Skyddet mot översvämningar måste organiseras bättre Johan Mannheimer, Torbjörn Svensson Debattartikel april 2004
|
|
- Ebba Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skyddet mot översvämningar måste organiseras bättre Johan Mannheimer, Torbjörn Svensson Debattartikel april 2004 Stora översvämningar under de senaste 15 åren Under 90-talet och kring millennieskiftet inträffade en rad uppmärksammade översvämningar i Sverige. Man påminner sig det utdragna förloppet i Arvika hösten 2000, då vattenståndet i den angränsande sjön Glafsfjorden steg oavbrutet under två månader till en rekordnivå som hotade att lägga stadens centrala delar under vatten. Den stora katastrofen kunde avvärjas genom omfattande insatser av räddningstjänsten, kommunens tekniska förvaltning, militär och enskilda, men det var ändå ett stort antal fastigheter som blev skadade. Den stora nederbörden ledde senare under vintern till att även Vänern steg till sin högsta nivå sedan den reglerades 1937 och till en av de högsta nivåer som överhuvudtaget dokumenterats. En bidragande orsak var att avtappningen genom Göta älv måste begränsas av hänsyn till risken för ras och skred i älvdalen. Översvämningen lade stora åkerarealer under vatten och åsamkade kommunerna runt sjön stora kostnader för tillfälliga skyddsåtgärder. Allvarligare ändå var att den högsta nivån nära nog kunde leda till att sjön kunde rinna över kanten i södra delen med potentiellt katastrofala följder. En motsvarande situation uppträdde också år 2002 i Mälaren, som efter en lång period av stabila vattenstånd steg till sin högsta nivå på 40 år. Följderna kunde ha blivit allvarliga för bland annat den känsliga kulturmiljön i Arboga och för Stockholms tunnelbana. Krav har därefter rests i en gemensam skrivelse till regeringen från landshövdingarna i länen runt Mälaren att bygga om slussarna i Södertälje och Stockholm så att avtappningen kan ökas vid kritiska situationer. Kraftiga flödestoppar som följd av intensiva sommar- eller höstregn inträffade längs flera älvar i södra och mellersta Norrland, t ex i Ångermanälven aug.1993, i Ljungan och Ljusnan sommaren 2000 och nedre Umeälven 1995 och1998. I Ånge fick man vad som betecknas som en 1000-årsflod i Ljungan två år i rad. Även i södra Sverige har ovanligt kraftiga översvämningar inträffat under senare år, t.ex. i Helge å i Skåne vintern 2002 och i Emån i östra Småland förra sommaren. Skador och risker Översvämningarna har till all lycka inte krävt några förluster av människoliv med undantag av ett dödsfall i samband med ett dammras under 1970-talet. Däremot har de vållat stora materiella skador och kostnader för räddningsinsatser, återställning, förlorad produktion mm. Under de mest drabbade åren uppskattas samhällskostnaderna ha uppgått till miljardbelopp. Det saknas dock tillförlitliga utvärderingar och statistik över de samlade förlusterna, vilket är anmärkningsvärt. Likaså finns ingen samlad dokumentation av översvämnings- och skadeförlopp, skyddsinsatser, miljöeffekter mm som skulle behövas för att kunna planera och prioritera förebyggande åtgärder, mätprogram, handlingsprogram, information och fysisk planering. Denna information finns (i bästa fall) spridd på olika kommuner och myndigheter. 1
2 Blir det värre? Man lockas dra slutsatsen att problem med extrema flöden och översvämningar ökat och möjligen kan förväntas bli ännu värre i framtiden. Kopplingen till klimatförändringar på grund av den förstärkta växthuseffekten ligger nära till hands att göra och beräkningar utförda vid SMHI inom projektet SWECLIM visar också att så kan bli fallet, åtminstone i de norra och västra delarna av Sverige. Den naturliga variationen i klimatet och dess extremer är dock mycket stor och överlagrar eventuella trender. Det är därför svårt att nu dra entydiga slutsatser av den senaste perioden. Sett i ett längre tidsperspektiv, år tillbaka, för vilket det finns mätserier av flöde och vattenstånd på många platser, blir bilden något annorlunda. Svåra översvämningar finns dokumenterade i många vattendrag under den senare delen av talet och de första årtiondena av 1900-talet. Som exempel kan nämnas översvämningen i Arvika 1904, i Karlstad 1916, i Sundsvall 1919 och den s.k. Spölandskatastrofen i Vindelälven De stora vattenregleringarna i norrlandsälvarna och i de stora mellansvenska sjöarna synes ha lett till en minskad frekvens av stora översvämningar speciellt under de tre decennierna från 1960 till Detta kan ha bidragit till en falsk känsla av säkerhet efter den hydrologiskt lugna period som föregick det senaste decenniets stora översvämningar och även ökat trycket på att bygga i strandnära lägen. Det är speciellt vårflodsöversvämningar som har dämpats genom regleringarna och under 1990-talet har mycket riktigt endast ett fåtal av de inträffade, större översvämningarna orsakats av snösmältningen. Vid kraftiga sommar- och höstregn ger däremot regleringsmagasinen inte någon extra säkerhet. De kan i stället bidra till att öka översvämningsrisken eftersom vattenkraftregleringen syftar till att fylla magasinen och bibehålla en hög nivå med liten marginal för att magasinera höstflöden. Naturliga sjöar däremot har normalt en låg nivå vid denna tid. Vid de mest extrema tillflödena torde dock nuvarande vattenreglering ha relativt liten betydelse för flödena. En utveckling av strategier för vattenreglering med hjälp av naturliga eller tillskapade magasin är dock en viktig utgångspunkt för både effektiv vattenkraftproduktion och annan vattenanvändning liksom för att åstadkomma flödesdämpning. Ett framtidsscenario Hur ska man bedöma riskerna för framtiden? Oavsett de eventuella effekterna av klimatförändringen kan man konstatera att de extremsituationer som inträffar i sig utgör tillräckliga skäl för att ta översvämningsriskerna på största allvar och planera för åtgärder att minska skadeverkningarna. De statistiska väderförhållanden som rådde före det hydrologiskt relativt lugna 1960-talet skulle i dagsläget ge upphov till stora återkommande översvämningar i olika delar av landet. Sannolika förskjutningar i klimatet mot ännu större nederbörd inom större delen av landet och mer frekventa och svåra extremsituationer samt en större sårbarhet hos samhället för störningar förvärrar situationen ytterligare. Vägar, järnvägar och tillhörande broar och annan viktig infrastruktur ligger ofta lågt och sårbart i våra älvdalgångar och slås därför lätt ut i samband med översvämningar. Vidare har bebyggelsen krupit närmare vattnet. Av landets 3,5 miljoner byggnader ligger enligt SCB inom 100 meter från kust- eller strandlinje, varav cirka är fritidshus talet var den period då flest byggnader tillkom i 100-meterszonen - cirka 5000 per år. Ett troligt scenario skulle kunna innehålla följande faktorer: 2
3 - en förskjutning av nederbörds- och avrinningsstatistiken så att tidigare sällsynta händelser återkommer oftare, t.ex. att 100-årsöversvämningar återkommer med kanske 20-årsintervall i snitt. De totala skadorna för samhället skulle öka i motsvarande grad eller mer. - Extrema händelser som går utöver tidigare erfarenhet kan komma att inträffa. Konsekvenserna skulle kunna bli mycket stora och svåra att förbereda sig inför. Med hänsyn till detta är det angeläget att se över hur vi på bästa sätt ska kunna skydda oss mot effekterna av framtida översvämningar. Såväl risken för människors liv och hälsa som samhällsekonomiska hänsyn motiverar en diskussion och översyn av hur planläggning och genomförande av sådana åtgärder ska organiseras effektivt. Centrala mål för översvämningsarbetet Hur möter vi i Sverige översvämningshoten? Frågan har bl.a. behandlats i regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. I den del som handlar om översvämningar och dammbrott står bl.a.: Exempel på sådana insatser (för en övergripande kunskaps- och nätverksuppbyggnad för att förebygga skador av höga flöden) kan vara vidareutveckling av älvgrupperna under länsstyrelsernas ledning, stöd till utveckling av älvsimulatorer för de stora älvarna, fullföljande av den översiktliga översvämningskarteringen, utvecklingen av SMHI:s prognos- och varningsverksamhet samt stöd till forskningen. Det krävs också insatser på lokal nivå. Det kan vara frågan om konkreta åtgärder såsom utförande av invallningar, rensningar, förstärkningar av gamla dammar, ändrade vattenhushållningsbestämmelser i befintliga regleringsmagasin, anläggande av nya regleringsmagasin och inrättande av evakueringspumpar. Det finns också behov av planering och utredningar, särskilt fullföljande på kommunal nivå av den översiktliga översvämningskarteringen. Mycket av detta har påbörjats och bl.a. har Boverket, tillsammans med andra myndigheter redovisat i vilken omfattning risken för översvämningar behandlas i kommunernas översiktsplaner. En slutsats i utredningen är att kommunerna i allmänhet har ett bristfälligt planeringsunderlag. Inför den översyn av plan- och bygglagen som för närvarande pågår har regeringen särskilt pekat på att risken för översvämningar ska beaktas. Regeringen gav senare ett tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén att gå igenom sådana vattendomar som kan ha betydelse för riskerna för översvämningar och bedöma om förutsättningarna för omprövning av tillstånd och villkor för vattenanläggningar och vattenreglering är tillräckliga för att förbättra möjligheterna att förebygga och begränsa riskerna för översvämningar. Miljöbalkskommitténs förslag (SOU 2002:50) blev följande. "Vi har inte i de nuvarande vattendomarna kunnat finna några sådana systematiska brister som ökar riskerna för översvämningar i allmänhet. Det beror främst på att det inte är möjligt att med avtappade, utvidgade eller nya magasin undanröja risken för betydande översvämningar. Även om sådana åtgärder i viss mån skulle kunna minska antalet mindre översvämningar, medför de stora kostnader för samhället i form av bortfall av elproduktion och omfattande påverkan på bebyggelse och naturmiljö. Det går alltså inte generellt sett att genom omprövning av domar minska problemen med översvämningar. Slutsatsen är i stället att vi även framgent måste leva med översvämningar och alltså räkna med att de kommer att inträffa igen. Vi föreslår därför inga ändringar av reglerna för omprövning. Det finns däremot andra åtgärder som förefaller 3
4 mer ändamålsenliga, till exempel utbyggnad av så kallade älv- och samordningsgrupper och ökad hänsyn till risk för översvämning vid den fysiska planeringen." Försäkringsbranschen oroas Frågan har också väckts av försäkringsbranschen. I ett föredrag vid Svenskt Miljöforum 2003 i Norrköping menade en representant för branschen bl.a. att svenska försäkringar täcker naturskador i betydligt större omfattning än vad som är vanligt i Europa. Men det finns en nyvaken medvetenhet om risker i samband med stora översvämningar. Även om någon mer detaljerad riskbedömning eller individuell premiesättning antagligen inte kommer att ske initialt, är det av intresse för försäkringsbolagen att påverka kommuner och andra så att ny bebyggelse inte läggs i områden som exponeras i framtiden. Myndigheternas roll i Sverige och andra europeiska länder Hur är då svenska myndigheters beredskap för att ta itu med detta? På nationell nivå finns, till skillnad från många andra Europeiska länder, ingen myndighet i Sverige som har det övergripande ansvaret för att förebygga eller planera för framtida översvämningar. I England har Department for Environment, Food and Rural Affairs ansvaret för att ta fram regeringens policy för översvämningar, medan Department for Transport, Local Government and the Regions har ansvaret för markanvändning, bland annat i områden med översvämningsrisk. I Norge har Olje- og Energidepartementet det övergripande ansvaret för lagstiftning och förvaltning av vattenresurserna och ansvarar tillsammans med Miljödepartementet för Norges övergripande plan för skydd av vattendrag. Det löpande ansvaret för att genomföra regeringens policy när det gäller översvämningar ligger i England på the Environment Agency och i Norge på NVE, Norges vassdrags- og energidirektorat. Bägge dessa verk har en central roll, både i arbetet med att förebygga översvämningar och då det gäller att tillvarata statens intresse i planärenden, när exploatering och skyddet mot översvämningar ställs mot varandra. Bägge har stora personalresurser för arbete med översvämningar. En stor del av Environment Agency s uppgifter till skydd mot översvämningar kanaliseras via lagstadgade regionala och lokala kommittéer till skydd mot översvämningar (flood defence committees). Det är där de flesta beslut tas om var förebyggande insatser ska sättas in. I Sverige finns på den centrala nivån några verk som har uppgifter kopplade till översvämningar. Räddningsverket stödjer och övervakar det lokala räddningstjänstarbetet i samband med en akut översvämningssituation. Verket ger bidrag till kommuner som vill skydda sig mot framtida översvämningar och till forskningsinsatser inom området. De bidragsbelopp som finns tillgängliga är dock klart otillräckliga. Räddningsverket har också i uppdrag att ta fram översiktliga översvämningskartor för de områden i Sverige där översvämningsrisken anses störst. Krisberedskapsmyndigheten stödjer lokala och regionala myndigheters långsiktiga planer att skydda sig mot extraordinära händelser såsom stora översvämningar. Andra myndigheter med viss roll inom översvämningsområdet är Boverket, Naturvårdsverket m.fl. Det som kännetecknar Sverige är det stora ansvar som läggs på den lokala nivån, dvs. kommunerna, för allt arbete med fysisk planering och förebyggande skydd för invånarna i 4
5 händelse av t.ex. en översvämning. Kommunernas resurser för att arbeta med översvämningar är dock ofta otillräckliga. Den regionala nivån, i detta fall länsstyrelserna, har en samordnande roll men bristande befogenheter att ingripa för att förebygga eller förhindra översvämningar. Länsstyrelsen i Värmland deltar, tillsammans med Räddningsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Arvika, Karlstads och Säffle kommuner i projektet FLOWS som stöds av EU:s program Interreg III B Nordsjön. FLOWS mål är att öka medvetenheten om översvämningsriskerna och att klimatförändringar kan förvärra dessa risker samt att förbättra beslutsstödet när det gäller översvämningar i fysisk planering och vattenförvaltning. Projektet leds av Cambridge County Council i England. Övriga parter finns i Norge, Holland och Tyskland. Det märks att oron för att klimatförändringarna ska orsaka ännu svårare översvämningssituationer i framtiden är mycket stor i England, Holland och Tyskland. Förebyggande insatser görs därför för mångmiljonbelopp i dessa länder för att om möjligt gardera sig för framtida händelser. Vi menar att vi här i Sverige tar en avsevärd risk som inte ens gör en samlad bedömning av hur stora dessa risker är för vårt vidkommande. Slutsatser och förslag Det finns många olika sätt att förebygga översvämningar. Projektet FLOWS belyser några av dem, Miljöbalkskommittén har i sitt betänkande SOU 2002:50 berört andra. Vår uppfattning är att kommuner och länsstyrelser i sitt arbete (bl.a. i älvgrupperna) kan behöva ett handgripligt och lättillgängligt stöd för att arbeta långsiktigt med dessa frågor, stöd som idag till mångt och mycket saknas. Nuvarande stöd, främst genom Räddningsverkets rådgivning, ekonomiska bidrag och översiktliga översvämningskartor, är ändamålsenliga men otillräckliga. Vi föreslår därför att: - en baskompetens för arbete med att förebygga skador av översvämningar byggs upp i Sverige på nationell nivå efter norsk eller engelsk förebild. Verksamheten skulle ge stöd till och koordinera lokala initiativ att se till att de genomförs i enlighet med en övergripande och långsiktig strategi. Den behövs också för att följa upp åtgärderna. Det praktiska arbetet skulle kunna utföras inom regionala enheter vars ansvar avgränsas efter avrinningsområden. Verksamheten skulle då baseras på god lokalkännedom och en naturlig anknytning till berörda kommuner, älvgrupper och andra intressenter. - utbildning och forskning inom området förstärks för att på sikt möta behovet av kompetensförsörjning. I dagsläget är utvecklingen den motsatta med neddragningar inom de tekniska högskolorna, vikande studentunderlag och stora pensionsavgångar. På initiativ av Svenska Kraftnät AB och Elforsk utreds f.n. hur stödet till forskning, utbildning och samverkan inom damm- och älvsäkerhet ska kunna utvecklas. Det är viktigt att detta arbete fullföljs. - riktlinjer/strategier eller handböcker tas fram till stöd för lokala och regionala myndigheter. Exempel på sådana finns i form av den brittiska PPG 25 (planning policy guidance note 25, development and flood risk) eller den strategi för arbete med översvämningar som tagits fram av Environment Agency (Strategy for Flood Risk Management 2003/4-2007/8). 5
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merMSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merSwedCOLD 10 oktober 07
SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens
Läs merPowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merKlimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Läs merÖversiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Läs merGemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Läs merLänsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Läs merDetaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema
Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv 1 Bakgrund Nästan årligen drabbas Torne älv området av översvämningar, ofta med stora skador som följd. Sedan 1970-talet har Finland och Sverige
Läs merPROJEKT BYÄLVEN SAMMANFATTANDE RAPPORT. Box 1031 651 15 KARLSTAD. Uppdragsnummer 01027 054 56 74 30
PROJEKT BYÄLVEN SAMMANFATTANDE RAPPORT Karlstad den 30 april 2002 HydroTerra Ingenjörer AB Box 1031 651 15 KARLSTAD Uppdragsnummer 01027 054 56 74 30 X:\Uppdrag\Uppdrag 2001\01023 Byälven\Uppdragsredovisning\f-blad.doc
Läs merBehov av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren
Alf Axlid 08-785 5355 1 (5) ExplN 2007-03-19 Remiss SOU 2006:94 Försvarsdepartementet Bilaga 1 Näringsdepartementet F.k. till Sjöfartsverket Krisberedskapsmyndigheten Räddningsverket SMHI Boverket Stockholms
Läs merSammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se
Läs merFörordning (2009:956) om översvämningsrisker
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Svensk författningssamling 2009:956 t.o.m. SFS 2017:875 SFS nr: 2009:956 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2009-10-08 Ändrad: t.o.m.
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merHur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se
Läs merKlimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Läs merPresentationer: 9 ENGAGERA DEN FJÄRDE NIVÅN I ÖVERSVÄMNINGSSKYDDET. Sigurd Melin NOAQ Flood Protection AB
Presentationer: 9 ENGAGERA DEN FJÄRDE NIVÅN I ÖVERSVÄMNINGSSKYDDET Sigurd Melin NOAQ Flood Protection AB Engagera den fjärde nivån i översvämningsskyddet Föredrag på den nationella översvämningskonferensen
Läs merKlimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merFörordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv
Förordningen om översvämningsrisker Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv Förordningen om översvämningsrisker Efter återkommande och omfattande problem med översvämningar beslutade EU:s medlemsländer
Läs merCentrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merKommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden
Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden FAKTA LJUSDALS KOMMUN Yta ca 5 650 km 2 varav ca 350 km 2 vatten Över 1 000 sjöar och mer än 400 mil stränder i sjöar och vattendrag
Läs merAntagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Läs merÖversvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss
Göran Gahm Stab 08-508 280 88 goran.gahm@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-04-03 Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss Förslag till beslut
Läs merSAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet
SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet Susanna Hogdin Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region Syfte och övergripande
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merCAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen
Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merRiskutredning Lindesberg
Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Riskutredning Lindesberg Detaljplan Kristinaskolan Översvämningar från sjöar, vattendrag och skyfall 2019-06-18 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult:
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merHöga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI
M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)
Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merMultifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merRäddningstjänst i Sverige
Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,
Läs merMölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Höga flöden Björn Norell Innehåll Förutsättningar för höga flöden Höga flöden i reglerade vattendrag Varningar för höga flöden Samordningsgruppen gg för höga flöden Högflödessituation ett exempel Höga
Läs merHur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,
Läs merHållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merMöta och minska översvämningsriskerna i Karlstad
Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar
Läs merSkydda dig mot översvämningar
Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merSkyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss
Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer
Läs merKlimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merHur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg
Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt
Läs merKlimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merStigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Läs merÖversvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merPM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg
2018-10-10 Maria Cassel Miljöstrateg 08-124 571 00 Maria.Cassel@ekero.se PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/157-160 Strandskydd är normalt 100 meter från strandkanten, både på land
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merKlimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg
Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Vem har ansvaret? Är någon överhuvudtaget ansvarig för naturolyckor? - Frågan
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merSÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt
SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merVaria 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Läs merMSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark
MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar Barbro Näslund-Landenmark MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet ULI Geoforum Arbeta smart inom planering och byggande 2014, 5-6 feb Presentationen
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merHöga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merKlimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merINFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden
Läs merNaturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt
Läs merSkydda dig mot översvämningar
Skydda dig mot översvämningar Framtagen av Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2011:39 Omslagsfoto: Björn Nordien Foto inlaga: s. 2-3: Roland Eneflod, s. 4-5, 8-9: Stig Nyström, s. 6, 11: Lars
Läs mer