i n s t i t u t e. o r g P d f fil Svenskarna och Internet 2002 Konsumentverket/KO 2003:23 17 (58)

18 ver alltför avancerad sökning för att finna och som är informativ utifrån ovanstå - ende kriterier. Försäkringskassan På Försäkringskassans hemsida 6 ges en samlad jämförelse över prisspridningen, m a x - och minvärde, för både folktandvård och privat tandvård för sex olika åtgärdsbehandlingar. Åtgärderna presenteras länsvis. Därutöver finns viss informa - tion med tips att tänka på vid prisjämförelser mellan tandläkare samt en lista med vanliga frågor och svar etc. Folktandvården Folktandvården har en gemensam hemsida 7 ifrån vilken det är lätt att navigera sig till Folktandvården i Sveriges samtliga län. Dessutom finns information om dive r- se tandproblem och frågor kring tandvård. Information om vad som är bra att veta om tänder kan även beställas i broschyrform från hemsidan. Omfattningen av informationen på länens hemsidor varierar, men i regel är det enkelt att hitta prislistor och adresser till klinikerna inom länet. I vissa län är det möjligt att boka tid och ställa frågor om tandvård via e-post m.m. Privattandläkarna På Privattandläkarnas hemsida 8 finns möjlighet att söka tandläkare som är knutna till intresseorganisationen Privattandläkarna. Sökningen kan sorteras efter särski l- da önskemål på praktiken, tandläkare som tar emot barn och ungdom, talar visst språk samt efter specialister. Det finns tips och råd om diverse tandvårdsfrågor, exempelvis olika sätt och alternativ för lagning och ersättning av tänder, tips för tandvårdsrädda, upplysning om konsumenters trygghet (klagomålsförfarande, ga - rantier m.m.), information om privattandläkarnas etik samt telefonnummer till Privattandvårdsupplysningen, som bl.a. ger upplysning till tandvårdsrädda, om klagomålsförfa rande m.m. Det finns också en möjlighet att per e -post ställa frågor till en tandläkare. Medlemmarnas prislistor saknas dock. 8. TANDVÅRDEN I NÅGRA EUROPEISKA LÄNDER Socialstyrelsen har i rapporteringen 9, om framtida kompetensfördelning och utbild - ningska pacitet inom tandvården, i korthet beskrivit hur tandvården är uppbyggd i ol i- ka länder inom EU. Tandvården kategoriseras där utifrån olika modeller, alltefter 6 För s ä k r i n g s k a s s a n s h e m s i d a Sveriges Folktandvårds hemsida Privattandläkarnas hemsida h t t p : / / w w w. p t l. s e / s t a r t s i d a / i n d e x. a s p 9 Framtida kompetensfördelning och utbildningskapacitet för olika yrkeskategorier inom tandvården, Socialst yr e l s e n Konsumentverket/KO 2003:23 18 (58)

19 skillnader i finansiering, organisation, tandvårdspersonalens sammansättning och graden av offentlig styrning. Den nordiska modellen representeras inom EU av Danmark, Finland och Sverige, med inslag av statlig/regional styrning, skattefinansierad tandvårdsförsäkring, fri eller kraftigt subventionerad barntandvård, en betydande andel offentligt organis e - rad vård och ett stort inslag av tandhygienister och utbildade tandsköterskor. Den mellaneuropeiska modellen (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Tyskland och Österrike) är baserad på en allmän sjukförsäkring. Merparten av tandläkarna arbe - tar som oberoende privatpraktiker och den offentliga tandvården är mycket be - gränsad. Subventionerad tandvård erbjuds för vuxna och barntandvården är va n- ligtvis inte avgiftsfri, men subventioneras mer än för vuxna. Tandhygienister och utbildade tandsköterskor saknas nästan helt. Sydeuropa (Italien, Portugal, Spanien och i viss mån Grekland) har en tandvårdsorganisation som präglas av nästan enbart privattandvård med inga eller små inslag av statlig inblandning. De tandvårdsförsäkringar som finns är knutna till a r- betsgivare och professioner av olika slag. Merparten av patienterna betalar dock sin tandvård direkt till tandläkaren. De inslag av offentlig tandvård som finns meddelar fri barntandvård och akuttandvård. Vid sidan om tandläkarna finns en förhållandevis liten men ökande kår av tandvårdspersonal med kortare utbildning (hygienister, kl iniskt verksamma tandtekniker etc.). Irländsk och nederländsk tandvård har inslag av såväl den nordiska som den me l- laneuropeiska modellen. Merparten av tandvården bedrivs i privat regi. Barntandvården är i stort avgiftsfri medan vuxnas tandvård täcks till en viss del av den allmänna sjukförsäkringen och av privata tilläggsförsäkringar (det senare endast Ne - derländerna). Patienter med vissa handikapp kan få fri tandvård i Nederländerna m e d a n låginkomsttagare subventioneras på Irland. Norge avreglerade sitt avgiftss ystem Sedan dess sätts priserna inom den privata tandvården helt av marknadskrafterna och utan statlig styrning eller subventionering. Tandvården är i stort sett fri för barn under 18 år liksom för vissa äldre och psykiskt handikappade människor, medan personer upp till och med 20 års ålder betalar 25 procent av kostnaden själva. Ekonomiskt utsatta människor har viss möjlighet till stöd via sosialkontorene, vissa sjukdomar ge r också rätt till tandvårdsstöd. Övriga grupper saknar subventionerad tandvård. 1 0 Med den avre g- lerade tandvårdsmarknaden uppstod ett ökat behov av vägledning i prisfrågor. För att hjälpa konsumenter att fatta insiktsfulla beslut fastslog Konkurransetilsynet, i samband med avregleringen, att det skall finnas prislista på väl synlig plats i väntrummen samt även exemplar att ta med hem. Tandläkaren har också en skyldighet att på eget initiativ informera patienten skriftligt om totalkostnaden för de före - slagna åtgärderna om åtgärden överstiger en viss fastslagen summa. Om behandlingen utförs under det första besöket räcker det dock med ett muntligt kostnads Forbruker-rapporten nr 8/2003 Tannverk i lommeboka Konsumentverket/KO 2003:23 19 (58)

20 förslag. Kvittot för behandlingen skall vara så pass detaljerat att posterna kan jäm - f öras mot priserna i prislistan. 1 1 Storbritanniens tandvårdssystem avviker till viss del från övriga EU-länders. Tandläkarna arbetar ofta som kontrakterade privatpraktiker, hel- eller deltid, inom National Health Service (NHS). V i d sidan om denna organisation finns en liten Community Dental Service som företrädesvis be handlar barn som ingen annan vill ta emot. Fri tandvård erbjuds alla barn upp till 18 års ålder (studenter till 19 år) och dessutom till särskilda grupper av vuxna (gravida, arbetslösa, låginkomsttagare och inne liggande sjukhuspatienter). För övriga vuxna gäller viss subventionering och ett högkostnadsskydd för behandlingar inom NHS, vilket inkluderar drygt 300 olika be handlingar med fastställda priser. 9. TANDVÅRDSPATIENTEN SOM KONSUMENT 9.1 Tandvårdsutnyttjande och kostnader Socialstyrelsens undersökningar om tandvårdsutnyttjandet I Socialstyrelsens årliga Hälso- och sjukvårdsstatistik redovisas uppgifter om be - folkningens utnyttjande av tandvård (besök hos tandläkare eller tandhygienist). I å r s b o k e n f ör 2002 redovisas uppgifter för tidsperioden 1975 till 2002 (för åren 1975 till 1997 gäller uppgifterna enbart besök hos tandläkare). Uppgifterna är hämtade från SCB:s ULF-undersökningar. Statistiken visar att tandvårdsutnyttjandet har minskat under de senaste åren. Under den redovisade tidsperioden 1975 till 2001 var tandvårdsutnyttjandet som högst 1998, då 73,1 av männen respektive 77,4 av kvinnorna i åldersgruppen år hade besökt tandläkare eller tandhygienist under det senaste året. Därefter h a r t andvårdsutnyttjandet minskat successivt och var år ,6 procent för männen och 71,2 procent för kvinnorna, dvs. en minskning med 8,5 respektive 6,2 procentenheter. En jämförelse med år 1975 visar att då hade endast 52,1 procent av männen och 59,7 proce nt av kvinnorna varit till tandläkare för mindre än ett år sedan. Tandvårdsutnyttjandet ökade därefter successivt fram till Förändringarna har i stort gällt alla åldersgrupper, förutom gruppen år. I denna åldersgrupp var tandvårdsutnyttjandet som högst 1985, då 72,4 av männen och 79,4 av kvinnorna hade varit hos tandläkare under det senaste året. Ålders - gruppen år var den som i störst utsträckning utnyttjade tandvård år 2001, medan gruppen år besökte tandläkare/tandhygienist i minst utsträckning. Socialstyrelsen har vid tre tillfällen genomfört intervjuunde rsökningar med frågor om tandvård, den senaste år Undersökningarna har genomförts i fyra län 1 1 Konkurransetilsynets for s k r i f t om prisopplysning ved tannlegetjenester m.m. Konsumentverket/KO 2003:23 20 (58)

Det här stödet utgår till din tandvård

Det här stödet utgår till din tandvård Din trygghet Din trygghet Som patient ska du känna dig trygg och välinformerad när du besöker din privattandläkare. Privattandläkarens ledstjärna är att erbjuda patienterna den bästa vården. Medlemmar

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Privattandvårdens tandvårdstaxor

Privattandvårdens tandvårdstaxor ANSER 2001:4 Privattandvårdens tandvårdstaxor Hösten 2000 en undersökning av prisutvecklingen från 1 januari 1999 och en jämförelse mellan olika försäkringsområden RFV ANSER Under beteckningen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Läs mer

BILAGA 1 Datum 2012-03-13

BILAGA 1 Datum 2012-03-13 BILAGA 1 Datum 2012-03-13 Dnr Avtalsvillkor för tandvård m.m. För en vårdgivare som är medlem i Privattandläkarna (Sveriges Privattandläkarförening) och för en tandläkare eller tandhygienist som är verksam

Läs mer

Landstingens tandvårdstaxor

Landstingens tandvårdstaxor ANALYSERAR 2001:13 Landstingens tandvårdstaxor 1 september 2001 En undersökning av prisutvecklingen från 1 januari 1999 och en jämförelse mellan olika landstingsområden I serien RFV ANALYSERAR publicerar

Läs mer

Konsument verket KO NK. 2012

Konsument verket KO NK. 2012 Konsument verket KO NSUME- TVERKET OhISUMENTOMBUDSMANNEN NK. 2012... PROTOKOLL Datum Dnr 2012-03-13... D.Qt... r rotokoll er... ftefö dlingar mellan Sveriges fört.... lä arförening och Konsumentverket

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

ANALYSERAR 2006:24. Utvecklingen av tandvårdsförsäkringen, tandvårdskonsumtionen och tandhälsan

ANALYSERAR 2006:24. Utvecklingen av tandvårdsförsäkringen, tandvårdskonsumtionen och tandhälsan ANALYSERAR 2006:24 Utvecklingen av tandvårdsförsäkringen, tandvårdskonsumtionen och tandhälsan Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Eva Olkiewicz 08-786 93 36

Läs mer

20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor

20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor 20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor 20.1.1 Inledning Tandvård utförs på en konkurrensutsatt marknad där många vårdgivare är enskilda näringsidkare, som konkurrerar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Ledningsstaben Klas Lindström 2007-05-03 LiÖ 2007-299 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Regeringen tillsatte under 2005 en utredning

Läs mer

Inledning. 1. Lässtöd: De etiska reglerna hittar du på www.ptl.se.

Inledning. 1. Lässtöd: De etiska reglerna hittar du på www.ptl.se. Inledning Syftet med överenskommelsen är dels att konkretisera hur gällande lagstiftning inom tandvården kan tillämpas på ett bra sätt. Därtill innehåller överenskommelsen sådant som inte omfattas av lagstiftning,

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Inledning... 3. Patienternas syn på tandvården... 4. Omsättning inom tandvården... 6

Inledning... 3. Patienternas syn på tandvården... 4. Omsättning inom tandvården... 6 Inledning... 3 Patienternas syn på tandvården... 4 Omsättning inom tandvården... 6 Företag inom tandvården...6 Nettoomsättning... 8 Anställda och löner inom tandvården...9 Omsättningsförändring... 11 Rörelsemarginal

Läs mer

riksrevisionen granskar: staten och vården Tandvårdsreformen 2008 når den alla? rir 2012:12

riksrevisionen granskar: staten och vården Tandvårdsreformen 2008 når den alla? rir 2012:12 riksrevisionen granskar: staten och vården Tandvårdsreformen 2008 når den alla? rir 2012:12 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Läs mer

Prislista. Stina Hellman

Prislista. Stina Hellman Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Förklaring av centrala begrepp

Förklaring av centrala begrepp 2014-03-18 Guide garantiåtagandet Denna guide är framtagen av branschorganisationen Privattandläkarna för att ge stöd till medlemmar i tillämpningen av garantiåtagandet för protetiska behandlingar i tandvården.

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Kommunal om tandvårdsfrågan

Kommunal om tandvårdsfrågan 1 Kommunal om tandvårdsfrågan En rapport av Yeshiwork Wondmeneh www.kommunal.se 2 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Innehåll Inledning 3 Den avskaffade tandvårdsförsäkringen 6 Vilken framtid har tandvården?

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Prislista. Tandläkare Ström

Prislista. Tandläkare Ström Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Prislista Folktandvården i Västra Götalandsregionen Gäller från 2006-01-01

Prislista Folktandvården i Västra Götalandsregionen Gäller från 2006-01-01 Prislista Folktandvården i Västra Götalandsregionen Gäller I denna prislista presenteras priserna för Folktandvården i Västra Götalandsregionen. Samtliga folktandvårdskliniker inom Regionen tillämpar samma

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

5.Tandvården i Sverige

5.Tandvården i Sverige 5.Tandvården i Sverige Hans Sundberg Den historiska utvecklingen av tandvården i Sverige Tandvården i Sverige ombesörjdes under 1600- och 1700-talet av från Europa invandrade badare, barberare och fältskärer

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Prislista. Familjetandläkarna Könsberg

Prislista. Familjetandläkarna Könsberg Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om tandvårdstaxa; SFS 1998:1337 Utkom från trycket den 10 november 1998 utfärdad den 29 oktober 1998. Regeringen föreskriver följande. Tandvård i allmänhet 1 Föreskrifterna

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö. Prislista

Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö. Prislista Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Stina Hellman. Prislista

Stina Hellman. Prislista Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 820 775 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd

Läs mer

Stina Hellman. Friska tänder för livet! Prislista

Stina Hellman. Friska tänder för livet! Prislista Friska tänder för livet! Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 775 745 102 Fullständig undersökning

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Högkostnadsskydd för tandvård

Högkostnadsskydd för tandvård Högkostnadsskydd för tandvård Alla som bor i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd som gör att du vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad Foto: Mattias Ahlm God tandvård till rimlig kostnad Att ha friska tänder borde vara en självklarhet. Jag får väldigt många brev och samtal från människor som avstår från att gå till tandläkaren av rädsla

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla som bor i Sverige från och med den 1 juli det år hon eller han den fyller 20 år. Det innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Till förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa 4 andra stycket Tandvårdsersättning lämnas till vårdgivaren med

Läs mer

Prislista. Tandvårdsteam Framtidens Tandvård

Prislista. Tandvårdsteam Framtidens Tandvård Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Högkostnadsskyddet inom tandvården

Högkostnadsskyddet inom tandvården ANALYSERAR 2003:18 Högkostnadsskyddet inom tandvården Första året I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete I huvudsak

Läs mer

RiR 2006:9. Tandvårdsstöd för äldre

RiR 2006:9. Tandvårdsstöd för äldre RiR 2006:9 Tandvårdsstöd för äldre ISBN 91 7086 076 9 RiR 2006:9 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2006 Till Regeringen Socialdepartementet Datum 2006-05-11 Dnr 31-2005-0909 Tandvårdsstöd för äldre

Läs mer

Ditt glada leende - Vår drivkraft Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Tandläkare Anders Sundh. Prislista

Tandläkare Anders Sundh. Prislista Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 800 775 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet Rapportering av regeringsuppdrag 2 (50) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn,

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Om patienten byter från en privattandläkare till en annan eller tillbaka till Folktandvården gäller motsvarande rutiner som beskrivits ovan.

Om patienten byter från en privattandläkare till en annan eller tillbaka till Folktandvården gäller motsvarande rutiner som beskrivits ovan. RAMAVTAL Mellan Landstinget Dalarna, representerat av Tandvårdsnämnden, nedan kallad landstinget och privattandläkarna i Dalarna, företrädda av privattandläkarföreningen i Dalarna, nedan kallad föreningen.

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Tandläkare Ann och Mårten Palm. Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö. Prislista

Tandläkare Ann och Mårten Palm. Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö. Prislista Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 780 775

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Tandläkare Jonas Ström. Prislista

Tandläkare Jonas Ström. Prislista Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 780 730 102 Fullständig undersökning och diagnostik, utförd

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Tandläkare Tuula Kauhanen. på Näsets Tandläkargrupp Priser 1 maj 2015. Prislista

Tandläkare Tuula Kauhanen. på Näsets Tandläkargrupp Priser 1 maj 2015. Prislista på Näsets Tandläkargrupp er 1 maj 2015 lista lista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Referenspris 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 775 775 103 Akut eller kompletterande

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01 Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform Version 2013 01 01 Utdrag gällande F-tandvård Landstingets tandvårdsstöd, anvisningar, 2013 1 Allmänt 4 Vuxentandvård som finansieras av landstinget

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:6 1 (13) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:3 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om abonnemangstandvård och mer förebyggande tandvård Föredragande landstingsråd: Bengt Cedrenius

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer