EXAMENSARBETE. Energieffektivisering av teknikhus. Johan Skoglund Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Energieffektivisering av teknikhus. Johan Skoglund 2014. Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Energieffektivisering av teknikhus Johan Skoglund 2014 Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik

2 Förord Den här rapporten innehåller resultatet av mitt examensarbete som utfördes på Trafikverkets kontor i Luleå. Examensarbetet utgjorde det avslutande momentet av civilingenjörsutbildningen inom Hållbar Energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och utfördes inom institutionen för matematik och teknikvetenskap. Examensarbetet har utförts på uppdrag av Trafikverket under sommaren och hösten Målsättningen var att undersöka och formulera förslag till energieffektiviseringsåtgärder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att styra och säkerställa driften av Sveriges järnvägar. Jag vill framföra ett stort tack till följande tre personer som gjorde detta examensarbete möjligt: Camilla Fransson på Trafikverket för att du ställde upp och var min handledare under det här examensarbetet. Tack för all hjälp och alla nyttiga tips och råd du delat med dig av! Mats Andersson på Trafikverket för att jag fick chansen att göra mitt examensarbete som en del av ditt projekt samt all hjälp och stöd du gett mig under mitt arbete! Mikael Risberg på Avdelningen för Energivetenskap vid Luleå tekniska universitet för att du ställde upp som examinator för mitt examensarbete samt för den hjälp och de synpunkter du bidrog med. Slutligen vill jag tacka alla de personer som har hjälpt mig genom att svara på frågor och funderingar samt till personalen på Trafikverkets kontor i Luleå för den trevliga arbetsmiljön. Luleå, Oktober Johan Skoglund i

3 Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var i huvudsak att undersöka möjliga energieffektiviseringsåtgärder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att säkerställa järnvägsdriften i Sverige. Störst fokus låg på framtida nybyggnationer av teknikhus men även nuvarande teknikhus undersöktes i viss mån. I arbetet analyserades även mätdata från fyra olika teknikhus runt om i landet i syfte att undersöka omgivningens påverkan på inomhusklimatet, hur bra den önskade inomhustemperaturen uppehålls i teknikhusen samt hur väl installerade värme- och kylsystem fungerar. Trafikverket är en svensk myndighet som bland annat har ansvar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket jobbar aktivt med att minska energianvändningen och miljöpåverkan i sin verksamhet. De teknikhus som arbetet omfattar är små byggnader placerade med ungefär en mils mellanrum längs järnvägen. I Sverige finns det uppskattningsvis 1000 mil järnväg vilket leder till att det finns ett stort antal teknikhus runt om i landet. Teknikhusen är fyllda med utrustning som används till kommunikation, signalsystem, belysning och dylikt för järnvägen. För att ett godtagbart inomhusklimat ska kunna upprätthållas måste teknikhusen vara utrustande med värme-, ventilations- och kylsystem. Det stora antalet teknikhus innebär att även om en effektiviseringsåtgärd endast resulterar i en liten energibesparing för ett teknikhus kan den totala besparingen bli stor om lösningen appliceras på det stora antalet tillgängliga teknikhus. Analysen av mätningarna visar på ett problem med en orimligt hög elförbrukning för värmesystemet i ett av de fyra teknikhusen (ca kwh under 13 månader). I samma teknikhus upptäcktes även att värme- och kylsystemet motarbetar varandra under sommaren, ett beteende som delvis förklarar den höga elförbrukningen. Om samma beteende existerar i fler teknikhus kan det innebära att stora mängder el förbrukas i onödan. Analysen av mätningarna visade även på problem med att hålla inomhustemperaturen på en acceptabel nivå i samtliga fyra teknikhus. Vanligast var att inomhustemperaturen blev för hög under sommaren vilket innebär att underhållskostnaden ökar. För framtida teknikhus bör krav formuleras som funktionskrav för att säkerställa en energi- och kostnadseffektiv konstruktion. Detta kan förslagsvis göras med ett krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för hela klimatskalet samt ett krav på energiprestanda innefattande energianvändningen av värme-, ventilations- och kylsystem samt belysning. Resultat från beräkningar kring energianvändning visar på att kravnivåer bör delas upp utifrån byggnadsstorlek och geografisk placering. Resultat visar att närvarostyrning av uteluftsflöde för ventilationssystemet bör implementeras för att minska energibehovet relaterat till värmeförluster genom ventilationen. Närvarostyrning bör även installeras för belysningen i teknikhusen för att eliminera risken att belysningen är i drift trots att ingen personal befinner sig i byggnaden. Beräkningar visar på en potentiell minskning av energianvändningen med ca % i ett teknikhus konstruerat enligt de förslag som togs fram i projektet jämfört med ett teknikhus konstruerat enligt de nuvarande kraven. Förutom att undersökta åtgärder potentiellt kan minska energianvändningen i teknikhusen leder de även till att ett bättre inomhusklimat för utrustningen troligen kan upprätthållas under hela året. Ett bättre inomhusklimat leder till att underhållskostnaden för ett teknikhus minskar eftersom utrustningen håller längre samt att personal inte behöver åka ut till huset lika ofta. ii

4 Abstract The aim of this project was to investigate the possibility of decreasing the energy usage in buildings operated by The Swedish Transport Administration (Trafikverket). The function of these buildings is to secure the functionality of the national railway network in Sweden. Trafikverket is the Government agency responsible for the long-term planning of the Swedish transport system and is also in charge of the state road network and national railway network. The buildings are located next to the railway and filled with electric equipment that requires a certain indoor climate to function properly. In order to maintain this climate all year around the buildings are equipped with heating, cooling and ventilation systems. The number of these buildings in operation today is approximately 1000, meaning that even a small reduction in energy usage for one single building can result in a big total decrease if applied to several buildings. The results from the project show a possible decrease in energy usage for the heating and cooling systems with around % per building constructed according to the propositions derived in this project, compared to a building constructed according to the current requirements. In addition to decreasing the energy usage, some of the derived propositions will probably lead to a better indoor climate for the equipment. A better indoor climate would result in a decreased maintenance cost due to fewer equipment failures and lower personnel cost. iii

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Mål Avgränsningar Genomförande Analys av mätningar Nuvarande teknikhus Klimatskal Inomhusklimat Ventilation Värme- och kylsystem Belysning Energiprestanda Bakgrund Trafikverket Teknikhus Mätningar Klimatzoner Tidigare projekt Teori Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Värmeförluster Transmission Ventilation Infiltration Värmeeffektbehov Energibehov för värme och kyla Gränstemperatur Energiprestanda Metod Analys av mätningar Nuvarande teknikhus Klimatskal Inomhusklimat Ventilation iv

6 4.6 Värme- och kylsystem Belysning Energiprestanda Resultat och analys Analys av mätningar Trender och samband mellan omgivning och värme- eller kylbehov Inomhustemperatur Värme- och kylsystemens funktion och beteende Nuvarande teknikhus Problem med för hög inomhustemperatur Ojämn temperaturfördelning i byggnaden Värme- och kylsystem motarbetar varandra Övriga problem Klimatskal Nuvarande krav från Trafikverket Krav i BBR Jämförelse mellan energibehov för nuvarande krav och krav i BBR Optimal genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Inomhusklimat Temperaturkrav Luftfuktighetskrav Ventilationskrav Potentiell besparing vid ändring av temperaturkrav Ventilation Ventilationssystemets funktion och utformning Närvarostyrning av ventilationsflödet Värme- och kylsystem Nuvarande krav på värme- och kylsystem Värmesystem för framtida teknikhus Kylsystem för framtida teknikhus Belysning Energiprestanda Möjlig besparing för ett optimalt teknikhus Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III v

7 6. Diskussion Allmän diskussion Klimatskal Inomhusklimat Ventilation Värme- och kylsystem Belysning Energiprestanda Möjlig besparing för ett optimalt teknikhus Slutsatser Förslag på fortsatt arbete Referenser Bilagor... a Bilaga A Temperaturförutsättningar i klimatzonerna... a Normalår för respektive klimatzon... a DVUT för respektive klimatzon... a Bilaga B Resultat från beräkningar kring energiprestanda... c Bilaga C Mätningar och mätutrustning... f Mätningar... f Mätutrustning... f vi

8 1. Inledning Dagens energianvändning är inte hållbar på lång sikt utan måste minskas. Genom att energieffektivisera verksamheten kan företag och organisationer åstadkomma besparingar, både ekonomiskt och genom en minskad miljöpåverkan, utan att det påverkar verksamhetens produktion negativt. Riksdag och Regering ställer genom Näringsdepartementet krav på att Trafikverket ska arbeta med energieffektivisering av sin verksamhet. Detta leder till att energieffektivisering är ett av Trafikverkets högst prioriterade områden. De jobbar aktivt med att minska sina utsläpp av klimatgaser samt att minska sin energianvändning. Arbetet har som strategiska mål att: Trafikverkets insatser ska ge väsentliga bidrag till uppfyllelsen av riksdagens beslutade mål om koldioxidutsläpp i den ickehandlande sektorn, samt till uppfyllelse av målet 10 procent förnyelsebart bränsle i transportsektorn. Trafikverkets insatser ska ge väsentliga bidrag till att energianvändningen i transportsektorn minskar. [1] Som en del i arbetet med energieffektivisering driver Trafikverket idag ett Forsknings- och innovationsprojekt (FOI-projekt) benämnt Teknikhus som passivhus. Projektet har till syfte att undersöka och föreslå metoder som kan energieffektivisera Trafikverkets teknikhus längs järnvägen. Sverige har ungefär 1000 mil järnväg och efter ungefär varje mil järnväg finns det ett teknikhus som har till uppgift att styra och säkerställa driften av järnvägen. Detta innebär att även om en effektiviseringsåtgärd endast resulterar i en liten energieffektivisering för ett teknikhus så kan den totala besparingen bli stor om lösningen appliceras på en mängd teknikhus. En del av FOI-projektet utfördes som ett examensarbete av en student från civilingenjörsutbildningen inom Hållbar energiteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU). Examensarbetet var inriktat mot att stödja FOI-projektet genom att analysera mätdata från nuvarande teknikhus samt undersöka och formulera förslag på energieffektiviseringsåtgärder för i första hand framtida teknikhus. Examensarbetet påbörjades i mitten av maj 2014 och pågick fram till slutet av oktober samma år. Examinator för examensarbetet var Mikael Risberg, biträdande universitetslektor på Avdelningen för Energivetenskap vid LTU. Handledare för examensarbetet var Camilla Fransson, Miljöspecialist på Trafikverket. Övriga kontaktpersoner på Trafikverket var Mats Andersson, projektledare för FOIprojektet Teknikhus som passivhus, samt Jan Östlund, Håkan Bergquist och Tore Nilsson vilka är underhållsansvariga för teknikhusen inom Trafikverket. 1.1 Syfte Undersöka hur olika energisparåtgärder kan samverka och leda till en energieffektivisering av Trafikverkets teknikhus. Analysera de mätningar som utförs i Trafikverkets FOI-projekt Teknikhus som passivhus. Undersök trender kring hur omgivningens klimat påverkar byggnadens värme- och kylbehov, om önskad inomhustemperatur upprätthålls i teknikhusen samt om nuvarande värme- och kylsystem fungerar tillfredsställande. 1.2 Mål Utforma förslag på passande energieffektiviseringsåtgärder för Trafikverkets teknikhus placerade utmed järnvägen. Åtgärderna skall i första hand gälla framtida nybyggnationer av teknikhus. 1

9 1.3 Avgränsningar Examensarbetet omfattar ej energieffektiviseringsåtgärder för den tekniska utrustning som används för signal-, tele- och IT-kommunikation i teknikhusen då detta är utanför projektets gräns. De lösningar som föreslås ska vara beprövade och tillgängliga på marknaden redan nu. 1.4 Genomförande Inledningsvis genomfördes en studie av de nuvarande teknikhusen och de mätningar som utfördes i fyra av dessa. Detta för att få en överblick över hur teknikhusen är byggda och fungerar samt för att undersöka vilken data som fanns att hämta från mätningarna. Studiebesök genomfördes under projektets början i två av de teknikhus där mätningar utfördes. Tanken med studiebesöken var att få praktiskt erfarenhet av hur teknikhusen är uppbyggda samt hur mätningarna utfördes. Därefter genomfördes en litteraturstudie kring tidigare/liknande projekt kring energieffektivisering av liknande byggnader. I samband med att mätutrustningen skulle plockas ner genomfördes även studiebesök i de två resterande teknikhusen där mätningar utfördes. Efter den inledande undersökningen planerades examensarbetet mer i detalj och delades då upp i olika arbetsområden för att få bra struktur på arbetet. Varje område arbetades sedan igenom med hjälp av undersökningar och vid behov även teoretiska beräkningar. Arbetsområdena och en kort beskrivning kring vad respektive område innehåller presenteras nedan. Inom varje arbetsområde som är relaterat till framtida teknikhus undersöktes följande: Vilka krav ställs av externa parter och utrustning? Vilka krav ställer Trafikverket idag? Därefter utvärderades kravens påverkan på energianvändningen och om möjligt formulerades ändringsförslag av nuvarande krav eller förslag på nya krav som kan leda till en minskad energianvändning. De flesta utvärderingar innehöll även parametrarna geografisk placering och byggnadsstorlek för att utvärdera om krav eller kravnivåer bör anpassas efter var i landet teknikhuset ska placeras samt hur stora teknikhusen är Analys av mätningar Analysera de mätningar som utförs i FOI-projektet Teknikhus som passivhus. Undersöka om trender visar på samband mellan värme- och kylbehov tillsammans med vindhastighet, fukthalt eller utomhustemperatur. Dessutom undersöka om önskad inomhustemperatur upprätthålls i teknikhusen samt om värme- och kylsystem fungerar tillfredsställande Nuvarande teknikhus Undersök de nuvarande teknikhusens uppbyggnad och installationer och kom om möjligt med förslag på enkla lösningar som kan leda till energieffektiviseringar. Utvärdera de vanligaste problemen i nuvarande teknikhus och försök ta fram energieffektiva lösningsförslag på dessa Klimatskal Undersök vilka energirelaterade krav som ställs på en byggnads klimatskal, både från externa parter och Trafikverket själva. Undersök vilken isolernivå som bör eftersträvas för att uppnå ett lågt värmeoch kylbehov för byggnaden. Formulera om möjligt åtgärdsförslag relaterat till klimatskalet som kan leda till en minskad energianvändning i teknikhusen. 2

10 1.4.4 Inomhusklimat Undersök vilka krav på temperatur, fukthalt och ventilationsflöde som måste uppfyllas för att få ett godtagbart inomhusklimat i teknikhusen. Granska de nuvarande krav som Trafikverket ställer på inomhusklimatet och ge om möjligt förslag på förändringar som leder till minskad energianvändning för värme-, ventilations- eller kylsystem Ventilation Utred vilka egenskaper ventilationssystemet bör ha för att effektivt upprätthålla ett bra inomhusklimat i ett tekniktätt utrymme samt om någon form av automatisk närvarostyrning av uteluftsflödet bör installeras. Utforma förslag på hur ventilationssystemet och eventuell närvarostyrning kan utformas för att energieffektivt uppnå de önskade egenskaperna Värme- och kylsystem Undersök vilka värme- och kylsystem som energieffektivt kan täcka respektive energibehov för uppvärmning och kyla samt därtill är passande att använda i ett teknikhus. Granska de nuvarande krav som Trafikverket ställer på värme- och kylsystem och ge om möjligt förslag på förändringar som kan leda till en lägre energianvändning Belysning Granska de nuvarande krav som Trafikverket ställer på styrningen av belysningen i teknikhusen. Ge om möjligt förslag på förändring som kan leda till en lägre energianvändning Energiprestanda Undersök hur energiprestanda för en byggnad kan beräknas och användas för att ställa krav på energianvändningen. Utred om krav på energiprestanda skulle vara ett passande tillvägagångssätt för att ställa krav på energianvändningen i teknikhus. Formulera om möjligt förslag på lämpliga kravnivåer för energiprestanda i teknikhus. 3

11 2. Bakgrund Kort bakgrundsinformation kring relevanta områden som innefattas av projektet. 2.1 Trafikverket Trafikverket är en myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart samt luftfart i Sverige. De ansvarar även för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Utöver detta prövar de även frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring. Trafikverket har även ansvaret att genomföra kunskaps- och körprov för körkort och taxiförarlegitimation, samt kunskapsprov för yrkeskunnande för trafiktillstånd och yrkesförarkompetens. [2] Trafikverkets vision är Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Som en del av denna vision jobbar de med att energieffektivisera sin verksamhet. Arbetet sker genom att förbättra beslutsunderlag, testa analysmetoder och praktiskt energieffektivisera delar av verksamheten. Målet är att arbetet ska leda till mer kostnadseffektiva projekt och processer, minskad miljöpåverkan och ökad kunskap inom området energieffektivisering. [2] 2.2 Teknikhus De teknikhus som innefattas av examensarbetet är relativt små byggnader placerade med jämna mellanrum längs järnvägarna i Sverige. De innehåller utrustning för signalsäkerhetsteknik, tele/ittransmission samt fjärrstyrning som har till uppgift att styra och säkerställa järnvägsdriften. Nuvarande teknikhus består ofta av två rum kallade signalrum respektive elrum. Rummen är separerade med en innervägg som ofta har ett antal överluftsventiler installerade. Signalrummet är det större rummet och där finns även den mesta utrustningen placerad. Elrummet är mindre och där finns ofta endast elcentraler och de batterier som används som avbrottsfri kraftförsörjning för utrustningen i signalrummet. Framtida teknikhus kommer troligtvis bestå av ett enda rum innehållande all utrustning. För att klimatet inne i huset ska hålla sig inom de ramar som elektroniken och batterierna kräver behöver teknikhusen vara utrustande med någon sorts värme-, ventilations- och kylsystem. 2.3 Mätningar Trafikverkets FOI-projekt Teknikhus som passivhus installerade mätutrustning i fyra teknikhus i olika delar av Sverige. Två av teknikhusen är lokaliserade i norra delen av landet; ett i Sävastklinten (strax nordväst om Luleå) samt ett i Kalix. Ett hus finns i mellersta delen av landet i Kringlan (strax norr om Gävle) och ett hus i södra delen av landet i Floda (nordöst om Göteborg). I och omkring teknikhusen mättes och loggades kontinuerligt ett antal olika parametrar under en längre tidsperiod (6-13 månader). Mätdatat från dessa mätningar analyserades och nyttjades i examensarbetet. De olika parametrar som mättes var: Vindhastighet ovanför teknikhus. Inomhustemperatur i signalrum, elrum samt vindsutrymme. Utomhustemperatur på norr- respektive söderriktad vägg. Fukthalt utomhus. Effektförbrukning: o Total förbrukning för hela teknikhuset. o Förbrukningen för värme- och ventilationssystemet. o Förbrukningen för kylsystemet. 4

12 En lista över vilka parametrar som mättes i respektive teknikhus samt en kort beskrivning av den mätutrustning som användes finns i Bilaga C Mätningar och mätutrustning. Mätdatat var åtkomligt genom en internetbaserad databas där momentana eller historiska mätvärden kunde granskas. 2.4 Klimatzoner När man ställer krav på energianvändning i en byggnad är det viktigt att ta hänsyn till de rådande klimatförutsättningarna som existerar i det geografiska område byggnaden ska placeras i. Eftersom Sverige är ett avlångt land varierar klimatet kraftigt mellan de södra och norra delarna av landet. Boverket har därför delat in landet i tre klimatzoner för att möjliggöra olika kravnivåer på energihushållning utifrån de olika förutsättningarna. De olika zonerna består av ett antal län som anses ha liknande klimat. [3] Klimatzon I Klimatzon II Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Uppdelningen visas grafiskt i Figur 1 nedan. Figur 1. Grafisk presentation av klimatzonernas uppdelning i landet. Källa: 2.5 Tidigare projekt Trafikverket har tidigare haft ett projekt med mål att undersöka potentialen till energieffektivisering av stationsområden. I projektet ingick bland annat ett teknikhus där problem med för hög inomhustemperatur löstes med installation av ett luftbaserat frikyleaggregat. Förutom att aggregatet klarade av att hålla inomhustemperaturen konstant på +23 C genom hela sommaren så drog det även en lägre effekt än den ursprungliga ventilationen. Denna installation ledde alltså till en lägre energiförbrukning samt ett bättre inomhusklimat. Som en bonus ledde det även till en minskad 5

13 underhållskostnad då underhållspersonal tidigare tvingades åka ut till teknikhuset när temperaturen blev för hög, vilket skedde flertalet gånger per år. [4] 6

14 3. Teori De teoretiska samband och ekvationer som användes vid beräkningar presenteras under respektive kapitel. 3.1 Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient En värmegenomgångskoefficient (U-värde) uttrycker hur mycket värme som kan passera genom en viss byggnadsdel (exempelvis yttervägg). Om ett medelvärde tas fram för alla ingående byggnadsdelar (det vill säga hela klimatskalet) kallas det för genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m. U m-värdet sätter en gräns på hur mycket värme som får passera ut genom hela klimatskalet. I U m ska, förutom U-värdet för respektive byggnadsdel, även förlusterna genom köldbryggor (linjära och punktformade) finnas med. En linjär köldbrygga är ett långsmalt områden med extra högt värmeflöde, exempelvis anslutning mellan yttervägg och tak. En punktformig köldbrygga är ett litet område där högre värmeflöde, ofta tredimensionellt, uppstår. Till exempel en anslutning mellan ytterväggshörn och tak eller en spik som går rätt igenom isolering. [5] U m beräknas enligt ekvation (1) nedan. [5] U m = ( där n U m p i ia i + k l k Ψ k + j Χ j ) A om [W/m 2 K] (1) U i är värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K). A i är arean för byggnadsdel i:s yta mot uppvärmd inomhusluft (m 2 ). l k Ψ k Χ j A om är längden mot uppvärmd inomhusluft av den linjära köldbryggan k (m). är värmegenomgångskoefficient för den linjära köldbryggan k (W/mK). är värmegenomgångskoefficient för den punktformiga köldbryggan j (W/K). är sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inomhusluft (m 2 ). De punktformiga köldbryggorna kan vanligen försummas när U m beräknas eftersom värmeförlusterna i dessa är så små jämfört med övriga värmeförluster genom klimatskalet. [5] 3.2 Värmeförluster I en byggnad finns värmeförluster till omgivningen när inomhustemperaturen är lägre än utomhustemperaturen. Förlusterna uppstår på grund av värmetransport genom klimatskalet (transmission), frånluft som har högre temperatur än utomhusluften (ventilation) samt ofrivillig ventilation genom otätheter (infiltration). Dessa förluster måste beräknas så att en korrekt dimensionering av värmesystemet kan utföras Transmission Transmissionsförluster i en byggnad består av värmeledning genom klimatskalets olika delar. Det uppstår vid en temperaturskillnad mellan inomhus och omgivning. Storleken på värmetransporten är bland annat beroende av byggnadsdelens konstruktion och de använda materialens värmekonduktivitet. Material med låg värmekonduktivitet leder värme dåligt (exempelvis isolering). 7

15 Transmissionsförlusterna beräknas med hjälp av ekvation (2) enligt den svenska standarden SS :2011 [6] och betecknas Q t. n Q t = ( i U i A i + m k l k Ψ k där p + j Χ j ) (T inne T ute ) [W] (2) U i är värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K). A i är arean för byggnadsdel i:s yta mot uppvärmd inomhusluft (m 2 ). l k Ψ k Χ j T inne T ute är längden mot uppvärmd inomhusluft av den linjära köldbryggan k (m). är värmegenomgångskoefficient för den linjära köldbryggan k (W/mK). är värmegenomgångskoefficient för den punktformiga köldbryggan j (W/K). är inomhustemperaturen ( C). är utomhustemperaturen ( C) Ventilation Värmeförluster från ventilationen uppstår när inomhusluft som är varmare än utomhusluften ventileras ut. Förlusten blir den energi man måste tillsätta den nya luften innan man kan distribuera den i byggnaden. Denna värmeförlust beräknas med ekvation (3) enligt den svenska standarden SS :2011 [6] och betecknas Q v. Q v = ρc q v d(1 η) (T inne T ute ) [W] (3) där ρc q v d η är luftens volymetriska värmekapacitet (J/(m 3 K)), är frånluftsflödet (m 3 /s), är andelen av tiden som ventilationsaggregatet är i drift under en medelvecka. Om aggregatet är i drift dygnet runt så är d lika med 1. Vid annan driftstid eller andra luftflöden används ett vägt medelvärde. är systemverkningsgraden för värmeåtervinning från frånluft Infiltration Värmeförluster genom infiltration kan ses som oönskad utomhusluft som tränger in i byggnaden genom otätheter i klimatskalet. Denna luft måste värmas upp, vilket kräver energi. Infiltrationen sker på grund av tryckskillnader som uppstår vid vindangrepp och temperaturskillnader mellan inomhus och omgivning. Ett sätt att beräkna förlusten genom infiltration är med ekvation (4) enligt den svenska standarden SS :2011 [6]. Q i = ρc q drift A om (T inne T ute ) [W] (4) där 8

16 q drift är byggnadens lufttäthet (m 3 /(m 2 s)). Värdet erhålls från provtryckning enligt SS-EN I och med att denna metod kräver att resultat från en provtryckning av byggnaden finns tillgängligt så är den inte möjlig att använda om detta saknas. Då kan istället en mindre exakt men enklare metod användas där förlusterna kan beräknas med ekvation (5). Där ersätts variabeln från provtryckningen med ett uppskattat värde för luftens omsättning. [7] Q i = n V 3,6 ρ inne (T inne T ute ) [W] (5) där n är antalet luftomsättningar per timme. Vanligt används ett värde på 0,2 vilket innebär att 20 % av volymen byts ut varje timme. För nya täta byggnader kan ett värde av 0,1 användas. V är volymen av den uppvärmda luften i byggnaden (m 3 ), ρ inne är inomhusluftens densitet (kg/m 3 ). 3.3 Värmeeffektbehov Det värmeeffektbehov som en byggnad kräver bestäms av de värmeförluster som uppkommer vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Hänsyn ska dock även tas till den interna värmegenereringen i byggnaden (exempelvis från personer och elektronik). I en byggnad med fönster bör även värmetillskott från solinstrålning räknas in. Värmeeffektbehovet beräknas genom summering av värmeförlusterna från transmission (Q t), ventilation (Q v) och infiltration (Q i) då utomhustemperaturen är lika med DVUT. Från summan subtraheras sedan den interna värmegenereringen (Q gen). Detta ger ett värde för det teoretiska värmeeffektbehovet som måste installeras för den specifika byggnad som beräkningarna utförs på. Värdet kan även divideras med den tempererade arean (A temp) för att få ett värde med enheten W/m 2 Atemp vilket ger möjlighet att jämföra byggnadens prestanda med krav eller andra byggnader. Värmeeffektbehovet vid DVUT beräknas med ekvation (6) enligt den svenska standarden SS :2011 och benämns P DVUT. [6] P DVUT = (Q t + Q v + Q i ) Q gen [W] (6) där Q t är värmeförlusterna genom transmission (W). Beräknas enligt ekvation (2) med T ute = T DVUT. Q v är värmeförlusterna genom ventilation (W). Beräknas enligt ekvation (3) med T ute = T DVUT. Q i Q gen är värmeförlusterna genom infiltration (W). Beräknas enligt ekvation (4) eller (5) med T ute = T DVUT. är den interna värmegenereringen från personer, belysning och elektronik (W). Den dimensionerande vinterutetemperaturen är den lägsta medeltemperaturen för ett dygn som inträffar under ett år [6]. DVUT varierar från ort till ort och en tabell över värden som användes för beräkningar i projektet finns i Bilaga A Temperaturförutsättningar i klimatzonerna. 9

17 3.4 Energibehov för värme och kyla För att teoretiskt uppskatta hur stort energibehov en byggnad kommer ha för uppvärmning och kyla under ett år kan metoden med gradtimmar användas. Metoden använder sig av en uppskattning kring hur många timmar per år som en viss mängd värme måste tillföras eller kylas bort för att erhålla önskad inomhustemperatur. För att få en bra uppskattning av de verkliga behoven bör beräkningarna delas upp så att behoven beräknas åtminstone månadsvis (summera för att erhålla årsbehoven). Ju bättre upplösning på beräkningarna, desto bättre uppskattning av de verkliga behoven. Energibehovet under ett år beräknas som summan av produkten mellan erforderlig värme- eller kyleffekt och antal timmar som effekten fordras, vilket kan skrivas enligt ekvation (7). [8] E tot = F tot (T g T ute )dt [Wh] (7) där F tot T g T ute dt är den totala specifika värmeförlusten genom transmission, ventilation och infiltration (W/ C). är gränstemperaturen för vilken aktiv uppvärmning eller kyla krävs ( C). Beräknas enligt ekvation (9). är rådande utomhustemperatur för tidpunkten då energibehovet beräknas ( C). är tiden under vilken temperaturdifferensen gäller (h). I ekvation (7) motsvarar integralen över temperaturdifferensen gradtimmar, G t, vilket leder till att det totala energibehovet för uppvärmning och kyla kan formuleras enligt ekvation (8). E tot = F tot (G tvärme + G t ) [Wh] (8) kyla där G tvärme G tkyla är antalet gradtimmar som aktiv uppvärmning krävs ( Ch). är antalet gradtimmar som aktiv kyla krävs ( Ch) Gränstemperatur Temperaturen som motsvarar den gräns då värme måste till- eller bortföras byggnaden för att uppnå en önskad inomhustemperatur kallas gränstemperatur och betecknas T g. Gränstemperaturen bestäms utifrån önskad inomhustemperatur, den interna värmegenereringen samt byggnadens specifika värmeförluster genom transmission, ventilation och infiltration. Ekvation (9) beskriver hur gränstemperaturen beräknas. [8] T g = T inne Q gen F tot [ C] (9) där T inne Q gen F tot är önskad inomhustemperatur ( C). är den interna värmegenereringen från personer, belysning och elektronik (W). är den totala specifika värmeförlusten genom transmission, ventilation och infiltration (W/ C). 10

18 3.5 Energiprestanda Energiprestanda är ett mått på en byggnads energianvändning per kvadratmeter tempererad golvyta (kwh/m 2 Atemp) och betecknas EP. Energiprestanda kan innefatta energianvändningen för en mängd olika system i en byggnad. I energiprestandan som beräknades i detta arbete ingick energianvändningen för värme- och kylsystem samt belysning. Energiprestanda beräknades enligt ekvation (10). [9] EP = E värme+e kyla +E belysning A temp 2 [kwh/m Atemp ] (10) där E värme E kyla E belysning är energianvändningen för värmesystemet (kwh). är energianvändningen för kylsystemet (kwh). är energianvändningen för belysningen (kwh). 11

19 4. Metod Metod som använts vid undersökningar och beräkningar presenteras här under respektive kapitel. Om inte annat anges utfördes beräkningar i Excel. 4.1 Analys av mätningar De mätningar som utfördes i FOI-projektet Teknikhus som passivhus (se 2.3 Mätningar) analyserades genom att mätdatat först bearbetades med den inbyggda graf-funktionen för databasen som användes för att logga mätdatat. Om något intressant kunde utläsas analyserades den delen noggrannare i Excel med hjälp av grafer och beräkningar. Det som undersöktes var om tydliga trender eller samband kunde påvisas mellan: Värmebehovet och: o Vindhastighet. o Fukthalt utomhus. o Utomhustemperatur. Kylbehovet och: o Vindhastighet. o Fukthalt utomhus. o Utomhustemperatur. Dessutom granskades även inomhustemperaturen och dess variationer under året för att undersöka om en acceptabel nivå uppnås. Vidare undersöktes hur värme- och kylsystemen fungerar och samverkar. 4.2 Nuvarande teknikhus De nuvarande teknikhusens uppbyggnad och installationer undersöktes genom ritningar, platsbesök och kontakt med personer inom Trafikverket och externa parter som är eller har varit inblandade i teknikhusen. Undersökningarna fokuserades på enkla förändringar som kan leda till en energieffektivisering av teknikhusen utan att stora investeringar eller ändringar krävs. De teknikhus som besöktes utgjordes av de fyra husen där mätningar utfördes (se 2.3 Mätningar). Vid besöken undersöktes och dokumenterades husens uppbyggnad, installerad utrustning samt placering av utrustning och givare kopplade till styrsystem (framförallt termostater för värme- och kylsystem). Informationen från platsbesöken samt kontaktpersoner analyserades och låg till grund för de förbättringsförslag som togs fram. 4.3 Klimatskal Klimatskalet är de omslutande byggnadsdelarna som byggnaden består av samt fogarna där de olika delarna sammanfogas. Ett teknikhus klimatskal består av delarna tak, ytterväggar, golv och ytterdörr. Vanliga byggnader har även fönster med i klimatskalet, men eftersom teknikhusen saknar fönster behöver ingen hänsyn tas till dessa. Beroende på hur de olika delarna av klimatskalet är konstruerade och sammanfogade får byggnaden olika egenskaper när det kommer till förmåga att motstå temperaturförändringar, vindangrepp, regn samt fukt. Ett högt motstånd mot temperaturförändringar uppnås genom ett effektiv isolerat och tätt klimatskal där infiltrationen är låg. Användningen av tunga material som exempelvis betong kan även bidra till att fördröja tiden innan inomhusklimatet påverkas av utomhusklimatet genom en ökad energilagringsförmåga. Vid konstruktionen av ett tätt klimatskal är transport och lagring av fukt viktigt att ta hänsyn till för att undvika fuktrelaterade problem i byggnaden. 12

20 Energirelaterade krav på byggnaders klimatskal ställs framförallt av Boverket genom Boverkets byggregler (BBR). BBR är i huvudsak framtaget för bostäder och lokaler (som kontor och skolor) med några tillägg för fritidshus/mindre hus. I föreskriften finns bland annat krav på energianvändning per kvadratmeter, installerad värmeeffekt, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient samt lufttäthet. Kraven är geografiskt uppdelade genom olika kravnivåer för de tre klimatzoner som Boverket delat upp landet i (se 2.4 Klimatzoner). De krav i BBR som är mest applicerbara på ett teknikhus är de som finns i kapitel 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning. Där finns det specificerade U-värden för respektive omslutande byggnadsdel, ett maximalt tillåtet eleffektbehov för uppvärmning, ett krav på lufttäthet för klimatskalet samt för byggnader större än 60 m 2 ett krav på värmeåtervinning genom ventilationsluften alternativt installation av värmepump. Dessa krav är riktade mot mindre byggnader/fritidshus och tanken är att de ska vara lite enklare att kontrollera då färre beräkningar kring energianvändningen krävs. Dock får dessa krav endast användas för byggnader där: Den tempererade golvarean, A temp, är maximalt 100 m 2. Fönster- och dörrarean uppgår till maximalt 20 % av A temp. Kylbehov saknas. [10] Ett vanligt teknikhus uppfyller de två första punkterna kring golv-, fönster- och dörrarea men inte den sista kring kylbehovet. Därför är ju dessa krav inte ideala att jämföra med, men de är de mest passande och rättvisa kraven för jämförelse som finns tillgängliga i BBR. I projektet utvärderades och jämfördes de krav som ställs i kapitel 9:4 av BBR 21 med de nuvarande krav som ställs av Trafikverket genom beräkningar kring värmeförluster, värmeeffektbehov samt värme- och kylbehov. Beräkningarna utfördes med en kombination av ekvation (2)-(9). För att undersöka vilken påverkan olika storlek och olika klimatförutsättningar hade på resultaten utfördes beräkningarna för sex olika stora byggnader i respektive klimatzon. De olika byggnadsstorlekarna valdes till varje tiotal mellan 20 och 70 m 2 golvarea för att täcka troliga storlekar för framtida teknikhus. Klimatförutsättningar för varje klimatzon togs fram enligt Bilaga A Temperaturförutsättningar i klimatzonerna. Beräkningar för att avgöra vilken isolernivå som teoretiskt ger lägsta totala energibehov för uppvärmning och kyla i ett teknikhus utfördes med hjälp av ekvation (2), (3), (5) och (7)-(9). I beräkningarna varierades den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för klimatskalet med hjälp av en optimeringsfunktion i Excel för att hitta det värde som för respektive byggnadsstorlek och klimatzon gav lägst totalt energibehov. 4.4 Inomhusklimat Området inomhusklimat avgränsades till att innefatta krav på temperatur, fukthalt och uteluftsflöde (mängden ny uteluft som kontinuerligt måste tillföras byggnaden). För de tre delområdena är det framförallt den tekniska utrustningen i teknikhusen, men även personal och byggnaden i sig, som ställer krav. Krav från utrustning undersöktes genom kravdokument från Trafikverket, tillverkare och kontakt med leverantörer. Krav för att erhålla en godtagbar arbetsmiljö för personal söktes i de författningar som utgetts av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen samt i BBR. Krav från själva byggnaden utreddes genom litteraturstudier och kontakt med personer med kunskap inom området. Effekten vid förändring av nuvarande ställda krav kring inomhusklimatet undersöktes genom beräkningar. Potentiell energibesparing vid en höjning av högsta tillåtna respektive sänkning av 13

21 lägsta tillåtna inomhustemperatur undersöktes med beräkningar kring teoretiskt energibehov för uppvärmning och kyla enligt ekvationerna (7)-(9). 4.5 Ventilation Ett ventilationssystem kan generellt sett ha funktionen att vara omblandande eller deplacerande beroende på hur systemet är designat. En omblandande ventilation innebär att tilluften tillförs rummet så att all luft i rummet blandas vilket leder till att temperaturdifferensen i rummet är liten. Vid deplacerande ventilation tillförs tilluften med låg hastighet nära golvet vilket leder till att den varmare rumsluften stiger uppåt och lägger sig som ett skikt nära taket. Det vill säga; vid deplacerande ventilation är temperaturdifferensen stor i höjdled. Önskad funktion hos ventilationssystemet (omblandande eller deplacerande) undersöktes utifrån förutsättningen att ett teknikhus är fyllt med elektrisk utrustning som är i drift dygnet runt. Det mesta av elektriciteten som används av utrustningen omvandlas till värme vilket måste hanteras av ventilations- och/eller kylsystemet. Förslag på hur ventilationssystemet kan utformas och placeras för att effektivt erhålla önskad funktion formulerades i samspråk med kunnig person inom området samt tillverkare/leverantör av ventilationslösningar. Möjligheten att nyttja närvarostyrning av uteluftsflödet (mängden ny uteluft som kontinuerligt måste tillföras byggnaden) i teknikhusen undersöktes utifrån de krav som ställs på flödet enligt resultaten från undersökningen i kapitel 4.4 Inomhusklimat. Med närvarostyrning menas att det normala uteluftsflödet minimeras under förutsättningen att ingen person befinner sig i byggnaden, det vill säga utrustning eller byggnaden ställer det dimensionerande kravet. När en person är närvarande i byggnaden forceras uteluftsflödet automatiskt upp till den nivå som krävs för att erhålla en godkänd arbetsmiljö. Anledningen till att detta var intressant att undersöka är att personal endast befinner sig i teknikhusen vid behov, vilket uppskattningsvis är ca 5-10 timmar varje månad. Ett försök att uppskatta möjlig energibesparing gjordes genom beräkningar där närvarostyrning var respektive inte var installerad och en jämförelse mellan resultaten. Beräkningarna baserades på värmeförlusten genom ventilation (ekvation (3)) under en uppvärmningssäsong på 4 månader (2880 timmar). Produkten av värmeförlusten och tiden som värmeförlusten existerar blir det energibehov som krävs för att täcka behovet, vilket visas i ekvation (11). P behov = Q v t [Wh] (11) Skillnaden mellan energibehovet då närvarostyrning inte är respektive är installerat ger det minskade energibehovet per år. Det minskade energibehovet översattes till en minskad elförbrukning under antagande att direktel används för att täcka värmebehovet. Det vill säga; varje kwh som energibehovet minskar motsvarar 1 kwh elförbrukning. 4.6 Värme- och kylsystem Olika lösningar för värme- och kylsystem undersöktes genom litteraturstudier samt kontakt med personer kunniga inom området och tillverkare/leverantörer av systemen. För att ett värme- eller kylsystem skulle anses vara lämpligt för ett teknikhus behövde ett antal kriterier uppfyllas: Tillförlitligt: Systemets funktion bör vara beprövat. Underhållsfritt: Systemet bör drivas av elektricitet och inte kräva mer än periodiskt underhåll (exempelvis kontroll och underhåll 1-2 gånger per år). 14

22 Flexibelt: Systemet bör kunna regleras utifrån rådande utomhusklimat samt fungera i olika delar av landet. Nuvarande krav på värme- och kylsystem undersöktes genom litteraturstudie av Trafikverkets kravdokument för teknikhus. 4.7 Belysning Nuvarande krav som Trafikverket ställer på styrningen av belysningen i teknikhusen undersöktes genom litteraturstudie av kravdokument för teknikhus. Ändringsförslag utformades med målet att eliminera risken att belysning är påslagen när ingen befinner sig i byggnaden samt att minimera risken för att belysning slocknar under pågående arbete. 4.8 Energiprestanda Möjligheten att använda energiprestanda för att ställa krav på energianvändningen i en byggnad samt hur energiprestanda kan beräknas undersöktes genom litteraturstudier. För att utreda om energiprestanda skulle vara en lämplig metod att använda för att ställa krav på energianvändningen i teknikhus utvärderades den med ett antal frågor där de viktigaste var: Kan energiprestanda användas för att säkerställa en maximal önskad energianvändning? Ger metoden utrymme för olika lösningar? o Det vill säga: Blir det ett funktionskrav? Är metoden anpassningsbar och möjlig att använda i hela landet? Förslag på kravnivåer för energiprestanda i teknikhus togs fram genom teoretiska beräkningar enligt ekvation (10) med resultat från beräkningar av teoretiskt energibehov för uppvärmning och kyla enligt avsnitt 4.3 Klimatskal. Antaganden kring förhållandet mellan behov och användning av energi för värme- och kylsystem gjordes enligt bästa förmåga. Energianvändningen för belysningen uppskattades grovt genom beräkningar av belysningsexpert inom Trafikverket. 15

23 5. Resultat och analys De resultat som erhölls från de undersökningar och beräkningar som utförts i projektet presenteras här under respektive kapitel. 5.1 Analys av mätningar Resultaten från analysen av de mätningar som utfördes i FOI-projektet Teknikhus som passivhus presenteras nedan. Ett allmänt resultat från analysen som nyttjades i beräkningar var storleken på den interna värmegenereringen från utrustningen placerad i teknikhusen. Värmegenereringen bestämdes till Q gen = 1,75 kw och antogs gälla dygnet runt i samtliga teknikhus. Den verkliga storleken på värmegenereringen beror på vilken utrustning som installerats i teknikhuset. Värmegenereringen varierar även momentant beroende på hur mycket av utrustningen som är i drift men sett över ett helt dygn är ett medelvärde en bra uppskattning Trender och samband mellan omgivning och värme- eller kylbehov Inga trender eller samband mellan värme- eller kylbehov och vindhastighet har kunnat utläsas i något av de fyra teknikhusen. Detta tyder på att teknikhusen inte påverkas nämnvärt av vind vilket skulle kunna vara relaterat till att teknikhusen generellt sett är små byggnader. Kan även tyda på att de fyra teknikhusen har ett tätt klimatskal vilket leder till att infiltrationen är liten även vid vindangrepp. Inga trender eller samband mellan värme- eller kylbehov och fukthalt utomhus har kunnat utläsas i något av de fyra teknikhusen. Detta tyder på att teknikhusen inte påverkas nämnvärt av fukthalten utomhus vilket inte heller förväntades. Utomhustemperaturen påverkade värme- och kylbehovet som förväntat i alla fyra teknikhus; när temperaturen sjunker utomhus ökar värmebehovet och när temperaturen stiger ökar kylbehovet. Det som skiljer sig mellan teknikhusen är vid vilka temperaturer som värme- respektive kylsystemet börjar arbeta. Några anledningar till att temperaturen skiljer sig åt mellan byggnaderna är de olika konstruktionstyperna (olika utformning och konstruktionsmaterial) samt att husen är utrustade med olika typer av värme- och kylsystem med olika styrning. 16

24 Figur 2. Solens påverkan på väggtemperatur och kyleffektbehov för Sävastklinten teknikhus den 25 juli I Figur 2 kan solens påverkan på ytterväggarnas temperatur samt kyleffektbehovet utläsas för teknikhuset i Sävastklinten. Där kan tydligt ses att när solen går upp på morgonen (kring klockan 04:00) stiger temperaturen på norrväggen (en av byggnadens långsidor) och efter en tid måste kylsystemet börja arbeta konstant på grund av att inomhustemperaturen ökat. Mellan klockan 08:00 och ca 11:30 värmer solen en kortsida av byggnaden vilket innebär att mindre värmeenergi transporteras in i huset (belysta väggarean är mindre). Detta leder till att kylsystemet endast behöver arbeta stötvis för att hålla inomhustemperaturen på en acceptabel nivå. När sedan solen värmer den södra långsidan av byggnaden mitt på dagen måste kylsystemet konstant arbeta med full kapacitet eftersom väggarean är stor och solen är som varmast. Framåt kvällen när solstrålningens intensitet har minskat kan kylsystemet slås av helt och byggnaden kyls då endast med ventilationsluft. Sammanfattningsvis tyder de samband som kan utläsas i Figur 2 på att solinstrålning har en direkt effekt på kylsystemets driftstid och effektbehov. Detta medför att ytterväggarnas isolering bör designas med detta i åtanke för att minimera kylbehovet Inomhustemperatur I de fyra teknikhusen mättes inomhustemperaturen i de två olika rummen signal- respektive elrum. Ett mätvärde loggades var 15:e minut under hela mätperioden. Troliga störningar i GSM-nätet som användes för kommunikationen mellan kontrollenhet och databasen ledde till att slumpmässigt momentana extremvärden loggades. Dessa värden kan ses i vissa grafer som lodräta linjer. Kalix teknikhus Mätperioden för teknikhuset i Kalix var från den 20 februari 2014 till examensarbetes slut i oktober samma år. I Figur 3 presenteras temperatur i signal- och elrum under hela mätperioden. 17

25 Figur 3. Temperatur i signal- och elrum för Kalix teknikhus under hela mätperioden. Generellt under den kallare delen av mätperioden (februari-maj samt slutet av augusti-oktober) höll sig temperaturen i båda rummen på en relativt konstant nivå. Under februari-maj låg temperaturen i signalrummet kring 20 C medan temperaturen i elrummet höll sig kring 17 C. Mellan slutet av augusti-oktober låg temperaturerna på 24 C i signalrummet respektive C i elrummet. I genomsnitt under dessa perioder låg temperaturen i elrummet ungefär 3 C lägre än i signalrummet. Anledningen till temperaturdifferensen skulle kunna vara en kombination av två saker: Termostaten som styr värmesystemet är placerad i signalrummet vilket innebär att ingen hänsyn tas till temperaturen i elrummet. Ventilationssystemet har återcirkulationsfunktion med insug placerat i elrummet. I och med att återluften tas från elrummet som är det mindre rummet med lite värmeavgivande utrustning kan det resultera i att temperaturen sjunker. Under den varmare delen av mätperioden (juni-mitten av augusti) varierar inomhustemperaturen kraftigt på grund av att kylsystemet inte kan hålla temperaturen nere under dagen. Detta leder till höga temperaturer inomhus, framförallt i signalrummet där temperaturen når 46 C när det är som varmast. Samtidigt som temperaturen är 46 C i signalrummet är temperaturen 27 C i elrummet. Skillnaden skulle kunna förklaras med att betydligt mindre värmeavgivande utrustning är placerad i elrummet. I och med att inomhustemperaturen är hög under relativt lång tid ökar risken att utrustning inte fungerar som den ska. Det ökar även risken att utrustning går sönder. Den momentana nedgången i temperatur som följer direkt efter temperaturtoppen i signalrummet är troligtvis resultat av att personal åkte ut till teknikhuset och öppnade ytterdörren. Någon gång under samma tid installerades en temporär kylmaskin i varje rum i teknikhuset vilket kan förklara varför temperaturen inte når samma extrema nivå under resterande tiden. 18

26 Sävastklinten teknikhus Mätperioden för teknikhuset i Sävastklinten sträckte sig mellan den 5 juli 2013 och den 31 juli I Figur 4 presenteras temperaturer i signal- och elrum under hela mätperioden. Figur 4. Temperatur i signal- och elrum för Sävastklinten teknikhus under hela mätperioden. Under den varma delen av mätperioden (juli-augusti samt maj-juli) varierar temperaturen i både signal- och elrummet under dygnet. Framförallt varierar temperaturen i elrummet väldigt mycket där temperaturen kan svänga 3-4 grader flertalet gånger på några timmar. Detta skulle kunna bero på att givaren för temperaturmätningen i elrummet hängde åtkomlig för den kalla luftströmmen från kylsystemet i och med att elrummet är så pass litet. Om kylsystemet arbetar stötvis skulle det kunna förklara de snabba variationerna i mätningarna samt den låga temperatur som stundtals uppmätts (15-16 C). Undantaget de kraftigaste temperaturnedgångarna i elrummet håller sig temperaturen mellan C i båda rummen under den varma perioden av året. 19

27 Under den kallare delen av mätperioden (oktober-april) håller sig temperaturen i signalrummet relativt konstant kring 22 C. Dock sjunker temperaturen i elrummet och ligger under 20 C större delen av perioden. Stundtals sjunker temperaturen ned till 2-3 C vilket kan ses i Figur 5 nedan. Figur 5. Temperatur i elrum och utomhus i Sävastklinten teknikhus under januari X-axeln representerar månaden i timmar. Den översta linjen i Figur 5 motsvarar temperaturen i elrummet under januari Där kan tydligt utläsas att temperaturen ligger klart under 20 C största delen av månaden. I figuren kan även utläsas att vid perioden med lägsta utomhustemperaturen ligger temperaturen i elrummet under 5 C. En låg inomhustemperatur i elrummet får konsekvensen att kapaciteten hos de batterier som är placerade i utrymmet sjunker. [11] Detta leder i sin tur till att kraftförsörjningen för resterande utrustning i teknikhuset kan riskeras utifall den låga temperaturen skulle sammanfalla med ett bortfall av den ordinarie kraftförsörjningen. 20

28 Kringlan teknikhus Mätperioden för teknikhuset i Kringlan sträckte sig mellan den 10 oktober 2013 och den 31 augusti I Figur 6 presenteras temperaturer i signal- och elrum under hela mätperioden. Figur 6. Temperatur i signal- och elrum för Kringlan teknikhus under hela mätperioden. Under den kallare delen av mätperioden (november-mitten av april) pendlar temperaturen i signalrummet cyklist mellan C. Detta beteende förklaras av att värmesystemet börjar arbeta när temperaturen når 21 C och värmer då upp rummet till 25 C innan det slår ifrån och temperaturen sjunker tills den når 21 C igen. Under den kallare perioden varierar inte temperaturen i elrummet speciellt mycket under dygnet. Dock svänger temperaturen fram och tillbaka mellan C över perioden. Under den varma delen av mätperioden (oktober samt slutet av april-augusti) pendlar temperaturen i elrummet mellan 20-22,5 C under dygnet beroende på när kylsystemet arbetar. I signalrummet pendlar inte temperaturen under dygnet utan varierar mer långsiktigt över hela perioden, troligtvis följer den utomhustemperaturen. Anledningen till att temperaturen i signalrummet inte pendlar snabbt under dygnet (som i elrummet) samt att den når uppåt 29 C som varmast är att kylsystemet är placerat i elrummet. Då de två rummen är avgränsade med en innervägg innebär detta att signalutrymmet endast kyls med ventilationsluft. 21

29 Floda teknikhus Mätperioden för teknikhuset i Floda sträckte sig mellan den 8 oktober 2013 och den 31 augusti I Figur 7 presenteras temperaturer i signal- och elrum under hela mätperioden. Figur 7. Temperatur i signal- och elrum för Floda teknikhus under hela mätperioden. Under den kallare delen av mätperioden (oktober-april) pendlar temperaturen i signalrummet mellan 19,5-21,5 C under dygnet beroende på när värmesystemet arbetar. Under samma period håller sig temperaturen i elrummet konstant mellan C. Under den varmare delen av mätperioden (maj-augusti) varierar temperaturen i båda rummen över dygnet med den lägsta temperaturen under kvällen/natten. Detta kan förklaras med att kylsystemet består av ett luftbaserat frikyleaggregat i varje rum och när temperaturen utomhus sjunker under kvällen/natten kan även inomhustemperaturen sänkas. Kylsystemet klarar dock inte av att hålla inomhustemperaturen nere under tiden utomhustemperaturen är hög, i båda rummen stiger temperaturen till strax över 30 C när det är som varmast Värme- och kylsystemens funktion och beteende I de fyra teknikhusen mättes kontinuerligt effektförbrukningen för värmesystem samt eventuellt kylsystem. Ett mätvärde loggades var 30:e sekund under hela mätperioden. Data från effektmätningar analyserades tillsammans med data från inomhustemperaturmätningar för att utreda om systemen fungerar effektivt samt om några problem kunde upptäckas. Kalix teknikhus I Figur 3 kan det utläsas att värmesystemet klarar av att alstra en acceptabel inomhustemperatur under hela mätperioden. Dock visar samma figur att temperaturen blir väldigt hög under de varmaste dagarna vilket tyder på att det nuvarande kylsystemet inte fungerar som det ska. Alternativt är inte kylsystemet dimensionerat för att hantera de höga utomhustemperaturerna tillsammans med internvärmegenereringen. 22

30 Sävastklinten teknikhus Figur 4 visar på att det nuvarande kylsystemet i teknikhuset klarar av att hålla inomhustemperaturen på en acceptabel nivå under den varma delen av året. I både Figur 4 och Figur 5 kan det dock utläsas att värmesystemet inte klarar av att hålla en acceptabel temperatur i elrummet under den kalla delen av året. Anledningen till att temperaturen blir så låg i elrummet skulle kunna vara att värmesystemet i rummet inte fungerar, är underdimensionerat eller att återluften som tas från rummet sänker temperaturen. Det skulle även kunna bero på att det saknas tätning vid kabelintaget under golvet i rummet vilket upptäcktes vid platsbesöket i teknikhuset. Avsaknaden av tätning vid kabelintag leder till att större mängd kall utomhusluft har möjlighet att ta sig in i rummet. Om inte detta togs med i beräkningarna när värmesystemet dimensionerades är risken stor att systemet inte kan hantera den extra förlusten vilket skulle leda till att inomhustemperaturen sjunker. Vid analys av effektmätningarna för värmesystemet framkom att elförbrukningen var nästan kwh under mätperioden (13 månader), vilket är orimligt högt för ett hus på ca 60 m 2. Teknikhuset i Kringlan är ungefär lika stort och där förbrukade värmesystemet ca 720 kwh under mätperioden (11 månader). I och med att teknikhusen dessutom har en hög internvärmegenerering bör värmebehovet vara relativt lågt. Exakt vad den höga förbrukningen i Sävastklinten beror på är svårt att säga men en anledning skulle kunna vara avsaknaden av tätningen vid kabelintaget i elrummet. Om kall utomhusluft tar sig in i elrummet och kyler ned utrymmet försöker värmesystemet kompensera genom att tillföra mer värme. Eftersom ny kalluft hela tiden kan ta sig in skulle det leda till att värmesystemets elförbrukning blir hög. Vid analysen upptäcktes att värmesystemet motarbetar kylsystemet under den varmare delen av året, vilket tydligt kan ses i Figur 8. Figur 8. Effektförbrukning för värme- respektive kylsystemet i Sävastklinten teknikhus under 12 juli Figur 8 visar effektförbrukningen för värme- respektive kylsystemet över dygnet den 12 juli I figuren kan det tydligt utläsas att värme- och kylsystemen motarbetar varandra, ett beteende som 23

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11

Läs mer

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Dagens Presentation

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02 2007-05 Ersätter Energihushållning, Nya krav i Boverkets Byggregler, BBR 2006-09 Energihushållning Boverkets

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Staffan Sjöberg & Duncan Watt Studentrapport Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola Göteborg 2014

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Täby Skyffeln 11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Täby Skyffeln 11 Utgåva 1:1 2015-06-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Täby Skyffeln 11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Avdelning Marknad Handläggare ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Energideklaration/analys/besiktning Bysättra 1:2 o 3:1 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning

Läs mer

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2 Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8 Jan Arstad 121108_1JA Godkänd av Jan Arstad Utgåva A Fastighet: Orust Huseby 1:36 Adress: Björnbärsvägen 2 1 Innehåll 1. Fastighetsuppgifter:... 3 2. Sammanfattning...

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer