Populärmusik från Vittula en interkulturell analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Populärmusik från Vittula en interkulturell analys"

Transkript

1 Populärmusik från Vittula en interkulturell analys I religionernas smältdegel Kim Lindén Innehållsförteckning: 1. Inledning Matti och Niila Niila, laestadianen Niila, den tyste Själva tystnaden Språkets betydelse Negern Mattis självbild och identitet Slutord...12 Litteraturförteckning...13

2 2 1. Inledning Eftersom mitt intresse för tvåspråkiga samhällen, och då främst samhällen där språken är finska och svenska, är stort har jag bestämt mig för att se lite närmare på Mikael Niemis Populärmusik från Vittula. Då Niemi dessutom skriver om sexti- och sjuttiotalet då omställningarna var stora, även i ett samhälle som ligger lite avsides, är boken ännu intressantare. Berättaren i boken, Matti, skriver alltså om sin egna barndom i Pajala, norra Sverige. Berättelsen börjar då Matti är fem år gammal och vägarna asfalteras. Detta är en stor händelse för den lille pojken, men inte enbart för honom. I och med att vägarna asfalteras kommer, enligt min tolkning, världen närmare det lilla samhället som hittills fått leva för sig själv. Nya moderna tider är på kommande. Niemi skriver: Grusvägen var gammalmodig. Den tillhörde den förgångna tiden, den som våra föräldrar fötts i men som slutgiltigt ville lämna bakom sig.(sid. 11) Det är dock inte bara vägbeläggningen som förnyas, utan även musiken. Musiken kommer för övrigt att spela en stor roll i boken, eftersom Matti senare kommer att bilda ett band och många händelser rör sig runt bandets äventyr. Niemi berättar följande om hur Matti reagerar då han Matti hör den nya rockmusiken för första gången: Det var framtiden. Så där lät den. Musik som liknade vägmaskinernas råmande, ett slammer som inte tog slut, ett larm som ledde mot horisontens purpurröda soluppgång. (sid ) Det som därnäst händer i boken är att Matti träffar Niila, den andre huvudpersonen i boken. Niila är laestadian och mycket tyst av sig. De börjar dock lite senare samtalet på ett eget hemligt språk, detta kommer senare att visa sig vara esperanto. Därefter är följande stora händelse i byn att en mörkhyad kommer för att predika i kyrkan. Sedan börjar Matti skolan, detta medför också en stor omvälvning i Mattis liv. Om en liten tid dör Niilas farmor och då kommer det en hel massa främlingar på besök, det speciella med farmoderns död är att hon senare kommer och stör Niila i sömnen. Så bildar Matti och hans kompisar ett rockband och med puberteten kommer också flickorna så småningom in i bilden. Lite senare kommer Mattis farbror att gifta sig och det ordnas bröllop, nu får Matti för första gången smaka på lite starkare varor, dessutom vinner han bastubadandet som anordnas i samband med bröllopet. Kort därpå får Matti träffa på Heinz, en gammal soldat som flyttar till Pajala över sommaren för att skriva sina memoarer. Även en ny musiklärare från Skåne hittar till Pajala och hjälper Matti och Niila i bildandet av ett riktigt band. Så är det dags för

3 3 den första fyllan och i och med att Matti blivit vuxen får han också höra sin släkthistoria av sin far. I tonåren är det ju också viktigt att tillhöra rätt gäng, detta får även Matti och Niila uppleva. Så är det dags för den första spelningen och det första samlaget (samma kväll dessutom). Berättelsen slutar med att musikläraren, Greger, har ordnat en del spelningar för pojkarna, och de börjar naturligtvis genast drömma vidare. I min uppsats kommer jag att fördjupa mig i några saker som jag tycker att från en interkulturell syn. Jag tänker gå igenom de olika synpunkterna i den ordningen de händer i boken. En intressant sak är hur Matti tacklar Niilas tysthet, språket är ju en viktig del i all sorts kommunikation. Niila är annars också en intressant typ, han är ju laestadian, medan Matti är en vanlig kristen. Matti växer upp från ett barn till en tonåring, då kan man ju undra på de klassiska frågorna om Matti har identitetsbekymmer, hur han passar in i vuxenvärlden o.s.v. Detta kommer jag också att fundera över, speciellt om det förkommer mycket vi de tudelningar. Så besöks, som tidigare nämnts, byn av en mörkhyad, hur ser Matti på den saken? 2. Matti och Niila Jag har tänkt börja med att skriva om på vilka sätt Matti uppfattar laestadianerna, eftersom Mattis gode vän Niila är en laestadian. Därefter tänkte jag se på hur han reagerar då han möter dem, främst då Niila. Niila är ju också väldigt tyst av sig, detta har mycket med hans religösa uppväxt att göra, men även med annat. Språket, jag menar i detta fall det muntliga, är en väldigt viktig del av kommunikationen och därför är det intressant att se hur det går för Matti och Niila då den muntliga kommunikationen saknas i början. 2.1 Niila, laestadianen I det samhälle Matti växer upp i finns det, som sagt, gott om laestadianer. Därför möter Matti så gott som dagligen på en annan kultur, och på ett annat tankesätt. Detta eftersom religionen sätter djupa spår i det vardagliga livet, men även i sättet att tänka. Illman (FT 7/2001: 359) menar att kulturmötet sker på ett djupare, existentiellt plan där frågor kring livsåskådning och verklighetens kulturbundenhet aktualiseras. Redan här kan man även nämna begreppet värdeminne. Värdeminne är det perspektiv ur vilket vi alltid betraktar mänskor från andra

