Förslag på verksamhetsplan för Fältbiologerna

Transkript

1 Förslag på verksamhetsplan för Fältbiologerna Den här verksamhetsplanen Den här verksamhetsplanen beskriver vad som ska hända i föreningen den kommande tiden. Verksamhetsplanen inleds med en generell text om föreningen och utgår sedan från de fyra huvudrubrikerna: Fältbiologerna är utbildande, Fältbiologerna verkar för ett hållbart samhälle, Fältbiologerna är demokratiskt folkbildande och Fältbiologerna samarbetar. Varje stycke består av en allmän text som sammanfattar vad Fältbiologerna strävar efter inom varje område. Sedan kommer uppunktat vad vi specifikt ska göra inom varje område under de olika tidsperioderna som den här verksamhetsplanen omfattar. Eftersom budget och verksamhetsplan hänger ihop, och budgeten läggs halvårsvis, har även verksamhetsplanen delats upp i halvår. Den här verksamhetsplanen är dock lite förvirrande, eftersom vi slagit ihop det första halvåret med andra halvåret Det beror på att det på riksårsmötet 2013 togs en budget för det första halvåret, men inte en verksamhetsplan. I framtiden kommer alltså riksårsmötet bara fatta beslut om de två kommande halvåren, inte om det halvår som redan påbörjats.

2 Fältbiologerna Fältbiologerna är Sveriges största förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Vi är en medlemsburen organisation, vilket innebär att medlemmarna själva bestämmer vilka aktiviteter vi ska ha och vad vi i övrigt ska syssla med i föreningen. Vi har inga vuxna ledare och inga partipolitiska eller religiösa bindningar. Vi är Naturskyddsföreningens fristående ungdomsförening. Fältbiologernas arbete utgår från kunskap och känsla för naturen, som vi använder för att värna om naturen och kämpa för miljön. Biologi är kul, men fältbiologi är desto roligare. Fältbiologi betyder att vara ute i fält och ägna sig åt allt som finns i naturen, alltifrån minsta blompistill till största älg. Att lära sig om naturen är fantastiskt; att känna igen växterna och fåglarna, veta var ugglan bor eller hur vattnet strömmar om våren. Med Fältbiologerna kan vi uppleva saker vi aldrig gjort annars. Tillsammans är vi ute i naturen så mycket vi kan! Fältbiologerna har stor kunskap om naturen och hur den påverkas av människan. I allt Fältbiologerna gör utgår vi från respekt för livet och naturens mångfald. En bra miljöpolitik ser till naturens, och därmed också människan och andra levande varelsers, bästa i ett långsiktigt perspektiv. Vi måste ta ansvar för att bevara och skydda den biologiska mångfalden. En rättvis fördelning av resurser globalt är viktigt, vi menar att ett rättvisetänkande är självklart för att kunna skapa en hållbar global miljöpolitik. Fältbiologerna påverkar lokalt och globalt. Genom att driva miljöfrågor på hemmaplan kan vi påverka i ett större perspektiv. Förändringen börjar där vi själva står den börjar med oss och med Fältbiologerna. Vår miljö står inför enorma utmaningar i framtiden. Samtidigt är vi unga framtiden och därför är det viktigt att vi formar den som vi vill ha den. Tillsammans kan vi förändra vi är en viktig röst i miljörörelsen!

3 Fältbiologerna är utbildande I Fältbiologerna lär vi oss allt vi behöver veta tillsammans. Alltifrån hur en känner igen spåren efter en reliktbock till hur klimatförändringar ska motverkas. Som medlem behöver du bara vara nyfiken på att lära dig. Fältbiologerna ska ge dig allt du behöver veta för att kunna vara ute i naturen och inne i miljödebatten. Aktiviteter Fältbiologerna ska ordna aktiviteter för dess natur- och miljöintresserade medlemmar. Tillsammans kan vi lära oss mycket mer om det vi brinner för, dela med oss av det vi kan och hålla kurser, läger och aktiviteter ute i naturen och inne i miljödebatten. Fältbiologernas aktiviteter arrangeras av Fältbiologernas klubbar, distrikt, nätverk och riksförening. Huvuddelen av aktiviteterna ska ske så lokalt som möjligt i Fältbiologernas olika organ. Riksföreningen ska stödja aktiviteten i Fältbiologernas olika organ och utöver det ordna två större riksaktiviteter öppna för fältbiologer i hela landet, Fältstation Öland och Fältstation Falsterbo. Fältbiologerna ska utöver det genomföra de aktiviteter som röstas igenom på RÅM och läggs som en bilaga till den här verksamhetsplanen. Fältbiologen Fältbiologen är Fältbiologernas medlemstidning som skriver om natur- och miljörelaterade ämnen av och för unga. Fältbiologen är en kunskapsbank, inspirationskälla och ska spegla föreningen i stort. Tidningen är även föreningens största ansikte inåt och utåt och en viktig kommunikationskanal. Fältbiologen ska ges ut med fyra nummer per kalenderår. Förlaget Fältbiologernas förlag ska fortsätta att ge ut material och litteratur på temat natur och miljö. Förlaget ska ge unga en möjlighet att producera egen litteratur som kanske inte får plats hos de stora förläggarna men som är minst lika viktig för att sprida kunskap, inspiration och kampanda för naturen. Förlaget har inte gett ut så många böcker på sista tiden och rutinerna för hur utgivningar går till är otillräckliga. I förhållande till vilka stora resurser vi lägger på det, en betydande del av en kanslisttjänst, så är förlaget värt långt större uppmärksamhet. I år vill vi lägga tid och kraft på att utvärdera och utveckla förlaget. -Förlaget ska ge ut en ny version av Knuffa för kryptogamer.

4 -En arbetsgrupp ska tillsättas för att få förlaget aktivt och återigen bli en självklar del av föreningen. Fältbiologerna verkar för ett hållbart samhälle Fältbiologerna står upp för natur, miljö och kommande generationer. Vi ska samla den unga miljörörelsen och ta aktiv del i debatten. Fältbiologerna verkar för ett hållbart samhälle genom politisk påverkan, uppvisande av andra alternativ och opinionsskapande hos allmänheten. En ung miljörörelse Fältbiologerna har ambitionen att samla den unga miljörörelsen och är en aktiv och radikal röst i miljöpolitiken. Vi jobbar med opinionsbildning för att påverka samhället, politiker, företag och allmänhet för en bättre miljö. Vi använder oss av aktioner, demonstrationer, manifestationer, debattartiklar, utspel, uppvaktande av politiker, direkt aktion och civil olydnad om så behövs. Till vår hjälp har vi en gemensam miljöpolitisk plattform. Vi påverkar lokalt, nationellt och internationellt. Alla medlemmar har möjlighet att aktivera sig miljöpolitiskt i klubbar, distrikt och nätverk för att påverka i de miljöfrågor som engagerar dem. Tillsammans bildar vi en ung livaktig folkrörelse för förändring. Skogsnätverket, klimatnätverket, gruvnätverket och jordbruksnätverket har ansvar för att driva sina frågor nationellt inom respektive område. Riksföreningen ska stödja det politiska arbetet som sker i Fältbiologernas olika organ och utöver det arrangera Fältbiologernas deltagande på politikerveckan i Almedalen. Under 2014 är det kommun-, landstings-, riksdags- och EU-val. Fältbiologerna ska aktivt verka för att miljöfrågorna lyfts i valrörelsen samt presentera och praktisera ickeparlamentariska alternativ i miljöpolitiken. Speciellt ska vi fokusera på att lyfta, skogs-, gruv-, klimat- och jordbrukspolitik. - En arbetsgrupp ska tillsättas i början av året med syfte att utforma en nationell kampanj inför valet.

5 Fältbiologerna är demokratiskt folkbildande Fältbiologernas verksamhet ska främja organiseringskunskap och föreningsdemokrati i klubbar, distrikt och nätverk. Vi ska hjälpa alla medlemmar att kunna ta del i aktiviteter och påverka både inom och utom föreningen. Fältbiologerna är öppna för alla barn och ungdomar oavsett kön, klass, etnicitet och sexualitet. Föreningens struktur Grunden i Fältbiologernas verksamhet bygger på lokalt engagemang. Målsättningen är att det arbete som sker på riksnivå ska vara lokalt förankrat och syfta till att stötta lokala aktiviteter. Föreningens medlemmar engagerar sig i antingen klubbar, distrikt, nätverk, riksföreningen och externa föreningar. På så sätt lär sig alla aktiva medlemmar att arrangera aktiviteter och att ta ansvar. Föreningens struktur syftar till att skapa aktiva och självgående enheter. Riksföreningen ska uppmuntra att klubbar på egen hand samarbetar direkt med varandra och nätverken. Att utforma och stödja en hållbar föreningsstruktur är en av riksföreningens viktigaste uppgifter. Riksföreningen ska jobba på ett föredömligt sätt så att föreningens olika organ lätt kan ta efter. - Den nya klubbguiden ska börja användas och förankras i föreningen - Vi ska arbeta med att stärka de redan existerande klubbarna och arbeta för att antalet klubbar runt om i landet ökar. - Antalet nätverk ska ligga stabilt på dagens nivå eller möjligtvis öka något för att omfatta fler av de områden våra medlemmar är intresserade av Vi ska arbeta med att stärka de redan existerande klubbarna och arbeta för att antalet klubbar runt om i landet ökar. Distrikt Fältbiologerna har en föreningsuppbyggnad där klubbar, distrikt och riksförening samverkar och har olika uppgifter för att skapa en hållbar föreningsstruktur. De senaste åren har distrikt lagts ner där underlaget för att ha distrikt inte funnits. Samtidigt har andra distrikt stärkts och fortsatt spela en stor roll. I områden där distriktsambitioner funnits, men distrikt ändå lagts ner har klubbar och medlemmar kommit i kläm, och problem har uppstått som varit svåra för riksföreningen att hantera. I framtiden vill vi fortsätta verka för att distrikt ska finnas och stödjas i områden där verksamhet finns. Däremot ska distrikt läggas ned där verksamhet inte finns. - Riksföreningen ska stödja Västsvenskas ambitioner att bilda distrikt igen.

6 - Riksföreningen ska stötta klubbar utan distrikt samt hjälpa klubbar att starta upp distrikt om viljan finns lokalt. - Riksföreningen ska stödja Mellansvenska distriktet i deras nuvarande situation. Fler klubbar, fler fältbiologer På 80- och 90-talen var Fältbiologerna knutna organisatoriskt till hundratals skolor i Sverige, vilket är mycket mer än idag. På samma sätt engagerar många studenter sig i Fältbiologerna med det skulle kunna bli många fler. Som följd av samhällets förändring har många unga avskärmats från natur och föreningsliv. Drför behöver Fältbiologerna nu arbeta på nya sätt för att engagera fler. Det behöver anordnas aktiviteter som anpassas och riktas till yngre medlemmar. - Vi ska utreda vilka arenor som är bäst för att engagera studenter, skolelever och andra ungdomar i Fältbiologerna Vi påbörjar det nya arbetet med att engagera ungdomar i Fältbiologerna. Minifältisar Föreningen ska verka för att minifältisar, medlemmar i åldern 6-12 år, känner sig välkomna på lämpliga aktiviteter som anordnas av riksföreningen. Riksföreningen ska stötta och utbilda minifältisledare för minifältisverksamhet på lokal nivå. - Vi ska ha minifältisverksamhet på åtta orter, i nuläget har vi sju. - Vi ska hålla en minifältisledarutbildning Vi ska ha minifältisverksamhet på minst nio orter - Vi ska hålla en minifältisledarutbildning Kunskap om organisering Fältbiologerna ska vara en demokratisk, aktiv och folkbildande förening, både när det gäller de sakfrågor vi jobbar med och i hur vi organiserar oss. Att vara med och driva en förening och själv kunna påverka sin omgivning är en viktig del i demokratin. Ungdomars egna handlingskraft utan vuxna pekpinnar är central i vår förening. Fältbiologerna ska fortsatt vara en plats där kunskap om föreningsorganisering lärs ut och praktiseras.

7 - Fyra organiseringskurser ska hållas för klubb- och distriktsstyrelser och nya medlemmar. - En årsplan för när, hur och av vem organiseringskurser hålls ska tas fram för att långsiktigt säkra att sådana kurser hålls. Engagemang Det ideella engagemanget värdesätts högt i föreningen. Utmaningen för Fältbiologerna är att engagera långt fler än idag. Det görs genom riksföreningens stöd till Fältbiologernas olika organ, kunskapsutjämning om föreningsorganisering och arbete med att inkludera fler. Men det finns mycket engagemang som Fältbiologerna inte lyckas fånga upp idag. Möjligheterna att engagera sig i Fältbiologerna kortare tidsperioder och göra insatser utan att behöva ha föreningen som livsstil bör utvecklas parallellt. - Alternativa arbetssätt för att fånga upp mer engagemang ska utredas - Utifrån vad vi kommer fram till ska de alternativa sätten att fånga upp engagemang testas i praktiken De alternativa sätten att fånga upp engagemang som testats utvärderas och slutsatser dras hur Fältbiologerna ska fortsätta jobba. Medlemsutveckling Fältbiologerna ska under året arbeta för ett stabilt medlemsantal jämnt fördelat över landet. Detta för att alla ungdomar kontinuerligt ska ges möjlighet att ta plats och hitta sitt forum för sina intressen inom natur och miljö, i föreningen Fältbiologerna. Fältbiologernas förmåga att ge ungdomar kraft att förändra genom självorganisering och engagemang för viktiga frågor ska spridas till fler i unga åldrar. Vi ska sträva efter att nya medlemmar ska hitta föreningen och känna sig välkomna. - Vi ska ha minst 3300 medlemmar i åldern 6-25 år. Jämställdhet och mångfald Fältbiologerna ska kontinuerligt utveckla sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Föreningens aktiviteter ska vara öppna för alla. Föreningen ska jobba normkritiskt, granska interna normer och förstå hur normer inkluderar och exkluderar människor. All verksamhet som riksföreningen arrangerar ska genomsyras av en strävan efter ökad jämställdhet och mångfald. I arbetet med att på lika villkor inkludera alla i föreningen ingår även att ta väl hand om nya medlemmar på samtliga aktiviteter. Föreningen ska verka för att alla intresserade av natur och miljö och engagemang i föreningsform ska vara välkomna och

8 välkomnas av ett sunt diskussionsklimat med en bas i respekt för varandras olikheter och bakgrund. Vi ska sträva efter att ta till vara våra medlemmars engagemang, trots medlemmarnas olika förutsättningar. - En aktivitetsplan för alla riksaktiviteter ska tas fram och börja användas i föreningen, bland annat för att införliva arbete med mångfald, nya medlemmar och tillgänglighet på aktiviteter - Arbetsgruppen för makt- och normer ska avsluta sitt arbete och komma fram till hur föreningen i fortsättningen ska arbeta kontinuerligt med dessa frågor - VI ska sträva efter att fortsätta projekt Mötesplats: Naturen och söka medel för projektet - Vi ska sträva efter att på bästa sätt samarbeta med Naturskyddsföreningens mångfaldsprojekt bland ungdomar: Sjysst sommar Informationsspridning Hur Fältbiologerna kommunicerar både utåt och internt har stor betydelse för föreningens utveckling och för medlemmarnas möjligheter att engagera sig. Vår medlemstidning Fältbiologen är den enda kommunikationskanal som når ut till alla medlemmar fyra gånger per år. Det är också ett stort ansikte utåt, då fler än bara tidningens medlemmar prenumererar på tidningen. Ett annat stort ansikte utåt är Fältbiologernas hemsida, där den mesta informationen för både medlemmar och allmänhet ska finnas. Aktuella nyheter i föreningen annonseras ut i nyhetsbrevet, som kommer ut en gång i veckan. Fältbiologerna har också ett omfattande arbete i sociala medier där det som händer i föreningen realtidsrapporteras. Kommunikationen syftar till att visa vad vi gör för oss själva och för allmänheten. Utgångspunkten är att all kommunikation som görs ska gå att nå från Fältbiologernas hemsida. Finansieringsplan Fältbiologerna växer och har stora ambitioner. Vi har idag två stora finansiärer till vår verksamhet, Naturskyddsföreningen samt Ungdomsstyrelsen. Bidragsnivån har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Detta är både sårbart och svarar inte för föreningens visioner. - Vi ska ta fram en långsiktig finansieringsstrategi där nya möjligheter till finansiering utreds. - Vi ska under året ta tag i finansieringsfrågan och söka mer pengar till riksföreningen.

9 Fältbiologerna samarbetar Fältbiologerna ska vara en drivande och aktiv del i både den svenska och globala miljörörelsen. Detta gör vi genom att vara med i större paraplyorganisationer och samarbeta med andra föreningar. Samarbetena ska både berika den större miljörörelsen och Fältbiologerna som förening. Fältbiologerna samarbetar med en lång rad olika parter. Här nedan följer en beskrivning av våra mer stabila och långsiktiga samarbeten. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen är vår systerorganisation. Vi har en plats i Naturskyddsföreningens riksstyrelse, vilket fungerar som vår tydliga samarbetskanal mellan de båda riksföreningarna. Det finns många anledningar att samarbeta med Naturskyddsföreningen, särskilt i frågor om politisk påverkan, hur vi skapar en aktiv folkrörelse för natur och miljö i alla åldrar, mångfaldsfrågor och rent administrativa lösningar båda föreningarna kan ha nytta av. Chemsec, Fish, Airclim Fältbiologerna bygger tillsammans med tre andra föreningar upp Kemikaliesekretariatet (Chemsec), Internationella fiskesekretariatet (Fish), Luftförorenings- och klimatsekretariatet (Airclim). Sekretariaten bedriver påverkansarbete i sina respektive frågor kemikalier, hav- och fiske, klimat och luftföroreningar. Fältbiologerna har en plats i styrelsen och styr de olika sekretariaten tillsammans med WWF, Jordens Vänner och Naturskyddsföreningen. MKG Fältbiologerna bygger tillsammans med fyra andra föreningar upp Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) som har sitt syfte att granska kärnkraftindustrin arbete med planerat slutförvar av kärnavfall, så att slutförvaret blir så säkert som möjligt. Fältbiologerna har en plats i styrelsen och styr MKG tillsammans med Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Kalmar län, Naturskyddsföreningen i Uppsala län och Opinionsgruppen för Säkert Slutförvar (OSS). KRAV Vi är medlemsorganisation i KRAV, kontrollföreningen för ekologisk odling, vilket innebär att vi har kontakt med krav och har rätt att vara med på deras medlemsmöten. Färnebo folkhögskola Fältbiologerna driver tillsammans med övriga freds-, miljö- och solidaritetsrörelsen en folkhögskola i Österfärnebo, Göteborg och Gävle. Fältbiologerna har en plats i styrelsen och kan vara med och komma med idéer och påverka vilka kurser som hålls på skolan.

10 LSU Fältbiologerna är medlemsförening i LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, som jobbar med ungdomspolitiska frågor, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Fältbiologerna kan skicka en medlemsrepresentant till årsmötet samt delta i LSU:s organisationsutbildningar. YEE Fältbiologerna är medlemsförening i Youth and Environment Europe, YEE, som är en paraplyorganisation för miljöorganisationer för unga i Europa. Fältbiologerna har skickat en medlemsrepresentant på YEE:s årsmöten varje år men i övrigt inte deltagit i organisationens aktiviteter. Till mångt och mycket beroende på att Fältbiologerna skiljer sig i både storlek och verksamhet från de flesta av medlemsföreningarna. - Vi ska utreda om Fältbiologerna fortsatt ska vara medlem i YEE eller inte. - Vi ska arbeta för att se över riksföreningens samarbeten samt kartlägga samarbeten på regional och lokal nivå. - Vi ska arbeta för att alla medlemmar i föreningen får och har tillgång till en översikt över dessa samarbeten. T.ex. genom hemsidan. - Vi ska ta fram rutiner för hur representanter till våra samarbetsorganisationer väljs.