PLAN FÖR AVLOPPSVATTENSYSTEM ALLEMAN ANDERS, BYVÄGEN 542, KOMMUN

Transkript

1 PLAN FÖR AVLOPPSVATTENSYSTEM ALLEMAN ANDERS, BYVÄGEN 54, KOMMUN OMÄNDRING AV ETT GAMMALT AVLOPPSVATTENSYSTEM MARKBÄDD MED EFFEKTIVERAD FOSFORRENING PLANERARE Firma Avloppsplanering P.P. Pelle Proffs Proffsvägen Postanstalt Tel pelle@proffs.fi Utbildning: VVS-ingenjör Erfarenhet: planering 3 år SÖKANDE Anders Alleman Byvägen Anstalt Tel anders@alleman.fi Västra Nylands vatten och miljö r.f. 008

2 Modellplan för ett enskilt avloppsvattensystem Västra Nylands vatten och miljö r.f.:s Modellplan för ett enskilt avloppsvattensystem. 1 s. + sidor bilagor. Rättigheter: Västra Nylands vatten och miljö r.f. förbehåller sig alla rättigheter till förändringar och utdelning av modellplanen. Tillgänglighet: Förfrågningar: Modellplanen är tillgänglig i elektronisk, uppdaterad form på följande webbsidor: Västra Nylands avloppsvattenprojektets hemsidor (på finska och på svenska): Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland r.f.:s En guide till avloppsvattnets värld: Västra Nylands vatten och miljö r.f. PB 51, Lojo Tel , fax jatevesi@vesiensuojelu.fi

3 Förord Den så kallade avloppsvattenförordningen (Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkens avloppsnät 54/003) trädde i kraft år 004. Förordningen förutsätter att man gör upp en plan för ett nytt avloppssystem eller för ett gammalt system som skall förnyas. Planen bifogas byggnads- eller åtgärdstillståndsansökan eller anmälan om byggande. I förordningens bilaga 1 finns presenterade planens allmänna krav och dimensioneringskrav. På basen av en plan som uppfyller dessa krav kan man bygga ett system som lämpar sig för och fungerar bra på den ifrågavarande fastigheten. Kvalitet på byggarbete samt systemets funktion kan övervakas och systemet kan användas och underhållas på rätt sätt. I praktiken uppfyller bara få av de planer som kommunernas byggnadstillsyn får till behandling förordningens krav. På grund av bristfälliga planer är man tvungen att begära kompletteringar, vilket förbrukar både myndighetens och kundens resurser. Brister i planerna antas vara förorsakad av en allmän omedvetenhet om förordningens krav, de höga kompetenskraven på planeringsarbetet, kundernas ovillighet att betala för professionell planering samt av att kommunerna inte har tillräckligt med resurser för att kräva ordentliga planer. En bristfällig planering kan leda till felaktiga val av system, misslyckad installation och felaktiga förväntningar om systemets behov för underhåll. Modellplanen är gjord för att underlätta ett framgångsrikt verkställande av förordningen. Myndigheten kan använda modellplanen som hjälp i rådgivning samt som en minneslista över innehållet i en plan som uppfyller förordningens krav. Kunden kan använda modellplanen som ett exempel om den produkten hon/han vill ha när hon/han ber om offerter för planering av eget system. En del professionella planerare använder sig av en botten av någon sort för att försnabba planeringsarbetet. Den här modellplanen är ett exempel om hur man kan presentera planerade saker så att förordningens krav blir uppfyllda. Modellplanens planeringsobjekt är fiktivt. Data som presenteras i den är riktgivande, ej exakta. Modellplanen och dess ritningar samt information i dem skall inte användas som sådan när man gör planer. Modellplanen är gjord av Västra Nylands vatten och miljö r.f. (LUVY r.f.) som en del av projektet Främjandet av regionala avloppsvattenlösningar och utvecklandet av planering av fastighetsvisa avloppsanläggningar i Nyland. Projektet finansieras av Nylands förbund, kommunerna i västra Nyland och LUVY r.f. I uppbyggandet av modellplanen har man utnyttjat de erfarenheter som samlades i projektet under åren (kartläggning av de fastighetsvisa avloppsplanernas kvalitet i västra Nyland, planerarseminarier, avloppsrådgivning). I LUVY r.f. har en sakkunnig inom glesbygdens avloppsvatten, projektsekreterare Minttu Peuraniemi svarat för sammanställning av modellplanen. Vid Finlands miljöcentral har ledande expert Erkki Santala och specialplanerare Katriina Kujala- Räty gett kommentarer på planen. Ritningarna har förverkligats av grafisk planerare Katja Ranta. Översättningen till svenska är gjord av Minttu Peuraniemi. Modellplanen finns tillgänglig i elektronisk form på internet. i Lojo den 10 december 008 Minttu Peuraniemi 3

