Skolan. viktig för ditt barns framtid och samhällets demokrati. Ett material om förskola och skola till föräldrar

Transkript

1 Skolan viktig för ditt barns framtid och samhällets demokrati Ett material om förskola och skola till föräldrar Detta material har översatts till flera språk och finns utlagt som PDF-fil på:

2 Skolan viktig för ditt barns framtid och samhällets demokrati Skolan ska vara en grogrund för ditt barns växande. Ett rikt landskap där vägen till kunskap är både spännande och utmanande och varje dag en ny möjlighet. Skolan ska också vara en plats av trygghet och respekt, rättvisa och jämlikhet. En viktig grundsten i demokratin. I dagens skola har du som förälder stor betydelse. Med intresse och uppmuntran blir du ditt barns viktigaste stöd på vägen. Du blir själv en deltagare i skolan, inte bara en åskådare. Dörren står öppen både för ditt barn och för dig. Skolåren är fyllda av möjligheter där ditt barns utveckling står i centrum. Kunskapens väg Den svenska skolan är till för alla barn. Den är kostnadsfri, vilar på demokratisk grund och har tydliga kunskapsmål och är lika för alla. Flickor och pojkar går i samma klass, alla ska behandlas lika och maten som eleverna får i skolan är gratis. I Sverige måste alla barn gå i skolan i nio år och alla har därför rätt till en plats i skolan. Barn som väntar på uppehållstillstånd har också rätt att gå i skolan men de måste inte. Nästan alla asylsökande barn går ändå i skolan för att få utbildning och träffa andra barn. Skolans gemensamma grund Skolan har gemensamma mål och riktlinjer som gäller alla grundskolor i hela landet: Det finns en gemensam läroplan som beskriver vilka mål skolan ska ha i sitt arbete. Det finns gemensamma kunskapsmål som talar om vad eleverna ska ha lärt sig när de går ut årskurs 9. Det finns demokratimål, som handlar om skolans demokratiska arbetssätt, om rättvisa och alla människors lika värde och rätt till lika värde. Hela skolsystemet har också en gemensam värdegrund som utgår från FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Skolans verksamhet ska präglas av omsorg om och hänsyn till andra människor, rättvisa och jämställdhet. Ingen får diskrimineras och flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att välja och att utvecklas efter sina förutsättningar.

3 Barns rättigheter Vi brukar tala om den barnsyn som finns i samhället och som präglar både förskola och skola. Den svenska barnsynen överensstämmer med tankegångarna i FN:s Barnkonvention, som är en del av den internationella folkrätten. Barnkonventionen har fyra huvudprinciper som är en bra utgångspunkt för skolans arbete: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet, vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller inte bara barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Du som förälder i skolan Som förälder behöver du känna att ditt barn har det bra i skolan. Därför är det också viktigt att du är informerad om allt som händer i skolan. Ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skolan och dig själv är det allra bästa för ditt barn. Kontakten mellan förälder och skola är viktig hela vägen från förskola till gymnasium. Men din egen roll som förälder i skolan förändras allt eftersom barnet blir äldre och självständigare. Hemmets betydelse För hela skoltiden gäller att barnet utvecklas i samarbete mellan hem och skola. Din uppmuntran och ditt stöd är därför barnets bästa hjälp. Om du är intresserad av vad ditt barn gör i skolan bidrar du till att göra skoltiden trygg och positiv. En lugn vrå och lite egen tid tillsammans med mamma eller pappa efter skolan kan betyda mycket. Att ni pratar om vad som hänt i skolan under dagen, läser sagor tillsammans när barnen är mindre eller att du hjälper till med läxorna när det behövs. I tonåren handlar din roll som skolförälder kanske mest om att vara närvarande och bry sig om. Att du ger stöd, vägledning och lyssnar. Skolan som knutpunkt Personal och lärare i förskolan och grundskolan gör sitt bästa för att hålla föräldrarna informerade om vad som händer ditt barn. Det kan göras genom telefonkon-

4 takt, informationslappar, möten och klassträffar. En del skolor använder internet för att hålla föräldrarna informerade om vad som händer under terminerna. Klassläraren brukar ordna föräldramöten ett par gånger om året i samarbete med klassens föräldrar. Det är bra tillfällen att som förälder ta upp viktiga frågor men också att lära känna de andra föräldrarna i klassen. Självklart kan det dyka upp frågor som du undrar över mellan möten och samtal. Därför är det bra om du själv håller kontakt med klassens lärare eller mentorer. Tveka inte att höra av dig. Det är positivt för ditt barn om du tar egna initiativ. Föräldrar ska synas i förskola och skola Som förälder är du välkommen att besöka skolan. När barnen är små är det lätt framför allt i förskolan, vid hämtning och lämning på morgon och eftermiddag. Många skolor uppskattar också att föräldrar kommer till skolan på lektionstid, om ni planerar detta tillsammans i förväg. Du kan kanske delta i en lektion och berätta om ditt arbete eller om dina intressen, om resor eller andra länder. Alla har unika erfarenheter som man kan dela med sig av. Barnen arbetar ofta kring större teman (växter, djur, natur mm) och där kan dina erfarenheter vara viktig kunskap både för lärare, rektor och barnen i klassen. Föräldrars kontaktnät Föräldracafé, middagar, sykvällar, utflykter. Det brukar finnas många tillfällen till kontakt med andra föräldrar, särskilt i förskolan och i grundskolan. Försök att delta! Det tycker barnen är roligt och det är en trygghet för barnen att föräldrarna känner varandra. På gymnasiet men självfallet också i grundskolans högre årskurser kan det vara extra viktigt att föräldrarna känner varandra och kan komma överens t ex om tider och regler på fritiden. Ett bra kontaktnät stärker också skolarbetet och är ett bra stöd till lärarna. Föräldraföreningar och föräldraråd Ofta turas föräldrar om att ta lite extra ansvar som klassföräldrar under ett läsår och de gör ett uppskattat arbete t ex när det gäller att ordna träffar och olika aktiviteter tillsammans med barnen. En föräldraförening för hela skolan finns också på de flesta skolor, de brukar kallas föräldraråd, inflytanderåd eller brukarråd. En del skolor har en lokal styrelse där föräldrarna är i majoritet men där också rektor, lärare och ett par elever är styrelseledamöter. En sådan styrelse beslutar i olika frågor som rör skolans verksamhet men där självfallet rektor och lärare ensamma ansvarar och fattar beslut om det pedagogiska arbetet.

5 Ditt barn i skolan Kraven och arbetssätten i skolan utvecklas i takt med barnets ålder, mognad och ökade kunskap. Därför ser skoldagarna olika ut i förskola, grundskola och gymnasium. Men grunden är densamma. Vägen till vuxenlivet är en process där kunskap och demokrati hänger nära samman. Barnet i centrum Förväntningarna på vad ditt barn ska lära sig och på vilket sätt det ska ske finns hos varje förälder. Varje termin i grundskolan ordnas därför utvecklingssamtal för elev och förälder. Då har du och ditt barn möjlighet att under ca en halvtimma ensamma träffa läraren för att prata om ditt barns utveckling, lärande och sociala förmåga. Det är ett samtal där framför allt ditt barn ska prata om sin skolsituation men där du som förälder välkomnas att vara aktiv i samtalet. Ett bra utvecklingssamtal är till för barnets bästa och samtalet ska handla om ditt barns utveckling. Det ska hållas på ett förtroendefullt sätt både när det handlar om positiva saker och sådant som kan vara besvärligt. Du har rätt till tolk under utvecklingssamtalet, det är viktigt att inte ditt barn tolkar. Barnets utveckling i skolan I samband med utvecklingssamtalet ska läraren också ta fram den skriftliga individuella utvecklingsplan som varje elev ska ha. Utvecklingsplanen är inte ett betyg utan sammanfattar vad som behöver göras på kort och lång sikt för att eleven ska nå målen i skolan eller med andra ord lyckas i skolan. Utvecklingsplanen kan också innehålla en överenskommelse mellan lärare, elev och föräldrar. Utvecklingsplanen följs upp med jämna mellanrum och utvärderas tillsammans med elev och förälder vid nästa utvecklingssamtal. På gymnasiet har rektor ansvaret för att ditt barn får ett utvecklingssamtal varje termin. I gymnasiet ersätts den individuella utvecklingsplanen av en individuell studieplan som görs i samarbete med eleven. Utvecklingssamtalet ska då utgå från den individuella studieplanen. Tills ditt barn har fyllt 18 eller har gift sig bör även du som förälder vara med på utvecklingssamtalet. Men på gymnasiet, mer än tidigare, är det ditt barn som för sin egen talan. Undervisning på modersmålet Det är lättare för elever som nyligen anlänt till Sverige att de också får undervisning på sitt modersmål eller tidigare undervisningsspråk i sitt ursprungsland. Detta sker parallellt som ditt barn får undervisning i svenska språket. Många förskolor har idag tvåspråkig personal och enligt svensk läroplan har ditt barn rätt till stöd för utveckling av sina båda språk. När ditt barn går i skolan har det rätt till undervisning i sitt modersmål. Det har också visat sig viktigt att du som förälder pratar med ditt barn på ert modersmål. Att lära sig sitt första språk ordentligt gör det lättare att lära andra språk.

6 Vardagslivet i skolan Värdegrunden och barnsynen är utgångspunkten för hur skolan ser på ordning och regler. Det handlar om hur man är mot varandra, hur man tilltalar andra, hur barn uppför sig mot vuxna och hur vuxna behandlar barn. Det ska vara ett respektfullt förhållningssätt som omfattas och förstås av alla. Redan i förskolan tränas barnen att umgås i grupp, lyssna på andra, men också att bli lyssnade på för att utveckla sin förmåga till samspel i mötet med andra barn och vuxna. Regler för trivsel och god ordning Det är vanligt att skolor har trivselregler för hur man ska uppföra sig i skolan. Reglerna kan handla om att visa respekt, att lyssna, att inte störa på lektionerna, att inte springa i korridoren, att inte prata i mobiltelefon och att passa tider. Hur reglerna genomförs varierar från skola till skola. Men många skolor arbetar idag mera med uppmuntran än med bestraffningar. Varje skola ska också ha nedskrivna ordningsregler. Reglerna ska arbetas fram i nära samarbete med eleverna och skolans föräldraförening. Kamratstödjare förhindra mobbning Alla skolor måste idag ha en plan mot mobbning och annan kränkande behandling. I Sverige finns idag en särskild barn- och elevskyddslag, vilken du kan läsa om i slutet av denna skrift. En del skolor har kamratstödjare som hjälper till i skolan, särskilt under raster och annan fri tid. Kamratstödjarna kan ibland vara lite äldre elever som slutat skolan och som vill hjälpa till och vara förebilder för de yngre. Kamratstödjare kan också vara jämnåriga elever som särskilt ser till att ingen blir t ex illa behandlad på raster eller i korridorer. Det kan vara ett sätt att motverka mobbning inom skolan. Elevdemokrati Elevernas inflytande i skolan är en del av skolans demokratimål och det är en viktig del av att bevara och utveckla ett demokratiskt samhälle. I förskolan lär sig barnen att vara med och delta i besluten om vad som ska hända under dagen. Och under hela grundskoletiden tränas barnen i att ta ansvar för sitt skolarbete och skolan arbetar ofta med att lägga upp studierna tillsammans med eleverna. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande i skolan både när det gäller undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön. I gymnasiet har eleverna stort inflytande över undervisningens innehåll och utformning och över skolsituationen i övrigt. På varje skola finns ett elevråd där elevernas representanter deltar, tillsammans med rektor och lärare, i planeringen av skolans arbete. Man kan säga att eleverna i skolan har inflytande men det är lärare och rektor som har ansvaret.

7 Elevhälsan Elevhälsan ska vara elevernas stöd när det gäller såväl den fysiska som den psykiska hälsan och även när det gäller elevens sociala förhållanden. Elevhälsan består av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Till de flesta skolor är också en skolläkare knuten. Varje elev i skolan kommer i kontakt med elevhälsan, både för fysiska kontroller och för stöd under hela skoltiden. Elevhälsan samarbetar ofta med skolans lärare när det gäller hälsoundervisning i skolan. Elevhälsans arbete ska, precis som resten av skolan, präglas av en helhetssyn på barnens lärande och utveckling med fokus på varje enskilt barn. Elevhälsan ska också samverka med både föräldrar och skolans personal så att ditt barns behov blir tillgodosett. Problem? Hur gör du om du oroar dig för hur ditt barn har det i skolan? Ta alltid först kontakt med ditt barns klasslärare eller som det ibland kan heta barnets mentor. Du kan också kontakta och prata med skolans rektor. Du har rätt att ställa krav på skolan om att ditt barn får den undervisning som barnet har rätt till och att ingen mobbning förekommer. Med fokus på kunskap Betygen i grundskolan har en tregradig skala Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Betygen sätts av läraren men rektor är ytterst ansvarig för att betygen som sätts är riktiga och rättvisa. Så bedöms ditt barns kunskaper Ditt barn får sitt första betyg på höstterminen i åttondeklass. Tidigare ska emellertid både ditt barn och du som förälder ha fått information om ditt barns utveckling i olika ämnen via utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen. Betygssystemet kommer förmodligen att förändras de kommande åren men exakt tidpunkt är inte fastställd. I årskurs 9 får alla elever sitt slutbetyg, som sätts av de lärare som undervisar i skolans olika ämnen. Slutbetygen sätts i förhållande till de nationella mål som finns uppsatta för varje ämne. Om ditt barn i årskurs 9 inte får godkända betyg har du som förälder rätt att få ett skriftligt omdöme som beskriver både ditt barns kunskap och vilka åtgärder som gjorts. Det skriftliga omdömet ska följa med slutbetyget. Nationella prov Under skoltiden genomförs nationella prov som alla elever ska genomföra. Proven ligger bland annat till grund för ditt barns betyg inom särskilda ämnen. Det finns idag nationella prov i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Nationella prov genomförs i årskurs fem och årskurs nio men ska i framtiden också genomföras i årskurs tre (fr.o.m. 2009).

8 Godkända betyg Ditt barn måste ha godkänt i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska för att kunna gå vidare till gymnasiets nationella program. De som inte fått godkänt i dessa ämnen kan gå ett individuellt program (IV). Syftet med ett individuellt program är att läsa upp betyg i svenska/svenska som andra språk, matematik och/eller engelska till minst godkänt ge motivation/vägledning för elever som är osäkra i sin studievana och erbjuda möjlighet att kombinera studier med praktik, praktiken ska ge ditt barn arbetslivserfarenhet och ett säkrare studie- och yrkesval stöd för elever som inte har kommit in på sitt gymnasieval eller avbrutit sin gymnasieutbildning. Gymnasiet Gymnasieskolan är inte obligatorisk som grundskolan men även om den är frivillig så måste den som sökt in och går i gymnasieskolan delta och närvara på alla lektioner. Det är en förutsättning för att ett effektivt lärande och för att läraren ska kunna göra en riktig och rättvis bedömning av varje elevs kunskaper. I gymnasieskolan är ämnena indelade i kurser och betyg sätts efter varje avslutad kurs. Till varje kurs finns en kursplan, som anger de mål undervisningen ska uppnå. Dessutom finns betygskriterier till varje kurs, som anger vilken kunskapsnivå som eleven ska uppnå för betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Det antal gymnasiepoäng som anges för en kurs är en uppskattning av elevernas genomsnittliga arbetsinsats. I gymnasiet ställs högre krav på att eleverna ska kunna sätta in sina kunskaper i ett sammanhang och analysera det man lärt sig. FOTO: T HENRIKSSON

9 Stadier som ditt barn går igenom från förskola till högskolestudier Förskoleklass Öppen förskola Grundskola 1-9 Vuxenutbildning Gymnasium Förskola Högskola Upp till 19 års ålder ska alla barn och unga få möjlighet till undervisning. Barn som är asylsökande i Sverige har rätt till förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg och den obligatoriska grundskolan på samma villkor som barn som är bofasta i landet. Rätten att gå i gymnasieskola gäller om studierna påbörjas före 18 års ålder. Precis som alla andra elever har de rätt till åtgärdsprogram, om de är i behov av särskilt stöd i sin undervisning, de har också rätt till studiehandledning på sitt modersmål. Asylsökande barn har inte skolplikt men den offentliga hållningen är att alla barn får gå i förskola och skola. Rätten att välja förskola, grundskola och gymnasieskola Idag kan du som förälder välja den förskola eller skola ditt barn ska gå till. Ofta väljer man den förskola eller skola som ligger nära det egna bostadsområdet, för att barnet ska få lära känna kamrater där de bor. Framför allt när barnet blir äldre och ska börja i skolår 6 eller 7 kan man välja en skola som ligger lite längre bort. Det finns idag skolor med olika inriktningar, som t ex musik, bild/konst etc. Idag finns i Sverige skolor som drivs både av kommunen men också i privat regi, s k friskolor. Fristående skolor får bidrag av kommunen och utbildningen är avgiftsfri även där. FÖRSKOLA (0 6 år) Förskolan ska hjälpa ditt barn att utvecklas efter sina förutsättningar. I förskolan får barnen möjlighet att förbereda sig för livet i grundskolan. I förskolan ska barnen lära sig att ta hänsyn och arbeta och leka tillsammans. Genom lek och upptäckarglädje växer kunskapen. Barnets språkutveckling har stor betydelse under de här åren och förskolorna arbetar mycket med sång och lekar och rim och ramsor, teater, gymnastik och utflykter. Den fria leken är också viktig i förskolan och barnen är ute varje dag. Familjedaghem I ett familjedaghem tar en dagbarnvårdare, en annan förälder, emot barn i sitt eget hem. Gruppen är mindre än i förskolan. När barn går i familjedaghem är det ofta mellan 1 och 6 års ålder, innan barnet börjar förskoleklassen vid sex års ålder.

10 Öppen förskola Om du som förälder inte arbetar och ditt barn inte går i förskola har du rätt att varje dag besöka en öppen förskola, om en sådan finns i ditt bostadsområde. Här finns en verksamhet som leds av professionell personal. Till den öppna förskolan går man som förälder eller annan vuxen med sitt barn, här leker barnen med varandra, samtidigt som du som förälder umgås och lär känna andra vuxna i bostadsområdet. Hit kommer både mammor och pappor men även mor- och farföräldrar med sina barn och barnbarn. FÖRSKOLEKLASS (6 år) Förskoleklassen är ett mellanting mellan förskola och skola. Det är en mjuk skolstart som passar många barn. Alla barn har rätt att gå i förskoleklass från 6 års ålder om föräldrarna vill det. Förskoleklassen har samma läroplan som grundskolan men det finns inga krav på att ditt barn ska nå vissa mål för skolan under det här första året. GRUNDSKOLA (6-16 år) En del grundskolor har elever i skolan från förskoleklass till och med årskurs 6. Efter det går barnen årskurs 7-9 i en annan skola. Det börjar dock bli allt vanligare att hela grundskolan, från förskoleklass till och med årskurs 9 finns i samma skola. I klassen kan ditt barn ha en klassföreståndare eller en eller flera mentorer. En mentor har då hand om elever i varje klass. 10

11 Allteftersom barnen blir äldre ställs större krav. I grundskolan kommer ditt barn att få en individuell utvecklingsplan. Ditt barns plan handlar om hur hon eller han ska arbeta för att uppnå målen inom ramen för den centrala läroplanen. Läxor kan ditt barn få från första klass och många barn tycker att det är roligt med läxor. För de yngsta barnen kan det handla om enkla saker som att arbeta med ett ord under en vecka. Skolan uppmuntrar också barnen att arbeta självständigt och kritiskt. Det är vanligt att barnen gör en del av läxorna i skolan för att minska belastningen hemma. Förberedelseklasser Förberedelseklasser är vanliga i skolor där många elever nyligen har kommit till Sverige som flyktingar eller på annat sätt. Förberedelseklassen ska ge ditt barn grundläggande kunskaper i svenska språket och ge ditt barn en bra start att sedan fortsätta i en vanlig klass. Det som avgör hur länge barnet ska vara i en förberedelseklass beror på barnets utveckling och förståelse av det svenska språket. Vanligt är att övergången till vanlig klass sker successivt, där ditt barn får bekanta sig med klassen och börja med några ämnen i taget. Det blir allt vanligare att skolor undervisar i t ex matematik på barnets eget modersmål, så att det svenska språket inte blir ett hinder för att lära sig. GYMNASIESKOLA (16-19 år) Det är först i gymnasieskolan som ditt barns studier får en inriktning med sikte på ett yrke eller för att studera vidare. Man har rätt att börja gymnasiet till och med första halvåret då hon eller han fyller 20 år. Gymnasieskolan är frivillig och avgiftsfri men däremot kan böckerna kosta pengar. Elever som studerar på heltid har rätt till studiestöd från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Genom studierna kan ditt barn skaffa sig en grund för livslångt lärande och utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Gymnasieeleverna har individuella studieplaner som görs tillsammans med eleven. Planen beskriver elevens studieväg och vilka kurser som ska studeras. En del skolor väljer också att beskriva elevernas skolsituation i planen. 11

12 EFTER SKOLAN Kompletterande studier Alla som är över 20 år har möjlighet att komplettera sina grundskolebetyg och sin gymnasieutbildning på den kommunala vuxenutbildningen Komvux. Detta gäller även dig som förälder. Komvux utbildningar bedrivs t ex av gymnasieskolor, folkhögskolor och studieförbund. Högskolan Skolan ska ge en grund för fortsatta högre studier för dem som vill. I Sverige finns högskolor och universitet på ett 20-tal platser. Till utbildningarna krävs minst slutbetyg från treårigt gymnasium eller motsvarande, t ex folkhögskola. Att studera vid högskolor i Sverige kostar ingenting men de studerande betalar själv sin kurslitteratur och sin lunch. Barn och elevskyddslagen Lagen om förbud mot all kränkande behandling innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Barn- och elevombud Skolverket och de olika jämställdhetsombudsmännen (se nedan) ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom ett särskilt barn- och elevombud som ska tillvarata barnets rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen, dvs annan kränkande behandling. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet annan kränkande behandling, som misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Text: Hetty Rooth/Agneta Nilsson Form: Ingse & Co AB 12