4 4 religioner och kulturer (Illman 7/2001: 362) Jag kommer att i ett senare skede gå in mera på begreppet. Jag vill dock redan nu påpeka att Matti berättar detta som vuxen, vilket naturligtvis sätter sin prägel. Dessutom växer Matti, som sagt, upp i ett halvlaestadianskt samhälle, så man vet ej hur mycket som sist och slutligen är fakta och hur mycket som är förutfattade meningar. Det skulle naturligtvis ha varit viktigt att veta, hur mycket som verkligen är fakta, eftersom kunskap är viktig, men inte allt. Illman (FT 7/2001: 363) säger att en djup kännedom om kulturen är viktig, men inte tillräcklig. Vi väljer ju ut den information vi tar till oss utgående från de värderingar och attityder som formar vår världsbild. Ensidiga värderingar leder alltså till en ensidig kunskapsbas och ensidiga tolkningar. Dessutom är det viktigt att veta vad Matti har för bild av Niila medan de växer upp. Detta eftersom, precis som Illman (FT 7/2001) säger, vi möter inte varandra som tomma blad utan som redan på förhand fullklottrade sidor. Matti berättar bl a följande saker om laestadianerna: För en laestadian räcker det inte med att tro. Det handlar inte enbart om att vara döpt eller läpparnas bekännelse eller att betala kyrkoskatt. tron måste vara levande. En gammal laestadianpredikant fick en gång frågan hur han skulle vilja beskriva denna levande tro. han funderade länge, och svarade sedan eftertänksamt att det var som att vandra i en livslång uppförsbacke. En livslång uppförsbacke. Ganska svårt att föreställa sig... (sid. 21) Matti drar även alla laestadianer över en kam, bl a i följande utdrag då han förklarar hurdan Isak, Niilas far är: Som de flesta laestadianer blev Isak en flitig arbetare... Jobbade mycket och krävde lite, skydde sprit, kortspel och kommunism... Men till helgerna renade han sig genom bön och bastu... Under mötena fick han äntligen angripa smutsen och Djävulen, svinga Herrens tveeggade svärd, lag och evangelium, mot världens alla syndare, mot lögnarna, horbockarna, nådetjuvarna, svärjarna, drinkarna, hustruplågarna och kommunisterna som trängdes dom löss i det tornedalska älvlandets jämmerdal. (sid ) En intressant sak med detta stycke i boken är att Matti ställer en vi de indelning, men så att han sätter sig själv i Isaks ställning och försöker därmed förstå honom, något ironiskt, men dock. Matti fortsätter ännu med att förklara Isaks beteende utifrån religionen, samtidigt kommer ännu en generalisering. Det är nämligen så att Isak är mycket sträng med både sin hustru och barnen, och han har även annars börjat synda bl a genom att supa. Men trots sin övergivenhet, sin tomhet, kallade han sig fortfarande troende. han höll på ritualerna och uppfostrade sina barn enligt förskrifterna. Men i Herrens ställe placerade han sig själv. Och det var den värsta formen av laestadianism, den kyligaste, den mest skoningslösa. Laestadianismen utan Gud. (sid. 29)

5 5 2.2 Niila, den tyste Själva tystnaden Att Niila är så tyst är något väldigt svårsmält för Matti, som är van med oljud och småprat hemifrån. Det, att Niila är tyst, reflekteras flera gånger under berättelsens gång. Första gången han är hemma hos Niila får han verkligen en chock Han berättar följande: Båda föräldrarna var alltså strängt kristna. Trots att deras hus var fullt av barn rådde där en ödslig, kyrkolik tystnad. Niila hade två äldre bröder och två småsystrar, och ytterligare en som sparkade i mammas mage. och eftersom varje barn var en gåva från Gud skulle det bli ännu fler med tiden. Det var overkligt att så många ungar kunde vara så tysta... Det var inte bara för att de var religiöst uppfostrade, man kunde se det även i en del andra tornedalska familjer. man hade helt enkelt slutat prata. Kanske av blygsel, kanske av vrede. Kanske för att man upplevde det som onödigt. (sid. 23) Matti försöker alltså förstå och sätta sig in i situationer där familjer är tysta. Jag tycker dock inte att han lyckas med detta. Varför han inte lyckas med detta förklarar Nynäs (2001: 93) på följande sätt: Att föreställa sig och att leva sig in i en främmande kultur kan ibland bli en nödvändighet för att kunna förstå den, men föreställningsförmåga kan inte som metod tillämpas i syfte att uppnå förståelse. Jag vill också visa på ironin, som tyder på en visst nedsättande synsätt hos Matti, i stycket ovan (eftersom varje barn var en gåva av Gud skulle det bli fler med tiden.). Trots att Matti kanske inte förstod varför Niilas familj var så tyst, blev han också tyst då han var på besök: Även jag höll tyst när jag hälsade på hos Niila. Som barn kände man på sig. (sid. 24) Den senare meningen tycker jag är väldigt intressant. Det svåra vid kulturmöten är, tycker jag, sättet hur man skall bete sig. Är det så att barn instinktivt vet hur de skall bete sig. I så fall borde det ju finnas i generna. Det jag började undra över är om äldre redan har så mycket förutfattade meningar att det därför inte går. Att våra blad är för fullklottrade, barnen har ju inga förutfattade meningar och är öppna för det mesta. Är det verkligen så att kunskapen egentligen är till nackdel, eller beror det på dåliga livserfarenheter. Dessa är frågor man kan grubbla på, jag tror för min del att samhället lär med åren hur man skall tänka.

6 6 Även senare i boken funderar Matti över varför Niila är så tyst, nu har han en annan orsak. Matti har just berättat om den stränge Isak och drar paralleller till Niila på följande sätt: På denna frostlänta mark växte Niila upp. Som många barn i en hotfull omgivning lärde han sig överleva genom att inte märkas. Det var det jag upplevde redan vid vårt första möte i lekparken, hans förmåga att röra sig ljudlöst. (sid. 29) Här har Matti bra klarat av att sätta sig in i Niilas situation. Högst antagligen har han själv upplevt Isak som mycket hotfull. Han har alltså uppnått en förståelse Språkets betydelse Språket är, enligt den uppfattning jag fått av Nynäs, mycket viktigt i interkulturell kommunikation. Han säger bl a följande Språket kan vara både en barriär i kommunikation mellan mänskor och ett medel för kommunikation. Möjligheten till ömsesidig förståelse skall inte i första hand härledas till en a priori gemensam värld utan till språkets öppenhet att appliceras och användas på nya och originella sätt. Förståelse mellan mänskor rör sig inte längs gränser vi kan bestämma på förhand (Nynäs 2001: 91) Detta, att förståelse och språket är något överraskande, är något som Matti och Niila verkligen är med om. Matti bestämde sig nämligen en dag för att han skulle få Niila att tala. Han provar först med att säga sitt namn. Ingenting händer dock. Efter tappra försök börjar Niila tala, men inte svenska, som kanske skulle ha varit väntat, utan ett helt nytt språk. Matti reagerar på följande sätt: Något mycket märkligt hade hänt. I sin stumhet, i sin isolerade rädsla hade Niila börjat skapa sig ett eget språk. Utan att samtala, utan konversation hade han hittat på ord, börjat foga dem samman och byggt meningar. Eller kanske det inte bara var han? Kanske låg det djupare, inbäddat i hjärnans innersta torvlager. Ett urspråk. Ett gammalt infruset minne som sakta tinade fram. Och vips var rollerna ombytta. I stället för att lära honom tala var det han som började lära mig... Han smackade ivrigt. Det fanns regler i hans språk, det fanns ordning. Det kunde inte pratas hur som helst. Vi började använda det som vårt hemliga språk, det växte till ett rum som var vårt eget, där vi kunde vara ifred... Men i Niila hade halsproppen äntligen lossnat. Via låtsasspråket övervann han sin rädsla för att tala, och inte långt senare började han prata även svenska och finska... Efterhand gick det någorlunda att förstå honom, men fortfarande höll han sig helst till vårt hemliga språk. Det var där han kände sig hemma. När vi pratade det slappnade han av och fick lättare, luftigare kroppsrörelser (sid ) Dethär utdraget tycker jag är intressant i många avseenden. För det första försöker Matti förklara hur det är möjligt att Niila pratar ett helt underligt språk, han försöker alltså en än gång förstå. Det lyckas dock inget vidare. Vad som sedan händer är också intressant. Rollerna blir ombytta. Detta tyder på en väldig öppenhet från Mattis sida. Han som trodde att han skulle få lära går direkt med på

7 7 att bli elev. Samtidigt blir de ännu bättre vänner. Illman (FT 7/2001: 366) säger: gemensamma värdegrunder skapas inte utan ömsesidig respekt och jämställdhet. Det att Matti säger, halvt förvånad, att det fanns regler i Niilas språk, att det inte kunde pratas hur som helst, tycker jag tyder på en inre förståelse av språket. Vi måste först förstå språket för att kunna avgöra hur språkets rationalitet, inre följdriktighet, är uppbyggd. Språkets logik kommer alltså till oss först efter en initial förståelse. (Nynäs 2001: 94). Det jag tycker att även är viktigt är att pojkarna har kommit fram till ett gemensamt språk där båda kan kommunicera jämställda. Jag förstår Niilas val. Då han hittills har varit tyst kan det vara väldigt svårt att kommunicera då han känner sig så mycket svagare i de andra språken, svenska och finska. Med dethär utdraget vill jag också kritisera Nynäs. Jag tycker att han påpekar språkets betydelse för mycket. Han säger bl a: När den kulturella olikheten snarast skall förstås som ett sätt att genom språket ge aktualitet åt verkligheten, blir språket och det därtill bundna förhållningssätt och attityder en avgörande brytningspunkt för att komma över kulturella gränser (2001: 103). Matti och Niila var ju goda kompisar redan före Niila började prata, Matti hade försökt sätta sig in i Niilas situation, försökt förstå kulturskillnaderna osv. Jag tror också att skulle Niila inte valt att prata esperanto (detta kommer fram senare) utan svenska, som ju är pojkarnas modersmål, skulle inte detta nämnvärt närmat pojkarna. Det som alltså är mycket viktigare i ett kulturmöte är att man har tillit och ömsesidighet, och precis som Illman räknar jag till denna ömsesidighet framförallt viljan och intresset att förstå varandra. 3. Negern En söndag hände det något ovanligt i Pajala. Kyrkan blev nämligen fullsatt... Saken var den att pajalaborna skulle få se sin första, livs levande neger. Intresset var så stort att till och med min mamma och pappa lockats dit, de som sällan iddes pallra sig till annat än julottan... Samtalsämnet var givet. Man undrade om han var riktigt svart, kolsvart, som jazzmusikerna på skivomslaget. Eller var han kanske bara brunaktig?... Högmässans ritualer tog vid. Och alla bara stirrade, man kunde inte se sig mätt. Under psalmerna hörde man för första gången negerns röst. Han kunde melodierna, tydligen hade de liknande psalmer i Afrika... och hela kyrkan sjöng tystare och tystare för att få höra... Han funderade hastigt, och bytte sedan från bantuspråket till swahili... Han bytte språk igen, denna gång till kreolfranska... Kontakten var noll. Ingen förstod ett skvatt. I dessa avlägsna trakter gällde bara svenska och finska. I ren desperation bytte han språk en sista gång... Då reste sig Niila i bänken framför mig och ropade tillbaka. Det blev dödstyst i kyrkan. Hela församlingen vände sig om och stirrade på den oförskämde ungen... Tveksamt krånglade Niila sig ut i gången. Ett ögonblick såg det ut som om han tänkte fly... Niila tog några darrande steg under allas blickar... Niila förstod allt som negern sa. Pajalaborna lyssnade som lamslagna medan pojken översatte den svartes hela predikan. Niilas föräldrar och syskon satt som stenstoder med förfärade miner. De var chockade, de förstod att ett Guds under skett inför deras ögon (sid 33-36)

8 8 I utdraget ovan finns det mycket intressant att påpeka. För det första dras mänskan till det som är annorlunda. Trots alla sina förutfattade meningar är mänskan nyfiken till sin natur. Kyrkan var ju fullsatt och dessutom diskuterades det väldigt ivrigt hur mörkhyad afrikanen skulle vara. Inte nog med att folk kom till kyrkan, man blev dessutom och stirra på mannen som apan i en bur. Dessutom sjöng man psalmerna allt saktare för att få höra denna konstiga man sjunga på ett konstigt språk. Trots att man alltså var villig och ivrig på att få träffa en främmande kultur, gjorde man det hela bara värre genom att betrakta mannen som apan i en bur. Att se mänskan i främlingen betyder också en uppgörelse med den för kulturkontakterna så vanliga exotiseringen. Vi gör ofta det främmande mera attraktivt genom att göra det exotiskt. Men detta är inte ett möte präglat av gemenskap, ömsesidighet och respekt detta bara ökar gapet mellan oss och dem. (Illman 2001: ) Afrikanen försöker dock nå ut till församlingen, men den har helt låst sig. Matti säger att detta beror på att ingen förstod annat än svenska och finska. Om enbart detta är orsaken tycker jag att det är underligt att församlingen reagerar så starkt då Niila svarar på prästens tal. Alla blir de ju förskräckta och stirrar på honom. Jag tror mera på att denna exotisering har gjort det omöjligt för församlingen att tänka sig vara på samma nivå som honom. Även här kommer ett infall av vi de tudelning. Matti säger ju att vi i dessa avlägsna trakter inte förstår annat än svenska och finska. 4. Mattis självbild och identitet Som det nämnts redan i inledningen berättar Matti om sin barndom, från det att han är fem år gammal tills han går i högstadiet. Han är alltså på väg in i vuxenlivet. Som tonåring är det ju väldigt viktigt med sin egenbild, för att kunna förstå andra måste man förstå sig själv. Dessutom kan man som ungdom ha väldigt svårt att placera sig, dvs. identifiera sig, även detta är viktigt för att kunna placera de andra. Jag kommer alltså nu att se på dessa saker och hur de beskrivs. Första gången Matti får märka att det är skillnad på mänskor och mänskor är då han börjar lågstadiet: Först fick alla gå fram till tavlan och skriva sitt namn. Några kunde, andra inte. På grundval av detta vetenskapliga test delade fröken in klassen i två grupper... I grupp ett hamnade de som klarat provet... I grupp två hamnade resten, däribland jag och Niila. Och fastän man bara var sju år satt stämpeln där den skulle (sid )

9 9 Matti känner sig alltså stämplad. Han hör till den sämre gruppen. Matti får även lära sig andra kategoriseringar i skolan: Som Pajalabo låg man i lä, det slogs fast från första början. i kartboken kom Skåne först, tryckt i en extra stor skala... Därefter kom de andra landskapen i normal skala, allt längre norrut ju längre man bläddrade. Och allra sist kom Norra Norrland, tryckt i extra liten skala för att för att få plats... Det tog många år innan jag genomskådade skalsystemet och insåg att Skåne, hela vårt sydligaste landskap från kant till kant, skulle få plats mellan Haparanda och Boden... Vi fick rabbla Viskan, Ätran, Spyan och Gallan eller vad de nu hette, fyra kolossala floder som avvattnade det sydsvenska höglandet. Många år senare såg jag dem med egna ögon. Jag blev tvungen att stanna bilen, kliva ur och gnugga mina ögon. Diken... Samma främlingskap kände jag på kulturens område. Har du sett herr Kantarell? På de frågan kunde jag svara ett klart nej. Inte fru kantarell eller någon annan släkting heller för den delen (sid ) Matti fick alltså redan i skolåldern lära sig att Pajala ligger utanför det riktiga Sverige, detta måste naturligtvis ha satt sina spår i hans tankesätt om andra mänskor. Som han själv säger: Det var en uppväxt av brist. Inte en materiell sådan, där hade vi så vi klarade oss, utan en identitetsmässig. Vi var inga. Våra föräldrar var inga. Våra föräldrar hade betytt noll och intet för den svenska historien. Våra efternamn kunde inte stavas, än mindre uttalas av det fåtal lärarvikarier som sökte sig upp från det riktiga Sverige... Våra hembyar var för små för att visas på kartorna. Vi kunde knappt ens försörja oss själva utan levde på bidrag (sid. 49) Jag har dock även hittat ställen i boken då Matti känner sig utanför materiellt. Musiken och skivorna är naturligtvis en sak, men Greger, den nya musikläraren, kommer även med något annat modernt, en cykel. Jag tycker att det finns en viss underton av avundsjuka i Mattis beskrivning: Greger förde med sig en ovanlig nyhet till Pajala, en tolvväxlad tävlingscykel. Den var bland det mest extrema och onyttiga man sett med stenhård lädersadel och cigarrsmala däck, och den saknade både stänkskärmar och pakethållare. Den såg närmast oanständig ut, rent av naken. (sid. 145) Man håller dock väldigt starkt på sin härkomst, både geografiskt och släktmässigt, och samtidigt som man antar att alla andra tycker att man är en nolla är man väldigt stolt över att vara en Pajalabo. Detta framkommer flere gånger i boken. Man har även en benämning om alla som kommer söderifrån, de kallas ummikko. Det framkommer alltså en tydlig vi de indelning, en dikatomi. Tydligast kommer detta fram i stycket som handlar om uppgörandet av Niilas farmors egendom efter hennes död. En annan gång är då Matti berättar en intressant detalj om Greger som ju även är en utböling, en ummikko. Åtskilliga framhöll då genast att en sydlänning, ummikko och enbart ingift person framför allt skulle hålla sin stora trut medan släktens angelägenheter dryftades... Bisittaren, en pensionerad tullare, bad att få en reservation införd i protokollet. Enligt hans visserligen ringa, men i högsta grad opartiska uppfattning hade föregående talare inte beaktat tillägget på lösbladet, tredje stycket, om södra Sveriges ondska och syndfullhet (sid )

10 10 Greger hade en annan märkvärdig förmåga. Han kunde tornedalsfinska. Som skåning hade alla tagit för givet att han var en ummikko, alltså okunnig i ärans och hjältarnas modersmål, men nu kom bekräftelser från flera oberoende källor. Gubbar och gummor försäkrade att de haft långa givande samtal på meän kieli med denne skorrande utböling. (sid. 148) Det mesta som är dåligt kommer också från södra Sverige. Detta berättar speciellt farfadern då de sitter i bastun under Mattis farbrors bröllop, men även Matti har en egen ståndpunkt i det hela, detta trots att mycket gott (alla nymodigheter, musiken osv.) också kommer söderifrån. Morgonsamlingarnas syfte var högtravande, att under tjugo minuter varje fredagsmorgon fösa ihop högstadiet för att ingjuta moral, höja den andliga nivån och stärka sammanhållningen på skolan. Det var förmodligen en idé från södra Sverige som spritt sig hit via någon rektorskonferens men som med tiden mest kommit att likna ett seura, ett bönemöte. (sid. 197) Det förekommer också att Matti generaliserar alla som inte är från Pajalatrakten vi alla andra. Sedan gick han över till blues och låtsades sjunga som en neger, vilket ju var enkelt eftersom han var skåning. (sid. 151) Även i Mattis släkt får man bevis på hur viktig släkten är. Man skryter alltid då man kommer åt hur bra vi är. Detta händer flere gånger under Mattis farbrors bröllop, då främst för att reta upp dem, dvs. den ingiftas släkt: Raskt lutade jag mig bakåt och sköljde i mig allt, som medicin ungefär... Och farsan såg elak ut men insåg att det var för sent, medan bröderna sa att nog är grabben släkt med oss alltid. Sedan började de skryta över våran släkts oerhörda sprittålighet...därefter kom samtalet in på våran släkts rent otroliga förmåga till fysiskt arbete...sedan sa han att slagsmål var vanskliga och slumpartade som styrkemätare, men att armbrytning alltid gav ett snabbt och pålitligt resultat... Redan från början syntes att det skulle bli en oviss strid... Bröderna trängde sig nära, gapade och skrek. Det gällde släktens ära, hedern, stoltheten, det gällde att en gång för alla sätta sig i respekt hos den ingifta flocken (sid ) I och med att Niilas farmor dör får pojkarna även stifta bekantskap med folk från andra länder. Under festen efter begravningen börjar pojkarna prata med ett tvillingpar från USA. Tvillingarna har även med sig en skiva som gåva åt Niila. Nu kommer det för första gången fram att även Matti har ganska starka förutfattade meningar, som dock inte stör kommunikationen: Han höjde skivan och luktade på plasten, höll sedan upp den mot vårsolen så spåren glittrade. Tvillingarna sneglade på varandra och log. Inom sig höll de redan på att formulera storyn om möten med urbefolkningen som de skulle dra för kompisarna i Missouri när de satt på hamburgerfiket och sörplade cola. (sid. 63)

11 11 Matti hör inte till de som först kommer in i puberteten i tonåren, därför upplever han en liten chock då hans goda kompisar plötsligt är helt annorlunda. Han blir rädd för förändringen, rädd för den nya kulturen: Det var nu på mellanstadiet som en handfull av grabbarna i klassen började snusa... Det började gå berättelser om sådana som knullat. Vi pojkar som var senare utvecklade eller bara rent allmänt blygare såg förfärade på. Förändringen kom så plötsligt. Samma gamla vanliga kompisar var nu påtända av snus och hormoner. Som knarkare ungefär, grälsjuka, oberäkneliga. Instinktivt drog vi oss undan. (sid. 86) Mobbning är något som Matti också får vara med om. Igen är det en tudelning, men denhär gången ser Matti sig som en outsider, han är varken den som mobbar eller den som blir mobbad. Han ställer sig dock mer på de mobbades sida, intressant är också att han på samma gång får in ännu en aspekt: de oberörda betraktarna: Det var på högstadiet som mobbningen brutit ut på allvar. Pajala Centralskola var den här tiden en hemsk plats att hamna på om man stack ut på fel sätt. Man kunde trott annat om man kom utifrån. En glesbygdsskola i en stillsam by... Sanningen var att det fanns farliga elever... Mobbarna gick på vittringen. de kände direkt när någon var annorlunda, de plockade ut enstöringarna, de konstnärliga, de alltför intelligenta. Det som nästan går hand i hand med mobbningen är gängbildningen och dispyterna mellan dem. Även detta är Matti med om, och än en gång har vi en tudelning: vårt gäng de andra: Ju äldre man blev, desto bättre började man fatta hur Pajala fungerade. Hela byn visade sig bestå av olika bydelar... Varje område hade sitt grabbgäng och sina ledare. Mellan gängen rådde alltifrån vänlig samarbetsanda, konkurrens, vapenskrammel eller öppet krig, beroende på tidpunkten. En ömtålig maktbalans om man så säger. Ibland gick två områden ihop mot ett tredje. Ibland var det alla mot alla (sid ) Det tydligaste tecknet, enligt Matti själv, på att han blivit vuxen är då hans far berättar om sin släkt för honom: Det finns två släkter i kommunen som gjort oss mycket illa, och som du i all framtid måste hata. I det ena fallet bottnar det i en menedsrättegång 1929, i det andra gäller det några myrslåtterrättigheter som en granne lurade till sig av din farmors far 1902, och båda dessa oförrätter skall hämnas med alla medel så fort du får en möjlighet...han nämnde släkternas namn, och redogjorde noga för deras olika sidogrenar och ingiften...han övergick nu till information av mer allmän karaktär... vilka som varit strejkbrytare under vägstrejken 1931 och flottningsstrejken... Det blev ett vimmel av släkter att hålla reda på och ytterligare ett antal av mina skolkamrater belv inblandade... Hela Tornedalen tycktes förändras inför mina ögon. Bygden fylldes av små osynliga metrevar som spred ut sig kors och tvärs bland mänskorna. En stark och mäktig spindelväv av hat åtrå, rädslor, minnen... Det var starkt, det var vackert, det skrämde mig. jag hade varit ett barn, och nu lärde farsan mig att se. Rötter, kultur, fan vet vad det kunde kallas, men det var mitt. (sid ) Det jag tycker här är intressant är att Matti påstår att hans ögon öppnas. Han börjar se på sin omgivning med andra ögon. Illman (FT 7/2001) pratar om ett värdeminne, som är det perspektiv ur vilket vi alltid betraktar människor från andra religioner och kulturer. I religionernas heliga texter, i deras traditioner, riter och myter manifesteras grundläggande värderingar och attityder som vuxit fram under seklens gång. Detta gäller alltså även för dem som inte är djupt religiösa. Enligt texten får ju Matti en helt annan syn på sitt samhälle. Han

12 12 får nya värderingar och nya attityder som enligt sin far skall hädanefter vara mycket grundläggande. Är alltså värdeminne något som även senare kan inläras och inte enbart sitter i ryggmärgen? Om fallet ovan kan räknas som ett exempel, tycker jag att detta är helt möjligt. Matti berättar också om en av de viktigaste sakerna i manligt beteende. Detta manliga beteende är ju en sorts tradition, och som Matti säger i citatet nedan, krävs det både lång inlärning och är väldigt svårt för män söderifrån att förstå. Detta tycker jag att är mer typiskt exempel på något som jag vill hålla till samma värdeminne. I början diskuterade jag ofta med Niila om vårt rockspelande kunde anses vara knapsu. Ordet är tornedalsfinskt och betyder kärringaktigt, alltså något som bara kvinnor håller på med. Man kan säga att mansrollen i Tornedalen går ut på en enda sak. Att inte vara knapsu. Det låter enkelt och självklart, men det hela kompliceras av olika spelregler som det ofta tar tiotals år att lära sig, något som särskilt inflyttade män från södra Sverige kan få erfara. (sid. 203) 5. Slutord Matti kommer från ett väldigt multikulturellt samhälle. Vilket till en början kan vara svårt att förstå då det är frågan om en liten by i norra Norrland. Man skulle tycka att kulturen på en sådan plats verkligen skulle vara ensidig. Så är dock inte fallet. För det första spelar religionen en stor roll i samhället, inte bara traditionsmässigt och i sättet att tänka utan i det alldagliga livet. Religionen bidrar till förutfattade meningar och traditionerna sitter djupt i själen, detta kan vara ett hinder för en god kommunikation. Matti visar dock, tack vare en stor öppenhet och tolerans att detta inte är något oöverkomligt. Matti försöker t om förstå den väldigt stränge fadern. För det andra har Matti språkproblemet att behandla; hemma pratas det svenska, men många släktingar är finskspråkiga, dessutom pratar han, åtminstone till en början, esperanto med Niila. Även det att någon inte diskuterar, eller ger svar kan vara minst lika svårt som dåliga språkkunskaper. Språket är naturligtvis av stor betydelse, men jag tycker att Matti och Niila visar på en mycket god kommunikation även utan språk. Matti kan sätta sig in i Niilas situation eftersom där finns en stor öppenhet och framför allt en vilja att förstå. Dessutom kan Matti sätta sig på samma nivå som Niila trots saknaden av ett muntligt språk. Mänskan dras till det som är annorlunda. Hon är av en nyfiken natur, som både kan vara gott och ont. Man kan ibland gå för långt i sin nyfikenhet och vetgirighet och därför låsa sig och inte kunna kommunicera. Detta är vad som hände i kyrkan då den mörkhyade höll predikan.

13 13 Geografin får också en viktig roll. Samtidigt som man är stolt över att vara Pajalabo är man lite orolig över vad de andra tycker om en och dessutom föraktar man det som kommer söderifrån. Just beroende på att samhället är så litet håller alla reda på varandra och alla som på något sätt skiljer sig från mängden blir antingen mobbade eller förkastade. Det är viktigt att man uppfyller sin roll och beter sig som de andra, ett gott exempel är att män inte får vara knapsu. Detta tyder på en stark tudelning. Vi skall alla vara likadana, medan de får vara hur de vill, men vi godkänner dem inte heller. Det var starkt, det var vackert, det skrämde mig. Jag hade varit ett barn, och nu lärde mig farsan att se. Rötter, kultur, fan vet vad det kunde kallas, men det var mitt Litteraturförteckning: Primär källa: Niemi, Mikael: Populärmusik från Vittula, 2000, Norstedts Förlag, Stockholm Sekundära källor: Illman, Ruth: I arbetets tecken, Finsk Tidskrift 7/2001 Nynäs, Peter: Bakom Guds rygg, 2001

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari

Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari 1 Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari Bakgrund Johannes Bosco (1815-1888) Giovanni Bosco föddes den 16 augusti 1815 i Becchi, en liten by nära Torino i norra Italien. Hans föräldrar

Läs mer

Predikan 5 okt 2008 Värnamo Allianskyrka

Predikan 5 okt 2008 Värnamo Allianskyrka Predikan 5 okt 2008 Värnamo Allianskyrka Det är Mikaeliidagen idag, och denna söndagen så är det Änglar som är temat i kyrkoåret. När jag läste texterna så var det en av dem som genast fångade min uppmärksamhet.

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Bön - Vi lever i en tid i Sverige där det på de flesta platser inte bildas några stora köer av människor som vill omvända

Läs mer

Allt är inte så krångligt som man tror!

Allt är inte så krångligt som man tror! Allt är inte så krångligt som man tror! Av: Johannes Djerf Jag skulle vilja börja med att visa ett filmklipp ifrån min favoritserie, Simsons. Homer, pappa i familjen Simpson har planerat en fin uteplats

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Tunadalskyrkan Joh 1: Andlig klarsyn

Tunadalskyrkan Joh 1: Andlig klarsyn 1 Tunadalskyrkan 13 06 02 Joh 1: 29-34 Andlig klarsyn I kyrkoårets texter möter vi nu några söndagar de stora namnen, de som på ett speciellt sätt fick hjälpa Guds folk. Förra veckan mötte vi Mose vid

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5 Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1 Kapitel 2 Sida 2 Kapitel 3 Sida 3 Kapitel 4 Sida 4 Kapitel 5 Sida 5 Kapitel 1 Hej jag heter Pontus Sjöström och är 15 år. Jag bor i Nacka med mina föräldrar och två

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

I religionernas smältdegel 5 sv, vt 2003 / Litteraturupppsats

I religionernas smältdegel 5 sv, vt 2003 / Litteraturupppsats I religionernas smältdegel 5 sv, vt 2003 / Litteraturupppsats Synnöve Törnroos: "Kulturmöten i Pajala: en interkulturell analys av Mikael Niemis 'Populärmusik från Vittula'" KULTURMÖTEN I PAJALA en interkulturell

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det Mot alla odds Ensam vid livets vägskäl Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det var en riktigt kall februarikväll. Jag ångrade att jag inte dragit på mig långkalsongerna. De stack upp

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger.

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger. FÅGELSKRÄMMAN Upprättelsen Paulo hade äntligen blivit insläppt, och nu stod han där mitt i salen. Runt omkring honom satt män, kvinnor och barn och betraktade honom nyfiket. Vad är ert ärende? frågade

Läs mer

Vittnesbörd från Jesus Helar och Upprättar konferens i Vitryssland 2014

Vittnesbörd från Jesus Helar och Upprättar konferens i Vitryssland 2014 Vittnesbörd från Jesus Helar och Upprättar konferens i Vitryssland 2014 Vittnesbörd från förebedjarna i konferensen Jag förväntade mig att något speciellt skulle ske under konferensen. Jag hade feber och

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

4 advent, Herrens moder, Luk 1:46-55, Guds löfte

4 advent, Herrens moder, Luk 1:46-55, Guds löfte 4 advent, Herrens moder, Luk 1:46-55, Guds löfte Då sade Maria: Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud min frälsare: Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer