Konventionell telefon med lur, sladd och larmfunktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konventionell telefon med lur, sladd och larmfunktion"

Transkript

1 Rapport December 2000 Konventionell telefon med lur, sladd och larmfunktion Handledare: Per Odenrick Ergonomi och Aerosolteknologi Kirsten Rassmus Gröhn - Certec Håkan Eftring - Certec Författare: Jenny Eliasson Josefina Brismar Bo Berggren

2 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning 1.1. Syfte 1.2. Metod 2. Teori 2.1. Belastningsergonomiskteori 2.2. Kognitionsergonomiskteori Designprocessen med fokus på användarorienterad design: Iterativ Design Interaktionsdesign Gränssnittsdesign Menyer 2.3. Gruppens teorier 3. Praktik 3.1. Frågeformulär 3.2. Studie av motsvarande telefon på marknaden 4. Slutsats 5. Källförtäckning

3 Sammanfattning En studie kring telefon med larmfunktion utifrån belastnings- och kognitionsergonomiska aspekter Rapporten behandlar utformningen av telefon med larmfunktion utifrån ett belastningsergonomiskt- och kognintionsergonomiskt perspektiv. Belastningsergonomiteorin har Lena Sperlings artikel A cube model for the classification of work with hand tools and the formulation of functional requirements som utgångspunkt. Efter en redogörelse för etablerade teorier samt gruppens egna antaganden görs en reflektion kring en existerande produkt på marknaden. Vi presenterar även en sammanställning av en utförd enkät ämnad att undersöks människors efterfrågan i nuläget. En slutsats är att telefonen måste utformas med användaren i fokus vad gäller såväl estetik, som användarfunktioner och belastningsergonomi. Människor är inte beredda att betala en alltför stor summa pengar för larmfunktionen så kostnaden för larmet måste vara relativt låg.

4 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka krav universella användare, inklusive friska äldre, ställer på en telefon. Utifrån resultatet skall vi sedanutforma en sladdburen telefon med larmfunktion ämnad för universalanvändare. Vårt mål är att skapa en telefon anpassad efter användarens behov när det gäller såväl ergonomi, funktion som estetik. 1.2 Metod För att undersöka vilka krav universella användare ställer på produkten vi använt oss av olika metoder. Från artiklar i ämnet belastningsergonomi har vi samlat forskningsdata. Sammandrag av föreläsningsanteckningar har fungerat som underlag för den kognitionsergonomiska teorin. Vi har även sökt information på Internet (bland annat Hjälpmedelsinstitutets hemsida, Ett frågeformulär utformades riktat till målgruppen, som även blev ombedd att rangordna telefonfunktioner. Existerande produkter studerades. Slutligen intervjuade vi en pensionerad sjuksköterska, Brita Eliasson. Fördelen med datainsamlingsmetoden är att man kan ta del av resultat från fleråriga forskningsprojekt. Det är därför en tidseffektiv metod där man även kan få reda på hur det såg ut långt tillbaka i tiden. Givetvis ska man inta ett kritisk förhållningssätt vid sammanställning av data och inte förutse att allt är sanningsenligt för att det finns på Internet eller är publicerat i en artikel. Fördelen med att utföra en enkät är att man får en uppfattning om människors åsikter i dagsläget. Det viktigt att personerna som utför undersökningen är representativa för den befolkningsgrupp man är intresserad av. En nackdel med metoden är att det är svårt utforma frågor som inte inbjuder till en viss grad av tolkningsfrihet. ( se frågeformulär ) Ett sätt att undersöka äldre människors behov vad gäller telefoner är att prata med någon som har erfarenhet av arbete med äldre, i vårt fall Brita Eliasson, utbildad sjuksköterska. Dock ska det anmärkas att denna information är subjektiv eftersom personliga värderingar alltid spelar in. Slutligen är studier av redan existerande produkter ett effektivt tillvägagångssätt. Man kan då bedöma hur stort intresset är för produkten genom att studera försäljningssiffror.

5 2 Teori 2.1 Belastningsergonomisk teori Vid utformning av handhållna redskap bör belastningsergonomiska aspekter beaktas. Då människan åldras förändras kroppens förutsättningar. Synförändringar uppstår samtidigt som rörelseomfång, rörelsehastighet och greppstyrka minskar. Vid 70 års ålder återstår endast 75 % av kroppens utgångsstyrka. Kvinnors maximala styrka uppskattas vara endast 65 % av mannens (Asmussen och Heeböll-Nielsen, 1961; Mital och Sanghavi, 1986). Då målgruppen består av universalanvändare ökar kraven på design. Aktiviteten ska styra valet av grepp. En telefons knappsats kräver givetvis precision av brukaren, men betoningen i denna studie ligger vid utformningen av luren i egenskap av handredskap. De mest kraftfulla greppen är i nedstigande ordning det transversella helhandsgreppet, det diagonala helhandsgreppet och det sfäriska helhandsgreppet. Gemensamt för dessa grepp är att arbetet är fördelat på fler och större muskelgrupper. Eftersom dessa grepp även ställer relativt låga krav på precision, kan de betraktas som passande för en större grupp användare. Storleken av det handhållna redskapet är av stor vikt. Omkretsen ska passa stora som små händer utan att tvinga användaren att anstränga handen i onaturliga positioner. Det är önskvärt att utformningen även tillåter variation. Telefonlurens form bör uppmuntra till att handleden vinklas optimalt, det vill säga 20 bakåtlutning av handen. Balansegenskaper hos luren spelar också stor roll. A hand tool with poor balance characteristics may affect the wrist position in an unfavorable way (Dahlman et al, 1993). För att minska fysiska påfrestningar ytterligare ska handenheten vara så lätt som möjligt. Olyckligtvis förknippas tyngd med god kvalitet, vilket medför att en kompromiss måste äga rum. Enligt kubmodellen, som analyserar förhållandet mellan kraft, precision och tid i relation till handburna redskap, befinner sig en normal privatperson inte i en belastningsergonomisk farozon. En sådan brukare använder telefonen mer än en timme (men mindre än fyra timmar) totalt per dag, men inte mer än10-30 minuter åt gången, i en stressfri miljö utan precisionskrav. Modellen var främst utformad att appliceras i arbetsmiljöer, men kan ge riktlinjer i denna studie. Friktion/yta är viktigt i två bemärkelser: dels ska materialets ytegenskaper medverka till att minska trycket i kontaktytorna, dels ska rörelsefriheten inte begränsas. Ett material som isolerar mot kyla och värme är också önskvärt. 2.2 Kognitionsergonomisk teori Designprocessen med fokus på användarorienterad design: Iterativ design Det är imperativt att designprocessen är en återkopplande process där ny kunskap får utrymme att påverka resultatet. En idé utvecklas till en prototyp som utvärderas av användare. Den nya kunskapen tillämpas på den ursprungliga idén och en ny prototyp skapas. Processen är cirkulär.

6 Testmetoderna måste ses över för att undvika inbyggda fällor. Iterationsprocessen garanterar inte en fullkomlig slutprodukt, utan kan resultera i att produkten blir den bästa tappningen av en sämre idé. Prototypen kan passa testmetoderna, men är de inte anpassade efter verkligheten blir inte heller resultatet det. Användargruppen måste vara väldefinierad för att resultatet ska vara väl förankrat. Att tänka på är även att ju grundligare iterationsprocessen är desto dyrare kommer projektet att bli. Ett sätt att gå tillväga för att hitta det mest lämpliga användargränssnittet är att låta en grupp människor testa olika gränssnitt. Det kan gå till så att man återger situationer ur verkligheten, försökspersonerna ombes tillexempel ringa moster Karin på ett tydligt och pedagogiskt sätt. När försökspersonerna sedan utför handlingen kan man videofilma (eller på annat sätt dokumentera) personerna samtidigt ber man dem tänka högt. På så sätt får man reda på hur användaren går till väga för att lösa ett problem och kan analysera och jämföra resultat i efterhand. Sedan kan man förbättra användargränssnittet för att utföra nya försök, den iterativa designprocessen appliceras tills man anser sig vara nöjd med resultatet Interaktionsdesign Interaktionsdesign är utformningen av mötet mellan människa och maskin. Enligt Shneiderman finns det åtta tumregler beträffande dialogen mellan brukare och maskin. Konstruktören ska sträva efter konsistens. I så stor omfattning som möjligt ska samma principer för exempelvis tecken och terminologi användas för att strukturera användargränssnittet. Likformighet är att eftersträva. Det är viktigt att informationen som endast nybörjare har behov av kan elimineras för erfarna användare. Exempelvis ska de som använder ett system ofta kunna använda sig av kortkommando för att förenkla processen. Informativ feedback ska erbjudas användaren. Respons vid varje enskild åtgärd är viktig. Var steg ska bekräftas så att användaren kan gå vidare med en känsla av trygghet. Dialogen ska ha tydliga avslutningar. Det är återigen viktigt att användaren får bekräftelse på utförd handling och avslutad process. Enkel felhantering ska finnas. Då ett fel begås måste information delges. På ett tidsbesparande sätt ska brukaren kunna återgå till tidigare steg för att åtgärda misstaget. Även en enkel reversering av handlingar ska tillåtas. För att återigen minska användarens oro ska ångerfunktion finnas. Användaren vet då att den lät kan åtgärda eventuella misstag. Användaren ska ges möjlighet att styra systemet, och därmed undvika att reduceras till en passiv position. Korttidsminnet ska belastas minimalt. Då människan endast kan hantera ungefär 7 informationsenheter åt gången, är det viktigt att hon inte behöver hantera systemet med korttidsminnet som främsta redskap Gränssnittsdesign Gränssnittsdesign kan delas in i fyra steg. Det första steget är design av applikationens tjänster. Vad ska användaren kunna göra med produkten? Vad ska användaren inte kunna göra? Det är viktigt att veta vem användaren är, så att behovet av specifika tjänster kan definieras. En funktionsanalys kan hjälpa vid bedömningen. Det andra steget i processen är konceptuell design. Hur ska användaren tänka och agera då den använder sig av applikationen? Val av terminologi, gruppering och den generella strukturen ska utvecklas i det konceptuella steget av designprocessen. Steget efter konceptuell design innefattar interaktionsdesign. Hur ska navigeringen mellan tjänster ske praktiskt? En detaljerad plan för händelseförlopp utvecklas här. Det sista steget i utformningen av gränssnittet är grafisk

7 design. I det slutliga steget väljs exempelvis färg, typografi, ljud och dimensionering med användbarhet som mål. Systemet ska vara lättillgängligt. Det finns enligt Norman två principer att utgå ifrån vid användaranpassad gränssnittsdesign: att sträva efter kunskap i världen, och att erbjuda en god förklaringsmodell. Begreppen synlighet, affordance, mapping och feedback används. De hjälper användaren att utnyttja kunskapen från sin omgivning för att uppnå förståelse med begränsad kognitiv belastning. Det som syns, hörs och upplevs med andra sinnen vid kontakten med ett användargränssnitt kallas synlighet. Enligt Norman ska allt som inte är ämnat att visas döljas. Finns för lite eller för mycket information blir användaren vilseledd. Konsekvens är en mycket viktig egenskap. De faktiska och upplevda egenskaperna hos ett föremål, de ledtrådar som avgör hur och till vad en produkt kan användas är objektets affordance. Det är viktigt att särskilja de handlingar som faktiskt utförs från dem som upplevs vara möjliga. Verklig och upplevd affordance ska vara identiska. En riktlinje för att minska problem är att begränsa ett föremåls affordance. Mapping är relationen mellan egenskaper. Ett exempel på mapping är en fjärrkontrolls knappar, deras utseende och handlingarna de faktiskt utför. Naturlig och lättförståelig mapping är att eftersträva. Ett vanligt problem är att det finns fler funktioner än knappar, vilket underminerar hanterbarheten. God synlighet och ibland även forcing functions är viktig vid mapping. Att användaren får relevant återkoppling efter utförd handling är viktigt. Mappingen mellan varje handling och svar ska vara tydlig. För stark eller för svag återkoppling är ett vanligt problem. Handlingens vikt ska reflekteras i återkopplingen - en viktig åtgärd ska ha en markant återkoppling Menyer Det finns fördelar med att använda menysystem. De medför att användaren inte behöver hålla en så stor mängd information i korttidsminnet. Mindre vana användare hjälps med ledsagning, och det är lätt att gå tillbaks och ändra beslut. Bland nackdelarna som menysystem medför är att de kräver relativt stort skärmutrymme och hög displayhastighet. En regel när det gäller semantisk gruppering är att utgå ifrån uppgiften och inte ifrån komponenterna man vill ska ingå. Menyer kan delas in enligt följande: enkla menyer, linjära menyer och trädstrukturerade menyer. Bland de enkla räknas binära (yes/no, cancel/ok), fleralternativsmenyer (radioknappar), flervalsmenyer (check boxes), rullgardinsmenyer och pop-up menyer. Enkla menyer är oftast lätta att förstå, men kan ge lite valmöjlighet. En fördel med linjära menyer är om en strukturerad beslutsprocess bestäms med likartade alternativ varje gång. Den kräver också mindre utrymme på skärmen. Bland nackdelar är att den kan upplevas som repetitiv, och att översikten är inte så god. Trädstrukturerade menyer kan hantera ett stort antal alternativ. Av vikt vid utformning av en meny är systemets uppbyggnad. Det är att föredra fler alternativ på var sida, och färre sidor i stället för motsatsen. Semantisk gruppering, alfabetisk ordning samt frekvensordning är några sätt att strukturera ett system. Enkel terminologi bör användas. Möjligheten att förflytta sig framåt och bakåt ska förmedlas med tydlighet. Eftersom människor är vana vid att fylla i formulär är datoriserade formulär ett tillvägagångssätt som kan fungera bra. Korttidsminnet belastas inte nämnvärt, och användaren får en känsla av kontroll. Givetvis måste stor vikt läggas vid utformningen så att de är lätta att

8 förstå och fylla i. För en van användare är användningen av kommandospråk fördelaktigt tack vare flexibiliteten och snabbheten systemet medför. Bland nackdelarna med systemet finns en avsaknad på felsökning och den mängd av information som måste läggas på minnet. Direktmanipulation är ett sätt för användaren att handgripligen utföra operationer. Ett exempel på systemet är filhantering inom Windowsprogrammet, då ett klick på en ikon motsvarar en handling. Korttidsminnet belastas inte nämnvärt och processen är snabb. Det man ser är det som sker. Några problem med direktmanipulering är att det är svårt att programmera och att det kräver mer hårdvara. Viktigt är att användaren står i fokus vid val av interaktionsstil. Vilken situation befinner sig användaren i? Valet av en interaktionsstil utesluter inte att den kan kombineras med andra stilar som har kompletterande egenskaper. 2.3 Gruppens teorier Vår teori lyder som följande: efterfrågan på trygghetslarm ökar i takt med att allt fler människor bor ensamma och därmed känner sig otrygga. Vi tror även att intresse finns för brandlarm som kontaktar larmcentralen om brand utbryter när man inte är hemma eller när man sover. Vår åsikt beträffande telefonens estetiska uttryck samt dess ergonomiska utformning är att vikten ligger vid första intrycket, det vill säga att telefonen måste dra till sig uppmärksamhet i jämförelse med andra telefoner. Användaren ska få lust att lyfta luren vid en första anblick och känslan mot handen och örat måste då uppfylla förväntningarna. Är telefonen utformad utifrån belastningsergonomiska kriterier kommer köparen att vara nöjd med telefonen även i fortsättningen. Först om telefonen uppfyller dessa grundläggande krav kommer folk vara beredda att betala den extra kostnad som larmfunktionen medför. Priset på larmtelefonen får inte vara nämnvärt högre än det för en vanlig telefon om det ska finnas intresse för den. Vad beträffar den kognitionsergonomiska aspekten av universaldesign tror vi att antalet funktioner ska begränsas. Vår telefon riktar sig till såväl barnfamiljer som friska äldre. Kraven på utformningen innefattar både enkel manövrering av funktionerna, och att de är lätta att förstå. Kraven på en bärbar larmenhet är ännu striktare i och med att personer som använder larmet inte kan förväntas vara i sina sinnens fulla bruk. Luren skall kännas skön att hålla i Luren skall medge en bekväm ställning för handen

9 3 Praktik 3.1 Frågeformulär För att undersöka huruvida våra teorier stämmer överens med verkligheten vad gäller ergonomi, estetik, funktioner, samt för att se vilken marknad som finns för en telefon med larmfunktion utförde vi en enkät. Vårt mål var att få en så bred spridning i ålder, kön, yrkeskategori samt ekonomisk ställning som möjligt. Då vi utförde undersökningen främst på vänner, grannar och släktingar och deras vänner representerade inte underlaget allmänheten. Medianåldern på de tillfrågade är 62,5 är och en stor del av de utfrågade var läkare eller studenter, vilket vinklar resultatet. Formuleringen av frågorna var ytterligare en felkälla. På vissa ställen var enkäten otydlig. Resultatet av undersökningen kan därför bara ses som en modell där man kan avläsa trender i önskemål och åsikter men inte som statistik. Tabell 1 Antal medverkande i undersökning 28 Varav kvinnor 15 Varav män 13 Medianålder 62.5 Har brandlarm 16 Har inbrottslarm 3 De flesta av de tillfrågade i undersökningen prioriterade kvaliteten på telefonen högst följt av pris och lurens komfort. Att telefonen har högtalare ansågs minst viktigt. Vid frågan om vad som var bra med den eller de telefoner försökspersonen har idag svarade man följande: stora siffror, saknar sladd, enkel att använda, billig, har två utgående och ingående linjer, ställbar ljudvolym, ställbar volym på ringsignal, bekväm lur, klart ljud, snygg, säker, många finesser. Följande egenskaper ansågs som mindre bra: komplicerad, vita knappar - blir smutsiga, saknar snabbknappar, stor och klumpig, låg ringsignal, obekväm, ramlar i golvet, knapparna är svåra att trycka in. 9 personer känner någon gång behov av ett bärbart överfallsalarm och 2 st har ett sådant idag. Av enkäten kan utläsas att man efterfrågar en estetiskt tilltalande, lättanvänd telefon med de viktigaste funktionerna såsom ställbar ringsignal, ljudvolym, snabbuppringning. Den ska vara bekväm att hantera och inte alltför dyr. Intresse verkar finnas för inbyggd larmfunktion om telefonen uppfyller alla användarens krav i övrigt. 3.2 Studie av motsvarande telefon på marknaden Idag finns redan en larmtelefon på marknaden under namnet DORO Secur. Denna telefon har inbrottslarm, trygghetsalarm samt brandlarm, som placeras ut i hemmet. Enligt utsago från DORO säljer den inte som förväntat och vi har diskuterat kring detta. Resultatet från marknadsundersökningen visar att vissa redan har inbrottslarm, något man ofta betalat en stor summa pengar för. Allmänheten kan väntas vara mindre beredd att betala det höga pris DORO satt för en telefon där inbrottslarm bara är en bifunktion.

10 3.3 Rangordning av funktioner För att få en uppfattning av vilka funktioner som vår målgrupp värderade högst, sammanställde vi en lista med tio möjliga alternativ. Vi bad sedan människor i vår målgrupp rangordna funktionernas betydelse med ett som högsta betyg. De funktioner med lägst sammanlagd poängsumma var mest populära. Tabell 2 Funktion Antal sammanlagda poäng Volymjustering 77 Telefonsvarare 89 Nummerpresentatör 96 Datum och tid inklusive väckarklocka 117 Lagra, spara i telefonbok 118 AXE (R1 osv.) 131 Återuppringning samt direktuppringning vid 133 nummerpresentatör Högtalarfunktion 164 Sekretessknapp 185 Olika ringsignaler 187 Tjugotre människor rangordnade funktionerna. Önskvärt vore om samma personer som svarade på det första frågeformuläret åter igen representerade målgruppen, vilket inte var fallet genomgående. En felkälla var bristfällig definition av begreppen. Avsaknad av volymjustering framställdes i några fall likvärdigt med avsaknad av lurvolym och i andra fall beskrevs volymjustering som ringsignalsjustering. Ibland betydde volymjustering möjligheten att ändra både lurvolymen och ringsignalen. På grund av definitionens variation kan inte svaret ses som entydigt.

11 4 Slutsats Efter att ha tilldelats en uppgift som vid första anblick främst avsåg att skapa en ny formgivning till en befintlig produkt, har gruppen genom diskussion och undersökningar ifrågasatt och omdefinierat problemet. Behovet av en larmtelefon är verkligt, även om målgruppen är begränsad. De larmfunktioner som efterfrågas är trygghetslarm och brandlarm. Intresset för en larmtelefon är dock inte stort nog att motivera en stor skillnad i pris jämfört med en vanlig telefon. Vad beträffar telefonens belastningsergonomiska egenskaper gäller samma krav för en larmtelefon som för en universaltelefon. Det innebär i praktiken att telefonen ska vara bekväm för användaren vid hanteringen, såväl grepp, lyft som känslan då luren hålls mot örat. Det kan vara svårt att tillgodose eftersom alla människor är olika, men det överordnade målet bör vara att tillfredsställa en så stor grupp människor som möjligt. För att göra en telefon lättanvänd och lättförståelig krävs omfattande kognitionsergonomiska studier. Fler funktioner innebär krav på en djupare undersökning, vilket i sig är kostsamt. Betydelsen av användarorienterad formgivning kan dock inte understrykas nog.

12 Källförteckning Asmussen, E och Heeböll-Nielsen, K 1961 Isometric muscle strength of adult men and women Communications from the Testing and Observations Institute of the Danish Association for the Infantile Paralysis 11 Dahlman, S, Kadefors, R, Kilbom, Å, Sperling, L, Wikström, L 1993 A cube model for the classification of work with hand tools and the formulation of functional requirements Appl Ergon 24(3), Hjälpmedelsinstitutets hemsida på Internet, Mital, A och Sanghavi, M 1986 Comparison of maximum volitional torque exertion: capabilities of males and females using common hand tools Hum Factors 28(3), Norman, Donald The design of everyday things, 1998 Shneiderman, B. (1992), Designing the User Interface, Addison-Wesley (andra upplagan) Muntliga källor: Brita Eliasson, pensionerad sjuksköterska

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Skyddet är avstängt. Easy Series inbrottslarm Säkerhet helt enkelt - nu med wlsn* * wireless Local SecurityNetwork

Skyddet är avstängt. Easy Series inbrottslarm Säkerhet helt enkelt - nu med wlsn* * wireless Local SecurityNetwork Skyddet är avstängt Easy Series inbrottslarm Säkerhet helt enkelt - nu med wlsn* * wireless Local SecurityNetwork 2 Säkerhet först och främst Du vill naturligtvis ha det bästa möjliga skyddet för ditt

Läs mer

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Sammanfattning Styrdon Tangentbord och textinmatning Pekdon Fitts lag GOMS-KLM Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 DAG: 5 mars, 2012 TID: 8.30 12.30 SAL: Hörsalsvägen Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al.

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al. Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper Kapitel 8-9 i Stone et al. Från krav till design hur gör man Work reengineering, dvs. att omstrukturera, konstruera om befintligt sätt Task allocation,

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Datum 2013-10-08 Dnr 2.1.1-2919-2013 Version 1.0 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström, Lars Lundqvist Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar. Kapitel 10 11 i kursboken

Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar. Kapitel 10 11 i kursboken Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar Kapitel 10 11 i kursboken För speciella behov Impairment försvagning syn/skelek Disability funk9onsnedsäkning seende/

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

PROJEKT: WEBB- OCH INFORMATIONSDESIGN Avvägningar och motiveringar vid gränssnittsdesign av webbsida för PolyPlast+

PROJEKT: WEBB- OCH INFORMATIONSDESIGN Avvägningar och motiveringar vid gränssnittsdesign av webbsida för PolyPlast+ PROJEKT: WEBB- OCH INFORMATIONSDESIGN Avvägningar och motiveringar vid gränssnittsdesign av webbsida för PolyPlast+ IT-universitetet i Göteborg Interaktionsdesign - Grafiska Gränssnitt 2003-09-17 Deltagare:

Läs mer

1230 IP Bordstelefon Användarmanual

1230 IP Bordstelefon Användarmanual 1230 IP Bordstelefon Användarmanual Figur 1 1230 IP Bordstelefon Figur 1: 1230 IP Bordstelefon (Beskrivning av funktioner/knappar) Message waiting indicator/incoming call indicator Line/Speed Dial keys

Läs mer

Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare.

Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare. Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare. Den har en mätare som tydligt visar hur bränslesnålt man kör i en färgskala från grönt till rött. Green mile kan visa statistik

Läs mer

Vi jobbar med framsidan ;D

Vi jobbar med framsidan ;D Vi jobbar med framsidan ;D Utgångspunkt Energiförbrukningen är ett problem i hela världen och nu gör man allt för att förminska den. Vår uppgift i Design Open 2010 är att fundera på om det finns ett sätt

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer.

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer. Interaktion 1 Boken Typer av interaktion (Kap 2.5) Typer av användargränssnitt (Kap 6.1-6.2) Översikt, navigering och orientering (ej i boken) Felhantering (kort på sid 138) OBS! Konkret interaktion är

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Användbarhetstestning

Användbarhetstestning Användbarhetstestning Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Användbarhetstestning Användare utför realistiska uppgifter i prototypen/systemet Observationer, tänka högt kompletteras med intervjuer

Läs mer

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan.

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan. WorkShop II Checklistor 1.2 Överordnad Struktur Balance: Gränssnittet har just nu viss balans i innehållet, men menyn behöver justeras i förhållande med innehållet samt en fast container för innehållet

Läs mer

Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI?

Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI? Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion Göra teknik för människor - eller göra människor för teknik? Patric Dahlqvist &Ulrika Norman 1 Vem är jag någonstans? Patric Dahlqvist, patricd@dsv.su.se,

Läs mer

TRÅDLÖS TELEFON FÖR LTH-STUDENTER. Av Ulrika Carlberg, Linda Meiby, Ambjörn Viking

TRÅDLÖS TELEFON FÖR LTH-STUDENTER. Av Ulrika Carlberg, Linda Meiby, Ambjörn Viking TRÅDLS TELEFON FR LTH-STUDENTER Av Ulrika Carlberg, Linda Meiby, Ambjörn Viking INNEHÅLL: Inledning sid 3 Designprocessen sid 4 Diskussion sid 7 Ergonomi sid 9 Kognitionsergonomi sid 11 Avslutning sid

Läs mer

Hur vet vi att något är begripligt?

Hur vet vi att något är begripligt? Hur vet vi att något är begripligt? Håkan Eftring Certec, Lunds Tekniska Högskola Hur vet vi att något är begripligt? Svårt, men vi kan: Fråga personen Testa personen Kontrollera informationen Kontrollera

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Parkeringsautomater KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1. ID02 2003 Grupp 3. Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme

Parkeringsautomater KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1. ID02 2003 Grupp 3. Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1 Parkeringsautomater ID02 2003 Grupp 3 Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme Handledare Håkan Eftring, CERTEC Inledning Uppgiften bestod i att

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Fö: Användbarhetsutvärdering

Fö: Användbarhetsutvärdering Fö: Användbarhetsutvärdering Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Heuristisk utvärdering Användbarhetstestning Upplägg Heuristisk utvärdering Heuristiker Utvärderare Gå igenom systemet

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Grafisk formgivning. Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet

Grafisk formgivning. Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet 1-1 Grafisk formgivning Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet Komponenter måste utformas och användas på ett konsekvent och enhetligt sätt.

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt.

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt. Stimulus utbildningsbevakning Protokoll från möte 2008-10-21 Dagordning: 1. Val av sekreterare 2. Förra mötet 3. Från möte med programansvarige Per-Olof 4. Från möte med StuFF 5. Från Stimulus styrelse

Läs mer

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 FÖR VEM DESIGNAR DU? Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 EN PRODUKTS URSPRUNG Vad ger en produkt existensberättigande? Är det tillgång och efterfrågan? Eller är det så att åtrå, längtan,

Läs mer

6. BLOGGVERKTYG. Här ska vi titta på några olika bloggverktyg som du kan använda för att komma igång med att börja blogga. www.blogsome.

6. BLOGGVERKTYG. Här ska vi titta på några olika bloggverktyg som du kan använda för att komma igång med att börja blogga. www.blogsome. Del 2 BÖRJA BLOGGA 6. Bloggverktyg... 28 7. Skapa en blogg... 31 8. Publicera... 35 9. Inställningar... 39 10. Ändra design... 42 11. Övriga ändringar och funktioner... 48 12. Underhålla en blogg... 51

Läs mer

Designmetodik. Systemering med användarfokus Malin Pongolini

Designmetodik. Systemering med användarfokus Malin Pongolini Designmetodik Systemering med användarfokus Malin Pongolini ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping Utvärdering

Läs mer

Analysfasen. Systemering med användarfokus

Analysfasen. Systemering med användarfokus Analysfasen Systemering med användarfokus ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping Utvärdering Suzana R (omarb från

Läs mer

Calisto P240. USB-telefonlur ANVÄNDARHANDBOK

Calisto P240. USB-telefonlur ANVÄNDARHANDBOK Calisto P240 USB-telefonlur ANVÄNDARHANDBOK Välkommen Grattis till valet av din nya Plantronics-produkt. I den här användarhandboken finns anvisningar om hur du ställer in och använder Plantronics Calisto

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Seniormarknaden Plusmöbelprojektet

Seniormarknaden Plusmöbelprojektet Seniormarknaden Plusmöbelprojektet Lena Sperling, Industridesign Designvetenskaper, Lunds universitet Presentation vid ESS seminarium Alnarp 2010-10-21 Rehabiliteringstekni k Ergonomi & Aerosolteknologi

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign.

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Vad är då skillnaden? Grafisk design är formgivning av alla typer av trycksaker, t ex

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov

Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov 2 Förbättrad säkerhet för oberoende boende hemma Vi har utvecklat vårt trygghetslarm för människor som vill leva ett självständigt

Läs mer

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

är här! Xpo Seniortuffingen Premiär för vår tåliga kameramobil Doro PhoneEasy 520X NYHET!

är här! Xpo Seniortuffingen Premiär för vår tåliga kameramobil Doro PhoneEasy 520X NYHET! NYHET! Xpo HÖST 2012 Seniortuffingen är här! Beställ produkter för 15 000 kr, få en SNYGG VÄST FRÅN TOMMY HILFIGER! Premiär för vår tåliga kameramobil Doro PhoneEasy 520X Nya tåliga Doro PhoneEasy 520X»

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J.

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. Mayhew Rasha Alshammari, rasha.alshammari.2454@student.uu.se

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16 3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav Kundkedja Kundkedjan följer produktens fysiska resa från tillverkare till avvecklare och kapitalflödet som den orsakar. Aktörerna påverkas av myndigheternas

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Funktionsbeskrivning

Funktionsbeskrivning Bruksanvisning Handi 4 Funktionsbeskrivning Telefon Programversion 4.6.0 eller senare Rev C Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Använda Telefon... 3 2.1 Kontaktlistan... 3 2.2 Ringa samtal... 4 2.3

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Kommandobaserad interaktion

Kommandobaserad interaktion Interaktion 1 Innehåll Kommandobaserad interaktion (Kap 7) Direktmanipulation (Kap 5) Natural-language interaction (Kap 7) Metaforer i användargränssnitt (ej med i boken) Kommandobaserad interaktion Kommandobaserad

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen

Läs mer

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Idag Översikt över kursen Kursmål och metoder Examinationskriterier Inspiration Praktisk information

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer