ARBETSSTRIDSANVISNINGAR TILL BANKERNA OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGEN 2011

Transkript

1 1 (8) ARBETSSTRIDSANVISNINGAR TILL BANKERNA OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGEN Begreppet arbetsstrid och dess former Arbetsstrid är masspåtryckning i syfte att påverka motparten vid kollektivavtalsförhandlingar. 1.1 Egentliga arbetsstridsåtgärder Egentliga arbetsstrider indelas enligt sin karaktär bl.a. i följande grupper: - strejk - lockout - övertidsförbud Strejk innebär vägran att arbeta. Tjänstemän som hör till löntagarförbund är inte på arbetsplatsen under strejken. Om bara en del av tjänstemännen vägrar att arbeta eller tjänstemännen vägrar att utföra visst arbete är strejken partiell. Om en enskild förbundsmedlem vill arbeta under strejken, erbjuder arbetsgivaren arbete åt personen. Lockout är en av arbetsgivarförbundet beslutad åtgärd som förhindrar utförande av arbete och tillträde till arbetsplatsen. Då har arbetsgivaren inte lönebetalningsskyldighet. Avsikten med ett lockoutbeslut är att arbetstvisten ska föras till riksförlikningsmannen för avgörande. Beslut om lockout fattas av Finansbranschens Centralförbunds styrelse och det gäller samtliga medlemsbanker och -försäkringsbolag i den omfattning som nämns i beslutet. Lockouten omfattar inom bankbranschen alla medlemmar i Pro, Nousu eller YTN, inom försäkringsbranschen alla medlemmar i FMF, såvida man inte beslutar att lämna någon grupp utanför lockouten. Tjänstemän som inte är organiserade kan inte omfattas av en lockout. Även om en medlem i ett löntagarförbund vill arbeta under lockouten, erbjuder arbetsgivaren inte arbete åt personen. Övertidsförbud innebär att tjänstemännen kollektivt vägrar att utföra övertidsarbete. 1.2 Laglig/olaglig arbetsstrid En arbetsstrid är olaglig om den genomförs i strid med lagen om medling i arbetstvister eller lagen om kollektivavtal. 1.3 Skyldighet att lämna förhandsmeddelande enligt arbetstvistelagen Inom försäkringsbranschen kan ett kollektivavtalslöst tillstånd inträda , inom finansieringsbranschen Därefter finns ingen kollektivavtalsbaserad fredsplikt. Enligt lagen om medling i arbetstvister ska dock meddelande om

2 2 (8) arbetsinställelse (strejk eller lockout) tillställas motparten och riksförlikningsmannen två veckor innan arbetsinställelsen inleds. Bestämmelsen föreskriver om vissa former som ska iakttas vid inledande eller utvidgning av arbetsstrid. Lagrummet gäller enbart arbetsinställelse, dess igångsättande, utvidgning eller genomförande med anledning av en arbetstvist. Däremot gäller bestämmelsen inte andra slag av stridsåtgärder, såsom införande av övertidsförbud när avtalslöst tillstånd råder. Arbets- och näringsministeriet kan på riksförlikningsmannens initiativ skjuta fram en arbetsstrid med två veckor om det handlar om en samhällsfarlig situation. Exempelvis i bankbranschen framsköts vare sig lockout eller strejk år Arbetsgivarens åtgärder i händelse av arbetsstrid Som föregripande åtgärd bör en situationsanalys göras. Där gör man en bedömning av den hotande arbetsstridens karaktär och omfattning samt dess verkningar för det egna bolaget och dess kunder. Viktigt är likaså att när en arbetsstrid hotar och när den pågår hålla personalen så väl informerad som möjligt. Att korrigera felaktiga rykten, ge korrekt information och förhålla sig sakligt hjälper vid hanterandet av situationen och även efterbehandlingen av en eventuell strejk. Åtminstone följande frågor bör klarläggas i företaget inför en arbetsstrid: - Omfattning i vilken verksamheten fortsätter. - Information till kunder och intressentgrupper. Arbetsmarknadsinformationen sköts centraliserat av Finansbranschens Centralförbund tillsammans med medlemsföretagen. Se punkt 21 för närmare uppgifter. - Personalförflyttningar som behövs. - Eventuella nya arbetsarrangemang. Omorganisering av uppgifterna för de tjänstemän som är i arbete och behövlig instruering. - Eventuella förändringar i tjänsteutbudet. - Säkerställande av maskiners och apparaters funktion. - Frågor angående underleverans. - Företagssäkerhet (inkl. dataskydd). Företagens centralenheter ger närmare instruktioner. - Igångsättande av verksamheten så snabbt som möjligt efter en strejk.

3 3 (8) 3 Deltagande i strejk De ställningstaganden som följer härefter är skrivna närmast med tanke på en strejksituation. Att delta i strejk är något som varje i fackförbund organiserad tjänsteman avgör själv. Ingen lagstiftning eller fackförbundets egna anvisningar förbinder till strejkdeltagande. Tjänstemän kan inte heller uteslutas från medlemskap i arbetslöshetskassa för att de arbetar. Det är alltså inte arbetena som är i strejk bara de strejkande tjänstemännen. Sålunda kan arbetsgivaren omorganisera arbetsuppgifterna oavsett strejken. 4 Inställning till strejkande anställda Oberoende av strejksituation bör arbetsgivaren och dennes företrädare förhålla sig sakligt och lugnt till situationen. Onödig tillspetsning av personalrelationerna ska undvikas. Alla arbetsstrider tar slut i sinom tid och det är viktigt att snabbt få igång den normala verksamheten. Från de tjänstemän som går i strejk ska arbetsgivaren överta nycklar, passerkort och liknande innan strejken börjar. 5 Förbud att anställa strejkande 6 Lönebetalning 7 Naturaförmåner Enligt stadgarna för Finlands Näringsliv EK får en medlem inte anställa en annan medlems strejkande arbetstagare under pågående strejk. Finansbranschens Centralförbund är medlem i EK. Till dem som strejkar utbetalas inte lön under strejken. Även löneförskott bör avslås. Till dem som är i arbete betalas lönerna normalt. Förfallna lönefordringar beroende på anställningsförhållande bör under en strejk betalas på normala lönedagar, såvida inte strejken i sig gör det omöjligt. Naturaförmånerna behandlas under en strejk i princip såsom den övriga lönen. Under strejken har de strejkande inte rätt till arbetsplatsmåltid eller måltidsförmån. Beträffande bostadsförmån är arbetstagaren skyldig att för strejktiden betala full ersättning för bostadsförmånen. Motsvarande principer tillämpas också på bilförmån och telefonförmån. 8 Företagshälsovårdstjänster Strejkande tjänstemän har under arbetsstrid inte rätt att anlita företagets eventuella företagshälsovårdstjänst. Beroende på lokala omständigheter o.a. kan man dock i enstaka fall avvika från denna huvudregel.

4 4 (8) Rätten för en sjukkassas medlem att anlita t.ex. en av kassan avlönad läkare bestäms enligt kassans stadgar. 9 Upphörande av anställningsförhållanden 10 Förtroendemän Arbetsstrid innebär inte att anställningsförhållanden upphör. För det behövs antingen arbetsgivarens eller tjänstemannens uttryckliga viljeyttring. Enligt 7 kap. 2 2 mom. i arbetsavtalslagen har arbetsgivaren i regel inte rätt att säga upp en arbetstagare för deltagande i en arbetsstrid. Om en tjänsteman före strejkens början eller under strejken har sagt upp sig och ber om slutlikvid ska den jämte semesterersättning betalas till personen i företagets normala lönebetalningsordning. Detsamma gäller en situation där en tjänsteman blivit uppsagd före arbetsstriden. I samband med avslutandet av strejken kan man avtala om att alla tjänstemän tas tillbaka som s.k. gamla arbetstagare. Detta gäller inte tjänstemän vilkas anställningsförhållande omedelbart före strejken eller under den har avslutats av dem själva eller upphört av annan orsak. Huvudförtroendemannen och förtroendemännen har samma ställning som övriga tjänstemän med avseende på skyldigheten att arbeta och villkoren för anställningsförhållandet. Ersättning som enligt avtal eventuellt utbetalas för skötande av förtroendemannauppgifterna betalas inte för strejktiden om inte förtroendemannen då är i arbete. 11 Vistelse och sammankomster på arbetsplatsen Strejkande tjänstemäns vistelse på arbetsplatsen bör förbjudas. Tjänstemän som vill in på arbetsplatsen ska tillfrågas om de kommer för att arbeta eller inte. Endast tjänstemän som vill arbeta släpps in på arbetsplatsen. Kollektivavtalet innehåller bestämmelser om sammankomster på arbetsplatsen. Dessa bestämmelser är inte i kraft under avtalslöst tillstånd och arbetsstrid. 12 Upprätthållande av ordning För verksamheten på arbetsplatsen ansvarar arbetsgivaren i alla situationer. Sålunda är det arbetsgivarens ansvar att upprätthålla ordningen även under strejk. Om upprätthållandet av ordning och säkerhet så kräver, ger polismyndigheterna på begäran handräckning för upprätthållande av ordningen.

5 5 (8) 13 Strejkkommittéer och strejkvakter Efter utlysandet av en strejk är det vanligt att den lokala strejkkommittén försöker uppträda som högsta organ som bestämmer lokalt över strejken. Strejkkommittén placerar ut strejkvakter och utdelar bl.a. olika lappar med tillstånd. Strejkvakternas ställning försöker man från strejkkommitténs sida jämställa med ordningsvakts ställning och befogenheter. Mycket vanligt är det också att strejkvakter försöker hindra arbetsvilliga tjänstemän från att komma till arbetet. Strejkkommittén och strejkvakterna har emellertid ingen särställning baserad på lagar eller avtal, så order, förbud och passersedlar som utfärdas av dem saknar rättslig betydelse. Order från strejkande bör inte åtlydas och deras tillståndsbevis inte användas. 14 Semester och semesterpremie Om semestern har börjat innan en arbetsstrid inleds ska semesterlön och semesterpremie betalas på normalt sätt vid semesterns början eller vid en annan lokalt överenskommen tidpunkt. Inledandet av strejk avbryter inte en påbörjad semester. Ifall meddelande om börjande av semester har getts före inledandet av en strejk men semestern var avsedd att börja först efter att strejken inletts, kan någotdera av följande alternativ genomföras: 1. Semestrar hålls på meddelat sätt oberoende av strejk. Då betalas också semesterlön och semesterpremie oavsett strejken. Förfarandet förutsätter överenskommelse med tjänstemännen eller ett meddelande med tydlig information till dem. 2. Arbetsgivaren anser att tjänstemän inte är på semester under den tid då utförandet av arbete är avbrutet med anledning av strejk. För denna tid betalas naturligtvis inte heller semesterlön och semesterpremie. Meddelande om tidpunkten för semestrar börjar i så fall gälla igen från den dag då strejken tar slut. En tjänsteman får såsom semester en tid som börjar dagen efter att strejken tagit slut och slutar den dag då den enligt meddelande om semestertidpunkt var avsedd att sluta. När semestern eller semesterdelen börjar betalas semesterlönen och semesterpremien på normalt sätt. Semester eller del av semester som inte kunnat hållas på grund av strejken ges senare under semesterperioden vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Åt arbetsvilliga tjänstemän som inte tar del i arbetsstrid ges i enlighet med medde-lad semestertidpunkt avlönad semester under en strejk. Frånvaro från arbetet med anledning av arbetsstrid räknas inte såsom dagar likställda med arbetad tid enligt semesterlagen när det följande semesterårets semester beräknas. Arbete ens under en del av dagen berättigar dock till intjäning av semester. Om en tjänsteman är på semester under strejk, räknas semestertiden såsom dagar likställda med arbetsdagar.

6 6 (8) Om en tjänsteman insjuknar efter inledandet av en arbetsstrid där tjänstemannen deltar, räknas sjukdagarna under arbetsstriden inte såsom med arbetsdagar likställda dagar vid beräknandet av semesterns längd. Om en tjänsteman på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta när andra tjänstemän tillgriper konfliktåtgärder som även skulle gälla den tjänsteman som är arbetsoförmögen, betraktas de av arbetsoförmågan föranledda frånvarodagarna under arbetsinställelse enligt arbetsrådets ståndpunkt såsom dagar likställda med arbetade dagar vid beräknandet av semesterns längd. Det föregående gäller också andra frånvarosituationer som är uppräknade i 7 i semesterlagen. För semesterpremiens del förfar man på samma sätt också när det är fråga om lockout. 15 Kursdeltagares ställning En kurs som hålls på arbetsplatsen för den egna personalen kan fortsätta under arbetsstrid om det kan ske utan olägenheter. Om en tjänsteman i företagets personal är på en av arbetsgivaren bekostad kurs när en arbetsstrid börjar, är det ändamålsenligt att låta personen fortsätta med kursen på normalt sätt. Om tjänstemannen på grund av arbetsstriden försummar att fortsätta kursen bör man låta personen själv svara för de kostnader som avbrytandet orsakar, såsom reskostnaderna för returresan. 16 Uppbärande av fackföreningsmedlemsavgift 17 Lön för sjuktid Om inte andra anvisningar ges från Finansbranschens Centralförbund uppbärs medlemsavgifterna i samband med den normala lönebetalningen. Till en tjänsteman som insjuknar efter inledandet av en strejk eller lockout betalas inte sjuktidslön för dagarna under strejken. Lön för sjuktid börjar betalas först efter strejkens slut förutsatt att det ännu återstår tidsperiod som berättigar till sjuktidslön. Om en tjänsteman har insjuknat före strejkens början är arbetsgivaren lönebetalningsskyldig förutsatt att tjänstemannen återvänder till arbetet efter sjukledighetens slut även under pågående strejk. En tjänsteman som inte återvänder till arbetet när sjukledigheten upphör under en strejk har inte rätt till lön för sjuktid för de dagar som strejken varar (Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT ). 18 Lön under moderskapsledighet Beträffande avlönad del av moderskapsledighet gäller i tillämplig mån samma förfaringssätt som vid betalning av lön för sjuktid.

7 7 (8) 19 Efter en arbetsstrid Om ömsesidiga villkor för avslutande av arbetsstrid överenskoms vanligen i ett särskilt avtal om återgång till arbetet. Med tanke på eventuella senare rättsliga åtgärder bör anteckning göras om person- och egendomsskador som uppstått under strejken. Likaså bör man skaffa eventuella vittnen eller annan tillräcklig bevisning om sådana skador till följd av olagligheter under strejken och om dem som orsakat skadorna. 20 Tjänstemän vilkas arbete blir förhindrat 20.1 Allmänt Strejk eller olika masknings- och blockadaktioner kan resultera i att tjänstemän som står utanför åtgärden inte längre kan utföra sitt normala arbete. För de tjänstemän vilkas arbete förhindras bör arbetsgivaren försöka ordna annat meningsfullt arbete. Om sådant arbete inte går att ordna måste utförandet av arbete och utbetalningen av lön avbrytas Gemensamt intresse med strejkande Enligt Högsta domstolens rättspraxis kan arbetsgivaren avbryta utförandet av arbete och utbetalningen av lön omedelbart när det upphör att finnas för företagets verksamhet meningsfullt arbete för sådana tjänstemän som arbetar trots strejken, om det kan anses att tjänstemännen har gemensamt intresse med de tjänstemän som vidtagit konfliktåtgärder. I försäkrings- eller bankbranschen anses gemensamt intresse finnas hos alla de under strejken arbetande tjänstemän som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde inom respektive bransch. För deras del kan arbetsgivaren alltså avbryta arbetet och löneutbetalningen när arbetena tar slut Inte gemensamt intresse med strejkande Om gemensamt intresse inte kan påvisas mellan de tjänstemän som vidtagit konfliktåtgärder och de tjänstemän som blivit förhindrade att arbeta, är arbetsgivaren skyldig att till de sistnämnda betala lön för en tid av högst sju dagar (Arbetsavtalslag 2:12 2 mom.). Arbetsgivaren är lönebetalningsskyldig separat för varje tjänsteman från den första dag som tjänstemannen utsatts för arbetshindret för de arbetsdagar som ingår i sjudagarsperioden. Som en alternativ åtgärd kan arbetsgivaren bereda sig för en sådan lönebetalningsskyldighet genom att permittera de anställda som det inte finns arbete för. Eftersom permittering i allmänhet är en åtgärd som tar längre tid att genomföra och är förknippad med rättsliga meningsskiljaktigheter och varierande rättspraxis, bör permitteringar inte tillgripas utan anvisningar från FC. Om arbetsgivaren anses vara lönebetalningsskyldig tillämpas även 2 kap mom. i arbetsavtalslagen. Enligt detta lagrum får arbetsgivaren, med iakttagande av

8 8 (8) arbetsavtalslagens kvittningsbegränsningar, från den lön som ska betalas dra av det belopp som tjänstemannen avsiktligen låtit bli att förtjäna genom annat arbete. En tjänsteman som är förhindrad att arbeta på grund av arbetsstrid är sålunda skyldig att ta emot annat arbete eller riskera att annars förlora sin rätt att få lön för den nämnda sjudagarsperioden. Arbetsgivaren kan alltså erbjuda en tjänsteman sådant annat arbete som tjänstemannen kan utföra och skäligen kan förväntas ta emot. 21 Utgivande av information avseende arbetsstrid 21.1 Arbetsmarknadsinformation 21.2 Kundinformation Arbetsmarknadsinformationen i anslutning till en eventuell strejk sköts av FC. Om medierna kontaktar ett enskilt bolag med anledning av arbetsstridsläget, rekommenderas att bolaget dirigerar förfrågningarna till FC:s kansli. För kundinformationen i anslutning till en eventuell strejk svarar i regel bolagen själva. Gemensamma kundmeddelanden har beretts i samråd mellan FC och medlemsföretagen