Skriftligt omprov för termin 3, ht10 Läkarprogrammet 10 februari 2011 kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriftligt omprov för termin 3, ht10 Läkarprogrammet 10 februari 2011 kl 08.00-13.00"

Transkript

1 8LAG20 SLP3 Aid nr Skriftligt omprov för termin 3, ht10 Läkarprogrammet 10 februari 2011 kl Examinator Anders Ljungman, tfn Utbildningsadministratör Lotta Berglund, tfn Det här är en instruktion som du får ha framme under hela provet. Skriv din kodhögst upp till höger på samtliga provsidor. Provet ska ligga till vänster om dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När du får tillstånd att börja skriva river du av det översta bladet och vänder det rätt. Läs informationen överst på bladet noggrant! Besvara frågorna på bladet. Behöver du mer plats, skriv på baksidan av bladet (OBS! Notera då tydligt på första sidan att fortsättning följer på baksidan). Behöver du extra papper att skriva på, säg till tentamensvakten. Du får inte lämna in svar på de gula kladdpappren. Lärarna tackar på förhand för att du skriver tydligt och läsvänligt. När du är nöjd med ditt svar, lägg det upp och ner i kuvertet till höger om dig. Först nu får du riva av nästa ark i provet till vänster om dig och vända det rätt, skriva din kod, svara på frågorna och lägg upp och ner i kuvertet. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Ofullständiga uppgifter i ett svar medför att maximal poäng inte ges. Motstridiga uppgifter i ett svar kan medföra att noll poäng ges. Du får gula kladdpapper som får ligga framme hela tiden. De fem sista frågesidorna i provet är blå. Sista (tomma) sidan är röd. Tentamen består av 100 poäng. För att underlätta Er tidsplanering följer nedan en översikt över hur poängen är fördelade på fallen. Artikeln till Fall 3 får ligga framme under hela provtiden. Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Q1 3p Q1 3p Q1 2p Q2 3p Q2 1p Q2 3p Q3 2p Q3 2p Q3 2p Q4 3p Q4 1p Q4 3p Q5 3p Q5 4p Q5 3p Q6a 3p Q6 3p Q6 6p Q6b 3p Q7 2p Q7 2p Q7 3p Q8 2p Q8 3p Q8 1p Q9 3p Q9 2p Q9 2p Q10 1p Q10 1p Q10a 1p Q11 1p Q11 3p Q10b 2p Q12 2p Q12 1p Q11a 1p Q13 1p Q13 2p Q11b 2p Q14 4p Q11c 2p Q12 2p Q13 1p Totalt: 37p 26p 37p Lycka till!

2 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 1 av 24 FALL 1 (37p) Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Vid besöket på VC togs ett urinsticka prov. Q1) Vi antar att Ester har en uttalad proteinuri på urinstickan. I vilket/vilka organ respektive organstrukturer sker fr.a. proteinläckaget och varför? Vilket samlingsnamn har sjukdomar som drabbar denna struktur? (3p) Svar: Proteinläckage sker i njurarna, i glomeruli där filtreringen sker. Barriären för filtreringen består av 4 delar, någon av dessa delar är skadad vid proteinuri. Sjukdomarna är glomerulonefriter (T3C14,T3C17).

3 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 2 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Proteinläckage sker i njurarna, i glomeruli där filtreringen sker. Barriären för filtreringen består av 4 delar, någon av dessa delar är skadad vid proteinuri. Sjukdomarna är glomerulonefriter (T3C14,T3C17). Nu hade Ester inte proteinuri utan hematuri. Distriktsläkaren startar då en hematuriutredning. Q2) Vilka sjukdomar och tillstånd kan tänkas ge hematuri? (3p) Svar: Hematuri kan förekomma vid tumörer i urinvägarna, sten i urinvägarna, inflammatoriska sjukdomarna i njurarna (T3C2,T3C17).

4 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 3 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Distriktsläkaren startar då en hematuriutredning. Hematuri kan förekomma vid tumörer i urinvägarna, sten i urinvägarna, inflammatoriska sjukdomarna i njurarna (T3C2,T3C17). Q3) Vilka undersökningar beställer distriktsläkaren för att spåra blödningskällan? (2p) Svar: I hematuriutredningen ingår exempelvis cystoskopi, ultraljud njurar eller datortomografi (CT) av övre urinvägar (T3C17).

5 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 4 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Distriktsläkaren startar då en hematuriutredning. I hematuriutredningen ingår exempelvis cystoskopi, ultraljud njurar eller datortomografi (CT) av övre urinvägar (T3C17). Cystoskopin var normal. CT-undersökningen visade däremot att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Den högra njuren kan opereras bort utan tekniska problem och man kan på vänster sida ta bort nedre halvan av njuren, dvs göra en njurresektion. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Det är då tveksamt om hon efter operationen har tillräcklig kvarvarande njurfunktion. Q4) Hur mäts njurfunktion och hur går det till? (3p) Svar: Njurfunktionen kan mätas på flera sätt med olika metoder som ger ett mer eller mindre exakt värde. Man talar om clearance eller GFR = glomerulär filtrationshastighet. P-kreatinin är ett grovt mått på njurfunktionen, man måste ta hänsyn till kön, ålder och muskelmassa. Man kan använda p-kreatininvärdet i olika formler och få fram ett skattat GFR, t ex. MDRD. Ett annat sätt att värdera njurfunktionen är Cystatin C. Genom att tillföra en substans som fritt filtreras och endast utsöndras i njuren får man det säkraste måttet på njurfunktionen, Iohexolclearance. Man kan även samla urin ett dygn, och mäta kreatinin-clearance (T3C4).

6 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 5 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Den högra njuren kan opereras bort utan tekniska problem och man kan på vänster sida ta bort nedre halvan av njuren, dvs göra en njurresektion. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Det är då tveksamt om hon efter operationen har tillräcklig kvarvarande njurfunktion. Njurfunktionen kan mätas på flera sätt med olika metoder som ger ett mer eller mindre exakt värde. Man talar om clearance eller GFR = glomerulär filtrationshastighet. P-kreatinin är ett grovt mått på njurfunktionen, man måste ta hänsyn till kön, ålder och muskelmassa. Man kan använda p-kreatininvärdet i olika formler och få fram ett skattat GFR, t ex. MDRD. Ett annat sätt att värdera njurfunktionen är Cystatin C. Genom att tillföra en substans som fritt filtreras och endast utsöndras i njuren får man det säkraste måttet på njurfunktionen, Iohexolclearance. Man kan även samla urin ett dygn, och mäta kreatinin-clearance (T3C4). Q5) Rökning är en välstuderad och välkänd riskfaktor för flera olika cancerformer. När det gäller njurcancer uppskattas i dag 30% av alla njurcancrar bero på rökning. Vilka observationer (sätt att mäta, studietyper etc.) stödjer att exponering för miljöfaktorer är en viktig orsak till uppkomst av cancer? (3p) Svar: Att miljöfaktor/rökning kan orsaka cancer stöds av att: Cancerincidens varierar kraftigt mellan olika geografiska områden. Migrationsstudier, cancermönstret i en population anpassas till den plats där man lever. Epidemiologiska associationsstudier och tidstrender för olika cancerformer. Tvillingstudier, där tvillingar (helst enäggs) lever i olika miljöer och har olika exponering. Experimentella studier där exponering för ett misstänkt cancerframkallande agens ger upphov till cancer på försöksdjur, är mutagent i testsystem etc.

7 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 6 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Den högra njuren kan opereras bort utan tekniska problem och man kan på vänster sida ta bort nedre halvan av njuren, dvs göra en njurresektion. Rökning är en välstuderad och välkänd riskfaktor för flera olika cancerformer. När det gäller njurcancer uppskattas i dag 30% av alla njurcancrar bero på rökning. Att rökning kan orsaka cancer stöds av att: Cancerincidens varierar kraftigt mellan olika geografiska områden Migrationsstudier, cancermönstret i en population anpassas till den plats där man lever. Epidemiologiska associationsstudier och tidstrender för olika cancerformer. Tvillingstudier, där tvillingar (helst enäggs) lever i olika miljöer och har olika exponering. Experimentella studier där exponering för ett misstänkt cancerframkallande agens ger upphov till cancer på försöksdjur, är mutagent i testsystem etc. Njurcancer finns i både sporadiska och i åtminstone två familjära former; papillär och klarcellig njurcancer. Vid papillär njurcancer återfinner man ofta en mutation i den s k Met-genen som är en membranreceptor för hepatocyte growth factor och vid klarcellig njurcancer (liksom vid många sporadiska klarcelliga njurcancer) återfinns mutationer i den s k von Hippel-Lindau genen som kodar för ett protein som fungerar som ett ubiquitin E3ligas för degradation av transkriptionsfaktorn hypoxifaktor-1alfa. Q6a) Ge en tänkbar mekanistisk förklaring till hur mutation i Met-genen kan ge uppkomst och progression av papillär njurcancer (3 p) Svar: Mutation i met-genen gör receptorproteinet konstitutivt aktiv (behöver ingen tillväxtfaktorsignal som HGF) för att stimulera proliferation (Met fungerar som en onkogen). Q6b) Ge en tänkbar mekanistisk förklaring till att en mutation i von Hippel-Lindau genen bidrar till uppkomst och progression av klarcellig njurcancer 3 p) Svar: VHL är ett E3 ligas och en s k tumörsuppressor, som när den muteras inte kan ubiquitinera hypoxifaktorn- 1alfa (HIF) och därmed kan inte HIF degraderas, utan stabiliseras i cellen, mängden HIF ökar, och stimulerar bl a transkription av gener som är viktiga för kärlnybildning (t ex VEGF vascular endothelial growth factor) och därmed syre och näringsförsörjning av tumörcellerna, för ytterligare tillväxt. (T3C2)

8 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 7 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Njurcancer finns i både sporadiska och i åtminstone två familjära former; papillär och klarcellig njurcancer. Vid papillär njurcancer återfinner man ofta en mutation i den s k Met-genen som är en membranreceptor för hepatocyte growth factor och vid klarcellig njurcancer (liksom vid många sporadiska klarcelliga njurcancer) återfinns mutationer i den s k von Hippel-Lindau genen som kodar för ett protein som fungerar som ett ubiquitin E3ligas för degradation av transkriptionsfaktorn hypoxifaktor-1alfa. a. Mutation i met-genen gör receptorproteinet konstitutivt aktiv (behöver ingen tillväxtfaktorsignal som HGF) för att stimulera proliferation (Met fungerar som en onkogen). b. VHL är ett E3 ligas och en s k tumörsuppressor, som när den muteras inte kan ubiquitinera hypoxifaktorn-1alfa (HIF) och därmed kan inte HIF degraderas, utan stabiliseras i cellen, mängden HIF ökar, och stimulerar bl a transkription av gener som är viktiga för kärlnybildning (t ex VEGF vascular endothelial growth factor) och därmed syre och näringsförsörjning av tumörcellerna, för ytterligare tillväxt. (T3C2) Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Q7) Beskriv kortfattat de huvudsakliga cellulära stegen vid metastasering. (3p) Svar: 1. Primärtumören stimulerar sin egen blodförsörjning genom att stimulera angiogenes (HIF-alfa är viktig här) 2. Tumörcellerna lossnar från primärtumören genom att förändra adhesionsproteiner på cellytan och uppreglera olika proteaser (intravasering) 3. Tumörcellerna skall överleva i cirkulationen 4. Tumörcellerna skall ta sig ut ur blodbanan och etablera sig och växa fast på den nya lokalisationen (extravasering; både ytproteiner, proteaser och angiogenetiska faktorer är viktiga här). (T3C39)

9 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 8 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Ester bedömdes klara en operation och opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Viktigt för metastasering är: 1. Primärtumören stimulerar sin egen blodförsörjning genom att stimulera angiogenes (HIF-alfa är viktig här) 2. Tumörcellerna lossnar från primärtumören genom att förändra adhesionsproteiner på cellytan och uppreglera olika proteaser (intravasering) 3. Tumörcellerna skall överleva i cirkulationen 4. Tumörcellerna skall ta sig ut ur blodbanan och etablera sig och växa fast på den nya lokalisationen (extravasering; både ytproteiner, proteaser och angiogenetiska faktorer är viktiga här). (T3C39) Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Q8) Vilken orsak till dessa symptom skall man misstänka i första hand? (1p) Svar: Misstanken på trombos i höger ben (T3C18) bekräftades med ultraljud. Trombotisering påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis.

10 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 9 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Misstanken på trombos i höger ben (T3C18) bekräftades med ultraljud. Trombotisering påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. Q9) Om en del av denna tromb skulle embolisera till lungorna, genom vilka kärl och hjärtrum har tromben färdats för att komma dit? (2p) Svar: I händelse av embolisering till lungan, har tromben gått via v femoralis communis, v iliaca externa, v cava inf., hö förmak, hö kammare, a pulmonalis. (T3C1)

11 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 10 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Misstanken på trombos i höger ben bekräftades med ultraljud. Trombotisering påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. I händelse av embolisering till lungan, har tromben gått via v femoralis communis, v iliaca externa, v cava inf., hö förmak, hö kammare, a pulmonalis. (T3C1) Vid trombosdiagnostik med ultraljud och Doppler, ingår att undersöka om flödet andningsvarierar normalt i v femoralis communis. Q10a) Varför gör man det? (1p) Svar: Man testar andningvariation i v femoralis communis för att bedöma om det finns venöst avflödeshinder proximalt om ljumsken. De respiratoriskt betingade variationerna i intraabdominellt tryck påverkar i så fall inte venflödet från benet. Q10b) På vilket sätt andningsvarierar normalt det venösa återflödet från benen med andningen, och varför? (2p) Svar: Flödet minskar vid inandning eftersom buktrycket då ökar, och vice versa vid utandning. (frågan testar fysiologiförståelse, inte expertkunskap om själva undersökningen!) (T3C3)

12 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 11 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Trombos påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. Man testar andningvariation i v femoralis communis för att bedöma om det finns venöst avflödeshinder proximalt om ljumsken. De respiratoriskt betingade variationerna i intraabdominellt tryck påverkar i så fall inte venflödet från benet. Flödet minskar vid inandning eftersom buktrycket då ökar, och vice versa vid utandning. (frågan testar fysiologiförståelse, inte expertkunskap om själva undersökningen!) (T3C3) Q11) I dag behandlas patienter med venös trombos med warfarin för att hindra tromben att växa till. När man startar behandlingen med warfarin ger man alltid lågmolekylärt heparin i några dagar. Behandlingsintensiteten med warfarin kollas med analysen PK-INR. a) Varför ska man ge lågmolekylärt heparin? (1p) Svar: Lågmolekylärt heparin ges för att det tar flera dagar att få skydd mot trombos med warfarin eftersom det är syntesen av koagulationsfaktorer som hämmas. Om man inte ger LMheparin är risken för warfarinutlöst mikrotrombotisering med hudnekros större eftersom hämmaren protein C har kort halveringstid. b) Vad är verkningsmekanismen för warfarin? (2p) Svar: Warfarin hämmar VKORC-1 som regenererar vitamin K som behövs för gammakarboxyleringen av de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna. Denna karboxylering gör att faktorerna kan binda kalcium och anta rätt tredimensionell konfiguration. Det uppstår en K- vitamnbrist. c) Vilka koagulationsfaktorer påverkar INR? (2p) Svar: Protrombin(II), faktor VII och faktor X påvekar INR. (T3C4,T3C12)

13 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 12 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Trombos påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. a. Lågmolekylärt heparin ges för att det tar flera dagar att få skydd mot trombos med warfarin eftersom det är syntesen av koagulationsfaktorer som hämmas. Om man inte ger LM-heparin är risken för warfarinutlöst mikrotrombotisering med hudnekros större eftersom hämmaren protein C har kort halveringstid. b. Warfarin hämmar VKORC-1 som regenererar vitamin K som behövs för gammakarboxyleringen av de K- vitaminberoende koagulationsfaktorerna. Denna karboxylering gör att faktorerna kan binda kalcium och anta rätt tredimensionell konfiguration. Det uppstår en K-vitamnbrist. c. Protrombin(II), faktor VII och faktor X påvekar INR. (T3C4,T3C12) Ester får antikoagulantia och återhämtar sig. När hon skrivs ut efter 5 dagar är hennes p-kreatinin 293 mmol/l. Q12) Vid återbesök 4 månader senare har p-kreatininet sjunkit till 210 mmol/l. Förklaringar? (2p) Svar: Minskningen i p-kreatinin beror på minskad muskelmassa eller ökad glomerulär filtration (T3C17 )

14 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 13 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Trombos påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. Ester får antikoagulantia och återhämtar sig. När hon skrivs ut efter 5 dagar är hennes p-kreatinin 293 mmol/l. Minskningen i p-kreatinin beror på minskad muskelmassa eller ökad glomerulär filtration (T3C17) Esters muskelmassa är utifrån kroppsvikten oförändrad så kreatininsänkningen bör bero på att den kvarvarande njurrestens filtration ökat. Q13) Beror denna ökning på en ökad filtration i kvarvarande glomeruli eller har antalet glomeruli i njurresten ökat kompensatoriskt? (1p) Svar:?

15 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 14 av 24 FALL 2 (26p) Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Hennes syster har det precis likadant med sin menstruation. På frågor från dig berättar hon också att hon alltid får byta plåster ett par gånger de gånger hon råkar ut för små sårskador, att hon ofta blöder i tandköttet när hon borstar tänderna, trots mjuk tandborste och att hon har dragit ut tänder två gånger och båda gångerna blött i ett dygn efteråt. Hon har lätt att få blåmärken som hon beskriver som svarta och knöliga ibland. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Q1) Vilka tre billiga analyser skulle Du börja med att beställa? Vilka delar av hemostasen värderas med dem? (3p) Svar: Blodstatus (trombocyter) - den primära hemostasen, PK-INR koagulationsfaktorena II (=protrombin), VII och X, APTT - alla faktorer utom VII och XIII.

16 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 15 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Hennes syster har det precis likadant med sin menstruation. På frågor från dig berättar hon också att hon alltid får byta plåster ett par gånger de gånger hon råkar ut för små sårskador, att hon ofta blöder i tandköttet när hon borstar tänderna, trots mjuk tandborste och att hon har dragit ut tänder två gånger och båda gångerna blött i ett dygn efteråt. Hon har lätt att få blåmärken som hon beskriver som svarta och knöliga ibland. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Du beställer labprov för Blodstatus (trombocyter) - den primära hemostasen, PK-INR koagulationsfaktorena II (=protrombin), VII och X, APTT - alla faktorer utom VII och XIII. När provsvaren anländer får du veta att i blodstatus är Hb 102 (referens intervall g/l), trombocyter 300 ( x10 9 /L), njur- och leverstatus ua, PK-INR 1,0 (ref.intervall 0,8-1,2), APTT 45 (24-34 sek). Q2) Vilken typ av läkemedel av typen antikoagulantia kan man monitorera (följa) med APTT? (1p) Svar: APTT används för att följa Heparineffekt. Q3) Förklara, med en enkel skiss eller med två meningar, mekanismen för hur detta läkemedel utövar sin antikoagulanta effekt. (2p) Svar: Antitrombin hämmar ffa faktorerna IIa (trombin), men även t ex IXa, och XIa. Komplexbildning mellan enzymerna och antitrombin ökar med en hastighet av 1000x i närvaro av heparin. Q4) Vad heter det kroppsegna ämne på endotelytan som fungerar på motsvarande sätt? (1p) Svar: Det kroppsegna ämnet heter heparansulfat. Q5) Vad är den stora skillnaden mellan analyserna PK-INR och APTT när det gäller kalibrering, referensvärden, kvalitetssäkring och skillnaden mellan de olika laboratorierna som utför dessa? (4p) Svar: PK-INR är en metod som är standardiserat och som de flesta laboratorier har ett gemensamt nationellt program för extern kvalitetssäkring (EQUALIS). För APTT så finns ingen liknande kalibrering som för PK-INR, och APTT-resultatet är starkt beroende på val av APTTreagenser och instrument.

17 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 16 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Du beställer labprov för Blodstatus (trombocyter) - den primära hemostasen, PK-INR koagulatuionsfaktorena II (=protrombin), VII och X, APTT - alla faktorer utom VII och XIII. När provsvaren anländer får du veta att i blodstatus är Hb 102 (referens intervall g/l), trombocyter 300 ( x10 9 /L), njur- och leverstatus ua, PK-INR 1,0 (ref.intervall 0,8-1,2), APTT 45 (24-34 sek). APTT används för att följa Heparineffekt. Antitrombin hämmar ffa faktorerna IIa (trombin), men även t ex IXa, och XIa. Komplexbildning mellan enzymerna och antitrombin ökar med en hastighet av 1000x i närvaro av heparin. Det kroppsegna ämnet heter heparansulfat. PK-INR är en metod som är standardiserat och som de flesta laboratorier har ett gemensamt nationellt program för extern kvalitetssäkring (EQUALIS). För APTT så finns ingen liknande kalibrering som för PK-INR, och APTTresultatet är starkt beroende på val av APTT-reagenser och instrument. Du ringer upp Anna och berättar om provsvaren. Anna har börjat läsa på om blödningsrubbningar och undrar om hon kan ha hemofili? Q6) Vilka koagulationsfaktorer är påverkade vid Hemofili A resp Hemofili B? Skulle provsvaren du fått principiellt kunna vara förenliga med hemofili? Varför eller varför inte? (3p) Svar: Provsvaren skulle kunna vara förenliga med hemofili där patienten har sänkt nivå av FVIII (Hemofili A) eller FIX (Hemofili B), där FVIII och FIX ingår i den del av koagulationssystemet som värderas av APTT. Svår och moderat hemofili ger i regel upphov till förlängd APTT. En patient med mild hemofili kan ha normalt APTT! Q7) Hur ärvs hemofili? Förklara. (2p) Svar: Hemofili ärvs könsbundet recessivt. Genen för faktor VIII och faktor IX sitter på X- kromosomen. Q8) Kan kvinnor ha hemofili? Motivera ditt svar! (2p) Svar: För att Anna ska kunna ärvt sjukdomen krävs något av 1) att far har hemofili och modern är bärare eller 2) att hon själv är bärare och den friska X-kromosomen är undertryckt. Dessutom kan kvinnor liksom män bilda autoantikroppar mot någon av koagulationsfaktorerna och då drabbas av en förvärvad hemofili

18 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 17 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. När provsvaren anländer får du veta att i blodstatus är Hb 102 (referens intervall g/l), trombocyter 300 ( x10 9 /L), njur- och leverstatus ua, PK-INR 1,0 (ref.intervall 0,8-1,2), APTT 45 (24-34 sek). Du ringer upp Anna och berättar om provsvaren. Anna har börjat läsa på om blödningsrubbningar och undrar om hon kan ha hemofili? Provsvaren skulle kunna vara förenliga med hemofili där patienten har sänkt nivå av FVIII (Hemofili A) eller FIX (Hemofili B), där FVIII och FIX ingår i den del av koagulationssystemet som värderas av APTT. Svår och moderat hemofili ger i regel upphov till förlängd APTT. En patient med mild hemofili kan ha normalt APTT! Hemofili ärvs könsbundet recessivt. Genen för faktor VIII och faktor IX sitter på X-kromosomen. För att Anna ska kunna ärvt sjukdomen krävs något av 1) att far har hemofili och modern är bärare eller 2) att hon själv är bärare och den friska X-kromosomen är undertryckt. Dessutom kan kvinnor liksom män bilda autoantikroppar mot någon av koagulationsfaktorerna och då drabbas av en förvärvad hemofili. Du vill att Anna ska utredas vidare, och remitterar henne till Koagulationsmottagningen. Där kompletteras provtagningen och svaren visar en sänkt nivå av von Willebrandsfaktor både antigennivå, 0,16 kie/l (referensintervall 0,50-1,50 kie/l) och aktivitetsnivå 0,14 kie/l (0,50-1,50 kie/l) liksom FVIII 0,35 kie/l (0,50-1,80 kie/l), FIX är normal. Anna får veta att hon har von Willebrands sjukdom typ 1 i moderat form. Q9) Sänkt nivå av von Willebrandsfaktor ger en störd primär hemostas. Varför? (3p) Svar: Von Willebrandfaktorn är mycket viktig för trombocyternas adhesion till skadad kärlvägg, faktorn binder till receptorn GPIb/V/IX på trombocyterna. Störst betydelse har vwf vid höga skjuvningskrafter ( high shear stress, som i kapillärer och stenoserade kranskärl). Q10) Förklara varför FVIII-nivån är sänkt. (1p) Svar: FVIII cirkulerar bunden till vwf (som finns i ett relativt överskott) och skyddar FVIII mot att degraderas. Om vwf koncentrationen är för låg bryts FVIII ned för fort och nivån blir låg.

19 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 18 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Utredningen tyder på att Anna har hemofili hon utreds vidare. Von Willebrandfaktorn är mycket viktig för trombocyternas adhesion till skadad kärlvägg, faktorn binder till receptorn GPIb/V/IX på trombocyterna. Störst betydelse har vwf vid höga skjuvningskrafter ( high shear stress, som i kapillärer och stenoserade kranskärl). FVIII cirkulerar bunden till vwf (som finns i ett relativt överskott) och skyddar FVIII mot att degraderas. Om vwf koncentrationen är för låg bryts FVIII ned för fort och nivån blir låg. Anna får veta att hon har von Willebrands sjukdom typ 1 i moderat form. Hon får information om sin sjukdom, får rekommendation att använda tranexamsyratabletter vid menstruation samt att undvika vissa läkemedel såsom acetylsalicylsyra (ASA). Q11) Varför avråder man från ASA? (1p) Svar: ASA försämrar den primära hemostasen (genom att hämma cykloogenas-1 som behövs för bildning av trombocytaktivatorn tromboxan) och då Anna redan har en påverkan på sin primära hemostas genom sin sjukdom är det olämpligt att hämma den ytterligare. Q12) Vilken är den principiella skillnaden i verkningsmekanism mellan ASA och NSAID som t ex ibuprofen? Bör Anna undvika även NSAID? Motivera! (2p) Svar: Anna bör undvika även NSAID som t ex ibuprofen då detta också hämmar cykloxogenas-1, men effekten är inte lika långvarig som för ASA och reversibel. Q13) Vilken del av hemostasen påverkar tranexamsyra (Cyklokapron)? (1p) Svar: Tranexamsyra hämmar fibrinolysen (genom att hämma bindningen av tpa och plasminogen till lysinsyrarester i fibrin).

20 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 19 av 24 FALL 3 (37p) Efter att ha inlett dina studier av hjärtat och dess patofysiologi förundras du över hur man i dag med hjälp av olika mättekniker kan studera olika aspekter av hjärtats funktion. I ditt sökande efter information hittar du den bifoga artikeln av Jones et. al. (Jones B et al: Cardiac Magnetic Resonance Imaging Prior to Bidirectional Cavopulmonary Connection in Hypoplastic Left Heart Syndrome. Heart, Lung and Circulation 2010;19: ) som du får ha tillgänglig under alla frågorna. Artikeln handlar om spädbarn med en svår medfödd hjärtmissbildning, hypoplastic left heart syndrome, HLHS, vilket i praktiken innebär att de bara har en fungerande hjärtkammare. De genomgår en operation som syftar till att skapa en fungerande cirkulation som drivs av den enda kammaren, genom att v cava superior och inferior kopplas direkt till lungartären (bidirectional cavopulmonary connection, BCPC). Artikeln handlar visserligen om ett medfött hjärtproblem som du inte har studerat under din utbildning men du finner artikeln intressant ur fysiologisk och mätteknisk synvinkel och tar dig därför an artikeln med tillförsikt. Dessutom, eftersom du nu läst litet medicinsk statistik är du intresserad av att titta på hur författarna i praktiken använder de statistiska metoder du läst om. Q1) Värdera hur författarna har formulerat målet för sin studie och hur den sedan genomförts. (2 p) Svar: Man anger att man vill utnyttja sitt material för att retrospektivt utvärdera skillnader mellan de båda metoderna fr preoperativ utredning, MRI och kateterisering. Detta stämmer väl överens med vad de har gjort i studien. Q2) I Tabell 2 har två av raderna förklaringarna Time from pre-operative investigation to BCPC (days) median {IQR} resp Age at BCPC (days) mean (SD). Förklara varför de båda variablerna presenteras med olika statistiska metoder, och värdera valet av metoder. (3 p) Svar: Under rubriken Statistical analysis framgår att man använt medelvärde och standardavvikelse för normalfördelade variabler och median och kvartiler i övriga fall. Vi får alltså förutsätta att tiden mellan undersökning och operation inte var normalfördelad, medan åldern var det. Då är de båda presentationsmetoderna väl valda.

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik Fariba Baghaei Överläkare Lennart Stigendal Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Första fasen

Läs mer

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Struktur i organsystem för tema RC.... 2 1) Fråga anatomi och histologi (3p)... 2 Funktion i organsystem inom tema RC.... 2 2) Respiratorisk insufficiens (4p)...

Läs mer

Medelvärde, median och standardavvikelse

Medelvärde, median och standardavvikelse Medelvärde, median och standardavvikelse Detta är en enkel aktivitet där vi på ett dynamiskt sätt ska titta på hur de statistiska måtten, t.ex. median och medelvärde ändras när man ändar ett värde i en

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28 Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande

Läs mer

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati

Läs mer

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012. Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Skriftlig tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor Respiration

Läs mer

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Vad är målet med att diagnosticera koagulationsdefekter? Sätta in behandling.

Läs mer

Nedre urinvägssymptom vid MS

Nedre urinvägssymptom vid MS Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ärftlig och förvärvad hemofili Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ärftlig hemofili Vad är hemofili? Avsaknad av eller sänkt nivå av koagulationsfaktor

Läs mer

TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2012, , kl

TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2012, , kl TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2012, 2012-11-27, kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Bokstavskombination: VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination plus de fyra sista siffrorna

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015 Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig omtentamen mars 2015 Skrivtid: 4 timmar Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal Maxpoäng: 50 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 32,5 poäng Instruktioner

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. 1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. Skrivningspasset omfattar två temauppgifter

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab) PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p 1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering

Läs mer

Om behandling med AFSTYLA

Om behandling med AFSTYLA PATIENTINFORMATION Om behandling med AFSTYLA (lonoktokog alfa) Till dig som har hemofili A och behandlas med AFSTYLA I den här broschyren finns det information om hemofili A som är en form av blödarsjuka.

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 (2015-04-22) OCH INFÖR ÖVNING 7 (2015-04-29)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 (2015-04-22) OCH INFÖR ÖVNING 7 (2015-04-29) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 (2015-04-22) OCH INFÖR ÖVNING 7 (2015-04-29) Aktuella avsnitt i boken: Kap 61 65 Lektionens mål: Du ska

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Tentamen i Vetenskaplig grundkurs (MC001G/MC014G/MC1016), STATISTIK

Tentamen i Vetenskaplig grundkurs (MC001G/MC014G/MC1016), STATISTIK Tentamen i Vetenskaplig grundkurs (MC001G/MC014G/MC1016), 161102 STATISTIK Maxpoäng är 17 p. G 10 p; VG 14,5 p; Ge fullständiga svar men skriv ändå kortfattat och tydligt! Ange dina svar direkt i tentamen!

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p)

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p) Du är kardiologjour på akutmottagningen och vid 21-tiden träffar du en 42-årig kvinna som söker pga. andfåddhet. Hon är tidigare väsentligen frisk. Arbetar som ekonom, icke rökare. Hon brukar träna på

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin)

Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin) Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen för kurserna: Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin) Specialistutbildning

Läs mer

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin

Läs mer