KUNGLIGA OPERANS årsredovisning 2005

Transkript

1 Kungliga Operan AB, Box 16094, Stockholm. Org nr Telefon: , Telefax: KUNGLIGA OPERANS årsredovisning 2005

2 Teaterchefen inleder I centrum för Kungliga Operans verksamhet står självfallet det konstnärliga resultatet. Det har sagts förut och förtjänar att upprepas att alla vi som på olika sätt är involverade i verksamheten arbetar mot ett och samma mål: kvällens föreställning, dvs det vi presenterar för publiken, vår främsta medskapande kraft. Lördagsmatinéer är samtidigt ett viktigt sätt att nå en publik, i synnerhet den som kanske inte alltid har möjlighet att se våra kvällsföreställningar. Ett annat är att vi under året prövat att spela på söndagar. Särskilt glädjande är givetvis att antalet föreställningsbesökare visat på fortsatt bra utfall jämfört med tidigare år. Ny musikdramatik har alltid varit en angelägenhet för Operan som nationalscen. I år kändes det extra angeläget att det var en svensk helaftonsbalett med originalmusik (av Georg Riedel och Stefan Nilsson) som fick urpremiär på stora scenen. Vi får därvidlag faktiskt gå tillbaka till 1950-talet för att hitta något liknande som just Pippi Långstrump, Pär Isbergs balett som lockade besökare ur alla ålderskategorier. I sammanhanget bör Operans satsning på Barn- och ungdomsprogrammet särskilt lyftas fram. Inom ramen för denna verksamhet ryms bl a skolvisningar, skolprojekt och publikintroduktioner för barn. urpremiär var det också på Matjash Mrozewskis Dreamland, ett verk som ingick i en trippel med nypremiären på Nils Christies Before Nightfall och Nacho Duatos Por vos Muero. Ny koreografi innebar NOKO, ett nordiskt samarbetsprojekt och det första i sitt slag med de fyra stora nordiska danskompanierna. I möten med fyra nordiska koreografer utforskade Kungliga Baletten den moderna dansens uttryck i föreställningar på Dansens Hus. Den stora satsningen på en ny Ring är en händelse som ger eko långt utanför Sveriges gränser. Under året inleddes Wagners operatetralogi med Rhenguldet, den första av fyra delar i Nibelungens ring i regi av Staffan Valdemar Holm. Ringen uppförs i sin helhet från och med under titeln 2xRavel sammanfördes Spanska timmen och Barnet och spökerierna, en exklusiv premiär på Maurice Ravels båda kortoperor. Nyuppsättning var också Tjajkovskijs älskade Eugen Onegin och Puccinis efterlängtade Manon Lescaut. Stor uppmärksamhet fick också nypremiärer som Strauss-operorna Capriccio och Salome, Verdis Don Carlos, Bellinis Norma samt Mozarts Figaros bröllop och Trollflöjten (sistnämnda med nypremiär på nyårsafton inför stundande Mozart-år). Baletten hade nypremiärer på moderna klassiker som John Neumeiers Peer Gynt och inom den gemensamma titeln Eldfågeln rymdes inte bara Stravinskijs musik till Alexei Ratmanskys koreografi, utan också nypremiärer på Per Jonssons Schakt och Ulysseus Doves Dancing On The Front Porch Of Heaven. Vid sidan av föreställningarna på Stora scenen presenterades kammarmusik inom ramen för den under senare år omfattande verksamheten med lunchkonserter. Konsertanta framföranden på innehåll Teaterchefen inleder 1 Produktioner 2 Balett Stora scenen, Opera Stora scenen, Konserter, turnéer och övriga arrangemang, Förvaltningsberättelse 22 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 34 Noter och stipendiestiftelser 36 Revisionsberättelse 39 Föreställningsverksamhet och besökare 40 Kalendarium 43 Styrelse och personal 46 turné är ett sätt att nå en publik utanför huvudstaden i år framfördes Donizettis Kärleksdrycken med Norrköpings Symfoniorkester. Kungliga Hovkapellet flyttade utanför operahuset för att ge konserter i Rikssalen, Kungliga Slottet. Som en upptakt till Ringen gavs dessutom en välbesökt Wagnerkonsert i Vitabergsparken, i samarbete med Stockholms Parkteater. sist men inte minst måste framhållas det fortsatta samarbetet med SR/P2 som under året sände sex föreställningar och en konsert ur vår repertoar en värdefull möjlighet att nå publik i hela Sverige. Anders Franzén, Teaterchef & VD 1

3 PRODUKTIONER balett Dreamland Eldfågeln FOTO: UNN TIBA Anna Valvev och Jan-Erik Wikström, Dreamland Before Nightfall nypremiär Koreografi: Nils Christe. Musik: Bohuslav Martinu (Dubbelkonsert för två stråkorkestrar, piano och pukor). Assistent: Annegien Sneep. Iscensättning: Agneta Stjernlöf- Valcu. Scenografi och kostym: Keso Dekker. Ljus: Joop Caboort. Solist: Anna Buchenhorst, piano. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Josep Caballé-Domenech. Dansare: Gina Tse, Nikolaus Fotiadis, Eva Nissen, Anna Valev, Christian Rambe, Katja Björner, Andrej Leonovitch, Nathalie Nordquist, Jan-Erik Wikström, Sarah Medley, Joakim Stephenson, Shinobu Sakaguchi, Erik Johansson, Katariina Laitakari, Irina Laurenova, Sebastian Michanek, Sandra Gerdin, Olaf Kollmannsperger, Shinobu Sakaguchi, Andy Rietschel, Olof Westring och Johannes Öhman. Por Vos Muero sverigepremiär Koreografi: Nacho Duato. Iscensättning: Tony Fabre, Eva López Crevillén. Spansk musik från och 1600-talet framförd av La Capella Reial de Catalunya under ledning av Jordi Savall. Text: Garcilaso de la Vega läst av Miguel Bosé. Scenografi och kostym: Nacho Duato. Ljus: Nicolás Fischtel. Dansare: Marie Lindqvist/Nathalie Nordquist, Katariina Laitakari, Jeannette Diaz-Barboza, Jacqueline Coombs, Eun Sun Jun, Nathalie Perriraz, Sebastian Michanek, Alexander Nikolaev, Anders Nordström, Andrey Leonovitch, Hugo Therkelson, Göran Svalberg. Jenny Nilson, Eldfågeln Dreamland urpremiär Koreografi: Matjash Mrozewski. Scenografi och kostym: Yannik Larivée. Ljus: Martin Säfström. Musik: Aaron Copland (klarinettkonsert). Solist: Staffan Mårtensson, klarinett. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Josep Caballé- Domenech. Dansare: Katja Björner, Jenny Nilson, Anna Valev, Sarah Medley, Gina Tse, Nikolaus Fotiadis, Erik Johansson, Joakim Stephenson, Olof Westring, Jan-Erik Wikström, Johannes Öhman. PREMIÄR: 4 NOVEMBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 8 ANTAL BESÖKARE: FOTO: MATS BÄCKER Schakt Koreografi: Per Jonsson. Musik: Peter Bengtson. Instudering: Håkan Mayer. Scenografisk idé: Per Jonsson. Scenografi och kostym: Inger Arvidsson, Kristina Berg, Åsa Persson-Lowden. Ljus: Yvonne Brosset. Dansare: Alexander Nikolaev, Anders Groth, Hans Nilsson. Dancing On The Front Porch Of Heaven Odes To Love And Loss Koreografi: Ulysses Dove. Scenografi: Jorge Gallardo. Ljus: Björn Nilsson. Musik: Arvo Pärt (Cantus In Memoriam Benjamin Britten). Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Graham Bond. Dansare: Marie Lindqvist, Göran Svalberg, Anna Valev, Brendan Collins, Judith Simon, Olof Westring. Eldfågeln Koreografi: Alexei Ratmansky. Originallibretto: Michel Fokine. Scenografi och kostym: Marie í Dali. Ljus: Linus Fellbom. Musik: Igor Stravinskij. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Graham Bond. I rollerna: Eldfågeln: Katariina Laitakari. Prinsessan: Anna Valev. Prins Ivan: Sebastian Michanek. Kasjtjej: Christian Rambe. Prinsessor: Susanna Englund, Katarzyna Kucharska, Jeannette Diaz- Barboza, Nathalie Perriraz, Eun Sun Jun, Jacqueline Coombs, Sarah Medley, Karin Sundgren, Nelli Korpela, Magdalena Irigoyen, Betina Marcolin, Kristina Oom, Kate Lind af Hageby. Kungliga Baletten. PREMIÄR: 19 FEBRUARI 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 5 ANTAL BESÖKARE:

4 Pascal Jansson och Marie Lindqvist, White Lead NOKO NOrdiska KOreografer Dansens hus 5 is a perfect number urpremiär Koreografi: Ina Christel Johannessen (Norge). Scenografi och ljus: Steven Scott. Kostym: Katrine Tolo. Musik & musiker: Martin Horntveth. Dansare: Gunnlaugur Egilsson, Nikolaus Fotiadis, Henrik Pettersson, Christian Rambe, Joakim Stephenson, Johannes Öhman. White Lead urpremiär Koreografi: Kim Brandstrup (Danmark). Scenografi och ljus: Steven Scott. Kostym: Craig Givens. Ljud: Lars-Göran Ehn. Musik: Johann Sebastian Bach (Svit för violoncell nr. 2 d-moll). Solist: Leo Winland, violoncell. Dansare: Marie Lindqvist, Pascal Jansson, Jeannette Diaz-Barboza, Katja Björner, Gina Tse, Erik Johansson, Hugo Therkelson Chinese Objects urpremiär Koreografi: Susanna Leinonen (Finland). Scenografi och ljus: Steven Scott. Kostym: Erika Turunen. Musik: Kasperi Laine. Dansare: Jeannette Diaz-Barboza/ Katariina Laitakari, Alexander Nikolaev. Nötknäpparen Koreografi: Pär Isberg. Musik: Pjotr Tjajkovskij. Libretto: Pär Isberg och Erik Näslund fritt efter Elsa Beskow och E.T.A. Hoffman. Scenografi: Bo-Ruben Hedwall. Kostym: Ann-Mari Anttila. Ljus: Torkel Blomkvist. Kungliga Hovkapellet. Dirigent Graham Bond/Peter Feranec/Tadeusz Wojciechowski. I rollerna: Petter: Olaf Kollmannsperger/ Alexander Nikolaev/Johannes Öhman. Lotta: Ann Brattselius/Jurgita Dronina/ Natahlie Perriraz. Tant Brun: Kate Lind af Hageby/Betina Marcolin. Tant Grön: Marketta Kaila/Eva Nissen/Karin Sundgren. Tant Gredelin: Susanna Englund/Viveca Endre. Farbror Blå: Christian Rambe/Joakim Stephenson/Göran Svalberg. Farbror Blås Husa: Katja Björner/Karin Forslind/Sarah Medley/Jenny Nilsson/Nathalie Nordquist. Kolaren: Nikolaus Fotiadis/Pascal Jansson/ Andrey Leonovitch/Olof Westring. Råttkungen: Erik Johansson/Christian Rambe/Joakim Stephenson. Snödrottning: Eugenia Bolander/Jeannette Diaz-Barboza/ Irina Laurenova/Katariina Laitakari/Sarah Medley. Kungliga Baletten. Elever från Kungliga Svenska Balettskolan. PREMIÄR: 14 DECEMBER 1995 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 19 ANTAL BESÖKARE: When they talk and dance urpremiär Koreografi: Birgitta Egerbladh. Dramaturg: Bodil Persson. Scenografi och ljus: Steven Scott. Kostym: Maria Geber. Musik: Cinematic Orchestra. Dansare: Karin Forslind, Eun Sun Jun, Betina Marcolin, Jenny Nilson, Nelli Korpela, Eva Nissen, Nathalie Perriraz, Nicole Ransley, Karin Sundgren, Anders Groth, David Hedrick, Hans Nilsson, Roy Sandgren, Göran Svalberg. URPREMIÄR: 15 SEPTEMBER 2005 PLATS: DANSENS HUS ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 3 ANTAL BESÖKARE: 930 Nathalie Nordquist och Olof Westring, Nötknäpparen FOTO: UNN TIBA FOTO: ALEXANDER KENNEY 4

5 Från vänster: Marie Lindqvist och Dragos Mihalcea, Onegin. Nathalie Nordquist, Pippi Långstrump Onegin Peer Gynt nypremiär Pippi Långstrump urpremiär FOTO: ALEXANDER KENNEY Sebastian Michanek och Brendan Collins, Peer Gynt Koreografi: John Cranko efter Aleksandr Pusjkins versroman. Iscensättning: Agneta Stjernlöf-Valcu. Musik: Pjotr Tjajkovskij arrangerad och instrumenterad av Kurt- Heinz Stolze. Scenografi och kostym: Jürgen Rose. Ljus: Björn Nilsson. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Martin Yates. I rollerna: Onegin: Dragos Mihalcea/Hans Nilsson. Lenskij: Andrew Bowman/Pascal Jansson/Sebastian Michanek/Jan-Erik Wikström. Fru Larina: Nicole Ransley/ Marketta Kaila. Tatjana: Marie Lindqvist/ Gitte Lindstrøm. Olga: Sarah Medley/ Nathalie Nordquist. Amman: Kate Lind af Hageby/Liz Thomas. Furst Gremin: Brendan Collins/Joakim Stephenson. Kungliga Baletten. PREMIÄR: 17 FEBRUARI 1976 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 10 ANTAL BESÖKANDE: Koreografi: John Neumeier fritt efter Henrik Ibsen. Musik: Alfred Schnittke. Scenografi och kostym: Jürgen Rose. Ljus: Björn Nilsson efter originalet. Ljud: Patrik Andersson. Instudering: Victor Hughes, Gunilla Roempke, Agneta Stjernlöf-Valcu, Eva Lindström. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Tadeusz Wojciechowski. I rollerna: Peer Gynt: Sebastian Michanek. Åse, hans mor: Karin Forslind/Marketta Kaila. Peers aspekter: Barndom: Gunnlaugur Egilsson/ Alexander Nikolaev. Fantasiflykt: Göran Svalberg. Erotik: Joakim Stephenson. Streber: Dragos Mihalcea. Aggression: Andrey Leonovitch. Tvivel: Brendan Collins/Christian Rambe. Anima: Nathalie Nordquist. Solveig: Nathalie Nordquist. Den andra, Ingrid, Den grönklädda, Anitra: Nicole Rhodes. Kungliga Baletten. Elever från Svenska Balettskolan. PREMIÄR: 13 NOVEMBER 1992 NYPREMIÄR: 28 JANUARI 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 9 ANTAL BESÖKARE: Koreografi: Pär Isberg. Musik: Georg Riedel och Stefan Nilsson. Libretto: Pär Isberg och Gunilla Roempke efter Astrid Lindgrens böcker. Biträdande koreograf: Karl Dyall. Scenografi: Bo-Ruben Hedwall. Kostym: Ann-Mari Anttila. Ljus: Torkel Blomkvist. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Gary Berkson/Anders Eljas. I rollerna: Pippi Långstrump: Marie Lindqvist/Nathalie Nordquist/Anna Valev. Herr Nilsson, apa: Rufus Blad/Ryutan Takedomi. Lilla Gubben, häst: Pascal Jansson/Erik Kearing och Erik Johansson/ Joakim Stephenson. Tommy: Florent Bouyat/Alexander Nikolaev. Annika: Ann Brattselius/Nathalie Nordquist/Nathalie Perriraz. Kapten Efraim Långstrump, Pippis pappa: Pascal Jansson/Andrey Leonovitch/ Dragos Mihalcea/Anders Nordström. Fridolf, Pippis favoritmatros: Hans Nilsson/ Johannes Öhman. En ängel, Pippis mamma: Katja Björner/Jeannette Diaz-Barboza/Eva Nissen. Paradisfåglar: Nicole Rhodes/Katja Björner/Eun Sun Jun/Irina Laurenova och Jan-Erik Wikström/Andrey Leonovitch/ Dragos Mihalcea/Nikolaus Fotiadis. Kungliga Baletten. Kungliga Svenska Balettskolan. URPREMIÄR: 12 MAJ 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 31 ANTAL BESÖKARE:

6 PRODUKTIONER opera Kungliga Hovkapellet och Kungliga Operans kör, med kormästare Folke Alin och Christina Hörnell, har medverkat vid Operans egna produktioner under Barberaren i Sevilla Musik: Gioacchino Rossini. Libretto: Cesare Sterbini efter Beaumarchais komedi. Översättning för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi och kostym: Per A Jonsson. Ljus: Ronny Andersson. Koreografiskt inslag: Marie-Louise Sid-Sylwander. Regi: Knut Hendriksen. Dirigent och hammarklaver: Tobias Ringborg. I rollerna: Greve Almaviva: Jonas Degerfeldt/Carl Unander-Scharin. Doktor Bartolo: John Erik Eleby. Rosina: Maria Fontosh/Kristina Hammarström. Figaro: Karl-Magnus Fredriksson/Jesper Taube. Basilio: Lennart Forsén. Berta: Agneta Lundgren/Katarina Nilsson. Fiorello: Ola Eliasson/Magnus Lindén. Officeren: Ola Eliasson/Magnus Lindén. 4 x Ambrogio: Anders Blom, Jan Strömberg, Mikael Kolthoff, Henrik Malm, Paul Mosulet, Jan- Ola Persson, Torbjörn Pettersson, Christian Wegmann. PREMIÄR: 31 OKTOBER 1998 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 10 ANTAL BESÖKARE: Barnet och spökerierna premiär Musik: Maurice Ravel. Text: Colette. Översättning: Agneta Myreberg. Kostym: Maria Geber. Ljus: Erik Berglund. Dramaturg: Stefan Johansson. Regi och scenografi: Ole Anders Tandberg. Dirigent: Jacques Delacôte/Joakim Unander. I rollerna: Barnet: Linda Tuvås/Susann Végh. Mamma/Kinesiska koppen/ Trollsländan: Marianne Eklöf/Kristina Martling. Länstolen/ Honkatten/ Ekorren/ Herden: Agneta Lundgren/Anna Norrby. Elden/Näktergalen: Kristina Hansson/ Marianne Hellgren Staykov. Prinsessan: Henriikka Gröndahl/ Hilde Leidland. Herdinnan/Fladdermusen/ Ugglan: Lena Hoel/Katarina Nilsson. Fåtöljen/Ett träd: Lars Arvidson/Johan Schinkler. Farfarsklockan/Hankatten: Ola Eliasson/ Per-Arne Wahlgren. Tekannan/ Den lille gubben/grodan: Niklas Björling Rygert/Ulrik Qvale. Barnkör från Adolf Fredriks musikklasser. Instudering Bo Johansson PREMIÄR: 12 MARS 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 20 (varav 16 tillsammans med Spanska timmen i 2 X Ravel) ANTAL BESÖKARE: Boris Godunov gästspel Musik: Modest Musorgskij. Dirigent: Valerij Gergiev I rollerna: Boris Godunov: Vladimir Vanejev. Furst Sjujskij: Nikolai Gassijev. Pimen, munk: Michail Kit. Grigorij/Falske Dmitrij: Oleg Balasjov. Varlaam: Gennadij Bezzubenkov. Mariinskijteaterns kör och orkester. Gästspel från Mariinskijteatern i S:t Petersburg inom ramen för Östersjöfestivalen. GÄSTSPEL: 13 AUGUSTI KL & ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 2 ANTAL BESÖKARE: Agneta Lundgren, Barnet och spökerierna 9

7 Peter Mattei, Don Giovanni FOTO: ALEXANDER KENNEY Jaakko Ryhänen, Don Carlos Capriccio Musik: Richard Strauss. Libretto: Clemens Krauss och Richard Strauss. Svensk översättning för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi: Lars Östbergh. Kostym: Annsofi Nyberg. Ljus: Hans-Åke Sjöquist. Koreografi: Elise Englund. Regi: Wilhelm Carlsson. Dirigent: Christian Badea. I rollerna: Grevinnan Madeleine: Gunnel Bohman. Greven: Anders Larsson. Flamand: Klas Hedlund. Olivier: Ola Eliasson. La Roche: Ketil Hugaas. Mlle Clairon: Marianne Eklöf. Monsieur Taupe: Magnus Kyhle. En italiensk sångerska: Jeanette Bjurling. En italiensk sångare: Jonas Degerfeldt. Hovmästaren: Anders Bergström. Åtta betjänter: Göran Enegård, Johan Hackman, Per-Arne Hedin, Michael Svedberg, Karl Rombo, Conny Thimander, Pelle Olofson, Rasmus Ringborg. En dansös: Maja Hedvall/Danielle Rosengren. PREMIÄR: 30 JANUARI 1999 NYPREMIÄR: 15 JANUARI 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 5 ANTAL BESÖKARE: Don Carlos nypremiär Musik: Giuseppe Verdi. Libretto: Joseph Méry och Camille Du Locle efter Friedrich Schillers dramatiska dikt. Italiensk översättning: Achille De Lauzieres och Angelo Zanardini. Svensk text för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi, kostymer och ljus: Maren Christensen. Rörelseinstruktion: Marie-Louise Sid-Sylwander. Regi och ljus: Friedrich Meyer-Oertel. Dirigent: Alberto Hold-Garrido/Pier Giorgio Morandi/ Tobias Ringborg. I rollerna: Filip II: Jaakko Ryhänen. Don Carlos: Tomas Lind/Badri Maisuradze. Rodrigo: Jaakko Kortekangas/Jesper Taube. Storinkvisitorn: Lennart Forsén/ Hans-Peter König. Elisabeth de Valois: Hillevi Martinpelto/Lena Nordin. Furstinnan av Eboli: Martina Dike/Elisabetta Fiorillo. Tebaldo: Susann Végh. Greve Lerma: Klas Hedlund/Carl Unander-Scharin. En munk: Björn Blomqvist/Lennart Forsén. En röst från himlen: Marie Alexis. Grevinnan d Aremberg: Carina Petersson/Anna Tomson. Sändebud från Flandern: Michael Svedberg, Mikael Magnell, Torbjörn Pettersson, Jan Sörberg, Mattias Brorson, Henrik Malm, David Edvardsson, Staffan Eriksson. Don Giovanni r Musik: Wolfgang Amadeus Mozart. Text: Lorenzo Da Ponte. Svensk text för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi och kostym: Tine Schwab. Ljus: Franck Evin. Regi: Stein Winge. Dirigent: Gerard Korsten. I rollerna: Don Giovanni: Peter Mattei. Kommendören: Lennart Forsén. Donna Anna: Hillevi Martinpelto. Don Ottavio: Klas Hedlund. Donna Elvira: Sara Olsson. Leporello: Ketil Hugaas. Masetto: D Arcy Bleiker. Zerlina: Jeanette Bjurling. PREMIÄR: 14 SEPTEMBER 2002 NYPREMIÄR: 9 APRIL 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 7 ANTAL BESÖKARE: PREMIÄR: 11 DECEMBER 1999 NYPREMIÄR: 12 FEBRUARI 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 10 ANTAL BESÖKARE: FOTO: ALEXANDER KENNEY

8 Från vänster: Karl-Magnus Fredriksson och Maria Fontosh, Eugen Onegin. Hilde Leidland, Anders Larsson, Figaros Bröllop. Peter Mattei, Kärleksdrycken. FOTO: ALEXANDER KENNEY Eugen Onegin premiär Musik: Pjotr Tjajkovskij. Text: Konstantin Stepanovitj Stjilovskij efter Pusjkins versroman. Svensk text för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi: Hartmut Schörghofer. Kostym: Tatiana Tulubieva. Koreograf: Edvald Smirnov. Ljus: Frank Evin. Regi: Dmitri Bertman. Dirigent: Alexander Lazarev/Tobias Ringborg. I rollerna: Larina: Marianne Eklöf/Agneta Lundgren. Tatjana: Maria Fontosh/Lena Hoel. Olga: Larisa Kostyuk/Katarina N Leoson/Helene Ranada. Filipjevna: Ingrid Tobiasson. Lenskij: Stefan Dahlberg/Jonas Degerfeldt. Eugen Onegin: Karl-Magnus Fredriksson/Jesper Taube. Furst Gremin: Lennart Forsén/Giorgio Giuseppini/Hans- Peter König. Monsieur Triquet: Magnus Kyhle. Zaretskij: Björn Blomqvist/John Erik Eleby. Figaros bröllop Musik: Wolfgang Amadeus Mozart. Libretto: Lorenzo da Ponte efter P. A. Caron de Beaumarchais komedi. Svensk text för textmaskin: Lasse Ziliacus. Scenografi och kostym: Lennart Mörk. Koreografi: Regina Beck-Friis. Regi: Knut Hendriksen. Dirigent och hammarklaver: Stefan Klingele. I rollerna: Figaro: Johan Edholm. Susanna: Hilde Leidland. Doktor Bartolo: Lennart Forsén. Marcellina: Marianne Eklöf/Eva Pilat. Cherubino: Susann Végh. Greve Almaviva: Anders Larsson. Basilio: Niklas Björling Rygert. Grevinnan Almaviva: Hillevi Martinpelto. Antonio: Magnus Lindén. Barbarina: Elin Carlsson. Don Curzio: Magnus Kyhle. Två flickor: Maria Milder, Anita Weinius, Jessica Forsell, Louise Reitberger. Kärleksdrycken Musik: Gaetano Donizetti. Text: Felice Romani efter Eugène Scribes Le Philtre. Svensk text för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi och kostym: Isabella Bywater. Ljus: Hans-Åke Sjöquist. Regi: Jonathan Miller. Dirigent: Alberto Hold-Garrido/Pier Giorgio Morandi. I rollerna: Adina: Jeanette Bjurling/Hilde Leidland. Nemorino: Klas Hedlund/Mathias Zachariassen. Belcore: Anders Larsson/ Jesper Taube. Doktor Dulcamara: John Erik Eleby. Giannetta: Elisabeth Berg/Eva Pilat. PREMIÄR: 13 DECEMBER 2003 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 17 ANTAL BESÖKARE: ANTAL TURNÉFÖRESTÄLLNINGAR: 2 ANTAL TURNÉBESÖKARE: PREMIÄR: 10 JUNI 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 20 ANTAL BESÖKARE: PREMIÄR: 21 MAJ 1979 NYPREMIÄR: 8 OKTOBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 7 ANTAL BESÖKARE: Maria Fontosh, Eugen Onegin

9 FOTO: BENGT WANSELIUS Thomas Sunnegårdh, Rhenguldet FOTO: MATS BÄCKER Manon Lescaut premiär Musik: Giacomo Puccini. Libretto: Marco Praga, Domenico Oliva, Luigi Illica och Giuseppe Giacosa efter Abbé Prévosts roman. Scenografi: Lars Östbergh. Kostym: Annsofi Nyberg. Ljus: Hans-Åke Sjöquist. Koreografi: Carina Jarlemark. Regi: Knut Hendriksen. Dirigent Roland Böer. I rollerna: Manon Lescaut: Inessa Galante/Sara Olsson. Lescaut: Anders Larsson/Gunnar Lundberg. Chevalier Des Grieux: Aleksandrs Antonenko/Lars Cleveman. Geronte de Ravoir: Erik Saedén/Sten Wahlund. Edmondo: Klas Hedlund/Ulrik Qvale. En värd: Kosma Ranuer/Per-Arne Wahlgren. En sångare: Martina Dike/Susann Végh. En dansmästare: Staffan Jennehov/Ulrik Qvale. En lykttändare: Niklas Björling Rygert/Klas Hedlund. En sergeant: Björn Blomqvist/ Michael Schmidberger. En sjökapten: Kosma Ranuer/Per-Arne Wahlgren. PREMIÄR: 10 DECEMBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 6 ANTAL BESÖKARE: Norma Musik: Vincenzo Bellini. Libretto: Felice Romani efter en tragedi av Alexandre Soumet. Svensk text för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi och kostym: Bruno Schwengl. Ljus: Martin Säfström. Regi: Fredrik Annby efter James Robinsons iscensättning. Dirigent: Pier Giorgio Morandi. I rollerna: Pollione: Gustavo Porta. Oroveso: Giorgio Giuseppini. Norma: Lena Nordin. Adalgisa: Emma Vetter. Clotilde: Agneta Lundgren. Flavio: Ulrik Qvale. PREMIÄR: 11 SEPTEMBER 1997 NYPREMIÄR: 21 SEPTEMBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 8 ANTAL BESÖKARE: Rhenguldet premiär Musik och text: Richard Wagner. Scenografi och kostym: Bente Lykke- Möller. Ljus: Torben Lendorph. Dramaturg: Stefan Johansson. Regi: Staffan Valdemar Holm. Dirigent: Gregor Bühl. I rollerna: GUDAR Wotan: Terje Stensvold. Donner: Johan Edholm. Froh: Klas Hedlund/Magnus Kyhle. Loge: Thomas Sunnegårdh/Lennart Stregård (endast sång). NIBELUNGAR Alberich: Ketil Hugaas/Marcus Jupither (endast sång). Mime: Niklas Björling Rygert. JÄTTAR Fasolt: Hans-Peter König. Fafner: Lennart Forsén. GUDINNOR Fricka: Martina Dike. Freia: Sara Olsson. Erda: Anna Larsson RHENDÖTTRAR Woglinde: Hilde Leidland. Wellgunde: Susann Végh. Flosshilde: Katarina N Leoson. PREMIÄR: 10 SEPTEMBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 5 ANTAL BESÖKARE: Sara Olsson och Lars Cleveman, Manon Lescaut 15

10 FOTO: ALEXANDER KENNEY FOTO: UNN TIBA Katarina Dalayman, Salome Salome Musik: Richard Strauss efter ett skådespel av Oscar Wilde. Svensk text för textmaskin: Lasse Zilliacus. Scenografi och kostymer: Carl Friedrich Oberle. Ljus: Hans-Åke Sjöquist. Koreografi: Elise Englund. Regi: Göran Järvefelt. Scenisk instudering: Irene Frykholm. Dirigent: Leif Segerstam. I rollerna: Herodes: Thomas Sunnegårdh. Herodias: Marianne Eklöf. Salome: Katarina Dalayman. Jochanaan/Johannes Döparen: Tord Wallström. Narraboth: Stefan Dahlberg. Herodias page: Katija Dragojevic. Fem judiska skriftlärda: Carl Unander-Scharin, Wieslav Majczuk, Pierre Gylbert, Anders Blom, Mikael Magnell. Två nasaréer: John Erik Eleby, Alar Pintsaar. Två soldater: Mikael Axelsson, Esa Aapro. En kappadocier: David Edvardsson. En slav: Maria Gothe. Salomes dans: Kristin Kåge. Mimare: Anette Sallmander, Ulf Montan, Aja Rodas, Anna Karin Sersam, Anna-Lena Efverman, Mirco Andreani, Christian Lundeberg, Hannu Böök. Spanska timmen premiär Musik: Maurice Ravel. Text: Franc-Nohain. Scenografi: Jan Lundberg. Kostym: Peder Freiij. Ljus: Erik Berglund. Regi: Karl Dunér. Dirgent: Jacques Delacôte/Joakim Unander. I rollerna: Torquemada: Magnus Kyhle/Lars Magnusson. Concepcion: Marie-Ange Todorovitch/Anne Sofie von Otter. Gonzalve: Carl Unander-Scharin/Tomasz Zagorski. Ramiro: Johan Edholm/Gunnar Lundberg. Don Inigo Gomez: John Erik Eleby/Ketil Hugaas. (Gick tillsammans med Barnet och spökerierna i 2 x Ravel) PREMIÄR: 12 MARS 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 16 ANTAL BESÖKARE: PREMIÄR: 1 MAJ 1982 NYPREMIÄR: 16 NOVEMBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 5 ANTAL BESÖKARE: Anne Sofie von Otter, Spanska timmen 16

11 Kungliga Operans kör, Sport & Fritid Theodore Green och Lena Nordin, Tosca FOTO: ALEXANDER KENNEY Sport & Fritid Musik: Thomas Jennefelt. Text: Niklas Rådström. Scenografi: Bengt Gomér. Kostym: Annsofi Nyberg. Koreografi: Irene Hultman. Ljus: Miriam Helleday. Regi: Åsa Melldahl. Dirigent: Jan Söderblom. I rollerna: Laura: Lena Hoel. Fotbollsspelaren: Karl-Magnus Fredriksson. Han som springer: Lars Arvidson. Hopperskan: Eva Sahlin. Domarjäveln: Lena Nordin. Utövaren: Niklas Björling Rygert. Radiokommentatorn Ray: Harald Nygren. Erik: Torbjörn Lillieqvist. En boxare: Jan Sörberg. En diskuskastare: Tomas Bergström. En löpare: Maria Gothe. En gymnast: Jessica Forsell. En man i träningsoverall: Per-Gunnar Alpadie. En trött löpare: Mikael Magnell. Elever från Cirkuspiloterna: Olle Strandberg, Emmanuel Tiger, Andreas Falk, Magnus Björk. Dansare från Kungliga Baletten: Alexei Nepomniaschy, Mikael Mengarelli. PREMIÄR: 11 DECEMBER 2004 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 6 ANTAL BESÖKARE: Tosca Musik: Giacomo Puccini. Text: Giuseppe Giacosa och Luigi Illica efter Victorien Sardous pjäs. Översättning för textmaskin: Nenne Runsten. Scenografi: Björn Brusewitz. Kostym: Ann-Mari Anttila. Ljus: Hans-Åke Sjöquist. Regi: Knut Hendriksen. Dirigent: Christian Badea/ Pier Giorgio Morandi/Tobias Ringborg. I rollerna: Floria Tosca: Doina Dimitriu/Lena Nordin/Gitta-Maria Sjöberg. Mario Cavaradossi: Tito Beltran/Theodore Green/ César Hernández/Gustavo Porta. Baron Scarpia: Johan Edholm/Gunnar Lundberg/ Per-Arne Wahlgren. Cesare Angelotti: Ola Eliasson/Jesper Taube. Sakristanen: Ketil Hugaas/Magnus Lindén. Spoletta: Niklas Björling Rygert/Magnus Kyhle/Lars Magnusson/Carl Unander-Scharin. Sciarrone: John Erik Eleby/Per-Arne Wahlgren/Tord Wallström. En fångvaktare: Esa Aapro/Alar Pintsaar. En herdegosse: Elias Aaron Johansson/Konrad Nilsson/ Magnus Wallin. Barnkör från Adolf Fredriks musikklasser. Instudering: Bo Johansson. Trollflöjten Musik: Wolfgang Amadeus Mozart. Text: Emanuel Schikaneder. Svensk text: Jan Mark. Kostym: Kersti Vitali. Ljus: Anders Rosenquist. Koreografi: Petter Jacobsson. Regi och scenografi: Lars Rudolfsson. Dirigent: Okko Kamu. I rollerna: Sarastro: Lennart Forsén. Tamino: Carl Unander-Scharin. Talaren: Ketil Hugaas. En Präst: Magnus Kyhle. Nattens Drottning: Marianne Hellgren Staykov. Pamina: Karin Ingebäck. Tre damer: Elin Carlsson, Susann Végh, Katarina Giotas. Tre väsen: Hugo Ringqvist, Magnus Wallin, Elias Aaron Johansson. Papagena: Anna Danielsson. Papageno: Ola Eliasson. Monostatos: Niklas Björling Rygert. Två ceremonimästare: Magnus Kyhle, Mattias Milder. Tre slavar: Rudolf Suttner, Mikael Kolthoff, Jan-Ola Persson. PREMIÄR: 16 SEPTEMBER 2000 NYPREMIÄR: 31 DECEMBER 2005 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 1 ANTAL BESÖKARE: FOTO: ALEXANDER KENNEY PREMIÄR: 11 SEPTEMBER 2004 ANTAL FÖRESTÄLLNINGAR: 19 ANTAL BESÖKARE:

12 Konserter, turnéer och övriga arrangemang Mozarts Requiem Med anledning av översvämningskatastrofen i Asien och den nationella sorgehögtiden. Insamling i samarbete med Svenska Röda Korset till stöd för flodvågornas offer. Solister: Hillevi Martinpelto, sopran, Ingrid Tobiasson, alt, Jonas Degerfeldt, tenor, Lennart Forsén, bas. Kungliga Operans kör. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Tobias Ringborg. Inledande ord av biskop Caroline Krook. Plats: Stora scenen, Operan. Tid: 1 januari. Antal besökare: 850 Operahögskolan W A Mozart: ur Figaros bröllop Giuseppe Verdi: ur La Traviata Pjotr Tjajkovskij: ur Eugen Onegin Gaetano Donizetti: ur Kärleksdrycken Solister: Mats Carlsson, Mia Karlsson, Fredrik Larsson, Andreas Lundmark, Ulrika Mjörndal, Malin Nilsson, Karl Rombo, Marie Rosenmir, Therèse Badman Stenius, Johan Wållberg. Scenframställningslärare: Nils Spangenberg. Scenisk miljö: Ulrika Wolff. Kostym: Mats Lindberg och Ulrika Wolff. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Pier Giorgio Morandi. Plats: Stora scenen, Operan Tid: 16 april Antal besökare: 773 Kungliga Hovkapellets stråkar W A Mozart: Divertimento D-dur för stråkar. Jean Sibelius: Romance i C för stråkorkester Pjotr Tjajkovskij: Serenad för stråkar C-dur. Kungliga Hovkapellets stråkar. Dirigent: Magnus Ericsson. Plats: Rikssalen, Kungliga Slottet. Tid: 23 april. Antal besökare: 195 Balettworkshop På väg, mitt i Koreografi: Hans Nilsson. Musik: Collage av med avsnitt av Romberg/Hammerstein/Moby/ Massenet/Mysels/Kosloff. Dansare: Karin Sundgren och Hans Nilsson. FOTO: ALEXANDER KENNEY Konsert Franz Schubert: Symfoni nr 8 h-moll Den ofullbordade Alban Berg: Sieben frühe Lieder. W A Mozart: Symfoni nr 41 C-dur Jupiter. Solist: Hillevi Martinpelto. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Okko Kamu. Plats: Rikssalen, Kungliga Slottet Tid: 3 juni Antal besökare: 243 Wagnerkonsert i Vitabergsparken Musik: Richard Wagner ur Nibelungens ring. Kungliga Hovkapellet. Dirigent: Gregor Bühl. Presentatörer: Stefan Johansson och Staffan Valdemar Holm. Plats: Vitabergsparken. Tid: 20 augusti. Antal besökare: Publikintroduktioner Publikintroduktioner har hållits i Operans Guldfoajé inför premiärerna på 2 x Ravel, Dreamland, Eugen Onegin, Manon Lescaut, Pippi Långstrump och Rhenguldet. Rekviem för ensträngad harpa Koreografi: Gunnlaugur Egilsson. Musik: Gunnar Kristinsson Musik för ensträngad harpa (uruppförande). Dansare: Emma Claesson, Jeannette Diaz Barboza, Sandra Gerdin, Kristina Oom, Erik Johansson, Henrik Pettersson, Hugo Therkelson. Verdi in my head Koreografi: Nicole Ransley. Musik: Giuseppe Verdi. Dansare: Katariina Laitakari, Sarah Medley, Eun Sun Jun, Dmitry Leshchinskiy. LA Variations Koreografi: Johanna Björnson. Musik: Esa-Pekka Salonen LA Variations. Dansare: Christian Rambe. Nicole Rhodes, Andrey Leonovitch. Gina Tse, Dmitry Leshchinsky Men jag var inte klar än Koreografi: Joakim Stephenson. Musik: Collage med musik av/med Edith Piaf, Chopin, Daft Punk, Händel, Janet Jackson, Chatjaturian, filmmusik m m. Dansare: Cecilia Canemyr, Nikolaus Fotiadis, Eun Sun Jun, Erik Kearing, Katarzyna Kucharska, Irina Laurenova, Elise Björner, Hervor Sjöstrand, Norberto dos Santos. Ljus: Martin Säfström. Ljud: Patrik Andersson Plats: Rotundan. Antal föreställningar: 2. Antal besökare: 214 Presentatör: Stefan Johansson. Antal introduktioner: 6. Antal besökare: 660 Balett- och Operakvartar Kort introduktion i Gustav III:s kafé 45 minuter före balett- och operaförest. Presentatörer: Katarina Aronsson, Torbjörn Eriksson, Inger Mattsson, Stefan Johansson, Johanna Björnson, Viola Aberlé- Hauzenberger, Ann-Cathrine Byström och Nils Johansson. Antal: 168. Antal besökare: Lunchkonserter i Operakaféet 12 & 14 januari Anders Nyström, bas. Kjell Bygdén, accordeon. Schubert 19 & 21 januari Ingrid Abelsson Wallroth, sopran. Annica Nilsson, mezzosopran. Lars David Nilsson, piano. Massenet, Saint-Saëns, Berlioz, Simai, Chausson 26 & 28 januari Anneli Jonsson, violin, Anna Christensson, piano. Lutoslawski, Respighi 2 & 4 februari Lars-David Nilsson, piano. Bach, Simai, Chopin 9 & 11 februari Ola Eliasson, baryton, Mattias Böhm, piano. R. Strauss, Stenhammar 16 & 18 februari Klas Hedlund, tenor, Lennart Rönnlund, piano. Donizetti, Alfvén, Peterson-Berger, Sjöberg, Söderman, Liszt, Geehl, D Hardelot, Nordqvist 23 & 25 februari Hillevi Berg, mezzosopran, Torbjörn Helander, viola, Leo Winland, violoncell, Martin Hellström, piano Bridge, Helander, Clarke, Brahms 2 & 4 mars Kent Jonsson, trumpet, Håkan Björkman, Föreställningsverksamhet på söndagar och sommaren I september inleddes för första gången på mycket länge föreställningsverksamhet på söndagar dagtid med Pippi Långstrump som första produktion. För att också utöka omfattningen av föreställningsverksamheten på sommaren finns förslag om att vidareutveckla samverkan med Drottningholmsteatern. trombon, Gary Berkson, piano. Kreisler, Brandt, Pryor, Bennett, Massenet, Code, Smith 9 & 11 mars Jeanette Bjurling, sopran, Tamara Beliaeva Bohlin, violincell Michael Karlsson, kontrabas, Lennart Rönnlund, piano R. Strauss, Bellini, Bottesini 16 & 18 mars Per Billman, klarinett, bassetthorn, Staffan Mårtensson, klarinett, Robert Hegg, ess-klarinett, klarinett, bassetthorn Carl-Johan Nilson, klarinett, Lennart Jonsson, bassetthorn, basklarinett. Dahl, Crusell, Mozart, Piazzolla, Templeton, Mozart 30 mars & 1 april Leila Forstén, violin, Anna Petry, violin, Torbjörn Helander, altviolin, Janne Kannas, altviolin, Tamara Beliaeva-Bohlin, violoncell. Brahms 6 & 8 april Susann Végh, mezzosopran, Gary Berkson, piano. Argento 13 & 15 april Eva Pilat, mezzosopran, Lennart Rönnlund, piano. J Strauss d y, Satie, Brahms 20 & 22 april Jesper Taube, baryton, Lennart Rönnlund, piano. Schumann, Stenhammar PLATS: OPERAKAFÉET. ANTAL LUNCHKONSERTER: 58. ANTAL BESÖKARE: Övriga arrangemang 27 & 29 april Semmy Stahlhammer, violin, Miriam Oldenburg, dragspel. Klezmermusik 28 & 30 sept Ingrid Tobiasson, mezzosopran, Robert Rydholm, piano. Ravel, Turina, Granados och de Falla 5 & 7 oktober Eva Pilat, mezzosopran, Lennart Rönnlund, piano. Brahms, Mahler 12 & 14 oktober Charlotta Savander, klarinett Jennie Sandborg, violin, Ylva Lundén-Welden, altviolin, Malin Sandell, cello. Mozart, Crusell 19 & 21 oktober Marie Alexis, sopran, Anna Norrby, mezzosopran, Gunnel Lundberg, piano, Monteverdi, Mozart, Delibes, Fauré, R Strauss, Mahler 26 & 28 oktober Semmy Stahlhammer, violin, Jakob Koranyi, cello, Fredrik Ullén, piano, Mendelssohn 2 & 4 november Backa Katarina Eriksson, engelskt horn, Leila Forstén, violin Torbjörn Helander, altviolin, Tamara Bohlin, cello Helander, Francaix 9 & 11 november Lars David Nilsson, piano. Mozart, Beethoven 16 & 18 nov Ida Falk Winland, sopran, Leo Winland, cello, Stefan Bojsten, piano. Barber, Debussy, Mendelssohn, Previn, Rachmaninov, Sjostakovitj 23 & 25 nov Katarina N Leoson, alt Lennart Rönnlund, piano. Stenhammar, Korngold, Mahler 30 november & 2 december (Guldfoajén) Gunnar Lundberg, baryton, Ketil Hugaas, baryton I början av juni framträdde solister från Operan och Hovkapellets Brassensemble under evenemanget Smaka på Stockholm med Restaurangernas Dag i Kungsträdgården. Operasolisterna framförde sin traditionsenliga julkonsert den 4 december. TV4 sände den 29 maj programmet Pippi på Operan, en dokumentär kring uppsättningen av Pippi Långstrump. Vid två publikdagar i augusti-september har under hösten Operan arrangerat Öppet hus med 54 olika evenemang, bl a öppen repetition med Kungliga Baletten, konserter, visningar, utställningar och demonstration av hantverk. Ett samtal inför publik kallat Vi minns Sixten Ehrling ägde rum den 24 maj i Guldfoajén till minnet av den nyligen bortgångne 1:e hovkapellmästaren. Den 31 maj hölls i Guldfoajén en del av ett tredagars Ingemar Bergman-symposium. Royal Big Band Öl, opera & Sinatra 7 & 9 december Marie Alexis, sopran Martin Virin, piano Sjögren, Peterson-Berger, Stenhammar, de Frumerie 12, 13, 14, 15 & 16 december Karin Ingebäck, sopran Andersson Larsson, baryton, Backa Katarina Eriksson, oboe, engelskt horn, Urban Eriksson, trumpet, Tamara Beliaeva, cello Peter Bergström, kontrabas, Gary Berkson, piano, Julmusik 20 21

13 Förvaltningsberättelse KUNGLIGA OPERAN AB (0RG NR ) * FOTO: MATS BÄCKER Några sammanfattade iakttagelser 2005 Bra utfall prestationsmässigt jämfört med föregående år: Stora scenen Besök ( ) Genomsnittspublik 790 (755) Föreställningar 232 (234) Totalt Besök ( ) Arrangemang 1075 (759) Wagners fyra operor i Nibelungens Ring nyuppsätts för tredje gången på ett sekel. Fortsatt satsning på Barn- & Ungdomsprogrammet. Föreställningar på söndagar prövas Finansiell osäkerhet genom att skattetvisten och pensionsförhållandena fortfarande är oklara. Högre pensionskostnader har debiterats på 19,5 mkr, men bara kompenserats med 17,6 mkr, innebärande en nivåförlust på 2 mkr. Tillskottsuppräkning för 2005 var 0,8% jämfört med 3,7% 2004 och 2,4% för Tillskottsuppräkningen innebar ett bortfall på 5 mkr om man jämför med 2006 eller ett minus på 2 mkr jämfört med budget/preliminärt tillskottsbesked. Besparingsprogrammet startade 2005 och får påtaglig effekt 2006 med 24 tjänster färre i budget. Uppdrag, verksamhetsidé och övergripande mål enligt regeringens beslut Kungliga Operan är ett av staten helägt aktiebolag. Målet för statens bidrag till Operan är att Operan ska: Vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens områden. Stödja nyskapande svensk operaoch balettkonst genom att beställa och framföra nya verk av tonsättare, författare och koreografer. Ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk. Nå en så bred publik som möjligt. Genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet. Samarbeten med andra producenter av scenkonst I samarbete med Operahögskolan genomförde Operan, med Kungliga Hovkapellet, den 16 april elevernas Radio och TV Radiosändningar i Sveriges Radio P2: 12/3 2xRavel 21/5 Fransk operaafton med Ingrid Tobiasson, inspelad 22/ /6 Eugen Onegin (Pjotr Tjajkovskij) 13/8 Boris Godunov (Modest Musorgskij) 10/9 Rhenguldet (Richard Wagner) 3/12 Salome (Richard Strauss), inspelad 16/11 10/12 Manon Lescaut (Giacomo Puccini) TV-sändning i TV4 Pippi på Operan dokumentär kring uppsättningen av Pippi Långstrump, 29 maj. Under året har diskussioner förts med Sveriges Television om ett vidareutvecklat samverkansavtal, för att åstadkomma fler TV-inspelningar av opera och balett. TV-sändningar tre föregående år 2004: Nötknäpparen (Tjajkovskij/Isberg) repris 2003: Svansjön, årliga uppspel på stora scenen. Med Stockholms stadsteater/parkteatern genomförde Operan med Hovkapellet dirigerat av Gregor Bühl den 20 augusti en konsert med utdrag ur Richard Wagners Nibelungens ring i Vitabergsparken. I samarbete med Dansens hus och koreografer från fyra nordiska länder presenterade Kungliga Baletten den september tre föreställningar med fyra nya dansverk under rubriken NOKO, som ingick i ett samarbete mellan de fyra stora nordiska balettkompanierna i Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Med Norrköpings symfoniorkester gav solister, kör, berättare och dirigent från Operan den 13 och 15 oktober två konsertanta framföranden av Donizettis opera Kärleksdrycken i Norrköping och Linköping. Uppförda verk av nu levande svenska upphovsmän Under våren 2005 gav Operan sex föreställningar av beställningsverket * Den av styrelsen avgivna förvaltningsberättelsen innehåller även texten som i denna skrift återfinns på sidorna Kärleksdrycken, Wagnerkonserten i Dalhalla 2002: Don Juan, Carmen Operaföreställningar i SR P2 tre föregående år: 2004: Tristan och Isolde, Otello, Kastrater, Näsan, Tosca, Sport & Fritid 2003: Parsifal, Stackars mej, Fallet Makropoulos, Hoffmanns äventyr, Don Giovanni, Brudköpet. 2002: Tannhäuser, Brinnande ängeln, Ungdom och dårskap, Don Juan, Norma, Näktergalen. Johan Edholm, Rhenguldet 22 Sport & Fritid

14 Nya, äldre produktioner och turnéer Opera Balett Konsert ÅR Nya prod Äldre prod Summa Sport & Fritid, opera i två akter av Thomas Jennefelt (musik) och Niklas Rådström (text), som haft urpremiär på Stora scenen den 11 december föregående år. Kungliga Baletten hade den 12 maj urpremiär på Pippi Långstrump, balett i två akter efter Astrid Lindgren av Pär Isberg (koreografi & libretto), Gunilla Roempke (libretto) samt Georg Riedel och Stefan Nilsson (musik). Pippi Långstrump återkom på repertoaren under hösten. Kungliga Baletten hade vidare urpremiär på beställningsverket When they talk and dance av Birgitta Egerbladh (koreografi), Bodil Persson (dramaturgi) och Cinematic Orchestra (musik) ingående i programmet NOKO på Dansens hus (15 september). Den 26 november repriserade Kungliga Baletten koreografen Pär Isbergs och librettisten Erik Näslunds version av Tjajkovskijs Nötknäpparen. I Operans omfattande serie av lunchkonserter ingår regelbundet kammarmusikaliska och vokala verk av nu levande svenska tonsättare. Kungliga Operans beställningsverk av svenska upphovsmän Operans dramaturgiat för en kontinuerlig dialog med ett antal svenska tonsättare och textförfattare om möjliga beställningsverk för Kungliga Operan liksom balettledningen med ett antal koreografer. Mest aktuell är Svall en opera i två akter om hedersmord av Daniel Börtz (musik) och Claes Fellbom (text) som uruppförs 2006 då den också går på turné i samarbete med Riksteatern och Norrlandsoperan. Även Loranga, Mazarin & Dartanjang, en opera i två akter för barn- & familjepublik efter Barbro Lindgren av Carl Unander-Scharin (musik) och Magnus Carlbring (text) som får urpremiär under Karlsson på taket opera i en akt för barn- och familjepublik efter Astrid Lindgren av Thomas Lindahl (musik) och Mathias Claeson (text) är aktuell inlämning till dramaturgiatet på nyåret 2005/06. Under arbete är dessutom Bath Sheba, en opera i två akter efter Torgny Lindgrens roman av Sven-David Sandström (musik) och Leif Janzon (text). Under 2005 beställdes synopsis av tonsättarna Catharina Backman med librettisten Leif Janzon för kammaroperan Kroppens dunkla natt och Reine Jönsson med librettisten Patrik Sörling för en mångspråkig operaversion av Shakespeares Hamlet. Skivutgivning Den över hela världen berömda Wagnertraditionen manifesterades under året genom två skivutgivningar. Dels Tristan och Isolde dirigerad av Leif Segerstam inspelad 2004 och utgiven på Naxos. Dels Valkyrian dirigerad av Sixten Ehrling med bl a Birgit Nilsson från 1955/56, nr 5 i Operans historiska serie Royal Swedish Opera Archives på Caprice. Publikarbete Operans uppdrag måste tolkas som att vi ska möta en så bred publik som möjligt utan avseende på religion, etnisk bakgrund eller någon annan grupptillhörighet. Att främja möten mellan olika kulturer är en central uppgift för Operan sedan 233 år och därför är för våra konstarter begreppen internationalism och mångfald helt sammantvinnade. Sedan talets mitt finns också inom opera och dans en stark tradition att med dessa uttrycksmedel behandla tidens brännande frågor. Där befinner sig Sport & fritid, Svall liksom Mats Eks och Birgitta Egerbladhs baletter på en linje som började med koreograferna Birgit Cullberg och Birgit Åkesson, där både globala och mångkulturella perspektiv speglas. Marknadsförings- och informationsarbetets resultat och åtgärder för att bredda Operans publik Marknadsföringsarbetet har som målsättning att genom masskommunikation och personlig kommunikation nå så stor och bred publik som möjligt. Här är tillgänglighet, service och öppenhet viktiga ledord. I den andan har under året en omorganisation av Operans försäljningsverksamhet genomförts och större resurser bl a tillförts biljettförsäljning via telefon. Under perioder med hög telefonbelastning har upp till 50% fler telefonsamtal kunnat besvaras. Besöken på Operans hemsida fortsätter att öka. Biljettköp över internet tar allt större andel av den totala biljettförsäljningen och uppgår till 40% av den totala försäljningen. Då det går att hämta ut sin biljett hos fler än ATG-ombud landet runt, är tillgängligheten till Operans biljetter inte beroende av närhet till Operahuset. Av de totalt biljetter till Operans föreställningar och konserter som köptes under 2005, distribuerades drygt biljetter genom Ticnetombud och ATG-ombud till mottagare i hela Sverige, varav en betydande andel utanför Stockholmsområdet. Av den nya e-biljettjänsten Ticket Fast, som introducerades under vintern, sål- des 853 biljetter på kort tid. Under det gångna året har Operan regelbundet kommunicerat med fler än personer. Här är e-post en allt viktigare informationskanal. Ombud och abonnenter Vänner och bekanta är viktiga informationskällor; många gånger behövs personlig påverkan särskilt om man aldrig varit på Operan tidigare. Genom det nätverk av ombud som nu rekryteras är målet att nå en ny publik just genom personlig kommunikation. Operans publikombud finns för närvarande i Storstockholmsområdet och även i Sundsvall och Uppsala. Abonnenterna är en viktig publikgrupp som utgör en bred och stor publikbas för Operans verksamhet. Operans abonnenter är spridda över i stort sett hela Sverige, från Norrbotten till Skåne. Det största antalet återfinns i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Östergötlands län. Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet av olika slag, som t ex turnéer i landet eller framträdanden i andra sammanhang är en viktig del i att öka tillgängligheten till Operan för en ny publik och personer utanför Storstockholmsområdet. Att nå ut till nya publikgrupper är också ambitionen vid de utomhuskonserter och föreställningar med fri entré som genomförts i samarbete med Parkteatern/Stockholms Stadsteater. Kungliga Balettens och Operaverksamhetens uppsökande verksamhet, turnéer och gästspel under året samlade en publik om sammanlagt personer exkl. Jacobs kyrka. Turnéer I Sverige Utomlands Summa Resultatredovisning av produktioner och föreställningar ÅR Antal operaproduktioner och föreställningar inkl. turnéer och gästspel: 17/148 15/161 21/200 22/207 Besöksfrekvens, opera (Stora scenen): 78% 74% 73%. 80% Antal balettproduktioner och föreställningar inkl. turnéer och gästspel: 15/87 10/91 13/91 14/62 Besöksfrekvens, balett (Stora scenen): 92% 87% 83% 78% Antal konsertprod/konserter: 67/69 68/77 76/94 67/80 Temavisningar/Publikdagar: Seminarier med fritt inträde: Övriga arrangemang inför publik: Totalt antal bokförda besök *) *) exkl besökare vid evenemanget - Stockholm 750 år på Gustav Adolfs Torg För publikbeläggning på respektive föreställning hänvisas till särskild tabell. Kostnad per föreställning (mkr) ÅR Repertoaroperor 1,71 1,37 1,05 0,79 0,80 0,92 Repertoarbaletter 1,59 1,51 1,28 1,05 1,02 1,05 Konserter 0,27 0,19 0,15 0,10 0,19 0,27 Genomsnitt alla 1,35 1,17 0,98 0,52 0,68 0,87 Antal föreställningar totalt för 2005 uppgår till 304 (329) och antalet besök till ( ). För stora scenen är motsvarande siffror 232 (234) och ( ). Det totala antalet föreställningar inklusive visningar mm uppgick till (759) med ( ) besök. Besöksfrekvens på stora scenen för opera är 78 % (74) och för balett 92 % (87). 24

15 FOTO: ALEXANDER KENNEY Christan Rambe i Operans publikdagar. Visningar och öppna hus Under året har ett stort antal visningar av Operahuset genomförts, även öppna hus har arrangerats. Avsikten är att på olika sätt avdramatisera besöket i operahuset, för att därmed nå ut till nya publikgrupper. På detta sätt har Operan under året nått ut till drygt personer, en till stora delar ny publik, varav ungefär hälften barn och ungdomar. Exponering i press och media En viktig kanal att nå ut med information och på sikt både öka tillgängligheten till och besöken på Operan är genom press och media. Stora insatser har under året gjorts för att öka Operans genomslag i media, och det har givit resultatet att mer än 660 reportage och recensioner rörande Operan har publicerats i landets tidningar under året, varav nära hälften, 42%, i press utanför Storstockholmsområdet. Redovisning av förberedelser inför Mångkulturåret 2006 Under 2005 har Operan förberett projekt som till största delen redan var planerade men får en särskild tyngd av att presenteras under Mångkulturåret Svall en opera om hedersrelaterad Visningar av Operahuset. brottslighet är som alla operaverk frukten av en lång arbetsprocess, som påbörjades 2003, fullbordats under 2005 och resulterar i en uppsättning med premiär 2006 på Kulturhuset i Stockholm och sedan i samarbete med Riksteatern går vidare till Norrlandsoperan och Folkoperan. I förberedelsearbetet har dramaturgiatet och teamet under 2005 samarbetat med en rad olika partners, från Sveriges generalkonsulat i Istanbul till Rädda barnen. Text och musik föddes ur upphovsmännens och beställarens starka engagemang i uppmärksammade händelser i det samtida Sverige, som förpliktar samhällsengagerad konstnärer att reagera. Att gestalta dessa tragiska konflikter är inte förbehållet någon särskild grupp och de är angelägna för en bred publik, också en för vilken den moderna musikdramatikens språk kan vara nytt eller främmande. En opera kan väcka en djupare förståelse, som inte nås genom diskussioner eller dokumentära skildringar. Sedan hösten 2005 driver Operans marknadsavdelning flera projekt med publikarbete inriktat på nya grupper. Mångfaldsarbete och Operans personalplanering och personalmål. Publikarbete inriktat på barn och ungdomar Under året har Operan presenterat ett antal produktioner riktade särskilt till barn, ungdomar och familjer. Dels operaproduktionen Barnet och spökerierna (Maurice Ravel) med föreställningar på matinétid, lördagar kl 14. Dels balettproduktionerna Nötknäpparen (Pjotr Tjajkovskij) och helaftonsbaletten Pippi Långstrump (Georg Riedel/ Stefan Nilsson) som hade sin urpremiär på Kungliga Operan under våren. Den sammanlagda barn- och ungdomspubliken till dessa föreställningar uppgick till personer. Barn- och ungdomsverksamhet på Kungliga Operan 2005 Kungliga Operans skolpilotprojekt för grundskolan och gymnasiet som startades 2002 och från början drevs som en försöksverksamhet har under hösten 2005 övergått till att vara en fast verksamhet; Operans Barn- och Ungdomsverksamhet. Skolvisningar och skolprojekt Barn- och ungdomsverksamheten inbjuder skolklasser att gå på visningar av operahuset med efterföljande program, t ex kostymprovningar, musiksagor med stråkkvartett och allsång, instrument- prövningar, verkintroduktioner, besök på ateljéer, verkstäder och scenteknik samt opera-, orkester- och balettrepetitioner på stora scenen och i repetitionssalar. Tanken är att eleverna skall få en introduktion till konstarterna opera och balett och få en inblick i arbetet på en musikteater. Klasserna besöker Operan under en förmiddag, eller i vissa fall en hel dag. Alla studiebesök i operahuset är kostnadsfria. Projektteamet har under året arbetat med några större samarbetsprojekt tillsammans med ett antal skolor kring teman som Anatomi i rörelse balettdansarens rörelser, Shakespeare, teaterhantverkstraditioner m m där lärarna har gjort en del förberedelsearbete i skolorna. Dessa samarbeten har bl a resulterat i en elevutställning som visades i Guldfoajén i slutet av vårsäsongen och i en teaterproduktion som en skola i Rinkeby producerade och framförde. Ett projekt kallat Ungdomar guidar ungdomar genomfördes under hösten Nio gymnasieelever från Kungsholmens musikgymnasium fick guideutbildning en dag på Operan och gjorde sedan visningar för sina skolkamrater (sammanlagt 187 elever) vid fyra olika tillfällen i samband med att dessa elever såg operan Kärleksdrycken kostnadsfritt. Liknande projekt fortsätter under våren Planering har påbörjats inför flera projekt under 2006 då projektteamet skall leda workshops med olika skolklasser kring vissa föreställningar på Operans repertoar. Vi fortsätter även vårt samarbete med olika specialskolor, t ex särskolor. Skolklasserna som besöker Operan kommer i huvudsak från Storstockholmsområdet med stor geografisk spridning. Intresse finns även från skolklasser i andra delar av landet, bl a från olika estetiska program och hantverksprogram inom gymnasieskolan. Även internationella besök förekommer. Öppna visningar för barnfamiljer under skollov Familjevisningar har erbjudits för allmänheten under sportlovet (v. 9), påsklovet (v. 13) och höstlovet (v. 44). På programmet stod visningar av operahuset i kombination med t ex stråkkvartettsaga, instrumentprövning eller kostymprovning. Antal visningar/studiebesök under 2005: 389. Antal besök under 2005: varav 8357 elever/barn och 1337 lärare/vuxna. Öppna publikintroduktioner för barn har under 2005 gjorts till Nötknäpparen (25 ggr), Barnet och Spökerierna (4 ggr) och Pippi Långstrump (30 ggr). Introduktionerna, som är kostnadsfria, har skett en timme före föreställningens början och varit öppna för alla med biljett till föreställningen. Antal föreställningar: 52. Antal publikintroduktioner för barn: 59 (inför vissa föreställningar kom det så mycket folk att vi gjorde dubbla introduktioner). Antal besök: 5292 varav 2597 barn och 2695 medföljande föräldrar och andra vuxna. Antal besök inom Operans Barnoch Ungdomsverksamhet 2005: varav elever/barn och 4032 lärare/vuxna. Ombud Operans nya ombudssystem, har målsättningen att nå en ny publik genom de möjligheter till personlig kommunikation därmed öppnas. Med inriktning barn och ungdomar finns ombud bl a på Stockholms universitet, Handelshögskolan, Katedralskolan i Uppsala och Adolf Fredriks musikskola. Rabatter Operan erbjuder barn, ungdomar och heltidsstuderande (högst 30 år) en generös rabatt på biljettpriset om 50% (gäller alla föreställningar utom premiärer och gästspel). Rabatten innebär att ett besök på Operan inte behöver kosta mer än ett biobesök. Dessutom erbjuds sedan några år särskilda ungdoms/studerandeabonnemang. Abonnemangen, som innehåller tre föreställningar vardera, ger ytterligare rabatt på biljettpriset jämfört med ordinarie barn- och studeranderabatt. Särskilda insatser Operan har under året medverkat i Stockholms Stads kultursatsning för barn och ungdomar Kultur för de unga, vilket har innefattat såväl information om Operans barnproduktion i projektets omfattande kulturkatalog, som medverkan i stadens informationsmässa på Kulturhuset i Stockholm under hösten. Både i detta och i andra sammanhang har Operan haft täta kontakter med skolornas kulturombud, för att informera om produktioner, rabatter och andra erbjudanden. I samband med praktiskt taget samtliga produktioner har Operan dessutom kontakter med studerande på såväl gymnasier som högskolor, bland annat 26 27

16 för att förmedla information och/eller särskilda erbjudanden. Resultat Resultatet av insatserna har blivit att så många som barn och ungdomar har bevistat Operans ordinarie föreställningar, motsvarande ca 9% av den totala publiken på Stora Scenen under året (jfr 2004: och 2003: 7 720). Åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för funktionshindrade Operan har under året projekterat för två nya handikapptoaletter (RWC) vilka uppfyller de byggnadstekniska kraven. Åtgärder som vidtagits för att öka kompetensen samt säkra återväxten bland hantverkare och tekniker Operan har aktivt deltagit i en pågående dekormålarutbildning genom att upplåta Operans verkstäder samt stått för handledning i rimlig utsträckning för utbildningen. Likaledes handleds elever i utbildning inom peruk- och masktillverkning samt scen- och rekvisitateknik. Operan erbjuder dessutom de redan anställda att vidareutveckla sig i olika hantverksyrken såsom smide och snickeri. Kulturell mångfald Musikteaterns verksamhet är internationell. Detta innebär att människor från olika länder med olika språk och olika kultur möts och arbetar tillsammans. Kulturell mångfald är en självklarhet för Operan. Operan behöver kreativa och skickliga medarbetare och för att uppnå detta krävs en kvalificerad rekrytering, där kompetensen är avgörande, d v s kunskaper, färdigheter och förhållningssätt kopplade till arbetsuppgifternas krav samt personliga kvalifikationer. Våra riktlinjer beträffande jämställdhet och diskriminering är styrande. Detta innebär en stark fokusering på konstnärskap/kompetens utan kategoritänkande efter kön, sexuell läggning, etnicitet, kulturell, språklig eller religiös bakgrund. Det handlar om att ta till vara den kompetens och de utvecklingsmöjligheter som finns hos varje individ. Ett bra exempel är provspelningarna för musikertjänster. Den modell vi använder bör vara det mest rättvisa sättet att rekrytera då de sökande musikerna spelar samma stycke i tur och ordning, placerade bakom en skärm. Juryn får inte se dem utan endast lyssna. Kompetensen är avgörande nationalitet, ålder, kön etc är oväsentligt. Juryn utser en vinnare som efter provtjänstgöring kan erbjudas en anställning. Av detta följer en naturlig respekt för människors olikheter då man gemensamt har valt ut de allra bästa inom varje område. Det ställer ökade krav på personalpolitiska åtgärder för att tillvarata olikheterna i verksamheten (t ex introduktion, språkundervisning, ledarskapsutveckling) Operan och dess verksamhet speglar det samhälle vi lever i, där många kulturer möts och samverkar. Detta förstärks genom de nyrekryteringar, som regelbundet sker med en ökad andel nyanställda med annan etnisk, kulturell, språklig och religiös bakgrund än den svenska. Mångkulturalism betyder inte särbehandling av vissa grupper. Den ökade internationaliseringen innebär att Operan än mer än tidigare attraherar ung arbetskraft från främst Europa, men även andra länder. Utifrån policy och handlingsplan arbetar Operan aktivt med att blanda kön vid sammansättning av olika grupper. En målsättning är att undanröja praktiska hinder för mer jämlik rekrytering inom sektorer som av tradition varit typiskt manliga eller kvinnliga. En annan att aktivt motverka sned könsfördelning bland uppdragstagare inom vårt område genom att utan kvotering ge uppdrag till kvinnliga tonsättare, koreografer, regissörer och scenografer. Operan är en nationalscen med uppdrag att vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens områden med bevarad nationell egenart och att stödja nyskapande svensk opera- och balettkonst genom att beställa och framföra verk av svenska tonsättare, författare och koreografer. Men det var på Operans scener som viktiga kulturella dans- och musikformer från Asien och Afrika för första gången presenterades i Sverige och där mottogs artister med annan etnisk bakgrund tidigt på ett seriöst sätt. Inom Operan ses internationellt utbyte och mångkulturellt arbete som grenar på samma träd, ytterst svåra att skilja åt. Verksamhetens tillgänglighet för eftersatta eller underprivilegierade grupper handlar alltid om ekonomi. Även stora kulturinstitutioner har idag små möjligheter att reparera brister i skolundervisning eller på allvar bjuda kommersialismens kulturella verkningar motstånd. Som nationalscen alltså hela folkets scen för balett och opera kan Kungliga Operan göra sina insatser för tillgängligheten bl a genom folkbildning med stark tonvikt på pedagogisk verksamhet för barn och ungdom, liksom genom att tillsvidare hålla i internationell jämförelse låga biljettpriser. Vi folkbildar om våra konstformer, strävar efter att informera om vår verksamhet och underlätta för ekonomiskt mindre bemedlade att köpa biljetter genom rabatter och prisdifferentiering. Omvärldsanalys, hot och möjligheter och väsentliga händelser Omvärlden präglas av en successivt ökad konkurrens om publikens intresse från i första hand media, inte minst TV, som tidigt påverkar barnens och ungdomens, liksom de vuxnas, kulturvanor. Möjligheterna för opera och balett att nå en likartad direktkontakt med en ny publik är trots livaktig marknadsföring och folkbildningsverksamhet begränsade. Operan arbetar därför med en mängd olika insatser för att nå en ny publik, inte minst med Barn- och ungdomsverksamhetsprogrammet. Samtidigt upplevs verksamheten i ett långt perspektiv kunna attrahera en stor publik och vi ser ständiga bevis på att opera och balett är konstarter för framtiden som hela tiden upptäcks av nya generationer publik. Operans verksamhet och dess omfattning påverkas primärt av de finansiella resurserna, främst det årliga ägartillskottet. Sedan flera år begränsas den årliga procentuella uppräkningen av löner och övriga kostnader av ett produktivitetsförbättringskrav från regeringen. Då tillverkningsindustrins normer inte går att tillämpa på opera- och balettverksamhet riskerar ekonomin att urholkas. För 2005 blev tillskottsuppräkningen 0,78%, vilket inte ens kan kompensera för hälften av de årliga ökningarna av lönerna, som dominerar Operans kostnader. Den nya pensionsordningen, innefattande rätten för artisterna att stanna kvar i tjänst till 67 år och försämringen av artisternas pensionsförmåner från 67-årsåldern kommer att få och har redan fått negativa konsekvenser för Operan. Hur denna problematik skall kunna hanteras framledes på ett tillfredsställande sätt, är oklart i dagsläget. 17,6 mkr har överförts från regeringen att täcka högre debiterade pensionskostnader för 2004 och Eftersom dessa beräknas uppgå till 19,5 mkr drabbas Operan av ca 2 mkr mer i nettokostnader. Verksamhetsmässig osäkerhet och riskanalys Operans verksamhet är dels beroende på ägarens/statens finansiering i olika avseenden och dels på volatiliteten i verksamheten som sådan. År 2005 valde ägaren att inte räkna upp ägartillskottet, så att inte lönerevisionen kunde finansieras fullt ut. Dessutom belastades Operan med 2 mkr extra i kostnader för den förändrade pensionsdebiteringen. Det handlar om bortfallna resurser om ca 7 mkr som står utanför Operans kontroll och påverkan. Osäkerheten i övrigt kan handla om positiva och negativa budgetavvikelser om totalt ca mkr enskilda år i den verksamhet som Operan direkt arbetar i. Riskanalysen i det kortare perspektivet avser framförallt artisternas hälsa. Sångsolister måste vid sjukdomsfall ersättas, ofta med kort varsel. Många gånger anlitas framstående artister som ersättare, med stora extra kostnader som följd. Danssolister kan inte ersättas på motsvarande sätt utan måste till övervägande del hämtas ur den egna ensemblen med större arbetsbelastning och ökad risk för skador som följd. I extrema fall, då ingen ersättare kan uppbringas, måste föreställningen ställas in vilket innebär en förlust av biljettintäkter med ca 300 tkr. Även för andra yrkesgrupper finns det risker motsvarande dansarnas vid ökade sjukdomsfall. Ett med tiden föråldrat scenundermaskineri innebär ökade risker i arbetsmiljön och risk för driftstopp. En förstudie pågår för att utreda formerna och möjligheterna till ett nytt scenundermaskineri. Risker i ett längre perspektiv handlar i allt väsentligt om otillräckliga finansiella resurser för att vidmakthålla och vidareutveckla konstarterna samt att marknadsföra verksamheten för att bredda publikunderlaget. Miljö och etikriktlinjer Operans miljöpolicy har setts över. Ett miljöledningssystem vidareutvecklas successivt. Under året beslutade styrelsen om en särskild ny etikpolicy. Personalfrågor Ett ledarutvecklingsprogram bedrivs sedan flera år. Arbetsmiljöfrågorna står i ständigt fokus och följs upp genom Arbetsmiljökommittén. En stor satsning sker f n på ett utvecklat Friskvårdsprogram med Hälsoprofilanalyser. Operan arbetar med en särskild jämställdhetsplan som periodvis uppdateras i samverkan med de fackliga organisationerna

17 Kungliga Operans styrelse Personalomsättning Personalomsättningen har varit 3% (3) Sjukfrånvaron totalt har varit 4% (5) Sjukfrånvaron har fördelat sig på följande sätt: Kvinnor 5% (6) Män 4% (4) Anställda under 30 år 2% (1) år 3% (4) över 49 år 7% (9) samt sjukfrånvaro över 60 dagar av den totala frånvaron 56% (63) Antal årsverken under 2005 var 569 (572) Av totala antalet anställda är andelen kvinnliga 47% (47) manliga 53% (53) Framtidsplaner Bland en omfattande framtida verksamhet kan nämnas att Operan i september 2005 inledde en ny produktion av hela Richard Wagners Nibelungens ring med Rhenguldet. Därefter följer Valkyrian våren 2006, Siegfried i september samma år och Ragnarök i september Regissör är Staffan Valdemar Holm. Genom det aktuella besparingsprogrammet med bl a personalminskningar om ca 40 befattningar kommer resurser att kunna frigöras för att dels stärka det egna kapitalet och dels för nya satsningar inom de konstnärliga områdena. Möjligheterna till fler internationella samarbeten analyseras löpande. Under 2005 har ett antal föreställningar att givits på söndagar. En särskild analys skall ge vid handen, hur fortsättningen skall se ut då det gäller helgföreställningar. Sverige och Stockholm behöver ett nytt operahus i modern tappning. Köpenhamn har ett nytt, Oslo är på väg att färdigställa sitt nya operahus och Helsingfors har ett relativt Personal (årsverken) per sektion 2005 Konstnärligt personal Övriga Totalt ÅR Opera 114,4 121,4 115,8 10,2 8,1 8,9 124,6 129,5 124,7 Balett 70,8 72,6 72,9 3,9 3,8 3,9 74,7 76,4 76,8 Orkester 114,4 112,7 111,9 2,7 2,8 2,7 117,1 115,5 114,6 Teknik 204,5 205,1 209,3 204,5 205,1 209,3 Marknad 20,3 19,9 19,8 20,3 19,9 19,8 Staber 24,0 22,3 21,6 24,0 22,3 21,6 Ledning 3,6 3,1 3,6 3,6 3,1 3,6 Summa 299,6 306,7 300,6 269,2 265,1 269,8 568,8 571,8 570,4 modernt operahus sedan några år. Utveckling av ny teknik, behovet av bredare och djupare scen mm och behovet av en internationell nyorientering gör att frågan om ett nytt operahus kommit upp på agendan. Sonderingar sker nu i denna fråga. Styrelsearbete Styrelsen har under 2005 haft följande sammansättning: Hans Dalborg ordförande t o m , Lars G Nordström ordförande fr o m , Lise- Lotte Axelsson t o m , Katarina Bonde fr o m , Horace Engdahl, Helena Faxgård fr o m , Sten Melin, Ingegerd Palmér, Karin Starrin t o m , Jan Stenberg och Meg Tivéus. Ordinarie personalrepresentanter har varit Gunnar Lundberg och Peter Bergström t o m , Rudolf Suttner fr o m med Deirdre Hjalmarsson, Brendan Collins och Marie Nyström som suppleanter. Styrelsen har sammanträtt vid sex tillfällen under året. Organisation Operan arbetar med en sektionsindelad organisation; Opera, Balett, Musik, Teknik, Marknad, Personal och Administration. En särskild ledningsgrupp finns. Ekonomiskt utfall Resultatet för 2005 efter finansiella poster och skatt blev ett underskott på 4,0 mkr (7,3). Detta innebär ett eget kapital om 8,8 mkr (12,7) eller 9 % (15) i soliditet. Investeringar Periodens investeringar uppgår till 3,5 (2,5) mkr. Väsentliga ekonomiska förhållanden Operan och Statens Fastighetsverk har inte varit överens om operahusets hyresnivå i förhållande till brister i inomhusklimatet sedan några år. Operan har därför deponerat en del av hyran hos Länsstyrelsen. Tvisten är nu utklarad, innefattande en ekonomisk förlikning och ett nytt treårigt kostnadshyresavtal. Regeringens kommande beslut grundat på den s k Ändamålsfastighetskommitténs betänkande inväntas nu, med förhoppningen att några viktiga oklara principiella kostnadshyresfrågor skall bli lösta. Operan processar mot Skatteverket i två fall; den ena tvisten avser den framtida klassificeringen av statens årliga aktieägartillskott, där Skatteverket tvärtemot anser det vara ett skattepliktigt rörelsebidrag. Kam- marrätten har nu utan motivering dömt till nackdel för Operan och ärendet har överklagats till Regeringsrätten. Skulle Operan, liksom också Dramaten, mot förmodan förlora, kan det komma att innebära ökade kostnader om ca 7 mkr, som måste kompenseras av ägaren. Utifrån ett nyligen avgjort mål avseende en likartad problematik inom EU, bedömer Operan att bolaget inte kommer att påverkas av ett negativt utfall i överklagandet. Oavsett utgången i överklagandet kommer inga ytterligare inkomstskattekonsekvenser tillkomma inom överskådlig tid, eftersom bolaget sedan tidigare har ett stort ackumulerat förlustavdrag. Vidare har Operan gjort framställning hos skattemyndigheten om att erhålla ej avdragen ingående mervärdesskatt för åren 1995 och 1996, då Sverige, enligt Operans mening, inte följde aktuella EU-direktiv avseende momsavdragsrätt för visst slag av kulturverksamhet. I första instans och i Länsrätten har framställan inte godkänts. Operan har överklagat beslutet till Kammarrätten. Ett nytt modernare sponsorprogram för Operan har utvecklats, som förväntas bidra med ett ännu intensivare sponsorsamarbete och ökade sponsorintäkter. Sponsorintäkterna om 6 mkr 2005 förväntas öka till det dubbla Operans huvudsponsorer 2005 är Vattenfall, KPMG och SAS. Därutöver är Hagströmer & Qviberg AB med HQ Fonder AB och Investment AB Öresund, Nordea, Apoteket och Svenska Spel också sponsorer. Lönsamhetsmål, kapitalstruktur och utdelning Operans verksamhet får enligt bolagsordningen inte syfta till att ge överskott. Likafullt planeras nu, att över några år, öka det egna kapitalet till det ursprungliga genom ett större besparingsprogram, som genomförs Programmet omfattar bl a en minskad personalstyrka om 40 befattningar. Per är det egna kapitalet 8,8 mkr (12,7). Genom besparingsprogrammets genomförande beräknas det egna kapitalet öka igen till en målnivå på ca mkr. Operan saknar särskild utdelningspolicy då verksamheten inte syftar till att ge vinst respektive att ge utdelning. Bolagets förväntade ekonomiska utveckling Riksdagen har för år 2006 beslutat om ett driftstillskott från aktieägaren till Operan om 338,3 mkr jämfört med år ,3 mkr (före ökade debiterade pensionskostnaders kompensation), dvs en uppräkning med 2,4%. För helåret 2006 har ett mindre överskott budgeterats. Genom besparingsprogrammet förväntas dock en betydligt bättre ekonomisk balans, nya resurser för konstnärlig utveckling och ökad finansiell styrka framöver. Resultatredovisning I enlighet med särskilda bestämmelser utfärdade av regeringen har styrelsen att avge en särskild resultatredovisning. I denna har Operan tidigare redogjort för hur regeringens uppställda verksamhetsmål förverkligats. Denna resultatredovisning för 2005 har inarbetats i föreliggande förvaltnings- och resultatberättelse. Behandling av resultat TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR Ansamlad förlust tkr Årets underskott tkr Summa tkr Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten tkr överförs i ny räkning. Årsredovisningen har upprättats enligt BFNAR 2002:5. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående årsbokslut. Årsstämma för verksamhetsåret 2005 kommer att hållas kl Beträffande resultatet och ställningen i övrigt per hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys

18 Resultaträkning Balansräkning TKR NOTER Tillgångar TKR NOTER Eget kapital och skulder TKR NOTER RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning Statligt driftstillskott Summa RÖRELSENS KOSTNADER Övriga externa kostnader Personalkostnader 4, Lokalkostnader Avskrivningar Summa RÖRELSERESULTAT RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter Räntekostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT ÅRETS RESULTAT ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital, 500 aktier à kr Reservfond Summa Ansamlad förlust Balanserad förlust Årets resultat Summa SUMMA EGET KAPITAL Långfristiga skulder Räntefritt bidrag i förskott Kortfristiga skulder 11 Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkarheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Kungliga Teaterns AB:s reservfond Svensk scenkonst

19 Kassaflödesanalys TKR NOTER DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat före finansiella poster Statligt investeringsbidrag 1990/ Avskrivningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning leverantörsskulder Minskning/ökning av övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Gustavo Porta och Lena Nordin, Norma

20 Noter NOT 1 NOT PERSONALREDOVISNING Antal anställda Antal anställda redovisas i årsverken, dvs den tjänstgöring som en heltidsarbetande utför under ett år. Antal årsverken uppgick för tillsvidare- och extraanställda till: TOTALT TOTALT TILLSVIDARE EXTRA Konstnärlig 296,2 3,4 299,6 306,7 Teknisk 189,5 12,9 202,4 203,2 Administrativ 59,9 6,9 66,8 61,9 545,6 23,2 568,8 571,8 FORTSÄTTNING NOT 5 Tiveus Meg kr VD/teaterchef Franzén Anders kr Den konstnärliga ledningen (Tre konstnärliga chefer) kr På samtliga ersättningar ovan beräknas pensionskostnader om 15,80 % (SPV 12,50% och AIP-PISA 3,3%). NOT 8 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Operan har ett ackumulerat underskottsavdrag om tkr. Detta åsätts inte något värde då Operan inte har som syfte eller planerar för att skapa väsentliga vinster i verksamheten. Som framgår av förvaltningsberättelsen är delar av bolagets underskottsavdrag under prövning av skattemyndigheten. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Kungliga Operans årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Tillskott från staten intäktsförs i takt med utbetalning. Övriga intäkter och kostnader i verksamheten redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att föreställningsanknutna kostnader inte periodiseras genom aktivering.värdering av inventarier framgår av not 7. Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta är värderade till balansdagens kurs. Övriga tillgångar och skulder är värderade enligt lägsta värdets princip.inkomstskatt redovisas enligt BFNR 2001:1. NOT NETTOOMSÄTTNING Recettmedel Försäljning av program o dyl Uthyrning och materialförsäljning Extern uthyrning Sponsorbidrag Utdelning Björnska fonden Övriga intäkter, turnébidrag mm Statligt investeringsbidrag NOT STATLIGT DRIFTSTILLSKOTT Driftstillskott Nivåhöjning pga av högre pensionskostnader Skattemässigt är det statliga tillskottet att betrakta som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott. NOT PERSONALKOSTNADER Ledning Stab Marknadsektion Teknisk sektion Balettsektion Operasektion Orkestersektion Övrigt och sponsorfinansierade kostnader I personalkostnader ingår löner, arvoden och sociala avgifter samt vissa köpta tjänster som kan betraktas som personalkostnad. Statens pensionsverk har ändrat beräkningsgrunderna för SPV-avgiften och höjt densamma från 9,59% till 12,50 för både 2004 och Även avgiften till AIP (PISA) har höjts från 2,3% till 3,3%. För båda dessa höjningar har kompensation erhållits om 17,6 mkr. % Kvinnor: % Män: Årsverken föreg år ,2 601,4 571,0 570,4 571,8 Löner, andra ersättningar & sociala kostnader Styrelseordförande Övriga styrelseledamöter Verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader varav pensionskostnader (19 512) SUMMA Pensionskostnader, avgångsvederlag, ersättningar till ledande befattningshavare och revisionskostnader Statens pensionsverk har ändrat beräkningsgrunderna för SPV-avgiften och höjt densamma från 9,59% till 12,50 % för både 2004 och Även avgiften till AIP (PISA) har höjts från 2,3% till 3,3%. För båda dessa höjningar har kompensation erhållits om 17,6 mkr. Styrelseordföranden och övriga styrelseledamöter har inga avtal med Kungliga Operan AB om framtida pension och avgångsvederlag. Verkställande direktören har pensionsrätt enligt förordning (2003:56) om tjänstepension för vissa arbetstagare med ickestatlig anställning, innebärande pension betald av SPV från 60 år, i samband med att VDs förordnande går ut. Verkställande direktören är förordnad som chef för Kungliga Operan AB tom Verkställande direktörens lön beslutas av styrelsen. I verkställande direktörens anställningskontrakt finns inga villkor om avgångsvederlag. Årets pensionskostnader till styrelse och VD uppgår till 195 tkr (155). Följande ersättningar (kr) har därutöver utbetalats till styrelse och ledning: Styrelsen Lön motsv Axelsson Lise-Lotte tom kr Bonde Katarina from kr Dalborg Hans, ordf tom kr Engdahl Horace kr Faxgård Helena from kr Melin Sten kr Nordström Lars G, ordf fr kr Palmér Ingegerd kr Starrin Karin tom kr Stenberg Jan kr NOT ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER Ledning Stab Marknadsektion Teknisk sektion Balettsektion Operasektion Orkestersektion Övrigt och sponsorfinansierade kostnader I övriga externa kostnader ingår bl a materialinköp, medlemsavgifter, resor och traktamenten, it-kostnader, upphovsmannaersättningar, bevakning och köpta tjänster. Ersättning till revisorerna består av följande: Öhrlings PricewaterhouseCoopers: Revisionsarvode 439 (304) tkr och konsultationer 49 (95) tkr. Riksrevisionen: Revisionsarvode 91 (144) tkr. Totala revisionskostnader uppgår till 530 (448) tkr. NOT INVENTARIER Scenmaskineri Scenmaskineriet finansierades 1989/90 genom ett räntefritt bidrag i förskott på 30 milj kr som regleras genom årliga avräkningar på förskottet med 5 % under en tjugoårsperiod fr.o.m. 1990/91. Scenmaskineriet avskrivs under samma tidsperiod: Anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier Övriga inventarier avskrivs enligt plan med 20% på anskaffningsvärdet. Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljning Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde SUMMA INVENTARIER NOT FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Hyror lokaler Övrigt NOT UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Semesterlöneskuld, komplöneskuld och retrolöner Sociala kostnader Högre debiterade pensionskostnader 2004 & Abonnemang, presentkort Övrigt NOT 11 CHECKRÄKNINGSKREDIT Operan har en beviljad outnyttjad checkräkningkredit om 7 mkr. NOT 12 HYRESAVTAL Operans två större hyresavtal avser Operahuset vid Norrström och verkstäderna i Gäddviken. Det förra är ett s k kostnadshyresavtal om ca 25,6 mkr/år och det senare om ca 18 mkr/år löper till Under antagandet att båda avtalen löper under 16 år och med 3% som diskonteringsfaktor representerar avtalen ett kostnadsåtagande om ca 550 mkr. NOT 13 EGET KAPITAL Aktie- Reserv- Fritt eget kapital fond kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Kungliga Operan är förvaltare för följande stiftelser: Agda Cecilia Riltons balettfond Bobergs - von Platens Stipendiesamfond Göran Järvefelts Minnesfond John Forsells m fl samfond Järnström - Sundbergs Operastiftelse Kurt Bendix Fond Stiftelsen Björnska Fonden Stift.Förste Hovkap.mästare Sixten Ehrlings Jubileumsfond Studieledaren Sten Enviks Stipendiefond. Stockholm den 17 februari 2006 Lars G Nordström, ORDFÖRANDE Katarina Bonde, Horace Engdahl, Helena Faxgård, Sten Melin, Ingegerd Palmér, Jan Stenberg, Meg Tivéus. Gunnar Lundberg, PERSONALREPRESENTANT, Rudolf Suttner PERSONAL- REPRESENTANT. Anders Franzén, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR/TEATERCHEF. Vår revisionsberättelse har angivits den 27 februari 2006 Göran Tidström, auktoriserad revisor Filip Cassel, auktoriserad revisor utsedd av Riksrevisionen 36 37