1. Motionens första att-sats är besvarad. 2. Motionens andra att-sats avslås.

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 30 Landsting som väljer Rättvisemärkt. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionens första att-sats är besvarad. 2. Motionens andra att-sats avslås. Yrkande Oppositionen (s och v), genom Lars G Linder, yrkar bifall till motionen. Proposition Ordförande ställer proposition mellan det utsända förslaget och Lars G Linders bifallsyrkande. Propositionsordningen godkändes. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för det utsända förslaget. Ärendebeskrivning Lars G Linder (s) och Åsa Kratz (s) hemställer i en motion den 2 oktober 2007 att landstingsfullmäktige uppdrar åt landstingsstyrelsen att i arbetet med att utforma och utveckla riktlinjer för upphandlingspolicyn samverkar med relevanta certifieringsorganisationer för att förstärka kraven på etisk och hållbar konsumtion vid upphandlingar, samt att uppdra åt landstingsstyrelsen att hos föreningen Rättvisemärkt anhålla om möjligheten att diplomera landstinget Sörmland som Fair Trade County Landsting som väljer Rättvisemärkt. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(1)

2 PROTOKOLL Kommentar Landstinget började redan sommaren 2007 att ställa krav på att leverantörer och dess underleverantörer minst skulle följa ILO:s kärnkonventioner. Detta krav har sedermera kompletterats med ett krav på efterlevnad av FN:s barnkonvention artikel 32. Införandet av dessa krav var resultatet av ett arbete som påbörjades på landstingets upphandlingsenhet hösten 2006, där bl.a. en upphandlare utsågs till att speciellt bevaka dessa frågor. Införandet av kraven i landstingets upphandlingskontrakt som en potentiell hävningsgrund innebär inte bara ett styrmedel vid upphandlingstillfället utan möjliggör även ändamålsenliga ageranden om brott mot kraven upptäcks. Gällande etiska och sociala hänsynstaganden finns svårigheter med ändamålsenlig uppföljning och kontroll. Någon enkel lösning på denna problematik är svår att finna men arbetet med uppföljning och kontroll måste ställas mot risken för oseriöst och otillåtet beteende på leverantörssidan. Dessa risker skiljer sig stort från område till område. I landstingets fall genomförs inte upphandlingar inom det troligen största riskområdet -sjukvårdens förbrukningsmaterial - i den egna organisationen. Dessa upphandlingar genomförs istället av den gemensamma Varuförsörjningsnämnden. Detta förhållande medför inte att landstinget har bortsett från dessa anskaffningar utan istället har landstinget utnyttjat denna möjlighet för att få ännu större genomslag i arbetet med etiska och socialt hänsynstagande vid upphandlingar. Arbete kan dock inte bedrivas direkt genom landstingets egna styrande dokument utan landstinget har istället varit drivande inom såväl Varuförsörjningsnämnden som i tjänstemannaledet, i det s.k. Ägarrådet. Samma krav som landstinget ställer är således även nu gällande vid Varuförsörjningsnämndens upphandlingar. Avseende kontroll och uppföljning är troligen det bästa sättet att inleda samarbete på nationell nivå. Landstinget har också genom Lfu, Landstingsnätverket för upphandling, påtalat behovet av detta. Landstinget Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen har också inlett en diskussion, som Sörmland följer, rörande uppföljning av de etiska och social kraven. Syftet med denna diskussion är att landstingen tillsammans skall kunna upphandla denna kontrollfunktion. Ställandet av miljökrav vid upphandling och val av anskaffningar som till sin natur medför mindre miljöpåverkan än andra är ett ständigt pågående arbete vid varje upphandling som genomförs i landstingets regi. SID 2(2)

3 PROTOKOLL Ansvaret för ställandet av miljökrav vid upphandlingar eller val av mindre miljöbelastande anskaffningsalternativ åvilar självfallet i första hand den verksamhet som genomför upphandlingen. Som stöd i processen finns dock Landstingets miljöorganisation, Sektionen för miljöstöd samt Landstingets upphandlingsenhet. Landstingets Upphandlingsenhet har lång erfarenhet av att bistå landstingets verksamheter vid ställandet av miljökrav vid upphandlingar. Enheten har en stor kontaktyta mot andra landsting och offentliga organisationer för att via dessa finna goda exempel på kravställande och val av varor eller tjänster med lägre miljöbelastning. Upphandlingsenheten deltar även kontinuerligt vid utbildningar och seminarier inom miljöområdet. Härutöver innehar landstingets Upphandlingschef en plats som representant för samtliga kommuner och landsting i Miljöstyrningsrådets beslutskommitté vid framtagande av nya upphandlingskriterier inom miljöområdet. Sektionen för Miljöstöd och miljösamordnarna inom de olika förvaltningarna är väl insatta i miljöfrågor och får/tillgodogör sig kontinuerligt utbildning/information inom området. Landstinget Sörmland kan således med fog anses ha en god kompetens rörande kravställande inom miljöområdet. Givetvis kan kompetensen alltid stärkas och ett sådant arbete sker fortlöpande. Att inom miljöområdet samverka med miljömärkningsorganisationer på så sätt som motionären synes göra gällande låter sig dock inte gärna göras. Dessa organisationer används självfallet som kunskapskälla vid ställandet av miljökrav. I den mån det är förenligt med lagstiftningen utgör dessa organisationer miljömärkningar även bevis på uppfyllande av de miljökrav landstinget ställer. Landstingets upphandlingspolicy med tillhörande riktlinjer samt och det arbete som bedrivs idag i landstinget är tillräckligt preciserade varför ett nytt beslut i denna del inte är nödvändigt. Riktlinjerna för upphandling behandlas på landstingsstyrelsens arbetsutskott den 3 mars och om det vinner bifall, kommer de att beslutas i landstingsstyrelsen den 10 mars, varför första att-satsen besvaras. Rättvisemärkt består av en förening, Föreningen för Rättvisemärkt, och ett bolag, Rättvisemärkt i Sverige AB. Föreningen har enligt egna uppgifter 34 medlemsorganisationer och bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen. SID 3(3)

4 PROTOKOLL Rättvisemärkt i Sverige AB har som verksamhet att licensiera företag vars produkt är certifierad i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. Föreningens verksamhetsidé är att bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Rättvisemärkt samt öka efterfrågan på Rättvisemärkt-certifierade produkter. För närvarande finns ingen diplomering av landsting. Diplomering som Fair Trade City innebär att kommunen förbinder sig att kontinuerligt öka andelen rättvisemärkta produkter (bland annat i stadshuset servera rättvisemärkt kaffe), samt att bilda opinion för bolagets produkter och aktivt sträva efter att näringslivet ska sälja certifierade produkter. Enligt kriterierna måste kommunen för att behålla sin status påvisa att inköpen av rättvisemärkta produkter ökar årligen samt att informationsarbetet utvecklats under året. Kommunen förbinder sig att driva kampanjer och anordna utbildningar gentemot specifika målgrupper, till exempel skolpersonal, kökspersonal och miljöombud, samt verka för att andra kommuner diplomeras och att statliga myndigheter ska köpa Rättvisemärkt. Utan att ta ställning till den verksamhet som bedrivs av Rättvisemärkt i Sveriges AB, bör det framhållas att den typ av förbindelser som utfästs i samband med en diplomering stämmer dåligt överens med landstingets hantering av upphandling av produkter och informationsarbete. Med anledning av det inte föreligger några hinder för landstinget att utan diplomering ställa minst lika höga etiska, sociala och miljömässiga krav föreslås att landstingsfullmäktige avslår andra att-satsen. Bilagor 1. Motionen 2. HKB Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten SID 4(4)

5

6 FOLKHÄLSOENHETEN Namn, Telefon Datum Diarienummer LS-LED (1) Bilaga 2 LS 30/08 Martin Ward 0155/ Landstingsstyrelsen HKB-analys för ärendet: Landsting som väljer Rättvisemärkt LS-LED HKB-analysen utvecklas i följande frågeställningar: 1. Påverkar förslaget befolkningens livsvillkor? Förslagets grundmotiv är att initiativet bidrar till att förbättra livsvillkoren för barnarbetare och även äldre arbetare i producentländer, med i huvudsak underleverantörsuppdrag. Det är svårt att bedöma effekten av agerandet hos enskilda landsting men förekomsten av intresseorganisationer som t ex Rättvisemärkt eller Fair trade cities utgör troligen en viss påtryckande faktor på det globala planet. Organisationen Fair trade ( hävdar själva effekter i producentländer i tredje världen som regelbunden inkomst för lokala odlare/säljare, tillkomst av social- och sjukförsäkringar, förbättrade boendeförhållanden för bönder, utvecklande av hälso- och sanitetsförhållanden, förbättrad vatten- och mattillgång. Förslaget har dock ingen påtaglig effekt på befolkningens livsvillkor i Sörmland. 2a. Kan förslaget tänkas särskilt ha betydelse för levnadsvanorna i grupper av befolkningen med ofördelaktiga livsvillkor? Se frågeställning 2 b) 2b. Påverkar förslaget levnadsvanorna i stort? Möjligen kan ställningstagande hos offentliga verksamheter som landsting, med åtföljande uppmärksammande i massmedia, bidra till att enskilda länsinvånare gör egna principbeslut kring levnadsvanor och konsumtion/inköp. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping

7 FOLKHÄLSOENHETEN Namn, Telefon Datum Diarienummer LS-LED (2) Bilaga 2 LS 30/08 Martin Ward 0155/ Förslagets anknytning till de Nationella Folkhälsomålen År 2003 antog Sveriges riksdag en ny nationell folkhälsopolitik för att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet har elva målområden identifierats. I tabellen nedan görs en bedömning av det aktuella förslagets relevans per målområde. Ärende: Motion Landsting som väljer Rättvisemärkt LS-LED Kommentar: Med anledning av att förslaget primärt siktar effekt i andra länder vad gäller förbättring av livsvillkor osv så utgår analys ur det nationella perspektivet förutom gällande målområdena Sunda och säkra miljöer och produkter samt Goda matvanor och säkra livsmedel Förslagets relevans per målområde Målområde 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar från överdrivet spelande Ingen Viss Stor Osäkert POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping