Kent Nilsson Professor Huvudhandledare Sheilagh Hodgins Professor Bihandledare Peter Larm Med. Dr. Bihandledare Cecilia Åslund Med. Dr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kent Nilsson Professor Huvudhandledare Sheilagh Hodgins Professor Bihandledare Peter Larm Med. Dr. Bihandledare Cecilia Åslund Med. Dr."

Transkript

1 Handledare Kent Nilsson Professor Huvudhandledare Sheilagh Hodgins Professor Bihandledare Peter Larm Med. Dr. Bihandledare Cecilia Åslund Med. Dr. Bihandledare Medlemmar i betygskommittén Thomas Lundqvist Eva Billstedt Ulric Hermansson Docent Docent Med. Dr Lunds universitet Gillberg center Karolinska institutet Licentiatavhandlingen baseras på följande delstudier I II III Hodgins S., Lovenhag S., Rehn M., Nilsson K., W. (2013) A 5-year follow-up study of adolescents who sought treatment for substance misuse in Sweden. Eur Child Adolesc Psychiatry 1(2):3 4 Lovenhag S., Kronstrand, R., Aslund C., Nilsson K., W. (2013) Reports of illicit drug use: in what and whom can we trust? Investigating the congruency of questionnaires, in-depth interviews, and hair analysis. Substance Use and Misuse, Inskickad. Lovenhag S., Larm, P., Aslund C., Nilsson K., W. (2013) Antisocial behavior has reducing effect on the relation between ADHD sub dimensions and alcohol use in a large population-based sample of adolescents. Drug and Alcohol Dependence, inskickad ISBN

2 Förkortningar ADHD ASRS-A AUDIT-C CD CTS-PC DSM DSRS-A FIGS K-SADS-PL LHC LoH- ung SCID I & II SES β 2 Attention Deficit Hyperactivity Disorder: På svenska: Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetssyndrom. Adult ADHD Self Rating Scale ASRS-Adolescent. Alcohol Use Disorder Identification Fråga A-C Conduct Disorder. Conflict Tactic Scale Parent- Child version. Diagnostic and Statistical manual of Mental disorders. Depression Self Rating Scale Adolescent. Family Interview for Genetic Studies. The Kiddie-Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia for School-Aged Children- Present and Lifetime version. Life History Calendar. Landstignet Västmanlands enkät: Liv och Hälsa Ung. Structured Clinical Interview for DSM-IV axis I & II disorders. Sexual Experience Survey. Betakoefficient, associationsmått. Cohens Kappa, korrelationsmått. Gammakorrelation, korrelationsmått. Pearsson Chi Square signifikanstest.

3 Begrepp och definitioner Alkohol Narkotika Substans Substansanvändning Problematisk substansanvändning Kliniskt problematisk substansanvändning Missbruk Beroende Substanssyndrom, Samsjuklighet Antisocialt beteende Epidemiologi Tvärsnittstudie Longitudinell Kohort Sprit, vin öl, andra jästa drycker över 2,25 volymprocent. Hälsofarliga preparat m. beroendeframkallande/euforiserande effekter. Beroendeframkallande preparat. Här: alkohol eller narkotika. Användning av alkohol eller narkotika. Användning av alkohol eller narkotika som medför problem, kriterier för diagnos ej uppfyllda eller diagnos ej fastställd. Användning av alkohol eller narkotika som medför problem så kriterier för diagnos uppfylls. Substansanvändande med socialt negativa konsekvenser. Substansanvändande med starka psykologiska och fysiologiska symptom på bundenhet till substansen. Det som i DSM-IV kallades missbruk/beroende. Samtidig närvaro av minst två psykiatriska diagnoser. Negativt, fientligt, trotsigt, våldsamt, bedrägligt beteende. Studier om utbredningen av sjukdomar och orsaken till sjukdom och ohälsa. Studie av en population vid ett givet tillfälle. Studie av en population vid två eller flera tillfällen. En population som följs över tid.

4 Den tredje uppgiften Universitetets första och andra uppgift är forskning och utbildning. Den tredje uppgiften är att dela med sig av kunskap. I Högskolelagen (1977:218) står: Kännedom skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas. Jag har skyldighet att rapportera mina studieresultat till omvärlden, men har även en stark egen önskan att få dela med mig av den kunskap jag hittills fått möjlighet att ta fram under min doktorandtid. Min förhoppning är att så många berörda som möjligt ska vilja och kunna ta del av denna avhandling. Även om området intresserar många kan det av människor utanför akademien upplevas besvärligt att läsa formell akademisk text på engelska. För att underlätta den tredje uppgiften och göra forskningsresultaten mer tillgängliga, lättspridda och i förlängningen mer tillämpbara har jag valt att skriva denna ramberättelse på svenska.

5 Tabell 1. Avhandlingen i korthet Studie I II III Syfte Undersöka hur psykiatriska och psykosociala faktorer var associerade med substanssyndrom över tid bland ungdomar. Undersöka om antisocialt beteende påverkade associationen mellan symptom på ADHD och alkoholanvändande bland ungdomar. Öka kunskap om tillförlitlighet vid användning av instrument för detektion av narkotikaanvändning bland ungdomar. Frågeställning Fanns faktorer under uppväxten som är associerade med substanssyndrom i tidiga vuxenlivet? Påverkarde antisocialt beteende associationerna mellan ouppmärksamhet; hyperaktivitet samt impulsivitet och alkoholanvändning? Fanns det någon skillnad mellan enkäter, intervjuer och håranalys för upptäckt av droganvändning hos ungdomar? Studiedesign Deltagare Datainsamling Epidemiologisk, longitudinell kohortstudie. Kliniskt slumpmässigt urval av patienter från en missbruksmottagning för ungdomar i centrala Stockholm. N=147 Enkäter och semistrukturerade diagnostiska intervjuer för inhämtande av psykiatriska och psykosociala data. Administrerade av psykolog på klinik. Epidemiologisk tvärsnittstudie. Befolkningsbaserad studiepopulation bestående av högstadie-och gymnasieungdomar i Västmanland. N=3864 Enkät för inhämtande av psykiatriska och psykosociala data. Administrerad av klasslärare under skoltid. Epidemiologisk tvärsnittstudie. Befolkningsbaserad studiepopulation bestående av högstadie-och gymnasieungdomar i Västmanland. Steg 1: N= Steg 2: N=200 Enkät för inhämtande av psykiatriska och psykosociala data. Administrerad av forskarassistent samt djupintervju ledd av forskningsledare under skoltid. Mätinstrument Analyser SCID, K-SADS, FIGS, CTS-PC, Lagfördaregistret, Försäkringskassan, SES, LCH, enkät om mobbning. Binär bivariat och multivariat logistisk regressionsanalys, samt analys av interaktionseffekt. Enkät inkl ASRS-A, DSRS-A och AUDIT-C. Ordinary Least Squares metoden för bivariat och multivariat linjär regressionsanalys Indirekt analys av Preacher & Hayes, samt analys av interaktionseffekt. Enkät, inkl ASRS-A, DSRS-A och semistrukturerad intervjuguide. Chi-Square signifikanstest ( 2). Cohens kappa ( ), Gammakorrelation ( ) samt beräkning av sensitivitet och specificitet. Resultat Signifikanta associationer till substanssyndrom: mankön; vara dotter till mor m alkoholsyndrom; utsatt för mobbning; begå ickevåldsbrott; haft substanssyndrom; behandling för substanssyndrom. Substanssyndrom var svårförändrat, trots behandling. Antisocialt beteende reducerade associationen mellan ouppmärksamhet; hyperaktivitet samt impulsivitet och alkoholanvändning för pojkar. Samma för flickor, undantaget ouppmärksamhet som fortsatte att påverka alkohol trots närvaro av antisociala beteenden. Dubbelt så många rapporterade droganvändning i djupintervju jämfört med enkät. Enkät och håranalys visade låg sensitivitet och hög specificitet. Ungdomar från mindre priviligierade socioekonomiska omständigheter svarade mindre tillförlitligt.

6 Innehållsförteckning Bakgrund...1 Beroendeframkallande substanser...1 Narkotika...1 Alkohol...1 Allt mellan bruk och sjuk...1 Ungdomstiden, en tid för oberoende...2 Substansanvändning i ungdomen får långtgående konsekvenser...3 Substansanvändning bland ungdomar i Sverige idag...3 Missbruksutredningen...3 Ett psykiatriskt tillstånd i en social kontext...4 Avsaknad av riktlinjer och bristande evidens...4 Från bruk till sjuk, något många har åsikter om...6 Inledning...7 Belastningsfaktorer...7 Psykiatrisk samsjuklighet...7 Psykosociala faktorer...10 Undersökningsmetoder...11 Som man frågar får man svar...11 Tillförlitligheten i undersökningsmetoder...12 Övergripande och specifika syften...12 Studie I...14 Syfte...14 Frågeställning...14 Deltagare...14 Mätinstrument...15 Procedur...16 Statistiska analyser...16 Resultat...17 Styrkor och svagheter...19 Diskussion...20 Studie II...22 Syfte...22 Frågeställning...22 Deltagare...22 Mätinstrument...23 Procedur...24 Statistiska analyser...24 Resultat...25 Styrkor och svagheter...26 Diskussion...26 Studie III...28 Syfte...28 Frågeställning...28 Deltagare...28 Mätinstrument...29 Procedur...30 Statistisk analys...30 Resultat...31 Styrkor och svagheter...33 Diskussion...33 Övergripande diskussion...35 Referenser...39

7 Bakgrund Användning av substanser som alkohol och narkotika står för en betydande del av de olyckor och dödsfall som drabbar unga människor i de industrialiserade delarna av världen [1]. Problematisk användning av alkohol och narkotika i ungdomsåren är förknippat med flera negativa konsekvenser i vuxenlivet som för tidigt död, fattigdom samt fysisk och psykisk sjukdom, vilket belastar både individ och samhälle [2-4]. Beroendeframkallande substanser Narkotika Enligt 8 narkotikastrafflagen (1968:64) definieras narkotika som hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som (1) på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller (2) av regeringen har förklarats skola anses som narkotika enligt lagen. Alkohol Enligt alkohollagen (2010:1622) definieras alkohol som spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker. För att en dryck ska klassas som alkoholdryck skall alkoholhalten överstiga 2,25 volymprocent. Allt mellan bruk och sjuk Att bruka beroendeframkallande substanser är oproblematiskt för många, problematiskt för vissa och kliniskt problematiskt för andra. I föreliggande ramberättelse definieras ett problematiskt användande av substanser som ett nyttjande som inte uppfyller diagnostiska kriterier för substansdiagnos, eller som inte ännu undergått tillräcklig utredning för att fastställa om 1

8 kriterier för substansdiagnos uppfylls [5]. I fjärde upplagan av Diagnostic and Statistical manual of Mental Disorders (DSM-IV) klassificerades kliniskt problematiskt användande av substanser som missbruk eller beroende. I DSM-IV kännetecknades missbruk av att subtansanvändandet fick socialt negativa konsekvenser [6]. För att vara beroende skulle starka psykologiska och fysiologiska symptom på bundenhet till substansen föreligga [6]. I DSM-5, den femte upplagan av diagnosmanualen som publicerades 2013, behandlas inte socialt och fysiologiskt negativa konsekvenser av substansanvändande längre separat, utan har slagits samman till en dimension. Tillståndet benämns substanssyndrom och klassificeras som milt, måttligt eller svårt. Ett nytt kriterium som behandlar begär eller sug efter substansen har även har även tillförts manualen [7]. Ungdomstiden, en tid för oberoende Ungdomsåren är en känslig och omvälvande period, både fysiskt och psykiskt. Individen utvecklar sin identitet och försöker finna en plats i livet. En tid av frigörelse, självständighet och oberoende [8]. I denna fas av livet är det vanligt att ungdomar prövar på eller regelbundet använder alkohol eller narkotika [9]. För de flesta handlar det om att just pröva eller till exempel dricka alkohol relativt måttfullt, som ett socialt accepterat inslag i en socialiseringsprocess [10]. För vissa ungdomar leder dock användandet av substanser till problem för fysisk och psykisk hälsa, sociala livet, skolan eller andra plikter som ungdomen förväntas utföra [11]. I värsta fall leder ett oreglerat användande till ett psykiatriskt diagnosticerbart tillstånd. Det kan vara svårt för en ungdom att förstå när ett socialt bruk övergår till ett problematiskt användande [12] och i samband med faktorer som stigmatisering och skam [13] så kan det ta tid för denne att bli hjälpsökande. I Sverige får alkohol inte användas av någon under 18 och narkotika är förbjudet för alla enligt lag, vilket även kan bidra till att en ungdom i riskzonen inte vänder sig till vuxna, socialtjänst eller sjukvården för stöd i sådana frågor. Och i vissa fall, för vissa individer slutar ungdomens upptakt för oberoende i ett beroende. 2

9 Substansanvändning i ungdomen får långtgående konsekvenser Substansanvändande bland ungdomar är inget nytt fenomen. Få studier har undersökt vilka konsekvenser som problematisk substansavvändning i ungdomen får över tid. En forskargrupp på Karolinska institutet studerade en kohort bestående av 1,992 män och kvinnor som under slutet av 60-talet behandlades på en stor klinik för ungdomar med substansproblematik i Stockholm. Dessa individer jämfördes med en kontrollgrupp matchad för kön, ålder och födelseort. Forskargruppen analyserade information om deltagarna från sex nationella register och såg att de ungdomar som sökt vård för sitt substansanvändande i långt högre utsträckning i vuxenlivet var drabbade av för tidig död, fysisk och psykisk sjukdom, substanssyndrom, kriminalitet och fattigdom [14]. Utöver detta tenderade substansproblematiken, trots behandling att sträcka sig från ungdomsåren in i vuxenlivet [15]. Substansanvändning bland ungdomar i Sverige idag Hälften av dagens Svenska högstadie- och gymnasieungdom har någon gång varit berusad. Det är färre än i övriga Europa, men de svenska ungdomar som använder alkohol dricker oftare och i större mängder än i andra länder i Europa [9]. De 13 % av flickorna och 19 % av pojkarna som har provat narkotika i gymnasiet är även ofta storkonsumenter av alkohol [9]. Under 2009 vårdades ungefär 3000 patienter mellan 10 och 19 år med substansrelaterad diagnos i den svenska slutenvården, vilket är en ökning med 30 % jämfört med tio år tidigare [16]. Uppgifterna om vårdbehov redovisas i patientregistret men är mycket begränsade och man har i internationella studier konstaterat att det råder underdiagnostik av substanssyndrom inom psykiatrin [17]. Missbruksutredningen För att öka kunskapen kring substansproblematik och de sekundäreffekter sådan för med sig bland ungdomar och vuxna i Sverige beslutade regeringen 2008 att göra en översyn, en statlig offentlig utredning, av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Resultatet sammanfattades i slutbetänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35), den så kallade Missbruksutredningen [16]. 3

10 I Missbruksutredningens Volym 2, Utredningens analys, i stycke 23, Insatser för specifika målgrupper, barn och ungdomar med missbruksproblem, riktas skarp kritik mot den svenska vården av ungdomar med substansproblematik. Två centrala resultat är att ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting beträffande utrednings- och vårdinsatser var otillfredsställande samt att implementering och tillämpning av evidensbaserade utrednings- och behandlingsmetoder var bristfällig. Övergripande slutsatser är att det är nödvändigt att betrakta substansproblematik som ett medicinskt tillstånd i en social kontext, och tydliggöra ansvarsfördelning och arbetsmetoder därefter. Det som följer nedan är en sammanfattning av utredningens kritik under förut nämnda rubrik Insatser för specifika målgrupper, barn och ungdomar med missbruksproblem. Ett psykiatriskt tillstånd i en social kontext Utredningen redogör för att substansproblematik historiskt har betraktats som sociala angelägenheter, inte medicinska och att behandlingen av denna var sprungen ur den svenska fattigvården. Inom EU har den mesta av missbruks- och beroendevården överförts till sjukvårdshuvudmän från socialtjänsten. I Sverige har huvudmannaskapet länge varit delat och i och med avsaknad av nationella riktlinjer beträffande ansvarsfördelning för substansproblematik hos ungdomar, påtalar utredningen att det har blivit upp till respektive kommun och landsting att bestämma vem som behöver vård, i vems regi och vad vården ska bestå av. Avsaknad av riktlinjer och bristande evidens Socialstyrelsen har utfärdat nationella riktlinjer med evidensbaserade insatser för missbruksoch beroendevården i Sverige. Dessa omfattar dock inte barn och ungdomar. Missbruksutredningen konstaterar att lokala riktlinjer för insatser riktade till barn och ungdomar är sällsynta eller av mycket varierande omfattning och kvalitet. Utredningens forskningsöversikt visar dock att vissa kommuner och landsting tillhandahöll evidensbaserade insatser, men att programmen tillämpades i liten och varierande omfattning och kunskapen om evidensgraden i de olika insatserna var låg bland de yrkesverksamma vårdgivarna. Utredningen uppmärksammar dock förekomst av integrerade beroendemottagningar i storstadsområden där kommun och landsting arbetar tillsammas, exempel på sådana är Minimari- 4

11 orna i Stockholm och Göteborg, samt rådgivningsbyrån i Lund. I de fall där integrerat samarbete saknas, det vill säga oftast utanför storstadregionerna, konstaterar utredningen att patienter med missbruk eller beroende med underliggande psykiatrisk problematik riskerar att hamna mellan stolarna. Utredningen vittnar om att det inte är ovanligt att landstingets barnoch ungdomspsykiatri hänvisar barn och ungdomar med aktivt missbruk eller beroende till kommunens socialtjänst för behandling med hänvisning till att psykiatrisk vård inte kan bedrivas innan missbruket hävts. 5

12 Från bruk till sjuk, något många har åsikter om För att kunna bistå med insatser i form av preventiva åtgärder, utredning och behandling måste vårdgivaren vara betrogen med vilka faktorer i en ungdoms liv som påverkar och samexisterar med utvecklandet av ett problematiskt substansanvändande. Tabell 2 återger Pasero & McCaffery exempel på samhälleliga uppfattningar om etiologi och behandlingsstrategier för substansproblematik och förordar en sjukdomsmodell som validerad förklaringsmodell för etablering och behandling [18]. Tabell 2. Pasero & McCafferys exempel på samhälleliga uppfattningar om etiologi och behandlingsstrategier för substanssyndrom Samhällets syn på substanssyndrom Orsak Moraliska modellen Kriminella modellen Sjukdomsmodellen* Moralisk svaghet, Ond eller elak Hjärndysfunktion brist på viljestyrka personlighet Behandlingsstrategier Öka moralen, ibland genom religion Bestraffning/Fängelse KBT samt medicinering för att normalisera hjärndysfunktion *Den enligt Pasero & McCaffery validerade modellen för klinisk praxis Att motverka moralisk svaghet eller bestraffa ond personlighet för att stävja beroende är metoder som varken återfinns i nationella riktlinjer eller loka handlingsplaner för handläggning av substansproblematik i Sverige idag. Sådant förfarande upplevs stigmatiserande och inskränkt [19]. Dock finns mycket litteratur om hur patientens motivation och vilja till förändring (moraliska modellen) är avgörande vid behandling av substansproblematik [20-22] samt om hur normbrytande beteende (kriminella modellen) ofta samvarierar med problematisk användning av alkohol och narkotika [20, 23]. Substansproblematik är ett komplext fenomen som kan studeras och debatteras ur flera aspekter. 6

13 Inledning I denna diskussion om komplexitet, om samhälleliga uppfattningar om vad substansproblematik egentligen är och hur man bör handskas med den, om avsaknad av riktlinjer och tydlig ansvarsfördelning om hur man finner och kartlägger ungdomar i riskzon eller med redan etablerad problematik och vad man sedan bör göra för att hjälpa dem, tar denna avhandling avstamp. I avhandlingens titel framgår att det är substansanvändning i relation till psykiatrisk samsjuklighet och psykosocial belastning som ska kartläggas. För att introducera och motivera avhandlingens delstudier stöds ramberättelsen på två ben. Ett första ben där ambitionen är att skapa en överblick av det vetenskapliga fältet rörande belastningsfaktorer i form av psykiatriska och psykosociala tillstånd som ofta föregår och samexisterar med substansproblematik. Därpå följer ett andra ben där ambitionen är att belysa strategier för hur man finner och kartlägger belastningsfaktorerna i första benet. Utan en tillförlitlig utredningsteknik blir varken kartläggning i vetenskapligt syfte eller klinisk avsikt fruktsam. För att kunna ge rätt bemötande och behandling till rätt individ, vid rätt tidpunkt, av rätt vårdinstans måste mer kunskap tillföras dessa två ben. Belastningsfaktorer Psykiatrisk samsjuklighet Samsjuklighet mellan substansproblematik och annan psykiatrisk problematik är vanligare än respektive åkommor var och en för sig [24]. Mellan 50 till 80 % av ungdomar med ett pågående substansmissbruk har någon gång i livet även diagnosticeras med annan psykiatrisk sjukdom [25]. I de flesta fall debuterade de psykiatriska symptomen långt innan substansproblematiken uppstått [24, 26]. Komorbida psykiatriska tillstånd är associerade med svårare sjukdomsbild, större funktionsnedsättning, svagare behandlingsrespons och sämre prognos [27, 28]. Bland de vanligaste komorbida tillstånden återfinns depression, ångestsyndrom, antisociala beteenden som trotssyndrom och uppförandestörning, samt uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetssyndrom (ADHD) [25]. 7

14 Depression Depression är ett tillstånd som bland annat karaktäriseras av nedstämdhet, irritation och/eller minskat intresse [7]. Depression antas öka risken för substansanvändning hos ungdomar [29, 30] och prevalens för egentlig depression eller dystymi någon gång under ungdomsåren beräknas vara ca 11 % [31]. Mellan 20-30% av ungdomar med substansmissbruk lider av någon form av affektiv störning [25]. Det har föreslagits att alkohol och narkotika används som copingstrategi för att i självmedicinerande syfte mildra depressiva symptom och reglera negativa affekter [32, 33]. Den höga samsjukligheten har även i vissa studier förklarats med en common factor theory, det vill säga att depression och substansproblematik är sprungna ur samma riskfaktorer och att vissa individer har ärftlig sårbarhet för båda tillstånden [34, 35]. Ångestsyndrom Ångest kännetecknas av ett brett spektrum av känslor som till exempel ängslan, oro, rädsla eller panik. Ibland följs dessa känslor av fysiska symptom som kvävningskänslor, illamående, hjärtklappning, svettningar eller smärta [7]. Många individer med ångestsyndrom försöker undvika kontakt med ångestväckande situationer, tankar eller känslor, eller uthärdar dessa under stort obehag [7]. Hypoteser om att ångest, precis som depression, självmedicineras med substanser har presenterats [33]. Ångestsyndrom är ett av de vanligare psykiatriska tillstånden hos barn och unga [36] och översiktstudier menar att prevalensen hos ungdomar sträcker sig ända till 30 % [31]. Ångesttillstånd i ungdomen är en riskfaktor för att senare utveckla substansproblematik [37]. Ungefär en tredjedel av dessa ungdomar uppfyller även kriterier för depression [38] och teorier om att även ångest ingår i en common factor theory tillsammans med depression och substansproblematik, har framlagts [34, 37]. Antisocialt beteende Ibland uppvisar barn och ungdomar ett normbrytande beteende som orsakar funktionsnedsättning socialt eller i skolan som medför att kriterier för diagnoserna trotssyndrom eller uppförandestörning uppfylls. Trotssyndrom karaktäriseras av negativt, fientligt och trotsigt beteende och uppförandestörning av våldsamt och/eller bedrägligt beteende, skadegörelse, eller allvarliga norm- och regelbrott [7]. Enligt översiktsstudier uppskattas prevalensen bland barn och ungdomar vara nära 13 %. för trotssyndrom och 7 % för uppförandestörning [31]. I den här ramberättelsen definieras antisocialt beteende som socialt normbrytande uppförande med 8

15 symptom på trotssyndrom och uppförandestörning. Kopplingen mellan antisocialt beteende och substansproblematik är väl känd [39]. I en översiktstudie av internationella undersökningar av ungdomar med missbruks- eller beroendeproblematik uppvisade 46 % även antisocialt beteende [25]. Samma studie visade även att antisocialt beteende ökade risken för att börja använda substanser tidigare och tidigare etablera ett missbruk eller beroende [25]. Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetssyndrom -ADHD ADHD karaktäriseras av varaktiga och genomgripande symptom på ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet/impulsivitet. För att tillståndet ska klassas som psykiatrisk störning ska symptom observeras i minst två olika vardagliga miljöer, som till exempel hem och skola. Symptomen ska föreligga före 12 års ålder och ge betydande funktionsnedsättning [7]. Enligt översiktsstudier uppskattas prevalensen av ADHD för barn och ungdomar vara 5-9 % [7, 31, 40]. Analyser av könsskillnader ger att pojkar uppvisar fler symptom på hyperaktivitet/impulsivitet [41] medan flickor rapporterar mer problem med ouppmärksamhet [42]. Samt att flickor med ADHD uppvisar mer samsjuklighet med depression och ångest än både normalpopulationen av flickor [43, 44], och pojkar med ADHD [34, 35, 41]. Traditionellt har ADHD betraktats som en betydande riskfaktor för substansproblematik, vilket även nyligen bekräftats i en metaanalys av 13 internationella studier [45]. Associationen mellan ADHD, och substanssyndrom har dock försvunnit eller försvagats avsevärt då man kontrollerat för närvaro av antisociala beteenden [46, 47]. Det har föreslagits att ADHDproblematik sällan påverkar utvecklingen av missbruk och beroende på egen hand utan medieras och modereras, det vill säga styrs av, närvaro av antisociala beteenden [48]. Få studier har analyserat subdimensionerna av ADHD (ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet) separerade från varandra i relation till substansanvändande. Resultaten från dessa studier är inte samstämmiga men i två publikationer har resultaten pekat på att ouppmärksamhet men inte hyperaktivitet/impulsivitet är relaterat till alkoholproblem [49, 50]. Ett fåtal studier har även analyserat hyperaktivitet och impulsivitet separerade från varandra och på så vis skapat tre analyserbara dimensioner av ADHD och sett att impulsivitet men inte hyperaktivitet var relaterat till missbruk i familjen [51] samt till ökade psykosociala svårigheter [52]. 9

16 En gemensam samsjuklighetskälla? Precis som det föreslogs att depression, ångest- och substansproblematik är sprungna ur samma riskfaktorer, så finns även en common factor theory för substanproblematik, ADHD och antisociala beteenden. I en tvillingstudie av Edwards & Kendler (2012) rapporteras genetisk korrelation mellan ADHD, antisocialt beteende och alkoholproblematik i ungdomen, och man föreslår att dessa tillstånd är olika utryck för samma underliggande sårbarhet [53]. Den bakomliggande genetiska sårbarheten har i studier förklarats med teorier om beteendedisinhibering som föreslagit att beteendestörningar såsom antisociala beteenden, ADHD samt substansproblematik är sprungna ur en gemensam bakomliggande dimension av bristande förmåga att styra och kontrollera beteenden. [54-57]. Beteendedisinhibering karaktäriseras av att reagera med djärvhet och spontanitet på nyheter, uppvisa låg självbehärskning, spänningssökande och oräddhet för fara [58]. Beteendeinhibering, disinhiberingens motsats, karaktäriseras av undvikande av nya stimuli, rädsla och oro som speglar en lägre tröskel för stress och sympatikusaktivering [58]. Beteendeinhibering har sammankopplats med ångest och affektiva tillstånd [58]. Psykosociala faktorer Familjefaktorer Barn till föräldrar med substansproblematik löper enligt översiktstudier 2-10 gånger ökad risk för att själva utveckla samma svårigheter [59, 60]. Föräldrar med substansproblematik utgör en genetisk risk samt erbjuder ungdomen en psykosocialt ogynnsam miljö där användande av alkohol och narkotika normaliseras och föräldraförmågan inte räcker till [61, 62]. Även socioekonomiska faktorer som etnicitet, social status, boende, utbildning, arbete, inkomst och fattigdom har framförts som riskfaktorer för utvecklandet av substansproblematik [63-66]. Det råder dock inte konsensus kring vilken roll socioekonomiska faktorer spelar för etablerandet och underhåll av substansproblematik och vissa översiktsstudier visar på att det inte finns något samband [67, 68]. 10

17 Övergrepp Barn och ungdomar som utsatts för fysisk och/eller psykisk misshandel i familjen uppvisar ökad risk för tungt episodiskt alkoholintag [69] samt ökad risk för att utveckla substansproblematik [70, 71]. Sexuella övergrepp är också en riskfaktor för substansproblematik [72]. Att vara utsatt för och utsätta någon för mobbning har associerats med substansproblematik [73]. Mobbning kan kännetecknas av ren utsatthet men även präglas av att en individ uppvisar antisociala drag och skapar konflikt kring sig, dessa individer är ofta både aggressor och offer [74]. Antisocialitet kännetecknat av våldsamt beteende, skadegörelse och bedrägligt beteende som ökar sannolikheten att i sin tur bli utsatt för trakasserier [75]. Undersökningsmetoder Ramberättelsens andra ben behandlar strategier för kartläggning av substansproblematik. Psykiatrisk diagnostik är ofta komplicerad, särskilt när den rör tillstånd hos barn och ungdomar då grad av utveckling starkt påverkar vad som är normalt eller avvikande [76]. Vidare kan det vara svårt att avgöra om barnet eller ungdomens symptom är orsakade av till exempel en neurologisk störning eller en dysfunktionell hem- eller skolmiljö [77]. För att uppmärksamma, beskriva och tolka faktorer som påverkar etablerande och underhåll av substanssyndrom måste systematisk kartläggning av individen ske. I klinisk verksamhet och i forskningskontext sker kartläggning på huvudsakligen tre sätt: genom enkät, intervju och biokemisk analys. Som man frågar får man svar Valet av undersökningsmetod och informationskälla påverkar prevalensen av de tillstånd som hittas [78]. Enkäten är en tillförlitlig, billig, anonym, genrealiserbar metod [79, 80] för att inhämta information och är den vanligaste formen av självrapporteringsverktyg i både kliniska och forskningsmässiga sammanhang [81]. Ett alternativ och ett komplement till enkäten är intervjuförfarandet. Intervjun anses vara särskilt användbar i situationer där information som inhämtas är av känslig karaktär som till exempel alkohol och narkotikaanvändning [82]. Observation av kroppsspråk, minspel och stämningsläge tillför en dimension av information som höjer tillförlitlighet i informationsinhämtandet [83]. Semistrukturerade differentialdiagnostiska intervjuer betraktas dock som det mest tillförlitliga bedömningsinstrumentet när det 11

18 gäller utvärdering av psykiatriska tillstånd hos både barn, ungdomar och vuxna [17, 84]. Ytterligare sätt att upptäcka substansanvändning hos en individ är att analysera biologiskt material såsom blod, urin, saliv eller hår för att däri söka spår av illegala substanser. Biologiska mätningar kan upplevas som både invasiva och aversiva av individen [81]. Den teknik som till exempel används för att analysera hår för att detektera användning av narkotika är billig, inte påträngande, smärtfri och ger möjlighet att utvärdera användande under en mycket längre tidsperiod än vad som är möjligt med andra biologiska material [85]. Biokemisk analys kan användas som ett redskap för att skärpa motivationen till att självrapportera substansanvändning i enkät och intervju mer sanningsenligt. Om respondenten känner till att dennes svar kommer att jämföras med ett biologiskt facit så kan denne komma att svara mer uppriktigt [86]. Proceduren, som inte undgått att ifrågasättas [87-90], kallas i litteraturen för Pipeline Procedure, eller Bogus Pipeline Procedure i de fall där den biologiska testningen helt och hållet bara är bogus det vill säga bluff, för man gör ju ingen mätning. Tillförlitligheten i undersökningsmetoder Rapportering av substansanvändning skiljer sig åt mellan självrapporter och biologiska tester [91-94]. En individ kan uppleva fördelar med att inte erkänna substansanvändning i enkät eller intervju och därför tiga, men ändå ertappas med substanser lagrade i kroppen. Valideringsstudier visar att substansbruk som ligger nära i tiden ofta utelämnas vid självrapportering [79, 95, 96]. Ur ett kliniskt perspektiv är detta högst problematiskt då information om substansanvändning är grundläggande, inte bara för behandling av just substansbruk utan även för övrig psykiatrisk samsjuklighet [26]. Skillnader mellan svar i enkäter, intervjuer och biologiska undersökningsmetoder medför att validiteten i självrapportering av substanser ifrågasätts vilket kan underminera epidemiologiska forskningsfynd [97, 98]. Övergripande och specifika syften Den statliga Missbruksutredningen påvisar behovet av att betrakta substansproblematik som psykiatriska tillstånd i en social kontext, samt att skapa kunskap kring detta och evidens för insatser för att bedriva en god vård. Avhandlingens övergripande syfte var att belysa substansanvändning i relation till psykiatrisk samsjuklighet och psykosocial belastning bland ungdo- 12

19 mar. Ramberättelsen konstruerades på två ben, ett som behandlade belastningsfaktorer och ett ben som belyste strategier för detektion och kartläggning. Även syftena i avhandlingens delarbeten följer konturen av dessa två ben. I det första benet återfinns Studie I vars syfte var att undersöka vilka psykiatriska och psykosociala faktorer i uppväxten som var associerade med substanssyndrom i tidiga vuxenlivet. I första benet hittas även Studie II med syftet att undersöka om antisocialt beteende påverkade associationen mellan symptom på ADHD och alkoholanvändande bland ungdomar. I det andra benet finns Studie III som syftade till att undersöka överenstämmelse mellan ungdomars rapporter om narkotikaanvändande i enkät jämfört med djupintervju. Samt jämföra analys av hårprover med djupintervju för att undersöka håranalysens tillförlitlighet för upptäckt av spår av narkotika. Ytterligare syfte var att undersöka om socioekonomi påverkade överenstämmelse i svaren mellan de olika metoderna. 13

20 Studie I Femårsuppföljning av ungdomar som sökte behandling för substansproblematik i Sverige. -A five-year follow-up study of adolescents who sought treatment for substance misuse in Sweden. Syfte Syftet var att undersöka vilka psykiatriska och psykosociala faktorer under uppväxten som var associerade med substanssyndrom i tidiga vuxenlivet. Frågeställning Vilka psykiatriska och psykosociala faktorer som observerats hos ungdomar som sökt vård för substansproblematik, var relaterade till substanssyndrom fem år efter initiala vårdtillfället? Finns skillnader mellan könen beträffande detta? Deltagare Under en 19-veckorsperiod i Stockholm år 2004 sökte 742 ungdomar vård vid en stor klinik för ungdomar med substansproblematik. Genom ett slumpvis urval tillfrågades 373 av dessa om deltagande i föreliggande studie. 99 flickor med 90 mödrar och 52 fäder, samt 81 pojkar med 72 mödrar och 37 fäder inkluderades. Detta gav sammanlagt 180 ungdomar och 251 föräldrar. Ungdomarnas medelålder var 16,7 år (Se figur 1). 14

21 Ungdomar sökte missbruks-klinik under 19- veckor 2004 N=742 Patienter randomiserade till medverkan n=330 Deltagare Baslinjen 2004 Pojkar=81 Flickor=99 n=180 (55%) Deltagare Uppföljning 2009 Pojkar=61 Flickor=86 n=147 (82%) Ej tillfrågade om medverkan n=412 Avböjde mederkan n=150 Avböjde medverkan i uppföljning n=33 Figur 1. Flödesschema över studiepopulationen i studie I. Mätinstrument Samtliga frågeformulär och intervjuer administrerades av två legitimerade psykologer. Följande områden kartlades med följande verktyg: Psykiatrisk sjukdom: The Kiddie-Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia for School-Aged Children- Present and Lifetime Version (K-SADS-PL) [99]; Structured Clinical Interview for DSM-IV axis I disorders [100] Structured Clinical Interview for DSM-IV axis II disorders [101] Fysisk och psykisk misshandel i hemmet gentemot ungdomen: Conflict Tactic Scale: Parent-Children Version (CTS-PC) [102, 103] Mobbning: Mättes via formulär skapat av Kerr et al och Andershed et al, [104, 105] Sexuella övergrepp: Sexual Experience Survey (SES) [106, 107] Substanssyndrom (hos icke deltagande föräldrar): Family Interview for Genetic Studies (FIGS) [108] Ansträngd ekonomi: Försäkringskassans register för försörjningsstöd. Kriminalitet: Lagfördaregistret och självskattning via formulär skapat av Kerr et al och Andershed et al, [104, 105] Behandling: Life History Calendar (LHC) [109] 15

22 Procedur Vid baslinjen genomgick ungdomarna och föräldrarna diagnostiska intervjuer med K-SADS respektive SCID- I och II, administrerade av psykolog. Ungdomarna och föräldrarna självskattade oberoende av varandra fysisk och psykisk misshandel i hemmet gentemot ungdomen med CTS-PC. Mobbning självskattades med formulär från Kerr/Andershed. Sexuella övergrepp självskattades med SES. De föräldrar som medverkade i studien skattade närvaro av substanssyndrom hos den förälder som valt att inte delta i studien, med FIGS. Kriminalitet kartlades med utdrag ut lagfördaregistret samt självskattning och ansträngd ekonomi via försäkringskassans register för försörjningsstöd. Av de 180 deltagarna vid baslinjen deltog 147 (81.7%) i uppföljningsmätningar fem år senare. Vid uppföljningen genomförde ungdomarna SCID- I och II, administrerade av psykolog. Behandling under uppföljningstiden kartlades via FIGS Ungdomarnas medelålder var då 22.2 år. Deltagandet var frivilligt och projektet var godkänt av etikprövningsnämnden Dnr; 2008/ /3. Statistiska analyser Baslinjefaktorerna delades in i familjefaktorer och individfaktorer. Binära logistiska regressionsanalyser genomfördes därefter i tre steg. I ett första steg genomfördes bivariata logistiska regressionsanalyser för att identifiera vilka baslinjefaktorer som var associerade med substanssyndrom vid uppföljningsmätningen. För varje oberoende variabel beräknades interaktionseffekt med kön. I ett andra steg fick de familje- och individfaktorer med signifikant association från den inledande bivariata logistiska regressionsanalysen ingå i en multivariat logistisk regressionsanalys. I ett tredje steg genomfördes slutligen ytterligare två multivariata logistiska regressionsanalyser som justerades för substansmissbruk vid baslinjen samt för att ha mottagit behandling för substansmissbruk under uppföljningstiden. 16

23 Interbedömmarreliabilitet gällande diagnoserna uppförandestörning, trotssyndrom och egentlig depression beräknades med Cohen s Kappa. Resultat De regressionsanalyser som genomfördes för att leta efter associationer mellan baslinjefaktorer och substanssyndrom efter fem år, genererade väldigt få signifikanta resultat. De faktorer under uppväxten som var associerade med substanssyndrom i tidiga vuxenlivet var att: vara man; vara dotter till mor med alkoholsyndrom; vara utsatt för mobbning; begå ickevåldsbrott; ha haft substanssyndrom; samt ha fått behandling för substanssyndrom under uppföljningstiden. Relativt få könsskillnader uppmättes bland belastningsfaktorerna (både de med signifikant association och de utan), diagnos ångestsyndrom var markant oftare förekommande hos flickor (se figur 2), vilket i studiens analyser inte var associerat med utvecklandet av substanssyndrom. Studiedeltagarna uppvisade tung psykiatrisk och psykosocial belastning (se figur 2). Tre individer diagnosticerades med tidigare posttraumatiskt stressyndrom, ingen av patienterna uppvisade sådana pågående symptom. Nittio procent av flickorna och 80 % av pojkarna uppvisade minst en ytterligare psykiatriskt sjukdom. I medeltal uppvisade de tre diagnosticerbara psykiatriska tillstånd, av vilka flertalet etablerats före substanssyndromet men få av dessa faktorer visade sig vara associerade med substanssyndrom vid uppföljningen. 17

24 100 Psykiatrisk belastning i % Pykosocial belastning i % Pojke Flicka a b c d e f g h a b c d e f g h i j k Psykiatrisk belastning Psykosocial belastning a) Behandling UNS a) Ickevåldsbrott b) Uppförandestörning b) Psykisk misshandel, offer c) Alk.syndrom c) Våldsbrott d) Drogsyndrom d) Fysisk misshandel, offer e) Behandlings Subs.syndrom e) Mobbning, offer f) Alk+Drogsyndrom f) Far alk.syndrom g) Ångessyndrom g) Far ickevåldsbrott h) Depression h) Ansträngd ekonomi i) Far drogsyndrom j) Mor ickevåldsbrottt k) Mor alkoholsyndrom Figur 2. Psykiatrisk och psykosocial belastning i % hos de undersökta ungdomarna vid baslinjen Den totala mängd av substansmissbruk i studiegruppen som mättes vid uppföljningen hade inte blivit markant mindre jämfört med fem år tidigare (Se figur 3) Att få behandling för substanssyndrom under uppföljningstiden visade sig till och med vara predicerande för att upp- 18

25 visa substanssyndrom vid uppföljningen. Endast 32 % av ungdomarna som uppvisat alkoholsyndrom vid uppföljningen var utan substanssyndromsdiagnos vid baslinjen. För narkotikasyndrom och kombinerat alkohol- och narkotikasyndrom var 28 % respektive 24 % utan någon substansdiagnos vid baslinjemätningarna. 70 Antal ungdomar Ej diagnos 60 Drogsyndrom Kombinerat alkohol- och drogsyndrom Alkoholsyndrom Alkoholsyndrom efter 5 år Drogsyndrom efter 5 år Kombinerat alkohol- och drogsyndrom efter 5 år Figur 3. Figurens tre staplar visar antal deltagare (n=147) som vid uppföljningen uppvisade: alkoholsyndrom (n=63); narkotikasyndrom (n=50); kombinerat alkohol- och narkotikasyndrom (n=34). Inuti staplarna visas hur många av dessa som vid baslinjen uppvisade: Ej diagnos; alkoholsyndrom; drogsyndrom; kombinerat alkoholoch drogsyndrom. Styrkor och svagheter Studiens styrkor var det slumpmässiga urvalet av tonåriga patienter av båda könen, samt den stora mängd data som samlats in från patienter och föräldrar av legitimerade psykologer. Informationen kom från olika källor såsom deltagarna själva, deras föräldrar samt från statliga register. Bortfallet vid uppföljningen var 18%. Dessa 18 % hade mer statistiskt signifikant mer sannolikt: mankön; begått brott; och/eller en eller två föräldrar födda utomlands. I övrigt skilde sig deltagarna som fullföljde uppföljningsmätningarna inte åt från de som valt att avstå. 19

26 Studien svagheter var att urvalet av studiedeltagare var litet, vilket gav låg power. Detta kan ha påverkat utfallet av bland annat regressionsanalyserna där få oberoende baslinjevariabler visade sig vara signifikant associerade med substanssyndrom fem år senare. En ytterligare svaghet var avsaknaden av jämförelsegrupp. Diskussion Trots att studiedeltagarna uppvisade omfattande psykiatrisk samsjuklighet och psykosocial belastning erhölls få signifikanta prediktorer. Möjligen opererar dessa faktorer tidigare i ungdomens liv på så vis att en otrygg familjesituation kunnat påverka framväxten av till exempel antisociala beteenden som i sin tur lägger grund för ett substansberoende. Ingen av patienterna visade aktiva symptom på PTSD, trots att större delen av dem varit utsatta för både grovt våld och kränkande övergrepp. Även denna avsaknad av traumasymptom kan möjligen förklaras med att ungdomarnas hälsa analyserats för sent. Den primära problematiken kan redan ha omvandlats till sekundärbeteenden i form av annan psykiatri eller psykosocial belastning. Här blir vikten av tidiga interventioner tydlig. Det är dock viktigt att hålla i minnet att studiegruppen var liten och många av studiens analyser visade resultat som pekade i en viss riktning men som inte var statistiskt säkerställda. Om studiedeltagarna varit flera skulle powern stiga och signifikanser på trendnivå skulle eventuellt kunna komma att bli statistiskt säkerställda. Mödrar med alkoholsyndrom påverkade sina döttrar i samma riktning gällande användning av alkohol. Flickorna påverkades således i större utsträckning än pojkarna av mödrars gener och miljö. Detta är problematiskt då dessa flickor ofta får egna barn tidigt och flickornas utsatta situation riskerar att överföras till barnen. Återigen, med fokus på den nya generationen bör vikten av tidiga insatser betonas. Antalet ungdomar med substanssyndrom var mer eller mindre oförändrat vid uppföljningen. Trots behandling blev ungdomarna som grupp inte bättre. Eller sett från andra hållet, ungdomarna blev inte sämre. I och med avsaknad av jämförelsegrupp är det är inte möjligt att bedöma vilket resultatet hade varit utan behandling. 20

27 Studie II Antisocialt beteende har reducerande effekt på associationen mellan subdimensioner av ADHD och alkoholanvändning i ett stort populationsbaserat urval av ungdomar. -Antisocial behavior has reducing effect on the relation between ADHD sub-dimensions and alcohol use in a large population-based sample of adolescents. Syfte Syftet med studien var att undersöka om antisocialt beteende påverkar associationen mellan symptom på ADHD och alkoholanvändande bland ungdomar. Frågeställning Påverkar antisocialt beteende associationen mellan underdimensionerna av ADHD: ouppmärksamhet; hyperaktivitet samt impulsivitet och alkoholanvändning bland ungdomar? Deltagare År 2010 deltog 3,864 stycken åriga (n = 2,439) och åriga (n = 1,425) Västmanländska skolelever i Landstinget Västmanlands enkät Liv och Hälsa Ung (LoH-ung). Av dessa var 1,917 pojkar och 1,947 var flickor (se figur 4). 21

28 Alla & åriga elever i Västmanland 2010 Elever tillfrågade om medverkan Deltagare som fyllde i enkät Deltagare med komplett enkät Pojkar=1917 Flickor=1947 N=6790 n=5211 n=4140 n=3864 (74%) Exkluderande Ej fungerande webbenkät n=1553 Elever i specialskolor n=26 n=1579 Externt bortfall Elever med frånvaro/ praktik n=1071 Internt bortfall Ej uppgivit kön, ofullständigt ifylld enkät n=276 Figur 4. Flödesschema över studiepopulationen i studie II. Mätinstrument Enkät. Enkäten LoH-ung delas vart annat år till ungdomar på högstadiet och gymnasiet för att mäta den psykosociala hälsan bland länets unga. I enkäten finns bland annat frågor om psykosociala faktorer och psykiatriska symptom. Via enkäten inhämtades information om kön, etnicitet, familjekonstellation, socioekonomi, verbal och fysisk konflikt mellan föräldrar, fysisk och psykisk misshandel i hemmet, substansanvändande i familjen, mobbning samt uppvisande av antisociala beteenden. Symptom på depression skattades med Depression Self Rating Scale Adolescent Version (DSRS-A) [110] medan symptom på ADHD skattades med Adult ADHD Self Rating Scale Adolescent version (ASRS-A) [111, 112]. Alkoholanvändning mättes med de tre första frågorna i Alcohol Use Disorders Identifi-cation Test (AUDIT-C) [113]. 23

29 Procedur LoH-ung distribuerades till skolorna i länet via post. Klasslärare delade under lektionstid ut enkäten till samtliga närvarande skolelever nionde klass i grundkolan och andra året på gymnasiet i Västmanland och övervakade ifyllandet. Deltagandet var frivilligt och anonymt och projektet följde de svenska riktlinjerna för samhällsvetenskapliga och humanistiska studier i enlighet med Helsingforsdeklarationen Statistiska analyser Samtliga oberoende variabler utöver antisocialt beteende och underdimensionerna av ADHD, behandlades som kovariater, viktiga faktorer värda att justeras för. Analyser genomfördes i tre steg. I ett första steg genomfördes linjära regressionsanalyser. Bivariata regressionsanalyser användes för att identifiera om antisocialt beteende, underdimensioner av ADHD samt kovariater var asso-cierade med alkoholanvändning. Därefter genomfördes en tvåstegs multivariat regression-sanalys. Inledningsvis analyserades associationer mellan underdimensionerna av ADHD (justerade för kovariater), och alkoholanvändning. Därpå justerades dessa associationer för antisocialt beteende (se tabell 3). I ett andra steg genomfördes indirekt analys. För att undersöka om förändringen i regressionskoefficienten var signifikant applicerades ett förfarande av indirekt analys utvecklad av Preacher och Hayes [114]. Här utvärderas påverkan som antisocialt beteende utövar på var och en av associationen mellan underdimensionerna av ADHD och alkoholanvändning. Här justeras för de inverkande kovariaterna och de underdimensioner av ADHD som för tillfället inte behandlades som huvudvariabel i analysen. I ett tredje steg genomfördes interaktionsanalys. Interaktionseffekter beräknades för att få ett mått på den eventuellt modererande effekt som antisocialt beteende utövade på associationen mellan subdimensionerna av ADHD och alkoholanvändning. 24

30 Resultat Antisocialt beteende minskade associationen mellan ouppmärksamhet; hyperaktivitet samt impulsivitet och alkoholanvändning för pojkar. Detsamma gällde för flickor, undantaget ouppmärksamhet som fortsatte att påverka alkohol trots närvaro av antisociala beteenden. Detta indikerar att underdimensionerna av ADHD inte är associerade med alkoholanvändning när antisociala beteenden närvarar (förutom för flickor med symptom på ouppmärksamhet) (se tabell 3). Tabell 3. Associationen mellan ouppmärksamhet, hyperaktivitet samt impulsivitet och alkoholanvändning, justerat för närvaro av antisocialt beteende hos pojkar och flickor. Statistiskt signifikanta resultat i fetstil. Ojusterat för Justerat för Ojusterat för Justerat för antisocialt antisocialt antisocialt antisocialt beteende beteende beteende beteende beteende Med undantag för associationen mellan impulsivitet och alkoholanvändande för pojkar, bekräftade den indirekta analysen signifikansen i den reducerande effekt som antisocialt beteende utövade på subdimensionerna av ADHD. Resultatet visade att antisocialt beteende utövade en indirekt effekt och reducerade associationen mellan hyperaktivitet och alkoholanvändning för pojkar med över 40 % och associationen mellan hyperaktivitet, impulsivitet och alkoholanvändning med över 50 % för flickor. Trots att indirekta analysen inte bekräftade signifikant indirekt effekt av antisocialt beteende på associationen mellan pojkars impulsivitet och alkoholanvändning, så visade interaktion- 25

31 sanalys på en modererande effekt. Det vill säga att hos pojkar med mycket antisocialt beteende så försvagas associationen mellan impulsivitet och alkoholanvändning. Styrkor och svagheter Studiens styrkor bestod i användandet av ett stort populationsbaserat urval bestående av både pojkar och flickor, vilket medför generaliserbara resultat för båda kön utanför kliniska sammanhang. Ytterligare styrkor var att separat analysera av subdimensionerna av ADHD, och inte bara i klassiska uppdelningen ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet [7, 115] utan även enskilt analysera dimensionen av impulsivitet [51, 52]. En av studiens svagheter var tvärsnittsdesignen som inte möjliggjorde analys av kausalitet. Ytterligare svaghet var det stora bortfallet vid den elektroniskt administrerade varianten av enkäten. Detta medförde att samtliga skolor som den delats ut i exkluderades, vilket ifrågasätter studieresultatens generaliserbarhet. DSRS är validerad i vuxen klinisk population [110] och den ungdomsanpassade varianten DSRS-A har ännu okända psykometriska egenskaper. Den är dock tidigare använd i populationsstudier av svenska ungdomar [110]. ASRS-A som mäter symptom på ADHD bland ungdomar är validerad i klinisk ungdomspopulation [112]. Detta medför en osäkerhet kring instrumentens psykometriska egenskaper i åldersgruppen tonåringar i normalbefolkningen. Det har dock gjorts valideringar av ASRS bland vuxna i normalpopulation som visat goda psykometriska egenskaper [116], vidare studier måste dock genomföras för att kunna generalisera de egenskaperna till ungdomar. Ytterligare svaghet var att studien inte behandlade frågor om symptom på ångest som ofta är associerat till substansproblematik, särskilt bland flickor [117]. Diskussion Antisocialt beteende hade en reducerande effekt på relationen mellan symptom på ADHD och alkoholanvändning. Vid justering för antisocialt beteende försvann associationerna mellan hyperaktivitet samt impulsivitet och utfallet alkoholanvändning för båda könen. Detta antyder att de externaliserade dimensionerna av ADHD och antisocialt beteende överlappar varandra. Antisocialt beteende är i sig en riskfaktor för alkoholanvändning och i samexistens med 26

32 ADHD kan de accelerera alkoholanvändning [48]. Tillstånden bör då ges samtidigt fokus för att stävja alkoholanvändning. Det är även viktigt att tidigt fokusera på antisociala beteenden hos barn med symptom på ADHD, så att den externaliserade vägen till alkoholanvändning bryts. Flickors symtom på ouppmärksamhet i relation till alkoholanvändning påverkades inte av närvaro av antisociala beteenden, utan behöll intakt association till alkoholanvändning. Litteraturen ger att denna intakta association hos flickor eventuellt kan bero på självmedicinering av ouppmärksamhetens negativa konsekvenser [32, 42]. Flickor med symptom på ouppmärksamhet uppvisar ofta samtidiga symptom på depression och ångest [34, 35] och resultaten i denna studie kan möjligen bekräfta den teoretiska modellen om en gemensam bakomliggande genetisk faktor som förklara variationen i alkoholanvändande. Oavsett bakomliggande förklaring betyder detta att flickor med ouppmärksamhetssymptom, bör hållas under uppsikt i och med att de oberoende av närvaro av antisociala beteenden, riskerar ökad alkoholkonsumtion. 27

33 Studie III Rapportering av narkotikaanvändning: vem och vad kan vi tro på? En undersökning av överensstämmelse mellan enkäter, djupintervjuer och håranalys. -Reports of illicit drug use: in what and whom can we trust? Investigating the congruency of questionnaires, in-depth interviews, and hair analysis. Syfte Syftet var dels att undersöka överensstämmelse mellan ungdomars rapporter om narkotikaanvändande i enkät jämfört med djupintervju; samt dels att jämföra analys av hårprover med djupintervju för att undersöka håranalysens tillförlitlighet för upptäckt av spår av narkotika. Ett ytterligare syfte var att undersöka om socioekonomi påverkar överenstämmelse i svaren mellan de olika metoderna. Frågeställning Hur valida är självskattningar som undersöker användande av narkotikaanvändning bland ungdomar? Fås olika svar beroende på om enkät eller djupintervju används för att inhämta information? Finns socioekonomiska faktorer som är relaterade till diskrepans i svar mellan de olika självskattningsmetoderna? Deltagare År 2001 deltog 4260 stycken åriga (n = 2611) och åriga (n = 1649) Västmanländska skolelever i enkäten LoH-ung. Av de 400 slumpmässigt utvalda respondenter som 28

34 tillfrågades om deltagande i en fortsättningsstudie, tackade 200 ja. Det slutgiltiga urvalet bestod av 135 stycken 16-åringar (78 flickor och 57 pojkar) och 65 stycken 19-åringar (41 flickor och 24 pojkar) (Se figur 5). Alla & åriga elever i Västmanland 2001 N=5542 Elever tillfrågade om medverkan i enkät n=5173 Deltagare med komplett enkät n=4260 (82%) Samtyckte till medverkan i intervju n=785 Radomiserade till intervju n=400 Intervjuade Pojkar=81 Flickor=119 n=200 (50%) Användbara hårprov n=193 (44%) Exkluderande Elever i Specialskolor/ Rektor tillät ej deltagande Administrativt bortfall, Elever med frånvaro eller inkomplett enkät Skyddad adress etc n=9 Avböjde deltagande n=191 n=369 n=399 n=200 Figur 5. Flödesschema över studiepopulationen i studie III. Mätinstrument Enkät. Via enkäten LoH-ung inhämtades information om kön, etnicitet, familjekonstellation, socioekonomi, verbal och fysisk konflikt mellan föräldrar, fysisk och psykisk misshandel i hemmet, substansanvändande i familjen, mobbning samt uppvisande av antisociala beteenden. Depressionssymtom skattades med DSRS-A och ADHD-symtom skattades med ASRS-A. 29

35 Användning av narkotika skattades med fyra frågor liknande de som finns i European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs [118]. Djupintervju. En semistrukturerad djupintervju genomfördes med öppna frågor om psykosociala faktorer, psykiatriska symptom, alkohol- och narkotikaanvändning samt normbrytande beteende. Deltagarna delgav informationen i en kvalitativ dimension, som sedan tolkades och kodades till kvantitativa mått. Håranalys. Biologiska prover i form av hår samlades in och genomgick sedan analys med den kemiska metoden headspace solid-phase microextraction gas chromatography mass spectrometry (HS-SPME/GC MS). Procedur År 2001 distribuerade en forskningsassistent enkäten till samtliga under skoltid närvarande elever i nionde klass i grundkolan och tredje året på gymnasiet i Västmanland. Deltagarna matchades för ålder, kön och de riskbeteende som rapporterats i enkäten för att skapa ett riskindex mot vilket deltagarna i studien kunde jämföras. I samband med ifyllandet av enkäten erbjöds samtliga deltagare att delta i en påföljande djupintervju och en drogscreening. De deltagare som anmält intresse matchades mot riskindex för att få med deltagare i indexkontinuumets båda ändar och valdes slumpmässigt ut och tillfrågades om deltagande. Djupintervjuer genomfördes av forskningsledare och i samband med denna klipptes tre hårtestar från deltagarnas huvud, förpackades enligt protokoll och sändes till Linköpings kriminaltekniska laboratorium [119, 120]. Deltagandet var frivilligt och projektet var godkänt av etikprövningsnämnden Dnr; Statistisk analys För att analysera överrensstämmelse mellan svaren i enkät och håranalys, i förhållande till djupintervju genomfördes Chi-Square signifikanstest ( 2). Vidare användes 2 för att analysera överrensstämmelse i svaren mellan enkät och djupintervju i relation till sociodemografiska faktorer. 30

36 Cohens kappa ( ) användes för att mäta överensstämmelsen mellan de olika metoderna för att mäta narkotikaanvändning. För att undersöka överensstämmelsen av svar i de olika metoderna hos en och samma respondent användes Gammakorrelation ( ). Vidare beräknades sensitivitet och specificitet för enkät och håranalys i relation till djupintervju. Resultat Dubbla antalet ungdomar rapporterade narkotikaanvändning i djupintervju jämfört med enkät (se tabell 4). Tabell 4. Tabellen jämför självrapporterad narkotikaanvändning i enkät i relation till djupintervju och spår av narkotika i hår i relation till djupintervju. Medgav användande inom 6-månadersfönstret Enkät Djupintervju Håranalys Djupintervju n (%) n (%) n (%) n (%) Använt narkotika 24 (12) 46 (23) 15 (7.7) 18 (9.3) >50 % fler medgav i intervju 18 medgav i intervjun, men bara i 7 av dessa hår återfanns spår. 62 % missades Jämfört med djupintervju var sensitiviteten låg och specificiteten hög för både enkät och håranalys. Detta indikerar att man i enkät och håranalys kan behandla positiva svar som tillförlitliga, men att verkligt narkotikaanvändande i stor utsträckning undgår upptäckt. Vidare noterades att ungdomar från mindre priviligierade socioekonomiska omständigheter hade mindre överenstämmelse mellan de svar de angivit i enkät och håranalys och djupintervju, det vill säga att deras enkätsvar var mindre tillförlitliga (se figur 6 och 7). 31

37 Skillnad i % Figur 6. Figuren visar hur stor signifikanta skillnaden var i % mellan svaren i enkäten och djupintervjun i relation till socioekonomiska omständigheter. 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0,0 Skillnad i % Mor > Grundskola Mor Grundskola Far > Grundskola Far Grundskola Villa Hyreshus Kärnfamilj Separerade föräldrar Ej ansträngd ekonomi Ansträngd ekonomi Ej familjetrauma Familjetrauma Figur 7. Figuren visar hur stor signifikanta skillnaden var i % mellan svaren i håranalysen och djupintervjun i relation till socioekonomiska omständigheter. 32

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,

Läs mer

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,

Läs mer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?

Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö? Art.nr. 2018-10-26 Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö? Barn som får diagnosen adhd har ökat i Sverige under det senaste decenniet. Det är vanligt

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Barn och ungdomar med könsdysfori

Barn och ungdomar med könsdysfori Barn och ungdomar med könsdysfori Var den du är född att vara och var det utan skam. (Jonas Gardell) Innehåll: Inledning TS-mottagningen (Kid) Statistik Utredning/behandling Kliniska erfarenheter Könsdysfori:

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112 TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Konferens Missbruk/beroende. Karlstad 8 oktober 2019

Konferens Missbruk/beroende. Karlstad 8 oktober 2019 Konferens Missbruk/beroende Karlstad 8 oktober 2019 Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Centrallasarettet Västerås Kent W. Nilsson Arv & Miljö Samsjuklighet och behandlingsprognos för ungdomar

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer