Konventionell telefon med lur, sladd och larmfunktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konventionell telefon med lur, sladd och larmfunktion"

Transkript

1 Rapport December 2000 Konventionell telefon med lur, sladd och larmfunktion Handledare: Per Odenrick Ergonomi och Aerosolteknologi Kirsten Rassmus Gröhn - Certec Håkan Eftring - Certec Författare: Jenny Eliasson Josefina Brismar Bo Berggren

2 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning 1.1. Syfte 1.2. Metod 2. Teori 2.1. Belastningsergonomiskteori 2.2. Kognitionsergonomiskteori Designprocessen med fokus på användarorienterad design: Iterativ Design Interaktionsdesign Gränssnittsdesign Menyer 2.3. Gruppens teorier 3. Praktik 3.1. Frågeformulär 3.2. Studie av motsvarande telefon på marknaden 4. Slutsats 5. Källförtäckning

3 Sammanfattning En studie kring telefon med larmfunktion utifrån belastnings- och kognitionsergonomiska aspekter Rapporten behandlar utformningen av telefon med larmfunktion utifrån ett belastningsergonomiskt- och kognintionsergonomiskt perspektiv. Belastningsergonomiteorin har Lena Sperlings artikel A cube model for the classification of work with hand tools and the formulation of functional requirements som utgångspunkt. Efter en redogörelse för etablerade teorier samt gruppens egna antaganden görs en reflektion kring en existerande produkt på marknaden. Vi presenterar även en sammanställning av en utförd enkät ämnad att undersöks människors efterfrågan i nuläget. En slutsats är att telefonen måste utformas med användaren i fokus vad gäller såväl estetik, som användarfunktioner och belastningsergonomi. Människor är inte beredda att betala en alltför stor summa pengar för larmfunktionen så kostnaden för larmet måste vara relativt låg.

4 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka krav universella användare, inklusive friska äldre, ställer på en telefon. Utifrån resultatet skall vi sedanutforma en sladdburen telefon med larmfunktion ämnad för universalanvändare. Vårt mål är att skapa en telefon anpassad efter användarens behov när det gäller såväl ergonomi, funktion som estetik. 1.2 Metod För att undersöka vilka krav universella användare ställer på produkten vi använt oss av olika metoder. Från artiklar i ämnet belastningsergonomi har vi samlat forskningsdata. Sammandrag av föreläsningsanteckningar har fungerat som underlag för den kognitionsergonomiska teorin. Vi har även sökt information på Internet (bland annat Hjälpmedelsinstitutets hemsida, Ett frågeformulär utformades riktat till målgruppen, som även blev ombedd att rangordna telefonfunktioner. Existerande produkter studerades. Slutligen intervjuade vi en pensionerad sjuksköterska, Brita Eliasson. Fördelen med datainsamlingsmetoden är att man kan ta del av resultat från fleråriga forskningsprojekt. Det är därför en tidseffektiv metod där man även kan få reda på hur det såg ut långt tillbaka i tiden. Givetvis ska man inta ett kritisk förhållningssätt vid sammanställning av data och inte förutse att allt är sanningsenligt för att det finns på Internet eller är publicerat i en artikel. Fördelen med att utföra en enkät är att man får en uppfattning om människors åsikter i dagsläget. Det viktigt att personerna som utför undersökningen är representativa för den befolkningsgrupp man är intresserad av. En nackdel med metoden är att det är svårt utforma frågor som inte inbjuder till en viss grad av tolkningsfrihet. ( se frågeformulär ) Ett sätt att undersöka äldre människors behov vad gäller telefoner är att prata med någon som har erfarenhet av arbete med äldre, i vårt fall Brita Eliasson, utbildad sjuksköterska. Dock ska det anmärkas att denna information är subjektiv eftersom personliga värderingar alltid spelar in. Slutligen är studier av redan existerande produkter ett effektivt tillvägagångssätt. Man kan då bedöma hur stort intresset är för produkten genom att studera försäljningssiffror.

5 2 Teori 2.1 Belastningsergonomisk teori Vid utformning av handhållna redskap bör belastningsergonomiska aspekter beaktas. Då människan åldras förändras kroppens förutsättningar. Synförändringar uppstår samtidigt som rörelseomfång, rörelsehastighet och greppstyrka minskar. Vid 70 års ålder återstår endast 75 % av kroppens utgångsstyrka. Kvinnors maximala styrka uppskattas vara endast 65 % av mannens (Asmussen och Heeböll-Nielsen, 1961; Mital och Sanghavi, 1986). Då målgruppen består av universalanvändare ökar kraven på design. Aktiviteten ska styra valet av grepp. En telefons knappsats kräver givetvis precision av brukaren, men betoningen i denna studie ligger vid utformningen av luren i egenskap av handredskap. De mest kraftfulla greppen är i nedstigande ordning det transversella helhandsgreppet, det diagonala helhandsgreppet och det sfäriska helhandsgreppet. Gemensamt för dessa grepp är att arbetet är fördelat på fler och större muskelgrupper. Eftersom dessa grepp även ställer relativt låga krav på precision, kan de betraktas som passande för en större grupp användare. Storleken av det handhållna redskapet är av stor vikt. Omkretsen ska passa stora som små händer utan att tvinga användaren att anstränga handen i onaturliga positioner. Det är önskvärt att utformningen även tillåter variation. Telefonlurens form bör uppmuntra till att handleden vinklas optimalt, det vill säga 20 bakåtlutning av handen. Balansegenskaper hos luren spelar också stor roll. A hand tool with poor balance characteristics may affect the wrist position in an unfavorable way (Dahlman et al, 1993). För att minska fysiska påfrestningar ytterligare ska handenheten vara så lätt som möjligt. Olyckligtvis förknippas tyngd med god kvalitet, vilket medför att en kompromiss måste äga rum. Enligt kubmodellen, som analyserar förhållandet mellan kraft, precision och tid i relation till handburna redskap, befinner sig en normal privatperson inte i en belastningsergonomisk farozon. En sådan brukare använder telefonen mer än en timme (men mindre än fyra timmar) totalt per dag, men inte mer än10-30 minuter åt gången, i en stressfri miljö utan precisionskrav. Modellen var främst utformad att appliceras i arbetsmiljöer, men kan ge riktlinjer i denna studie. Friktion/yta är viktigt i två bemärkelser: dels ska materialets ytegenskaper medverka till att minska trycket i kontaktytorna, dels ska rörelsefriheten inte begränsas. Ett material som isolerar mot kyla och värme är också önskvärt. 2.2 Kognitionsergonomisk teori Designprocessen med fokus på användarorienterad design: Iterativ design Det är imperativt att designprocessen är en återkopplande process där ny kunskap får utrymme att påverka resultatet. En idé utvecklas till en prototyp som utvärderas av användare. Den nya kunskapen tillämpas på den ursprungliga idén och en ny prototyp skapas. Processen är cirkulär.

6 Testmetoderna måste ses över för att undvika inbyggda fällor. Iterationsprocessen garanterar inte en fullkomlig slutprodukt, utan kan resultera i att produkten blir den bästa tappningen av en sämre idé. Prototypen kan passa testmetoderna, men är de inte anpassade efter verkligheten blir inte heller resultatet det. Användargruppen måste vara väldefinierad för att resultatet ska vara väl förankrat. Att tänka på är även att ju grundligare iterationsprocessen är desto dyrare kommer projektet att bli. Ett sätt att gå tillväga för att hitta det mest lämpliga användargränssnittet är att låta en grupp människor testa olika gränssnitt. Det kan gå till så att man återger situationer ur verkligheten, försökspersonerna ombes tillexempel ringa moster Karin på ett tydligt och pedagogiskt sätt. När försökspersonerna sedan utför handlingen kan man videofilma (eller på annat sätt dokumentera) personerna samtidigt ber man dem tänka högt. På så sätt får man reda på hur användaren går till väga för att lösa ett problem och kan analysera och jämföra resultat i efterhand. Sedan kan man förbättra användargränssnittet för att utföra nya försök, den iterativa designprocessen appliceras tills man anser sig vara nöjd med resultatet Interaktionsdesign Interaktionsdesign är utformningen av mötet mellan människa och maskin. Enligt Shneiderman finns det åtta tumregler beträffande dialogen mellan brukare och maskin. Konstruktören ska sträva efter konsistens. I så stor omfattning som möjligt ska samma principer för exempelvis tecken och terminologi användas för att strukturera användargränssnittet. Likformighet är att eftersträva. Det är viktigt att informationen som endast nybörjare har behov av kan elimineras för erfarna användare. Exempelvis ska de som använder ett system ofta kunna använda sig av kortkommando för att förenkla processen. Informativ feedback ska erbjudas användaren. Respons vid varje enskild åtgärd är viktig. Var steg ska bekräftas så att användaren kan gå vidare med en känsla av trygghet. Dialogen ska ha tydliga avslutningar. Det är återigen viktigt att användaren får bekräftelse på utförd handling och avslutad process. Enkel felhantering ska finnas. Då ett fel begås måste information delges. På ett tidsbesparande sätt ska brukaren kunna återgå till tidigare steg för att åtgärda misstaget. Även en enkel reversering av handlingar ska tillåtas. För att återigen minska användarens oro ska ångerfunktion finnas. Användaren vet då att den lät kan åtgärda eventuella misstag. Användaren ska ges möjlighet att styra systemet, och därmed undvika att reduceras till en passiv position. Korttidsminnet ska belastas minimalt. Då människan endast kan hantera ungefär 7 informationsenheter åt gången, är det viktigt att hon inte behöver hantera systemet med korttidsminnet som främsta redskap Gränssnittsdesign Gränssnittsdesign kan delas in i fyra steg. Det första steget är design av applikationens tjänster. Vad ska användaren kunna göra med produkten? Vad ska användaren inte kunna göra? Det är viktigt att veta vem användaren är, så att behovet av specifika tjänster kan definieras. En funktionsanalys kan hjälpa vid bedömningen. Det andra steget i processen är konceptuell design. Hur ska användaren tänka och agera då den använder sig av applikationen? Val av terminologi, gruppering och den generella strukturen ska utvecklas i det konceptuella steget av designprocessen. Steget efter konceptuell design innefattar interaktionsdesign. Hur ska navigeringen mellan tjänster ske praktiskt? En detaljerad plan för händelseförlopp utvecklas här. Det sista steget i utformningen av gränssnittet är grafisk

7 design. I det slutliga steget väljs exempelvis färg, typografi, ljud och dimensionering med användbarhet som mål. Systemet ska vara lättillgängligt. Det finns enligt Norman två principer att utgå ifrån vid användaranpassad gränssnittsdesign: att sträva efter kunskap i världen, och att erbjuda en god förklaringsmodell. Begreppen synlighet, affordance, mapping och feedback används. De hjälper användaren att utnyttja kunskapen från sin omgivning för att uppnå förståelse med begränsad kognitiv belastning. Det som syns, hörs och upplevs med andra sinnen vid kontakten med ett användargränssnitt kallas synlighet. Enligt Norman ska allt som inte är ämnat att visas döljas. Finns för lite eller för mycket information blir användaren vilseledd. Konsekvens är en mycket viktig egenskap. De faktiska och upplevda egenskaperna hos ett föremål, de ledtrådar som avgör hur och till vad en produkt kan användas är objektets affordance. Det är viktigt att särskilja de handlingar som faktiskt utförs från dem som upplevs vara möjliga. Verklig och upplevd affordance ska vara identiska. En riktlinje för att minska problem är att begränsa ett föremåls affordance. Mapping är relationen mellan egenskaper. Ett exempel på mapping är en fjärrkontrolls knappar, deras utseende och handlingarna de faktiskt utför. Naturlig och lättförståelig mapping är att eftersträva. Ett vanligt problem är att det finns fler funktioner än knappar, vilket underminerar hanterbarheten. God synlighet och ibland även forcing functions är viktig vid mapping. Att användaren får relevant återkoppling efter utförd handling är viktigt. Mappingen mellan varje handling och svar ska vara tydlig. För stark eller för svag återkoppling är ett vanligt problem. Handlingens vikt ska reflekteras i återkopplingen - en viktig åtgärd ska ha en markant återkoppling Menyer Det finns fördelar med att använda menysystem. De medför att användaren inte behöver hålla en så stor mängd information i korttidsminnet. Mindre vana användare hjälps med ledsagning, och det är lätt att gå tillbaks och ändra beslut. Bland nackdelarna som menysystem medför är att de kräver relativt stort skärmutrymme och hög displayhastighet. En regel när det gäller semantisk gruppering är att utgå ifrån uppgiften och inte ifrån komponenterna man vill ska ingå. Menyer kan delas in enligt följande: enkla menyer, linjära menyer och trädstrukturerade menyer. Bland de enkla räknas binära (yes/no, cancel/ok), fleralternativsmenyer (radioknappar), flervalsmenyer (check boxes), rullgardinsmenyer och pop-up menyer. Enkla menyer är oftast lätta att förstå, men kan ge lite valmöjlighet. En fördel med linjära menyer är om en strukturerad beslutsprocess bestäms med likartade alternativ varje gång. Den kräver också mindre utrymme på skärmen. Bland nackdelar är att den kan upplevas som repetitiv, och att översikten är inte så god. Trädstrukturerade menyer kan hantera ett stort antal alternativ. Av vikt vid utformning av en meny är systemets uppbyggnad. Det är att föredra fler alternativ på var sida, och färre sidor i stället för motsatsen. Semantisk gruppering, alfabetisk ordning samt frekvensordning är några sätt att strukturera ett system. Enkel terminologi bör användas. Möjligheten att förflytta sig framåt och bakåt ska förmedlas med tydlighet. Eftersom människor är vana vid att fylla i formulär är datoriserade formulär ett tillvägagångssätt som kan fungera bra. Korttidsminnet belastas inte nämnvärt, och användaren får en känsla av kontroll. Givetvis måste stor vikt läggas vid utformningen så att de är lätta att

8 förstå och fylla i. För en van användare är användningen av kommandospråk fördelaktigt tack vare flexibiliteten och snabbheten systemet medför. Bland nackdelarna med systemet finns en avsaknad på felsökning och den mängd av information som måste läggas på minnet. Direktmanipulation är ett sätt för användaren att handgripligen utföra operationer. Ett exempel på systemet är filhantering inom Windowsprogrammet, då ett klick på en ikon motsvarar en handling. Korttidsminnet belastas inte nämnvärt och processen är snabb. Det man ser är det som sker. Några problem med direktmanipulering är att det är svårt att programmera och att det kräver mer hårdvara. Viktigt är att användaren står i fokus vid val av interaktionsstil. Vilken situation befinner sig användaren i? Valet av en interaktionsstil utesluter inte att den kan kombineras med andra stilar som har kompletterande egenskaper. 2.3 Gruppens teorier Vår teori lyder som följande: efterfrågan på trygghetslarm ökar i takt med att allt fler människor bor ensamma och därmed känner sig otrygga. Vi tror även att intresse finns för brandlarm som kontaktar larmcentralen om brand utbryter när man inte är hemma eller när man sover. Vår åsikt beträffande telefonens estetiska uttryck samt dess ergonomiska utformning är att vikten ligger vid första intrycket, det vill säga att telefonen måste dra till sig uppmärksamhet i jämförelse med andra telefoner. Användaren ska få lust att lyfta luren vid en första anblick och känslan mot handen och örat måste då uppfylla förväntningarna. Är telefonen utformad utifrån belastningsergonomiska kriterier kommer köparen att vara nöjd med telefonen även i fortsättningen. Först om telefonen uppfyller dessa grundläggande krav kommer folk vara beredda att betala den extra kostnad som larmfunktionen medför. Priset på larmtelefonen får inte vara nämnvärt högre än det för en vanlig telefon om det ska finnas intresse för den. Vad beträffar den kognitionsergonomiska aspekten av universaldesign tror vi att antalet funktioner ska begränsas. Vår telefon riktar sig till såväl barnfamiljer som friska äldre. Kraven på utformningen innefattar både enkel manövrering av funktionerna, och att de är lätta att förstå. Kraven på en bärbar larmenhet är ännu striktare i och med att personer som använder larmet inte kan förväntas vara i sina sinnens fulla bruk. Luren skall kännas skön att hålla i Luren skall medge en bekväm ställning för handen

9 3 Praktik 3.1 Frågeformulär För att undersöka huruvida våra teorier stämmer överens med verkligheten vad gäller ergonomi, estetik, funktioner, samt för att se vilken marknad som finns för en telefon med larmfunktion utförde vi en enkät. Vårt mål var att få en så bred spridning i ålder, kön, yrkeskategori samt ekonomisk ställning som möjligt. Då vi utförde undersökningen främst på vänner, grannar och släktingar och deras vänner representerade inte underlaget allmänheten. Medianåldern på de tillfrågade är 62,5 är och en stor del av de utfrågade var läkare eller studenter, vilket vinklar resultatet. Formuleringen av frågorna var ytterligare en felkälla. På vissa ställen var enkäten otydlig. Resultatet av undersökningen kan därför bara ses som en modell där man kan avläsa trender i önskemål och åsikter men inte som statistik. Tabell 1 Antal medverkande i undersökning 28 Varav kvinnor 15 Varav män 13 Medianålder 62.5 Har brandlarm 16 Har inbrottslarm 3 De flesta av de tillfrågade i undersökningen prioriterade kvaliteten på telefonen högst följt av pris och lurens komfort. Att telefonen har högtalare ansågs minst viktigt. Vid frågan om vad som var bra med den eller de telefoner försökspersonen har idag svarade man följande: stora siffror, saknar sladd, enkel att använda, billig, har två utgående och ingående linjer, ställbar ljudvolym, ställbar volym på ringsignal, bekväm lur, klart ljud, snygg, säker, många finesser. Följande egenskaper ansågs som mindre bra: komplicerad, vita knappar - blir smutsiga, saknar snabbknappar, stor och klumpig, låg ringsignal, obekväm, ramlar i golvet, knapparna är svåra att trycka in. 9 personer känner någon gång behov av ett bärbart överfallsalarm och 2 st har ett sådant idag. Av enkäten kan utläsas att man efterfrågar en estetiskt tilltalande, lättanvänd telefon med de viktigaste funktionerna såsom ställbar ringsignal, ljudvolym, snabbuppringning. Den ska vara bekväm att hantera och inte alltför dyr. Intresse verkar finnas för inbyggd larmfunktion om telefonen uppfyller alla användarens krav i övrigt. 3.2 Studie av motsvarande telefon på marknaden Idag finns redan en larmtelefon på marknaden under namnet DORO Secur. Denna telefon har inbrottslarm, trygghetsalarm samt brandlarm, som placeras ut i hemmet. Enligt utsago från DORO säljer den inte som förväntat och vi har diskuterat kring detta. Resultatet från marknadsundersökningen visar att vissa redan har inbrottslarm, något man ofta betalat en stor summa pengar för. Allmänheten kan väntas vara mindre beredd att betala det höga pris DORO satt för en telefon där inbrottslarm bara är en bifunktion.

10 3.3 Rangordning av funktioner För att få en uppfattning av vilka funktioner som vår målgrupp värderade högst, sammanställde vi en lista med tio möjliga alternativ. Vi bad sedan människor i vår målgrupp rangordna funktionernas betydelse med ett som högsta betyg. De funktioner med lägst sammanlagd poängsumma var mest populära. Tabell 2 Funktion Antal sammanlagda poäng Volymjustering 77 Telefonsvarare 89 Nummerpresentatör 96 Datum och tid inklusive väckarklocka 117 Lagra, spara i telefonbok 118 AXE (R1 osv.) 131 Återuppringning samt direktuppringning vid 133 nummerpresentatör Högtalarfunktion 164 Sekretessknapp 185 Olika ringsignaler 187 Tjugotre människor rangordnade funktionerna. Önskvärt vore om samma personer som svarade på det första frågeformuläret åter igen representerade målgruppen, vilket inte var fallet genomgående. En felkälla var bristfällig definition av begreppen. Avsaknad av volymjustering framställdes i några fall likvärdigt med avsaknad av lurvolym och i andra fall beskrevs volymjustering som ringsignalsjustering. Ibland betydde volymjustering möjligheten att ändra både lurvolymen och ringsignalen. På grund av definitionens variation kan inte svaret ses som entydigt.

11 4 Slutsats Efter att ha tilldelats en uppgift som vid första anblick främst avsåg att skapa en ny formgivning till en befintlig produkt, har gruppen genom diskussion och undersökningar ifrågasatt och omdefinierat problemet. Behovet av en larmtelefon är verkligt, även om målgruppen är begränsad. De larmfunktioner som efterfrågas är trygghetslarm och brandlarm. Intresset för en larmtelefon är dock inte stort nog att motivera en stor skillnad i pris jämfört med en vanlig telefon. Vad beträffar telefonens belastningsergonomiska egenskaper gäller samma krav för en larmtelefon som för en universaltelefon. Det innebär i praktiken att telefonen ska vara bekväm för användaren vid hanteringen, såväl grepp, lyft som känslan då luren hålls mot örat. Det kan vara svårt att tillgodose eftersom alla människor är olika, men det överordnade målet bör vara att tillfredsställa en så stor grupp människor som möjligt. För att göra en telefon lättanvänd och lättförståelig krävs omfattande kognitionsergonomiska studier. Fler funktioner innebär krav på en djupare undersökning, vilket i sig är kostsamt. Betydelsen av användarorienterad formgivning kan dock inte understrykas nog.

12 Källförteckning Asmussen, E och Heeböll-Nielsen, K 1961 Isometric muscle strength of adult men and women Communications from the Testing and Observations Institute of the Danish Association for the Infantile Paralysis 11 Dahlman, S, Kadefors, R, Kilbom, Å, Sperling, L, Wikström, L 1993 A cube model for the classification of work with hand tools and the formulation of functional requirements Appl Ergon 24(3), Hjälpmedelsinstitutets hemsida på Internet, Mital, A och Sanghavi, M 1986 Comparison of maximum volitional torque exertion: capabilities of males and females using common hand tools Hum Factors 28(3), Norman, Donald The design of everyday things, 1998 Shneiderman, B. (1992), Designing the User Interface, Addison-Wesley (andra upplagan) Muntliga källor: Brita Eliasson, pensionerad sjuksköterska

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Föreläsning 7, Interak2on

Föreläsning 7, Interak2on Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1.

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1. Tre kursblock Grundläggande teori för design av användargränssnitt Människa dator interaktion Del 1 1. Design 2.Human factors & Ergonomics 3. Human computer interaction Inledningsvis Interaktiv produkt/system

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Idag Prototyper och användbarhetsutvärdering Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Prototyper: en fråga om syfte och mottagare Vad prototyper prototypar Kommunikation Med sig själv för att driva

Läs mer

Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06

Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Alde Värmesystem Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Inledning Åre kommun, Huså by. Det är kväll och vi har precis kommit upp till vår husvagn som vi har

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Fö 4: Utvärdering Gästföreläsning Computer Supported Collaborative Work flera användare. Live Help Systems Johan Åberg Vecka 10 Måndag 3/3 kl 10 i sal C3 Muddy-cards

Läs mer

Grundläggande teori för användargränssni3, del 1

Grundläggande teori för användargränssni3, del 1 Grundläggande teori för användargränssni3, del 1 Innehåll Mentala och konceptuella modeller (Kap 2.3) Metaforer (Kap 2.4) Donald Normans designprinciper (Kap 1.6.3) Mentala och konceptuella modeller Mentala

Läs mer

Härnösands Gymnasium, TETD08

Härnösands Gymnasium, TETD08 Utgångspunkt Vid festivaldagen fick alla deltagande klasser uppgiften: Utveckla produkt, tjänst eller koncept för våra rullande transporter, som påverkar människors vilja att resa och frakta miljövänligt..

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 DAG: 5 mars, 2012 TID: 8.30 12.30 SAL: Hörsalsvägen Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Kommentarer till MDI tentamen 081003

Kommentarer till MDI tentamen 081003 Kommentarer till MDI tentamen 081003 1) I utvärderingssammanhang vill man ofta att de tilltänkta användarna ska finnas med. Nämn tre sätt att ta med användarna och jämför de olika sätten, likheter och

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Universell användbarhet

Universell användbarhet Användbarhet definierar jag som ett samspel mellan användaren (målgruppen) och datorn (den tekniska lösningen). Människa - dator - interaktion "Med en alltmer omfattande datoranvändning har kraven höjts

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca System vi undersökte Den system vi valde att undersöka var en av de senaste smart tv som finns i markanden och var nämnd till bästa

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap Interaktion 2 Innehåll Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan 527-528) Natural user interfaces Kap 6.2.9, 6.2.11, 6.2.12 Kap 6.3-6.4 Styrdon Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign.

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Vad är då skillnaden? Grafisk design är formgivning av alla typer av trycksaker, t ex

Läs mer

Grupp 6 Kognitionsergonomi Användbarhet av uttagsautomater

Grupp 6 Kognitionsergonomi Användbarhet av uttagsautomater Grupp 6 Kognitionsergonomi Användbarhet av uttagsautomater Inledning I syftet att undersöka och identifiera olika egenskaper hos ett användargränssnitt, har vi jämför och analyserat två olika uttagsautomater.

Läs mer

Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11.

Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11. Prototyper, Riktlinjer och standarder Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11. Prototyper behövs för att visa på designval för att designdokument

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Efterlysning! Kognitiv design 1. Mitt mål för er med idag. Idag. Mål. Vad exakt är problemet?

Efterlysning! Kognitiv design 1. Mitt mål för er med idag. Idag. Mål. Vad exakt är problemet? Efterlysning! Kognitiv design 1 Hur man gör en användare glad Kursrepresentanter? Maila! Webbaserat system för gruppindelning. Idag Inledande exempel Vad är användbarhet? Hur gör användaren? Normans sjustegsmodell

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP)

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Vem är jag? Mattias Wallergård Elektroteknik, PhD (LTH) Forskar och undervisar inom interaktionsdesign, Virtual Reality & Augmented Reality Det började med att farmor

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

1210 IP Bordstelefon Användarmanual

1210 IP Bordstelefon Användarmanual 1210 IP Bordstelefon Användarmanual Figur 1 1210 IP Bordstelefon Figur 1: 1210 IP Bordstelefon (Beskrivning av funktioner/knappar) Message waiting indicator/incoming call indicator Display screen Context-sensitive

Läs mer

NT- GYMNASIET UPPGIFT I DIGITALT SKAPANDE JUBILEUMSUTGÅVA UTIFRÅN EN VÄRDEPLATTFORM

NT- GYMNASIET UPPGIFT I DIGITALT SKAPANDE JUBILEUMSUTGÅVA UTIFRÅN EN VÄRDEPLATTFORM JUBILEUMSUTGÅVA UTIFRÅN EN VÄRDEPLATTFORM Ett konfektyrföretag ska ge ut en jubileumskartong och dra fördel av att en viss artist har varit verksam i 25 år eller någon annan särskild anledning till att

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Användarhandbok StepStones Recruiters Space

Användarhandbok StepStones Recruiters Space Användarhandbok StepStones Recruiters Space CV-Sökningar I denna del av Recruiters Space kan du söka efter passande kandidater i StepStones CV-databas. Du kan också registrera CV-agenter som automatiskt

Läs mer

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 FÖR VEM DESIGNAR DU? Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 EN PRODUKTS URSPRUNG Vad ger en produkt existensberättigande? Är det tillgång och efterfrågan? Eller är det så att åtrå, längtan,

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Process Olika förhållningssätt till designprocessen: Utgångspunkter- perspektiv på design Övergripande processen Detaljerat förfarande- iterativ och konceptuell design Introducera en

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Vi jobbar med framsidan ;D

Vi jobbar med framsidan ;D Vi jobbar med framsidan ;D Utgångspunkt Energiförbrukningen är ett problem i hela världen och nu gör man allt för att förminska den. Vår uppgift i Design Open 2010 är att fundera på om det finns ett sätt

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Människa-datorinteraktion 7,5 p

Människa-datorinteraktion 7,5 p Människa-datorinteraktion 7,5 p Vem är jag? Mattias Wallergård Elektroteknik, PhD (LTH) Forskar och undervisar inom interaktionsdesign och Virtual Reality Det började med att farmor Gretas TV tappade alla

Läs mer

1230 IP Bordstelefon Användarmanual

1230 IP Bordstelefon Användarmanual 1230 IP Bordstelefon Användarmanual Figur 1 1230 IP Bordstelefon Figur 1: 1230 IP Bordstelefon (Beskrivning av funktioner/knappar) Message waiting indicator/incoming call indicator Line/Speed Dial keys

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Skyddet är avstängt. Easy Series inbrottslarm Säkerhet helt enkelt - nu med wlsn* * wireless Local SecurityNetwork

Skyddet är avstängt. Easy Series inbrottslarm Säkerhet helt enkelt - nu med wlsn* * wireless Local SecurityNetwork Skyddet är avstängt Easy Series inbrottslarm Säkerhet helt enkelt - nu med wlsn* * wireless Local SecurityNetwork 2 Säkerhet först och främst Du vill naturligtvis ha det bästa möjliga skyddet för ditt

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Johanna Persson

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Johanna Persson Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Johanna Persson johanna.persson@design.lth.se 046 222 43 58 Min bakgrund Civilingenjör i Medieteknik (LiTH) med inriktning mot visualisering och virtual reality Doktorand

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Sammanfattning Styrdon Tangentbord och textinmatning Pekdon Fitts lag GOMS-KLM Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

SAMISK MAT OCH MATKULTUR

SAMISK MAT OCH MATKULTUR SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Polhemsskolan Gävle TED2

Polhemsskolan Gävle TED2 Designprocessen Utgångspunkter: Vi började arbeta med tävlingsuppgiften som Design Open hade gett oss. Vi delade upp oss i sex basgrupper. Alla basgrupper skulle jobba med egna idéer som skulle kunna lösa

Läs mer

Principer för interaktionsdesign

Principer för interaktionsdesign Designtrappan och GDK Principer för interaktionsdesign Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Designtrappan är framtagen av Dansk Design Center och vidareutvecklad av SVID. 2 Dagens föreläsning

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning

Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklistan nedan kan användas till att säkerställa att er mobila applikation för bank och betalning är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Metodisk programutveckling

Metodisk programutveckling 2-1 Metodisk programutveckling Analys» krav analys - hur ska programmet användas?» domän analys - hur måste programmet vara strukturerat? Dialogmodellering» Dialogmodeller - Vilka fönster består dialogen

Läs mer

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson Motionera med mera Sammanfattning Vi har valt att skapa en tjänst. Tjänstens syften är att minimera energiförbrukningen

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Datum 2013-10-08 Dnr 2.1.1-2919-2013 Version 1.0 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström, Lars Lundqvist Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster

Läs mer

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Agenda Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Teoretiska metoder Inspektionsmetoder Teoribaserade Olika typer av walkthroughs Uppgiftsanalysmetoder

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Innehåll. Bifogad är bilaga med frågeformulär.

Innehåll. Bifogad är bilaga med frågeformulär. UTTAGSAUTOMATER Innehåll En uttagsautomat 2 Inledning 3 Hur hittar man en uttagsautomat? 4 Hur ofta använder man uttagsautomaten? 5 Hur upplever man uttagssituationen? 6 Känner man sig säker vid automaten?

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan Design av användargränssnitt Vad är ett bra användargränssnitt? Vad påverkar designen? Utvärdering viktig Praktiska råd och tips - Heuristik Exempel på bra och mindre bra design Några egenskaper hos människan

Läs mer

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al. Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan.

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan. WorkShop II Checklistor 1.2 Överordnad Struktur Balance: Gränssnittet har just nu viss balans i innehållet, men menyn behöver justeras i förhållande med innehållet samt en fast container för innehållet

Läs mer

Tentamen, InteraktionsDesign, 7,5 ECTS

Tentamen, InteraktionsDesign, 7,5 ECTS Högskolan i Borås Sektionen för informationsteknologi Malin Nilsson Tentamen Tentamen, InteraktionsDesign, 7,5 ECTS Tid: 2015-06-05, kl. 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälmedel tillåtna Totalpoäng: 58 poäng

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer