Miljöbokslut för Vaggeryds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbokslut för Vaggeryds kommun"

Transkript

1 Miljöbokslut för Vaggeryds kommun 2006 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas uppsatta mål/åtgärder och nyckeltal. Respektive ansvarig nämnd/förvaltning/bolag ansvarar för sina delar av uppsatta mål/åtgärder och nyckeltal. den 26 februari 2008 Sida 1 of 18

2 1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Det nationella övergripande målet är att "Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås". Växthusgaserna, som främst är koldioxid från förbränning av olja och kol, påverkar klimatet. Vi får globalt sett varmare klimat och denna förändring kan för stora områden ge drastiska följder med katastrofala effekter. 101 Kommunala fordon som införskaffas ska vara anpassade till miljömässigt bästa drivmedel Kommunstyrelsen Har inte köpt något fordon Inköper lätta lastbilar med dieselmotorer försedda med katalysator och partikelfilter. VEAB Inga fordon med alternativt drivmedel 102 Till år 2005 skall den normalproducerade energimängden vid värmeverken vara biobränslebaserad. (VEAB). Levererar skogsflis till värmeverket. VEAB 2004: 99,2 % producerades med biobränsle. 2005: 98, 3 % av energileveranserna skedde med biobränsle. 2006: Cirka 97 % av tillförd energi 2006 utgör biobränsle. 103 Kommunen ska förvaltningsvis erbjuda de anställda en utbildning i eco-driving (MBN tillsammans med resp. förvaltning) Kommunstyrelsen Ingen utbildning inom kommunledningskontoret Har genomfört utbildning av egen personal. den 26 februari 2008 Sida 2 of 18

3 Socialnämnden Har inte genomförts ännu, men finns med som rekommendation i trafiksäkerhetspolicy. Ordnar ny kurs till sommaren VEAB Inte genomförd. 104 Vid nyinvestering av en uppvärmningskälla (panna eller liknande) ska den nya anläggningen kunna konverteras till alternativ energikälla (VSBo, KS). Kommunstyrelsen Har investerats på ett flertal ställen med pelletseldade pannor som ersatt oljeeldade dito. VSBo 105 Nyinvestering av energikälla. Det var längesen vi byggde något som inte anslutits till fjärrvärme. Och vi har konverterat bort nästan all vår olja bara Hagshult kvar. Bergvärme alt luftvärmepump har ersatt oljan. På Gäddan börjar elpannorna bli gamla och vi planerar att ansluta till fjärrvärme i stället. Vid all upphandling skall kommunen använda bästa miljöanpassade alternativ. Vaggeryds kommun använder sig av den information och de kriterier som finns framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling. Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun 106 Kommunen skall upprätta miljöinformation och miljökrav för varje varugrupp. Inköp skall granskas enligt EKU (ekologisk hållbar upphandling) miljökrav. (MBN, Upphandlingsenheten). Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun 107 Allmänheten ska till ett reducerat pris erbjudas utbildning i eco-driving (MBN) Utbildningspaket för allmänheten har inte tagits fram den 26 februari 2008 Sida 3 of 18

4 2 FRISK LUFT Det nationella övergripande miljömålet är att "Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas". Frisk luft är en rättighet och dålig luft är inte bara otrevlig och skadlig utan kan vara direkt farlig för exempelvis astmatiker och personer med dålig syresättning. 201 Alla värmepannor för fastbränsle skall uppfylla Boverkets byggregler (BFS 1998:38) MBN tillämpar Boverkets byggregler (BFS 1998:38). Reglerna gäller för fastbränsleanläggningar både vid nybyggnad och vid utbyte av panna eller till ändring till änding med fastbränsle. 202 Kommunen ska verka för att det inom kommunen finns tankställen för alternativa drivmedel. (KS,MBN) Riksdagen har beslutat om ny lag där det krävs möjlighet till tankning av alternativa bränslen. Det finns två tankställen för alternativa bränslen (etanol) i kommunen Qstar i Hok och Statoil i Skillingaryd. 203 Vid all upphandling ska kommunen använda bästa miljöanpassade alternativ. Vaggeryds kommun använder sig av den information och de kriterier som finsn framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling Tyvärr får man inte tillgodoräkna sig miljövinster från minskade transporter vid upphandling, LOU 204 Kommun ska upprätta miljöinformation och miljökrav för varje varugrupp. Inköp ska granskas enligt EKU (ekologisk hållbar upphandling) (MBN, Upphandlingsenheten) Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun 205 Kommunen ska fortsätta sin satsning på GCM-vägar Kommunstyrelsen Har fortsatt med anläggning av flera nya cykelbanor. Cykelkarta för Vaggeryd har tagits fram. den 26 februari 2008 Sida 4 of 18

5 Kommunstyrelsen GC-vägar till Tofteryd och Bäck senarelagda 206 Kommunen ska till allmänheten informera om fördelarna med att använda alkylatbensin (MBN) Information om alkylatbensin finns på hemsidan. 207 Inom all kommunal verksamhet ska enbart alkylatbensin användas i bensindrivna motorredskap Så är fallet i tk:s verksamhet VEAB Så görs 208 Minst ett tankställe för Biogas ska inrättas senast (KF:s övergripande mål). Kommunstyrelsen Riksdagen har beslutat om ny lag där det krävs möjlighet till tankning av alternativa bränslen. Det finns två tankställen för alternativa bränslen (etanol) i kommunen Qstar i Hok och Statoil i Skillingaryd. 209 Kommunen ska verka för att olika miljövänliga uppvärmningsalternativ kan erbjudas, t.ex. jord/berg/luftvärmepumpar Värmepump projekteras i reningsverket i Skillingaryd 211 Miljöstörande verksamheter ska placeras så att dessa inte skapar olägenheter för intilliggande bostadsområden Lokaliseringsprövning enligt reglerna i Miljöbalken den 26 februari 2008 Sida 5 of 18

6 3 BARA NATURLIG FÖRSURNING Det övergripande nationella målet är att "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader." Försurning av mark och vatten skapas främst genom dels det svavel som finns i oljeprodukter och som kommer ut i luften då oljan förbränns, dels genom de kväveoxider som bildas vid förbränning i en panna eller i en motor. De sura avgaspartiklarna försurar nederbörden som i sin tur försurar ytvatten, grundvatten och marken. Resultatet av försurningen är bl.a. att fisken i sjöarna försvinner, yt- och grundvattnet försämras och växtlighetens växtkraft försämras. Genom kalkning neutraliseras det sura vattnet. Förutom den kalk som sprids av jordbrukare och trädgårdsodlare sprider vaggeryds kommun årligen ca ton kalk genom sin kalkningsverksamhet. 301 Förslag till miljöinriktad transportpolicy ska presenteras för KF senast (KS, MBN) MBN har lagt fram ett förslag till kommunal rese- och transportpolicy och lämnat förslaget till kommunfullmäktige MBN ska senast 2003 lägga förslag till ett system för kommunala bidrag till åtgärder mot surt grundvatten. Kommunfullmäktige har infört ett kommunalt bidrag till åtgärder mot surt grundvatten den 26 februari 2008 Sida 6 of 18

7 4 GIFTFRI MILJÖ Det övergripande nationella målet är att "Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden". Vi lever i ett kemikaliesamhälle och vår myckna användning gör att vi överallt på jordklotet kan hitta rester av kemikalier och giftiga metaller. Förutom de kemikalier, med olika skadeverkningar, som vi vet om kan vi ana ett flertal som i framtiden kommer att konstateras leda till svåra följder. Försiktighet med användning är därför att rekommendera. 401 Vid all upphandling skall kommunen använda bästa miljöanpassade alternativ. Vaggeryds kommun använder sig av den information och de kriterier som finns framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling OK 402 Kommunen ska upprätta miljöinformation och miljökrav för varje varugrupp. Inköp ska granskas enligt EKU (ekologisk hållbar upphandling) (MBN, Upphandlingsenheten) Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun 403 All kommunal förvaltning ska sträva efter att inte använda klorbaserade medel. Kultur- och fritidsnämnden Natriumhypoklorit används som en komponent vid rening av badvattnet i simhallen. Den totala förbrukningen uppgår till ca 4,5 m3/år. Att helt avstå från klorbaserade produkter i simhallens reningsanläggning är kostsamt och en relativt oprövad metod. OK 404 Kommunen ska förbättra reningsverksslammet så att det utan hinder kan spridas på åkermark. Tekniska kontoret ska kontinuerligt undersöka att abonnenter anslutna till VA-nätet följer kommunens ABVA-regler för maximala halter föroreningar i avloppsvatten. Materialet från vassbäddarna kan redan idag spridas på åkermark, men produkten efterfrågas inte. TK provar nu att framställa anläggningsjord av behandlade slammet. den 26 februari 2008 Sida 7 of 18

8 405 Kommunen ska för hushålls- och trädgårdsskötsel tillhandahålla skriftliga råd till hushållen om hur farliga kemikalier kan ersättas av mindre farliga eller bytas ut biologiska eller andra metoder (MBN) Arbetet har inte påbörjats 406 Inga kemiska bekämpningsmedel ska användas i kommunala parker och planteringar. Undantaget 2006 gäller ättika VSBo Kemiska bekämpningsmedel. Använder vi inte annat än i yttersta nödfal. Ska i princip inte finnas. den 26 februari 2008 Sida 8 of 18

9 5 SKYDDANDE OZONSKIKT Det nationella övergripande målet är att "Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig ultraviolett strålning". Ozonskiktet i stratosfären (10-15 km ovan jordskorpan) hindrar solens UV (ultravioletta) strålar att tränga ner till jordytan. Utan ozonskikt skulle inte växter eller djur leva på land. Genom utsläpp av olika ozonnedbrytande gaser håller skiktet på att tunnas ut och allt mer av den farliga strålningen når jordytan. 501 Minskning av utsläpp genom övergång till mer miljövänliga köldmedier Tillsyn och genonmgång av årsrapporter från företag och verksamheter 502 Kommunen ska om möjligt välja mer miljövänliga kylmedel än vad lagstiftningen kräver. Kultur- och fritidsnämnden Freon som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet används inte längre i några system i kommunala idrottsplatser eller sim- och sprthallar den 26 februari 2008 Sida 9 of 18

10 6 SÄKER STRÅLMILJÖ Det övergripande nationella målet är att "Människans hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön". Allt levande utsätts för olika typer av strålning, till exempel från kraftledningar, radiomaster, berggrund och rymden. En del strålning är helt ofarlig, andra typer är enbart farlig i stora doser och vissa även små doser. Det finns även stora individuella skillnader i känslighet för olika typer av strålning från t.ex. kraftledningar och datorskärmar. Radon i mark och i byggmaterial ger en farlig radioaktiv strålning. 601 Vid upprättande av detaljplaner för nya bostadsområden ska markradonförekomsten inom området undersökas. (ÖP 2002) Kommunfullmäktige har infört ett kommunalt bidrag till åtgärder mot radon i grundvatten 603 MBN ska lägga fram förslag till ett system för kommunala bidrag till åtgärder mot radon i grundvatten Kommunfullmäktige har fastställt regler för kommunalt bidrag till åtgärder mot radon i grundvatten den 26 februari 2008 Sida 10 of 18

11 7 INGEN ÖVERGÖDNING Det nationella övergripande målet är att "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." Genom vår användning av mark och vatten är det vanligt att vi bidrar med en för hög näringsämnehalt i vårt inlandsvatten och i havet. De näringsämnen som skapar övergödning är fosfor och kväve. Resultatet blir att sjöar växer igen, mer algblomning än normalt och att bottenvattnet blir syrefritt. Genom övergödningen drabbas även rundvattnet av för höga halter av dessa ämnen. 702 ska inventera de enskilda avloppsanläggningarna och lämna villkor enligt gällande lagstiftning för de anläggningar som inte uppfyller Naturvårdsverkets krav (MBN) Under tiden renoverades 135 st enskilda avloppsanläggningar. Ca 200 enskilda avloppsanläggningar inventerades 703 Inget konstgödsel ska användas i kommunala parker och planteringar och mycket sparsamt på de kommunala gräsytor som används för idrottslig verksamhet. Där det är möjligt bör gräsklippet ligga kvar, eftersom gräsklippet i sig är naturlig gödsel. (TU, KFN, VSBo) Kultur- och fritidsnämnden Den totala mängden konstgödsel som används på de kommunala idrottsplatserna uppgår till drygt 5 ton/år varav häkften är av halvorganisk sort. Ur miljösynpunkt vore det bästa om en näst intill helt organisk gödsel kunde användas. Detta är av ekonomiska skäl inte möjligt. Den mängd konstgödsel som idag används bedöms inte ha någon nämnvärd övergödande effekt. Ingen NPK används i TK:s verksamhet VSBo Konstgödsel använder vi inte 704 Information ges till allmänheten för att dels minimera utsläpp av övergödande ämnen samt öka användningen av miljömärkta produkter (MBN) Infornation ges och krav ställs vid alla ansökningar och anmälningar om enskilt avlopp den 26 februari 2008 Sida 11 of 18

12 8 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Enligt det övergripande miljömålet ska "Sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." 801 Hårdgjorda ytor ska minskas och i projektering ska alternativ till asfaltering övervägas och väljas om det är ekonomiskt och funktionellt möjligt. Vid nyetablering av hårdgjorda ytor ska dessa förses med lokalt omhändertagande av dagvatten. (KS, TU) Alla nya exploateringsområden (Västra Hjortsjön, Travområdet och Gärahovs Industriområde) har LOD 802 ska senast 30/ och till KS redovisa de punkter där en bortkoppling av dagvattenanslutning från spillvattennätet innebär en påtaglig förbättring av avloppsvattnets kvalité. Redovisningen ska även innehålla förslag till annan rening av dagvattnet vid den aktuella punkten (TU) Förteckning finns hos VA-chefen 803 Kommunen ska verka för införande av slutna fordonstvättar (MBN, KS) MBN har inte påbörjat detta arbete. Naturvårdsverkets råd om fordonstvättar har upphört att gälla 804 Information till allmänhet och industrier för att minimera utsläpp av kemikalier och tungmetaller via avlopp (TU, MBN) TK har gjort en informationsbroschyr som är utsänd till alla verksamheter den 26 februari 2008 Sida 12 of 18

13 9 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Det nationella miljömålet säger att "Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Vaggeryds kommun har gott grundvatten och alla våra kommunala vattentäkter är baserade på grundvatten. 901 KS och MBN ska senast 2005 lämna förslag till Vattenvårdsplan för Vaggeryds kommun. Arbetet har påbörjats och skall utföras enligt Vattendirektivet och Vattenvårdsmyndigheternas upplägg 902 Kommunen mimimera saltanvändningen samt aktivt påverka vägverket till en reducering av saltanvändningen inom sin verksamhet. Inget salt förekommer i kommunens regi, vägverket säger sig ha minskat saltanvändningen på allmänna vägnätet den 26 februari 2008 Sida 13 of 18

14 11 MYLLRANDE VÅTMARKER Det nationella övergripande målet är att "Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." Vaggeryds landareal täcks till ca 24 % av våtmarker och av denna andel består 84 % av mossar. 5-6 % av kommunens yta täcks av våtmarker som utgör riksintresse för naturvården Kommunen ska verka för att faktaunderlag tas fram för mindre våtmarker i kommunen. Klart senast (MBN) Faktaunderlag för våtmarker lämpade för kalkning finns. den 26 februari 2008 Sida 14 of 18

15 12 LEVANDE SKOGAR Det nationella övergripande målet är att "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Inom Vaggeryds kommun dominerar skogen eftersom berggrund, jordarter och klimat ger bättre förutsättningar för skogsbruk än växtodling. Inom Vaggeryds kommun består landarealen till 70 % av produktiv skogsmark varav 72 % är kopplat till jordbruksfastighet VEAB All biobränsleaska från kommunens fjärrvärmeanläggningar ska på sikt användas somnäring vid skogsgödsling. VEAB ska senast under 2004 utreda och till KS redovisa åtgärder för att uppfylla målet (VEAB). All aska återförs till skogen. Totalt återfördes 160 ton 1209 Kommunens eget skogsbruk ska senast vara miljöcertifierat enligt en allmänt vedertagen standard. (TU).. den 26 februari 2008 Sida 15 of 18

16 13 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Det övergripande nationella målet är att "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Ängen och hagen är intimt sammanvävda med landskapets historia En levande landsbygd med aktiva brukare är en förutsättning för bevarandet av kvarvarande ängs- och hagmarker Kommunen ska aktivt samverka med natur- och miljörådet inom planering av drift och förändring för kommunala vatten-, skogsmarker, parkområden samt kommunala ängs- och hagmarker. (TU). Kommunfullmäktige har inrättat ett Natur- och miljöråd. Ett möte har hållits under året. den 26 februari 2008 Sida 16 of 18

17 15 GOD BEBYGGD MILJÖ Det övergripande nationella målet är att "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas". Vad gäller avsnittet "God bebyggd miljö" avser kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden att inför nästa revidering lägga till mer preciserade mål inom delen "inomhusmiljö" då kommunen inväntar mer preciserade regionala mål inom området Samarbetet inom energicentrum A6 ska fortsätta men kommunen ska verka för att inriktningen på verksamheten mer bygger på information och rådgivning ute i kommunerna. Fastighetsenheten den 26 februari 2008 Sida 17 of 18

18 17 MILJÖANPASSAD LIVSSTIL Dagens slit och slängsamhälle, där konsumtion och det materiella välbefinnnandet räknas som det viktigaste, har skapat en ohållbar livsstil. Vi håller på att konsumera och jäkta ihjäl oss. I kommunens ansvar att verka för ett ekologiskt uthålligt samhälle ingår att skapa insikt om dels konskvenserna av en felaktig livsstil dels att varje individs beteende är viktigt i både det lilla och det stora sammanhanget. Här är det också viktigt att inse att ett mer miljöanpassat samhälle också ger ett mer medmänskligare samhälle, där även andra än de rena materiella värdena har en stor betydelse för känslan av välbefinnande. Genom nedanstående mål och åtgärder vill kommunen verka för en mer miöjöanpassad livsstil. Genom nedanstående 1701 Barn- och utbildningsnämnden ska fortsätta sitt arbete med Grön Flagg, miljöskolor, ISO14000 samt KRAV Barn- utbildningsnämnden Grön Flagg ansöks om för Slättens och Nyckelpigans förskolor samt för Svenarums skola och förskola 1702 Kommunen ska i sitt stöd till föreningar och ungdomar uppmuntra och öka förståelsen för verksamheter som syftar till att öka förståelsen för natur, djur och miljö (KFN) Kultur- och fritidsnämnden De kommunala föreningsbidragen riktar sig i första hand till föreningar som bedriver ungdomsverksamhet. Totalt rör det sig om ett 60-tal föreningar som får bidrag Varje person med politiskt uppdrag i kommunen ska i början av varje mandatperiod erbjudas en halvdags utbildning i miljö. Start under Kommunstyrelsen Bedöms i varje enskilt fall Arbetet har inte påbörjats 1704 Tätortsnära vandringsstigar ska, där det är ekonomiskt och miljömässigt rimligt handikappanpassas. (KS,MBN). Kommunstyrelsen Utbildning med extern medverkan skedde under 2006 den 26 februari 2008 Sida 18 of 18

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöredovisning för Vaggeryds kommun

Miljöredovisning för Vaggeryds kommun Miljöredovisning för Vaggeryds kommun 2009 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som en miljöredovisning i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

- grunddragen i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse, samt

- grunddragen i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse, samt ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning Kapitel 1 Inledning Bakgrund Två nya lagar för beslut om miljön, naturresurslagen (NRL) samt plan- och bygglagen (PBL), trädde i kraft år 1987. Kommunerna fick därmed

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖR HÖÖRS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖR HÖÖRS KOMMUN LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖR HÖÖRS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2008, 23. Föreskrifterna gäller fr.o.m. 2008-03-26. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer