Global eller svensk hållbar utveckling? Hur påverkar
|
|
- Britt-Marie Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Sedan 2003 stadgas i grundlagen, regeringsformen, (1 kap. 2 ), att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Global eller svensk hållbar utveckling? Hur påverkar exergibegreppet analysen? Frågan har ställts om vad som skulle bli annorlunda i synen på hållbar utveckling och miljömålen och sätten att uppnå dessa, om man gör analysen med kunskap om exergin? Frågan är viktig och jag är tacksam för att den ställts. I samhällsdebatten behandlas ekologisk -, ekonomisk - och social hållbarhet som olika aspekter av hållbarhetsbegreppet. Utifrån den verklighetsuppfattning, det paradigm, eller den samhällsbärande vision, som genomsyrar vår kultur ter de sig utmanande och svårförenliga.
2 2. Denna samhällsbärande vision har Karl Erik Edris döpt till Drömmen om det rationella paradiset. Denna vision bygger på den föreställning om materiens natur som förfäktades av alkemisterna och enligt vilken materien tänktes bestå av de fyra elementen jord, d v s alla fasta ämnen, luft, d v s alla gasformiga ämnen och vatten, d v s alla flytande ämnen. Därtill kom elden, som uppfattades som en förädlande princip med förmåga att förädla de övriga tre elementen. Denna idé verifierade alkemisterna genom att t ex behandla järnmalm, d v s jord med eld och bevisligen förädla den till järn. Detta arv från alkemin visar sig fortfarande bl. a. i ekonomin och de politiska ideologierna. Utifrån Drömmen om det rationella paradiset ter det sig således som möjligt att både producera och konsumera energi. Människan tillerkänns dessutom en unik förmåga att förädla och skapa mervärden, eftersom hon är den enda varelsen på jorden, som kan hantera den förädlande principen elden och vars förädlande egenskaper flyttats över på energibegreppet i Drömmen om det rationella paradiset. Den fatala svagheten hos denna, vår kulturs samhällsbärande vision, är att den saknar adekvat anknytning till fysiken, enkannerligen termodynamikens lagar. En annan meningsskapande vision eller paradigm, som till skillnad från Drömmen om det rationella paradiset, är den förankrad i termodynamikens lagar skulle kunna döpas till Ömsesidigt beroende och samarbete Den integrerar att att energin är konstant i enlighet med termodynamikens första lag och att den följaktligen varken kan produceras eller konsumeras. Den integrerar också att energin kan innehålla exergi, d v s förmåga att uträtta arbete och åstadkomma förändringar. Enligt termodynamikens andra lag förbrukas exergin helt eller delvis i omvandlingsprocesser, t. ex. i fotosyntesen och i järnframställning. Energin finns således alltid kvar, men dess kvalitet, dess förmåga att åstadkomma förändringar, förbrukas. I de processer där exergin inte förbrukas fullständigt, överförs resten och finns kvar, bunden i en eller flera av de produkter som bildas via omvandlingsprocessen i fråga. I t. ex. växternas fotosyntes driver exergin i solljuset, som till över 90% består av exergi, den kemiska omvandlingen av koldioxid och vatten till syrgas och kolhydrat. Det allra mesta av solljusets exergiinnehåll, d v s dess förmåga att åstadkomma förändringar, förbrukas i processen och energin avgår som värme till omgivningen. Bara en liten del av exergin överförs och binds i de bildade resurserna - kolhydratet och syrgasen, som således är exergirikare än den koldioxid och det vatten ur vilka de bildats. Att exergi finns i alla resurser gör den mycket lämplig som ett generellt, naturlagsrelaterat, mått på resurser och deras värde.
3 3. Att exergi alltid förbrukas i enlighet med termodynamikens andra lag, när processer och förändringar av något slag äger rum, gör att exergiförlust lämpar sig som ett generellt mått på resursförbrukning och värdeminskning, d v s den exergikostnad, som alltid är förknippad med omvandlingsprocesser, t ex omvandling av drivmedel till avgaser och spillvärme till omgivningen, omvandling av råvaror till industriprodukter och spillvärme till omgivningen och mera generellt, omvandling av resurser, d v s exergirik materia och eller energi, till avfall, d v s exergifattig materia och exergifattig energi, d v s värme av omgivningstemperatur. Exergiberäkningar är förankrade i och kvantitativt relaterade till naturlagarna och lämpar sig därför väl för att kvantitativt beskriva förändringar i det livsuppehållande systemet, d v s hushållningen med resurser över huvud taget i samhället. i naturen, i det livsuppehåilande systemet. Detta ger möjligheter att integrera samhällets ekonomi med det livsuppehållande systemets. Penningekonomin klarar däremot inte denna integration p g a sin bristande förankring i fysikens lagar, d v s sin bristande verklighetsförankring. Exergibegreppet erbjuder en fantastisk möjlighet att varsebli hur det livsuppehållande systemet och de resursförnyande och resursförbrukande processerna där påverkas av vårt sätt att bete oss. Vi får m a o en mycket bättre verklighetsförankrad bild av hur vår verksamhet påverkar det livsuppehållande systemets ekonomi och därmed också dess uthållighet. Det är uthålligheten och hållbarheten och vad som krävs för att samhället skall vara uthålligt, som här står i fokus. Det betyder att de livsbetingelser, som vi människor är anpassade till och beroende av, måste upprätthållas inom gränser, som visar sig vara ganska snäva och att det livsuppehållande systemets sammansättning och egenskaper alltså måste upprätthålls inom dessa snäva gränser. Detta rimmar i och för sig väl med de nationella miljökvalitetsmål som tidigare redovisats. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
4 Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Det livsuppehållande systemet innehåller stora mängder exergi bunden i och upplagrad i strukturer, koncentrationer, gradienter och andra kontraster, d. v. s. i de resurser, vilka konstituerar det livsuppehållande systemet och förlänar det dess sammansättning och övriga egenskaper inklusive dess livsbetingelser. Om dessa resurser förbrukas, d v s bryts ned och omvandlas till avfall, förlorar systemet exergi, vilket också innebär att systemets kemiska sammansättning, fysiska tillstånd, livsbetingelser och andra egenskaper ändras samtidigt. Fenomenet kallas i dagligt tal för miljöförstörelse. Ett ex är vår förbrukning av fossila bränslen. Genom denna ändras, förutom mängden fossila bränslen i jordskorpan, också atmosfärens sammansättning. När bränslena förbränns, d v s reagerar kemiskt med syre från atmosfären, bildas exergifattiga produkter i form av vatten och koldioxid. Koldioxiden uppgår i atmosfären, vars koldioxidhalt således ökar och orsakar klimatförändringar. Därmed ändras också livsbetingelserna i det livsuppehållande systemet. Ett motsvarande resonemang kan föras beträffande de förändringar som äger rum i Östersjön och i haven, lika väl som beträffande alla andra förändringar av det livsuppehållande systemets sammansättning och egenskaper. I den mån vi och våra medvarelser inte är anpassade till dessa förändringar och nya livsbetingelser som uppstår, hotas vår hälsa och fortsatta existens. Det är därför viktigt att, inom snäva gränser, upprätthålla de livsbetingelser, som vi och våra medvarelser är anpassade till och beroende av. En grundförutsättning för detta är att det livsuppehållande systemets resurser återskapas ur avfall och nedbrytningsprodukter i minst samma takt som resurserna i fråga förbrukas och bryts ned till nedbrytningsprodukter och avfall. Svaret på den fråga som inledningsvis ställdes, om hur analysen av global och Svensk hållbar utveckling påverkas av exergibegreppet, är i själva verket ganska enkelt: För att samhället skall kunna utvecklas på ett hållbart sätt måste exergifixeringen, d v s resursförnyelsen ur avfall vara minst lika stor som exergiförbrukningen, d v s nedbrytningen av resurser till avfall, i det livsuppehållande systemet och politiken måste rättas därefter.
5 5. För att uppfylla vad som stadgas i grundlagen, regeringsformen, (1 kap. 2 ) och förverkliga de av regeringen uppsatta nationella miljökvalitetsmålen samt åstadkomma ett uthålligt samhälle, måste exergifixeringen ökas och exergiförbrukningen minskas radikalt i det livsuppehållande systemet. Då räcker inte regeringens förslag om Effektivare energianvändning och transporter - för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna och öka andelen förnybar energi. Det förslaget innebär bara att drivmedelsförbrukningen skall minskas för processer, vilka dock fortfarande nettoförbrukar exergi i form av råvaror och andra exergirika
6 6. resurser från det livsuppehållande systemet, d v s omvandlar exergirika resurser till exergifattigare produkter i form av nedbrytningsprodukter och avfall. Dessa avfall skickas tillbaka till det livsuppehållande systemet och ändrar dess sammansättning och egenskaper inklusive dess livsuppehållande förmåga Det räcker inte heller med att skapa vad som kallas giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser och minska de diffusa utsläppen av miljögifter. Detta eftersom dessa förmenta kretslopp förbrukar naturresurser och alstrar utsläpp, d v s nettoförbrukar exergi från det livsuppehållande systemet. Per definition är de då inte heller några kretslopp och de bidrar då också till att förändra det livsuppehållande systemets sammansättning och egenskaper, så att våra livsbetingelser undermineras. Myndigheternas tal om giftfria och resurssnåla kretslopp visar tydligt att de inte förstår vad kretslopp egentligen är. För att uppfylla regeringens miljökvalitetsmål måste i princip alla avfall förbrukas genom att omvandlas till nya resurser i samma takt som de bildas. Det betyder i sin tur att exergi, i enlighet med termodynamikens andra lag, inte kan hämtas inifrån det livsuppehållande systemet självt, d v s från biosfären, ekosfären och geosfären, eftersom det skulle betyda att resurser därifrån förbrukas och omvandlas till avfall. Exergin måste i stället komma utifrån, in över systemgränsen. Det betyder i praktiken att exergi måste hämtas från solljuset. Bara om regeringens förslag om hushållning med mark och vatten för att bevara den biologiska mångfalden och skydda människors hälsa samt miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur, innebär ökad exergifixering och resursförnyelse och minskad exergiförbrukning d. v. s. minskad resursförbrukning, ligger förslaget i linje med vad som krävs för att samhället skall bli uthålligt. Effektivare teknik? Enligt FN:s kommission för miljö och utveckling definieras uthållig utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina. Enligt samma deklaration överenskoms att denna uthålliga samhällsutveckling skall åstadkommas genom en kombination av teknisk- social och ekonomisk utveckling. Om denna önskvärda uthålliga utveckling skall kunna komma till stånd krävs det att den tekniska- sociala och ekonomiska utvecklingen leder fram till att resursförnyelsen blir minst lika stor som resursförbrukningen i det livsuppehållande systemet. Uttryckt i exergitermer måste exergifixeringen vara minst lika stor som exergiförbrukningen i det livsuppehåilande systemet
7 7. Av termodynamikens andra lag följer att alla processer ovillkorligen förbrukar mera exergi än de överför. Därför kommer alltid alla processer, som drivs med exergi inifrån det livsuppehållande systemet självt, att nettoförbruka exergi från detta system. Det är därför förfelat att bara göra tekniken, d v s processerna en faktor 10, faktor 100, eller faktor 1000 gånger effektivare än dagens teknik. Detta eftersom tekniken i så fall lika fullt kommer att nettoförbruka exergi från det livsuppehållande systemet och därmed undergräva dess uthållighet. Lösningen på samhällets och det livsuppehållande systemets uthållighetsproblem ligger i stället i att utveckla teknik, processer och beteenden som ökar systemets exergifixering från solljuset. Detta betyder i sin tur att människans teknik måste bli minst lika effektiv som naturens, d v s minst lika effektiv som de biologiska processerna redan är. Detta torde vara utomordentligt svårt att åstadkomma i praktiken, eftersom effektiviteten, mätt som exergiöverföringsförmåga, hos de biologiska processerna ofta nog redan befinner sig nära den gräns som sätts av termodynamikens andra lag. Det återstår därför att förbättra och optimera vår samverkan med våra medvarelser i syfte att öka exergifixeringen och resursförnyelsen i det livsuppehållande systemet. Hur detta kan åstadkommas i praktiken har vi hört Folke Günter tala om här i dag. Kravet på optimerad samverkan med våra medvarelser och optimering av exergifixeringen i det livsuppehållande systemet (från solljuset) torde dock vara oförenligt med de aktuella strävandena att ersätta fossila bränslen, kärnkraft m m med etanol, rapsolja och andra biobränslen, för att driva bilar och industrianläggningar m m. Dessa drivmedel hämtas ju också de inifrån det livsuppehållande systemet och inte utifrån. in över systemgränsen. Sammanfattning: För att uppnå de uppsatta miljökvalitetsmålen måste resursförnyelsen göras minst lika stor som resursförbrukningen, d v s att exergifixeringen göras minst lika stor som exergiförbrukningen i det livsuppehållande systemet. De 16 miljömålen kan ses som 16 olika uttryck för ett och samma grundläggande fenomen. Detta består i att exergifixeringen är för liten i förhållande till exergifixeringen i det livsuppehållande systemet. Systemets sammansättning och egenskaper förändras därför. Våra livsbetingelser förstörs helt enkelt till följd av att allt mera resurser, d v s exergirik materia, omvandlas till avfall, d v s exergifattig materia, i systemet, så att systemets sammansättning och egenskaper, inklusive dess livsuppehållande förmåga, ändras.
Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut
Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut med? Kan vi påverka naturens eventuella gränser? Politiken
Läs merVerklighetsuppfattning i förändring. Inledningsanförande 6 augusti 2007 av Staffan Delin
Verklighetsuppfattning i förändring. Inledningsanförande 6 augusti 2007 av Staffan Delin Adam Smith, ibland kallad nationalekonomins fader, levde och verkade mellan åren 1723 och 1790. Han var nationalekonom
Läs merDrömmen om det rationella paradiset, (DORP)
Drömmen om det rationella paradiset, (DORP) Naturen 1. Fria nyttigheter Industri Produktion Förädling Återvinning 2. Produkter Mervärden 3.?? Utsläpp Avfall 5. Konsumtion Förbrukning 4. Enligt Drömmen
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merTill Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Hur stämmer det socialdemokratiska partiprogramförslaget med verkligheten?
1. Nora 2013-03-14. Till Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Kommentarer till SAP-partistyrelsens förslag till nytt partiprogram och förslag till Framtidskontrakt mot bakgrund av Exergiakademins brev till
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merDen gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.
Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merBærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merVälkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Läs merSkånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merLokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Läs mermiljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se
Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merLivsmedelsverkets miljösmarta matval
Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med
Läs mermiljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Läs merVindmöllor på land och på djupt vatten
Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse
Läs merMiljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser
Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merProgramhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20
Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merMiljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council
Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merKommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen
Miljöproblem är inget nytt fenomen HÅLLBAR UTVECKLING Kristina Thorell Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Att människans sampel med naturen resulterat i negativ miljöpåverkan är inte
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merMiljömål.se den svenska miljömålsportalen
Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att
Läs merHelsingborgs miljöprogram & miljöbarometer
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne
Läs merMILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN
Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet
Läs merBehöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Läs merJämlikhet i miljörelaterad hälsa
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merBilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merLägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Läs merGrafisk manual för Sveriges miljömål
Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,
Läs merMiljömål och indikatorer
Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merMikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merHur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver
Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merPM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merDetaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs mer