Ann-Sofie Berts Lillövägen 36, Vassor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ann-Sofie Berts Lillövägen 36, 66590 Vassor 050-4635118 Ann-Sofie@qiamorkennel.com www.qiamorkennel.com"

Transkript

1 Qiamor Kennel Ann-Sofie Berts Lillövägen 36, Vassor Rasfakta, Tips, Skötsel och Utfodring för BOLOGNESE

2 Jag har sammanställt detta, för att kunna ge lite mera information om rasen, problem och tips gällande utfodring och skötsel av Bolognesen. En del av informationen är hämtad från internet och en del är egna uppfattningar, observationer och lärdomar efter att jag kommit i kontakt med rasen. Hoppas att det kommer till användning, men det är inte gjort för att säga hur man skall sköta sin Bolognese, utan för att ge ett exempel hur man kan göra. Det finns mer än ett sätt som är rätt :) RASSTANDARD Ursprungsland: Italien Användningsområde: Sällskapshund FCI-klassifikation: Grupp 9, sektion 1 Bakgrund/ändamål: Bakgrunden till bolognese förväxlas ofta med malteserns emedan båda raserna anses ha ett avlägset släktskap med de små vita hundar som omnämns av Aristoteles ( f. Kr.) under benämningen "canes melitenses". Bolognese var känd redan under romartiden och utgjorde under hela eran uppskattade gåvor mellan dignitärer. Bankmagnaten Cosimo de Medici ( ) sägs ha skänkt inte mindre än åtta bolognese till lika många adelsmän i Bryssel. Philippe II, kung av Spanien från 1556 till 1598, skrev i tacksamhet till hertig d'este, efter att i gåva ha fått två bolognese, "dessa två små hundar är den mest kungliga av gåvor för en kung". Bolognese finns representerade på målningar av Titian, Goya och Breughel. Helhetsintryck: Bolognese skall vara liten, substansfull och kompakt med lång, fluffig och rent vit päls.

3 Viktiga måttförhållanden: Kroppsbyggnaden skall vara kvadratisk, dvs. längden på kroppen skall vara densamma som mankhöjden. Uppförande/karaktär: Till karaktären skall bolognese vara trofast, mycket klok och måttligt aktiv. Den skall vara påhittig, lättlärd och mycket tillgiven sin ägare och dennes bekantskapskrets. Huvud: Huvudet skall vara medellångt och bredden, mätt vid okbågarna, skall motsvara huvudets längd. Skallens och nospartiets plan skall vara parallella. Skallparti: Skallformen skall uppifrån sett vara svagt äggformad i längdriktningen. Skallen skall vara tämligen platt i sin övre del och med något konvexa sidor med välutvecklat pannben. Skallens mittfåra skall vara endast svagt markerad. Detsamma gäller nackknölen. Skallpartiet skall vara något längre än nospartiet. Stop: Stopet skall vara tämligen väl markerat. Nostryffel: Nostryffeln skall, sedd i profil, vara i plan med nosryggen och skall vara stor och svart. Nosparti: Nospartiet skall vara något kortare än skallen, ha vertikal profil och parallella nossidor så att nospartiets främre del blir nästan kvadratisk. Nospartiets skall vara fint utmejslat under ögonen. Läppar: Överläpparna skall vara välutvecklade men får inte dölja underläpparna. Nospartiets nedre profil skall utgöras av underkäken. Käkar/tänder: Käkarna skall vara normalt utvecklade med över- och underkäke i perfekt passform. Tänderna skall vara vita, starka, kompletta och jämnt ansatta. Bettet skall vara saxbett, tångbett kan tolereras. Ögon: Ögonansättningen skall vara framåtriktad. Ögonen skall vara stora till normalstora. Ögonöppningarna skall vara runda med svarta ögonlockskanter. Ögongloberna får inte vara framträdande och ögonvitorna får inte synas. Ögonen skall vara mörkt ockrafärgade.

4 Öron: Öronen skall vara högt ansatta, långa och hängande. Det skall dock finnas ett lätt lyft vid öronbasen, vilket gör att örat inte ligger platt intill huvudet. Öronen synes på detta sätt ge ett intryck av att huvudet är större än det verkligen är. Hals: Halsens längd skall vara densamma som huvudets. Hakpåsar får inte förekomma. Kropp: Kroppen skall vara kvadratisk, dvs måttet från leden skuldra/ överarm till sittbensknöl skall överensstämma med mankhöjden. Överlinje: Ryggens plana överlinje skall harmoniera med ländens svaga välvning som mjukt övergår i korset. Manke: Manken skall inte vara markerad. Kors: Korset skall vara mycket brett och endast svagt sluttande. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara rymlig och nå ner till armbågsleden. Den skall ha väl välvda revben och vara nästan lika djup som halva mankhöjden. Förbröstet skall vara svagt markerat. Underlinje: Underlinjen skall följa bröstbenets profil med svagt uppdragen buklinjen Svans: Svansen skall vara ansatt i korsets förlängning och bäras böjd över ryggen. Extremiteter Framställ: Framställets helhetsintryck skall bestå av fullständigt raka, parallella framben. Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda och tillåta fria rörelser. Överarm: Överarmarna skall ligga väl an mot kroppen och vara nästan lika långa som skulderbladen men inte vara lika mycket vinklade. Armbåge: Armbågarna skall varken vara utåt- eller inåtvridna.

5 Underarm: Underarmarna skall ha samma längd som överarmarna och vara fullständigt raka. Mellanhand: Mellanhand och handlov skall framifrån sett vara helt raka, dvs. i linje med underarmen. Sedd i profil skall mellanhanden ha en svag vinkel. Framtassar: Framtassarna skall vara ovala med tjocka, mörka trampdynor och mycket hårda, svarta klor. Bakställ: Bakbenen skall vara parallella. Lår: Lårbenet skall vara vinklat mot knät som varken får vridas inåt eller utåt. Underben: Underbenen skall vara längre än lårbenen. Has: Hasledsvinkeln skall vara tämligen öppen. Mellanfot: Mellanfoten, mätt från hasled till underlag, skall vara tämligen lång. Baktassar: Baktassarna som framtassarna dock inte lika ovala till formen. Rörelser: Rörelserna skall vara fria och energiska och huvudet skall bäras stolt. Hud: Huden skall vara stram och ligga tätt an över hela kroppen. De synliga slemhinnorna och tredje ögonlocken skall vara svartpigmenterade. Päls: Pälsen skall vara lång över hela kroppen, från huvud till svans, från överlinje till tassar. Den skall vara kortare på nospartiet. Pälsen skall vara tämligen fluffig, eller "tottigt tufsig", dvs. Inte ligga platt på kroppen och inte heller forma behäng. Färg: Färgen skall vara rent vit utan fläckar eller nyanser. Storlek/vikt: Mankhöjd: Hanhundar: cm.

6 Tikar: cm. Vikt: 2,5-4 kg. Måttangivelser: huvudets längd skall vara 1/3 av mankhöjden (dvs. 10 cm långt på hanhund med maxhöjd av 30 cm). nospartiets längd skall vara 2/5 delar av huvudets längd. skulderbladslängden skall vara 1/4 del av mankhöjden (dvs. 7,5 cm på hanhund med maxhöjd av 30 cm). lårbenens längd skall vara 1/3 del av mankhöjden (dvs. 10 cm på hanhund med maxhöjd av 30 cm). mellanfoten, mätt från hasled till underlag, är något mindre än 1/3 del av mankhöjden (dvs. ca 9 cm på hanhund med maxhöjd av 30 cm). Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Diskvalificerande fel: skelögdhet uttalad divergens eller konvergens mellan skallens- och nospartiets plan. nosparti med böjd nosrygg (baggnos). underbett som är så uttalat att det förändrar nospartiets profil. mankhöjd under 25 cm och över 33 cm på hanhundar och under 22 cm och över 32 cm på tikar. överbett. nostryffel som ej är svart. avpigmentering på båda ögonlockskanterna. flerfärgade (blå/bruna) ögon. Svanslös. avkortad svans, naturlig stubb- eller kuperad svans. all annan färg än vit. fläckar eller prickar. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

7 Här följer lite information som kan vara bra att veta: Bolognesen har sitt ursprung i Italien. Det är en hittils frisk ras som är lekfull och intelligent, men är lugnare än övriga bichon raser och ganska tystlåten. Den är påhittig, lättlärd och trofast sin ägare, familj och bekanta. Kan vara något reserverad mot främlingar. För hundar som används i avel rekommenderas att knäna undersöks av veterinär och ögonlysning görs innan parning sker. Bolognesens päls är tät, lång och lockig och färgen är vit. Den skall tvättas och kammas regelbundet för att det inte skall bildas tovor. Före man tvättar sin Bolognese skall tovorna redas ut för att de annars blir svårare att reda ut. Efter bad kammas den fuktiga pälsen igenom med en glestandad kam och får självtorka. Då kommer lockarna naturligt fram. Rasen skall inte trimmas. Mera pälsvård kommer längre fram i materialet. Bolognesen behöver motion som alla andra hundar, ca 3 gånger per dag och åtminstone 1 av dem skall vara en längre promenad. Trots att Bolognesen är en liten hund behöver den dagliga promenader och motion. Jag önskar även att valparna till mina hundar patellaundersöks, för att se resultat på avelsarbetet. Patellaundersökningen (knäledssundersökningen) kan göras då hunden fyllt ett år. Vid köp av Bolognesevalp från Qiamor kennel är valpen: - minst 8 veckor gammal vid leverans - registrerad i Finska Kennelklubben (har stamtavla) = renrasig - avmaskad i flera omgångar - ID-märkt med mikrochip - veterinärgranskad Med kommer även: - ett valppaket. Innehållet kan variera men det utgörs t.ex. Av halsband, koppel, matskål, foder, en leksak, godis, en filt med doft av mamman.. - skötsel- och utfodringsråd - framtida rådgivning och stöd för valpköparen Vid valpköp görs även ett köpeavtal.

8 Hur man sköter om sin Bolognese: Bädd: även om valpen får sova i din säng ska den ha ett eget hem! Pälsvård: Bolognesen skall tvättas och kammas regelbundet. Bolognesen fäller hår, men håren fastnar i pälsen och det gör att det lättare bildas tovor. Håret lossnar främst vid borstning. Under valptiden tovar pälsen sig inte så mycket, men det är bra att vänja valpen tidigt med att bli ompysslad. Kamma gärna före bad och annars 1-2 gånger per vecka. Valppälsen börjar bytas till vuxenpäls vid 6-12 månaders ålder beroende på kön och individ. Då tovar den sig lättare då den gamla pälsen skall bort. En valps päls är inte så lockig ännu och är ganska mjuk och silkesaktig, medan en vuxen hunds päls är grövre, strävare och lättare att reda ut. Kamma igenom hela hunden med borste (eller karda) från svans till nos, från topparna på håret till hårfästet. Håll emot lite med den fria handen vid hårfästet så att det inte gör ont för hunden. Om det har bildats tovor kan man använda sig av en karda (les poochs) för att lättare reda ut dem. Man kan även använda produkter som underlättar utredning av tovor som sprayas på pälsen. Om det inte heller går att med hjälp av kammen få tovan utredd, kan man använda en liten tassax för att öppna tovan genom att använda sågande rörelser från fästet mot topparna varefter man kammar ut den. Man kan använda balsamspray eller balsam som man själv blandar ut med vatten för att skydda pälsen. Om man använder borste (eller karda), skall man ändå gå igenom hundens päls ytterligare med en tätare metallkam. Man skall även komma ihåg att kamma tassarna och armhålorna där det lätt tovar sig. Men kom ihåg att inte dra för hårt för det är smärtsamt för hunden och det gör kamningen till en obehaglig upplevelse. I ansiktet och pälsen runt nosen kan kammas med en fintandad kam. Om pälsen känns torr och är skadad kan man även göra hårinpackning.

9 Bolognesen tvättas regelbundet, ca 1-2 gånger per månad är normalt samt v.b. om hunden är smutsig. Före man tvättar sin Bolognese skall tovorna redas ut för att de annars blir svårare att reda ut. Före badet kan man sätta lite bomull i öronen för att undvika att det rinner vatten ner i örongången. I badet tvättar jag med MD10 texture volume schampo, vid behov kan man tvätta 2 gånger eller MD10 white texture volume (inför utställning). Först blöter man ner pälsen, men inte gnugga pälsen då det kan då bildas nya tovor. Schampot masseras/kramas in i pälsen och sköljs sedan ur. Efter det är det bra att använda balsam som får verka en stund. Balsam finns av samma märke som man kan använda. MD10 texture volume conditioner. Balsamet vårdar pälsen och gör den lättare att sköta. Efter badet kan hunden lindas in en stund i en handduk, men skall inte frotteras utan man bara lätt kramar ur vattnet ur pälsen. Därefter kammas den fuktiga pälsen igenom med en glestandad kam (pudelkam, bilden till höger) och får självtorka. Då kommer lockarna naturligt fram. Om pälsen torkar för mycket kan man spruta på lite vatten med en sprutkanna, eller blanda balsam med lite vatten i kannan. Efter att pälsen torkat lite, kan man torka resten med en fön. Men inte för varm temperatur då det kan torka ut huden och göra den irriterad samt att det kan skada pälsen. Därefter behöver pälsen inte kammas, för då öppnas lockarna och gör pälsen rufsig.

10 Rasen skall inte trimmas. Det är bäst att hunden inte går ut innan den är torr, så se till att rasta hunden innan det är dags för bad. Skall hunden på utställning kan man bada några dagar innan utställningen. Kammar & borstar: En glestandad kam eller s.k. Pudelkam, en tätare ståltandad kam karda (les poochs) eller borste För ansiktet finns skillda små kammar med täta piggar s.k. fintandad kam. Ögon: Rinnande ögon är ett vanligt problem hos vita hundraser men varierar från individ till individ. Att det rinner ur ögonen kan ge missfärgningar på pälsen under ögonen. Därför är det bra att putsa runt och under ögonen dagligen och vid behov för att förebygga missfärgningar. Det kan man göra med medel som är gjorda för det t.ex. Jean Peau Eye care, som kan sättas i den inre ögonvrån och masseras där en stund för att rensa tårkanalerna och därefter putsar man under ögat genom att sätta medlet på en bomullstuss och torka. Därefter är det bra att torka torrt eftersom om pälsen hela tiden är fuktig under ögonen och runt munnen, blir det ett trivsamt ställe för bakterier och svampangrepp som ger upphov till missfärgningarna. Det finns även olika sorters krämer som man kan sätta under ögat för att förhindra att pälsen färgas t.ex. Bio Groom stain free eller vanligt vaselin. Om det är fuktigt under ögat kan man också sätta lite vanligt potatismjöl under ögat så att det får suga upp vätskan och kan sedan borstas bort. Om det finns päls som irriterar ögat kan dessa klippas bort försiktigt. Om ögonen rinner för att det verkar inflammerat är det bra att ha en veterinär att titta på det ifall det behövs antibiotika i form av ögondroppar. Öron: Öronen är det bra att kontrollera och putsa regelbundet, då det på bolognesen växer hår inne i örat, där det kan fastna smuts och öronvax samt att de blir våta vid bad och kan ge upphov till inflammationer i öronen. Håren i öronen är det bra att plocka bort. Man kan göra detta med fingrarna eller med en peang/pincett. Det är även bra att använda medel som är framställda enkom för rengöring av öronen. Det finns att köpas i djurtillbehörsaffärer. Man kan använda bomullstops för att att putsa öronen, men skall då vara försiktig så att den inte kommer för långt in i örat. Putsa

11 även öronen före bad. Tandvård: Man behöver inte borsta tänderna den första tiden, men vänj gärna valpen med att bli petad i munnen, vuxna hundars tänder borstas med jämna mellanrum, för att förebygga plack och tandsten som kan ge upphov till tandlossning. För att mjuka upp placket, använder jag Plaque Off, som är i pulverform och strös över maten dagligen. Det finns att köpas på djurtillbehörsaffärer. För tandborstning finns det särskilda tandborstar och tandkräm för hundar. Man kan börja försiktig med yttersidan av tänderna och då hunden lite vant sig med detta kan man börja borsta de bakre tänderna och insidan av tänderna. Om det verkar svårt och hunden inte riktigt är villig att tänderna borstas, finns det särskilda fingerborstar och tygbitar man sätter på fingret som är lite skonsammare och användas i inlärningsskedet. Då hunden är van med detta är dock bättre att byta till en ordentlig borste för att få tänderna ordenligt rena. Det finns även tuggben som hjälper till att hålla bort plack och tandsten som kan köpas i vanliga livsmedelsbutiker. Om det verkar vara tandsten som inte går att få bort med borste, finns det även skrapor man kan få bort det med, men om man inte känner till hur man gör är det bättre att låta någon som kan göra det. Man kan även ta kontakt med veterinär som putsar upp tänderna och detta görs ofta då hunden är nersövd. Det är viktigt att få bort tandsten, då det kan orsaka inflammationer och leda till tandlossning. Hos mindre raser är det rätt vanligt att en del av mjölktänderna inte lossnar av sig själv och kan orsaka bettfel och tandproblem om de inte tas bort. Det är därför bra att kontrollera tänderna ofta och om mjölktänderna inte lossnat vid ca 7 månaders ålder eller då de permanenta tänderna börjat komma fram, kan man ta kontakt med veterinär för att få dem borttagna. Tuggben och tuggleksaker är såklart bra att ge valpen från början, för att få den att tugga på det istället för på annat, såsom skor och andra saker i hemmet, de hjälper även då det är dags för valpen att byta tänder. Utfodring: Valparna har blivit utfodrade 5 gånger per dag med 4 timmars mellanrum. Men en leveransklar valp äter ca 4 gånger per dag. Från 3 månader framåt kan man ge 3 gånger per dag. För att stödja valpens tillväxt behövs en komplett balans av essentiella näringsämnen såväl som högkvalitativa proteiner. Valpar av småväxta raser förbränner mer kalorier och behöver mer energi per kg kroppsvikt än valpar av stora

12 raser. Successivt trappas utfodringstillfällena ned tills hunden får 2 måltider, morgon och kväll vid ca 6 månaders ålder. Ibland kan valpen vara kinkig med mat i samband med tandlossning. Det kliar och gör ont i tandköttet. Gör så att du blöter upp fodret ordentligt innan du serverar maten. Fodret som jag har använts för valparna är Royal Canin Mini Junior foder för valpar fram till 10 månaders ålder och sedan bytt foder till foder för vuxna hundar. Eller Canagan small breed foder som kan användas för alla skeden i livet. Men man kan pröva sig fram lite då en del hundar får mera missfärgningar under ögonen av en del sorters foder. Dessutom får de mat som jag själv äter, men att jag lämnar bort kryddor och ämnen/mat som är skadligt för hundar. De vuxna hundarna får dessutom kött i olika former, även rått. Dessutom är det bra att tillsätta Nutrolin olja i maten dagligen för att ge hunden viktiga näringsämnen som dessutom förbättrar pälskvaliteten (det finns att köpa på hundtillbehörsaffärer t.ex. Musti & Mirri). Mat/vattenskålar skall vara i lagom storlek och hunden bör har tillgång till vatten hela tiden. Skålarna skall helst vara av keramik eller metall. Det är bra att ge hunden mat särskilda tider och att låta den ha skålen i max 20 minuter, om den inte ätit upp så ta bort skålen och ge mat följande gång först då det är dags för nästa måltid. Då lär sig hunden att den skall äta då maten serveras. Samt att om hunden har maten framme hela tiden så vet den att maten finns där så den kan gå närsomhelst och man kan tycka att den inte äter ordentligt och itsället ger den något annat. Detta lär sig hunden snabbt, att om den inte äter nu så får den något ännu bättre. Då blir resultatet en hund som är kinkig med maten. Belöningsgodis är alltid bra att ha i närheten för att kunna belöna rätt beteende.

13 Olika föremål och ämnen som är bra att undvika: Alger - Hundar som dricker vatten ur sjöar och vattendrag med höga halter av algtoxiner från blågröna alger (cyanobakterier) riskerar att bli sjuka. Dödsfall förekommer Avokado - Innehåller det för hundar giftiga ämnet persin Bariumsalt (finns bland annat i fyrverkeripjäser) - Mycket giftigt för hundar Batterisyra - Mycket giftigt för hundar Ben - Ska inte ges kokta till hund då de kan splittra sig och fastna i halsen. Råa ben går bra Broccoli - Bör inte ges rå till hundar, kokt är bra Bugchaparal kaktus - Giftig Choklad/kakao (teobromin) - Kan var mycket giftig i mängder runt 20 mg teobromin/kg kroppsvikt Citrusfrukter - Bör inte överdoseras över längre perioder. Fästingmedel - En del hundar är överkänsliga och en del sorters medel kan möjligen vara direkt livshotande. Glykol - Mycket giftigt Grönmögelost - Innehåller roquefortin en svamp som hundar är känsliga för Insjöfisk - Ska aldrig ges rå, kokt går bra Julstjärna Giftig, Krukväxter med vitaktig saft - Giftiga Lök - alla varianter innehåller farliga ämnen för hund Mistel - giftigt Morot - Råa morötter rensar hundens tänder & tarmar. De innehåller höga glykosvärden vilket kan led till diabetes i för höga doser. Lagom är bäst. Nikotin - Giftigt Nötter - Innehåller ofta väldigt höga halter av mögelsporer- Är ofta väldigt salta & kan fastna i halsen

14 Ojäst deg - När den jäser i magen på hunden kan den bli berusad Potatisplantor & rå potatis - Innehåller solanin och chaconin och är giftigt Rabarber - Bör ej ges för ofta då det hämnar bildandet av röda blodkroppar Rabarberblad - Innehåller oxalsyra som är ett svagare gift, men i större mängd kan det vara potentiellt dödligt. Russin - Kan vara direkt dödligt vid snabb förgiftning efter intagande av större mängder. Kan även ge njurskador. Råttgift - Kan vara dödligt om hunden inte får behandling snabbt Rå äggvita - Innehåller avidin som gör att vitaminer förs ut med avföringen istället för att tas upp av kroppen. Kokas äggvitan förstörs avidinets egenskaper Salt - För mycket kan ge saltförgiftning Saffran - Giftigt Spenat - Bör ej ges för ofta då det hämnar bildandet av röda blodkroppar Svamp - Många arter är mindre lämpliga för hundar och en del giftiga Kloklippning och skötsel av tassarna: Klipp gärna ca varannan vecka för att de inte skall bli för långa och så att valpen vänjer sig. Inne i klon finns en pulpa som man skall akta så att man inte klipper i då det är smärtsamt för hunden och kan börja blöda. Om det börjar blöda slutar det oftast efter en stund, men man kan desificera klon och hålla ett hushållspapper mot den en stund till blödningen upphört. Har hunden ljusa klor syns pulpan ganska bra men den syns inte om hunden har svarta, då måste man klippa

15 enligt formen på klon. Man skall även komma ihåg att klippa den extra klon som finns högre upp på insidan av framtassarna. Känner du dig osäker på klokiippningen så prata med uppfödaren eller hör efter i din djuraffär/veterinär om de kan hjälpa dig. Klotång Bolognesens tassar behöver inte så mycket omskötsel, men om trampdynorna verkar torra och spruckna, finns det särskilda produkter man kan smörja in dem med. Och tassvax kan man använda för att skydda dem mot kyla på vintern. Pälsen mellan trampdynorna är bra att klippa ner då hunden kan besväras av sådant som fastnar i pälsen såsom snö på vintern, stenar och annat. Det kan även göra så att hunden har sämre fäste på olika underlag och kan halka. För att klippa bort pälsen under tassarna finns det en särskild tassax för detta som är liten i storlek med rundade ändar. Tassax Rumsrenhet: En liten valp har ännu inte utvecklat förmågan att hålla sig men man bör ändå börja med rumsrenhetsträningen genast. En del börjar med att lägga ut tidningar i hemmet som valpen kan kissa på, men bäst är ändå att föra ut valpen ofta. Studerar man sin hund noga så ser man vilket kroppsspråk hunden använder när den börjar bli nödig! Då du märker signalerna, ta hunden i famnen och spring ut direkt och belöna både med röst och godis. Belöningen med röst (ett glatt bra) ska ske redan när man ser att hunden sätter ner rumpan, godiset och ett till glatt bra när den är klar! Även om hunden har kissat/bajsat efter ca 1 minut när ni har varit ute så strosa runt i ca 10 minuter annars hinner inte valpen uppfatta vad den har gjort! Man kan ta som regel att när valpen har: sovit, ätit och lekt så ska man ut direkt! Men om valpen råkar göra det inne på golvet, torka bara upp det och gör inte större väsen om det. Det är bättre att belöna stort istället då den gör det på rätt ställe. När det verkar som att valpen klarar av att hålla sig längre perioder kan man minska antalet tidningar och flytta dem sakta närmare ytterdörren, då lär sig hunden visa att den behöver gå ut genom att gå till dörren. Småningom kan man lämna bort tidningarna helt och hållet.

16 När valpen kommer hem: Det är mycket som är nytt för den lilla valpen. Nytt hem, ny familj och har precis blivit utan sina syskon och sin mamma. Låt valpen undersöka i lugn och ro och ge den mycket uppmärksamhet. De första nätterna kan den vara orolig och gnälla. Ge den känsla av trygghet med att t.ex. Sova i samma rum på golvet eller i en egen bädd bredvid sängen, då kan man sätta ner handen åt valpen om den blir gnällig. Ensamhetsträning: Börjar med några sekunder åt gången. För det första, avgränsa ditt boende så att valpen inte tycker att det är ett för stort ställe att vakta. Att låta valpen vara i ett rum är det bästa. Man kan leka med valpen innan så att den känner sig trött. Jag brukar säga kommer snart eller "vi ses sen" när jag går iväg. Gå in igen och bemöt valpen på ett lugnt sätt. Skulle du sätta dig ner och ömka med valpen om den har varit ledsen så spär du på valpens känsla att det var någonting som var fel. Fortsätt som vanligt, och var borta någon minut åt gången. Men det är att komma ihåg att hunden inte mår bra av att vara långa stunder ensam då den är trots allt ett flockdjur. Koppelträning: För att vänja valpen att gå i koppel och ha halsband på sig, så kan man börja med att ha på halsbandet någon dag och därefter försiktigt börja använda koppel. Var på en lugn plats och ha med träningsgodis eller en leksak. Håll hela tiden kopplet löst så att det inte skapar obehag för hunden. Om valpen vill gå åt något håll kan man följa efter och hela tiden försöka hålla kopplet löst. Man kan försöka locka på hunden och ge godis eller leksaken då den närmar sig dig. Vartefter hunden känner sig trygg kan man utöka promenaderna lite i gången. Men man bör komma ihåg att inte röra sig så mycket på områden där det rörs många andra hundar innan hunden fått alla sina vaccinationer så den har byggt upp ett skydd. Dessutom bör man inte ta för långa promenader medan valpen ännu växer då benen och lederna ännu är outvecklade. Är valpen börjar bli kring 8 månader gammal kan man börja motionera mera, men gradvis så att den hinner bygga upp musklerna. Att åka bil: Vänj valpen tidigt. Gör först korta bilturer. Öka restiden gradvis tills valpen verkar trivas med att åka bil. Ta den sedan med på en ordentlig biltur på ett par timmar eller så. Men det är bra att rasta valpen innan färden och ge den inte mat någon timme före, ifall den blir åksjuk. Avmaskning: Avmaskning bör även det göras regelbundet. Det skall göras ca 2 veckor före hunden skall vaccineras. Och vuxna hundar kan man avmaska 1-2 gånger per år. Oftare om man utfodrar med t.ex. Rått kött. Exempel på avmaskningsmedel är Axilur 250mg tabletter och Canex pasta. Mängden läkemedel som skall ges står i bipackssedeln och är beroende på hundens vikt.

17 Några viktiga uppfostringsråd: Belöna om möjligt alltid din hund, när han har varit lydig t.ex. med en liten godisbit, en vänlig klapp och beröm. När din hund tänker göra något förbjudet, kan du få honom på andra tankar genom att föra lite oväsen. Bestraffa hunden endast i det ögonblick då han beter sig fel. Om du gör det senare har han förlorat sambandet med det som han gjort, och kommer att reagera med oförståelse. Tillrättavisningen ska vara en obehaglig överraskning för hunden, men inte skrämma honom. Ignorera och avvisa är en bra korrigeringsmetod vid fel beteende. Efter en tillrättavisning ska du om möjligt alltid försätta hunden i ursprungssituationen och omedelbart belöna den, om han denna gång beter sig rätt. Skrik aldrig hysteriskt åt din hund, när han inte lyder ett kommando, utan att visa honom att han har gjort fel med lugn, om möjligt djup och konsekvent röst. Slå inte hunden! Sådana metoder förstör totalt det förtroliga förhållandet mellan dig och din hund. Bestraffa aldrig din hund genom att vägra den foder eller vatten. Hoppas att detta häfte kan vara till hjälp med den nya valpen, men såklart får man ta kontakt med mig närsomhelst om det är något man undrar över. Lycka till med den nya familjemedlemmen! Med Vänlig Hälsning Ann-Sofie

18 Användbara länkar: Bologneseföreningens hemsida: Finska dvärghundsföreningen SKKY: Finska Kennelklubben: Findogs (hundtillbehör)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02 Grupp 9 FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02 BOLOGNESE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Grupp 9 BOLOGNESE Nordisk Kennel Union

Grupp 9 BOLOGNESE Nordisk Kennel Union Grupp 9 FCI-nummer 196 FCI-standard på engelska publicerad 2015-12-17 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2015-11-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-08-09

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Grupp 5 FCI-nummer 262 Originalstandard 1987 FCI-Standard 1999-06-16; engelska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 76 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-04-25 STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 Grupp 9 FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 MALTESER (Maltese) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Grupp 5 FCI-nummer 189 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2012-12-19

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2012-12-19 Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2012-12-19 DANSK SPIDS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 Grupp 2 FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano) Grupp 2 FCI-nummer 343 Originalstandard 1999-03-12 FCI-Standard 1999-03-12, engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 CANE CORSO (Cane Corso Italiano) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Grupp 2 FCI-nummer 356 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKK/DKK 2006-12-12 DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Nordisk

Läs mer

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 317 FCI-standard på engelska publicerad 1999-06-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1994-12-20 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 KAI Nordisk

Läs mer

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 Grupp 6 FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 DREVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen

Läs mer

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté Grupp 1 FCI-nummer - Originalstandard 1999-05-18 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben

Läs mer

PETIT BLEU DE GASCOGNE

PETIT BLEU DE GASCOGNE Grupp 6 FCI-nummer 31 FCI-standard på franska publicerad 1998-02-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-01-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27 PETIT BLEU DE

Läs mer

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PINSCHER. (Deutscher Pinscher) Grupp 2 FCI-nummer 184 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 PINSCHER (Deutscher Pinscher) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH CORGI PEMBROKE Grupp 1 FCI-nummer 39 FCI-standard på engelska publicerad 2010-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI

Läs mer

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Grupp 2 FCI-nummer 186 FCI-standard på tyska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

FARAOHUND (Pharaoh Hound) Grupp 5 FCI-nummer 248 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1999-08-09; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 FARAOHUND (Pharaoh Hound) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 Grupp 5 FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 EURASIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England GRUPP 9 (Tibetan Spaniel) FCI 231 C 1987-06-24 STANDARD FÖR TIBETANSK SPANIEL SKK:s STANDARDKOMMITTÉ 1994-11-22-e ä URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England OMRÅDE: Sällskapshund BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Tibetansk

Läs mer

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av RKF 2010-11-24 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-12-19 RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA (Svensk översättning av rasnamnet: rysk

Läs mer

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC Grupp 7 FCI-nummer 320 FCI-standard på tyska publicerad 1996-07-24 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1995-01-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-10-09

Läs mer

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30 Grupp 6 FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GOTLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben

Läs mer

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8 Grupp 8 FCI-nummer 111 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 GOLDEN RETRIEVER

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 Originalstandard 1988-09-08 FCI-standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 1991-03-20 e.ä. FLATCOATED RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 8 FCI-nummer 111 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

ENGELSK SETTER (English Setter)

ENGELSK SETTER (English Setter) Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH SPRINGER SPANIEL Grupp 8 FCI-nummer 126 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 WELSH SPRINGER

Läs mer

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 PRAŽSKÝ KRYSARÍK Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-09-14 POINTER Nordisk

Läs mer

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 Grupp 5 FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 THAI RIDGEBACK DOG Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 Grupp 1 FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 MUDI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub

Läs mer

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR

Läs mer

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 8 FCI-nummer 314 Originalstandard 1989-03-10 FCI-Standard 1990-01-31; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 KOOIKERHONDJE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

BEARDED COLLIE. Grupp 1

BEARDED COLLIE. Grupp 1 Grupp 1 FCI-nummer 271 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 BEARDED COLLIE

Läs mer

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 276 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Centralstyrelse 2009-02-05 NORRBOTTENSPETS

Läs mer

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 Grupp 7 FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 WEIMARANER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3 Grupp 3 FCI-nummer 341 FCI-standard på spanska publicerad 2007-06-06 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2007-05-21 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-05-12 TERRIER BRASILEIRO

Läs mer

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

POLSKI OWCZAREK NIZINNY Grupp 1 FCI-nummer 251 Originalstandard 1998-08-07 FCI-Standard 1998-08-07; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 POLSKI OWCZAREK NIZINNY Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN Grupp 1 FCI-nummer 38 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI CARDIGAN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER Grupp 7 FCI-nummer 330 Originalstandard 2001-01-27 FCI-Standard 2001-04-25; engelska SKKs Standardkommitté 2002-10-30, ändrad 2005-11-02 IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

PARSON RUSSELL TERRIER

PARSON RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 339 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 PARSON RUSSELL

Läs mer

DALMATINER (Dalmatinac)

DALMATINER (Dalmatinac) Grupp 6 FCI-nummer 153 Originalstandard 1999-04-14 FCI-Standard 1999-04-14; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09, ändrad 2005-11-02 DALMATINER (Dalmatinac) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN Grupp 1 FCI-nummer 38 FCI-standard på engelska publicerad 2010-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 FLATCOATED

Läs mer

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH CORGI PEMBROKE Grupp 1 FCI-nummer 39 Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI PEMBROKE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20 Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20 POINTER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen

Läs mer

LÖWCHEN (Petit Chien Lion)

LÖWCHEN (Petit Chien Lion) Grupp 9 FCI-nummer 233 Originalstandard 2004-03-24 FCI-Standard 2004-04-02; franska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 LÖWCHEN (Petit Chien Lion) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka) Grupp 5 FCI-nummer 304 Originalstandard 1980-06-03 FCI-Standard 1996-08-19; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06 RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel) Grupp 9 FCI-nummer 231 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-05-11; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 FLATCOATED

Läs mer

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad 2013-12-06 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) 06.12.

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad 2013-12-06 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) 06.12. 06.12.2013 / EN Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad 2013-12-06 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) SECRETARIAT FCI-standard GENERAL: fastställd 13, Place av Albert FCI General

Läs mer

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk

Läs mer

ROTTWEILER. Grupp 2. FCI-nummer 147 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-06-19; tyska SKKs Standardkommitté 2001-09-26

ROTTWEILER. Grupp 2. FCI-nummer 147 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-06-19; tyska SKKs Standardkommitté 2001-09-26 Grupp 2 FCI-nummer 147 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-06-19; tyska SKKs Standardkommitté 2001-09-26 ROTTWEILER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 Grupp 2 FCI-nummer 181 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 RIESENSCHNAUZER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

GORDONSETTER (Gordon Setter)

GORDONSETTER (Gordon Setter) Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 Grupp 10 FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 AZAWAKH Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard 1997-12-09 FCI-Standard 1997-12-09; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard 1997-12-09 FCI-Standard 1997-12-09; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 Grupp 2 FCI-nummer 260 Originalstandard 1997-12-09 FCI-Standard 1997-12-09; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 TOSA Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub

Läs mer

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer) Grupp 2 FCI-nummer 183 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 DVÄRGSCHNAUZER (Zwergschnauzer) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid

Läs mer

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

BASSET FAUVE DE BRETAGNE Grupp 6 FCI-nummer 36 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; franska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 BASSET FAUVE DE BRETAGNE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough)) Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1 Grupp 1 FCI-nummer 293 Originalstandard 1989-09-11 FCI-Standard 1997-04-21; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2006-08-21 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

BRETON (Epagneul breton)

BRETON (Epagneul breton) Grupp 7 FCI-nummer 95 Originalstandard 2001-03-13 FCI-Standard 2003-05-05; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 (Ändrad 2003-09-17) BRETON (Epagneul breton) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN Grupp 1 FCI-nummer 38 FCI-standard på engelska publicerad 2010-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 WELSH CORGI

Läs mer

QIAMOR KENNEL CHIHUAHUA. (Chihuahueño) Rasfakta, Tips, Skötsel och Utfodring för

QIAMOR KENNEL CHIHUAHUA. (Chihuahueño) Rasfakta, Tips, Skötsel och Utfodring för QIAMOR KENNEL Rasfakta, Tips, Skötsel och Utfodring för CHIHUAHUA (Chihuahueño) Jag har sammanställt detta, för att kunna ge lite mera information om rasen, problem och tips gällande utfodring och skötsel

Läs mer

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 3 FCI-nummer 3 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-11; engelska SKKs Standardkommitté 2005-11-02 KERRY BLUE TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26 Grupp 1 FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26 GOS D ATURA CATALA Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 73 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-02-02; engelska SKKs Standardkommitté 2003-01-09 SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Grupp 7 FCI-nummer 107 Originalstandard 1964-05-06; franska FCI-Standard 2000-03-03; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté Grupp 5 FCI-nummer 42 Originalstandard 2000-05-03 SKKs Standardkommitté 2000-05-03 JÄMTHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen

Läs mer

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Grupp 6 FCI-nummer 67 Originalstandard 1999-01-09 FCI-Standard 1999-10-15; franska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

FINSK STÖVARE (Suomenajokoira)

FINSK STÖVARE (Suomenajokoira) Grupp 6 FCI-nummer 51 Originalstandard 1995-05-13 SKKs Standardkommitté 1997-11-25 FINSK STÖVARE (Suomenajokoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté Grupp 9 FCI-nummer 283 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-02-04; franska SKKs Standardkommitté 2001-03-05 COTON DE TULÉAR Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

BICHON FRISÉ (Bichon à poil frisé)

BICHON FRISÉ (Bichon à poil frisé) Grupp 9 FCI-nummer 215 Originalstandard 1972-01-10 FCI-Standard 1997-03-18; franska, engelska SKKs Standardkommitté 1999-04-14 BICHON FRISÉ (Bichon à poil frisé) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

BASSET HOUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BASSET HOUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 163 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union Grupp 8 FCI-nummer 123 FCI-standard på engelska publicerad 2015-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2014-11-03 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-03-29

Läs mer

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 312 ORIGINALSTANDARD 1987-06-24 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union Grupp 2 FCI-nummer 157 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 BULLMASTIFF

Läs mer

HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté 1995-05-22 SKKs Centralstyrelse 1997-06-25

HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté 1995-05-22 SKKs Centralstyrelse 1997-06-25 Grupp 6 FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté 1995-05-22 SKKs Centralstyrelse 1997-06-25 HAMILTONSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben

Läs mer

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 345 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2004-08-09; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2004-09-01 JACK RUSSELL TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 345 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format Om breton Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format Rasen kommer ursprungligen från centrala Bretagne och är sedan många år den numerärt

Läs mer

VOLPINO (Volpino Italiano)

VOLPINO (Volpino Italiano) Grupp 5 FCI-nummer 195 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1992-09-30; engelska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 (Ändrad feb. 2000) VOLPINO (Volpino Italiano) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

GRAND BASSET GRIFFON VENDÉEN

GRAND BASSET GRIFFON VENDÉEN Grupp 6 FCI-nummer 33 Originalstandard 1999-01-09 FCI-Standard 1999-01-09; franska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 GRAND BASSET GRIFFON VENDÉEN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 294 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-09-29 OTTERHOUND

Läs mer