Populärmusik från Vittula en interkulturell analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Populärmusik från Vittula en interkulturell analys"

Transkript

1 Populärmusik från Vittula en interkulturell analys I religionernas smältdegel Kim Lindén Innehållsförteckning: 1. Inledning Matti och Niila Niila, laestadianen Niila, den tyste Själva tystnaden Språkets betydelse Negern Mattis självbild och identitet Slutord...12 Litteraturförteckning...13

2 2 1. Inledning Eftersom mitt intresse för tvåspråkiga samhällen, och då främst samhällen där språken är finska och svenska, är stort har jag bestämt mig för att se lite närmare på Mikael Niemis Populärmusik från Vittula. Då Niemi dessutom skriver om sexti- och sjuttiotalet då omställningarna var stora, även i ett samhälle som ligger lite avsides, är boken ännu intressantare. Berättaren i boken, Matti, skriver alltså om sin egna barndom i Pajala, norra Sverige. Berättelsen börjar då Matti är fem år gammal och vägarna asfalteras. Detta är en stor händelse för den lille pojken, men inte enbart för honom. I och med att vägarna asfalteras kommer, enligt min tolkning, världen närmare det lilla samhället som hittills fått leva för sig själv. Nya moderna tider är på kommande. Niemi skriver: Grusvägen var gammalmodig. Den tillhörde den förgångna tiden, den som våra föräldrar fötts i men som slutgiltigt ville lämna bakom sig.(sid. 11) Det är dock inte bara vägbeläggningen som förnyas, utan även musiken. Musiken kommer för övrigt att spela en stor roll i boken, eftersom Matti senare kommer att bilda ett band och många händelser rör sig runt bandets äventyr. Niemi berättar följande om hur Matti reagerar då han Matti hör den nya rockmusiken för första gången: Det var framtiden. Så där lät den. Musik som liknade vägmaskinernas råmande, ett slammer som inte tog slut, ett larm som ledde mot horisontens purpurröda soluppgång. (sid ) Det som därnäst händer i boken är att Matti träffar Niila, den andre huvudpersonen i boken. Niila är laestadian och mycket tyst av sig. De börjar dock lite senare samtalet på ett eget hemligt språk, detta kommer senare att visa sig vara esperanto. Därefter är följande stora händelse i byn att en mörkhyad kommer för att predika i kyrkan. Sedan börjar Matti skolan, detta medför också en stor omvälvning i Mattis liv. Om en liten tid dör Niilas farmor och då kommer det en hel massa främlingar på besök, det speciella med farmoderns död är att hon senare kommer och stör Niila i sömnen. Så bildar Matti och hans kompisar ett rockband och med puberteten kommer också flickorna så småningom in i bilden. Lite senare kommer Mattis farbror att gifta sig och det ordnas bröllop, nu får Matti för första gången smaka på lite starkare varor, dessutom vinner han bastubadandet som anordnas i samband med bröllopet. Kort därpå får Matti träffa på Heinz, en gammal soldat som flyttar till Pajala över sommaren för att skriva sina memoarer. Även en ny musiklärare från Skåne hittar till Pajala och hjälper Matti och Niila i bildandet av ett riktigt band. Så är det dags för

3 3 den första fyllan och i och med att Matti blivit vuxen får han också höra sin släkthistoria av sin far. I tonåren är det ju också viktigt att tillhöra rätt gäng, detta får även Matti och Niila uppleva. Så är det dags för den första spelningen och det första samlaget (samma kväll dessutom). Berättelsen slutar med att musikläraren, Greger, har ordnat en del spelningar för pojkarna, och de börjar naturligtvis genast drömma vidare. I min uppsats kommer jag att fördjupa mig i några saker som jag tycker att från en interkulturell syn. Jag tänker gå igenom de olika synpunkterna i den ordningen de händer i boken. En intressant sak är hur Matti tacklar Niilas tysthet, språket är ju en viktig del i all sorts kommunikation. Niila är annars också en intressant typ, han är ju laestadian, medan Matti är en vanlig kristen. Matti växer upp från ett barn till en tonåring, då kan man ju undra på de klassiska frågorna om Matti har identitetsbekymmer, hur han passar in i vuxenvärlden o.s.v. Detta kommer jag också att fundera över, speciellt om det förkommer mycket vi de tudelningar. Så besöks, som tidigare nämnts, byn av en mörkhyad, hur ser Matti på den saken? 2. Matti och Niila Jag har tänkt börja med att skriva om på vilka sätt Matti uppfattar laestadianerna, eftersom Mattis gode vän Niila är en laestadian. Därefter tänkte jag se på hur han reagerar då han möter dem, främst då Niila. Niila är ju också väldigt tyst av sig, detta har mycket med hans religösa uppväxt att göra, men även med annat. Språket, jag menar i detta fall det muntliga, är en väldigt viktig del av kommunikationen och därför är det intressant att se hur det går för Matti och Niila då den muntliga kommunikationen saknas i början. 2.1 Niila, laestadianen I det samhälle Matti växer upp i finns det, som sagt, gott om laestadianer. Därför möter Matti så gott som dagligen på en annan kultur, och på ett annat tankesätt. Detta eftersom religionen sätter djupa spår i det vardagliga livet, men även i sättet att tänka. Illman (FT 7/2001: 359) menar att kulturmötet sker på ett djupare, existentiellt plan där frågor kring livsåskådning och verklighetens kulturbundenhet aktualiseras. Redan här kan man även nämna begreppet värdeminne. Värdeminne är det perspektiv ur vilket vi alltid betraktar mänskor från andra

4 4 religioner och kulturer (Illman 7/2001: 362) Jag kommer att i ett senare skede gå in mera på begreppet. Jag vill dock redan nu påpeka att Matti berättar detta som vuxen, vilket naturligtvis sätter sin prägel. Dessutom växer Matti, som sagt, upp i ett halvlaestadianskt samhälle, så man vet ej hur mycket som sist och slutligen är fakta och hur mycket som är förutfattade meningar. Det skulle naturligtvis ha varit viktigt att veta, hur mycket som verkligen är fakta, eftersom kunskap är viktig, men inte allt. Illman (FT 7/2001: 363) säger att en djup kännedom om kulturen är viktig, men inte tillräcklig. Vi väljer ju ut den information vi tar till oss utgående från de värderingar och attityder som formar vår världsbild. Ensidiga värderingar leder alltså till en ensidig kunskapsbas och ensidiga tolkningar. Dessutom är det viktigt att veta vad Matti har för bild av Niila medan de växer upp. Detta eftersom, precis som Illman (FT 7/2001) säger, vi möter inte varandra som tomma blad utan som redan på förhand fullklottrade sidor. Matti berättar bl a följande saker om laestadianerna: För en laestadian räcker det inte med att tro. Det handlar inte enbart om att vara döpt eller läpparnas bekännelse eller att betala kyrkoskatt. tron måste vara levande. En gammal laestadianpredikant fick en gång frågan hur han skulle vilja beskriva denna levande tro. han funderade länge, och svarade sedan eftertänksamt att det var som att vandra i en livslång uppförsbacke. En livslång uppförsbacke. Ganska svårt att föreställa sig... (sid. 21) Matti drar även alla laestadianer över en kam, bl a i följande utdrag då han förklarar hurdan Isak, Niilas far är: Som de flesta laestadianer blev Isak en flitig arbetare... Jobbade mycket och krävde lite, skydde sprit, kortspel och kommunism... Men till helgerna renade han sig genom bön och bastu... Under mötena fick han äntligen angripa smutsen och Djävulen, svinga Herrens tveeggade svärd, lag och evangelium, mot världens alla syndare, mot lögnarna, horbockarna, nådetjuvarna, svärjarna, drinkarna, hustruplågarna och kommunisterna som trängdes dom löss i det tornedalska älvlandets jämmerdal. (sid ) En intressant sak med detta stycke i boken är att Matti ställer en vi de indelning, men så att han sätter sig själv i Isaks ställning och försöker därmed förstå honom, något ironiskt, men dock. Matti fortsätter ännu med att förklara Isaks beteende utifrån religionen, samtidigt kommer ännu en generalisering. Det är nämligen så att Isak är mycket sträng med både sin hustru och barnen, och han har även annars börjat synda bl a genom att supa. Men trots sin övergivenhet, sin tomhet, kallade han sig fortfarande troende. han höll på ritualerna och uppfostrade sina barn enligt förskrifterna. Men i Herrens ställe placerade han sig själv. Och det var den värsta formen av laestadianism, den kyligaste, den mest skoningslösa. Laestadianismen utan Gud. (sid. 29)

5 5 2.2 Niila, den tyste Själva tystnaden Att Niila är så tyst är något väldigt svårsmält för Matti, som är van med oljud och småprat hemifrån. Det, att Niila är tyst, reflekteras flera gånger under berättelsens gång. Första gången han är hemma hos Niila får han verkligen en chock Han berättar följande: Båda föräldrarna var alltså strängt kristna. Trots att deras hus var fullt av barn rådde där en ödslig, kyrkolik tystnad. Niila hade två äldre bröder och två småsystrar, och ytterligare en som sparkade i mammas mage. och eftersom varje barn var en gåva från Gud skulle det bli ännu fler med tiden. Det var overkligt att så många ungar kunde vara så tysta... Det var inte bara för att de var religiöst uppfostrade, man kunde se det även i en del andra tornedalska familjer. man hade helt enkelt slutat prata. Kanske av blygsel, kanske av vrede. Kanske för att man upplevde det som onödigt. (sid. 23) Matti försöker alltså förstå och sätta sig in i situationer där familjer är tysta. Jag tycker dock inte att han lyckas med detta. Varför han inte lyckas med detta förklarar Nynäs (2001: 93) på följande sätt: Att föreställa sig och att leva sig in i en främmande kultur kan ibland bli en nödvändighet för att kunna förstå den, men föreställningsförmåga kan inte som metod tillämpas i syfte att uppnå förståelse. Jag vill också visa på ironin, som tyder på en visst nedsättande synsätt hos Matti, i stycket ovan (eftersom varje barn var en gåva av Gud skulle det bli fler med tiden.). Trots att Matti kanske inte förstod varför Niilas familj var så tyst, blev han också tyst då han var på besök: Även jag höll tyst när jag hälsade på hos Niila. Som barn kände man på sig. (sid. 24) Den senare meningen tycker jag är väldigt intressant. Det svåra vid kulturmöten är, tycker jag, sättet hur man skall bete sig. Är det så att barn instinktivt vet hur de skall bete sig. I så fall borde det ju finnas i generna. Det jag började undra över är om äldre redan har så mycket förutfattade meningar att det därför inte går. Att våra blad är för fullklottrade, barnen har ju inga förutfattade meningar och är öppna för det mesta. Är det verkligen så att kunskapen egentligen är till nackdel, eller beror det på dåliga livserfarenheter. Dessa är frågor man kan grubbla på, jag tror för min del att samhället lär med åren hur man skall tänka.

6 6 Även senare i boken funderar Matti över varför Niila är så tyst, nu har han en annan orsak. Matti har just berättat om den stränge Isak och drar paralleller till Niila på följande sätt: På denna frostlänta mark växte Niila upp. Som många barn i en hotfull omgivning lärde han sig överleva genom att inte märkas. Det var det jag upplevde redan vid vårt första möte i lekparken, hans förmåga att röra sig ljudlöst. (sid. 29) Här har Matti bra klarat av att sätta sig in i Niilas situation. Högst antagligen har han själv upplevt Isak som mycket hotfull. Han har alltså uppnått en förståelse Språkets betydelse Språket är, enligt den uppfattning jag fått av Nynäs, mycket viktigt i interkulturell kommunikation. Han säger bl a följande Språket kan vara både en barriär i kommunikation mellan mänskor och ett medel för kommunikation. Möjligheten till ömsesidig förståelse skall inte i första hand härledas till en a priori gemensam värld utan till språkets öppenhet att appliceras och användas på nya och originella sätt. Förståelse mellan mänskor rör sig inte längs gränser vi kan bestämma på förhand (Nynäs 2001: 91) Detta, att förståelse och språket är något överraskande, är något som Matti och Niila verkligen är med om. Matti bestämde sig nämligen en dag för att han skulle få Niila att tala. Han provar först med att säga sitt namn. Ingenting händer dock. Efter tappra försök börjar Niila tala, men inte svenska, som kanske skulle ha varit väntat, utan ett helt nytt språk. Matti reagerar på följande sätt: Något mycket märkligt hade hänt. I sin stumhet, i sin isolerade rädsla hade Niila börjat skapa sig ett eget språk. Utan att samtala, utan konversation hade han hittat på ord, börjat foga dem samman och byggt meningar. Eller kanske det inte bara var han? Kanske låg det djupare, inbäddat i hjärnans innersta torvlager. Ett urspråk. Ett gammalt infruset minne som sakta tinade fram. Och vips var rollerna ombytta. I stället för att lära honom tala var det han som började lära mig... Han smackade ivrigt. Det fanns regler i hans språk, det fanns ordning. Det kunde inte pratas hur som helst. Vi började använda det som vårt hemliga språk, det växte till ett rum som var vårt eget, där vi kunde vara ifred... Men i Niila hade halsproppen äntligen lossnat. Via låtsasspråket övervann han sin rädsla för att tala, och inte långt senare började han prata även svenska och finska... Efterhand gick det någorlunda att förstå honom, men fortfarande höll han sig helst till vårt hemliga språk. Det var där han kände sig hemma. När vi pratade det slappnade han av och fick lättare, luftigare kroppsrörelser (sid ) Dethär utdraget tycker jag är intressant i många avseenden. För det första försöker Matti förklara hur det är möjligt att Niila pratar ett helt underligt språk, han försöker alltså en än gång förstå. Det lyckas dock inget vidare. Vad som sedan händer är också intressant. Rollerna blir ombytta. Detta tyder på en väldig öppenhet från Mattis sida. Han som trodde att han skulle få lära går direkt med på

7 7 att bli elev. Samtidigt blir de ännu bättre vänner. Illman (FT 7/2001: 366) säger: gemensamma värdegrunder skapas inte utan ömsesidig respekt och jämställdhet. Det att Matti säger, halvt förvånad, att det fanns regler i Niilas språk, att det inte kunde pratas hur som helst, tycker jag tyder på en inre förståelse av språket. Vi måste först förstå språket för att kunna avgöra hur språkets rationalitet, inre följdriktighet, är uppbyggd. Språkets logik kommer alltså till oss först efter en initial förståelse. (Nynäs 2001: 94). Det jag tycker att även är viktigt är att pojkarna har kommit fram till ett gemensamt språk där båda kan kommunicera jämställda. Jag förstår Niilas val. Då han hittills har varit tyst kan det vara väldigt svårt att kommunicera då han känner sig så mycket svagare i de andra språken, svenska och finska. Med dethär utdraget vill jag också kritisera Nynäs. Jag tycker att han påpekar språkets betydelse för mycket. Han säger bl a: När den kulturella olikheten snarast skall förstås som ett sätt att genom språket ge aktualitet åt verkligheten, blir språket och det därtill bundna förhållningssätt och attityder en avgörande brytningspunkt för att komma över kulturella gränser (2001: 103). Matti och Niila var ju goda kompisar redan före Niila började prata, Matti hade försökt sätta sig in i Niilas situation, försökt förstå kulturskillnaderna osv. Jag tror också att skulle Niila inte valt att prata esperanto (detta kommer fram senare) utan svenska, som ju är pojkarnas modersmål, skulle inte detta nämnvärt närmat pojkarna. Det som alltså är mycket viktigare i ett kulturmöte är att man har tillit och ömsesidighet, och precis som Illman räknar jag till denna ömsesidighet framförallt viljan och intresset att förstå varandra. 3. Negern En söndag hände det något ovanligt i Pajala. Kyrkan blev nämligen fullsatt... Saken var den att pajalaborna skulle få se sin första, livs levande neger. Intresset var så stort att till och med min mamma och pappa lockats dit, de som sällan iddes pallra sig till annat än julottan... Samtalsämnet var givet. Man undrade om han var riktigt svart, kolsvart, som jazzmusikerna på skivomslaget. Eller var han kanske bara brunaktig?... Högmässans ritualer tog vid. Och alla bara stirrade, man kunde inte se sig mätt. Under psalmerna hörde man för första gången negerns röst. Han kunde melodierna, tydligen hade de liknande psalmer i Afrika... och hela kyrkan sjöng tystare och tystare för att få höra... Han funderade hastigt, och bytte sedan från bantuspråket till swahili... Han bytte språk igen, denna gång till kreolfranska... Kontakten var noll. Ingen förstod ett skvatt. I dessa avlägsna trakter gällde bara svenska och finska. I ren desperation bytte han språk en sista gång... Då reste sig Niila i bänken framför mig och ropade tillbaka. Det blev dödstyst i kyrkan. Hela församlingen vände sig om och stirrade på den oförskämde ungen... Tveksamt krånglade Niila sig ut i gången. Ett ögonblick såg det ut som om han tänkte fly... Niila tog några darrande steg under allas blickar... Niila förstod allt som negern sa. Pajalaborna lyssnade som lamslagna medan pojken översatte den svartes hela predikan. Niilas föräldrar och syskon satt som stenstoder med förfärade miner. De var chockade, de förstod att ett Guds under skett inför deras ögon (sid 33-36)

8 8 I utdraget ovan finns det mycket intressant att påpeka. För det första dras mänskan till det som är annorlunda. Trots alla sina förutfattade meningar är mänskan nyfiken till sin natur. Kyrkan var ju fullsatt och dessutom diskuterades det väldigt ivrigt hur mörkhyad afrikanen skulle vara. Inte nog med att folk kom till kyrkan, man blev dessutom och stirra på mannen som apan i en bur. Dessutom sjöng man psalmerna allt saktare för att få höra denna konstiga man sjunga på ett konstigt språk. Trots att man alltså var villig och ivrig på att få träffa en främmande kultur, gjorde man det hela bara värre genom att betrakta mannen som apan i en bur. Att se mänskan i främlingen betyder också en uppgörelse med den för kulturkontakterna så vanliga exotiseringen. Vi gör ofta det främmande mera attraktivt genom att göra det exotiskt. Men detta är inte ett möte präglat av gemenskap, ömsesidighet och respekt detta bara ökar gapet mellan oss och dem. (Illman 2001: ) Afrikanen försöker dock nå ut till församlingen, men den har helt låst sig. Matti säger att detta beror på att ingen förstod annat än svenska och finska. Om enbart detta är orsaken tycker jag att det är underligt att församlingen reagerar så starkt då Niila svarar på prästens tal. Alla blir de ju förskräckta och stirrar på honom. Jag tror mera på att denna exotisering har gjort det omöjligt för församlingen att tänka sig vara på samma nivå som honom. Även här kommer ett infall av vi de tudelning. Matti säger ju att vi i dessa avlägsna trakter inte förstår annat än svenska och finska. 4. Mattis självbild och identitet Som det nämnts redan i inledningen berättar Matti om sin barndom, från det att han är fem år gammal tills han går i högstadiet. Han är alltså på väg in i vuxenlivet. Som tonåring är det ju väldigt viktigt med sin egenbild, för att kunna förstå andra måste man förstå sig själv. Dessutom kan man som ungdom ha väldigt svårt att placera sig, dvs. identifiera sig, även detta är viktigt för att kunna placera de andra. Jag kommer alltså nu att se på dessa saker och hur de beskrivs. Första gången Matti får märka att det är skillnad på mänskor och mänskor är då han börjar lågstadiet: Först fick alla gå fram till tavlan och skriva sitt namn. Några kunde, andra inte. På grundval av detta vetenskapliga test delade fröken in klassen i två grupper... I grupp ett hamnade de som klarat provet... I grupp två hamnade resten, däribland jag och Niila. Och fastän man bara var sju år satt stämpeln där den skulle (sid )

9 9 Matti känner sig alltså stämplad. Han hör till den sämre gruppen. Matti får även lära sig andra kategoriseringar i skolan: Som Pajalabo låg man i lä, det slogs fast från första början. i kartboken kom Skåne först, tryckt i en extra stor skala... Därefter kom de andra landskapen i normal skala, allt längre norrut ju längre man bläddrade. Och allra sist kom Norra Norrland, tryckt i extra liten skala för att för att få plats... Det tog många år innan jag genomskådade skalsystemet och insåg att Skåne, hela vårt sydligaste landskap från kant till kant, skulle få plats mellan Haparanda och Boden... Vi fick rabbla Viskan, Ätran, Spyan och Gallan eller vad de nu hette, fyra kolossala floder som avvattnade det sydsvenska höglandet. Många år senare såg jag dem med egna ögon. Jag blev tvungen att stanna bilen, kliva ur och gnugga mina ögon. Diken... Samma främlingskap kände jag på kulturens område. Har du sett herr Kantarell? På de frågan kunde jag svara ett klart nej. Inte fru kantarell eller någon annan släkting heller för den delen (sid ) Matti fick alltså redan i skolåldern lära sig att Pajala ligger utanför det riktiga Sverige, detta måste naturligtvis ha satt sina spår i hans tankesätt om andra mänskor. Som han själv säger: Det var en uppväxt av brist. Inte en materiell sådan, där hade vi så vi klarade oss, utan en identitetsmässig. Vi var inga. Våra föräldrar var inga. Våra föräldrar hade betytt noll och intet för den svenska historien. Våra efternamn kunde inte stavas, än mindre uttalas av det fåtal lärarvikarier som sökte sig upp från det riktiga Sverige... Våra hembyar var för små för att visas på kartorna. Vi kunde knappt ens försörja oss själva utan levde på bidrag (sid. 49) Jag har dock även hittat ställen i boken då Matti känner sig utanför materiellt. Musiken och skivorna är naturligtvis en sak, men Greger, den nya musikläraren, kommer även med något annat modernt, en cykel. Jag tycker att det finns en viss underton av avundsjuka i Mattis beskrivning: Greger förde med sig en ovanlig nyhet till Pajala, en tolvväxlad tävlingscykel. Den var bland det mest extrema och onyttiga man sett med stenhård lädersadel och cigarrsmala däck, och den saknade både stänkskärmar och pakethållare. Den såg närmast oanständig ut, rent av naken. (sid. 145) Man håller dock väldigt starkt på sin härkomst, både geografiskt och släktmässigt, och samtidigt som man antar att alla andra tycker att man är en nolla är man väldigt stolt över att vara en Pajalabo. Detta framkommer flere gånger i boken. Man har även en benämning om alla som kommer söderifrån, de kallas ummikko. Det framkommer alltså en tydlig vi de indelning, en dikatomi. Tydligast kommer detta fram i stycket som handlar om uppgörandet av Niilas farmors egendom efter hennes död. En annan gång är då Matti berättar en intressant detalj om Greger som ju även är en utböling, en ummikko. Åtskilliga framhöll då genast att en sydlänning, ummikko och enbart ingift person framför allt skulle hålla sin stora trut medan släktens angelägenheter dryftades... Bisittaren, en pensionerad tullare, bad att få en reservation införd i protokollet. Enligt hans visserligen ringa, men i högsta grad opartiska uppfattning hade föregående talare inte beaktat tillägget på lösbladet, tredje stycket, om södra Sveriges ondska och syndfullhet (sid )

10 10 Greger hade en annan märkvärdig förmåga. Han kunde tornedalsfinska. Som skåning hade alla tagit för givet att han var en ummikko, alltså okunnig i ärans och hjältarnas modersmål, men nu kom bekräftelser från flera oberoende källor. Gubbar och gummor försäkrade att de haft långa givande samtal på meän kieli med denne skorrande utböling. (sid. 148) Det mesta som är dåligt kommer också från södra Sverige. Detta berättar speciellt farfadern då de sitter i bastun under Mattis farbrors bröllop, men även Matti har en egen ståndpunkt i det hela, detta trots att mycket gott (alla nymodigheter, musiken osv.) också kommer söderifrån. Morgonsamlingarnas syfte var högtravande, att under tjugo minuter varje fredagsmorgon fösa ihop högstadiet för att ingjuta moral, höja den andliga nivån och stärka sammanhållningen på skolan. Det var förmodligen en idé från södra Sverige som spritt sig hit via någon rektorskonferens men som med tiden mest kommit att likna ett seura, ett bönemöte. (sid. 197) Det förekommer också att Matti generaliserar alla som inte är från Pajalatrakten vi alla andra. Sedan gick han över till blues och låtsades sjunga som en neger, vilket ju var enkelt eftersom han var skåning. (sid. 151) Även i Mattis släkt får man bevis på hur viktig släkten är. Man skryter alltid då man kommer åt hur bra vi är. Detta händer flere gånger under Mattis farbrors bröllop, då främst för att reta upp dem, dvs. den ingiftas släkt: Raskt lutade jag mig bakåt och sköljde i mig allt, som medicin ungefär... Och farsan såg elak ut men insåg att det var för sent, medan bröderna sa att nog är grabben släkt med oss alltid. Sedan började de skryta över våran släkts oerhörda sprittålighet...därefter kom samtalet in på våran släkts rent otroliga förmåga till fysiskt arbete...sedan sa han att slagsmål var vanskliga och slumpartade som styrkemätare, men att armbrytning alltid gav ett snabbt och pålitligt resultat... Redan från början syntes att det skulle bli en oviss strid... Bröderna trängde sig nära, gapade och skrek. Det gällde släktens ära, hedern, stoltheten, det gällde att en gång för alla sätta sig i respekt hos den ingifta flocken (sid ) I och med att Niilas farmor dör får pojkarna även stifta bekantskap med folk från andra länder. Under festen efter begravningen börjar pojkarna prata med ett tvillingpar från USA. Tvillingarna har även med sig en skiva som gåva åt Niila. Nu kommer det för första gången fram att även Matti har ganska starka förutfattade meningar, som dock inte stör kommunikationen: Han höjde skivan och luktade på plasten, höll sedan upp den mot vårsolen så spåren glittrade. Tvillingarna sneglade på varandra och log. Inom sig höll de redan på att formulera storyn om möten med urbefolkningen som de skulle dra för kompisarna i Missouri när de satt på hamburgerfiket och sörplade cola. (sid. 63)

11 11 Matti hör inte till de som först kommer in i puberteten i tonåren, därför upplever han en liten chock då hans goda kompisar plötsligt är helt annorlunda. Han blir rädd för förändringen, rädd för den nya kulturen: Det var nu på mellanstadiet som en handfull av grabbarna i klassen började snusa... Det började gå berättelser om sådana som knullat. Vi pojkar som var senare utvecklade eller bara rent allmänt blygare såg förfärade på. Förändringen kom så plötsligt. Samma gamla vanliga kompisar var nu påtända av snus och hormoner. Som knarkare ungefär, grälsjuka, oberäkneliga. Instinktivt drog vi oss undan. (sid. 86) Mobbning är något som Matti också får vara med om. Igen är det en tudelning, men denhär gången ser Matti sig som en outsider, han är varken den som mobbar eller den som blir mobbad. Han ställer sig dock mer på de mobbades sida, intressant är också att han på samma gång får in ännu en aspekt: de oberörda betraktarna: Det var på högstadiet som mobbningen brutit ut på allvar. Pajala Centralskola var den här tiden en hemsk plats att hamna på om man stack ut på fel sätt. Man kunde trott annat om man kom utifrån. En glesbygdsskola i en stillsam by... Sanningen var att det fanns farliga elever... Mobbarna gick på vittringen. de kände direkt när någon var annorlunda, de plockade ut enstöringarna, de konstnärliga, de alltför intelligenta. Det som nästan går hand i hand med mobbningen är gängbildningen och dispyterna mellan dem. Även detta är Matti med om, och än en gång har vi en tudelning: vårt gäng de andra: Ju äldre man blev, desto bättre började man fatta hur Pajala fungerade. Hela byn visade sig bestå av olika bydelar... Varje område hade sitt grabbgäng och sina ledare. Mellan gängen rådde alltifrån vänlig samarbetsanda, konkurrens, vapenskrammel eller öppet krig, beroende på tidpunkten. En ömtålig maktbalans om man så säger. Ibland gick två områden ihop mot ett tredje. Ibland var det alla mot alla (sid ) Det tydligaste tecknet, enligt Matti själv, på att han blivit vuxen är då hans far berättar om sin släkt för honom: Det finns två släkter i kommunen som gjort oss mycket illa, och som du i all framtid måste hata. I det ena fallet bottnar det i en menedsrättegång 1929, i det andra gäller det några myrslåtterrättigheter som en granne lurade till sig av din farmors far 1902, och båda dessa oförrätter skall hämnas med alla medel så fort du får en möjlighet...han nämnde släkternas namn, och redogjorde noga för deras olika sidogrenar och ingiften...han övergick nu till information av mer allmän karaktär... vilka som varit strejkbrytare under vägstrejken 1931 och flottningsstrejken... Det blev ett vimmel av släkter att hålla reda på och ytterligare ett antal av mina skolkamrater belv inblandade... Hela Tornedalen tycktes förändras inför mina ögon. Bygden fylldes av små osynliga metrevar som spred ut sig kors och tvärs bland mänskorna. En stark och mäktig spindelväv av hat åtrå, rädslor, minnen... Det var starkt, det var vackert, det skrämde mig. jag hade varit ett barn, och nu lärde farsan mig att se. Rötter, kultur, fan vet vad det kunde kallas, men det var mitt. (sid ) Det jag tycker här är intressant är att Matti påstår att hans ögon öppnas. Han börjar se på sin omgivning med andra ögon. Illman (FT 7/2001) pratar om ett värdeminne, som är det perspektiv ur vilket vi alltid betraktar människor från andra religioner och kulturer. I religionernas heliga texter, i deras traditioner, riter och myter manifesteras grundläggande värderingar och attityder som vuxit fram under seklens gång. Detta gäller alltså även för dem som inte är djupt religiösa. Enligt texten får ju Matti en helt annan syn på sitt samhälle. Han

12 12 får nya värderingar och nya attityder som enligt sin far skall hädanefter vara mycket grundläggande. Är alltså värdeminne något som även senare kan inläras och inte enbart sitter i ryggmärgen? Om fallet ovan kan räknas som ett exempel, tycker jag att detta är helt möjligt. Matti berättar också om en av de viktigaste sakerna i manligt beteende. Detta manliga beteende är ju en sorts tradition, och som Matti säger i citatet nedan, krävs det både lång inlärning och är väldigt svårt för män söderifrån att förstå. Detta tycker jag att är mer typiskt exempel på något som jag vill hålla till samma värdeminne. I början diskuterade jag ofta med Niila om vårt rockspelande kunde anses vara knapsu. Ordet är tornedalsfinskt och betyder kärringaktigt, alltså något som bara kvinnor håller på med. Man kan säga att mansrollen i Tornedalen går ut på en enda sak. Att inte vara knapsu. Det låter enkelt och självklart, men det hela kompliceras av olika spelregler som det ofta tar tiotals år att lära sig, något som särskilt inflyttade män från södra Sverige kan få erfara. (sid. 203) 5. Slutord Matti kommer från ett väldigt multikulturellt samhälle. Vilket till en början kan vara svårt att förstå då det är frågan om en liten by i norra Norrland. Man skulle tycka att kulturen på en sådan plats verkligen skulle vara ensidig. Så är dock inte fallet. För det första spelar religionen en stor roll i samhället, inte bara traditionsmässigt och i sättet att tänka utan i det alldagliga livet. Religionen bidrar till förutfattade meningar och traditionerna sitter djupt i själen, detta kan vara ett hinder för en god kommunikation. Matti visar dock, tack vare en stor öppenhet och tolerans att detta inte är något oöverkomligt. Matti försöker t om förstå den väldigt stränge fadern. För det andra har Matti språkproblemet att behandla; hemma pratas det svenska, men många släktingar är finskspråkiga, dessutom pratar han, åtminstone till en början, esperanto med Niila. Även det att någon inte diskuterar, eller ger svar kan vara minst lika svårt som dåliga språkkunskaper. Språket är naturligtvis av stor betydelse, men jag tycker att Matti och Niila visar på en mycket god kommunikation även utan språk. Matti kan sätta sig in i Niilas situation eftersom där finns en stor öppenhet och framför allt en vilja att förstå. Dessutom kan Matti sätta sig på samma nivå som Niila trots saknaden av ett muntligt språk. Mänskan dras till det som är annorlunda. Hon är av en nyfiken natur, som både kan vara gott och ont. Man kan ibland gå för långt i sin nyfikenhet och vetgirighet och därför låsa sig och inte kunna kommunicera. Detta är vad som hände i kyrkan då den mörkhyade höll predikan.

13 13 Geografin får också en viktig roll. Samtidigt som man är stolt över att vara Pajalabo är man lite orolig över vad de andra tycker om en och dessutom föraktar man det som kommer söderifrån. Just beroende på att samhället är så litet håller alla reda på varandra och alla som på något sätt skiljer sig från mängden blir antingen mobbade eller förkastade. Det är viktigt att man uppfyller sin roll och beter sig som de andra, ett gott exempel är att män inte får vara knapsu. Detta tyder på en stark tudelning. Vi skall alla vara likadana, medan de får vara hur de vill, men vi godkänner dem inte heller. Det var starkt, det var vackert, det skrämde mig. Jag hade varit ett barn, och nu lärde mig farsan att se. Rötter, kultur, fan vet vad det kunde kallas, men det var mitt Litteraturförteckning: Primär källa: Niemi, Mikael: Populärmusik från Vittula, 2000, Norstedts Förlag, Stockholm Sekundära källor: Illman, Ruth: I arbetets tecken, Finsk Tidskrift 7/2001 Nynäs, Peter: Bakom Guds rygg, 2001

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Romeo och Julia av Matteo Bandello

Romeo och Julia av Matteo Bandello en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Romeo och Julia av Matteo Bandello funderingsfrågor, diskussionsfrågor, högläsning och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs:

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Djävulens tre guldhår.

Djävulens tre guldhår. Djävulens tre guldhår. (Saga från Tyskland) Det var en gång en fattig man och kvinna som bodde i en liten by. De hade inte så mycket att glädjas över här i livet och därför blev de mycket lyckliga när

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback Innanför Mina rosa Små väggar En självbiografi av Cassandra Solback 2 Denna bok innehåller bara sanningar och nästan alla sanningar i mitt liv. Det som är alldeles för privat har fått stanna kvar i privatlivet,

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 HEJ När du var 11 år, vad var du rädd för då? Vad hände i världen? Vad hände i ditt liv? Berättade

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer