att vara fotbollsförälder

Transkript

1 vänligen fyll i enkäten räkna ut din poäng genom att räkna ihop dina svar på alla frågor kom ihåg din poäng lämna enkäten till någon ansvarig att vara fotbollsförälder

2 låt oss göra klart alla har sin roll familj - känslomässigt stöd - lagom utmaning - konkret hjälp - markservice - ge kompletterande perspektiv till idrotten - goda förebilder spelare kamrater skola - utveckla egenskaper utanför fotbollen - allmänbildning - yrkesutbildning - öka möjligheten för spelaren att verka i samhället - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd är vi härinne en exceptionell grupp av föräldrar? förening - utbilda i färdigheter för elitfotboll - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd - se till hela människan - skapa en god kultur för etik och moral - skapa nätverk för spelaren förbund - stärka utvecklingsmöjligheter - riktlinjer för etik och moral - verka för tillämpning, utbildning och forskning - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd (Fallby, 2006) hur många poäng har du? räck upp handen mindre än 145 mindre än 140 mindre än 130 mindre än 120 mindre än 110 om vi är en genomsnittlig grupp av svenska idrottsföräldrar är cirka 20% av händerna i luften just nu är det de sämsta idrottsföräldrarna med minst poäng? problem de ärligaste de med lite kunskap de som inte förstår varför vi är rädda om våra barn vi vill dem det bästa det är inte socialt acceptabelt ta uppträda dåligt mot barnen

3 målet för aik är hur kan föräldrar bidra på bästa sätt? lite fakta definition av föräldrapress först slår vi fast föräldrar är en enorm resurs men unga idrottares upplevelser av otillräcklighet i sitt idrottande, vilket skapats av föräldrars alltför höga, uttalade eller outtalade, förväntningar och krav på individen att prestera i idrottsmiljön. (Augustsson, 2007) (Augustsson, 2007)

4 undersökning sverige vad innebär det för unga idrottare att uppleva föräldrapress? finns det några skillnader avseende kön, ålder och idrottsgren? kan man se någon koppling till upplevd självkänsla och fysisk/ idrottslig kompetens? enkät (601 idrottare) och intervju (12 idrottare) unga idrottare (8-16 år) aktiva inom de mest populära idrotterna 81%19% en av fem (Augustsson, 2007) (Augustsson, 2007) skräckscenario USA, 66 pojkar och 38 flickor (13 år och under), i alpin skidåkning. frågeformulär om upplevd föräldrapress i samband med tävling 46 % av gruppen upplevde en viss negativ press. 26 % uppgav att de upplevde en stark föräldrapress 27 % upplevde ingen press alls. Inom grupperna för "viss press" och "stark press" kände sig 22 % respektive 44 % olyckliga i sitt idrottande. självkänsla barn/ungdomar som upplever föräldrapress genom att föräldrarna tycker att barnen har lägre kompetens än vad barnet upplever sig ha utvecklar en lägre självkänsla och blir därmed mer känsliga för press en ond cirkel (Augustsson, 2007) (Helstedt 1990)

5 stress, oro och överbelastning barn/ungdomar som upplever högre press från föräldrar upplever också rädsla för att svika sina föräldrar lägre motivation i sin idrott lägre egen kontroll över sin idrottssituation mindre glädje i idrotten ökad risk för överbelastning (Backes & Wiens, 1999; Brustad, 1996; Gould, Eklund, Petlichkoff. Peterson, & Bump, 1991; Gould, Tuffey, Udry, & Loehr, 1996; Scanlan & Lewthwaite, 1984; Weiss, Wiese, & Klint, 1989) ängslan inför match barn som upplever stark ängslan inför tävling och match studerades redan med flera undersökningar under och 1990-talet. samband är funna mellan upplevd föräldrapress och stress samt oro inför tävling och match. barn som är uttalat känsliga för hur deras föräldrar bedömer prestation har ofta en sämre självkänsla och högre ängslan och oro inför tävling och match. barn med ett gott självförtroende tenderar emellertid att inte oroa sig för föräldrars reaktioner, för att förlora, eller för vad kamrater skall tycka i fråga om idrottslig prestation, men vad är hönan eller ägget? (Martens, 1993; Passer, 1983, 1984; Scanlan, 1986) förväntningar barn/ungdomar som upplever att föräldrarna är positiva tycker att idrotten är roligare och ser sig som mer kompetenta sammanfattning det går att säga att forskningen i stora delar av sambandet mellan hög föräldrapress och barns idrottande är överens det är inte bra men 20% upplever den, varför existerar det fortfarande? (Babkes & Weiss, 1999; McCullagh, Matzkanin, Shaw, & Maldonado, 1993)

6 varför? är det så svårt att komma åt problematiken? relationen mellan barn och föräldrar är svår att få insyn i och också att påverka vems ansvar är det? barn och föräldrar som upplever problematiken är ofta okunniga om hur ett konstruktivt beteende ska se ut därför saknar de alternativ till det negativa beteendet förening problemlösning eget ansvar erfarenheter spelare målsättning kommunikation stresshantering - fotboll spelare - föräldrar problemlösning tränare kommunikation familj karriärövergång ledarskapsfilosofi föräldraroller ledarskapsfilosofi målsättning karriärövergång kommunikation (individuella samtal) kommunikation (individuella samtal) motivationsklimat (Smoll, Smith, & Curtis, 1977). föräldrars potential vad är rätt? föräldrar kan faktiskt förstöra även den bästa idrottsmiljön, men kan också vara den starka resurs man önskar ett bra beteende i idrottssituationen är när föräldrar stödjer barnets idrottande utan att vara överdriven, samt att låta barnet fatta viktiga beslut kring vilken nivå eller inriktning deltagandet ska vara på det är ditt val! (Fredricks & Eccles, 2004; Kamm, 1998) (Fredricks & Eccles, 2004)

7 goda drag hos idrottsföräldern föräldrar som goda rollmodeller vara bra förebild i alla situationer föräldrar som vet vilka delar de ska stödja och vilka de ska lämna åt andra kunna överlåta ansvar till andra kompetenta personer föräldrastöd i tre områden föräldrar som stödjer prestationen och ansträngningen hos barnet kunna stödja i med och motgång och uppmuntra genom positiv förstärkning med ett starkt nätverk med matchat socialt stöd och effektiv kommunikation går det att påverka identitet, självkänsla, egenkontroll, upplevelsen av egen kompetens, självförtroende och därigenom också den kanske viktigaste faktorn, motivationen. socialt stöd (Cutrona & Russell, 1990; Roberts, 2001; Sarason, Sarason, & Pierce, 1990).

8 jag är mån om att han blir en människa och inte bara en fotbollsspelare. Vi föräldrar ska stötta och finnas tillhands som en resurs när det går både bra och dåligt i både fotboll och skola / / finnas där som hjälp och som föräldrar. Och sen exakt vad det betyder det är ju ett samspel mellan oss och NN men vi ska finnas väldigt nära honom mentalt / / sen ska han successivt separera sig från oss. (förälder till 15-årig landslagsspelare, Fallby, 2006) jag är mån om att han blir en människa och inte bara en fotbollsspelare. Vi föräldrar ska stötta och finnas tillhands som en resurs när det går både bra och dåligt i både fotboll och skola / / finnas där som hjälp och som föräldrar. Och sen exakt vad det betyder det är ju ett samspel mellan oss och NN men vi ska finnas väldigt nära honom mentalt / / sen ska han successivt separera sig från oss. (förälder till 15-årig landslagsspelare, Fallby, 2006) självuppfyllande profetia omgivningens förväntningar teachers bloomers tänkvärt om barnet tror att föräldrarna tycker att de har hög kompetens i idrotten, så har det positiv betydelse för barnets självkänsla oavsett vad föräldrarna egentligen tycker (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) Elevexperimentet

9 socialt stöd känslomässigt lyssnande stöd emotionellt stöd emotionell utmaning förälder tekniskt uppskattande utmanande uppgifter verklighetsbekräftande konkret materiellt personlig assistans tränare förälder / tränare (Cutrona & Russell, 1990; Richman m fl., 1989; Rosenfeld m fl., 1989) prestation vs resultat eller motivationsklimat prestation vs resultat skapa god motivation och behaglig stämning motivationsklimat alltid se till prestation före resultat och betona hur viktigt det är att göra sitt bästa och att aldrig ge upp process och prestation förstå att resultat inte ger bättre spelare, men bättre prestationer ger bättre spelare och bättre resultat behaglig miljö vara delaktig i att skapa en miljö där alla trivs och har roligt, samt se till att fotbollen blir en rolig upplevelse marcus allbäck - Givetvis är det mycket flyt. Det är lika oförklarligt när du gör mål fem-sex matcher i rad på små tillfällen där alla efteråt säger fan vad skicklig han är, han står alltid rätt, som det är när du kommer halvsekunden för sent till varje läge fem matcher i rad och folk tycker du är helt ur form. Det är därför jag i stället för att söka målet alltid försökt göra rätt i allt annat; hitta tajming, touch på bollen, rätt värdering i om man ska använda ett eller två tillslag. Bryter jag ner det i sådana små delar, gör så rätt jag kan i varje enskild detalj, så lossnar det till slut.!tänkte du så när du var 18 år?!nej, då var det jävligt viktigt att göra mål. När jag fick chansen tänkte jag: Här måste jag göra mål. Idag är det inte så. Jag intalar mig alltid: Jag kommer att fortsätta missa chanser, men jag kommer också fortsätta göra mål. Det är nog en styrka jag har. Om jag missar en chans glömmer jag det direkt. Det måste jag göra för får jag kan få en ny chans 30 sekunder senare. Hämtat ur tidskriften Offside

10 karriärstegen ålder fotbollskarriär (herrar) fotbollskarriär (damer) kontakt kontakt initiering initiering etablering Sverige perfektion etablering int.. etablering perfektion mästare Sverige avslu mästare t avslut personlig utveckling barndom pubertet ungdom yngre vuxen vuxen psykosocial utveckling föräldrar syskon kamrater tränare kamrater föräldrar partner tränare familj (tränare) utbildning / yrkeskarriär grundskola gymnasium yrkeskarriär fotboll (yrkesutbildning) yrkeskarriär fotboll /civilt karriärtänk psykologisk utveckling ego omvärlden erferenhetsinsamling utveckling etablering (Fallby, 2006; anpassad efter Wylleman & Lavallee, 2004) One of the most predictable things in people is that they change over their lifetimes in the most unpredictable ways (Régnier m fl., 1993) tips på vägen

11 beröm alltid kämpatakter låt barnet fatta egna beslut ha en egen aktiv livsstil blanda dig aldrig i match var en god förebild uppträd alltid med respekt blanda dig aldrig i träning uppträd med ge praktiskt stöd sätt aldrig press förmedla glädje och optimism värdighet, stil och optimism uppmuntra andra aktiviteter driv inte barnets karriär ge barnet eget ansvar var inte tränare eller coach uppmuntra nyfikenhet sammanfattande råd Föräldrar gav mycket socialt och känslomässigt stöd, förstärkte en god disciplinerad attityd gentemot idrotten, men undvek för mycket press och förväntningar. Föräldrarna var också goda modeller för självständighet och uppmuntrade det hos sina barn. beröm alltid insatsen ej resultatet ha och ge realistiska förväntningar ge känslomässigt stöd (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) och praktiskt? genom bra beteende och övertygelser kan du påverka ditt och andras barn positiv feedback enligt 5 1 modellen, förmedla att barnet är kompetent var lite eller moderat involverad i fotbollen men inte alls i det tekniska, matchning eller annat som föreningen har ansvar över stötta emotionellt, var där i med- och motgång det viktigaste är att skapa glädje och positiv miljö var beredd att utvärdera ditt eget stöd till ditt barn agera om idrottsmiljön är skadlig för barnet (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) ditt lag skapa samvaro och lär känna andra föräldrar visa entusiasm och glädje i fotbollsmiljön om det finns orsak, ta upp och diskutera eventuella problem på ett sakligt sätt se till att barnen har roligt och gemenskap tillsammans, även vid sidan om planen ge bara återkoppling på insatsen (gör alltid ditt bästa) till barnet, aldrig resultatet (antal mål, vunnen match/cup) var alltid där för emotionellt och praktiskt stöd lägg dig aldrig i fotbollen, varken hemma eller i föreningen/ vid matcher

12 dos and dont s stöd praktiskt stöd emotionellt uppmuntra insatsen uppmuntra självständighet förmedla glädje i idrotten uppmuntra hårt arbete att göra sitt bästa var själv aktiv i ditt liv uppmuntra att prova saker var närvarande, men inte påverkande undvik press eller skuldkänslor undvik press på att vinna, göra mål, vara bättre än andra undvik överdrivet involverande undvik överdrivna förväntningar (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) matchmiljö lämna aldrig läktare eller anvisad plats för åskådare låt tränare sköta coachning och matchning ge bara positiv feedback till spelare och ledare ge aldrig råd eller coachning till spelare visa glädje, entusiasm och stöd alltid spelare och laget kontrollera dina egna känslor hjälp till om tränare eller ledare ber dig om hjälp var en god rollmodell för spelarna och agera alltid på ett sportsligt sätt gentemot båda lagen och domaren (Gould, Dieffenbach, & Moffet, 2001; Martens, 2004) ORESERVERAT S T ÖD T O TALT ENGAGEMANG

13 KOMMUNIKATION DISCIPLIN KUNSKAP INITIATIV

14 GL ÄDJE S Y S TEMATIK L ÅNGSIK TIG T INSIK T

15