Päivi Hellberg Finskt förvaltningsområde

Transkript

1 Päivi Hellberg Finskt förvaltningsområde Handlingsplan för finskt förvaltningsområde i Oxelösunds kommun

2 Innehåll 1. Bakgrund Behovskartläggning Metod och tidsperiod Enkätsvar... 4 Bakgrundsuppgifter... 4 Förskola och skola... 4 Vård och omsorg... 5 Språk och kultur... 5 Information och service Synpunkter och förslag från informationsmötet Exempel från andra kommuner Språkkartläggning hos kommunens personal Utdrag ur Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Grundskydd Finska, meänkieli och samiska hos myndigheter Finska, meänkieli och samiska i förskoleverksamhet och äldreomsorg Mål Enligt grundskyddet Enligt rätten att använda finska hos myndigheter Enligt rätten att använda finska i förskoleverksamhet och äldreomsorg Förslag på åtgärder Budget Kommunikationsplan Slutsatser

3 1. Bakgrund Den 1 januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Syftet med lagen är att ge skydd för de nationella minoriteterna, att stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. (2009:724) Lagen garanterar ett grundskydd för samtliga fem minoriteter, sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer, i hela landet. Utöver det finns utökat skydd för några av minoritetsgrupperna i form av förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska. Oxelösunds kommun ingår i förvaltningsområdet för finska sedan den 1 februari Förvaltningsområdet innebär att sverigefinländare har följande rättigheter i kommunen: Rätten att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen Rätten till finsk förskoleverksamhet Rätten till finsk äldreomsorg Rätten till att främja, utveckla och bevara sin kultur Rätten till samråd med kommunen utifrån finskspråkigas behov Cirka 16 % av invånarna i Oxelösund beräknas ha finsk bakgrund. Det innebär att drygt 1700 kommuninvånare är antingen födda i Finland eller har en förälder eller en av mor- och farföräldrarna som är födda i Finland. Minoritetstillhörighet är dock en identitetsfråga, som bygger på självskattning och därför finns det ingen exakt statistik på minoriteter. Den som anser sig tillhöra en minoritet har rätt att ta del av minoritetens rättigheter. Sedan 2015 är det totalt 59 kommuner och 13 landsting som ingår i förvaltningsområdet för finska. I Södermanland ingår Oxelösund, Eskilstuna, Trosa samt landstinget. 2. Behovskartläggning 2.1 Metod och tidsperiod Enligt förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:1299) ska kommunen tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga behoven av åtgärder till stöd för användningen av finska språket. Behovskartläggningen i Oxelösund genomfördes under perioden 28 mars 10 maj Som metod valdes enkätundersökning samt öppet möte för att erbjuda olika möjligheter för kommuninvånare att komma till tals. Enkätfrågorna kunde besvaras på webben, eller på pappersblankett, som fanns på kommunhuset och biblioteket (Koordinaten). Blanketten skickades även till finska föreningar och finska församlingen. Totalt inkom 119 svar varav 51 elektroniskt och 68 i pappersformat. Svarsprocent är låg i förhållande till det beräknade antalet sverigefinländare i Oxelösund, men jämfört med motsvarande undersökningar i andra kommuner är det ett relativt gott resultat. En hel del synpunkter och förslag lämnades även på ett öppet informationsmöte, som anordnades den 16 april 2015 på Koordinaten. Information om mötet fanns på hemsidan samt på kommunhuset och biblioteket. Inbjudningarna delades även ut via föreningarna och dessutom fanns det en annons i Södermanlands nyheter den aktuella dagen. En reporter från Sisuradio bevakade mötet, som besöktes av 25 Oxelösundsbor. 3

4 2.2 Enkätsvar På följande sidor redovidas ett urval av enkätsvaren uppdelat på bakgrundsuppgifter, förskola och skola, vård och omsorg, språk och kultur samt information och service. Hela resultatet finns som bilaga. Bakgrundsuppgifter Två tredjedelar av de svarande är 60 år eller äldre. Det innebär att ca 20 % sverigefinländare över 60 år svarade på enkäten medan endast 4 % av personer under 60 år gjorde det. Det är också en tydlig majoritet (73 %) som är första generationens sverigefinländare. Den här gruppen har varit mest aktiv att driva frågan om förvaltningsområdet och det är också troligt att de har störst behov av service på finska. Andra och tredje generationens sverigefinländare behärskar ofta svenska mycket väl och känner inte samma behov av service på finska som sina föräldrar eller mor- och farföräldrar. Däremot kan det vara nog så viktigt att de erbjuds möjligheten att hålla sitt minoritetsspråk och sin minoritetskultur levande. Förskola och skola Tolv av de svarande har barn i förskoleåldern. Hälften av dem önskar förskoleverksamhet helt eller delvis på finska och hälften skulle vilja ha modersmålsstöd inom förskolan. Två av de svarande har inget behov av finska i förskolan. Det finns ingen koncentration av önskemålen till en viss förskola utan önskemålen fördelas på samtliga förskolor. Tjugoen av de svarande har barn i skolåldern. Elva av dem vill ha modersmålsundervisning eller möjlighet att välja finska som elevens val. Tretton av de svarande skulle vilja ha tvåspråkig undervisning medan fyra svarande har inget behov av finska alls. Fördelningen mellan skolorna är mycket jämn. Synpunkter om att undervisningen borde göras mer levande och praktisk samt att läraren måste vara behörig modersmålslärare kom in, men det viktigaste verkar ändå vara att få modersmålsstödet till den egna skolan. 4

5 Vård och omsorg Fyra av fem av de svarande svarade på frågorna om vård och omsorg. En tydlig majoritet av dessa (ca 90 %) önskar finskspråkig personal till äldreboende, hemtjänsten och hemsjukvården. Tre av fyra skulle vilja ha en helt finskspråkig avdelning i ett äldreboende. På frågan om på vilket äldreboende den finskspråkiga servicen ska finnas är fördelningen jämn mellan Sjötången och Björntorp. Många menar att det i dag finns finskspråkiga på båda ställen, och därför behövs den finska servicen på båda, medan andra påpekar att det borde gå att samla ihop de finsktalande äldre till en plats. På öppna kommentarerna beskrivs hur viktigt det är att få använda sitt modersmål när minnet sviker och de andra inlärda språken försvagas. Många menar också att möjligheten att använda sitt modersmål inom vården innebär en avsevärd höjning av livskvaliten för de äldre. Språk och kultur Språk och kultur är ett område som berör alla oavsett ålder. Hälften av de svarande skulle vilja lyssna på konserter och se på teater eller filmer med finsk anknytning. Många önskar en gemensam träffpunkt och möjlighet att fira finska helgdagar tillsammans. Cirka 40 % önskar mer böcker på finska till biblioteket samt ett språkcafé, där alla är välkomna att samtala över en kopp kaffe oavsett hur van man är att använda finska språket. Dessutom vill en ca 30 % av de svarande delta i olika typer av kurser. Datakurser är mest efterfrågade men även en vanlig språkkurs eller kurs i finsk matlagning är av intresse. En fjärdedel skulle även vilja besöka utställningar samt lyssna på föreläsningar med finsk koppling. 5

6 6

7 På öppna kommentarer lyfts frågor som mötesplats för sverigefinska ungdomar, TV-utbud på finska samt Oxelösunds lokalhistoria fram. Oxelösunds finska föreningar är mycket aktiva och har redan stort utbud av olika typer av aktiviteter på finska. Många betonar att ett samarbete mellan kommunen, föreningar och församlingen ger den bästa effekten. Dessutom föreslås det att kulturevenemang ska arrangeras med andra förvaltningskommuner i Sörmland eller i andra närliggande län. Information och service Förutom i kontakt med kommunen skulle flera av respondenterna vilja använda finska inom vården, som på sjukhus, vårdcentraler, sjukvårdsrådgivning, färdtjänst eller i apotek. Minoriteternas rättigheter i förvaltningskommuner är inte kända av alla svarande. Rätten till äldreomsorg och rätten att använda finska i kontakter med kommunen är mest känt medan rätten till språk och kultur samt rätten till förskola inte är lika välkända bland de svarande. 2.3 Synpunkter och förslag från informationsmötet På informationsmötet den 16 april 2015 fick deltagarna diskutera nedanstående frågeställning utifrån fyra områden. Vad tycker du att Oxelösunds kommun borde göra för att uppfylla sverigefinländarnas rättigheter? / Mitä Oxelösundin kunnan tulisi mielestäsi tehdä täyttääkseen ruotsinsuomalaisten oikeudet? Svaren sammanställdes och i slutet av mötet fick deltagarna välja de fem viktigaste förslagen. Antalet röster varje förslag fick redovisas inom parentes. 7

8 Tiedotus, palvelu ja neuvonpito 8 Information, service och samråd Tiedottaa suomeksi vanhoille (6) Informera äldre på finska (6) Vaikuttaa maakäräjiä palkkaamaan terveyskeskuksiin suomenkielisiä sairaanhoitajia, lääkäreitä ja konttoristeja (4) Påverka Landstinget att anställa finsktalande läkare, sjuksköterskor och kontorister (4) Tiedottaa lakimuutoksista (2) Informera om lagändringar (2) Tiedottaa vanhustenhoitoon liittyvistä kysymyksistä Tiedottaa suomenkielisten asioista myös ruotsiksi ruotsalaisille Tiedotukseen vaihtoehtoja, ei pelkästään netti, Facebook jne. Lapset ja nuoret Informera om äldreomsorgsfrågor Informera även svenskar och svenskspråkiga om sverigefinländarnas frågor Alternativ till informationen, inte bara internet, Facebook mm. Barn och utbildning Tarjota kielipaketti perheille (2) Erbjuda språkpaket för familjer (2) Järjestää äidinkielen oppilaille kick-off -päivä (1) Anordna kick-off -dag för elever (1) Järjestää kesäleiri Järjestää lastenteatteria Tarjota suomenkielisiä satutunteja Järjestää yhteisiä futis- ja jääkiekkoliigan katseluja, joissa on suom. selostaja Hoito ja hoiva Anordna sommarläger Anordna barnteater Erbjuda sagostunder på finska Bjuda in alla intresserade att se på fotboll och ishockey tillsammans, med finsk kommentator Vård och omsorg Palkata lisää suomenkielisiä hoitajia (9) Anställa mer finsktalande vårdare (9) Tarjota ( niidenaikaista ) suomenkielistä Erbjuda äldre finsk musik, filmer och teater på musiikkia, elokuvia, teatteria vanhainkodeissa (8) äldreboenden (8) Avata suomenkielinen hoito-osasto (8) Öppna finskspråkig avdelning (8) Järjestää kaikille vanhainkodin asukkaille Suomen TV-kanavat (7) Tarjota palkanlisä suomenkielentaitoisille (4) Erbjuda alla på äldreboende Finlands TVkanaler (7) Erbjuda löneökning för finskkunning personal Tarjota kielikursseja henkilökunnalle (3) Erbjuda språkkurser för personalen (3) Laskea suomen kieli meriitiksi työnhakijoille (1) Räkna kunskaperna i finska som merit för arbetssökande (1) Taideterapiaa suomeksi (1) Konstterapi på finska (1) Yhteistyössä maakäräjien kanssa suomenkielinen ajanvaraus (1) Kieli ja kulttuuri Finskspråkig tidsbokning med Landstinget (1) Språk och kultur Pitää elossa suomalaista kulttuuria (3) Hålla den finska kulturen vid liv (3) Ottaa huomioon tarve kulttuuri ja kieli myös kodin ulkopuolella (3) Tarjota musiikkia, teatteria, elokuvia ja taidetta Suomesta elokuviin ruots. tekstitys (1) Ottaa huomioon Suomen ja Ruotsin yhteinen kulttuuritausta - samaa maata yli 600 vuotta (1) Monikielisyys on hyvä asia, mutta älä ole yksikielisiä vastaan Esiteltävä seurojen toimintaa kunnan ulkopuolisille toimijoille/rahoittajille Ta hänsyn till behov kultur och språk även utanför hemmet (3) Erbjuda musik, teater, filmer och konst från Finland svensk text till filmer (1) Ta hänsyn till ländernas gemensamma kulturbakgrund samma land över 600 år (1) Flerspråkighet är en bra sak, men var inte emot enspråkiga Presentera föreningarnas arbete för aktörer/finansierar utanför kommunen

9 2.4 Exempel från andra kommuner När lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010 ingick 23 kommuner i förvaltningsområdet för finska. Regeringen beslutar varje år vilka nya kommuner som får ansluta sig och det finska förvaltningsområdet har sedan införandet utökats till 59 kommuner. Kommunerna som har varit med från börjar har hunnit prova vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i arbetet och dessa erfarenheter är till nytta för alla nya kommuner. Nedan presenteras goda exempel från andra förvaltningskommuner. Tiedotus, palvelu ja neuvonpito Painettu raportti hallintoaluetyöstä Hallstahammar Koulutusta vähemmistökysymyksistä poliitikoille ja kunnan työntekijöille Haninge, Stockholm Päiväkoti ja koulu Tabletteja päiväkodissa Kielipuu Tierp, Huddinge Lyhytelokuva: Minikurs i finska Hoito ja hoiva Senioriteemapäivä (esim. Terveys) Hofors Aktiviteetteja vanhoille (elokuvia, musiikkia, taidetta, liikuntaa jne) Lindesberg, Fagesta, Håbo Kohtauspaikkatoimintaa Uppsala Kieli ja kulttuuri Kieli- ja kirjapaketti perheille Västmanlandin maakäräjät ja kunnat Kesäleiri Umeå, Surahammar Suomalainen kulttuuriviikko, esim. Musiikkia, teatteria, taidetta, kirjallisuutta, ruokaa jne. Sigtuna, Nortälje Kielikahvila Göteborg, Hofors Tietokonekurssi Borås, Solna Information, service och samråd Tryckt rapport om arbetet med förvaltningsområdet Hallstahammar Utbildning för politiker och kommunanställda i minoritetsfrågor Haninge, Stockholm Förskola och skola Läsplattor i förskolan Språkträdet Tierp, Huddinge Kortfilm: Minikurs i finska Vård och omsorg Seniordag med tema (t ex hälsa) Hofors Aktiviteter för äldre (film, musik, konst, rörelse mm.) Lindesberg, Fagersta, Håbo Träffpunktverksamhet Uppsala Språk och kultur Språk-/bokpaket för familjer Landstinget och kommunerna i Västmanland Sommarläger Umeå, Surahammar Finsk kulturvecka inkl. musik, teater, konst, litteratur, mat mm. Sigtuna, Norrtälje Språkcafé Göteborg, Hofors Datakurs Borås, Solna 9

10 3. Språkkartläggning hos kommunens personal Språkkartläggning bland personalen genomfördes under perioden 6-25 maj Syftet med kartläggningen var dels att få en bild av hur stor andel av personalen som kan bemöta kommuninvånarna på finska (eller något annat främmande språk), dels att undersöka intresset för kompetensutveckling i finska språket. Information om enkäten publicerades på intranätet och skickades ut via e-post till samtliga anställda. Det var frivilligt att svara och före den sista svarsdagen hade totalt 103 svar kommit in. Då Oxelösunds kommun har ca 800 tillsvidareoch visstidsanställda innebär det att 13 % av anställda svarade på frågorna. 10

11 Av personerna som svarade på språkkartläggningen anger 18 % att de har åtminstone några kunskaper i finska. Var tionde har finska som modersmål, 5 % har goda eller grundläggande kunskaper i språket och 3 % kan förstå talad finska. Dessutom svarar 15 % att de inte kan finska, men skulle gärna vilja lära sig det. En tredjedel av de svarande skulle vara beredda att använda finska i arbetet för att kunna ge bättre service till kommuninvånare. Lika många skulle också vilja få kompetensutveckling i språket för att bidra till ökad service för kommunens finsktalande. Hälften av dessa är främst intresserad av en grundkurs och hälften skulle vilja delta i en konversationskurs där man också kan fördjupa ordförrådet när det gäller specifika områden, som t ex sjukvårdsterminologi. Nedan presenteras ett axplock av övriga kommentarer som lämnades på språkkartläggningen. Om det ska utbildas och finnas de som kan hjälpa till med finska så måste detta förankras hos respektive verksamhetschef om vad det innebär eftersom vi redan idag har fullt upp. Inom vårt arbete på anhörigcentrum så vill vi gärna kunna finnas för anhöriga med närstående med finskt ursprung på ett bättre och tydligare sätt ex. att våra broschyrer finns med finska språket. Anhörigcentrum bygger på ett samarbete med frivilligorganisationer där finska föreningen ingår. Medlemmarna som är engagerade i finska föreningen börjar bli äldre och är för få med flera uppdrag. De finns med vid våra frivilligsamverkansmöten och vid våra seniorcafé-tillfällen. Vi vill gärna ha ett större samarbete för att förbättra situationen för våra finska kommuninvånare. Mycket bra arbete med att förbättra villkoren för kommuninvånarna. Behövs fler som pratar finska inom äldrevården, speciellt för personer med demenssjukdom som många gånger tappar svenskan och behöver ha hjälp på sitt modersmål. Inget mer än att jag fullkomligt håller med ert mål. Jag jobbade ett år på Björntorp och såg att det finns många finsktalande personer både där och inom hemvården som tappar mycket av det svenska språket och har svårt att kommunicera med oss. Det är både synd för dem och oss eftersom vi ibland inte förstår vad de vill och då får de inte den service de behöver. Information gällande äldreomsorg/hemtjänst bör finnas skriftligt på finska att kunna lämna ut samt på kommunens hemsida att hänvisa till. Som så många andra "andragenerationsfinländare" har jag dåligt självförtroende i mitt finska modersmål. Det är sorgligt men finska är ett svårt språk och när man inte använder det så ofta så tappar man ordförrådet och grammatiken! Jag använder min finska dagligen i mitt arbete med patienter. 11

12 4. Utdrag ur Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) utgör grunden och ramarna för kommuners arbete. Lagen beskriver dels grundskyddet, som gäller i hela landet, samt det utökade ansvaret, som gäller i förvaltningsområdena. Grundskydd 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Finska, meänkieli och samiska hos myndigheter 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 11 Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. 12 Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. Finska, meänkieli och samiska i förskoleverksamhet och äldreomsorg 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskoleverksamhet enligt 2 a kap. 1 och 7 skollagen (1985:1100), ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. 12

13 5. Mål Det övergripande målet för arbetet med finskt förvaltningsområde i Oxelösunds kommun är att tillgodose rättigheterna som kommunens sverigefinska invånare har enligt lagen. Det innebär att kommunen ska Enligt grundskyddet informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter skydda och främja de nationella minoritetsspråken främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur särskilt främja barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem samråda med representanter för minoriteterna Enligt rätten att använda finska hos myndigheter erbjuda kommuninvånare möjlighet att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen bemöta kommuninvånare på finska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska Dessutom ska kommunen kartlägga behoven av service på finska samt ta fram en handlingsplan med långsiktiga mål för arbetet. Enligt rätten att använda finska i förskoleverksamhet och äldreomsorg erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska Kommunen ska även kartlägga språkkunskaperna bland förskole- och äldreomsorgspersonalen och samråda med minoriteten om verksamheternas organisering. 13

14 6. Förslag på åtgärder Utifrån svaren på enkätundersökningen samt synpunkter som kom fram på informationsmötet den 16 april, föreslås nedanstående åtgärder. Några av förslagen är lyckade exempel från andra förvaltningskommuner. Samtliga förslag har koppling till sverigefinländarnas rättigheter. 1) Rätten att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen 2) Rätten till finsk förskoleverksamhet 3) Rätten till finsk äldreomsorg 4) Rätten till att främja, utveckla och bevara sin kultur 5) Rätten till samråd med kommunen utifrån finskspråkigas behov Område: Information, service och samråd Åtgärd Tidsplan Ansvar Kostnad 2015 Broschyr om Hösten sverigefinländarnas 2015, rättigheter och möjligheter i revideras Oxelösund vid behov Rapport om arbetet med förvaltningsområdet Hemsida I början av varje år Finns, uppdateras löpande Tidningsannonser i SN samt finska veckotidningar Nyhetsbrev Minst 4 ggr/år med start sommar -15 Service på finska på kommunhuset och Kontaktcenter Kostnad kr - I samrådsgrupp - Ingen extra Ingen extra Ingen extra Uppföljning/ utvärdering I samrådsgrupp Brukarundersökning Löpande kr kr Årsrapporten Ingen extra Löpande Ingen extra Ingen extra Ingen extra I samrådsgrupp Brukarundersökning Nätverk för kommunens finsktalande medarbetare Ingen extra Ingen extra I samband med s. möte Möten med samrådsgruppen 1 gg/mån ev. studiebesök kr kr I samband med årets sista möte Samverkan med Landstinget Löpande Ingen extra Ingen extra Årsrapporten Samverkan med andra Samordnar kr kr Årsrapporten förvaltningskommuner träffar Utbildning för politiker och kommunanställda i minoritetsfrågor Vid ett tillfälle kr - Utvärdering efter utbildning Finska språket nämns som meriterande i rekryteringar Löpande och HR Ingen extra Ingen extra Frågor till rekryterare Översättningar Löpande kr kr Frågor till användare Totalt kr kr 14

15 Område: Förskola och skola Åtgärd Tidsplan Ansvar Kostnad 2015 Plan för modersmålsstöd och Hösten Ingen extra undervisning på förskola 2015 och skola med Utb. Modersmålsundervisning Läsplattor i förskolan Språkträdet Utbildning för pedagogerna Löpande för extra er Löpande, engångs Vid ett tillfälle med Utb. med Utb. med Utb. Kostnad Uppföljning/ 2016 utvärdering * I samrådsgrupp kr kr I samband med terminavslut kr - Frågor till pedagogerna kr - Utvärdering efter utbildning Film: Minikurs i finska Vid ett tillfälle Samo./Utb kr - Frågor till elever&lärare Språkmaterial Löpande Samo./Utb kr kr I arb.gruppen Föreläsning till pedagogerna (föräldrar) om flerspråkighet Hösten 2015 Samo./Utb. Ingår i kultur&språk - Deltagarundersökn. Totalt kr kr Område: Vård och omsorg Åtgärd Tidsplan Ansvar Kostnad 2015 Plan för framtidens vård och Hösten Ingen extra omsorg på finska 2015 Folder om vård och omsorg på finska Våren 2016 med VoO med VoO Kostnad Uppföljning/ 2016 utvärdering * I samrådsgrupp kr I samrådsgrupp Film: Mie halvan kotia Finska TV-kanaler på äldreboenden Må bra-dag Hösten2015 Samo./VoO kr kr I samrårdsgr. Språkkurser för personalen flera grupper, ev. studiebesök med VoO kr kr Deltagarundersökn. Engångs Start sommaren 2015 med VoO med VoO kr - Frågor till medarbetare kr kr Frågor till boende Aktiviteter för äldre (film, musik, konst, rörelse mm.) 1 gg/mån Samo./VoO kr kr Frågor till äldre Träffpunktverksamhet 2-4 ggr/år Samo./VoO kr kr Deltagare Initiera samarbete med Landstinget om hälsovårdsfrågor med landst. Ingen extra Ingen extra I samrådsgrupp Stödja frivilligverksamheten Löpande Samo./VoO, kr I samrådsgrupp fören./förs. Totalt kr kr * Kostnad beror på vad planen innehåller 15

16 Område: Språk och kultur Åtgärd Tidsplan Ansvar Kostnad 2015 Språk-/bokpaket för familjer Löpande med start hösten -15 Barnteater 1-2 ggr/år med KoF Sommarläger Finsk kulturvecka inkl. musik, teater, konst, litteratur, mat mm. Varje sommar Hösten 2015 Kostnad Uppföljning kr - Frågor till föräldrar med förs. med KoF Material till biblioteket Löpande med KoF Kulturevenemang (film, musik, utställning eller föreläsning) Finska kurser (flyttas till 2017) 2-4 ggr/år med KoF med vuxenutb. Språkcafé 2-4 ggr/år med KoF Datakurs Finsk helgdagsfirande Bidrag för föreningar, företag och enskilda* Efter ansökan med med förs. och föreningar med föreningar kr kr Frågor till barn& föräldrar kr Frågor till barn& föräldrar kr - Frågor till besökare kr - Frågor till bibliotekskunder kr kr Frågor till besökare - - Aktuellt kr kr Frågor till besökare kr - Frågor till deltagare kr kr Frågor till deltagare kr* * Frågor till föreningar, företag och enskilda Totalt kr kr *Ansökningarna behandlas löpande och bidrag beviljas i mån av tillgängliga medel och efter beslut i samrådsgruppen. 16

17 7. Budget Statsbidraget, som kommunen uppbär för arbetet med finskt förvaltningsområde, är avsett att användas till de merer som arbetet innebär, och uppgår till kr per år. För 2015 har mål- och budgetberedningen avsatt ytterligare kr för arbetet och den totala budgeten för 2015 blir då 1 miljoner kronor. Ett överskott av dessa medel kan inte föras över till nästkommande år. Statsbidraget skall likaså användas under det aktuella året. År 2016 finansieras arbetet enbart av statsbidraget. I planeringen har detta tagits hänsyn till dels så att engångser i form av inköp eller viss utbildning styrs till 2015 samt dels så att större projekt påbörjas redan på hösten Genomförandet fortsätter sedan under 2016 och några av insatserna sparas till Område Information, service och samråd kr kr Förskola och skola kr kr Vård och omsorg kr kr Kultur och fritid kr kr Samordning kr kr Totalt kr kr 8. Kommunikationsplan Kommunikationen är en nyckelfråga för att arbetet ska lyckas. Målet med kommunikationen är att sprida kunskap om förvaltningsområdet både internt och externt samt information om vad arbetet innebär för sverigefinländare i Oxelösund. Kommunikationsinsatserna presenteras i nedanstående tabell. Information om.. Målgrupp Kanal Service, samråd Förskola och skola Vård och omsorg Språk och kultur Kommuninvånare, medarbetare, politiker, andra samverkanspart. Hemsida, intranät, sociala medier, annonser, affischer, broschyrer, nyhetsbrev, informationsträffar, i samband med andra kommunaktiviteter, Koordinaten och Kommuninvånare Kommuninvånare Kommuninvånare Hemsida, sociala medier, annonser, broschyrer, utskick till föräldrar, Kontaktcenter Kontaktcenter (dec-15) Tidsplan Löpande Inför varje termin, löpande efter behov Hemsida, sociala medier, annonser, broschyrer, Kontaktcenter Löpande efter behov Hemsida, sociala medier, annonser, affischer, kalender Koordinaten, Kontaktcenter Kalender för ett halvt år i taget, löpande eft.behov Ansvarig Samo./utb. Samo./VoO Samo./KoF 17

18 9. Slutsatser Att Oxelösunds kommun ingår i finskt förvaltningsområde innebär för sverigefinländare i kommunen att de har goda möjligheter att behålla och utveckla sitt minoritetsspråk och sin minoritetskultur. Många av kommunens invånare har varit engagerade i frågan under lång tid och att arbetet nu är i gång är resultatet av ett gott samarbete mellan olika aktörer. Det finns redan nu stora behov av att kunna använda finska i kommunens olika verksamheter men det tar tid att bygga upp organisationen så att språkkompetensen finns på alla områden. Den här handlingsplanen föreslår åtgärder till och med utgången av Enklare åtgärder kan genomföras omgående medan andra behöver förberedas och planeras ytterligare. Varje steg för dock arbetet vidare mot målet att sverigefinländarna ska få alla sina rättigheter tillgodosedda i Oxelösunds kommun. Det är mycket viktigt att myndighetspersonal som kommer i kontakt med nationella minoriteter förstår syftet med att erbjuda samhällsservice på minoritetsspråken. Ett positivt bemötande från myndighetshåll kan förväntas leda till att enskilde i högre grad kommer att utnyttja sina rättigheter. Bilagor Behovskartläggning våren 2015 Språkkartläggning hos kommunens anställda våren