4 Innehållet av ett avloppsplan 1. FASTIGHETEN Basinformation Boende Vattenförsörjningen idag OMGIVNINGENS FÖRHÅLLANDEN Läge Kommunens bestämmelser Markanvändning Terräng och jordmån Yt- och grundvatten Avstånd till hushållsvattenbrunnar och andra vattentag VAL AV SYSTEMET Motiveringar till valet Systemets uppbyggnad och verksamhetsprincip Placering Ventilation Alarm Provtagning Normal användning Egenkontroll och underhållsåtgärder Installation DIMENSIONERING Antalet boende Vattenmängden Dimensionering av systemets delar RENINGSEFFEKT OCH UPPFYLLANDET AV FÖRORDNINGENS BEHANDLINGSKRAV Belastning Reningseffekt Uppfyllandet av kraven i Statsrådets förordning 54/ Lista över bilagor...1 4

5 1. FASTIGHETEN 1.1 BASINFORMATION 1. BOENDE Ägare/Innehavare Anders och Anne Alleman Adress Byvägen 54, Postanstalt Kommun, by, gård Hemkommun, Hemby, Gården Fastighetsregisternummer Fastighetens areal 0,5 ha Användningsändamål helårs kontinuerlig boende Byggnader bostadsbyggnad, uthus, garage Lägenhetsareal 180 m Fastighetsbesök Vuxna:, unga (1-18 v.): 0, barn (under 1 v.):, åldringar: 0 Inga förändringar förväntas till invånarantal eller typ under de följande 5 år. 1.3 VATTENFÖRSÖRJNINGEN IDAG Vattenanskaffning och -förbruket Hushållsvatten skaffas med en elpump från fastighetens borrbrunn (läge: se situationsplanen, djupet 70 m). Vattenförbrukningen uppföljs med en vattenmätare, med hjälp av den får man en rätt så noggrann uppskattning om den vattenmängd som används i bostadsbyggnaden. År 007 var vattenförbrukningen 00 m 3, alltså ca.110 l/pers/d. Avloppsvattenmängden antas hålla sig stabil under de följande fem åren. Variation i vattenförbrukningen estimeras motsvara det genomsnittliga. Uppkomst och kvalitet av avloppsvatten Endast i bostadsbyggnaden finns vattenpost, avloppsvatten uppkommer alltså endast i den byggnaden. I bostadsbyggnaden finns två vattentoaletter, disk- och tvättmaskin, dusch och tre lavoarer. Vattensnåla badrumsutrustning används för att minimera mängden avloppsvatten. Fosfatfria tvättmedel används både i köket och i badrummet, för att minimera fosforinnehållet i avloppsvatten. Det finns ett utedass som används under sommaren. Nuvarande avloppsvattensystem -delade sedimenteringsbrunnar av betong (odugliga för iståndsättning), utloppspunkt i ett dike. Systemet uppfyller inte kraven i Statsrådets förordning (54/003). Sedimenteringsbrunnar och utloppsrör kan inte användas i det nya systemet. Rören som kommer ut från huset kontrollerades under fastighetsbesök, då konstaterades att de kan användas även i fortsättningen. Ledning av regn-, dag- och dräneringsvatten Regn-, dag- och dräneringsvattnet leds skilt för sig med hjälp av täckdiken i en skild infiltrationsbrunn (läge: se situationsplan). Endast hushållsavloppsvatten leds i avloppssystemet. 5

6 . OMGIVNINGENS FÖRHÅLLANDEN.1 LÄGE Fastigheten befinner sig i Hemkommuns Hemby vid Byvägen, se karta som bilaga 3.. KOMMUNENS BESTÄMMELSER Hemkommunen har miljöskyddsbestämmelser, som innehåller även bestämmelser om avloppsvattensystem. Bestämmelserna gäller speciellt grundvatten- och strandområden och planlagda områden. Fastigheten är belägen utanför dessa områden. Skyddsavstånd från systemet och från utloppet gäller alla områden. Avstånd, m Utan toalettvatten Med toalettvatten Hushållsvattenbrunn i låg/hög poröst 0/30 50/100 terräng Vattendrag Väg, tomtgräns eller dike 5 10 Skyddsavstånd ovanför grundvatten i 0,5/1 0,5/ markbädd/infiltration Bestämmelser har beaktats i denna plan och krav i ovannämnda bestämmelser uppfylls..3 MARKANVÄNDNING Området är inte planlagd, general- eller detaljplanläggning är inte i sikte. I grannfastigheter finns det åkermark, skog och en fritidsbostad på 00 m avstånd. Lantgårdens huvudbyggnad ligger på 800 m avstånd från fastigheten..4 TERRÄNG OCH JORDMÅN I samband med fastighetsbesöket besiktades marken både okulärt och genom att gräva i den. Jordmånen konstaterades vara morän från 50 cm:s djup. Enligt fastighetsägare är tjäledjupet ca. 1 m. Tomten är relativt jämn, terrängen sluttar svagt mot den södra tomtgränsen. Vid tomtens västra gräns finns ett litet grönsaksland och bärbuskar, i övrigt är tomten täckt av en gräsmatta..5 YT- OCH GRUNDVATTEN Det närmaste vattendraget (Ytsjö) ligger på km avstånd från fastigheten. Ytsjös utlopp (Ytå) går som närmast på 1 km avstånd från fastigheten (se karta som bilaga 3). I tomtens södra gräns går ett dike. Fastigheten ligger utanför klassade grundvattenområden. Grundvattnets högsta vattennivå, 5 m från markytan, är uppskattad av fastighetsägaren, som har följd upp grundvattennivån i fastighetens gamla brunn (uppskattningar gjorda under höst- och vårperioder)..6 AVSTÅND TILL HUSHÅLLSVATTENBRUNNAR OCH ANDRA VATTENTAG 6

7 Fastighetens hushållsvattenbrunn ligger på tomtens norra sida, nära tomtens högsta punkt. Avståndet till bostadshuset är 1,5 m. Grannhusets brunn ligger på 00 m avstånd, nära tomtens högsta punkt (riktning: se situationsplan). Brunnen ligger uppströms i förhållande till det planerade avloppssystemet. Andra vattentag ligger på över 0,5 km avstånd från fastigheten. Fastighetens brunnsvattenkvalitet har inte kontrollerats på flere år. Man rekommenderar att kontrollera vattenkvaliteten innan man inleder byggarbetet, så att utredning av eventuella påverkningar av byggandet underlättas. 3. VAL AV SYSTEMET 3.1 MOTIVERINGAR TILL VALET För fastigheten lämpliga alternativ Kommunalt avloppsnät ej möjligt Inga planer på att utvidga vattentjänstverkets avloppsnätverk att omfatta området ifråga finns (Hemkommunens plan för utveckling av vattentjänster). Regionala lösningar ej möjligt Traktens gemensamma system Gemensamt system med grannen Området är glest bebyggt, avstånden till grannarna långa. Inget verksamt eller planerat vattenandelslag finns. Inburet vatten och torrtoalett ej möjligt Att börja med inburet vatten och torrtoalett är inte ett önskat alternativ för denna familj. Skild lösning för toalettvatten och tvättvattnen ej möjligt Toalettprodukt Torr- eller riktigt snålspolande toalett Toalettavloppsvatten till en sluten tank Behandling av disk- och tvättvatten markbädd infiltrering reningsverk för gråvatten Boende är intresserade av att ersätta vattentoaletten med en torrtoalett, men först efter att barnen har vuxit upp. Fastigheten har ett ettrörssystem för avloppet, vilket gör att separering av toalettvatten från disk- och tvättvatten blir orimligt dyrt och därför inte är ett realistisk alternativ. Gemensam behandling - möjligt Markbädd med effektiverad fosforrening Minireningsverk En tillfällig förvaring av hushållsavloppsvatten i en sluten tank i fastigheten, behandling utanför fastigheten möjligt Brukskostnaderna för en sluten tank är alltför höga. Minireningsverk är alltför känslig för en familjs varierande belastning. Familjen vill ha ett så lättskött och funktionssäker system som 7

8 möjligt. Därför lämpar sig markbehandlig bäst på den här fastigheten. Markbäddens fosforreningsförmåga försvagas med tiden, därför installerar man en fosforreningsbrunn färdigt så att den kan vid behov tas i bruk. 3. SYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH VERKSAMHETSPRINCIP 3.3 PLACERING 3.4 VENTILATION 3.5 ALARM 3.6 PROVTAGNING 3-delad slamavskiljare fördelningsbrunn markbädd insamlingsbrunn fosforbrunn infiltrationsbrunn I slamavskiljaren separeras från avloppsvattnet de ämnen som är tyngre eller lättare än vatten. Fasta partiklar och fettet blir kvar i slambrunnen, medan vattnet fortsätter vidare till fördelningsbrunnen, där det leds jämnt ut till markbäddens samtliga filtreringsrör. Från filtreringsrören fördelas vattnet jämnt på den övre delen av filtreringslagret där det börjar filtrera genom filtersanden. Mikroorganismerna som bildas på sandens yta äter upp vattnets belastning och på så vis renas avloppsvattnet. Vattnet sipprar genom filterskiktet till dräneringslagret, där det samlas in med dräneringsrör till insamlingsbrunnen. Från insamlingsbrunnen leds vattnet till fosforbrunnen, där vattnet går igenom en fosforbindande massa. Kemiska föreningar i massan binder den lösliga fosforn i vattnet eller omvandlar den till en fastare form. Det renade vattnet leds från fosforbrunnen till en infiltrationsbrunn, som har ett översvämningsrör som leder överloppsvattnet till diket. Mera specifika uppgifter om uppbyggnaden av behandlingssystemet finns i bifogade skärningsritningarna. Alla systemets behållare görs av betongringar med tätning. Placeringsmöjligheter för avloppssystemet finns ritade på bilaga 5. Systemet placeras ca. 10 m från gårdsvägen i vägens riktning, så att underhållsåtgärder skulle gå lättast möjligt och för att systemet inte skulle befinna sig direkt på gårdens vistelseområde. Så här placerad, utgör aktiviteter på tomten den minsta möjliga hotet mot markbädden. De högsta yt- och grundvattennivåerna inverkar inte på avloppssystemets funktion. Under fastighetsbesöket konstaterades att det nuvarande avloppet ventileras väl till taket via ventilationsrör vars topp sträcker sig ända upp över takåsen. I ventilationsröret fanns det ingen undertryckventil eller annat hinder. Det nya systemet kommer också att ventileras via denna hinderslösa vägen. Ventilationsrör i markbädd skall vara ca. en meter höga. Rören skyddas med hattar. Systemet har inga larm. Stockningar i markbäddens filtreringsrör kontrolleras i fördelningsbrunn en gång/månad. 8

9 Vattenprov från det obehandlade avloppsvattnet som kommer in i behandlingssystemet kan tas i slamavskiljarens första del. Vattenprov från det behandlade, från behandlingssystemet utgående vattnet, kan tas i fosforbrunnen från vattnets yta. Instruktioner för provtagningen i bilaga NORMAL ANVÄNDNING Avloppssystemet är planerat så att det tål belastningsvariationer, såsom perioder utan belastning och tillfälliga överbelastningsperioder. Eventuella längre uppehåll på användningen kan orsaka avbrott i markbäddens biologiska aktivitet och därmed en kortvarig försvagning av reningsresultatet. Den biologiska aktiviteten startar ändå när man fortsätter med normala användningen, och därför estimeras avbrott i användningen inte ha en betydande inverkan på systemets funktion. Systemet är planerat endast för behandling av toalett- samt disk- och tvättvatten. Viktigt är att förhindra ämnen (starka kemikalier, oljor och fetter) och saker (sopor, matrester..., som kan täppa till röret) som stör systemets funktion att komma in i systemet. 3.8 EGENKONTROLL OCH UNDERHÅLLSÅTGÄRDER Avloppssystemets funktion skall uppföljas regelbundet och åtgärder skall bokföras. Noggrannare bruks- och underhållsanvisningar finns som bilaga 6, där det finns även en modell för åtgärdsdagbok. Anvisningarna skall förvaras på fastigheten. Månatliga kontrollåtgärder: fördelningsbrunn: kontroll av strömningsregulatorer, vatten rinner jämnt till samtliga rör infiltrationsrör: kontroll av vattenflöde, vattnet står inte ventilationsrör: lukta på rören, inga kraftiga lukter insamlingsbrunn: vattennivå, vatten kommer in från markbädden och vattnet far vidare ut i utloppet fosforbrunn: materialets konsistens, ej fast infiltrationsbrunn: vattennivå, brunnen översvämmas inte utan vattnet sugs jämnt in i marken Regelbundna underhållsåtgärder slamavskiljare: tömning vid behov, minst två gånger per år fosforbrunn: kontroll av ph på det utgående vattnet i samband med tömning av slamavskiljare markbädd: kontroll av konstruktionernas skick och användbarhet minst en gång per 10 år slamavskiljare: kontroll av konstruktionernas skick minst en gång per 10 år infiltrationsrör: rening minst en gång per 10 år Gårdsvägen är tillgänglig för serviceåtgärder som tömning av slamavskiljare, byte av fosforreningsmassa och provtagning (se situationsplan). Vatten för slamavskiljarens fyllning och sköljning av delarna kan lättast tas från vattenpunkten i garagens yttre vägg (se 9

10 situationsplan). På samma ställe finns ett eluttag. Alla de här är i bruk oberoende av årstid och väderförhållanden. Fastighetsägare svarar för underhållsåtgärder i avloppsvattensystemet. 3.9 INSTALLATION Vid installation av systemet skall ritningarna i denna plan samt tillverkarnas/leverantörernas installationsanvisningar och arbetsbeskrivningar (bilaga 7) följas till alla delar. Som höjdnivåernas nollposition i planens ritningar används ytan på bevattningsbrunnens lock (se situationsplan). Man skall anmäla eventuella avvikelser från ritningarna till kommunen samt göra erforderliga ändringar i ritningar. Isolerande plastmaterial bör sättas både på markbäddens botten och på kanterna så att det renade vattnet inte blir absorberat till jorden utanför markbädden. T-delar i slamavskiljare samt strömningsregulatorer i fördelningsbrunnar skall kontrolleras före ibruktagandet. Markbädd och brunnarna tjälisoleras. Filtersandens filterförmåga granskas på byggplats med hjälp av Nybergs rörtest. Om resultatet avviker från dimensioneringen, skall systemet dimensioneras om med hjälp av planeraren. Installationsarbeten dokumenteras med digital kamera; foton bifogas i denna plan. 4. DIMENSIONERING 4.1 ANTALET BOENDE 4. VATTENMÄNGDEN Minimiantal boende 5 Det verkliga antalet boende 5 Antalet boende enligt lägenhetsarealen 180 / 30 = 6 (lägenhetsarealen m / 30 ) Dimensioneringens antal boende är det största av ovan nämnda (5 5 6) alltså 6 Det uppstår i medeltal 110 l/p/d avloppsvatten. I dimensioneringen använder man litet högre vattenmängd 10 l/p/d. 4.3 DIMENSIONERING AV SYSTEMETS DELAR Slamavskiljarens minimivolym,0 m 3 d dimensione ringens antal boende, p 1000 vattenförbrukning, l / p volym, m 3 Två dygns vattenmängd för sex personer d 6 p 10l / p / d ,5m där tilläggs slamvolym på 0,5 m 3 =,0 m 3 3 Markbäddens areal 4 m 10

11 dimensione ringens antal boende, sandens infiltrati onsförmåga, l/m p vattenförbrukningen, l/p/d /d Här används 30 l/m /d för sandens infiltrationsförmåga 6 p 10l / p / d 4m 30l / m / d areal, m Antalet och längder av filtrerings- och dräneringsrör Antalet filtrerings- och dräneringsrör är lika. Maximilängder av rör är 15 m. Antalet Markbäddens areal, m / 15 = 4 m / 15 = st Längd Markbäddens areal, m / antalet rör =4 m / = 1 m x st á 1 m Mängden jordmaterial Skiktets tjocklek x markbäddens areal x 1, (reserv för breddning) x jordmaterialets specifika vikt Fördelningslager 8,7 m 3 13,8 t 0,3 m x 4 m x 1, x 1,6 t/m 3 = 13,8 t Dräneringslager 8,7 m 3 13,8 t 0,3 m x 4 m x 1, x 1,6 t/m 3 = 13,8 t Filterlager 3 m 3 36,9 t 0,8 m x 4 m x 1, x 1,4 t/m 3 = 36,9 t Fosforfällningsmassa 1000 kg/ 1,5 v Massans dimensionering 100 kg/p/a (vattenförbrukningen 150 l/p/d). Filterkassetter 500 kg och 1000 kg. Byte av massa minst med 4 månaders mellanrum. Bytesfrekvensen minimeras. filterkassets storlek, kg bytesfrekvens, år dimensione ringensant alboende, p behov av massan, 80 kg/p/a 1000kg 6 p 80kg / p / a år Eftersom det verkliga antalet boende och vattenförbrukningen är mindre än det som används i dimensioneringen, kan det hända att bytesfrekvensen i verkligheten är ännu längre. Behovet för byte uppskattas genom att mäta utgående vattnets ph. Närmare instruktioner som bilaga 6. 11

12 5. RENINGSEFFEKT OCH UPPFYLLANDET AV FÖRORDNINGENS BEHANDLINGSKRAV 5.1 BELASTNING 5. RENINGSEFFEKT Som i systemet inkommande belastning används mängder presenterade i förordningen, alltså 50 g/p/d organiskt material (BOD 7 ),, g/p/d fosfor och 14 g/p/d kväve. I verkligheten kan fosforbelastningen vara mindre, när man använder sig av fosfatfria tvättmedel. Markbäddens reningseffekt har i olika undersökningar konstaterats röra sig i storleksklassen > 90 % för organiska materialets del, 0-95 % för fosforns del, och för % kvävets del (undersökningar i Ravinnesampo och Varsinais-Suomen agendatoimisto). Fosforreningseffekten har varit bristfällig. Det rekommenderas att ta vattenprov årligen, för att kontrollera markbäddens forforreningsförmåga. Verkar det att fosforreningen är bristfällig, tas fosforbrunnen i bruk. Effektiverad fosforrening tillsammans med användning av fosfatfria tvättmedel uppfyller även förordningens fosforreningskrav. Referensobjekt som bilaga UPPFYLLANDET AV KRAVEN I STATSRÅDETS FÖRORDNING 54/003 Den här planen och det planerade systemet uppfyller kraven i Stadsrådets förordning 54/003. i Lojo, Pelle Proffs planerare Firma Avloppsplanering P.P. LISTA ÖVER BILAGOR BILAGA 1: SITUATIONSPLAN BILAGA : SKÄRNINGSRITNINGAR BILAGA 3: UTDRAG AV GRUNDKARTA BILAGA 4: FASTIGHETSBESÖKETS PROTOKOLL BILAGA 5: UTREDNING ÖVER SYSTEMETS PLACERINGSMÖJLIGHETER BILAGA 6: BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR BILAGA 7: ARBETSBESKRIVNINGAR BILAGA 8: UTREDNING ÖVER RENINGSEFFEKTER BILAGA 9: KOSTNADSBERÄKNING 1

13 Modellplan på avloppssystem Bilaga 1 1: :16 DISTANSER: OBJEKT BEHANDLING UTLOPP RIKTNING Egen hushållsvattenbrunn 35 m 65 m Grannens brunn > 00 m > 00 m Närmaste vattendrag > 1 km > 1 km Grundvattnets normala höjd ca. - 8 m ca. - 8 m Grundvattnets översta höjd ca. - 5 m ca. - 5 m Närmaste väg 43 m 33 m Tomtens gräns 10 m 10 m Dike 4 m 3 m Grannens närmaste byggnad ca. 00 m ca. 00 m 4 TECKENFÖRKLARING: 9 100,3 m Hushållsvattenbrunn PR 1:15 1 SLAMAVSKILJNING FÖRDELNINGSBRUNN 3 MARKBÄDD 4 INSAMLINGSBRUNN, MÖJLIGHET TILL PROVTAGNING 5 FOSFORFÄLLNINGSBRUNN, MÖJLIGHET TILL PROVTAGNING 6 UTLOPP I INFILTRATIONSBRUNN 50,39 m 3 1:13 Utedass AR x Tekniskt utrymme med eluttag och vattenpost Lock till en gammal ringbrunn Hushållsvattenbrunn Serviceväg NOTERA 1:17 Åker Byvägen 6 Gårdsvägen 6 5 m n. 10 m n. m 1 m n. 10 m 10 m 1 7 m 1 m 1:14 x AT Bilplatser 70 P - höjdpositioner markerade i skärningsritningar - måtten riktgivande Läge Myndigheternas anteckningar Hemkommun, Hemby, Hemgård, Åtgärd Förnyandet av avloppsvattensystem Arbete Avloppsvattensystem, markbädd Anders och Anne Alleman, Byvägen 54, Postanstalt Planerare Pelle Proffs, Proffsvägen 1, Postanstalt, tel , pelle@proffs.fi Datum Underskrift Ritningsart Vatten och avlopp Innehåll Situationsplan Avloppssystem Utbildning VVS-tekniker Skala 1:500 Erfarenhet 1 år 0 10 m 0 m Västra Nylands vatten och miljö rf, 008 Ritning: Katja Ranta/

14 Modellplan på avloppssystem Bilaga NOTERA A Långsnitts skärningsritning uppifrån 1:100 1m 1m 1m 1m 50 cm - rörlutningar presenterade i ritningen - kolla höjdpositionerna! - tjäleisolation mellan markytan och rören - nollposition: lock till den gamla ringbrunnen, se situationsplan - detaljritningar till olika delar finns i arbetsbeskrivningen 110 mm 110 mm A TECKENFÖRKLARING: Långsnitts skärningsritning från sidan 1: >1- % 0,5-1 % -1, -0,90 0 Tvärsnitts skärningsritning 1:50 B +0,50-0, , cm 0-1,8 4 0-position 6 8-1,9 -,1 -, , m B -1,5 6 5 SLAMAVSKILJNING FÖRDELNINGSBRUNN MARKBÄDD INSAMLINGSBRUNN, MÖJLIGHET TILL PROVTAGNING FOSFORFÄLLNINGSBRUNN, MÖJLIGHET TILL PROVTAGNING UTLOPP I INFILTRATIONSBRUNN -4m 4 Läge B A Enhetligt vattentätt material Matjord Fyllnadsjord Fördelningslager Infiltrationslager Dräneringslager 50 cm Myndigheternas anteckningar Hemkommun, Hemby, Hemgård, A Fyllnadsjord 50 cm Värmeisolering EPS Infiltrationsrör, Ø 110 Makadam (16-3 mm) 30 cm Åtgärd Ritningsart Förnyandet av avloppsvattensystem Vatten och avlopp Arbete Innehåll Skala Avloppsvattensystem, markbädd Anders och Anne Alleman, Byvägen 54, Postanstalt Situationsplan Avloppssystem 1:100 och 1:50 Utbildning Erfarenhet Planerare Filtersand (0-8 mm) 80 cm Makadam (8-16 mm) 30 cm Insamlingsrör, Ø 110 Pelle Proffs, Proffsvägen 1, Postanstalt, tel , pelle@proffs.fi Datum Underskrift Västra Nylands vatten och miljö rf, 008 B Ritning: Katja Ranta/ VVS-tekniker 1 år