Skriftligt omprov för termin 3, ht10 Läkarprogrammet 10 februari 2011 kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriftligt omprov för termin 3, ht10 Läkarprogrammet 10 februari 2011 kl 08.00-13.00"

Transkript

1 8LAG20 SLP3 Aid nr Skriftligt omprov för termin 3, ht10 Läkarprogrammet 10 februari 2011 kl Examinator Anders Ljungman, tfn Utbildningsadministratör Lotta Berglund, tfn Det här är en instruktion som du får ha framme under hela provet. Skriv din kodhögst upp till höger på samtliga provsidor. Provet ska ligga till vänster om dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När du får tillstånd att börja skriva river du av det översta bladet och vänder det rätt. Läs informationen överst på bladet noggrant! Besvara frågorna på bladet. Behöver du mer plats, skriv på baksidan av bladet (OBS! Notera då tydligt på första sidan att fortsättning följer på baksidan). Behöver du extra papper att skriva på, säg till tentamensvakten. Du får inte lämna in svar på de gula kladdpappren. Lärarna tackar på förhand för att du skriver tydligt och läsvänligt. När du är nöjd med ditt svar, lägg det upp och ner i kuvertet till höger om dig. Först nu får du riva av nästa ark i provet till vänster om dig och vända det rätt, skriva din kod, svara på frågorna och lägg upp och ner i kuvertet. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Ofullständiga uppgifter i ett svar medför att maximal poäng inte ges. Motstridiga uppgifter i ett svar kan medföra att noll poäng ges. Du får gula kladdpapper som får ligga framme hela tiden. De fem sista frågesidorna i provet är blå. Sista (tomma) sidan är röd. Tentamen består av 100 poäng. För att underlätta Er tidsplanering följer nedan en översikt över hur poängen är fördelade på fallen. Artikeln till Fall 3 får ligga framme under hela provtiden. Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Q1 3p Q1 3p Q1 2p Q2 3p Q2 1p Q2 3p Q3 2p Q3 2p Q3 2p Q4 3p Q4 1p Q4 3p Q5 3p Q5 4p Q5 3p Q6a 3p Q6 3p Q6 6p Q6b 3p Q7 2p Q7 2p Q7 3p Q8 2p Q8 3p Q8 1p Q9 3p Q9 2p Q9 2p Q10 1p Q10 1p Q10a 1p Q11 1p Q11 3p Q10b 2p Q12 2p Q12 1p Q11a 1p Q13 1p Q13 2p Q11b 2p Q14 4p Q11c 2p Q12 2p Q13 1p Totalt: 37p 26p 37p Lycka till!

2 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 1 av 24 FALL 1 (37p) Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Vid besöket på VC togs ett urinsticka prov. Q1) Vi antar att Ester har en uttalad proteinuri på urinstickan. I vilket/vilka organ respektive organstrukturer sker fr.a. proteinläckaget och varför? Vilket samlingsnamn har sjukdomar som drabbar denna struktur? (3p) Svar: Proteinläckage sker i njurarna, i glomeruli där filtreringen sker. Barriären för filtreringen består av 4 delar, någon av dessa delar är skadad vid proteinuri. Sjukdomarna är glomerulonefriter (T3C14,T3C17).

3 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 2 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Proteinläckage sker i njurarna, i glomeruli där filtreringen sker. Barriären för filtreringen består av 4 delar, någon av dessa delar är skadad vid proteinuri. Sjukdomarna är glomerulonefriter (T3C14,T3C17). Nu hade Ester inte proteinuri utan hematuri. Distriktsläkaren startar då en hematuriutredning. Q2) Vilka sjukdomar och tillstånd kan tänkas ge hematuri? (3p) Svar: Hematuri kan förekomma vid tumörer i urinvägarna, sten i urinvägarna, inflammatoriska sjukdomarna i njurarna (T3C2,T3C17).

4 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 3 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Distriktsläkaren startar då en hematuriutredning. Hematuri kan förekomma vid tumörer i urinvägarna, sten i urinvägarna, inflammatoriska sjukdomarna i njurarna (T3C2,T3C17). Q3) Vilka undersökningar beställer distriktsläkaren för att spåra blödningskällan? (2p) Svar: I hematuriutredningen ingår exempelvis cystoskopi, ultraljud njurar eller datortomografi (CT) av övre urinvägar (T3C17).

5 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 4 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. Ester har varit rökare i större delen av sitt liv. Hon har sökt på sin vårdcentral och bedömts ha urinvägsinfektion och fått antibiotika. Urinodlingen var dock negativ. Distriktsläkaren startar då en hematuriutredning. I hematuriutredningen ingår exempelvis cystoskopi, ultraljud njurar eller datortomografi (CT) av övre urinvägar (T3C17). Cystoskopin var normal. CT-undersökningen visade däremot att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Den högra njuren kan opereras bort utan tekniska problem och man kan på vänster sida ta bort nedre halvan av njuren, dvs göra en njurresektion. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Det är då tveksamt om hon efter operationen har tillräcklig kvarvarande njurfunktion. Q4) Hur mäts njurfunktion och hur går det till? (3p) Svar: Njurfunktionen kan mätas på flera sätt med olika metoder som ger ett mer eller mindre exakt värde. Man talar om clearance eller GFR = glomerulär filtrationshastighet. P-kreatinin är ett grovt mått på njurfunktionen, man måste ta hänsyn till kön, ålder och muskelmassa. Man kan använda p-kreatininvärdet i olika formler och få fram ett skattat GFR, t ex. MDRD. Ett annat sätt att värdera njurfunktionen är Cystatin C. Genom att tillföra en substans som fritt filtreras och endast utsöndras i njuren får man det säkraste måttet på njurfunktionen, Iohexolclearance. Man kan även samla urin ett dygn, och mäta kreatinin-clearance (T3C4).

6 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 5 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Den högra njuren kan opereras bort utan tekniska problem och man kan på vänster sida ta bort nedre halvan av njuren, dvs göra en njurresektion. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Det är då tveksamt om hon efter operationen har tillräcklig kvarvarande njurfunktion. Njurfunktionen kan mätas på flera sätt med olika metoder som ger ett mer eller mindre exakt värde. Man talar om clearance eller GFR = glomerulär filtrationshastighet. P-kreatinin är ett grovt mått på njurfunktionen, man måste ta hänsyn till kön, ålder och muskelmassa. Man kan använda p-kreatininvärdet i olika formler och få fram ett skattat GFR, t ex. MDRD. Ett annat sätt att värdera njurfunktionen är Cystatin C. Genom att tillföra en substans som fritt filtreras och endast utsöndras i njuren får man det säkraste måttet på njurfunktionen, Iohexolclearance. Man kan även samla urin ett dygn, och mäta kreatinin-clearance (T3C4). Q5) Rökning är en välstuderad och välkänd riskfaktor för flera olika cancerformer. När det gäller njurcancer uppskattas i dag 30% av alla njurcancrar bero på rökning. Vilka observationer (sätt att mäta, studietyper etc.) stödjer att exponering för miljöfaktorer är en viktig orsak till uppkomst av cancer? (3p) Svar: Att miljöfaktor/rökning kan orsaka cancer stöds av att: Cancerincidens varierar kraftigt mellan olika geografiska områden. Migrationsstudier, cancermönstret i en population anpassas till den plats där man lever. Epidemiologiska associationsstudier och tidstrender för olika cancerformer. Tvillingstudier, där tvillingar (helst enäggs) lever i olika miljöer och har olika exponering. Experimentella studier där exponering för ett misstänkt cancerframkallande agens ger upphov till cancer på försöksdjur, är mutagent i testsystem etc.

7 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 6 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Den högra njuren kan opereras bort utan tekniska problem och man kan på vänster sida ta bort nedre halvan av njuren, dvs göra en njurresektion. Rökning är en välstuderad och välkänd riskfaktor för flera olika cancerformer. När det gäller njurcancer uppskattas i dag 30% av alla njurcancrar bero på rökning. Att rökning kan orsaka cancer stöds av att: Cancerincidens varierar kraftigt mellan olika geografiska områden Migrationsstudier, cancermönstret i en population anpassas till den plats där man lever. Epidemiologiska associationsstudier och tidstrender för olika cancerformer. Tvillingstudier, där tvillingar (helst enäggs) lever i olika miljöer och har olika exponering. Experimentella studier där exponering för ett misstänkt cancerframkallande agens ger upphov till cancer på försöksdjur, är mutagent i testsystem etc. Njurcancer finns i både sporadiska och i åtminstone två familjära former; papillär och klarcellig njurcancer. Vid papillär njurcancer återfinner man ofta en mutation i den s k Met-genen som är en membranreceptor för hepatocyte growth factor och vid klarcellig njurcancer (liksom vid många sporadiska klarcelliga njurcancer) återfinns mutationer i den s k von Hippel-Lindau genen som kodar för ett protein som fungerar som ett ubiquitin E3ligas för degradation av transkriptionsfaktorn hypoxifaktor-1alfa. Q6a) Ge en tänkbar mekanistisk förklaring till hur mutation i Met-genen kan ge uppkomst och progression av papillär njurcancer (3 p) Svar: Mutation i met-genen gör receptorproteinet konstitutivt aktiv (behöver ingen tillväxtfaktorsignal som HGF) för att stimulera proliferation (Met fungerar som en onkogen). Q6b) Ge en tänkbar mekanistisk förklaring till att en mutation i von Hippel-Lindau genen bidrar till uppkomst och progression av klarcellig njurcancer 3 p) Svar: VHL är ett E3 ligas och en s k tumörsuppressor, som när den muteras inte kan ubiquitinera hypoxifaktorn- 1alfa (HIF) och därmed kan inte HIF degraderas, utan stabiliseras i cellen, mängden HIF ökar, och stimulerar bl a transkription av gener som är viktiga för kärlnybildning (t ex VEGF vascular endothelial growth factor) och därmed syre och näringsförsörjning av tumörcellerna, för ytterligare tillväxt. (T3C2)

8 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 7 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Njurcancer finns i både sporadiska och i åtminstone två familjära former; papillär och klarcellig njurcancer. Vid papillär njurcancer återfinner man ofta en mutation i den s k Met-genen som är en membranreceptor för hepatocyte growth factor och vid klarcellig njurcancer (liksom vid många sporadiska klarcelliga njurcancer) återfinns mutationer i den s k von Hippel-Lindau genen som kodar för ett protein som fungerar som ett ubiquitin E3ligas för degradation av transkriptionsfaktorn hypoxifaktor-1alfa. a. Mutation i met-genen gör receptorproteinet konstitutivt aktiv (behöver ingen tillväxtfaktorsignal som HGF) för att stimulera proliferation (Met fungerar som en onkogen). b. VHL är ett E3 ligas och en s k tumörsuppressor, som när den muteras inte kan ubiquitinera hypoxifaktorn-1alfa (HIF) och därmed kan inte HIF degraderas, utan stabiliseras i cellen, mängden HIF ökar, och stimulerar bl a transkription av gener som är viktiga för kärlnybildning (t ex VEGF vascular endothelial growth factor) och därmed syre och näringsförsörjning av tumörcellerna, för ytterligare tillväxt. (T3C2) Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Q7) Beskriv kortfattat de huvudsakliga cellulära stegen vid metastasering. (3p) Svar: 1. Primärtumören stimulerar sin egen blodförsörjning genom att stimulera angiogenes (HIF-alfa är viktig här) 2. Tumörcellerna lossnar från primärtumören genom att förändra adhesionsproteiner på cellytan och uppreglera olika proteaser (intravasering) 3. Tumörcellerna skall överleva i cirkulationen 4. Tumörcellerna skall ta sig ut ur blodbanan och etablera sig och växa fast på den nya lokalisationen (extravasering; både ytproteiner, proteaser och angiogenetiska faktorer är viktiga här). (T3C39)

9 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 8 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Ester bedömdes klara en operation och opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Viktigt för metastasering är: 1. Primärtumören stimulerar sin egen blodförsörjning genom att stimulera angiogenes (HIF-alfa är viktig här) 2. Tumörcellerna lossnar från primärtumören genom att förändra adhesionsproteiner på cellytan och uppreglera olika proteaser (intravasering) 3. Tumörcellerna skall överleva i cirkulationen 4. Tumörcellerna skall ta sig ut ur blodbanan och etablera sig och växa fast på den nya lokalisationen (extravasering; både ytproteiner, proteaser och angiogenetiska faktorer är viktiga här). (T3C39) Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Q8) Vilken orsak till dessa symptom skall man misstänka i första hand? (1p) Svar: Misstanken på trombos i höger ben (T3C18) bekräftades med ultraljud. Trombotisering påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis.

10 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 9 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Misstanken på trombos i höger ben (T3C18) bekräftades med ultraljud. Trombotisering påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. Q9) Om en del av denna tromb skulle embolisera till lungorna, genom vilka kärl och hjärtrum har tromben färdats för att komma dit? (2p) Svar: I händelse av embolisering till lungan, har tromben gått via v femoralis communis, v iliaca externa, v cava inf., hö förmak, hö kammare, a pulmonalis. (T3C1)

11 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 10 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Misstanken på trombos i höger ben bekräftades med ultraljud. Trombotisering påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. I händelse av embolisering till lungan, har tromben gått via v femoralis communis, v iliaca externa, v cava inf., hö förmak, hö kammare, a pulmonalis. (T3C1) Vid trombosdiagnostik med ultraljud och Doppler, ingår att undersöka om flödet andningsvarierar normalt i v femoralis communis. Q10a) Varför gör man det? (1p) Svar: Man testar andningvariation i v femoralis communis för att bedöma om det finns venöst avflödeshinder proximalt om ljumsken. De respiratoriskt betingade variationerna i intraabdominellt tryck påverkar i så fall inte venflödet från benet. Q10b) På vilket sätt andningsvarierar normalt det venösa återflödet från benen med andningen, och varför? (2p) Svar: Flödet minskar vid inandning eftersom buktrycket då ökar, och vice versa vid utandning. (frågan testar fysiologiförståelse, inte expertkunskap om själva undersökningen!) (T3C3)

12 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 11 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Trombos påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. Man testar andningvariation i v femoralis communis för att bedöma om det finns venöst avflödeshinder proximalt om ljumsken. De respiratoriskt betingade variationerna i intraabdominellt tryck påverkar i så fall inte venflödet från benet. Flödet minskar vid inandning eftersom buktrycket då ökar, och vice versa vid utandning. (frågan testar fysiologiförståelse, inte expertkunskap om själva undersökningen!) (T3C3) Q11) I dag behandlas patienter med venös trombos med warfarin för att hindra tromben att växa till. När man startar behandlingen med warfarin ger man alltid lågmolekylärt heparin i några dagar. Behandlingsintensiteten med warfarin kollas med analysen PK-INR. a) Varför ska man ge lågmolekylärt heparin? (1p) Svar: Lågmolekylärt heparin ges för att det tar flera dagar att få skydd mot trombos med warfarin eftersom det är syntesen av koagulationsfaktorer som hämmas. Om man inte ger LMheparin är risken för warfarinutlöst mikrotrombotisering med hudnekros större eftersom hämmaren protein C har kort halveringstid. b) Vad är verkningsmekanismen för warfarin? (2p) Svar: Warfarin hämmar VKORC-1 som regenererar vitamin K som behövs för gammakarboxyleringen av de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna. Denna karboxylering gör att faktorerna kan binda kalcium och anta rätt tredimensionell konfiguration. Det uppstår en K- vitamnbrist. c) Vilka koagulationsfaktorer påverkar INR? (2p) Svar: Protrombin(II), faktor VII och faktor X påvekar INR. (T3C4,T3C12)

13 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 12 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Trombos påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. a. Lågmolekylärt heparin ges för att det tar flera dagar att få skydd mot trombos med warfarin eftersom det är syntesen av koagulationsfaktorer som hämmas. Om man inte ger LM-heparin är risken för warfarinutlöst mikrotrombotisering med hudnekros större eftersom hämmaren protein C har kort halveringstid. b. Warfarin hämmar VKORC-1 som regenererar vitamin K som behövs för gammakarboxyleringen av de K- vitaminberoende koagulationsfaktorerna. Denna karboxylering gör att faktorerna kan binda kalcium och anta rätt tredimensionell konfiguration. Det uppstår en K-vitamnbrist. c. Protrombin(II), faktor VII och faktor X påvekar INR. (T3C4,T3C12) Ester får antikoagulantia och återhämtar sig. När hon skrivs ut efter 5 dagar är hennes p-kreatinin 293 mmol/l. Q12) Vid återbesök 4 månader senare har p-kreatininet sjunkit till 210 mmol/l. Förklaringar? (2p) Svar: Minskningen i p-kreatinin beror på minskad muskelmassa eller ökad glomerulär filtration (T3C17 )

14 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 13 av 24 Ester Håkansson som är 47 år gammal har i flera månader haft makroskopisk hematuri men inga andra symptom. CT-undersökning visade att Ester hade en stor cancer i höger njure och en liten cancer i nedre delen av vänster njure. Esters p-kreatinin var 130 mmol/l (övre normalvärde 100). Renogram visar liksidig fördelning av njurfunktionen. Man bedömde att patientens kvarvarande njurfunktion var tillräcklig för att hon skulle undvika dialys och hon opererades. Vid operationen fann man 3 lymfkörtlar som innehöll njurcancermetastaser. Tre dagar efter operationen fick Ester ont i höger ben som dessutom svullnade ända till ljumsken. Trombos påvisades i v. poplitea och v. femoralis superficialis. Ester får antikoagulantia och återhämtar sig. När hon skrivs ut efter 5 dagar är hennes p-kreatinin 293 mmol/l. Minskningen i p-kreatinin beror på minskad muskelmassa eller ökad glomerulär filtration (T3C17) Esters muskelmassa är utifrån kroppsvikten oförändrad så kreatininsänkningen bör bero på att den kvarvarande njurrestens filtration ökat. Q13) Beror denna ökning på en ökad filtration i kvarvarande glomeruli eller har antalet glomeruli i njurresten ökat kompensatoriskt? (1p) Svar:?

15 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 14 av 24 FALL 2 (26p) Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Hennes syster har det precis likadant med sin menstruation. På frågor från dig berättar hon också att hon alltid får byta plåster ett par gånger de gånger hon råkar ut för små sårskador, att hon ofta blöder i tandköttet när hon borstar tänderna, trots mjuk tandborste och att hon har dragit ut tänder två gånger och båda gångerna blött i ett dygn efteråt. Hon har lätt att få blåmärken som hon beskriver som svarta och knöliga ibland. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Q1) Vilka tre billiga analyser skulle Du börja med att beställa? Vilka delar av hemostasen värderas med dem? (3p) Svar: Blodstatus (trombocyter) - den primära hemostasen, PK-INR koagulationsfaktorena II (=protrombin), VII och X, APTT - alla faktorer utom VII och XIII.

16 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 15 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Hennes syster har det precis likadant med sin menstruation. På frågor från dig berättar hon också att hon alltid får byta plåster ett par gånger de gånger hon råkar ut för små sårskador, att hon ofta blöder i tandköttet när hon borstar tänderna, trots mjuk tandborste och att hon har dragit ut tänder två gånger och båda gångerna blött i ett dygn efteråt. Hon har lätt att få blåmärken som hon beskriver som svarta och knöliga ibland. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Du beställer labprov för Blodstatus (trombocyter) - den primära hemostasen, PK-INR koagulationsfaktorena II (=protrombin), VII och X, APTT - alla faktorer utom VII och XIII. När provsvaren anländer får du veta att i blodstatus är Hb 102 (referens intervall g/l), trombocyter 300 ( x10 9 /L), njur- och leverstatus ua, PK-INR 1,0 (ref.intervall 0,8-1,2), APTT 45 (24-34 sek). Q2) Vilken typ av läkemedel av typen antikoagulantia kan man monitorera (följa) med APTT? (1p) Svar: APTT används för att följa Heparineffekt. Q3) Förklara, med en enkel skiss eller med två meningar, mekanismen för hur detta läkemedel utövar sin antikoagulanta effekt. (2p) Svar: Antitrombin hämmar ffa faktorerna IIa (trombin), men även t ex IXa, och XIa. Komplexbildning mellan enzymerna och antitrombin ökar med en hastighet av 1000x i närvaro av heparin. Q4) Vad heter det kroppsegna ämne på endotelytan som fungerar på motsvarande sätt? (1p) Svar: Det kroppsegna ämnet heter heparansulfat. Q5) Vad är den stora skillnaden mellan analyserna PK-INR och APTT när det gäller kalibrering, referensvärden, kvalitetssäkring och skillnaden mellan de olika laboratorierna som utför dessa? (4p) Svar: PK-INR är en metod som är standardiserat och som de flesta laboratorier har ett gemensamt nationellt program för extern kvalitetssäkring (EQUALIS). För APTT så finns ingen liknande kalibrering som för PK-INR, och APTT-resultatet är starkt beroende på val av APTTreagenser och instrument.

17 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 16 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Du beställer labprov för Blodstatus (trombocyter) - den primära hemostasen, PK-INR koagulatuionsfaktorena II (=protrombin), VII och X, APTT - alla faktorer utom VII och XIII. När provsvaren anländer får du veta att i blodstatus är Hb 102 (referens intervall g/l), trombocyter 300 ( x10 9 /L), njur- och leverstatus ua, PK-INR 1,0 (ref.intervall 0,8-1,2), APTT 45 (24-34 sek). APTT används för att följa Heparineffekt. Antitrombin hämmar ffa faktorerna IIa (trombin), men även t ex IXa, och XIa. Komplexbildning mellan enzymerna och antitrombin ökar med en hastighet av 1000x i närvaro av heparin. Det kroppsegna ämnet heter heparansulfat. PK-INR är en metod som är standardiserat och som de flesta laboratorier har ett gemensamt nationellt program för extern kvalitetssäkring (EQUALIS). För APTT så finns ingen liknande kalibrering som för PK-INR, och APTTresultatet är starkt beroende på val av APTT-reagenser och instrument. Du ringer upp Anna och berättar om provsvaren. Anna har börjat läsa på om blödningsrubbningar och undrar om hon kan ha hemofili? Q6) Vilka koagulationsfaktorer är påverkade vid Hemofili A resp Hemofili B? Skulle provsvaren du fått principiellt kunna vara förenliga med hemofili? Varför eller varför inte? (3p) Svar: Provsvaren skulle kunna vara förenliga med hemofili där patienten har sänkt nivå av FVIII (Hemofili A) eller FIX (Hemofili B), där FVIII och FIX ingår i den del av koagulationssystemet som värderas av APTT. Svår och moderat hemofili ger i regel upphov till förlängd APTT. En patient med mild hemofili kan ha normalt APTT! Q7) Hur ärvs hemofili? Förklara. (2p) Svar: Hemofili ärvs könsbundet recessivt. Genen för faktor VIII och faktor IX sitter på X- kromosomen. Q8) Kan kvinnor ha hemofili? Motivera ditt svar! (2p) Svar: För att Anna ska kunna ärvt sjukdomen krävs något av 1) att far har hemofili och modern är bärare eller 2) att hon själv är bärare och den friska X-kromosomen är undertryckt. Dessutom kan kvinnor liksom män bilda autoantikroppar mot någon av koagulationsfaktorerna och då drabbas av en förvärvad hemofili

18 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 17 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. När provsvaren anländer får du veta att i blodstatus är Hb 102 (referens intervall g/l), trombocyter 300 ( x10 9 /L), njur- och leverstatus ua, PK-INR 1,0 (ref.intervall 0,8-1,2), APTT 45 (24-34 sek). Du ringer upp Anna och berättar om provsvaren. Anna har börjat läsa på om blödningsrubbningar och undrar om hon kan ha hemofili? Provsvaren skulle kunna vara förenliga med hemofili där patienten har sänkt nivå av FVIII (Hemofili A) eller FIX (Hemofili B), där FVIII och FIX ingår i den del av koagulationssystemet som värderas av APTT. Svår och moderat hemofili ger i regel upphov till förlängd APTT. En patient med mild hemofili kan ha normalt APTT! Hemofili ärvs könsbundet recessivt. Genen för faktor VIII och faktor IX sitter på X-kromosomen. För att Anna ska kunna ärvt sjukdomen krävs något av 1) att far har hemofili och modern är bärare eller 2) att hon själv är bärare och den friska X-kromosomen är undertryckt. Dessutom kan kvinnor liksom män bilda autoantikroppar mot någon av koagulationsfaktorerna och då drabbas av en förvärvad hemofili. Du vill att Anna ska utredas vidare, och remitterar henne till Koagulationsmottagningen. Där kompletteras provtagningen och svaren visar en sänkt nivå av von Willebrandsfaktor både antigennivå, 0,16 kie/l (referensintervall 0,50-1,50 kie/l) och aktivitetsnivå 0,14 kie/l (0,50-1,50 kie/l) liksom FVIII 0,35 kie/l (0,50-1,80 kie/l), FIX är normal. Anna får veta att hon har von Willebrands sjukdom typ 1 i moderat form. Q9) Sänkt nivå av von Willebrandsfaktor ger en störd primär hemostas. Varför? (3p) Svar: Von Willebrandfaktorn är mycket viktig för trombocyternas adhesion till skadad kärlvägg, faktorn binder till receptorn GPIb/V/IX på trombocyterna. Störst betydelse har vwf vid höga skjuvningskrafter ( high shear stress, som i kapillärer och stenoserade kranskärl). Q10) Förklara varför FVIII-nivån är sänkt. (1p) Svar: FVIII cirkulerar bunden till vwf (som finns i ett relativt överskott) och skyddar FVIII mot att degraderas. Om vwf koncentrationen är för låg bryts FVIII ned för fort och nivån blir låg.

19 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 18 av 24 Anna är 21 år gammal, studerar på läkarprogrammet och söker dig på vårdcentralen pga rikliga menstruationer som gör att hon ofta behöver äta järntabletter för att inte få blodbrist, i övrigt är hon frisk. Hon berättar att hon blöder i 8-10 dagar varje gång och behöver byta mensskydd varannan timme, även nattetid, under flera dagar av perioden. Du tycker att det låter som att Anna har ovanligt lätt för att blöda. Du vill ta några inledande labprover för att starta en utredning av detta. Utredningen tyder på att Anna har hemofili hon utreds vidare. Von Willebrandfaktorn är mycket viktig för trombocyternas adhesion till skadad kärlvägg, faktorn binder till receptorn GPIb/V/IX på trombocyterna. Störst betydelse har vwf vid höga skjuvningskrafter ( high shear stress, som i kapillärer och stenoserade kranskärl). FVIII cirkulerar bunden till vwf (som finns i ett relativt överskott) och skyddar FVIII mot att degraderas. Om vwf koncentrationen är för låg bryts FVIII ned för fort och nivån blir låg. Anna får veta att hon har von Willebrands sjukdom typ 1 i moderat form. Hon får information om sin sjukdom, får rekommendation att använda tranexamsyratabletter vid menstruation samt att undvika vissa läkemedel såsom acetylsalicylsyra (ASA). Q11) Varför avråder man från ASA? (1p) Svar: ASA försämrar den primära hemostasen (genom att hämma cykloogenas-1 som behövs för bildning av trombocytaktivatorn tromboxan) och då Anna redan har en påverkan på sin primära hemostas genom sin sjukdom är det olämpligt att hämma den ytterligare. Q12) Vilken är den principiella skillnaden i verkningsmekanism mellan ASA och NSAID som t ex ibuprofen? Bör Anna undvika även NSAID? Motivera! (2p) Svar: Anna bör undvika även NSAID som t ex ibuprofen då detta också hämmar cykloxogenas-1, men effekten är inte lika långvarig som för ASA och reversibel. Q13) Vilken del av hemostasen påverkar tranexamsyra (Cyklokapron)? (1p) Svar: Tranexamsyra hämmar fibrinolysen (genom att hämma bindningen av tpa och plasminogen till lysinsyrarester i fibrin).

20 Tentamen Läkarprogrammet T3, ht10 Aid nr 19 av 24 FALL 3 (37p) Efter att ha inlett dina studier av hjärtat och dess patofysiologi förundras du över hur man i dag med hjälp av olika mättekniker kan studera olika aspekter av hjärtats funktion. I ditt sökande efter information hittar du den bifoga artikeln av Jones et. al. (Jones B et al: Cardiac Magnetic Resonance Imaging Prior to Bidirectional Cavopulmonary Connection in Hypoplastic Left Heart Syndrome. Heart, Lung and Circulation 2010;19: ) som du får ha tillgänglig under alla frågorna. Artikeln handlar om spädbarn med en svår medfödd hjärtmissbildning, hypoplastic left heart syndrome, HLHS, vilket i praktiken innebär att de bara har en fungerande hjärtkammare. De genomgår en operation som syftar till att skapa en fungerande cirkulation som drivs av den enda kammaren, genom att v cava superior och inferior kopplas direkt till lungartären (bidirectional cavopulmonary connection, BCPC). Artikeln handlar visserligen om ett medfött hjärtproblem som du inte har studerat under din utbildning men du finner artikeln intressant ur fysiologisk och mätteknisk synvinkel och tar dig därför an artikeln med tillförsikt. Dessutom, eftersom du nu läst litet medicinsk statistik är du intresserad av att titta på hur författarna i praktiken använder de statistiska metoder du läst om. Q1) Värdera hur författarna har formulerat målet för sin studie och hur den sedan genomförts. (2 p) Svar: Man anger att man vill utnyttja sitt material för att retrospektivt utvärdera skillnader mellan de båda metoderna fr preoperativ utredning, MRI och kateterisering. Detta stämmer väl överens med vad de har gjort i studien. Q2) I Tabell 2 har två av raderna förklaringarna Time from pre-operative investigation to BCPC (days) median {IQR} resp Age at BCPC (days) mean (SD). Förklara varför de båda variablerna presenteras med olika statistiska metoder, och värdera valet av metoder. (3 p) Svar: Under rubriken Statistical analysis framgår att man använt medelvärde och standardavvikelse för normalfördelade variabler och median och kvartiler i övriga fall. Vi får alltså förutsätta att tiden mellan undersökning och operation inte var normalfördelad, medan åldern var det. Då är de båda presentationsmetoderna väl valda.

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Att förstå NJURCANCER. den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden

Att förstå NJURCANCER. den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden Att förstå NJURCANCER renal cell cancer den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden DEN HÄR GUIDEN Är skriven till dig som fått diagnosen spridd och är tänkt som ett komplement till den information

Läs mer

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Michael Carlson HT2012 TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 2012-11-20 Skrivtid: kl 9.00-14.00 Godkända hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Bifogade hjälpmedel:

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik A1, 15 hp Antal uppgifter: 6 Krav för G: 13 Lärare:

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Stockholms Universitet Statistiska institutionen Termeh Shafie

Stockholms Universitet Statistiska institutionen Termeh Shafie Stockholms Universitet Statistiska institutionen Termeh Shafie TENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER 2011-10-28 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare utan lagrade formler eller text, bifogade

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Tentamen består av 14 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.

Tentamen består av 14 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2015-09-24 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV

Läs mer

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department GynObstetrik Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department Innehållsförteckning 1 Preeklampsi.... 2 Patogenes.......2 Placentation och preeklampsi.....2 Incidens..........2 Prevention.......3

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Protein C Protein S Endotelial protein C receptor (EPCR) Trombomodulin (TM) Protein C inhibitor (PCI) Vitamin K-beroende glykoprotein Syntes i lever

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi Sicklecellsanemi Symptomen beror huvudsakligen på en aggregering av Hbmolekylerna i erytrocyterna när HbS deoxygeneras sickle celler ökad tendens till aggregering: hög blodviskositet risk för kärlocklusion

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. f. 1630-1702! Avhandling 1653! vid Uppsala Univ.! f.o.m. 1658 prof.! vid Uppsala Univ.! Forskning på Rudbecks tid! att se och beskriva! Kort

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Laboration 1 i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Namn:........................................................ Elevnummer:.............. Laborationen syftar till ett ge information

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer