Global eller svensk hållbar utveckling? Hur påverkar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Global eller svensk hållbar utveckling? Hur påverkar"

Transkript

1 1. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Sedan 2003 stadgas i grundlagen, regeringsformen, (1 kap. 2 ), att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Global eller svensk hållbar utveckling? Hur påverkar exergibegreppet analysen? Frågan har ställts om vad som skulle bli annorlunda i synen på hållbar utveckling och miljömålen och sätten att uppnå dessa, om man gör analysen med kunskap om exergin? Frågan är viktig och jag är tacksam för att den ställts. I samhällsdebatten behandlas ekologisk -, ekonomisk - och social hållbarhet som olika aspekter av hållbarhetsbegreppet. Utifrån den verklighetsuppfattning, det paradigm, eller den samhällsbärande vision, som genomsyrar vår kultur ter de sig utmanande och svårförenliga.

2 2. Denna samhällsbärande vision har Karl Erik Edris döpt till Drömmen om det rationella paradiset. Denna vision bygger på den föreställning om materiens natur som förfäktades av alkemisterna och enligt vilken materien tänktes bestå av de fyra elementen jord, d v s alla fasta ämnen, luft, d v s alla gasformiga ämnen och vatten, d v s alla flytande ämnen. Därtill kom elden, som uppfattades som en förädlande princip med förmåga att förädla de övriga tre elementen. Denna idé verifierade alkemisterna genom att t ex behandla järnmalm, d v s jord med eld och bevisligen förädla den till järn. Detta arv från alkemin visar sig fortfarande bl. a. i ekonomin och de politiska ideologierna. Utifrån Drömmen om det rationella paradiset ter det sig således som möjligt att både producera och konsumera energi. Människan tillerkänns dessutom en unik förmåga att förädla och skapa mervärden, eftersom hon är den enda varelsen på jorden, som kan hantera den förädlande principen elden och vars förädlande egenskaper flyttats över på energibegreppet i Drömmen om det rationella paradiset. Den fatala svagheten hos denna, vår kulturs samhällsbärande vision, är att den saknar adekvat anknytning till fysiken, enkannerligen termodynamikens lagar. En annan meningsskapande vision eller paradigm, som till skillnad från Drömmen om det rationella paradiset, är den förankrad i termodynamikens lagar skulle kunna döpas till Ömsesidigt beroende och samarbete Den integrerar att att energin är konstant i enlighet med termodynamikens första lag och att den följaktligen varken kan produceras eller konsumeras. Den integrerar också att energin kan innehålla exergi, d v s förmåga att uträtta arbete och åstadkomma förändringar. Enligt termodynamikens andra lag förbrukas exergin helt eller delvis i omvandlingsprocesser, t. ex. i fotosyntesen och i järnframställning. Energin finns således alltid kvar, men dess kvalitet, dess förmåga att åstadkomma förändringar, förbrukas. I de processer där exergin inte förbrukas fullständigt, överförs resten och finns kvar, bunden i en eller flera av de produkter som bildas via omvandlingsprocessen i fråga. I t. ex. växternas fotosyntes driver exergin i solljuset, som till över 90% består av exergi, den kemiska omvandlingen av koldioxid och vatten till syrgas och kolhydrat. Det allra mesta av solljusets exergiinnehåll, d v s dess förmåga att åstadkomma förändringar, förbrukas i processen och energin avgår som värme till omgivningen. Bara en liten del av exergin överförs och binds i de bildade resurserna - kolhydratet och syrgasen, som således är exergirikare än den koldioxid och det vatten ur vilka de bildats. Att exergi finns i alla resurser gör den mycket lämplig som ett generellt, naturlagsrelaterat, mått på resurser och deras värde.

3 3. Att exergi alltid förbrukas i enlighet med termodynamikens andra lag, när processer och förändringar av något slag äger rum, gör att exergiförlust lämpar sig som ett generellt mått på resursförbrukning och värdeminskning, d v s den exergikostnad, som alltid är förknippad med omvandlingsprocesser, t ex omvandling av drivmedel till avgaser och spillvärme till omgivningen, omvandling av råvaror till industriprodukter och spillvärme till omgivningen och mera generellt, omvandling av resurser, d v s exergirik materia och eller energi, till avfall, d v s exergifattig materia och exergifattig energi, d v s värme av omgivningstemperatur. Exergiberäkningar är förankrade i och kvantitativt relaterade till naturlagarna och lämpar sig därför väl för att kvantitativt beskriva förändringar i det livsuppehållande systemet, d v s hushållningen med resurser över huvud taget i samhället. i naturen, i det livsuppehåilande systemet. Detta ger möjligheter att integrera samhällets ekonomi med det livsuppehållande systemets. Penningekonomin klarar däremot inte denna integration p g a sin bristande förankring i fysikens lagar, d v s sin bristande verklighetsförankring. Exergibegreppet erbjuder en fantastisk möjlighet att varsebli hur det livsuppehållande systemet och de resursförnyande och resursförbrukande processerna där påverkas av vårt sätt att bete oss. Vi får m a o en mycket bättre verklighetsförankrad bild av hur vår verksamhet påverkar det livsuppehållande systemets ekonomi och därmed också dess uthållighet. Det är uthålligheten och hållbarheten och vad som krävs för att samhället skall vara uthålligt, som här står i fokus. Det betyder att de livsbetingelser, som vi människor är anpassade till och beroende av, måste upprätthållas inom gränser, som visar sig vara ganska snäva och att det livsuppehållande systemets sammansättning och egenskaper alltså måste upprätthålls inom dessa snäva gränser. Detta rimmar i och för sig väl med de nationella miljökvalitetsmål som tidigare redovisats. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

4 Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Det livsuppehållande systemet innehåller stora mängder exergi bunden i och upplagrad i strukturer, koncentrationer, gradienter och andra kontraster, d. v. s. i de resurser, vilka konstituerar det livsuppehållande systemet och förlänar det dess sammansättning och övriga egenskaper inklusive dess livsbetingelser. Om dessa resurser förbrukas, d v s bryts ned och omvandlas till avfall, förlorar systemet exergi, vilket också innebär att systemets kemiska sammansättning, fysiska tillstånd, livsbetingelser och andra egenskaper ändras samtidigt. Fenomenet kallas i dagligt tal för miljöförstörelse. Ett ex är vår förbrukning av fossila bränslen. Genom denna ändras, förutom mängden fossila bränslen i jordskorpan, också atmosfärens sammansättning. När bränslena förbränns, d v s reagerar kemiskt med syre från atmosfären, bildas exergifattiga produkter i form av vatten och koldioxid. Koldioxiden uppgår i atmosfären, vars koldioxidhalt således ökar och orsakar klimatförändringar. Därmed ändras också livsbetingelserna i det livsuppehållande systemet. Ett motsvarande resonemang kan föras beträffande de förändringar som äger rum i Östersjön och i haven, lika väl som beträffande alla andra förändringar av det livsuppehållande systemets sammansättning och egenskaper. I den mån vi och våra medvarelser inte är anpassade till dessa förändringar och nya livsbetingelser som uppstår, hotas vår hälsa och fortsatta existens. Det är därför viktigt att, inom snäva gränser, upprätthålla de livsbetingelser, som vi och våra medvarelser är anpassade till och beroende av. En grundförutsättning för detta är att det livsuppehållande systemets resurser återskapas ur avfall och nedbrytningsprodukter i minst samma takt som resurserna i fråga förbrukas och bryts ned till nedbrytningsprodukter och avfall. Svaret på den fråga som inledningsvis ställdes, om hur analysen av global och Svensk hållbar utveckling påverkas av exergibegreppet, är i själva verket ganska enkelt: För att samhället skall kunna utvecklas på ett hållbart sätt måste exergifixeringen, d v s resursförnyelsen ur avfall vara minst lika stor som exergiförbrukningen, d v s nedbrytningen av resurser till avfall, i det livsuppehållande systemet och politiken måste rättas därefter.

5 5. För att uppfylla vad som stadgas i grundlagen, regeringsformen, (1 kap. 2 ) och förverkliga de av regeringen uppsatta nationella miljökvalitetsmålen samt åstadkomma ett uthålligt samhälle, måste exergifixeringen ökas och exergiförbrukningen minskas radikalt i det livsuppehållande systemet. Då räcker inte regeringens förslag om Effektivare energianvändning och transporter - för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna och öka andelen förnybar energi. Det förslaget innebär bara att drivmedelsförbrukningen skall minskas för processer, vilka dock fortfarande nettoförbrukar exergi i form av råvaror och andra exergirika

6 6. resurser från det livsuppehållande systemet, d v s omvandlar exergirika resurser till exergifattigare produkter i form av nedbrytningsprodukter och avfall. Dessa avfall skickas tillbaka till det livsuppehållande systemet och ändrar dess sammansättning och egenskaper inklusive dess livsuppehållande förmåga Det räcker inte heller med att skapa vad som kallas giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser och minska de diffusa utsläppen av miljögifter. Detta eftersom dessa förmenta kretslopp förbrukar naturresurser och alstrar utsläpp, d v s nettoförbrukar exergi från det livsuppehållande systemet. Per definition är de då inte heller några kretslopp och de bidrar då också till att förändra det livsuppehållande systemets sammansättning och egenskaper, så att våra livsbetingelser undermineras. Myndigheternas tal om giftfria och resurssnåla kretslopp visar tydligt att de inte förstår vad kretslopp egentligen är. För att uppfylla regeringens miljökvalitetsmål måste i princip alla avfall förbrukas genom att omvandlas till nya resurser i samma takt som de bildas. Det betyder i sin tur att exergi, i enlighet med termodynamikens andra lag, inte kan hämtas inifrån det livsuppehållande systemet självt, d v s från biosfären, ekosfären och geosfären, eftersom det skulle betyda att resurser därifrån förbrukas och omvandlas till avfall. Exergin måste i stället komma utifrån, in över systemgränsen. Det betyder i praktiken att exergi måste hämtas från solljuset. Bara om regeringens förslag om hushållning med mark och vatten för att bevara den biologiska mångfalden och skydda människors hälsa samt miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur, innebär ökad exergifixering och resursförnyelse och minskad exergiförbrukning d. v. s. minskad resursförbrukning, ligger förslaget i linje med vad som krävs för att samhället skall bli uthålligt. Effektivare teknik? Enligt FN:s kommission för miljö och utveckling definieras uthållig utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina. Enligt samma deklaration överenskoms att denna uthålliga samhällsutveckling skall åstadkommas genom en kombination av teknisk- social och ekonomisk utveckling. Om denna önskvärda uthålliga utveckling skall kunna komma till stånd krävs det att den tekniska- sociala och ekonomiska utvecklingen leder fram till att resursförnyelsen blir minst lika stor som resursförbrukningen i det livsuppehållande systemet. Uttryckt i exergitermer måste exergifixeringen vara minst lika stor som exergiförbrukningen i det livsuppehåilande systemet

7 7. Av termodynamikens andra lag följer att alla processer ovillkorligen förbrukar mera exergi än de överför. Därför kommer alltid alla processer, som drivs med exergi inifrån det livsuppehållande systemet självt, att nettoförbruka exergi från detta system. Det är därför förfelat att bara göra tekniken, d v s processerna en faktor 10, faktor 100, eller faktor 1000 gånger effektivare än dagens teknik. Detta eftersom tekniken i så fall lika fullt kommer att nettoförbruka exergi från det livsuppehållande systemet och därmed undergräva dess uthållighet. Lösningen på samhällets och det livsuppehållande systemets uthållighetsproblem ligger i stället i att utveckla teknik, processer och beteenden som ökar systemets exergifixering från solljuset. Detta betyder i sin tur att människans teknik måste bli minst lika effektiv som naturens, d v s minst lika effektiv som de biologiska processerna redan är. Detta torde vara utomordentligt svårt att åstadkomma i praktiken, eftersom effektiviteten, mätt som exergiöverföringsförmåga, hos de biologiska processerna ofta nog redan befinner sig nära den gräns som sätts av termodynamikens andra lag. Det återstår därför att förbättra och optimera vår samverkan med våra medvarelser i syfte att öka exergifixeringen och resursförnyelsen i det livsuppehållande systemet. Hur detta kan åstadkommas i praktiken har vi hört Folke Günter tala om här i dag. Kravet på optimerad samverkan med våra medvarelser och optimering av exergifixeringen i det livsuppehållande systemet (från solljuset) torde dock vara oförenligt med de aktuella strävandena att ersätta fossila bränslen, kärnkraft m m med etanol, rapsolja och andra biobränslen, för att driva bilar och industrianläggningar m m. Dessa drivmedel hämtas ju också de inifrån det livsuppehållande systemet och inte utifrån. in över systemgränsen. Sammanfattning: För att uppnå de uppsatta miljökvalitetsmålen måste resursförnyelsen göras minst lika stor som resursförbrukningen, d v s att exergifixeringen göras minst lika stor som exergiförbrukningen i det livsuppehållande systemet. De 16 miljömålen kan ses som 16 olika uttryck för ett och samma grundläggande fenomen. Detta består i att exergifixeringen är för liten i förhållande till exergifixeringen i det livsuppehållande systemet. Systemets sammansättning och egenskaper förändras därför. Våra livsbetingelser förstörs helt enkelt till följd av att allt mera resurser, d v s exergirik materia, omvandlas till avfall, d v s exergifattig materia, i systemet, så att systemets sammansättning och egenskaper, inklusive dess livsuppehållande förmåga, ändras.

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut med? Kan vi påverka naturens eventuella gränser? Politiken

Läs mer

Verklighetsuppfattning i förändring. Inledningsanförande 6 augusti 2007 av Staffan Delin

Verklighetsuppfattning i förändring. Inledningsanförande 6 augusti 2007 av Staffan Delin Verklighetsuppfattning i förändring. Inledningsanförande 6 augusti 2007 av Staffan Delin Adam Smith, ibland kallad nationalekonomins fader, levde och verkade mellan åren 1723 och 1790. Han var nationalekonom

Läs mer

Drömmen om det rationella paradiset, (DORP)

Drömmen om det rationella paradiset, (DORP) Drömmen om det rationella paradiset, (DORP) Naturen 1. Fria nyttigheter Industri Produktion Förädling Återvinning 2. Produkter Mervärden 3.?? Utsläpp Avfall 5. Konsumtion Förbrukning 4. Enligt Drömmen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Till Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Hur stämmer det socialdemokratiska partiprogramförslaget med verkligheten?

Till Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Hur stämmer det socialdemokratiska partiprogramförslaget med verkligheten? 1. Nora 2013-03-14. Till Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Kommentarer till SAP-partistyrelsens förslag till nytt partiprogram och förslag till Framtidskontrakt mot bakgrund av Exergiakademins brev till

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd

Läs mer

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen

HÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen Miljöproblem är inget nytt fenomen HÅLLBAR UTVECKLING Kristina Thorell Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Att människans sampel med naturen resulterat i negativ miljöpåverkan är inte

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer