Vårdprogram underventilering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram underventilering"

Transkript

1 Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Detta vårdprogram är utarbetat av Elizabeth Häggqvist sjukgymnast, Anna Ståhlkrantz sjuksköterska och Jan Wiberg överläkare. Vårdprogram underventilering, Version 1,

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte och målgrupp... 3 Mål och syfte... 3 Arbetsgrupp - ventilatorteam... 3 Definitioner... 3 Underventilering...4 Diagnosgrupper... 4 Symtom på underventilering... 5 Utredning...5 Behandling av underventilering... 5 Sjukgymnastisk utredning... 5 Andningsundersökning... 6 Sniff test... 6 Peak Expiratory Flow (PEF) mätning... 6 Hostförmåga, Peak cough flow (PCF)... 6 Spirometri... 6 Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder... 7 Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder...7 Andningsgymnastik... 7 Sekreteliminering... 8 Rörelseträning... 8 Hemträning... 8 Utprovningsrutiner ventilator...9 Tryckunderstöd och volymunderstöd ventilatorer... 9 Behandling via trachealkanyl Inför hemgång med ventilator Uppföljning av kronisk ventilatorbehandling...10 Service Kvalitetsindikatorer Patientsäkerhet...11 Referenser

3 Inledning Syfte och målgrupp Under ett par års tid har användningen av hemventilator ökat. Mot bakgrund av denna ökning är det väsentligt att utarbeta ett vårdprogram gällande denna patientgrupp. Nedanstående vårdprogram är tänkt att på ett kortfattat sätt kunna ge en patofysiologisk bakgrund om orsaker till kronisk hypoxi nattetid och underventilation samt även förklara de fysiologiska effekterna av de behandlingsformer som föreligger vid dessa tillstånd. Vårdprogrammet är också tänkt att ge en praktisk handledning till den medicinska personal som skall behandla dessa patientkategorier. Målgruppen för dokumentet är huvudsakligen läkare inom lungmedicin, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster samt arbetsterapeuter. Underlaget bör också kunna användas av tjänstemän inom landstinget för planering och uppföljning. Mål och syfte Det övergripande målet med behandlingen är att minska den akuta sjukligheten hos den här patientgruppen, att förbättra livskvaliteten, förlänga överlevnaden och till största möjliga delen möjliggöra fortsatt boende i det egna hemmet. Långtidsbehandling med hemventilator förlänger överlevnaden, förbättrar livskvaliteten samt minskar antalet vårddygn och som i förlängningen kan leda till minskade sjukvårdskostnader [1]. Arbetsgrupp - ventilatorteam Jan Albers. Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Charlotta Axelsson, Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Jerker Claesson, Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Caroline Holmqvist. Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Elisabeth Häggkvist, sjukgymnast, Sjukgymnastiken Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Camilla Rydh Undersköterska Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Anna Ståhlkrantz. Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Jan Wiberg ÖL sektionschef Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Definitioner Normala blodgasnivåer: 1. Partiellt syretryck i artärblod=pao2: 10 kpa (Obs! PaO2-nivån är åldersberoende och sjunker hos vuxna med c:a 0.05 kpa per år). 2. Syremättnad i artärblod=sao2 94%. 3. Partiellt koldioxidtryck i artärblod=paco2: kpa. 4. Koncentrationen av vätejoner (H+) i arteriellt blod (uttryckt som negativt logaritmiskt värde) = ph: Koncentrationen av bikarbonatjoner i blod = St. bikarbonat: mmol/l. 6. Balansen i blodet mellan totala mängden basiska joner (t ex bikarbonat) och sura joner (t ex vätejoner) benämns base excess: ± 2.5 (ett positivt värde = överskott av basiska joner). 3

4 Respiratorisk insufficiens = Oförmåga att upprätthålla normala blodgasnivåer. Acidos=pH<7.35= patienten är sur d v s. har för många vätejoner. Hypoxemi= PaO2<8.0 kpa och/eller SaO2<90 %. Hyperkapni= PaCO2> 6.5 kpa. Underventilation = Patienten tar för små andetag, vilket medför alveolär hypoventilation, vilket i sin tur medför att lungornas förmåga att utbyta gaser blir otillräcklig. Respiratorisk acidos= acidos orsakad av hyperkapni, i sin tur orsakad av underventilering eller sjukdomar i lungparenkymet. Underventilering Underventilering betyder oförmåga att upprätthålla normala blodgaser till följd av sjukdomar som påverkar andningsförmågan. Hyperkapni är det dominerande problemet. Hypoxemi av varierande grad förekommer i regel. Underventilering förvärras under sömn. Under sömn, framför allt i samband med REM-sömn, tenderar tidalvolymerna att bli kraftigt varierande, vilket medför att patienten får långsamma desatureringar omväxlande med episoder med normal syresättning [2]. Vid skador på andningscentrum, neuromuskulära samt restriktiva extrapulmonella sjukdomar beror den alveolära hypoventilationen på en nedsättning av bl.a. de thorakala och diafragmala andningsrörelserna och därmed andetagsvolymerna (tidalvolymerna). Då vitalkapaciteten sjunker under 50% av förväntad nivå börjar ofta blodgaserna att påverkas [3]. Redan relativt små stegringar av PaCO2 får kliniska konsekvenser, medan en lätt sänkning av PaO2 har liten klinisk betydelse. Uttalad dagtidshypoxemi är ofta ett relativt sent förekommande fenomen hos underventilerade patienter utan bronkiell sekretstagnation eller andra orsaker till rubbningar i ventilations/perfusions matchning (VA/Q-matchning). Vid KOL beror den alveolära hypoventilationen framför allt på störd VA/Q matchning [4]. Diagnosgrupper 1. Förvärvade skador eller primära störningar på andningscentrum i hjärnstammen t ex cerebrovaskulära lesioner, tumörer, bulbärt post-polio syndrom, centralt sömnapne syndrom (idiopatiskt eller sekundärt till svår vänsterkammar hjärtsvikt etc), höga ryggmärgsskador (C1 C 5-nivån). 2. Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningsmuskulaturen, dels: Neuropatier såsom; myastenia gravis, amyotrofisk lateralskleros (ALS), post-polio syndrom, spinal muskel atrofi (fr.a. vid typ II och III kan patienten nå vuxen ålder), dels hereditära myopatier såsom; Mb Duchenne (drabbar enbart pojkar) som drabbar den neuromuskulära transmissionen inte minst vid andningsmuskulaturen. 3. Sjukdomar som primärt påverkar ryggradens och bröstkorgens elasticitet och/eller diafragmas funktion därmed hämmar andetags- rörelserna t ex obesitas hypoventilations syndromet (OHS) eller s k extrapulmonella restriktiva tillstånd såsom medfödd eller förvärvad kyfoskolios, St. post TBC etc. 4. Obstruktiva lungsjukdomar, fr. a. kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) d v s. kroniskt obstruktiv bronkit, emfysem, samt andra tillstånd med kronisk luftvägsobstruktion såsom bronkiektasier eller cystisk fibros (CF) etc. 4

5 5. Olika kombinationer av sjukdomar t ex KOL + obstruktivt sömnapnesyndrom eller KOL + status post TBC. Symtom på underventilering 1. Dyspneattacker nattetid och så småningom dagtid. 2. Orolig sömn, mardrömmar, hallucinationer. 3. Täta nattliga uppvaknanden. Allmän trötthet och utmattning, samt ibland somnolens dagtid. 4. Huvudvärk och/eller omtöckning fr.a. på morgonen (p g a förhöjt intrakraniellt tryck). 5. Nedsatta kognitiva funktioner t ex närminnesstörningar och/eller emotionella störningar t.ex depression. 6. Nedsatt diures, hepatomegali och underbensödem (beror sannolikt på nedsättning av njurfunktionen samt ibland på högerkammarsvikt). 7. Rosiga kinder samt hypotension (p g a perifer vasodilatation). 8. Dilatation av höger förmak (och förhöjd sekretion av atrienatriuretisk peptid (ANP) medför nattliga urinvägsträngningar och/eller förmaksarrytmier [5]. Utredning Anamnes och status, röntgen, andningsfysiologi med bedömning av andningsmuskelfunktionen, blodgas dagtid och nattetid, registrering av syresättning under natten. Arteriella blodgaser bör tas i liggande ställning tidigt på morgonen. Vid denna tidpunkt är blodgaserna som sämst. Behandling av underventilering Syftet med ventilatorbehandling är att normalisera blodgaser, minska symtomen, ge muskelvila, minska förekomsten av sjukhusvistelser pga ex pneumoni, normalisera sömnen och förbättra livskvaliteten. Sjukgymnastisk utredning Den sjukgymnastiska utredningen bör vara individuellt anpassad och nedan följer en beskrivning av vad som kan ingå i en utredning. I en allmän observation noteras patientens ansiktsfärg, cyanos och mimik. Deformitet i bröstkorg och rygg, t ex scolios, samt ortos för bålen kan påverka andningen, liksom om patienten är rullstolsburen. Sittställning i rullstol eller elrullstol bör observeras. I anamnesen bör frågas efter morgonhuvudvärk, dagtrötthet, sömnkvalitet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, slembildning och förmågan att hosta upp slem, vilka samtliga kan vara tecken på underventilering och försämrade nattliga blodgasvärden [4]. Fråga efter slemmets konsistens och färg, sväljningssvårigheter och förekomst av aspiration. Det är också viktigt att bilda sig en uppfattning om patientens aktivitetsnivå. I samtal med patienten kan framkomma om samtalsdyspné föreligger. 5

6 Andningsundersökning Andningsmönster observeras i liggande och sittande och palperas i både viloandning och djupandning enligt följande: Andningsfrekvens (andetag/min) Paradoxal andning (bröstkorgen vidgas samtidigt som bukväggen rör sig inåt vid inandning) Accessorisk andning (andningen är förlagd högt upp i thorax och ofta med aktiverade accessoriska muskler) Diafragmaandning (symmetrisk eller paretisk) basalkostal andning (normal andning, förlagd långt ner i thorax) Mätning av thoraxexkursion görs vid processus xiphoideus. Mät skillnaden mellan max inandning och max utandning med måttband, sittande och liggande. Normalvärde 3-5 cm. Sniff test Sniff test utförs i liggande, patienten sniffar in genom näsan 2-3 gånger. Palpera och notera diafragmas rörlighet. Peak Expiratory Flow (PEF) mätning I en enklare screening av en patient kan en PEF-mätning göras för att kartlägga om det finns en nedsättning i andningsfunktionen. Ett djupt andetag tas, varefter en snabb och förcerad utandning sker i PEF-mätaren. Genomförs 3 gånger och det bästa värdet noteras. Hostförmåga, Peak cough flow (PCF) Flödet mäts med PEF-mätare. Använd andningsmask istället för munstycke på PEF-mätaren. Ett djupt andetag tas utan mask, därefter genomförs en hostning med masken tätt sluten mot ansiktet. Genomförs 3 gånger och det bästa värdet noteras [6].. Normal PCF 360 l/min. Lägsta nivå för adekvat hostförmåga är 270 l/min. Vid mindre än 160 l/min är hostförmågan inadekvat för att hosta upp slem och det föreligger stor risk för respiratoriska komplikationer [6]. I början av en neuromuskulär sjukdom finns en skillnad mellan PEF och PCF. Vid fortskridande av sjukdomen är PEF- och PCF-värden mer lika, framför allt om det föreligger bulbära engagemang. Risk finns för aspiration [7]. Spirometri Utförs i sittande men kan vid behov utföras både i sittande och liggande. Utförandet varierar beroende på utrustning. All utrustning anger referensvärden enligt Hedenström [8, 9]. Vid en spirometri är värdena på vitalkapacitet (VC), forcerad vitalkapacitet (FVC) och PEF relevanta för den sjukgymnastiska bedömningen. VC är en indikator på sjukdomsförlopp och progress. Respiratoriska problem föreligger när FVC understiger 60% av det förväntade, framför allt om värdet är uppmätt i sittande [10]. Patienter med VC mindre än 1 L eller mindre än 50% av förväntat värde bör mätas var 3-6:e månad [11]. 6

7 Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Preventiva insatser är aktuella i de fall FVC börjar sjunka, när risk föreligger för långvariga och livshotande luftvägsinfektioner, samt när en person med progredierande sjukdomsförlopp blir rullstolsburen och därmed får försämrad ventilation [12]. Med ökade respiratoriska problem följer symptom som: slembildning, slemstagnation, försämrad hostkraft och minskad syresättning. Förekomst av något av dessa symptom är en indikation för sjukgymnastiska åtgärder. Försämrade blodgaser och hypoventilering är en indikation för fortsatt utredning av eventuellt behov av ventilatorbehandling. Utredningen sker på lungmedicin. Patienter som p.g.a förlamning eller nedsatt muskelkraft inte klarar att hosta optimalt, kan vara hjälpta av en CoughAssist, vilket är ett mekaniskt hjälpmedel som mobiliserar och transporterar upp bronchopulmonellt sekret från lungorna. Kontraindikationer för användning av CoughAssist är: pneumothorax, emfysem, pneumomediastinum och nyligen genomgånget barotrauma [13]. På Länssjukhuset Ryhov används behandlingen ej heller vid lungtumör, astma, svår bulbär dysfunktion eller obstruktivitet. Pneumothorax är en kontraindikation även för motståndsandning med PEP-motstånd. Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Andningsgymnastik I syfte att underlätta patientens andning kan olika typ av andningsgymnastik tillämpas, t ex djupandning och motståndsandning. Patienterna uppmanas till att ta djupa andetag, men för att förstärka effekten kan air stacking användas, vilket är en teknik med upprepade inandningar tills maximal inandningsvolym uppnås [14]. Det är mycket viktigt att patienter med svaghet i andningsmuskulaturen mobiliseras. Liggande ställning sänker den funktionella residualkapaciteten (FRC) och försämrar förutsättningarna för god ventilation. Höjd huvudända och sittande ställning är bättre. Rullstolsburna patienter bör ges möjlighet att regelbundet komma upp till stående ställning. Stående ökar FRC med ungefär en liter jämfört med liggande [12]. Vid diafragmapares bör patienten undvika ligga plant på rygg. Bukinnehållet pressas då uppåt mot lungorna vilket försvårar andningen [15]. Några patienter med intakt diafragma men paretisk interkostal- och bukmuskulatur föredrar istället ryggliggande för att de upplever att det underlättar andningen. Motståndsandning, Positive Expiratory Pressure (PEP), kan åstadkommas med hjälp av olika andningsredskap. Djupandning och motståndsandning syftar till att öka tidalvolymen, förbättra syresättningen och sänka andningsfrekvensen [16].. Dessutom kan motståndsandning motverka atelektaser och underlätta sekretmobilisering [12]. Om det är aktuellt att använda andningsredskap ska utprovningen vara individuellt anpassad med avseende på hur ofta, när och med vilket motstånd patienten skall träna. Vid behov av 7

8 andningsgymnastik i hemmet, kan lämpligt andningsredskap lånas ut. Vid utprovningen kan en manometer användas för att prova ut lämpligt motstånd, samt en pulsoximeter för att både sjukgymnast och patient skall kunna se eventuella förändringar i saturationen. Vid progredierande neuromuskulära sjukdomar är det viktigt med uppföljning för eventuell justering av motståndsandningen. Sekreteliminering I syfte att eliminera sekret kan host-hufftekniker användas. Huffing är i regel inte effektivare än vanlig hosta men det är viktigt att lära en kronisk hostare att huffa eftersom risken för bronkospasm minskar och belastningen på bäckenbotten blir mindre. Enkelt kan sägas att huffing är att hosta med öppen glottis, d.v.s. efter inandning görs en forcerad utandning. Under en forcerad utandning är det höga alveolära trycket den drivande kraften för utandningsflödet och det blir ett tryckfall från alveol till munhåla [16]. Olika manuella tekniker kan användas för att förstärka den forcerade utandningen, bl a thoraxkompressioner och s k abdominal thrust. Thoraxkompressioner ges av behandlare med händer placerade på patientens bröstkorg, antingen anteriort eller lateralt. Abdominal thrust genomförs med behandlares händer placerade över diafragma direkt nedom revbenen. Kompressionerna vid de manuella teknikerna ges i samband med huffing- eller hostförsök. Om abdominal thrust genomförs i direkt samband med air stacking, förbättras hostkraften och förmågan att mobilisera sekret [17]. I en studie med Duchennes muskeldystrofi, där de olika teknikerna jämfördes, visade sig air stacking vara en mer effektiv metod än abdominal thrust, men kombinationen var mest effektiv [18]. Båda dessa manuella tekniker kan utföras med patienten i liggande eller sittande position. CoughAssist används som ett mekaniskt hjälpmedel vid svår sekretproblematik. Apparaten arbetar med mekanisk in- och utblåsning för att simulera de flödesförändringar som sker vid en hostning. Tryckinställningen provas ut individuellt. Behandlingen ges via ansiktsmask eller trachealtub. CoughAssist ger ett högre PCF än vad patienten själv kan åstadkomma, både hos barn och vuxna [19]. För inställningar och dosering, se manual vid respektive CoughAssist. Dessutom kan patienten själv genomföra olika andningsövningar för att eliminera sekret; djupandning, motståndsandning samt lugn viloandning, följt av huffing. Fysisk aktivitet som påverkar ventilationsdistributionen kan också ha effekt. Behandlingen skall alltid vara individuellt anpassad och utformad i samråd med patienten [16]. Rörelseträning Bibehållen bröstkorgsrörlighet är nödvändig för att upprätthålla optimal ventilation och för att kunna genomföra andningsgymnastik. Detta åstadkoms med djupandning, stora armrörelser samt rotation, lateralflexion och extension av ryggen. När aktiva rörelser ej kan genomföras, ges kontrakturprofylax. Passiva rörelser av armar och ben stimulerar till ökad ventilation [12]. Hemträning Andningsgymnastik, sekretmobilisering och rörelseträning kan ges som hemövningar. I många fall blir det aktuellt med undervisning av anhöriga och/eller personal kring patienten. 8

9 Utprovningsrutiner ventilator Utprovning av ventilator sker oftas inneliggande på Lungmedicinsk vårdavdelning. Patienten bör vara införstådd med och motiverad till behandling. Natt 1: Pulsoxymetri och blodgasregistrering. Dag 2: Val av apparat och mask näs eller helmask. Masken skall sitta mot ansiktet utan att ge trycksymptom. Om det uppstår läckage från masken skall den inte dras hårdare utan man får byta till en annan modell som passar bättre. OBS Ansiktsmasken som används med VCV skall vara avsedd för volymventilatorer d v s utan ventilationshål. Ej heller skall man använda syrgasanslutningar på själva masken. Lämplig ventilator väljs beroende på patientens diagnos och andningsförmåga. Patienten provar mask och apparat, lämplig inställning görs av sjukgymnast eller sjuksköterska inom ventilatorgruppen. Patienten provar dagtid. Masken skall rengöres dagligen enligt gällande rutiner (PM intranätet) av undersköterskor på avdelningen. Natt 2: Pulsoxymetriregistrrering och blodgas. Blodgas tas om patienten har sovit några timmar med ventilator. Dag 3: Utvärdering av nattblodgaser samt pulsoxymeriregistreringen. Ev läsa av minneskort i apparat. Ev. justering av inställning på apparat. Nattblodgas och pulsoxymetriregistrering efter varje ny inställning. Inställningsblad skrivs av sjukgymnast och förvaras i patientens journal. Tryckunderstöd och volymunderstöd ventilatorer En tryckunderstödjande ventilator (PSV) innebär att då patienten börjar en inandning triggas en luftstöt ifrån ventilatorn med ett förutbestämt tryck (IPAP). Ofta börjar man med en relativ lågt IPAP t ex 6-10 cm H2O [20]. IPAP trycket höjs därefter successivt med 1-2 cm H2O åt gången tills blodgaser förbättras. Det är viktigt att undvika panik och flämtandning så att patienten verkligen triggar ett IPAP vid inandning. Mot slutet av inandning sänks luftrycket från ventilatorn till ett lågt utandningstryck (EPAP) t ex 3-6 cm H2O. Ett lågt mottryck kan behövas för att förhindra kollaps av bronkioli och fortsatt CO2-återandning [20, 21]. Vid ett påtaglig inslag av obstruktiva sömnapnéer kan ett högre EPAP behövas [22]. EPAP triggas då patientens inandningstryck har sjunkit till en viss procent av det ursprungliga trycket eller efter en förutbestämd tid [23]. Volymkontrollerad (VCV) ventilator ger en viss volym luft och man kan bestämma andningsfrekvens samt hur stor del av andetaget den förutbestämda volymen skall upprätthållas (I:E kvoten). Det förutbestämda volymen är konstant hela platåfasen av inandning [23]. Man startar oftast med en volym som ger en tidalvolym på ca 6-8 ml/kg kroppsvikt och successivt ökar till ml/kg kroppsvikt d v s tidalvolymen ökas med ca 0,05-0,1 L per gång vanligen från ca 0,4 L till 1,0 L. I:E inställs ofta på 1.1,0-2,0 och andningsfrekvens mellan 16-25/min [20, 24]. En tumregel är att ju längre tid inspiration får ta desto mer hinner alveolerna spännas ut vilket förbättrar gasutbytet. En del patienter t ex KOL kan behöva längre tid för utandning [25]. 9

10 Behandling via trachealkanyl Anslutning via trachealkanyl påverkar val av ventilatortyp. Det är viktigt att ventilatorn är försedd med larm framförallt för högtryck. Inför hemgång med ventilator Patienten får lära sig hur man ta på och av masken, sköta rengörning av mask och slangset samt byta filter. Patienten får skriftliga rengörningsinstruktioner. Anhöriga och i förekommande fall distriktssköterskor och personliga assistenter får utbildning i användningen av ventilatorn innan patienten skrivs hem. Om behovet förekommer skall sug, rubensblåsa samt trachealkanyl utrustning beställas. Distriktssköterskan ansvarar för information av skötsel och hantering av utrustning till ev ny personal kring patienten i hemmet. Inställningsformuläret skrivs på av patienten. Ett bifogas journalen, ett skickas till ssk Jerker Claesson, ett behålls av sjukgymnasten. Patienten registreras i ventilatorregister av ssk Jerker Claesson eller CPAP ssk Jan Albers eller någon annan i ventilator teamet. Patienten informeras om hur uppföljningen går till. Extra ventilator ordineras då en patient har livsuppehållande behandling. Ordineras av ansvarig ventilatorläkare Uppföljning av kronisk ventilatorbehandling En patient som skrivits hem med ventilator behandling för första gången bör få ett återbesök för att genomgå en nattlig kontroll inom 3 månader. Vid uppföljning av ventilatorbehandling bör patienten kontrolleras vad gäller: Blodgas vid inskrivning och nattetid Nattlig pulsoxymetri under pågående ventilatorbehandling. Andvändningsgraden av ventilatorn, Att patienten kan sköta ventilatorn (rengöring av masker etc.), Problem med behandlingen. Eventuella ändringar på ventilatorinställningen görs dag 2 med nya blodgaser följande natt. Därefter görs det årliga kontroller av ventilatorbehandlingen [26]. Service Service på ventilatorn utförs vid behov under tiden patienten är inneliggande. Undersköterskan lämnar ventilatorn till MTA på morgonen av utskrivningsdagen. Bevakning av service behov görs av usk Camilla Rydh som noterar detta i inskrivningsboken. Vissa av ventilatorn måste genomgå medicinsk-teknisk service 1 gång/år [1]. Kvalitetsindikatorer Det är viktigt med kvalitetskontroll av hemventilatorer för patientens säkerhet och för att veta att patienten får rätt behandling [1]. Viktiga aspekter är: Hur ser servicen ut såsom hur ofta servas ventilator, vem ska patienten vända sig till om något går sönder. 10

11 Informationen i samband med att ventilatorn lämnas ut Ska andra sköta patienten, utbildning mm Inställningarna är som de ska. Förslag till kvalitetsindikatorer: 1. Förlängd överlevnad. 2. Minskad dagtidströtthet och förbättrad livskvalitet. 3. Minskad konsumtion av slutenvårdsresurser, jämfört med innan behandlingsstart med ventilator. 4. Användning av ventilatorn >4-5 timmar/natt. (Användningsgraden av ventilatorn kan följas via inbyggda timräknare). 5. PaO2 >8.0 kpa eller SaO2 > 90%, samt PaCO2< kpa under pågående ventilatorbehandling. Patientsäkerhet Det är viktigt att ovan angivna kvalitetsindikationer beaktas, samt att rutiner för användning av teknisk apparatur följs. Vid observation av försämrad andningsfunktion, där ovan angivna gränsvärden understigs, ska kontakt tas med patientansvarig läkare. 11

12 Referenser 1. Farre, R., et al., Quality control of equipment in home mechanical ventilation: a European survey. Eur Respir J, (1): p Hudgel, D.W., et al., Contribution of hypoventilation to sleep oxygen desaturation in chronic obstructive pulmonary disease. J Appl Physiol, (3): p Branthwaite, M.A., Cardiorespiratory consequences of unfused idiopathic scoliosis. Br J Dis Chest, (4): p Shahrizaila, T. and W. Kinnear, Recommendations for respiratory care of adults with muscle disorders. Neuromuscul Disord, (1): p Skwarski, K., et al., Atrial natriuretic peptide in stable and decompensated chronic obstructive pulmonary disease. Thorax, (7): p Sancho, J., et al., Predictors of ineffective cough during a chest infection in patients with stable amyotrophic lateral sclerosis. Am J Respir Crit Care Med, (12): p Suarez, A.A., et al., Peak flow and peak cough flow in the evaluation of expiratory muscle weakness and bulbar impairment in patients with neuromuscular disease. Am J Phys Med Rehabil, (7): p Hedenstrom, H., P. Malmberg, and K. Agarwal, Reference values for lung function tests in females. Regression equations with smoking variables. Bull Eur Physiopathol Respir, (6): p Hedenstrom, H., P. Malmberg, and H.V. Fridriksson, Reference values for lung function tests in men: regression equations with smoking variables. Ups J Med Sci, (3): p Wang, C.H., et al., Consensus statement for standard of care in spinal muscular atrophy. J Child Neurol, (8): p Finder, J.D., et al., Respiratory care of the patient with Duchenne muscular dystrophy: ATS consensus statement. Am J Respir Crit Care Med, (4): p Olséni, L., P. Wollmer, and K. Forss, Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. 2003, Lund: Studentlitteratur. 200 s. 13. Respironics, P. Cough assist, user s guide. [webpage] 2010; Available from: <http://www.jhemerson.com/protocol.asp>. 14. Kang, S.W. and J.R. Bach, Maximum insufflation capacity. Chest, (1): p Qureshi, A., Diaphragm paralysis. Semin Respir Crit Care Med, (3): p Förening, S.L. KOL, Natioenllt vårdprogram. [Nationella riktlinjer] Available from: <http://www.slmf.se/vårdprogram>. 17. Kang, S.W. and J.R. Bach, Maximum insufflation capacity: vital capacity and cough flows in neuromuscular disease. Am J Phys Med Rehabil, (3): p Ishikawa, Y., et al., Cough augmentation in Duchenne muscular dystrophy. Am J Phys Med Rehabil, (9): p Chatwin, M., et al., Cough augmentation with mechanical insufflation/exsufflation in patients with neuromuscular weakness. Eur Respir J, (3): p Hillberg, R.E. and D.C. Johnson, Noninvasive ventilation. N Engl J Med, (24): p Meecham Jones, D.J., et al., Nasal ventilation in acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: effect of ventilator mode on arterial blood gas tensions. Thorax, (12): p Laursen, S.B., et al., Bi-level positive airway pressure treatment of obstructive sleep apnoea syndrome. Respiration, (2): p

13 23. Stell, I.M., et al., Noninvasive ventilator triggering in chronic obstructive pulmonary disease. A test lung comparison. Am J Respir Crit Care Med, (11): p Spessert, C.K., P.B. Weilitz, and D.M. Goodenberger, A protocol for initiation of nasal positive pressure ventilation. Am J Crit Care, (1): p Jubran, A., W.B. Van de Graaff, and M.J. Tobin, Variability of patient-ventilator interaction with pressure support ventilation in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med, (1): p Sivasothy, P., I.E. Smith, and J.M. Shneerson, Mask intermittent positive pressure ventilation in chronic hypercapnic respiratory failure due to chronic obstructive pulmonary disease. Eur Respir J, (1): p Nationellt vårdprogram för KOL. [homepage on the Internet] 2009 [updated 2008 Mar 29]; Available from: 13

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov

Läs mer

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Åsa Björkgren leg Sjukgymnast Sofia Broman Specialistsjukgymnast Cecilia Lindström Specialistsjukgymnast Helena Sandin Specialistsjukgymnast

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl Andningen är själva livet! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Anna-Lena Lagerkvist 160128 Det lilla barnet - Höj huvudändan -> öppnar luftvägar - Aktiva/passiva arm- och benrörelser

Läs mer

Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70.

Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Utprovning och behandling med mekaniska insufflationer och exsufflationer (MI-E) för barn Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt

Läs mer

Inandningsmuskelträning (IMT)

Inandningsmuskelträning (IMT) Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur

Läs mer

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP 1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Tillstånd som ger andningsinsufficiens

Tillstånd som ger andningsinsufficiens Tillstånd som ger andningsinsufficiens Peter Meyer Helsingborg 1 Introduktion inkl register Klassificering och lite fysiologi Orsaker till andningsinsufficiens Fall Handläggning Reflektion Barn- och ungdomar

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel Upprättad Reviderad Utfärdad av Godkänd av 170413 - Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Mar Camilla Nordh, EC Hemsjukvård Linda Kärnman EC Hemsjukvård Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Mar Camilla Nordh,

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-01-20/ C. Bernhardsson, L. Busk. Kontaktperson: L. Busk. Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av

Läs mer

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

AVAPS Tryckunderstödd med garanterad tidalvolym. AVAPS keep. Rätt tryck vid rätt tidpunkt för bättre patientkomfort och mer effektiv ventilation

AVAPS Tryckunderstödd med garanterad tidalvolym. AVAPS keep. Rätt tryck vid rätt tidpunkt för bättre patientkomfort och mer effektiv ventilation AVAPS Tryckunderstödd med garanterad tidalvolym AVAPS keep Rätt tryck vid rätt tidpunkt för bättre patientkomfort och mer effektiv ventilation Vad är AVAPS? AVAPS är en stödfunktion som kan aktiveras i

Läs mer

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet Oxygen O 2 - syrgas Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter Alf Tunsäter Docent, Överläkare SUS, Lund O 2 = 21% N = 78% Syremättnad: Ung och frisk: ca 97%

Läs mer

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås Syrgasbehandling akut och kronisk Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås Vad är normal syrsättning för vuxna? För vuxna < 70 år 94-98% vid havsnivå, sjunker med stigande

Läs mer

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. KOL. Ca. 5% av Sveriges population Besväras av KOL-sjukdom. Varje år, måste drygt 35 000 svenskar läggas in på sjukhus pga. svåra andningsbesvär i samband med astma kronisk

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03 HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03 04 03 06 INHALATORER Indikation i allergologi, lungmedicin eller barn- och ungdomsmedicin. Astma. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Cystisk fibros. 04 03 12 RESPIRATORER

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Respiratorisk insufficiens ficiens Stockholms läns landsting 2004 Regionalt Vårdprogram Respiratorisk insufficiens ficiens Rapporten är framtagen av: Tomas

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Dräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte

Dräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte Dräger CPAP CF 800 Arbetsinstruktion Syfte Att förbättra syresättning och andningsarbete hos patienten. Detta genom ett system som tillför ett kontinuerligt positivt tryck till luftvägarna både under inspirationen

Läs mer

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta? Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta? Elisabeth Westerdahl, Anna Wittrin, Margareta Kånåhols, Martin Gunnarsson, Ylva Nilsagård BiogenIdec Sweden AB, Sweden, Norrbacka-Eugenia

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 KLINISK LUNGFYSIOLOGI Syfte: Att erhålla kunskaper om mätmetoder av lungornas delvolymer samt att erhålla kunskaper om ventilationsinskränkningar

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Min BiPAP-ventilator. Min hjälpguide

Min BiPAP-ventilator. Min hjälpguide Min BiPAP-ventilator Min hjälpguide Inandning. Utandning. Och allt däremellan. Hur fungerar det? Kort översikt Lungorna är vitala organ som för in friskt syre i kroppen och avlägsnar koldioxid och andra

Läs mer

ANDNINGSSVIKT. Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient

ANDNINGSSVIKT. Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient ANDNINGSSVIKT 2016-12-02 Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient Bakgrund Typer av andningssvikt Diagnostik Några typfall Non-invasiva andningsstöd Luftvägarna Definition respiratorisk

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-01-20/ C. Bernhardsson, L. Busk. Reviderad: 2013-07-30/ C.Bernhardsson, L. Nilsson Kontaktperson: C. Bernhardsson Behandlingsriktlinjer för patienter

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Basal spirometri och fallbeskrivningar Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Anna-Lena Lagerkvist 160128 Weibel E.R. 1984 Relativ ökning i lungvolym x 10 x 10 ICH 2005 Stocks Utveckling av lungan kan

Läs mer

Respirationsfysiologi

Respirationsfysiologi Respirationsfysiologi Thoraxradiologikurs 161018 Per Nivedahl Vårdenhetsöverläkare Lung- och arbetsfysiologi Klinisk Fysiologi SU Obstruktivitet låga forcerade exspiratoriska flöden astma, KOL, bronkiolit.

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03 HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03 04 03 06 INHALATORER Indikation specialistkompetens i allergologi, lungmedicin, barnoch ungdomsmedicin, öron-, näs- och hals sjukdomar eller läkare verksamma inom

Läs mer

PEP för att normalisera förhöjd lungvolym Patientvägledning

PEP för att normalisera förhöjd lungvolym Patientvägledning PEP för att normalisera förhöjd lungvolym Patientvägledning För dig som behöver sänka lungvolymen och rengöra luftvägarna från slem 1 Innehåll Varför andningsträna? Varför Pep/Rmt? Så här gör du! Tips

Läs mer

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Cystisk Fibros (CF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-

Läs mer

Respirationsfysiologi

Respirationsfysiologi Respirationsfysiologi Thoraxradiologikurs 151013 Per Nivedahl Vårdenhetsöverläkare Lung- och arbetsfysiologi Klinisk Fysiologi SU Obstruktivitet låga forcerade exspiratoriska flöden astma, KOL, bronkiolit.

Läs mer

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Fakta: Av Sveriges befolkning, har minst 5 % diagnosen Kronisk Obstruktive Lungsjukdom (KOL). Varje år, måste drygt 35 000 svenskar läggas in på sjukhus pga. svåra

Läs mer

Andningsträning med flera användningsområden

Andningsträning med flera användningsområden Andningsträning med flera användningsområden Andningsbehandling på ett enkelt, effektivt och mätbart sätt Ett gränssnitt, många möjligheter Pep/Rmt är en enkel och beprövad metod för andningsträning som,

Läs mer

Min BiPAP-ventilator. Min hjälpguide

Min BiPAP-ventilator. Min hjälpguide Min BiPAP-ventilator Min hjälpguide Inandning. Utandning. Och allt däremellan. Hur fungerar det? Kort översikt Lungorna är vitala organ som för in friskt syre i kroppen och avlägsnar koldioxid och andra

Läs mer

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,

Läs mer

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Sjukgymnastik ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Illustrationer Monika Fritze. Layout AnnBritt Holmqvist. Denna broschyr är producerad i samarbete mellan sjukgymnasterna

Läs mer

Rollfördelning och organisation

Rollfördelning och organisation Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig Dyspné Claes-Göran Löfdahl, HT 2011 Lungmedicin och allergologi, Lund Malmö Ett symtom Dyspné jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet

Läs mer

Rengöringsrutiner på sjukhus för PEP och IMT - andningshjälpmedel

Rengöringsrutiner på sjukhus för PEP och IMT - andningshjälpmedel Rengöringsrutiner på sjukhus för PEP och IMT - andningshjälpmedel Lokala anvisningar Utarbetat av: Maria Sehlin i samarbete med Anna Dahlberg Rengöringsrutiner för PEP och IMT andningshjälpmedel Den här

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:1 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Spirometri-skola på 20 minuter

Spirometri-skola på 20 minuter Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter

Läs mer

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi MARIA ANTONSSON, MONIK A FAGEVIK OLSÉN, HENRIK JOHANSSON, LENA SANDSTRÖM, CHARLOT TE URELL, ELISABETH

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:3 Ladokkod: Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Struktur i organsystem för tema RC.... 2 1) Fråga anatomi och histologi (3p)... 2 Funktion i organsystem inom tema RC.... 2 2) Respiratorisk insufficiens (4p)...

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken,

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Spirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå

Spirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri 19 okt. 2015 Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri är som en kedja av delmoment som alla behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att ett tolkbart

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

MPS i Vardagen 2011-10-18

MPS i Vardagen 2011-10-18 MPS i Vardagen Elke Schubert Hjalmarsson Leg Sjukgymnast, specialist i pediatrik Ellen Odéus Leg Arbetsterapeut 2011-10-18 MPS Team Under uppbyggnad Ca 1 gång/år Gör tester för att följa barnet Teamgenomgång

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

KOL Min behandlingsplan

KOL Min behandlingsplan KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet.

BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet. BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet. Lungmedicin Självständigt handlägga Initialt Handlägga Sjukdom/tillstå nd

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning

PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning För dig som behöver ta större andetag och öka din lungvolym 1 Innehåll Varför andningsträna? Varför Pep/Rmt? Så här gör du! Tips Råd från din

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Lungfunktionsutredning

Lungfunktionsutredning Lungfunktionsutredning 3.1 SPIROMETRI 3.1.1 Referensvärden Referensvärden (normalvärden) finns för en mängd olika etniska grupper. De som främst används i Sverige är det svenska materialet från Uppsala

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Syra-basbalansen. Syra-basbalansen. Syra-basbalansen 2015-01-08. Sjuksköterskeprogrammet

Syra-basbalansen. Syra-basbalansen. Syra-basbalansen 2015-01-08. Sjuksköterskeprogrammet Syra-basbalansen Sjuksköterskeprogrammet 2015-01-12 Annelie Augustinsson Syra-basbalansen Syra-basbalansen = ph-balansen (balansen mellan ämnen som kan binda in H + och ämnen som kan släppa loss H + )

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer