Rekommenderade Läkemedel
|
|
- Karl-Erik Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nr 158 MARS 2008 INNEHÅLL Ny reviderad upplaga av boken Rekommenderade Läkemedel Ny reviderad upplaga av boken Rekommenderade Läkemedel Initiering av blodtrycksbehandling enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) 11 Behandling av neuropatisk smärta start low, go slow 12 LFN har fattat beslut om att ta bort subventionen för vissa läkemedel mot högt blodtryck 13 Metformin ett bra preparat, men inte till alla med typ 2 diabetes 13 Mickes tankenötter 14 Notis: Tandvårdens Läkemedel Svar till Mickes tankenötter Arbetsutskott för läkemedelskommittén: Överläkare Maria Ekbäck Överläkare Mårten Prag Apotekare Leif Kronberg Informationsläkare Gunnar Carlsson Professor Peter Engfeldt Läkemedelscontroller Erik Svantesson Redaktör: Apotekare Birgitta Olsson Adress: Apoteket vid Universitetssjukhuset ÖREBRO Tel Fax e-post: birgitta.olsson@orebroll.se Läkemedelskommitténs hemsida: Trycksak Layout & illustration: Carsten Leth carsten@berggraf.se Tel Tryck och distribution: Berggraf AB Box 145, Lindesberg Tel (vx) bgab@berggraf.se Boken Rekommenderade läkemedel kommer nu ut i sin 19:e version och vänder sig som tidigare till en bred målgrupp. Den innehåller läkemedelsrekommendationer för de vanligaste sjukdomarna (dvs läkemedel som förskrivs av många till många ). Hur är rekommendationerna uppställda? Preparat som rekommenderas i första hand skrivs på färgade plattor och i texten med färgad stil i grönt. Preparat som rekommenderas i särskilda situationer eller som ett andrahandsval omnämns i texten med kursiv stil. Övriga preparat som bara omnämns eller beskrivs står i vanlig stil. Dessa är inte rekommenderade av kommittén. Läkemedel som bör förskrivas restriktivt till äldre har som tidigare en varningssymbol bredvid preparatnamnet. Rekommendationerna är insatta i ett kort textsammanhang, där motivet för preparatvalet framgår. Detta tror vi är värdefullt för att man ska kunna använda rekommendationerna i daglig praxis. Längst bak i boken finns ett sökordsregister. Detta innehåller alla läkemedel som nämns i boken, både om de är rekommenderade eller inte. Nya kapitel i boken Läkemedel till barn Fysisk aktivitet som komplement till eller istället för läkemedel Evidensbaserad medicin (EBM) för läkemedelsförskrivare Kort och lathundar Längst bak i boken finns de informationskort Lathundar som kommittén givit ut. Sårvårdskortet, Pneumonikortet och Äldre-kortet är uppdaterade. Ett helt nytt kort är Initiering av blodtrycksbehandling enligt modifierde europeiska riktlinjer (ESC/ESH). De två sistnämnda bifogas detta nummer av Rapport om läkemedel. Nätversion Boken finns som tidigare i en nätversion som ändras när större förändringar sker inom ett terapiområde. Expertgrupper Expertgrupperna har blivit fler. Vi har nu 23 expertgrupper som arbetat med denna revidering. Återigen har de gjort ett enastående arbete med revideringsförslag och motiv för rekommendationerna. Förslagen har som tidigare diskuterats i Läkemedelskommitténs arbetsutskott (AU) för att slutgiltigt fastställas och godkännas i Läkemedelskommittén. Vi i Läkemedelskommittén hoppas att du ska ha stor nytta av boken. Maria Ekbäck, ordförande 09 MARS 2008
2 Text: Håkan Lindgren, Hallsbergs vårdcentral och Tommy Fraser, Kliniken för medicin och geriatrik, Lindesbergs lasarett Initiering av blodtrycksbehandling enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) Fallbeskrivningar Här följer några fallbeskrivningar där du kan fundera på hur du skulle behandla dessa patienter. Behandlingen kan diskuteras. Kom gärna med ditt förslag via mail till Ditt förslag läggs ut under respektive patientfall på kommitténs hemsida. Du får ange om du vill vara anonym. Initiering av blodtrycksbehandling enligt modifierade europeiska riktlinjer (ESC/ESH*) Andra Normalt Högt normalt Grad 1 HT Grad 2 HT Grad 3 HT riskfaktorer, SBP SBP SBP SBP SBP 180 organskada eller eller eller eller eller eller sjd DBP DBP DBP DBP DBP 110 Inga andra Ingen blodtrycks- Ingen blodtrycks- Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilssförändringar riskfaktorer intervention intervention några månader, några månader, + omedelbart därefter medicinsk därefter medicinsk insättande av terapi om ej under terapi om ej under medicinsk terapi kontroll kontroll 1 2 Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar riskfaktorer några veckor, några veckor, + omedelbart därefter medicinsk därefter medicinsk insättande av terapi om ej under terapi om ej under medicinsk terapi kontroll kontroll 3 Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar riskfaktorer, samt överväg + medicinsk terapi + medicinsk terapi + omedelbar metabolt medicinsk terapi medicinsk terapi syndrom eller organskada Diabetes Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar mellitus + medicinsk terapi + medicinsk terapi + medicinsk terapi + omedelbar medicinsk terapi Etablerad Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar Livsstilsförändringar arteriosklerotisk + omedelbar ** + omedelbar + omedelbar + omedelbar + omedelbar sjd eller njursjd medicinsk terapi medicinsk terapi medicinsk terapi medicinsk terapi medicinsk terapi Frågeställningar till fallen Ska patienten ha blodtrycksbehandling? I så fall med vad? Ska patienten ha lipidbehandling? Annan behandling? Fall 1 65-årig man som inte vet något om sina föräldrars sjuklighet. Rökt under 10 år, cigaretter dagligen men slutade i 30- årsåldern. Arbetar som montör. Promenerar sporadiskt. Lätt överviktig. Söker på grund av trötthet och man finner ett BT 145/95, status i övrigt ua. EKG visar regelbunden rytm, frekvens ca 75/min. Ingen patologi. P-kreatinin 85, Elektrolytstatus ua, Hb 145. Totalkolesterol 5,0, HDL-kolesterol 1,3, LDL-kolesterol 2,6 och triglycerider 1,4. SBP = systoliskt blodtryck, DBP = diastoliskt blodtryck * European Society of Cardiology (ESC)/European Society of Hypertension (ESH) ** Expertgruppen för hjärta/kärl ÖLL uppfattar läkemedelsbehandling i denna grupp som ACE-hämmare i första hand. Som bilaga till års Rekommenderade läkemedel publiceras en tabell för initiering av blodtrycksbehandling. Tabellen finns tryckt i form av ett kort som bifogas detta nummer av Rapport om läkemedel. Tabellen bygger på den tidigare Risk-värderingstabellen enligt europeiska hypertoniriktlinjer från Den senare har också publicerats i SBU s Måttligt förhöjt blodtryck från Nytt är att man bytt ut tidigare grad av risk mot ett förslag till handläggning. Tidigare riskgradering bygger på 10- årsrisk för fatal/icke fatal stroke eller hjärtinfarkt enligt följande: Låg < 15 %, medelhög %, hög %, mycket hög > 30 %. Detta har nu på ett ungefär översatts i rutor med olika färg beroende på blodtrycksnivå och antal riskfaktorer. Man får direkt ett förslag till handläggning. Den nya tabellen har väckt diskussion på en del punkter, men vi har valt att översätta till svenska så nära det engelska originalet som möjligt och i stället referera en del av den diskussion vi haft. Normal risk lätt ökad risk medelhög risk hög risk mycket hög risk Fördelar med tabellen kan vara: Den är en bra vägledning för när behandling ska inledas. Den är hanterbar av såväl undersköterskor, sjuksköterskor som läkare. Betydelsen av livsstilsförändringar blir tydlig. Betydelsen av riskfaktortänkande blir tydlig. Den kan ofta användas i diskussion med patienten. Invändningar kan vara: Effekt av livsstilsförändringar kan sällan uppnås på några veckor eller några månader. Den ställer krav på oss som är svåra att klara med primärvårdens resurser idag. Den röda rutan längst ner till vänster är svår att förstå. Ska man i vissa fall sätta in omedelbar behandling mot ett normalt blodtyck? Vid val av åtgärd får vi inte glömma att patientens inställning är avgörande och att arbete med högriskpatienter är att prioritera före de med lägre risk. Fall 2 60-årig kvinna vars fader avled vid ca 65 års ålder på grund av hjärtinfarkt, medan modern, 88 år, lever och har lätt kärlkramp. Icke rökare. 2 barn. Arbetar på kontor. Går till och från arbetet 2 x 4 km varje dag. Tycker att hon blivit lite andfådd senaste tiden, så att hon ibland till och med måste stanna i branta backar, men kan fortsätta sedan. Är något överviktig. Kliniskt auskulteras hjärta-lungor ua. BT 140/85. EKG visar sinusrytm med lätta ST-T förändringar. P-kreatinin 90, Elektrolytstatus ua, Hb 135. Totalkolesterol 6,1, HDL-kolesterol 1,4, LDL-kolesterol 3,9 och triglycerider 2,0. Fall 3 80 årig man som varit frisk. Rökt i ungdomen men ej efter 40 års ålder. Tidigare gruvarbetare. Mår egentligen ganska bra och är ute varje dag och promenerar. Vill ha en rutinkontroll. Man finner ganska vital man som har en lätt övervikt men ingen kulmage. I status inget anmärkningsvärt. BT 160/90. EKG visar sinusrytm utan patologi. P-kreatinin 100, Hb 135. Totalkolesterol 6,5, HDL-kolesterol 1,3, LDL-kolesterol 4,2 och triglycerider 1,9. 10 MARS 2008
3 Text: Anette Holmfred, Smärtsektionen ANIVA USÖ och Leif Kronberg, Läkemedelskommittén ÖLL Behandling av neuropatisk smärta start low, go slow Den april 2007 anordnade Läkemedelsverket en workshop om farmakologisk behandling av neuropatisk smärta. Behandlingsrekommendationerna, som delvis baseras på europeiska behandlingsriktlinjer, publicerades i Information från Läkemedelsverket nr 6, dec Nedanstående sammanställning är klipp från denna workshop. Preparatrekommendationerna ligger helt i linje med de rekommendationer, som Läkemedelskommittén nu framför i de reviderade rekommendationerna. Förstahandsval utgör tricykliska antidepressiva medel (TCA) och gabapentin. Definition Enligt en intresseförening inom International Association for the Study of Pain (IASP) skall neuropatisk smärta definieras som: Smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet. Utifrån dagens kunskapsläge inkluderas inte i denna definition smärttillstånd med enbart misstänkta dysfunktioner i det somatosensoriska systemet som ex fibromyalgi. Däremot är det inte ovanligt att neuropatisk smärta förekommer tillsammans med nociceptiva smärtor, t ex hos patienter med cancer eller postoperativ smärta. Anatomiskt skiljer man på central (hjärna och ryggmärg) och perifer neuropatisk smärta beroende på var i nervsystemet skadan är belägen. Kriterier för neuropatisk smärta är: Sjukhistoria som tyder på en lesion eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi till smärtan. En neuroanatomiskt korrelerbar smärtutbredning motsvarande innervations- eller projektionsområdet för den drabbade nervstrukturen (perifer nerv, plexus, nervrot, central struktur). Störning inom det somatosensoriska systemet med känselrubbning i smärtans utbredningsområde. Läkemedelsval Perifer neuropatisk smärta 1:a hand Gabapentin/tricykliska antidepressiva (amitriptylin) 2:a hand Pregabalin (Lyrica) 3:e hand Duloxetin (Cymbalta)/venlafaxin (Efexor) 4:e hand Tramadol (depotberedning) 5:e hand Starka opioider (morfin/oxykodon) God dokumentation och mångårig klinisk erfarenhet stödjer valet av gabapentin och tricyklika som förstahandsval. Vid förskrivning ska generiskt gabapentin ordineras, eftersom prisskillnaden i Örebro län är ca 1,5 MKr/år jämfört mot Neurontin. Pregabalin anses fortfarande som tämligen nytt med begränsad klinisk erfarenhet och säkerhet trots en bra dokumentation. Pregabalin är dyrare än generiskt gabapentin men billigare än Neurontin. Det finns ingenting som tyder på att pregabalin har effekt hos patienter som inte svarat på gabapentin. Duloxetin har mer omfattande dokumentation än venlaflaxin. Biverkningsbilden är dock bättre känd för venlaflaxin genom omfattande användning i psykiatrin. Långtidseffekterna vid behandling med starka opioider är ofullständigt kända. Det finns data som talar för risk för hormonella och kognitiva störningar. Prisexempel mars 2008 Preparat Dygnsdos Dygnskostnad Gabapentin Hexal 300 mg x 3 5,67 kr Neurontin Pfizer 300 mg x 3 20, 34 kr Lyrica Pfizer 75 mg x 2 16,70 kr Evidens Nästan alla studier på neuropatiska smärttillstånd är gjorda på diabetespolyneuropati (DPN), postherpetisk neuralgi (PHN), postamputationssmärta och poststroke smärta. Vid perifer neuropatisk smärta är de flesta kliniska prövningar utförda på DPN och PHN. Klinisk erfarenhet talar för att effekt med nedanstående läkemedel även kan ses vid andra perifera neuropatiska tillstånd. Generellt har farmakologisk behandling av neuropatisk smärta bäst effekt på stimulusoberoende smärtkomponenter som vilovärk, koncentrationsförmåga och sömn. Rörelsesmärta eller förmågan att gå eller stå påverkas bara marginellt av läkemedel. Det finns endast enstaka studier som direkt jämför två aktiva substanser vid neuropatisk smärta. Exempelvis saknas det jämförande studier mellan de två mest förskrivna läkemedlen gabapentin och pregabalin (Lyrica). Dokumentation över kombinationsbehandling är också sällsynt. En studie har visat att morfin plus gabapentin gav bättre resultat än preparaten var för sig. Klinisk erfarenhet finns dock för att tricykliska antidepressiva och gabapentin kan kombineras för ökad effekt. Central neuropatisk smärta Efter stroke 1:a hand (amitriptylin), 2:a hand (lamotrigin) Efter ryggmärgsskada Gabapentin/pregabalin Dostitrering Låg startdos. T ex för Gabapentin 100 mg i stället för 300 mg som anges i FASS. Långsam upptitrering, minskar risk för avbrott p g a biverkningar. T ex för Gabapentin dag 1: 100 mg till natten, dag 2: 100 mg x 2 och dag 3: 100 mg x 3. Utvärdera effekten och fortsätt sedan vid behov med långsam dosupptrappning. Obs! Ta hänsyn till patientens njurfunktion. Täta utvärderingar av effekt och biverkningar Utsättningsförsök 3-6 månader efter effekt Dosen minskas successivt för att undvika utsättningsproblem För många av medlen vid neuropatisk smärta, t ex gabapentin och pregabalin krävs en anpassning till patientens njurfunktion. fort sid 12 >> 11 MARS 2008
4 >> från sid 11 Sammanfattning Neuropatisk smärta är ett svårbehandlat tillstånd, som kräver täta kontakter med patienten för utvärdering av effekt och biverkningar. De rekommenderade medlen kan ge en relativ smärtlindring men ofta med besvärande biverkningar (t ex somnolens och yrsel). I många studier redovisas hur stor andel av patienterna som fått 30-procentig respektive 50-procentig lindring, utvärderat med s k VAS-skala. En avsevärd andel patienter uppnår inte 50-procentsgränsen. Dessutom har prövningarna varit korta (4-12 veckor), vilket är en kort period för tillstånd som hos många patienter är livslångt. Foto: Carsten Leth Text: Utdrag ur Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) beslut ( LFN har fattat beslut om att ta bort subventionen för vissa läkemedel mot högt blodtryck Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har granskat subventionerna för läkemedel som sänker blodtrycket. Detta har resulterat i ett beslut som träder i kraft 1 september Läkemedel som förlorar sin subvention Kalciumflödeshämmare: lerkanidipin: Zanidip ACE-hämmare: cilazapril: Inhibace, Inhibace comp ACE-hämmare, kombination: trandolapril + verapamil: Tarka Kalciumflödeshämmare: isradipin, kortverkande tablett*: Lomir Kalciumflödeshämmare: nifedipin, långverkande tablett*: Adalat Oros * Substanserna kommer fortfarande att finnas subventionerade i en annan beredningsform, dock med begränsning för subventionen. Den upphävda subventionen för ovanstående läkemedel omfattar även tidigare utfärdade recept som hämtas ut från och med den 1 september Läkemedel som får begränsad subvention För en rad läkemedel vid behandling av högt blodtryck begränsas subventionen, vilket innebär att läkemedlet bara är subventionerat för ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp. En sådan läkemedelsgrupp är angiotensinreceptorblockerare (ARB). Samtliga ARB-preparat inklusive preparat med ARB i kombination med hydroklortiazid får begränsad subvention. Det innebär att preparaten subventioneras endast för patienter som provat men inte kan använda ACE-hämmare eller som tillägg till ACE-hämmare. Ytterligare läkemedelsgrupper samt enskilda läkemedel har fått begränsningar för när de kan förskrivas med subvention. Information om detta finns på Läkemedelsförmånsnämndens hemsida, Den här granskningen är en del av LFN:s genomgång av hela läkemedelssortimentet. I den prövas om läkemedel som skrivs ut på recept ska subventioneras även i framtiden. Det här är den fjärde läkemedelsgruppen i genomgången som presenteras. Tidigare har genomgång av läkemedel mot migrän (2005), läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra (2006) respektive astma-, KOL- och hostmediciner (2007) presenterats. Syftet med genomgångarna är att bedöma om ett läkemedel är kostnadseffektivt det vill säga om behandling med läkemedlet kostar en för samhället rimlig summa pengar i förhållande till de hälsovinster som läkemedlet ger. 12 MARS 2008
5 Läkemedelsgrupp Kommentar NSAID Endast som kort kur (1-2 veckor). (även COX-2 hämmare) Ej till hjärtsvikts- och/eller njursviktspatienter. Neuroleptika Utvärdera effekten efter 2-3 veckor. Kan dosen minskas? Risk för extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Protonpumpshämmare Föreligger indikation? Risk för utsättningsbesvär. Text: Mikael Rizell, Medicinska kliniken, USÖ ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Tänkvärt och Tänk efter! En liten hjälp för alla inom vården för att minska ogynnsamma effekter av läkemedel hos äldre. Vanligt förekommande läkemedelsgrupper hos äldre som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. Behandlingen bör fortlöpande omprövas. Preparat som bör förskrivas restriktivt Användningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas mot riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas. Lätta opioider Risk för yrsel, konfusion och illamående. Dextropropoxifen, kodein, tramadol Substans Preparatexempel Kommentar Långverkande bensodiazepiner Nitrazepam, Risk för dagtrötthet, kognitiva Stesolid nitrazepam flunitrazepam Mogadon Flunitrazepam, Fluscand störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Digoxin Kreatininclearance minskar drastiskt hos äldre. Minska dosen hos äldre. Läkemedel med antikolinerg effekt disopyramid Durbis tolterodin Detrusitol darifenacin Emselex oxybutynin solifenacin Oxybutynin, Ditropan, Kentera Vesicare Cymbalta, Risk för kognitiv påverkan, duloxetin klomipramin Nozinan (kan fungera i låg dos) konfusion, urinretention, amitriptylin Anafranil, Klomipramin muntorrhet och obstipation. levomepromazin Yentreve Tryptizol hydroxizin Atarax prometazin Lergigan Nuvarande terapeutiskt intervall (s-digoxin 0,6-1,0 nmol/l). Loopdiuretika Risk för urvätskning hos äldre. Överväg dosminskning. SSRI Föreligger fortfarande indikation? Propavan Viss antikolinerg effekt samt risk för restless legs. Preparat som kräver speciell dosering Dygnsdoser som för äldre medför betydande risk för biverkningar. haloperidol Haldol > 2 mg risperidon Risperdal > 2 mg oxazepam Sobril > 30 mg Läkemedelskommittén ÖLL Äldre och läkemedelskortet har fått nya preparat som vi varnar för. Läkemedel som nästan aldrig förskrivs är bortplockade. Läs och lär. Metformin ett bra preparat, men inte till alla med typ 2 diabetes Berggraf AB, Trycksak Metformin är förstahandsmedel vid behandling av typ 2 diabetes men det är viktigt att beakta kontraindikationer till preparatet. Det viktigaste är hjärtoch njursvikt men även hög ålder i sig är en faktor att ta speciell hänsyn till. Laktatacidosen är den mest fruktade komplikationen av metformin och den är dosberoende. Acidosen uppstår först vid höga koncentrationer av läkemedlet. Det är viktigt att kontrollera njurfunktionen då metformin nästan enbart utsöndras via njurarna. Enligt FASS ska man vara försiktig när man ger metformin till äldre. När är man äldre? Vidare ska njurfunktionen mätas en gång per år hos de med normalt kreatinin. Hos äldre med njurfunktionsvärden (läs kreatininvärden) vid övre gränsen för normalvärdet ska man kontrollera kreatininvärdet två till fyra gånger per år. När man bedömer njurfunktionen hos äldre bör man helst räkna ut ett GFR (glomerulär filtrationshastighet) alternativt ta ett cystatin C då kreatininvärdet kan ge en falsk bild av normalitet. I Läkartidningen nr 10/2008 finns en bra artikel om olika metoder för att bestämma GFR. I denna artikel förordar man cystatin C till äldre. Med svaret får man också en översättning till ett GFR-värde. I artikeln framhålls att Uppsala-Örebroregionen har en bra metod för cystatin C bestämning (se ruta nedan). Vid kontrastundersökning ska metformin sättas ut 48 timmar innan undersökningen därför att kontrasten kan ge en försämrad njurfunktion och på så sätt medföra en ackumulation av metformin. Samma förhållningssätt gäller vid insättning av NSAID vilket ger försämrad njurfunktion via prostaglandinhämning. Även ACE-hämmare försämrar glomerulus filtrationsförmåga vilket leder till ökade plasmakoncentrationer av metformin. Fallbeskrivningar av laktatacidos har i de flesta fall börjat med ett sjukdomsförlopp som leder till intorkning. Dehydrering i kombination med behandling med NSAID eller ACE-hämmare är en risksituation som leder till nedsatt njurfunktion och acidosen är ett faktum. Laktatacidos är mycket allvarligt med hög mortalitet, speciellt hos äldre. Äldre som per definition har en nedsatt njurfunktion har också ökad risk för intorkning på grund av att andelen kroppsvatten är betydligt mindre. Därför bör patienten informeras om att vid exempelvis gastroenterit sätta ut sitt metformin så länge de är sjuka. Enligt FASS skall metformin inte ges till patienter med GFR under 60 ml/min. Seponering av metformin på Allvårdsavdelningen, USÖ (ALLVA) sker relativt ofta och inte sällan klarar sig patienten med endast kostbehandling. Vid alla sjukdomstillstånd som leder till inläggning på sjukhus bör man sätta ut preparatet i akutskedet. Referensmetod vid bestämning av njurfunktionen är iohexol clearance. Ett beräknat GFR (egfr) kan fås med hjälp av olika formler, vanligast använda är MDRD (Modification of Diet in Renal Disease) och Cockcroft Gault. För att öka exaktheten kan bestämning av p-cystatin C utföras. Från kem lab får man sedan en beräknad GFR (cyst C-GFR). Speciellt hos patienter med liten muskelmassa och GFR i storleksordningen ml/ min/1,73 m 2 ökas exaktheten vid användningen av cyst C-GFR. Referens: calculator.cfm Mickes tankenötter Mikael Rizell arbetar bland annat på ALLVA och ser dagligen äldre patienter med många läkemedel som inkommer med dåligt ADL. Micke presenterar här ett par patientfall på ett annorlunda pedagogiskt sätt. Nedan följer en kort beskrivning av patientens sjukhistoria samt aktuell medicinlista. Din uppgift blir nu att fundera på vilka symtom patienten sökte för och som har samband med läkemedelsbehandlingen. Svaren finns på sid 14. Patientfall 1 - Bernt född 1917 Tablettbehandlad hypertoni, förmaksflimmer, CVL vänster sida med viss kvarstående dysfasi. Mickes tankenötter Mediciner: T. Norvasc 5 mg 1x1, T. Levaxin 100 µg 1x1, T Sotalol 80 mg 1/2x2, T Trombyl 160 mg 1x1, T Detrusitol 2 mg 1 tabl t.n, T. Stilnoct 10 mg 1 tabl t.n. Patientfall 2 - Gunnar född 1926 Förmaksflimmer, hjärtinfarkt vid 4 tillfällen, kostbehandlad diabetes mellitus samt tablettbehandlad hypertoni. Mediciner: T. Tenormin 100 mg 1x1, T. Enalapril 10 mg 1x1, T. Isosorbidmononitrat 20 mg 1x2, T. Pantoloc 20 mg 1x1, T. Zyloric 100 mg 1x2, T. Simvastatin 20 mg 1x1, T. Spironolakton 25 mg 1x1, T. Norvasc 5 mg 1x1, T. Voltaren 50 mg 1x3, T. Stesolid 5 mg v.b, T. Waran 2,5 mg. 13 MARS 2008
6 Notis Tandvårdens Läkemedel 2008 Läkemedelskommittén beslutade under 2007 att deltaga i ett samarbetsprojekt om läkemedel i tandvården, som ett av 11 andra landstingsområden. Arbetet har utmynnat i en reviderad upplaga av boken Tandvårdens Läkemedel, som distribuerats till alla förskrivande tandläkare och tandhygienister i Örebro Läns Landstingsområde, såväl privata som offentliga. Tandvården förskriver läkemedel i relativ liten omfattning men står ändock för nästan 20 % av penicillin V-förskrivningen i öppenvård. Boken innehåller rekommendationer avseende behandlingsalternativ och läkemedelsval. Dessa är mera detaljerade än i Rekommenderade läkemedel och fyller en tidigare lucka i Läkemedelskommitténs uppgift att utarbeta råd och rekommendationer om läkemedel. I boken finns också en uppslagsdel med gällande författningar och förordningar avseende läkemedelshantering. Deltagare i revideringsarbetet med boken, från Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting, har varit övertandläkare Agne Nihlson, från Käkkirurgiska kliniken, Oralmedicinska enheten USÖ. Foto: Carsten Leth Svar till Mickes tankenötter Patientfall 1 - Bernt född 1917 Patienten söker för: Presynkope. Nattlig konfusion framkommer också. Kommentar: Bovarna. Blodtryck 100 systoliskt i stående. Norvasc utsattes. T. Detrusitol samt T. Stilnoct utsattes varvid nattliga konfusioner försvann. Patientfall 2 - Gunnar född 1926 Patienten söker för: Yrsel, falltendens, nedsatt allmäntillstånd. Kommentar: Kreatinin 148, högt kalium, försämrad njurfunktion. Lågt blodtryck i stående, kan ej ta sig ur sängen själv. Voltaren seponeras, T. Tenormin sänks till 25 mg, Norvasc seponeras, T. Enalapril halveras till 5 mg dagligen, Stesolid byts till Sobril. Efter två dygn kan patienten stå och gå igen och är ADL-mässigt självständig igen vilket han inte var vid inkomsten. Kreatinin sjunker till 114, Kalium normaliseras. NSAID är huvudboven som försämrat njurfunktionen. Tenormin utsöndras enbart via njurarna och serumkoncentrationen ökar. Någonstans i hög ålder sjunker blodtrycket och hypertonin övergår i en hypotoni. Stesolid har mycket lång halveringstid hos äldre och vid behov kan innebära att patienten tar flera tabletter om dagen!!? Foto: Carsten Leth MARS 2008
Äldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merÄldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén
Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel
Läs merVerksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merSynpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre
Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merOklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merLäkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merÖversyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.
Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.
Läs merSFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se
SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merOkloka listan NY KORRIGERAD VERSION
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL NY KORRIGERAD VERSION 2011-11-16 Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel.
Läs meregfr NÅGOT ATT RÄKNA MED
egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar
Läs merMikael Rizell Trosa Vårdcentral.
Mikael Rizell Trosa Vårdcentral SvenMikael.Rizell@regionsormland.se Hur vi sköter den multisjuka patienten idag FIGUR 5. Symtom och besvär hos de multisjuka äldre. Andel (%) av de multisjuka äldre med
Läs merÄldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Läs merUrologiska spasmolytika. Borlänge
Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska
Läs merKloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs merEn genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket
Högt blodtryck En genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket en sammanfattning Författare: apotekare Niklas Hedberg och fil. lic. Johanna Jacob www.lfn.se En genomgång av de läkemedel som sänker
Läs merOklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merNjurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare
Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella
Läs merKLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling 1 Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merFaktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs mer1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 6 mars 2014 Gäller: t.o.m. 6 mars 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1029/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1029/2006 FÖRETAG Abbott Scandinavia AB Box 509 169 29 SOLNA SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
Läs merNeuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet
Neuropatisk smärta Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta (nervsmärta) har ersatt begreppet neurogen smärta Prevalens i befolkningen ca 2-4
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta
Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Peter Mattsson Verksamhetsområde Neurologi Akademiska sjukhuset Huvudbudskap Neuropatisk smärta är underdiagnosticerad och underbehandlad
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1032/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1032/2006 FÖRETAG Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merBESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 BESLUT Vår beteckning 1 (6) ASTRAZENECA SVERIGE 151 85 Södertälje SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1035/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1035/2006 FÖRETAG Abbott Scandinavia AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merDostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merHjärtsviktsbehandling
Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall
Läs meroch prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010
Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Presenterades 1 juli 2010 Presenterades 1 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 De granskade läkemedlen De granskade läkemedlen
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs mer16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merÄldre och Läkemedel. Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET
Äldre och Läkemedel Akuten och IME; T6 Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET Hur är upplägget? Hur ser doktorn på behandling av de äldre med vanliga sjukdomarna inom vår verksamhet?
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1031/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1031/2006 FÖRETAG Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merÄldres läkemedelsbehandling
Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merStora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011
Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Karl Arnberg Om mig Karl Arnberg Nationalekonom, utbildad vid Lunds universitet Jobbat som hälsoekonom på TLV sedan 2004 Jobbar huvudsakligen
Läs merHjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund
Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?
Läs merNJURFUNKTION HOS ÄLDRE
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs mer1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland
1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-01 1229/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet
Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el
Läs merLäkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se
Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till
Läs merOLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19
OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 Olämpliga listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OLÄMPLIGA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merBehandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län
jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten
ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Namn Patrik Andersson Handledare Peter Johansson Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Socialstyrelsen
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merSten Landahl. m r. r e. ta r
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också
Läs merKapitel 25 Terapeutiska kvoter Terapeutiska kvoter vs. Skarpa kvoter Inte bara primärvården
Kapitel Läkemedelskommittén Halland utger årligen Terapirekommendationer över rekommenderade läkemedel. Dessa rekommendationer anger lämpliga terapival i normalfallet. Vi vet alla att det finns ett mindre
Läs merHur mäter man njurfunktionen hos äldre?
Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?
Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel
Läs mer