Tänder. tarmcancer. borstning, stålar och tandagnisslan. Jag går igång på socker. Kiss i sängen när barnen inte blir torra. för Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänder. tarmcancer. borstning, stålar och tandagnisslan. Jag går igång på socker. Kiss i sängen när barnen inte blir torra. för Stockholms län"

Transkript

1 nr för Stockholms län Babben Larsson: Jag går igång på socker Kiss i sängen när barnen inte blir torra tarmcancer Tidig upptäckt räddar liv Tänder borstning, stålar och tandagnisslan

2 Notiser Har du hittat Vård guiden som e-tidning? Numera finns Vårdguiden som e-tidning på internet. Här kan du hitta alla årgångar från 2007 och framåt. Om du är intresserad av något särskilt ämne kan du söka i arkivet. Du kan spara artiklar som pdf-filer på din dator eller klippa ut delar av sidor. Och du kan enkelt skicka en länk till dina vänner om du vill tipsa om något du läst. Eller bara läsa tidningen på datorn eller på en läsplatta. Du hittar e-tidningen Vårdguiden på Vård guiden.se, via en ruta till vänster på startsidan. il lus t r at ioner: Ja ne t te Bornm a rk er Du är inte ensam Vår och pollen i luften! Det blir allt ljusare och varmare och snart kommer grönskan. Men för den som har pollenallergi är det en jobbig tid. Så glöm inte att förnya receptet till din allergi medicin innan säsongen börjar. Om du använder Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter kan du göra det via datorn eller din mobiltelefon. Alla gillar Rökfri I december 2012 testade en av våra stora kvällstidningar olika appar som kan vara till hjälp om man vill sluta röka eller snusa. I testet fick Vårdguidens Rökfri bästa betyg! Dagarna efter att artikeln publice rades ökade antalet besök på Rökfri med 300 procent. Samma enorma ökning kunde vi även se första veckan i januari. Sedan starten 2011 har omkring personer loggat in och använt Rökfri. Vi är många som någon gång i livet behöver vård eller behandling för psykisk ohälsa. Som ett kom p lement till vården finns det organisationer där människor med likartade problem och erfaren heter kan träffas. I häftet Möt andra finns en lista över patientföreningar, anhörigföreningar och orga ni sa tioner, med telefonnummer och adresser till bland annat Föreningen Psykisk Hälsa, Patientnämnden, Föräldraföreningen mot narkotika, Föreningen Balans, Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) och många fler. Du hittar häftet i väntrummet på din vårdcentral, på psykiatriska mottagningar, beroendemottagningar och BUP. Du kan också skriva ut det från Vårdguiden.se sök på Möt andra under tema Psykisk Hälsa. 2 Depression och nedstämdhet är mycket vanligt bland äldre personer, ett problem som sällan uppmärk sam mas. Därför finns nu Äldretele fonen, dit äldre personer kan ringa om de mår psykiskt dåligt. Äldre telefonen är öppen vardagar mellan klockan 10 och 15. Telefonumret är , och samtalet kostar bara en markering. Tanken är att de som svarar ska lyssna, ge medmänsk- ligt stöd för stunden och kunna hänvisa till annat stöd vid behov. Pricktest i maj I år infaller Melanom-måndagen den 13 maj. Då har ett tjugotal hudmot tagningar öppet hus för kontroll av misstänkta prickar på huden, som du kanske oroar dig för skulle kunna vara hudcancer. Från mitten av april kan du gå till Vårdguiden.se och se vilka mottagningar som är med i Melanom-måndagen och hur du kan boka tid. Ett besök kostar 350 kronor. Det gäller att vara ute i god tid före den 13 maj tiderna tar snabbt slut! Lördagsöppet för unga Nu kan du som är yngre än 23 år gå till ungdomsmottagningen på lörda gar. Gullmarsplans ungdomsmot tagning på Gullmarsplan 15 (öppet 10 15) och Stockholms Skolors Ung domsmottagning på Observatorie gatan 20 (öppet 11 15) har numera lördagsöppet. På ungdomsmottagningen kan du få preventivmedel, testa om du är gravid, få råd om sex och samlevnad och träffa en kurator om du har be kymmer eller funderingar över livet. Ring Enklare för Södertäljeborna Under hösten 2012 införde Södertälje sjukhus Mina vårdkontakter. Det betyder att du som är patient vid Södertälje sjuk hus kan kontakta din mottagning via internet för att till exempel beställa en tid eller boka om en befintlig tid. Du kontaktar din mottagning genom att logga in i Mina vårdkontakter på Vårdguiden.se. Stödtelefon för äldre Vårdguiden på telefon Vårdguiden.se Öppet dygnet runt, året om Adresser och telefonnummer till länets vårdmottagningar Sjukvårdsrådgivning för barn och vuxna Artiklar om sjukdomar, hälso råd, behandlingar, läkemedel Information om vården i Stockholms län. Mina vårdkontakter kontakt med vården via internet Den 11 mars får Sverige ett nytt telefonnummer som vi kan ringa vid allvarliga olyckor eller kriser. Tanken är att avlasta 112, som är det viktigaste nödnumret. De som svarar på ska informera och lugna oroliga medborgare vid exem pelvis epidemier, oväder, översväm ningar, elavbrott eller andra kriser. Numret ska vara öppet dygnet runt, årets alla dagar. Vårdguiden nr

3 nr för Stockholms län Babben Larsson: Jag går igång på socker TARMCANCER Kiss i sängen Tidig upptäckt räddar liv när barnen inte blir torra Tänder borstning, stålar och tandagnisslan Innehåll nr Notiser 4 Tema tänder 5 minuter om dagen räcker 6 Vi som biter ihop 8 Dyrt strunta i tandvård 10 Sockerberoende finns det? 12 Babben Larsson: Suget är ingen vanlig hunger 14 När bakterierna slår tillbaka leva med multiresistenta bakterier 16 Sanningen om värktabletten 18 Var god och må bra volontärarbete ger lycka tillbaka 21 Följden av en puss om körtelfeber 22 Tarmcancer Undersökningen kan ha räddat mitt liv 24 Kiss i sängen när barnen inte blir torra 26 Bollkoll om testikelcancer 27 Aktuellt i vården Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon Vårdguiden nr Red: Trasiga tänder och hjälpande händer F ör ett par år sedan bet jag sönder en av mina kindtänder. Det var ingen rolig historia. Stora bitar av tanden lossnade. Veckan innan hade jag nämligen gjort en rotfyllning och den hade gjort tanden så skör att den inte höll ihop längre. Tandakut, ordinare tand läkare, tillbaka till specialisttandläkaren som rotfyllde, remiss till en annan specialisttandläkare som skulle se om tanden gick att återskapa med ny krona... I dag har jag fortfarande en trasig tand men en avsevärt tunnare plånbok. Även om man är uppväxt med både Karius och Baktus och Fluortanter kan tänderna börja gå sönder. Och då blir det förmodligen dyrt. Ett sätt att minska risken för det kan vara att teckna Frisktandvårdsavtal, en sorts tandförsäkring. Annars är det förstås de vanliga råden: Borsta morgon och kväll, använd tandtråd, glöm inte att gå till tandläkaren eller tandhygienisten då och då, och var försiktig med sockret. Det är annars mycket skriverier om socker nu. Men hur farligt är det egentligen och finns det någonting som heter sockerberoende? Läs om vad läkare och forskare anser och möt Babben Larsson som i många år brottats med sitt starka sug efter någonting sött. Spännande läsning på sidorna Många som tränar intensivt, i ett lag eller i en individuell sport, råkar ibland ut för överbelastningar och skador. Ofta vill man tillbaka till träningen så fort som möjligt igen och har inte riktigt tid att låta kroppen återhämta sig själv. Många tar antiinflammatoriska läkemedel i tron att de ska bota inflammationen. Men ofta försenar detta i stället läkningen, eftersom läkemedlet bara tar bort smärtan utan att bota inflammationen och den drabbade kanske återgår till träningen för snabbt. Läs sanningen om värktabletten på sidan 16. En sanning jag väldigt gärna vill tro på, är att vi blir gladare, rikare i hjärtat och mer tillfreds med oss själva genom att hjälpa andra. När vi delar ut en skål soppa åt en hem lös, hjälper en nyanländ flykting eller en vålds utsatt kvinna så känns det dessutom bra i själen! Det är ju fantastiskt hur vi är skapta att vi människor är sociala varelser som belönas när vi hjälper varandra. Jag tror på människan när det gör gott att göra gott! Anna Sjökvist Chefredaktör

4 tema Tänder 5 minuter om Det är allt du behöver ge dina tänder för att ha en god chans att slippa hål och tandlossning. Samt en mjuk tandborste, tandtråd och fluortandkräm. Och att låta bli att röka. TE X T JOHAN ÖBERG FOTO ULF HUET T Johanna Magnét på Folktandvården Rosen lund i Stockholm har arbetat som tand hygienist i 13 år. Varje vecka tar hon emot ett 30-tal personer, en del på rutinkontroll, andra för att de har bekymmer med tänderna. Det är tyvärr väldigt vanligt med tand lossning. Många av dem som kommer hit har det problemet. Tandlossning, parodontit, orsakas av bak terier som ger en inflammation i tandens fäste. Första tecknet är att tandköttet blöder när man borstar tänderna. Får inflamma tionen fortsätta blir tandfickorna djupare och till slut kan de tänder som drabbats lossna. Men det är inte bara tandhygienen som avgör. Parodontit är till viss del ärftligt, men rökning är en annan viktig faktor. Ja, tandlossning är avsevärt vanligare hos rökare. Och den börjar ofta redan före 40 års ålder, säger Johanna Magnét. Bästa sättet att skydda sina tänder både mot karies (hål i tänderna) och tandlossning är att borsta två gånger om dagen morgon och kväll. Tandborsten ska vara mjuk, efter som de hår da re kan skada både tandkött och emalj. Själva borsten får gärna vara ganska liten, så att den kommer åt runt omkring tän derna lättare. Många får problem med blottade tandhalsar. Det beror ofta på att de bors tat för hårt. Det finns många bra tandkrämer som hjälper mot ilningar i tandhalsarna. Själv använder jag eltandborste, den gör rent mycket bra. Fluortandkräm är också vik tigt. Fluor ger ökat skydd mot karies och kan faktiskt läka mindre kariesangrepp.tandtråd, tandstickor och mellanrumsborstar är ett viktigt komplement till borstningen. När man borstat klart ska man inte skölja 4 munnen med vatten direkt, för fluoret gör mer nytta om det får sitta kvar på tänderna. Det missar nog många, säger Johanna. Men borstar vi våra tänder tillräckligt bra? Två minuter är den gängse rekommenda tionen, och det är ganska länge. Många bors tar nog betydligt kortare tid än så. Jag har lagt märke till att det ofta ser sämre ut på insidan av tänderna än på utsidan, så det är smart att börja borsta på insidan. När man borstat klart ska man inte skölja munnen med vatten direkt, för fluoret gör mer nytta om det får sitta kvar på tänderna. att borsta rätt är inte svårt. Men var systematisk så att du inte hela tiden missar vissa områden. Johanna Magnét betonar ock så att man ska vinkla tandborsten en aning så att stråna kommer åt tandköttskanten. Yngre personer har oftast trängre mellan tänderna. Då är det viktigt att använda tand tråd eftersom tandborsten inte kommer åt över allt. Man bör göra rent mellan tänderna innan man borstar dem, så att fluoret sedan får vara kvar på tänderna. Av samma skäl bör man inte äta eller dricka strax efter tandborstningen. Tandtråd som fästs på en plastställning är ofta enklare att använda än en lös tråd. Har man lite glesare mellan tänderna fungerar små mellanrumsborstar eller tandstickor fint. Många känner nog igen sig i att det här fun gerar bra en tid efter det att man varit hos tandhygienisten och fått kloka förmaningar. Men att man sedan allt oftare fuskar med att göra rent mellan tänderna och nöjer sig med tandborstningen. Bäst är att göra det till en vana varje dag! Goda tandborstvanor bör förstås grund läggas redan i barnaåren. Men många låter barnen borsta själva alldeles för tidigt. Barn behöver få hjälp med att borsta tänd erna upp till elva års ålder. Först då har finmoto riken utvecklats tillräckligt. En variant kan vara att barnet borstar själv på morgonen och att man hjälper till att borsta på kvällen. Johanna Magnét anser att den som använder fluortandkräm inte behöver använda fluor sköljmedel. Och att de nu så hårt marknads förda antibakteriella sköljmedlen oftast inte behövs och i vissa fall till och med har visat sig vara skadliga. De innehåller ofta en hel del alkohol, vil ket kan torka ut munslemhinnan och ge sår eller sveda i munnen. Man ska också vara försiktig med bakteriedödande sköljmedel, eftersom vissa bakterier är bra att ha i munnen. De bak teriedödande sköljmedlen behövs bara vid vissa akuta inflammationer i munnen och då bör man ha rekommenderats att använda dem av tandvården. En vanlig del av en tandhygienists arbete är att ta bort tandsten. Tandsten är bakterie be läggning som inte borstats bort utan stelnat när den reagerat med saliven. Tandsten uppstår ofta vid eller under tandköttskanten. Tandstenens skrovliga yta gör det lätt för nya bakterier att få fäste. Då ökar risken för tandköttsinflammation, som i sin tur kan leda till tandlossning. Har man tandsten bör man helst gå till tandhygienisten en gång om året. n Vårdguiden nr

5 Mat, dryck och tänder dagen Du ökar risken för tandskador avsevärt om du småäter mel lan måltiderna. Mat som lätt fastnar i och mellan tänderna ökar också risken. Se upp med dolda socker fällor, till exempel i frukostflingor, fruktdrycker och smak satt fil och yoghurt. Kolhydraterna i maten omvandlas också till sockerarter som fräter på tänderna. Juice och sportdrycker är precis som kolsyrad läsk risk faktorer eftersom de är sura och fräter på tänderna. Färsk frukt fräter mindre på tänderna än juice. Borsta aldrig tänderna direkt efter att du ätit något surt. Då är emaljen lite uppluckrad och slits mer. Om du ändå måste borsta tänderna just då skölj först munnen med vatten eller ät exempelvis en ostbit innan. Om du vill äta glass, godis, kakor eller annat sött gör det helst i samband med måltider. Vi som biter ihop»

6 tema Tänder Enligt en svensk avhandling har antalet människor som pressar eller gnisslar tänder fördubblats på bara 20 år. Och problemet är nästan tre gånger vanligare bland kvinnor. TE X T JOHAN ÖBERG foto ulf huett Vi som biter ihop Undersökningen gällde personer mellan 20 och 40 år. De fick dels svara på ett fråge formulär om sina besvär, dels fick de tänder na undersökta. Enkätsvaren och tandunder sökningarna visade samma sak: Problemet var dubbelt så vanligt år 2003 som år Var åttonde svensk får problem med tänder och käkar för att de gnisslar tänder eller pres sar ihop dem. Det viktigaste skälet är säkerligen den ökade stressen i samhället. Men både patien ters och tandläkares benägenhet att registrera problemen kan också ha ökat, säger Britt Hedenberg Magnusson, klinikchef vid avdel ningen för bett f ysiologi på Eastmaninstitutet, en specialisttandvårdsenhet inom Folktand vården i Stockholm. Om du vaknar med spänningshuvudvärk, ömma käkar och ömma tänder kan det bero på att du gnisslar eller pressar tänderna när du sover. Den som gnisslar tänder sliter sakta ner dem, vilket skadar emaljen och till slut mer av tänderna. Men slitningen går relativt sakta, och innan tänderna skadats har man sällan några besvär. Möjligen kan man känna sig lite stel i käkarna, ungefär som i muskler na efter ett trä ningspass, och tänderna kan kännas lite ömma. Tandgnissling är normalt om det förekommer då och då, och det är inte alltid nödvändigt att göra något åt det. Det är till exempel helt na t ur ligt att barn gnisslar 6 tänder när de nya tänderna växer fram. Det här oroar ofta föräldrarna, men är helt ofarligt för barnet. Om man pressar ihop käkarna ofta och länge drabbas man snart av smärta och spän ningshuvudvärk. Käkmusklerna blir spända i ett statiskt läge och man kan få kroniskt ont i käkleder och tuggmuskler. Man kan även få svårt att gapa normalt och skador på käkleds disken, vilket orsakar ett knäppande ljud när man rör käkarna. Det sistnämnda fenomenet är så vanligt att ungefär en tredjedel av oss alla här i landet är drabbade. Kraften när man pressar ihop käkarna kan vara så stor att man skadar sina egna tän der. Om bitar lossnar eller tänderna spricker kan det i sin tur leda till infektioner i tand nerven. Då måste man rotfylla, och trasiga tänder kan behöva ersättas med kronor, im plantat eller bryggor. Gnisslar man tänder eller pressar ihop käk arna hårt när man sover kan en bettskena av plast förhindra skador. Skenan fördelar kraft en i käkarna jämnt över tandraden, och den som gnisslar sliter ut skenan i stället för tän derna. Det gäller bara att man verkligen använ der sin skena. Känns den inte bekväm måste man få den justerad. Bettskenor som man kan få hos sin tand läkare är individuellt anpassade och juster ade så att tuggmuskulatur och käkleder avlastas. Skenan fungerar dels som skydd mot tand skador, dels kan den hjälpa mot smär t a och funktionsstörning i tuggapparaten. Dessa skenor kan användas i många år och går att justera vid förändringar, till exempel nya lagning ar eller kronor. Skenorna som man kan köpa på apotek eller internet finns bara i en storlek och passar därför inte alla. Dessa skenor täcker inte alla tänder, vilket innebär en risk för att tänder flyt t ar på sig och att bettet förändras. Dess utom kan det vara svårt att forma skenan så att den passar. Den går inte heller att justera i efterhand. Vill man använda en sådan skena rekom menderar vi den endast för akut behandling Vårdguiden nr

7 Var åttonde svensk får problem med tänder och käkar för att de gnisslar tänder eller pressar ihop dem. under en kortare period, upp till en månad. Vi rekommenderar den inte om man är under 18 år, eller om man har smärta i ansiktet eller en störning i käkens funktion, säger Britt Heden berg Magnusson. När man sover är man förstås inte medveten om hur man spänner sig. Men många har de här besvären även när de är vakna. Man kan ske biter ihop dagtid, exempelvis när man koncentrerar sig, är upp rörd, arg eller stressad. Då måste tandvården göra patienten medveten om vad som ligger bakom proble met och jobba med avslappningsträning. Tänderna i över- och underkäken ska normalt bara vara i kontakt med varandra knappt en halv timme per dygn när man tuggar. I vilo läge ska de inte ha någon kontakt. Men man kan få tandskador av andra skäl också. Lagade tänder är ofta försvagade, sprick er lättare och flisor kan lossna. Har tan den stora lagningar som ofta går sönder är den bästa behandlingen en krona ovanpå tanden som först måste slipas ner. Har man förlorat en tand kan man ersätta den med ett implantat, där en skruv får växa fast i käkbenet. Efter en tid sätter man sedan på en artificiell tand. Det här är dyrare än en brygga, men gör mindre skada på övriga tänder än en brygga som måste fäs tas vid tänderna på var sida om den tappade tanden. Om man inte åtgärdar tappade tänder vil ket för en del är en ren kostnadsfråga får man ty värr ofta mer problem: Enstaka luckor medför oftast inga pro blem, men har man flera luckor kan tänderna börja vandra i munnen och hela bettet kan för ändras. Dessutom blir belastningen på de tänder som finns kvar större, vilket ökar risken för sprickor eller spänningshuvudvärk. Den som har förlorat många tänder kan dess utom få allvarliga problem med att äta. Detta kan leda till problem med matsmält ningen, och ibland till undernäring, främst hos äldre personer. Ny svensk forskning visar också ett samband mellan svårigheter att tugga maten och ett minskat flöde till hjärnan, något som tydligt kan bidra till demens sjukdomar. n Dyrt att strunta i tandvård» Vårdguiden nr

8 tema Tänder att strunta i tandvård Har du ont om pengar är risken stor att du också har sämre tandhälsa. Tandvård kostar och ju längre man väntar, desto dyrare blir det. TE X T KERSTIN OT TERSTÅL Hösten 2012 kom rapporten När tänderna får vänta från Försäkringskassan. I den kunde man läsa att de allra flesta i lan det, cirka 80 procent av befolk ningen, går till tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Men en av fem hade inte besökt tand vården de senaste tre åren. Ett skäl att inte gå till tandläk are är att man helt enkelt tycker att man har god tandhälsa och därför gärna spar in den utgiften. Det här är ganska van ligt bland unga som nyligen slutat få fri tandvård. Men en grupp gick inte till tandläkare trots att de hade be hövt det. Den vanligaste orsaken var att man inte ansåg sig ha råd. Undersökningen visade att det bland unga, låginkomsttagare, lågutbildade, utlandsfödda och ensamstående var vanligare att avstå från besök hos tandvården. För dig som har ansträngd eko nomi kan frisktandvård vara ett tips. Det är ett slags avbetal ningstandvård som Folktand vården har lanserat. Beroende på hur ditt behov av tandvård ser ut kostar det från cirka 50 kronor i månaden och uppåt. För det får 8 du vanlig bastandvård under två år. Till bastandvård räknas kon troller, lagning av hål, rotfyll ning, utdragning av tänder och enstaka kronor. Vill du hellre gå till en privat tandläkare kan du höra dig för om en avbetalningsplan för din tandvård. Och glöm inte att använda ditt tandvårdsbidrag! Tandhälsan är ojämnt fördelad i länet. Det är till exempel van ligare med hål i tänderna bland barn och ungdomar som är födda i länder utanför Europa. Ett pro jekt som kan ändra på detta är Stop Caries Stockholm. Det drivs av Stockholms läns lands ting och syftar till att förbättra tandhälsan hos de allra yngsta barnen i de områden där man tidigare har sett att barnen har fler hål i tänderna. Genom att kalla barnen mycket tidigt vill man nå både barn och föräldrar med förebyggande tandvård, kos tråd och information om hur viktigt det är med en god tandhälsa. n Mer information Forsakringskassan.se sök på socialförsäkringsrapport Frisktandvård: Läs på Folktand vardenstockholm.se/priser. Foto: / Sca npi x Dyrt Tandvård akut Om din tandläkare inte kan ge dig en akuttid, finns det tre mottagningar som tar emot även på helger: Distriktstandvården Drottninggatan, Drottninggatan 65 Tel: A kuttandvården S:t Eriks sjukhus, Polhemsgatan 48 Tel: Det finns även andra mottagningar i Stockholm som tar emot akut. CityAkuten Tandvård, Olof Palmes Gata 13 A Tel: Ring Vård guiden och fråga. Tandvårdsstöd För alla: Från den 1 juli det år du fyller 20, till och med 29 års ålder, får du ett allmänt tandvårdsbidrag på 600 kronor vartannat år. Försäkringskassan har hand om detta bidrag, och du får ut det när du går till en tandläkare eller tandhygienist, som skickar en del av sin räkning till Försäk ringskassan. Mellan 30 och 75 års ålder är tandvårds bidraget 300 kronor vartannat år. Över 75 år är tandvårdsbidraget åter 600 kronor vartannat år. F ör alla över 20 år gäller också ett högkostnadsskydd, som innebär att du bara behöver betala 50 procent av tandvårds kostnader mellan och kronor och 15 procent av kostnader över kronor. För särskilda grupper: Personer som behöver varaktig och omfattande vård, ofta äldre och dementa personer, och personer som vårdas enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kan få nödvändig tandvård och även uppsökande verksamhet. Kom munens biståndsbedömare bedömer behovet. För patienter med vissa sjuk domar ingår tandvård som en del i sjukdomsbehandlingen. Det kan exempelvis handla om tandskador i samband med epileptiska anfall. I de flesta av dessa fall krävs läkarintyg. Patienter som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som kan medföra sämre tandhälsa, kan sedan januari 2013 få ett Fem frågor om tänder Min ettåring vill inte borsta tänderna. Hur får jag honom att öppna munnen? Försök göra tandborstningen till en lustfylld vana. Som förälder får man vara lugn, metodisk och envis. Sjung gärna när du borstar barnets tänder, eller berätta en rolig saga så att barnet ser fram emot tandborstningen. Borsta gärna tänderna när barnet ligger på skötbordet. Man måste inte vara i badrummet, barnet behöver inte skölja eller spotta. Använd en mjuk, liten tandborste. Vårdguiden nr

9 Il l : Peter Bigesta ns/ se jämför priser på nätet Foto: Bengt Olof Ol sson/ Sca npi x Folktandvården har prislistor för de flesta behandlingar, se tand var den stockholm.se. Även privata tandläkare redovisar sina prislistor på internet i allt större utsträckning. Om du inte hittar prisuppgifter kan du alltid ringa och fråga. Du har rätt att få en prisuppgift innan du bokar tid hos tandläkaren. Om du har en ansträngd ekonomi & bidrag särskilt tandvårdsbidrag till förebyg gande behandlingar. Detta bidrag är 600 kronor per halvår. Många av dessa patienter lider av muntorrhet på grund av läkemedel. Mer informa tion på Försäkringskassans webbplats. kan du alltid be att få dela upp tandvårdsräkningen på flera månader. Men fråga om detta innan du besöker tandläkaren. Oavsett vad du ska göra med tänderna kan du alltid be om prisuppgift hos olika tandläkare. En vanlig undersökning hos tandläkare kostar från cirka 700 kronor och uppåt; hos tandhygie nist från cirka 600 kronor och uppåt. Tips! Innan du ska gå med ditt barn till tandläkaren för första gången, kan ni se filmen om Gabriel Groda som går till tandläkaren på Gratis för barn och unga För barn och unga är tandvården kostnadsfri, både hos Folktand vården och hos privata tandläkare. Det gäller till och med den sista december det år du fyller 19. P ersoner som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför att de har mycket svårt att sköta sin mun hygien, kan sedan januari 2013 få viss tandvård till samma taxa som vanlig läkarvård. Främst gäller det neurolog iska och reumatologiska sjukdomar och svår psykisk funktionsnedsättning. En stor grupp är patienter med kvar var ande symtom efter stroke. För att få detta tandvårdsstöd krävs läkarintyg enligt särskild blankett. ALS-patienter är undantagna och kan använda ett van ligt läkarintyg. Patienten får ett speciellt kort som berättigar till viss tandvård till samma kostnad som läkarvård. z Foto: l en a gr a nefelt/ johnér Är fluor verkligen bra? Jag har hört att det är giftigt. Fluor i tandkräm, munskölj eller tabletter är mycket effektivt mot hål i tänderna. Så länge man använder fluormedlen så som tandläka ren rekommenderar och gör som det står på förpackningen finns det ingen risk för biverk ningar eller förgiftning. Jag är rädd för att gå till tandläkar en. Finns det någon hjälp att få? Numera anlitar till exempel Folktandvården i Stockholm terapeuter som använder kognitiv beteendeterapi, KBT, för att behandla tandvårdsrädsla. Privata tandläkare har ofta särskilda tandvårdsteam som tar hand om rädda patienter. Läs mer på Vårdguiden.se/tandvardsradsla Vad gör jag om jag slår ut en tand? Vilka får tandreglering? Om du har en tandläkare du brukar gå till, ring och be att få komma få fort som möjligt. Har du ingen tandläkare, kontakta en akuttandklinik. Tvätta tanden i vatten eller saltlösning. Försök sätta dit tanden igen. Går inte det kan du an tingen lägga den under tungan eller i ett glas mjölk medan du åker till tandläkaren. Tanden får inte torka ut. Saliv eller mjölk går lika bra. Oftast är det barn mellan 8 och 16 år som behöver tandreglering. Barnets tandläkare gör en första bedömning. Om tandläkaren bedömer att en specialist på tandreglering bör se barnets tänder remitterar han/hon till denne. Denne avgör om tandreglering kan genomföras på landstingets bekostnad. I så fall får barnet ett brev med erbju dande om behandling, som då är gratis. Vårdguiden nr

10 Sockerberoende Kan man bli beroende av socker? Det beror på vem du frågar, men också på vem det gäller. TE X T GUNILLA ELDH FOTO SUSANNE WALSTRÖM Här kan du få hjälp Vänd dig i första hand till din vårdcentral där det kan finnas personal som använder metoden Motiverande samtal (MI) som kan hjälpa dig att ändra dina vanor. Även KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig vara ett effektivt redskap när det gäller just livsstilsförändringar. 10 Vårdguiden nr

11 finns det? H ör du till dem som ofta känner dig su gen på något sött och har svårt att stå emot? Det första du bör göra är att för söka få grepp om hur du reagerar på socker och varför. Socker har nämligen en unik förmåga bland våra födoämnen. Det påver kar hjärnan på liknande sätt som många beroende framkallande ämnen. Det är forskarna ense om idag. Däremot är inte alla med på att kalla extremt sockersug för beroende. En del talar hellre om missbruk eller en form av ätstörning. Man kan säga att sockerberoende är ett milt beroende, men för vissa individer kan det vara väl så starkt. Skillnaden mellan olika individer beror framför allt på ärftliga faktorer, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala Universitet. Godis ger lyckorus Vad är det som händer i hjärnan när vi äter sock er? Varifrån kommer själva njutningen? När du äter något sött reagerar sinnescellerna i din mun. Massor av små mottagare skickar sig nalerna vidare upp till din hjärna. Budskapet är att det snart kommer sockermolekyler via blodet. Redan det löftet utlöser en känsla av välbehag, samtidigt som du nu blir riktigt sugen. Forskarna kallar det Second Meal-effekten det du äter bestämmer vad du vill äta härnäst: Socker föder sockersug. En bit godis spjälkas snabbt i matsmältnings apparaten och snart är sockermolekylerna ute i blodet. Blodsockret skjuter i höjden, vilket i sin tur ger ett insulinpåslag. Insulinet är det hormon som ser till att sockret i blodet kan tas upp av kroppens celler. När insulinet gör sitt jobb och blodsockret sjunker, känner du dig inte på topp längre. Strax börjar jakten på något sött som kan återställa känslan av välbehag. Det här kallar forskarna för Second Meal-effekten. Det du äter bestämmer vad du vill äta härnäst: Socker föder sockersug. Man vill så snabbt som möjligt få tillbaka känslan av eufori (lyckorus) som sockret ger. En del personer har en ökad känslighet som gör att de upplever de här svängningarna väldigt starkt, säger Fred Nyberg. Liknar måttlig alkoholabstinens Sockrets effekt på humöret och välbefinnandet är en tvåstegsraket: Först frisätts endorfin, vilket i sin tur leder till att signalsubstansen dopamin ökar. Droger som kokain påverkar däremot hjär nans euforicentrum direkt. Det är den neurobio logiska förklaringen till att syltkakor inte är lika beroendeframkallande som kokain. Ändå beskri ver många sitt sötsug som en besatthet och kan göra nästan vad som helst för att stilla begäret. Att ge sig ut i mörkret på folktomma gator i jak ten på smågodis eller en chokladkaka är vardags mat för den som har ett allvarligt sötsug. Att inte få något sött när det sätter in kan leda till huvud värk, humörsvängningar, irritation och rastlöshet. Symtomen liknar måttlig alkoholabstinens, men generellt är alkoholabstinensen avsevärt starkare än vid sockersug, säger Fred Nyberg. Är socker farligt? Överkonsumtion av socker kan tyckas mindre allvarligt för hälsan än de skador som alkoholmiss bruk och andra droger orsakar på kropp och själ. Men långvarig överkonsumtion av socker leder inte bara till dåliga tänder, utan kan också leda till övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Vi har aldrig tidigare ätit så mycket socker som vi gör idag 60 kilo per person och år! Bara sedan 1970-talet har konsumtionen per person ökat med hela tio kilo. Vi dricker stora mängder läsk och äter mer godis än någonsin, samtidigt som mycket av färdigmaten innehåller smakförstärk are som glukossirap, fruktossirap, maltos och an dra dolda former av socker. Sötsuget uppstår när blodsockerkurvan åker berg-och-dalbana. Därför är det viktigt att lägga om matvanorna så att blodsockret blir stabilt. Det får du genom att äta regelbundet och dra ner på socker och andra snabba kolhydrater som finns i bland annat vitt bröd, vitt ris, pasta och färdigmat. n Minska sötsuget En rejäl frukost som främst består av protein och fett minskar behovet av något sött vid fikapausen på jobbet. Om du börjar dagen med en ostomelett eller avokado på fullkornsbröd äter du också mindre resten av dagen, säger Martin Ingvar, läkare och hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Om du i stället väljer rostat bröd med marmelad, frukostflingor med mjölk och ett glas juice, är sockercirkusen igång. Om du matar din hjärna med socker vill den snart ha mer. Han ordinerar också sockerfritt mellanmål och lunch utan ris eller pasta. Då faller du inte lika lätt för frestelser som doften av nybakta bullar eller nygräddad pizza. Den som rör sig mycket tål mer snabba kolhydrater än den som har ett stillasittande jobb och inte är aktiv på fritiden, påpekar han. En halvtimmes joggande om dagen är också ett effektivt sätt att minska sötsuget. Det beror bland annat på att motion frigör endorfiner i hjärnan och ger en kick på liknande sätt som socker, säger Martin Ingvar. En del blir kvitt det värsta sötsuget på bara ett par veckor medan andra får kämpa med problematiken i många år. Det beror bland annat på att hjärnans belöningssystem är olika känsligt hos olika individer. Om du reagerar starkt på socker gör du bäst i att fortsätta avstå från snabba kolhydrater och situationer som triggar sötsuget, säger Martin Ingvar. n Babben Larsson om känslan bakom suget» Vårdguiden nr

12 Jag minns inte min första fylla, men däremot har jag ett skarpt minne av min första chipspåse. Samma känsla var det att äta rostat bröd med smör och marmelad. Det är helt uppenbart vad mitt belöningssystem går igång på. Det säger den folkkära artisten Babben Larsson, gotländskan som får oss att skratta åt våra svagheter, ofta med hjälp av självironi. TE X T GUNILLA ELDH FOTO SUSANNE WALSTRÖM Suget är ingen vanlig hunger Min ämnesomsättning är kvar på sten åldern. Den är 1.0, inte upp graderad över huvud taget. Jag tål inte moderna livsmedel, skrattar hon. Babben förstod för länge sedan att hon måste försöka få stopp på sitt okontrollerade ätande, men då visste hon inte att det var mat som inne håller socker och raffinerat vetemjöl som hon inte mådde bra av. Jag kände att mitt sug inte hade med van lig hunger att göra, men jag kunde inte själv sätta fingret på hur det fungerade. Från sjukvården fick hon bara läkemedel mot fetma, och dem slutade hon ta efter att ha läst om biverkningarna. I slutet av 1990-talet fick Babben höra talas om en privat kursgård som erbjöd behandling mot sockersug. Där fick hon lära sig hur sockret påverkar både kroppen och psyket, och fick hjälp att hantera suget. Jag förstod varför socker gör mig mer stressad, att jag känner mig allmänt orolig och får svårare att fokusera. Hjärnan blir helt en kelt upptagen av när den ska få påfyllning. Den nya kunskapen krävde mer planering: Egen matlåda, fasta mattider och daglig mo tion. Hon undvek inte bara socker, utan även 12 allt som innehöll snabba kolhydrater, som vitt bröd, vitt ris, pasta, potatismos och pizza. I nästan tre år gick det som på räls för Babben med de nya matvanorna. Det fungerade ända tills jag låg inne för en operation. Jag vaknade ur narkosen och kände mig hur sugen som helst! De var ju tvungna att ge mig dropp och det innehåller alltid socker. Sedan dess har det wobblat som Babben kallar det. En alkoholist behöver i regel bara fatta ett beslut om dagen: I dag ska jag inte dricka. Att avstå från fel mat kräver fem sex be slut per dag, menar hon. Det första beslutet måste du ta före fru kost, annars kommer blodsockret att åka upp och ner hela dagen. Om jag äter socker kan det ta en dag eller två innan suget mattas av och blodsockret blir stabilt igen. Babben har en personlig tränare på gymmet och gör kvällsgymnastik. När hon är hemma går hon alltid ut med hundarna. Motionen minskar suget. Dessutom plus sar jag mig själv med bra mat när jag har trän at. När du har tagit hand om dig själv och mår bra, vill du ju inte förstöra det med ett wiener bröd. Med tiden har hon lärt sig att lyssna till krop pens signaler. Hur känns det till exempel en halvtimme efter maten? Blev jag sugen, mår jag illa, är jag stoppmätt? Du måste lära känna dig själv, helt enkelt. Numera är hon också extra observant på det hon kallar för känslan bakom suget. När jag känner mig sugen, vad är det för andra känslor som också finns där? Är jag trött, känner jag mig ensam, arg eller uttråkad? En pusselbit till självförståelsen fanns i Bab bens barndomshem. Min mor åt mellan måltiderna. Hon gick i skåpen när livet blev lite motigt. Det känner jag igen. När det tar emot i skrivandet står jag plötsligt i köket och brer en macka. För Babben har brödet varit det allra svår aste att avstå ifrån, och det är också det som är inkörsporten till allt annat som hon helst inte ska äta, som godis och kakor. Kan jag bara låta bli brödet så klarar jag mig. n Vårdguiden nr

13 Vårdguiden nr

14 När bakterierna slår tillbaka Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika blir allt vanligare. Men vad innebär det att bära på multiresistenta bakterier? Och hur sprids de? TE X T KERSTIN OT TERSTÅL ILLUSTR AT ION KENNETH ANDERSSON S edan penicillinet började användas i vården på 1940-talet har vi fått många olika slags anti biotika läke medel som dödar bakterier. Anti biotika har räddat livet på många människor med svåra sjukdomar orsakade av bakterier. Men bakterierna har ett eget försvar de förökar sig snabbt, och för varje ny generation bakterier är det några få som utvecklar olika sätt att klara av antibiotikan. På så sätt bildas det med tiden stammar av bakterier som är motståndskraftiga eller resistenta mot anti biotika. Utanför Norden är problemet med mot ståndskraftiga bakterier större. När vi reser till andra länder ökar därför risken att vi får i oss sådana bakterier. MRSA resistenta gula stafylokocker De flesta av oss har gula stafylokocker på huden, i näsan eller svalget. För det mesta gör de ingen skada, men ibland kan de orsaka sår infektioner och bölder. Vid riktigt allvarliga fall kan bakterierna orsaka blodförgiftning eller infektioner i hjärtklaffarna. Oftast är det lätt att behandla sådana infek tioner med antibiotika. Men om de gula stafylo kockerna har blivit motståndskraftiga hjälper inte vanligt penicillin. Oftast räcker det med att man får använda andra antibiotikasorter. Ibland kan man behöva vårdas på sjuk hus i stäl let för att ta tabletter hemma. När gula stafylokocker blir motståndskraft iga kallas de MRSA (Methicillin-resistenta sta f ylokocker). Bakterier är bra Alla människor bär på bakterier. Vi har unge fär 1,5 kilo bakterier i tarmen. Vi behöver dem eftersom de bryter ner maten, och de är vikti ga för immunförsvaret. Vi har också bakterier på huden, i munnen och i luftvägarna. Du som har multiresistenta bakterier bär på dem som en del av dina vanliga bakterier. Det in nebär inte att du blir sjuk oftare. Den största risken med de motståndskraftiga bakterierna är att du kanske inte får rätt sorts antibiotika vid en infektion. Om du skulle få en infektion som orsakas av dina multiresistenta bakterier, kan det alltså bli svårare att behandla den. Bakterier som bildar ESBL ESBL är ett ämne (enzym) som en del bakte rier har utvecklat förmågan att tillverka. Bak terier som bildar ESBL blir mer motstånds kraftiga mot antibiotika. Bakterien E.coli, som alltid finns i våra tarmar, är den vanligaste bak terien som kan börja bilda ESBL. I exempelvis Thailand och Indien är tarmbakterier som bil dar ESBL mycket vanliga. Många som bär på ESBL-bildande bakte rier numera har förmodligen fått i sig dem med förorenad mat utomlands, säger Maria Pia Her gens, smittskyddssjuksköterska på Smittskydd Stockholm. Bakterierna kan finnas på råa, osköljda 14 fruk ter och grönsaker, i vatten och glass till och med isen i drinken kan innehålla de här bakte rierna. Oftast har man ingen aning om att ens tarmbakterier har fått den här egenskapen. Det är först om man får en infektion, till ex empel en vanlig urinvägsinfektion, och det Vårdguiden nr

15 Antibiotika bara när det verkligen behövs! Om vi använder för mycket antibiotika riskerar vi att bakteri erna utvecklar motståndskraft snabbare. Därför bör vi avstå från att ta antibiotika när det inte gör någon större nytta, till exempel vid lindriga infektioner i luftvägarna. När vi tar antibiotika påverkas och dödas också vår normala bakterieflora, som skyddar mot andra bakterier. Utan detta skydd kan de motståndskraftiga bakterierna ta mer plats. VRE svårstoppade bakterier En annan variant av motståndskraftiga bak terier är VRE, vancomycinresistenta entero kocker. I vanliga fall har vi dessa bakterier i tarmen och på huden kring ändtarmen och urinröret, utan att de är till besvär. Men en del enterokocker har blivit motståndskraftiga mot vancomycin, en typ av antibiotika som är mycket viktig för bland annat intensivvården. Dessa bakterier växer gärna i sår, kring urin katetrar eller nyinsatta proteser. Det betyder att nyopererade patienter, till exempel perso ner som har fått nya hjärtklaffar eller andra proteser i kroppen, löper risk att få svårbehand lade infektioner om de smittas av eller bär på VRE. Därför är det livsviktigt att man inom vården är noggrann med att rapportera alla fall av VRE-smitta. görs en odling av bakterierna som man kan få reda på att man har ESBL-bildande bakterier. En annan grupp som ofta kommer hem med ESBL-bildande tarmbakterier är de som legat på sjukhus utomlands. Bakterierna finns i tarmen. De kan bara spri das vidare om de kommer in i munnen via händ erna eller genom förorenad mat. Tvätta händerna noga med tvål och vatten efter toalettbesök, och självfallet även innan du lagar eller äter mat. Det är det viktigaste du kan göra för att hindra att bakterierna sprids, säger Maria Pia Hergens. Lev som vanligt Om du bär på multiresistenta bakterier kan du leva precis som vanligt. Du behöver inte be rätta det för någon i din omgivning. Men om du får en infektion och behöver behandlas med antibiotika, bör du för din egen skull be rätta det för din läkare. Då kan man göra en odling av dina bakterier så att du får rätt antibiotika. Och om du bär på MRSA är du skyldig att uppge det vid all kontakt med vården. Detta dels för att förhindra att smittan sprids i vård en, dels för att du ska få rätt sorts antibiotika. Det allra viktigaste är att hindra de multi resistenta bakterierna från att spridas i vården. Därför är hygien- och städreglerna strängare kring patienter som bär på multiresistenta bak terier och är inlagda på sjukhus. n Mer information Antibiotikaellerinte.se Smittskyddstockholm.se Smittskyddsinstitutet.se Vårdguiden nr

16 Sanningen om värktabletten Många tror att receptfria antiinflammatoriska läkemedel botar inflammationen vid en träningsskada. Men pillren lindrar bara det onda skadan försvinner inte för att smärtan gör det. TE X T ANNA BENDT / KERSTIN OT TERSTÅL foto ulf palm M otionärer tar ofta receptfria anti inflammatoriska läkemedel när de har skadat sig och har ont, i tron att de botar inflammationen som skadan har orsakat. Men det stämmer inte. Om du dövar smärtan med läkemedel och fortsätter att träna lika intensivt, kan det ta längre tid för skadan eller inflammationen att läka. Du kan känna igen en inflammation på några typiska tecken: Området blir varmt, svullet, rött och gör ont. Det kan vara svårt att böja exempelvis det inflammerade knäet eller fingret. Inflammationen är kroppens reaktion på en skada eller en infektion, och är en viktig del av läkningsprocessen. Vid en inflammation bildas många ämnen i kroppens celler för att bekämpa smittämnet eller se till att skadan läks. Ett av ämnena är prostaglandiner, som dels vidgar blodkärlen kring skadan eller infektionen, dels förstärker nervsignalerna i området. Prostaglandinerna ser till att vi får ont. Antiinflammatoriska läkemedel, som även kallas NSAID, verkar genom att minska mängden prostaglandiner. När du tar en anti inflammatorisk tablett tar du alltså bort de ämnen som gör att du känner smärta, men inte orsaken till smärtan. Det är viktigt att komma ihåg, eftersom många tror att de blivit bra när det inte gör ont längre. Om man då kör på och tränar som vanligt kan det leda 16 till att det tar längre tid för skadan att läka. Prostaglandinerna underlättar läkning en. När det gör ont att använda kroppsdelen tar man det automatiskt lugnare, vilket är bra för det skadade området, förklarar Carl-Olav Stiller, ordförande för Stockholms läns läke medelskommittés expertråd för smärtstillan de och antireumatiska läkemedel. Det tycks finnas en övertro på de här läke medlen på många håll, även inom vården, säger Jan Hasselström, allmänläkare på Stor vretens vårdcentral. Patienter med muskel inflammationer kommer ofta till oss från andra vårdgivare som har sagt gå till en läkare och be att få recept på antiinflammatoriska läkemedel. Men det finns inga belägg för att antiinflammatoriska läkemedel påskyndar läkningen vid belastnings- eller idrottsutlösta skador, som till exempel inflammation i en muskel eller ett muskelfäste. De här läkemedlen fungerar bäst mot inflammationer i leder, som vid reumatoid artrit, säger Jan Hasselström. Vid stukningar, inflammationer i muskel fästen eller överansträngda muskler har anti inflammatoriska läkemedel bara smärtlind rande effekt. Det första dygnet efter skadan bör man vila. Men där efter är rörelseträning oftast bästa sättet att läka själva skadan. Du kan stretcha, massera och röra dig så mycket du kan utan att överanstränga den skadade kroppsdelen. Om du har skadat dig och får en smärta som du inte vet vad den beror på, eller som inte går över, ska du vända dig till en vårdcentral. Om du tar antiinflammatoriska läkemedel under lång tid ökar även risken för biverk ningar. Ipren, Naproxen, Voltaren, Eeze och Treo är exempel på receptfria antiinflamma toriska värktabletter. De innehåller olika verksamma ämnen men har likartad effekt. Även biverkningarna är likartade, till exem pel ökad risk för magsår, hjärt- och njur problem. Använd inte receptfria värktabletter längre än två veckor och ta dem enligt rekom mendationerna i den bipacksedel som följer med läkemedlet. Tar du en högre dos ökar risken för biverk ningar. Likaså om du tar läkemedlen under en längre tid. Men håller man sig till rekom mendationerna är risken för biverkningar väldigt liten, säger Carl-Olav Stiller. Där emot kan det vara bra att veta att risken ökar om du tar flera olika läkemedel från den här gruppen samtidigt. Orsaken till att läkemedlen kallas anti inflammatoriska är att de i laboratorieförsök har visat sig påverka prostaglandinerna, som i sin tur spelar en viktig roll i den inflamma toriska processen. I och med att de har fått det bedrägliga namnet antiinflammatoriska har de kommit att användas för mycket, i fel sammanhang och på fel sätt, med onödiga biverkningar som följd. n Vårdguiden nr

17 Vårdguiden nr

18 Att hjälpa andra, utan egen vinning, känns inte bara bra i hjärtat. Det på verkar även kroppens belöningssystem, ger livet mening, sammanhang och lycka. Och gör världen lite bättre. TE X T JOACHIM STOKSTAD FOTO susanne Walström Det finns undersökningar som visar att mer än varan nan svensk jobbar ideellt. I snitt lägger de ner omkring 15 timmar per person och månad. Då räknar man även in exempelvis oavlönat arbete inom sport och idrott, föräldraföreningar och bostadsrättsföreningar men inte att passa barnbarn eller hjälpa sina gamla föräld rar. Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göte borgs universitet, har fördjupat sig i godhetens effek ter. Han har bland annat funnit studier som tyder på att våra liv blir mer meningsfulla om vi försöker göra något åt lidandet i världen. De som gör gott för andra blir statistiskt sett lyckli gare av det, säger han. Och alla kan göra något, menar han. I det lilla att vara omtänksam och generös mot personer som kor sar ens väg, eller i det stora att gå med i exempelvis Amnesty och arbeta för mänskliga rättigheter. Generositet ökar vår kapacitet Stefan Einhorn, cancerläkaren som år 2005 gav ut succé boken Konsten att vara snäll är inne på samma linje: Vårt be löningssystem aktiveras när vi hjälper andra vi mår bra och känner ett välbefinnande i hela kroppen, samma system som aktiveras när vi äter god mat eller har sex. Nya forskningsrön tyder på att det även kan hjälpa till att hantera och reglera stress. Det finns också forskning som visar att generositet ökar vår minneskapacitet, inlärningsförmåga, kreati vitet och förmåga att lösa problem. Dessutom, menar Einhorn, får den som gör en god gärning för andra uppskattning och vänlighet tillbaka. Och goda handlingar har en tendens att sprida sig som ringar på vattnet. Det finns så mycket man kan göra: hjälpa hemlösa, gamla, ensamma och flyktingar, följa med på sjuk besök, sitta i telefonjourer, nattvandra listan kan göras hur lång som helst. Vårdguiden har träffat fyra som hjälper andra. n 18 Tanvir Mansur (i mitten) har varit med och startat Soppkök Stockholm. Tillsammans med Fredrik Åkerlind (t v) och Kenneth Andersson (t h) delar han ut soppa till hemlösa. Vårdguiden nr

19 Jag har blivit mer ödmjuk inför livet»» Tanvir Mansur, 25 år, Soppkök Stockholm Vargavintern , då många hemlösa frös ihjäl, bestämde sig Tanvir Mansur och hans kompisar för att göra något. Det blev Soppkök Stockholm, som har varit igång sedan februari En gång i månaden bjuder de hemlösa på soppa och delar ut begagnade kläder. Men vi vill inte att det ska bli en välgörenhetsinstitu tion! Syftet är att synliggöra hemlösheten och påverka politiskt. Så soppköken är mer av en mötesplats, dit vi även bjuder in politiker. Hans drivkraft är att han anser det ovärdigt ett rikt land som Sverige att det finns hemlösa år Alla måste få ha någonstans att bo. Och Tanvir är förvånad över att inte fler engagerar sig. Varje liten insats är vik tig. En biltransport, en blogg, en kastrull soppa. Samtidigt gläds han åt att initiativet har spridit sig till flera städer i landet. För mig personligen har soppköket lärt mig mycket om människor och hur man kan påverka samhället. Det har också gjort mig mer öd mjuk inför livet. Det ger till fredsställelse att hjälpa, även om det inte är därför jag enga gerar mig i hemlösheten. n Det ger mig hopp»» Jenny Molin, 24, flyktingmentor och familjeåterförenare Jag blir arg över hur asylsökande och flyktingar behandlas i Sverige. Men ingenting blir bättre av att jag sitter och kokar framför teven. Därför bestämde jag mig för att göra något. Sedan två år är Jenny via Röda Korset flyktingmentor åt en flicka från Somalia. Vi träffas regelbundet. Tanken är att hjälpa integrationsprocessen på traven. Det har gått bra för henne hon har två jobb. Själv pluggar Jenny internationell hälsa och tycker att mentorskapet är ett bra komplement till all teori. Jag har fått unika inblickar i hur det är i hennes hemland. Det är också giv ande att få träffa andra som brinner för samma sak, det ger mig hopp. Jenny är också engagerad i arbetet med att hjälpa flyktingar som fått uppe hålls tillstånd i Sverige att få kontakt med familje medlemmar i utlandet så att de, i bästa fall, kan återförenas. Även det i Röda Korsets regi. n Vårdguiden nr »

20 » Fantastiskt att se människor växa!» En extremt givande hobby»»» Maria Berglund, 52 år, Alla kvinnors hus Lars Björkeholm, 66, besöks- och ledsagarservice Maria Berglund har arbetat ideellt för Alla kvinnors hus i sex år, ett par gånger i månaden. Hon stöttar kvinnor som utsatts för våld eller hot om våld i nära relationer. Maria sitter i tele fonjour eller har stödsamtal, enskilt eller i grupp. Jag var nyfiken på att jobba ideellt, att engagera mig i något som kändes angeläget. Det kan ibland vara tungt att möta personer som gått igenom jobbiga och svåra situationer, men samtidigt ger det mycket att kunna hjälpa och stödja. Det ger mig perspektiv och distans till saker och ting, får mig att reflektera över vad som är viktigt i livet. Att leva här och nu och att inte bara ta allt för givet. Vid stödsamtalen i grupper kan de utsatta kvinnorna också stötta varandra. Att inse att man inte är ensam om sina erfar enheter har ett värde i sig. Bara det att få prata med andra som förstår, som har varit med om liknande situationer, gör att självkänslan och själv förtroendet ökar. Maria tycker också att hon mår bra av att göra gott. Att kunna bidra till att människor växer, ofta bara genom att lyssna och finnas till hands, är fantastiskt! n Jag rycker in när samhället inte räcker till, säger Lars, som sedan år 2000 hjälper äldre och personer med funktionsnedsättning att exempelvis ta sig till och från sjukhus. Men det blir inte bara ledsag ande, jag går hem till ensamma äldre och spelar spel, läser, hjälper dem att ta kontakt med myndig heterna och så dant. Och med åren har min människokännedom gjort att jag ofta lyckas para ihop till exempel två damer som tidigare inte känt varandra. När det klickar det är en känsla som nog är jämförbar med att göra hole-in-one! Lars ser sitt ideella arbete som en extremt givande hobby. Här får jag mer uppskattning varje dag än vad jag fick i mitt yr kesl iv. År 2005 drog Lars även i gång en fixargrupp som hjälper äldre med prak tiska bestyr i hemmet. Båda verksamheterna sker i Röda Korsets regi. n 20 Vill du också göra en insats? Volontärbyrån volontarbyran.org här kan organisationer och institu tioner annonsera efter frivilliga. Du hittar volontäruppdrag för bland andra Stockholms stadsmission, Röda Korset, Stockholms stad, tjej jourer, brotts offerjourer med flera. Röda Korset redcross.se organise rar många typer av volontärjobb, till exempel läxhjälp, träning i svenska, stå i second hand-butik, hjälpa äldre. Vårdguiden nr

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Du nalkas ljuva sommar Så är den äntligen här igen sommaren med ljus, värme och tid för avkoppling.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT VITARE TÄNDER FAKTA OM NYA iwhite INSTANT Ett pressmaterial från Actavis. Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis. Tel: 08-13 63 74, mobil: 070-384 10 04 e-post: SHedman@actavis.se Pressbilder

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se

Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre www.maxadinfettforbranning.se 1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över

Läs mer

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar Frågor och svar om Tandreglering våra egna specialister inom Tandreglering svarar Innehållsförteckning: 1. Bra att veta inför tandreglering Vad är tandreglering? Kan tänderna flyttas hur som helst? Finns

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer