Vårdprogram underventilering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram underventilering"

Transkript

1 Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Detta vårdprogram är utarbetat av Elizabeth Häggqvist sjukgymnast, Anna Ståhlkrantz sjuksköterska och Jan Wiberg överläkare. Vårdprogram underventilering, Version 1,

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte och målgrupp... 3 Mål och syfte... 3 Arbetsgrupp - ventilatorteam... 3 Definitioner... 3 Underventilering...4 Diagnosgrupper... 4 Symtom på underventilering... 5 Utredning...5 Behandling av underventilering... 5 Sjukgymnastisk utredning... 5 Andningsundersökning... 6 Sniff test... 6 Peak Expiratory Flow (PEF) mätning... 6 Hostförmåga, Peak cough flow (PCF)... 6 Spirometri... 6 Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder... 7 Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder...7 Andningsgymnastik... 7 Sekreteliminering... 8 Rörelseträning... 8 Hemträning... 8 Utprovningsrutiner ventilator...9 Tryckunderstöd och volymunderstöd ventilatorer... 9 Behandling via trachealkanyl Inför hemgång med ventilator Uppföljning av kronisk ventilatorbehandling...10 Service Kvalitetsindikatorer Patientsäkerhet...11 Referenser

3 Inledning Syfte och målgrupp Under ett par års tid har användningen av hemventilator ökat. Mot bakgrund av denna ökning är det väsentligt att utarbeta ett vårdprogram gällande denna patientgrupp. Nedanstående vårdprogram är tänkt att på ett kortfattat sätt kunna ge en patofysiologisk bakgrund om orsaker till kronisk hypoxi nattetid och underventilation samt även förklara de fysiologiska effekterna av de behandlingsformer som föreligger vid dessa tillstånd. Vårdprogrammet är också tänkt att ge en praktisk handledning till den medicinska personal som skall behandla dessa patientkategorier. Målgruppen för dokumentet är huvudsakligen läkare inom lungmedicin, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster samt arbetsterapeuter. Underlaget bör också kunna användas av tjänstemän inom landstinget för planering och uppföljning. Mål och syfte Det övergripande målet med behandlingen är att minska den akuta sjukligheten hos den här patientgruppen, att förbättra livskvaliteten, förlänga överlevnaden och till största möjliga delen möjliggöra fortsatt boende i det egna hemmet. Långtidsbehandling med hemventilator förlänger överlevnaden, förbättrar livskvaliteten samt minskar antalet vårddygn och som i förlängningen kan leda till minskade sjukvårdskostnader [1]. Arbetsgrupp - ventilatorteam Jan Albers. Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Charlotta Axelsson, Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Jerker Claesson, Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Caroline Holmqvist. Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Elisabeth Häggkvist, sjukgymnast, Sjukgymnastiken Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Camilla Rydh Undersköterska Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Anna Ståhlkrantz. Leg ssk Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Jan Wiberg ÖL sektionschef Lungsektionen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Definitioner Normala blodgasnivåer: 1. Partiellt syretryck i artärblod=pao2: 10 kpa (Obs! PaO2-nivån är åldersberoende och sjunker hos vuxna med c:a 0.05 kpa per år). 2. Syremättnad i artärblod=sao2 94%. 3. Partiellt koldioxidtryck i artärblod=paco2: kpa. 4. Koncentrationen av vätejoner (H+) i arteriellt blod (uttryckt som negativt logaritmiskt värde) = ph: Koncentrationen av bikarbonatjoner i blod = St. bikarbonat: mmol/l. 6. Balansen i blodet mellan totala mängden basiska joner (t ex bikarbonat) och sura joner (t ex vätejoner) benämns base excess: ± 2.5 (ett positivt värde = överskott av basiska joner). 3

4 Respiratorisk insufficiens = Oförmåga att upprätthålla normala blodgasnivåer. Acidos=pH<7.35= patienten är sur d v s. har för många vätejoner. Hypoxemi= PaO2<8.0 kpa och/eller SaO2<90 %. Hyperkapni= PaCO2> 6.5 kpa. Underventilation = Patienten tar för små andetag, vilket medför alveolär hypoventilation, vilket i sin tur medför att lungornas förmåga att utbyta gaser blir otillräcklig. Respiratorisk acidos= acidos orsakad av hyperkapni, i sin tur orsakad av underventilering eller sjukdomar i lungparenkymet. Underventilering Underventilering betyder oförmåga att upprätthålla normala blodgaser till följd av sjukdomar som påverkar andningsförmågan. Hyperkapni är det dominerande problemet. Hypoxemi av varierande grad förekommer i regel. Underventilering förvärras under sömn. Under sömn, framför allt i samband med REM-sömn, tenderar tidalvolymerna att bli kraftigt varierande, vilket medför att patienten får långsamma desatureringar omväxlande med episoder med normal syresättning [2]. Vid skador på andningscentrum, neuromuskulära samt restriktiva extrapulmonella sjukdomar beror den alveolära hypoventilationen på en nedsättning av bl.a. de thorakala och diafragmala andningsrörelserna och därmed andetagsvolymerna (tidalvolymerna). Då vitalkapaciteten sjunker under 50% av förväntad nivå börjar ofta blodgaserna att påverkas [3]. Redan relativt små stegringar av PaCO2 får kliniska konsekvenser, medan en lätt sänkning av PaO2 har liten klinisk betydelse. Uttalad dagtidshypoxemi är ofta ett relativt sent förekommande fenomen hos underventilerade patienter utan bronkiell sekretstagnation eller andra orsaker till rubbningar i ventilations/perfusions matchning (VA/Q-matchning). Vid KOL beror den alveolära hypoventilationen framför allt på störd VA/Q matchning [4]. Diagnosgrupper 1. Förvärvade skador eller primära störningar på andningscentrum i hjärnstammen t ex cerebrovaskulära lesioner, tumörer, bulbärt post-polio syndrom, centralt sömnapne syndrom (idiopatiskt eller sekundärt till svår vänsterkammar hjärtsvikt etc), höga ryggmärgsskador (C1 C 5-nivån). 2. Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningsmuskulaturen, dels: Neuropatier såsom; myastenia gravis, amyotrofisk lateralskleros (ALS), post-polio syndrom, spinal muskel atrofi (fr.a. vid typ II och III kan patienten nå vuxen ålder), dels hereditära myopatier såsom; Mb Duchenne (drabbar enbart pojkar) som drabbar den neuromuskulära transmissionen inte minst vid andningsmuskulaturen. 3. Sjukdomar som primärt påverkar ryggradens och bröstkorgens elasticitet och/eller diafragmas funktion därmed hämmar andetags- rörelserna t ex obesitas hypoventilations syndromet (OHS) eller s k extrapulmonella restriktiva tillstånd såsom medfödd eller förvärvad kyfoskolios, St. post TBC etc. 4. Obstruktiva lungsjukdomar, fr. a. kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) d v s. kroniskt obstruktiv bronkit, emfysem, samt andra tillstånd med kronisk luftvägsobstruktion såsom bronkiektasier eller cystisk fibros (CF) etc. 4

5 5. Olika kombinationer av sjukdomar t ex KOL + obstruktivt sömnapnesyndrom eller KOL + status post TBC. Symtom på underventilering 1. Dyspneattacker nattetid och så småningom dagtid. 2. Orolig sömn, mardrömmar, hallucinationer. 3. Täta nattliga uppvaknanden. Allmän trötthet och utmattning, samt ibland somnolens dagtid. 4. Huvudvärk och/eller omtöckning fr.a. på morgonen (p g a förhöjt intrakraniellt tryck). 5. Nedsatta kognitiva funktioner t ex närminnesstörningar och/eller emotionella störningar t.ex depression. 6. Nedsatt diures, hepatomegali och underbensödem (beror sannolikt på nedsättning av njurfunktionen samt ibland på högerkammarsvikt). 7. Rosiga kinder samt hypotension (p g a perifer vasodilatation). 8. Dilatation av höger förmak (och förhöjd sekretion av atrienatriuretisk peptid (ANP) medför nattliga urinvägsträngningar och/eller förmaksarrytmier [5]. Utredning Anamnes och status, röntgen, andningsfysiologi med bedömning av andningsmuskelfunktionen, blodgas dagtid och nattetid, registrering av syresättning under natten. Arteriella blodgaser bör tas i liggande ställning tidigt på morgonen. Vid denna tidpunkt är blodgaserna som sämst. Behandling av underventilering Syftet med ventilatorbehandling är att normalisera blodgaser, minska symtomen, ge muskelvila, minska förekomsten av sjukhusvistelser pga ex pneumoni, normalisera sömnen och förbättra livskvaliteten. Sjukgymnastisk utredning Den sjukgymnastiska utredningen bör vara individuellt anpassad och nedan följer en beskrivning av vad som kan ingå i en utredning. I en allmän observation noteras patientens ansiktsfärg, cyanos och mimik. Deformitet i bröstkorg och rygg, t ex scolios, samt ortos för bålen kan påverka andningen, liksom om patienten är rullstolsburen. Sittställning i rullstol eller elrullstol bör observeras. I anamnesen bör frågas efter morgonhuvudvärk, dagtrötthet, sömnkvalitet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, slembildning och förmågan att hosta upp slem, vilka samtliga kan vara tecken på underventilering och försämrade nattliga blodgasvärden [4]. Fråga efter slemmets konsistens och färg, sväljningssvårigheter och förekomst av aspiration. Det är också viktigt att bilda sig en uppfattning om patientens aktivitetsnivå. I samtal med patienten kan framkomma om samtalsdyspné föreligger. 5

6 Andningsundersökning Andningsmönster observeras i liggande och sittande och palperas i både viloandning och djupandning enligt följande: Andningsfrekvens (andetag/min) Paradoxal andning (bröstkorgen vidgas samtidigt som bukväggen rör sig inåt vid inandning) Accessorisk andning (andningen är förlagd högt upp i thorax och ofta med aktiverade accessoriska muskler) Diafragmaandning (symmetrisk eller paretisk) basalkostal andning (normal andning, förlagd långt ner i thorax) Mätning av thoraxexkursion görs vid processus xiphoideus. Mät skillnaden mellan max inandning och max utandning med måttband, sittande och liggande. Normalvärde 3-5 cm. Sniff test Sniff test utförs i liggande, patienten sniffar in genom näsan 2-3 gånger. Palpera och notera diafragmas rörlighet. Peak Expiratory Flow (PEF) mätning I en enklare screening av en patient kan en PEF-mätning göras för att kartlägga om det finns en nedsättning i andningsfunktionen. Ett djupt andetag tas, varefter en snabb och förcerad utandning sker i PEF-mätaren. Genomförs 3 gånger och det bästa värdet noteras. Hostförmåga, Peak cough flow (PCF) Flödet mäts med PEF-mätare. Använd andningsmask istället för munstycke på PEF-mätaren. Ett djupt andetag tas utan mask, därefter genomförs en hostning med masken tätt sluten mot ansiktet. Genomförs 3 gånger och det bästa värdet noteras [6].. Normal PCF 360 l/min. Lägsta nivå för adekvat hostförmåga är 270 l/min. Vid mindre än 160 l/min är hostförmågan inadekvat för att hosta upp slem och det föreligger stor risk för respiratoriska komplikationer [6]. I början av en neuromuskulär sjukdom finns en skillnad mellan PEF och PCF. Vid fortskridande av sjukdomen är PEF- och PCF-värden mer lika, framför allt om det föreligger bulbära engagemang. Risk finns för aspiration [7]. Spirometri Utförs i sittande men kan vid behov utföras både i sittande och liggande. Utförandet varierar beroende på utrustning. All utrustning anger referensvärden enligt Hedenström [8, 9]. Vid en spirometri är värdena på vitalkapacitet (VC), forcerad vitalkapacitet (FVC) och PEF relevanta för den sjukgymnastiska bedömningen. VC är en indikator på sjukdomsförlopp och progress. Respiratoriska problem föreligger när FVC understiger 60% av det förväntade, framför allt om värdet är uppmätt i sittande [10]. Patienter med VC mindre än 1 L eller mindre än 50% av förväntat värde bör mätas var 3-6:e månad [11]. 6

7 Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Preventiva insatser är aktuella i de fall FVC börjar sjunka, när risk föreligger för långvariga och livshotande luftvägsinfektioner, samt när en person med progredierande sjukdomsförlopp blir rullstolsburen och därmed får försämrad ventilation [12]. Med ökade respiratoriska problem följer symptom som: slembildning, slemstagnation, försämrad hostkraft och minskad syresättning. Förekomst av något av dessa symptom är en indikation för sjukgymnastiska åtgärder. Försämrade blodgaser och hypoventilering är en indikation för fortsatt utredning av eventuellt behov av ventilatorbehandling. Utredningen sker på lungmedicin. Patienter som p.g.a förlamning eller nedsatt muskelkraft inte klarar att hosta optimalt, kan vara hjälpta av en CoughAssist, vilket är ett mekaniskt hjälpmedel som mobiliserar och transporterar upp bronchopulmonellt sekret från lungorna. Kontraindikationer för användning av CoughAssist är: pneumothorax, emfysem, pneumomediastinum och nyligen genomgånget barotrauma [13]. På Länssjukhuset Ryhov används behandlingen ej heller vid lungtumör, astma, svår bulbär dysfunktion eller obstruktivitet. Pneumothorax är en kontraindikation även för motståndsandning med PEP-motstånd. Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Andningsgymnastik I syfte att underlätta patientens andning kan olika typ av andningsgymnastik tillämpas, t ex djupandning och motståndsandning. Patienterna uppmanas till att ta djupa andetag, men för att förstärka effekten kan air stacking användas, vilket är en teknik med upprepade inandningar tills maximal inandningsvolym uppnås [14]. Det är mycket viktigt att patienter med svaghet i andningsmuskulaturen mobiliseras. Liggande ställning sänker den funktionella residualkapaciteten (FRC) och försämrar förutsättningarna för god ventilation. Höjd huvudända och sittande ställning är bättre. Rullstolsburna patienter bör ges möjlighet att regelbundet komma upp till stående ställning. Stående ökar FRC med ungefär en liter jämfört med liggande [12]. Vid diafragmapares bör patienten undvika ligga plant på rygg. Bukinnehållet pressas då uppåt mot lungorna vilket försvårar andningen [15]. Några patienter med intakt diafragma men paretisk interkostal- och bukmuskulatur föredrar istället ryggliggande för att de upplever att det underlättar andningen. Motståndsandning, Positive Expiratory Pressure (PEP), kan åstadkommas med hjälp av olika andningsredskap. Djupandning och motståndsandning syftar till att öka tidalvolymen, förbättra syresättningen och sänka andningsfrekvensen [16].. Dessutom kan motståndsandning motverka atelektaser och underlätta sekretmobilisering [12]. Om det är aktuellt att använda andningsredskap ska utprovningen vara individuellt anpassad med avseende på hur ofta, när och med vilket motstånd patienten skall träna. Vid behov av 7

8 andningsgymnastik i hemmet, kan lämpligt andningsredskap lånas ut. Vid utprovningen kan en manometer användas för att prova ut lämpligt motstånd, samt en pulsoximeter för att både sjukgymnast och patient skall kunna se eventuella förändringar i saturationen. Vid progredierande neuromuskulära sjukdomar är det viktigt med uppföljning för eventuell justering av motståndsandningen. Sekreteliminering I syfte att eliminera sekret kan host-hufftekniker användas. Huffing är i regel inte effektivare än vanlig hosta men det är viktigt att lära en kronisk hostare att huffa eftersom risken för bronkospasm minskar och belastningen på bäckenbotten blir mindre. Enkelt kan sägas att huffing är att hosta med öppen glottis, d.v.s. efter inandning görs en forcerad utandning. Under en forcerad utandning är det höga alveolära trycket den drivande kraften för utandningsflödet och det blir ett tryckfall från alveol till munhåla [16]. Olika manuella tekniker kan användas för att förstärka den forcerade utandningen, bl a thoraxkompressioner och s k abdominal thrust. Thoraxkompressioner ges av behandlare med händer placerade på patientens bröstkorg, antingen anteriort eller lateralt. Abdominal thrust genomförs med behandlares händer placerade över diafragma direkt nedom revbenen. Kompressionerna vid de manuella teknikerna ges i samband med huffing- eller hostförsök. Om abdominal thrust genomförs i direkt samband med air stacking, förbättras hostkraften och förmågan att mobilisera sekret [17]. I en studie med Duchennes muskeldystrofi, där de olika teknikerna jämfördes, visade sig air stacking vara en mer effektiv metod än abdominal thrust, men kombinationen var mest effektiv [18]. Båda dessa manuella tekniker kan utföras med patienten i liggande eller sittande position. CoughAssist används som ett mekaniskt hjälpmedel vid svår sekretproblematik. Apparaten arbetar med mekanisk in- och utblåsning för att simulera de flödesförändringar som sker vid en hostning. Tryckinställningen provas ut individuellt. Behandlingen ges via ansiktsmask eller trachealtub. CoughAssist ger ett högre PCF än vad patienten själv kan åstadkomma, både hos barn och vuxna [19]. För inställningar och dosering, se manual vid respektive CoughAssist. Dessutom kan patienten själv genomföra olika andningsövningar för att eliminera sekret; djupandning, motståndsandning samt lugn viloandning, följt av huffing. Fysisk aktivitet som påverkar ventilationsdistributionen kan också ha effekt. Behandlingen skall alltid vara individuellt anpassad och utformad i samråd med patienten [16]. Rörelseträning Bibehållen bröstkorgsrörlighet är nödvändig för att upprätthålla optimal ventilation och för att kunna genomföra andningsgymnastik. Detta åstadkoms med djupandning, stora armrörelser samt rotation, lateralflexion och extension av ryggen. När aktiva rörelser ej kan genomföras, ges kontrakturprofylax. Passiva rörelser av armar och ben stimulerar till ökad ventilation [12]. Hemträning Andningsgymnastik, sekretmobilisering och rörelseträning kan ges som hemövningar. I många fall blir det aktuellt med undervisning av anhöriga och/eller personal kring patienten. 8

9 Utprovningsrutiner ventilator Utprovning av ventilator sker oftas inneliggande på Lungmedicinsk vårdavdelning. Patienten bör vara införstådd med och motiverad till behandling. Natt 1: Pulsoxymetri och blodgasregistrering. Dag 2: Val av apparat och mask näs eller helmask. Masken skall sitta mot ansiktet utan att ge trycksymptom. Om det uppstår läckage från masken skall den inte dras hårdare utan man får byta till en annan modell som passar bättre. OBS Ansiktsmasken som används med VCV skall vara avsedd för volymventilatorer d v s utan ventilationshål. Ej heller skall man använda syrgasanslutningar på själva masken. Lämplig ventilator väljs beroende på patientens diagnos och andningsförmåga. Patienten provar mask och apparat, lämplig inställning görs av sjukgymnast eller sjuksköterska inom ventilatorgruppen. Patienten provar dagtid. Masken skall rengöres dagligen enligt gällande rutiner (PM intranätet) av undersköterskor på avdelningen. Natt 2: Pulsoxymetriregistrrering och blodgas. Blodgas tas om patienten har sovit några timmar med ventilator. Dag 3: Utvärdering av nattblodgaser samt pulsoxymeriregistreringen. Ev läsa av minneskort i apparat. Ev. justering av inställning på apparat. Nattblodgas och pulsoxymetriregistrering efter varje ny inställning. Inställningsblad skrivs av sjukgymnast och förvaras i patientens journal. Tryckunderstöd och volymunderstöd ventilatorer En tryckunderstödjande ventilator (PSV) innebär att då patienten börjar en inandning triggas en luftstöt ifrån ventilatorn med ett förutbestämt tryck (IPAP). Ofta börjar man med en relativ lågt IPAP t ex 6-10 cm H2O [20]. IPAP trycket höjs därefter successivt med 1-2 cm H2O åt gången tills blodgaser förbättras. Det är viktigt att undvika panik och flämtandning så att patienten verkligen triggar ett IPAP vid inandning. Mot slutet av inandning sänks luftrycket från ventilatorn till ett lågt utandningstryck (EPAP) t ex 3-6 cm H2O. Ett lågt mottryck kan behövas för att förhindra kollaps av bronkioli och fortsatt CO2-återandning [20, 21]. Vid ett påtaglig inslag av obstruktiva sömnapnéer kan ett högre EPAP behövas [22]. EPAP triggas då patientens inandningstryck har sjunkit till en viss procent av det ursprungliga trycket eller efter en förutbestämd tid [23]. Volymkontrollerad (VCV) ventilator ger en viss volym luft och man kan bestämma andningsfrekvens samt hur stor del av andetaget den förutbestämda volymen skall upprätthållas (I:E kvoten). Det förutbestämda volymen är konstant hela platåfasen av inandning [23]. Man startar oftast med en volym som ger en tidalvolym på ca 6-8 ml/kg kroppsvikt och successivt ökar till ml/kg kroppsvikt d v s tidalvolymen ökas med ca 0,05-0,1 L per gång vanligen från ca 0,4 L till 1,0 L. I:E inställs ofta på 1.1,0-2,0 och andningsfrekvens mellan 16-25/min [20, 24]. En tumregel är att ju längre tid inspiration får ta desto mer hinner alveolerna spännas ut vilket förbättrar gasutbytet. En del patienter t ex KOL kan behöva längre tid för utandning [25]. 9

10 Behandling via trachealkanyl Anslutning via trachealkanyl påverkar val av ventilatortyp. Det är viktigt att ventilatorn är försedd med larm framförallt för högtryck. Inför hemgång med ventilator Patienten får lära sig hur man ta på och av masken, sköta rengörning av mask och slangset samt byta filter. Patienten får skriftliga rengörningsinstruktioner. Anhöriga och i förekommande fall distriktssköterskor och personliga assistenter får utbildning i användningen av ventilatorn innan patienten skrivs hem. Om behovet förekommer skall sug, rubensblåsa samt trachealkanyl utrustning beställas. Distriktssköterskan ansvarar för information av skötsel och hantering av utrustning till ev ny personal kring patienten i hemmet. Inställningsformuläret skrivs på av patienten. Ett bifogas journalen, ett skickas till ssk Jerker Claesson, ett behålls av sjukgymnasten. Patienten registreras i ventilatorregister av ssk Jerker Claesson eller CPAP ssk Jan Albers eller någon annan i ventilator teamet. Patienten informeras om hur uppföljningen går till. Extra ventilator ordineras då en patient har livsuppehållande behandling. Ordineras av ansvarig ventilatorläkare Uppföljning av kronisk ventilatorbehandling En patient som skrivits hem med ventilator behandling för första gången bör få ett återbesök för att genomgå en nattlig kontroll inom 3 månader. Vid uppföljning av ventilatorbehandling bör patienten kontrolleras vad gäller: Blodgas vid inskrivning och nattetid Nattlig pulsoxymetri under pågående ventilatorbehandling. Andvändningsgraden av ventilatorn, Att patienten kan sköta ventilatorn (rengöring av masker etc.), Problem med behandlingen. Eventuella ändringar på ventilatorinställningen görs dag 2 med nya blodgaser följande natt. Därefter görs det årliga kontroller av ventilatorbehandlingen [26]. Service Service på ventilatorn utförs vid behov under tiden patienten är inneliggande. Undersköterskan lämnar ventilatorn till MTA på morgonen av utskrivningsdagen. Bevakning av service behov görs av usk Camilla Rydh som noterar detta i inskrivningsboken. Vissa av ventilatorn måste genomgå medicinsk-teknisk service 1 gång/år [1]. Kvalitetsindikatorer Det är viktigt med kvalitetskontroll av hemventilatorer för patientens säkerhet och för att veta att patienten får rätt behandling [1]. Viktiga aspekter är: Hur ser servicen ut såsom hur ofta servas ventilator, vem ska patienten vända sig till om något går sönder. 10

11 Informationen i samband med att ventilatorn lämnas ut Ska andra sköta patienten, utbildning mm Inställningarna är som de ska. Förslag till kvalitetsindikatorer: 1. Förlängd överlevnad. 2. Minskad dagtidströtthet och förbättrad livskvalitet. 3. Minskad konsumtion av slutenvårdsresurser, jämfört med innan behandlingsstart med ventilator. 4. Användning av ventilatorn >4-5 timmar/natt. (Användningsgraden av ventilatorn kan följas via inbyggda timräknare). 5. PaO2 >8.0 kpa eller SaO2 > 90%, samt PaCO2< kpa under pågående ventilatorbehandling. Patientsäkerhet Det är viktigt att ovan angivna kvalitetsindikationer beaktas, samt att rutiner för användning av teknisk apparatur följs. Vid observation av försämrad andningsfunktion, där ovan angivna gränsvärden understigs, ska kontakt tas med patientansvarig läkare. 11

12 Referenser 1. Farre, R., et al., Quality control of equipment in home mechanical ventilation: a European survey. Eur Respir J, (1): p Hudgel, D.W., et al., Contribution of hypoventilation to sleep oxygen desaturation in chronic obstructive pulmonary disease. J Appl Physiol, (3): p Branthwaite, M.A., Cardiorespiratory consequences of unfused idiopathic scoliosis. Br J Dis Chest, (4): p Shahrizaila, T. and W. Kinnear, Recommendations for respiratory care of adults with muscle disorders. Neuromuscul Disord, (1): p Skwarski, K., et al., Atrial natriuretic peptide in stable and decompensated chronic obstructive pulmonary disease. Thorax, (7): p Sancho, J., et al., Predictors of ineffective cough during a chest infection in patients with stable amyotrophic lateral sclerosis. Am J Respir Crit Care Med, (12): p Suarez, A.A., et al., Peak flow and peak cough flow in the evaluation of expiratory muscle weakness and bulbar impairment in patients with neuromuscular disease. Am J Phys Med Rehabil, (7): p Hedenstrom, H., P. Malmberg, and K. Agarwal, Reference values for lung function tests in females. Regression equations with smoking variables. Bull Eur Physiopathol Respir, (6): p Hedenstrom, H., P. Malmberg, and H.V. Fridriksson, Reference values for lung function tests in men: regression equations with smoking variables. Ups J Med Sci, (3): p Wang, C.H., et al., Consensus statement for standard of care in spinal muscular atrophy. J Child Neurol, (8): p Finder, J.D., et al., Respiratory care of the patient with Duchenne muscular dystrophy: ATS consensus statement. Am J Respir Crit Care Med, (4): p Olséni, L., P. Wollmer, and K. Forss, Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. 2003, Lund: Studentlitteratur. 200 s. 13. Respironics, P. Cough assist, user s guide. [webpage] 2010; Available from: <http://www.jhemerson.com/protocol.asp>. 14. Kang, S.W. and J.R. Bach, Maximum insufflation capacity. Chest, (1): p Qureshi, A., Diaphragm paralysis. Semin Respir Crit Care Med, (3): p Förening, S.L. KOL, Natioenllt vårdprogram. [Nationella riktlinjer] Available from: <http://www.slmf.se/vårdprogram>. 17. Kang, S.W. and J.R. Bach, Maximum insufflation capacity: vital capacity and cough flows in neuromuscular disease. Am J Phys Med Rehabil, (3): p Ishikawa, Y., et al., Cough augmentation in Duchenne muscular dystrophy. Am J Phys Med Rehabil, (9): p Chatwin, M., et al., Cough augmentation with mechanical insufflation/exsufflation in patients with neuromuscular weakness. Eur Respir J, (3): p Hillberg, R.E. and D.C. Johnson, Noninvasive ventilation. N Engl J Med, (24): p Meecham Jones, D.J., et al., Nasal ventilation in acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: effect of ventilator mode on arterial blood gas tensions. Thorax, (12): p Laursen, S.B., et al., Bi-level positive airway pressure treatment of obstructive sleep apnoea syndrome. Respiration, (2): p

13 23. Stell, I.M., et al., Noninvasive ventilator triggering in chronic obstructive pulmonary disease. A test lung comparison. Am J Respir Crit Care Med, (11): p Spessert, C.K., P.B. Weilitz, and D.M. Goodenberger, A protocol for initiation of nasal positive pressure ventilation. Am J Crit Care, (1): p Jubran, A., W.B. Van de Graaff, and M.J. Tobin, Variability of patient-ventilator interaction with pressure support ventilation in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med, (1): p Sivasothy, P., I.E. Smith, and J.M. Shneerson, Mask intermittent positive pressure ventilation in chronic hypercapnic respiratory failure due to chronic obstructive pulmonary disease. Eur Respir J, (1): p Nationellt vårdprogram för KOL. [homepage on the Internet] 2009 [updated 2008 Mar 29]; Available from: 13

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Åsa Björkgren leg Sjukgymnast Sofia Broman Specialistsjukgymnast Cecilia Lindström Specialistsjukgymnast Helena Sandin Specialistsjukgymnast

Läs mer

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov

Läs mer

Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70.

Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Utprovning och behandling med mekaniska insufflationer och exsufflationer (MI-E) för barn Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

AVAPS Tryckunderstödd med garanterad tidalvolym. AVAPS keep. Rätt tryck vid rätt tidpunkt för bättre patientkomfort och mer effektiv ventilation

AVAPS Tryckunderstödd med garanterad tidalvolym. AVAPS keep. Rätt tryck vid rätt tidpunkt för bättre patientkomfort och mer effektiv ventilation AVAPS Tryckunderstödd med garanterad tidalvolym AVAPS keep Rätt tryck vid rätt tidpunkt för bättre patientkomfort och mer effektiv ventilation Vad är AVAPS? AVAPS är en stödfunktion som kan aktiveras i

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Respiratorisk insufficiens ficiens Stockholms läns landsting 2004 Regionalt Vårdprogram Respiratorisk insufficiens ficiens Rapporten är framtagen av: Tomas

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-01-20/ C. Bernhardsson, L. Busk. Reviderad: 2013-07-30/ C.Bernhardsson, L. Nilsson Kontaktperson: C. Bernhardsson Behandlingsriktlinjer för patienter

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Andningsträning med flera användningsområden

Andningsträning med flera användningsområden Andningsträning med flera användningsområden Andningsbehandling på ett enkelt, effektivt och mätbart sätt Ett gränssnitt, många möjligheter Pep/Rmt är en enkel och beprövad metod för andningsträning som,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Sjukgymnastik ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Illustrationer Monika Fritze. Layout AnnBritt Holmqvist. Denna broschyr är producerad i samarbete mellan sjukgymnasterna

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi MARIA ANTONSSON, MONIK A FAGEVIK OLSÉN, HENRIK JOHANSSON, LENA SANDSTRÖM, CHARLOT TE URELL, ELISABETH

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI]

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI] [2012] [RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI] Reviderad 2012, första ursprungliga version 2009 Författare Maria Antonsson, specialistsjukgymnast,

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Syrgasbehandling. Karsten Kötz Allergi-CF-Lungcentrum, DSBUS, Göteborg

Syrgasbehandling. Karsten Kötz Allergi-CF-Lungcentrum, DSBUS, Göteborg Syrgasbehandling Karsten Kötz Allergi-CF-Lungcentrum, DSBUS, Göteborg BLF-allergisektionens höstmöte, Växjö 2013 Syrgasbehandling i hemmet Bakgrund Indikationer för syrgas i hemmet SpO2-målvärden När börja?

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Andning. Hur svårt kan det vara?

Andning. Hur svårt kan det vara? Andning Hur svårt kan det vara? Bertil Brogeland vem är jag och vad gör jag? Gift, en son, bor i villa i Trollhättan, tränar en del, ledare inom skridsko (hastighetsåkning) Andningsterapeut (thoracal mobilisering

Läs mer

Om du har KOL. Och undrar.

Om du har KOL. Och undrar. Om du har KOL. Och undrar. Medicinskt granskad av lungläkare Bengt-Arne Hermansson. KOL KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM är en sjukdom som leder till försämrad lungfunktion. Med obstruktiv menas att det

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna med bronkiektasier Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi 1 (33) Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi Maria Antonsson, leg sjukgymnast, Akademiska sjukhuset, Uppsala Monika Fagevik Olsén,

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Viktigt att veta. www.powerbreathe.com. Munstycke

Viktigt att veta. www.powerbreathe.com. Munstycke Munstycke Viktigt att veta Bakstycke Rätt använd kan POWERbreathe utnyttjas av så gott som alla människor utan några som helst skadliga bieffekter. 1. Hyser du tvivel om tillförlitligheten hos POWERbreathe,

Läs mer

KOL. Sjukgymnast intervention Individuell besök

KOL. Sjukgymnast intervention Individuell besök KOL Sjukgymnast intervention Individuell besök Individuell besök Under de senaste 10 åren har sjukgymnasterna inom pv träffat patienter med KOL. Ny diagnostiserade och patienter med mångåriga besvär hör

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade?

Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade? Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade? Författare Marek Slomski Handledare Anders Seldén, docent och överläkare Arbets och miljömedicinska

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

KOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus

KOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus KOL Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus Cirka 500 000 människor i Sverige har KOL KOL-bördan kommer att öka betydligt i framtiden, återspeglande de tidigare rökvanorna

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE PFO ett gäckande fynd Magnus Johansson klinisk fysiologi Sahlgrenska Universitets sjukhuset/östra 1 Patent foramen ovale öppetstående foramen ovale Betydelsen av PFO Detektion kontrast TEE metod felkällor

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Lungröntgen 2014-10-09. Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet. Mediastinum Diafragma. DT thorax översikt

Lungröntgen 2014-10-09. Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet. Mediastinum Diafragma. DT thorax översikt DT BARNTHORAX Lungröntgen Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet Marika Lidegran Barnröntgen, Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska Solna 1 år När DT thorax på barn? 1

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl

Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl April 2008 Författare: Docent Hans Hedenström, Akademiska sjukhuset i Uppsala Docent Maria Albin, Universitetssjukhuset

Läs mer

MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD

MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 1 F1 MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 2 För mänskan är det livsviktigt med utbyte av andningsgaserna, syre och koldioxid, i lungorna. Utan syre får

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Stellar 100 Stellar 150

Stellar 100 Stellar 150 Stellar 100 Stellar 150 Invasiv och non-invasiv ventilator Datahanteringsguide Svenska Följande tabell visar var data från Stellar-apparaten kan visas. Data som visas i ResScan kan laddas ner via Resmed

Läs mer

KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Professor Kjell Larsson Enheten för lung- och allergiforskning Karolinska institutet Innehållet i denna broschyr uttrycker författarens egna åsikter och behöver inte

Läs mer

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 )

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) FoU- arbete 2004-06-09 Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) Atefa Zarin ST- läkare Nordmanna Vårdcentral 442 37 Kungälv atefa.zarin@vgregion.se

Läs mer

PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård

PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård Ansvariga författare: Sylvia Göthberg, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 4.0 Fastställd: 2009-06-26 Gäller från: 2009-01-01 PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård PIM2 (Pediatric Index

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

KOL Inte bara andning. Berne Eriksson Medicinkliniken HSH RDK Kalmar 2012-03-15

KOL Inte bara andning. Berne Eriksson Medicinkliniken HSH RDK Kalmar 2012-03-15 KOL Inte bara andning Berne Eriksson Medicinkliniken HSH RDK Kalmar 2012-03-15 Kroniskt KOL Ihållande hela tiden Obstruktiv Täta luftvägar Lungsjukdom KOL i historien kronisk bronkit Kronisk bronkit Galenus:

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Intensivvårdsteknik, 8 Högskolepoäng

Intensivvårdsteknik, 8 Högskolepoäng Intensivvårdsteknik, 8 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:1 Ladokkod: 62II01 Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 2014-2015. Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Att mäta är att veta...

Att mäta är att veta... Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Stellar 100 Stellar 150

Stellar 100 Stellar 150 Stellar 100 Stellar 150 Invasiv och non-invasiv ventilator Datahanteringsguide Svenska Följande tabell visar var data från Stellar-apparaten kan visas. Data som visas i ResScan kan laddas ner via Resmed

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

Den hyperkapniska triangeln. Bengt Midgren Skånes Universitetssjukhus Lund

Den hyperkapniska triangeln. Bengt Midgren Skånes Universitetssjukhus Lund Den hyperkapniska triangeln Bengt Midgren Skånes Universitetssjukhus Lund Hyperkapnisk kronisk respiratorisk insufficiens OBESITAS OSA KOL Kronisk hyperkapni vid KOL Uppträder sent i sjukdomens naturalförlopp

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-08-24/ U Henriksson, M Waara Reviderad senast 2007-08-23/ M Lundin Kontaktperson: A Lundgren Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer