En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet"

Transkript

1 Fallol yckor bland äldre En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Författare: Martina Estreen, HI Foto: Björn Lestell, HI Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI ISBN URN:NBN:se:hi pdf Best nr: pdf Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Fallolyckor bland äldre En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet Martina Estreen Hjälpmedelsinstitutet

4 Förord Fallolyckor bland äldre leder till fler dödsfall, större antal vårdtillfällen på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än någon annan typ av olycka gör. Många behöver vård och omsorg i hemmet efter sjukvården i form av rehabilitering och hemtjänst. Dessutom är det många som inte klarar av att flytta hem igen. Hjälpmedel och bostadsanpassningar är ofta en förutsättning för att bo kvar hemma såväl i förebyggande syfte som när olyckan väl har skett. Mycket arbete pågår såväl nationellt som internationellt för att förebygga fall och fallolyckor. Rapporten är en kunskapssammanställning om fallolyckor med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet. Syftet är att se i vilken mån hjälpmedel och bostadsanpassningar kommer in i olika interventionsprogram och om det finns evidens om effekter av olika interventionsprogram. Den baseras på publicerat material, allt från avhandlingar till projekt i kommuner och landsting. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande. Om du har synpunkter eller förslag till tillägg på ytterligare studier som är relevanta går det bra att vända sig till Martina Estreen ( telefon ). Stockholm, augusti 2007 Hjälpmedelsinstitutet Susann Forsberg Avdelningschef 2

5 Innehåll Förord... 2 Inledning... 4 Fallolyckor i samhället... 5 Orsaker till fall och fallskador... 6 Vetenskapliga underlag samt befintliga rekommendationer för att förebygga fall Allmänt Ordinärt boende Särskilt boende Enskilda interventioner Utskrivningsplanering Instrument för att göra fallriskbedömningar Fallprevention, fallolyckor och hjälpmedel Äldres behov och användning av hjälpmedel Äldres syn på att använda hjälpmedel för att förhindra fall Användningen av gånghjälpmedel före och efter fraktur Hjälpmedel för personlig vård Rollatorer Höftskyddsbyxor Falldetektor Studier och projekt som syftar till att minska antalet fall och fallskador Säkerhetsarbete för äldre personer i kommuner och landsting Förebyggande hembesök Fixar-Malte Hälsovinstprojektet i Västra Götalandsregionen Vårdprogram för fallprevention Fallskärmen Gång med framgång Att förebygga fallskador bland äldre i Malmö Säkra seniorer En metodbok för att förebygga fallskador hos äldre Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt Räddningsverkets arbete med äldres säkerhet Exempel på informationsinsatser till allmänheten Sammanfattning, kommentarer och slutsatser Behov av forsknings- och utvecklingsinsatser Bra länkar Referenser

6 Inledning Fallolyckor bland äldre leder till fler dödsfall, större antal vårdtillfällen på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än någon annan typ av olycka gör. För att få en känsla för hur många som dör i fallolyckor i förhållande till andra dödsolyckor kan det nämnas att år 2003 utgjorde fallolyckor 48 procent av antalet dödsolyckor medan exempelvis vägtrafiken stod för 16 procent av dödsolyckorna (Räddningsverket, 2006). Fallolyckor leder till mycket mänskligt lidande och till stora samhällsekonomiska kostnader. Många behöver vård och omsorg i hemmet efter sjukhusvården i form av rehabilitering och hemtjänst. Dessutom är det många som inte klarar av att flytta hem igen. Hjälpmedel och bostadsanpassningar är ofta en förutsättning för att bo kvar hemma såväl i förebyggande syfte som när olyckan väl har skett. Det går inte att helt undvika fallolyckor eftersom människan vill och ska röra på sig. Det finns ändå mycket som kan göras för att minska riskerna, både utomhus och inte minst i bostaden där de flesta fallolyckor inträffar. Rapporten är en kunskapssammanställning om fallolyckor med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet. Den baseras på publicerat material, allt från avhandlingar till projekt i kommuner och landsting. Hjälpmedel och anpassningar av hemmet måste ses i sitt sammanhang, antingen som en del av det förebyggande arbetet eller som en viktig del efter en olycka. Rapporten behandlar därför inte enbart hjälpmedel och anpassningar av hemmet utan belyser även hur kunskapsläget och rekommendationerna ser ut när det gäller att förebygga fall och behandla fallskador. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande. Sökningen efter material har skett i PubMed, AgeLine, Cochrane Library och Google Scholar. Dessutom har sökning skett på olika universitets, myndigheters och organisationers webbplatser. Även referenslistor har gåtts igenom. Inledningsvis i rapporten redovisas uppgifter om fallolyckor i samhället. Sedan redovisas olika orsaker till fall och fallolyckor. Därefter redovisas vetenskapliga underlag samt befintliga rekommendationer för att förebygga fall. I avsnittet redovisas mer allmänt vilka vetenskapliga underlag och rekommendationer det finns för att förebygga fall och fallolyckor och inte bara kopplat till hjälpmedel och anpassningar av boendet. Därefter följer ett avsnitt som försöker se vilka studier det finns när det gäller fallprevention, fallolyckor och hjälpmedel. Sedan redovisas ett axplock av svenska studier och projekt som syftar till att minska antalet fall och fallskador. 4

7 Slutligen görs en sammanfattning med kommentarer och slutsatser samt en redovisning av de forsknings- och utvecklingsbehov som finns. Fallolyckor i samhället Årligen dör drygt personer över 65 år i fallolyckor, skadas så allvarligt att de läggs in för vård minst ett dygn och äldre uppsöker en akutmottagning efter att ha skadats lindrigt (Räddningsverket, 2003a). Skattningen av lindrigt skadade är sannolikt en underskattning enligt Räddningsverket. Uppgifter från Socialstyrelsen tyder på att hälften av alla akutbesök sker vid akutmottagningarna medan primärvården och andra mottagningar svarar för den andra hälften. Om detta även gäller för fallolyckor bland äldre kan antalet lindrigt skadade vara upp till dubbelt så högt (Räddningsverket, 2003a). I åldersgruppen 65 till 79 år orsakas åtta av tio skador av ett fall och i åldersgruppen 80 år och äldre utgör fallolyckor nio av tio olycksfall (Räddningsverket 2005). De vanligaste konsekvenserna av en fallolycka är någon typ av fraktur. Varje år inträffar ca höftledsfrakturer, kotfrakturer, handledsfrakturer och axelfrakturer (Räddningsverket, 2003a). Höftledsfrakturerna kräver årligen ca vårddygn inom slutenvården (Räddningsverket, 2007) Vid 50 års ålder är risken att ådra sig en höftfraktur 1 23 procent för kvinnor och 11 procent för män (Thorngren, 2005). Risken ökar sedan exponentiellt med åldern. Bland de kvinnor som når 90 års ålder har nästan varannan haft höftfraktur (Thorngren, 1995). Av de personer som är 65 år och äldre, som drabbas av en höftfraktur är 75 procent kvinnor. Medelåldern för att ådra sig en höftfraktur är 83 år (Thorngren, 2005). Frakturen ger inte bara upphov till mycket lidande utan 50 procent av dem som överlever återfår aldrig normal funktion (Räddningsverket 2003b). 1 Höftfrakturer är en gemensam beskrivning av huvudsakligen två frakturtyper. Den ena är lokaliserad till lårbenshalsen (cervikal fraktur) och utgör 53,2 procent av höftfrakturerna. Den andra frakturtypen går genom muskelfästena i proximal femur (trokantär fraktur) och utgör 37,8 procent av höftfrakturerna. Vidare finns basocervikala frakturer som utgör 3,5 procent och Subtrokantära frakturer som utgör 5,5 procent. Basocervikala frakturer är en övergångsform mellan cervikala och trokantära frakturer. Subtrokantära frakturer innefattar området på femurskaftet ner till fem centimeter nedanför trochantor minor (Thorngren K-G, 2006). 5

8 Cirka 25 procent av höftfrakturpatienterna klarar inte att återvända till sitt ursprungliga hem (Rogowski, 2005). Dödligheten fem år efter frakturen är 20 procent utöver det förväntade och de flesta dödsfallen inträffar inom sex månader efter höftfrakturen (Äldre i Centrum, Nr 4/2001). Samhällets direkta kostnader för fallolyckor uppgår enligt Räddningsverkets beräkningar till närmare 4,8 miljarder varje år. Om inget görs blir kostnaderna närmare 7,9 miljarder om några decennier (Räddningsverket, 2003a). Ökningen bygger på antagandet att andelen äldre som kräver slutenvård efter en fallolycka är konstant samtidigt som antalet äldre ökar. Kommuner och landsting bär 49 procent vardera av kostnader och individen står för två procent i form av patientavgifter och transportkostnader. I de direkta kostnaderna ingår sjukvårdskostnader, kostnader för eftervård som till exempel kostnader för hjälp under läkningsprocessen, vårdhem och hemtjänst samt kostnader för resor/transporter. I studien har man inte tagit hänsyn till eventuellt högkostnadsskydd, läkemedel, tekniska hjälpmedel, bostadsanpassningar eller vård från anhöriga. Inte heller har man räknat på de indirekta kostnaderna som består av humanvärdesförlust 2 och produktionsbortfall. Orsaker till fall och fallskador Det är oklart i vilken utsträckning fall leder till skada (Sadigh, 2002). Ett antal studier visar till exempel att bland äldre i särskilt boende händer det relativt ofta att man faller utan att ådra sig en skada. Man vet förhållandevis lite om vad som skiljer ett skadligt fall från ett annat (Laflamme m.fl., 2003). Fall med påföljande skador hos äldre är ett resultat av en kombination och interaktion av personliga, miljörelaterade och sociala faktorer (Sadigh, 2002). De viktigaste riskfaktorerna för fall är att tidigare ha råkat ut för fall, ålder (> 80 år), reumatoid artrit, muskelsvaghet, depression, nedsatt syn, nedsatt kognition, gång- och balanssvårigheter, nedsatt ADL-förmåga 3, och behov/ användande av hjälpmedel (American Geriatrics Society (AGS) 2 Med humanvärdesförlust avses dödsfall och nedsatt livskvalitet, sveda och värk som kan uppstå för dem som drabbas av skador på grund av olyckor. 3 ADL (Activities of Daily Living) står för dagliga aktiviteter och delas in i P-ADL och I-ADL. I-ADL (Instrumental ADL) är t.ex. det dagliga utförandet av städning, handling, förflyttning och/eller matlagning. P-ADL (Personal ADL) innebär t.ex. den dagliga skötseln av hygienen, av- och påklädnad och toalettbesök. 6

9 och British Geriatrics Society, 2001) 4. Balansproblem är vanliga bland äldre personer, 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen hade yrsel vid 75 års ålder och detta kan påverka många dagliga aktiviteter (Sonn m.fl., 2003). Personer som är beroende av hjälp i I-ADL vid 76 års ålder har också något sämre balans (Frändin m.fl., 1995). Nedsatt ADL-förmåga är också en av prediktorerna för fallrisk vid 85 års ålder (Svensson m.fl., 1992). Biverkningar av vissa mediciner såsom psykofarmaka och negativa interaktioner kan också leda till fall. Personer som tar fyra eller fler mediciner kan vara i riskzonen (American Geriatrics Society (AGS) och British Geriatrics Society, 2001). I en granskning som Socialstyrelsen har gjort av läkemedelsbehandlingen av äldre patienter på medicinklinik framkommer det att det förekommer varje vecka, vid flera kliniker dagligen, att äldre patienter blir inlagda p.g.a. läkemedelsrelaterade besvär såsom blodtrycksfall, yrsel, fallskador, förvirring, blödningar, blodbrist, intorkning, saltbrist, elektrolytrubbningar och dubbelbehandling, inte minst p.g.a. generikautbyten. Var fjärde patient söker p.g.a. av olika former av oklar svaghet såsom fall, trötthet, intorkning, förvirring, yrsel eller svårighet att stödja på benen. I granskningen ingick 236 patienter med en medelålder på 95 år (med en åldersvariation på 89 till 105 år) som vårdats vid tolv medicinkliniker. Patienterna hade i genomsnitt nio läkemedel, som mest 30 tabletter dagligen vid inskrivningen (Socialstyrelsen, 2007). Omgivningsfaktorer såsom dålig belysning, lösa mattor och brist på hjälpmedel i badrummet påverkar även risken att falla (American Geriatrics Society (AGS) och British Geriatrics Society, 2001). Utöver de ovannämnda riskfaktorerna pekar HEN 5, i en syntesrapport som syftar till att få fram bästa tillgängliga evidens för att förebygga fall bland äldre, på ytterligare ett antal riskfaktorer: kön, ensamboende, etnicitet, diabetes, inkontinens, yrsel, inaktiv livsstil, rädslan för att falla, dåligt näringsintag, demens, fotproblem, skor och klädsel samt hjälpmedel som inte är lämpliga. Neyens m.fl. (2006) pekar i en studie på att det är viktigt att både valet och användningen av hjälpmedel är korrekta för att skapa säkra villkor för den äldre. Felaktigt val av hjälpmedel och/eller felaktig användning av hjälpmedlet kan öka fallrisken. 4 American Geriatrics Society är en nationell icke-vinstdrivande organisation som arbetar med att förbättra hälsan, oberoendet och livskvaliteten för äldre människor. British Geriatrics Society är en nationell organisation för geriatriker. 5 HEN (Health Evidence Network) är initierat och koordinerat av WHO Regional Office for Europe. HEN är ett informationsorgan för beslutsfattare inom hälso- och sjukvård i WHO European Region. 7

10 Ju flera av riskfaktorer som förekommer, desto större är fallrisken. Risken för fall bedöms variera från procent hos äldre personer i ordinärt boende med ingen eller en riskfaktor, till procent risk hos personer med fyra eller flera riskfaktorer (American Geriatrics Society och British Geriatrics Society, 2001). En stor del av dem som bryter lårbenshalsen har benskörhet och nästan alla 85 procent har ramlat (Gustafson, 2004). Oförmåga att resa sig själv från golvet efter fall (p.g.a. svaghet etc.) eller att bli liggande på golvet en längre tid utan hjälp (ensamboende, brist på socialt nätverk) är också viktiga riskfaktorer för skada eller död (Socialstyrelsen, 2003) procent av dem som ramlar och bryter lårbenshalsen gör det på grund av att de är påverkade av urinvägsinfektioner eller för att de fått något nytt läkemedel som ger biverkningar. Många akuta sjukdomstillstånd som t.ex. olika typer av epilepsi eller små blodproppar som drabbar hjärnan orsakar fall. I början på 1980-talet hade 16 procent av de som bröt lårbenshalsen i Umeå haft stroke och 1997 var motsvarande siffra 39 procent. Även de som har haft en liten stroke har dålig balans. De har en tendens att ramla och då nästan alltid åt den förlamade sidan; dessutom har de ofta utvecklat benskörhet på just den sidan. Vid demenssjukdomar löper man dubbelt så stor risk för fall och en fjärdedel av alla som kommit in med bruten lårbenshals har en demenssjukdom. En fjärdedel av dem som ramlar och bryter lårbenshalsen har diabetes (Gustafson, 2004). Att diabetes är en riskfaktor för fall stöds av en studie av Maurer m.fl. (2005). De som har diabetes har mer än dubbelt så stor risk att falla (78 procent) jämfört med dem som inte har diabetes (30 procent). Av dem som kommer in på akutmottagningen med bruten lårbenshals har procent allvarlig näringsbrist (Gustafson, 2004). En fjärdedel av dem som kommer in på akutmottagningen har grav syrebrist i hjärnan. Ungefär hälften av de gamla som bryter lårbenshalsen har sömnapné 6. De ramlar i allmänhet på natten på väg till toaletten (Gustafson, 2004). Två studier som fokuserat på äldre som bor på olika äldreboenden i Umeå visar att de faktorer som är mest associerade med fall är tidigare fall, behandling med antidepressiv medicinering (framför allt SSRI), nedsatt syn och att inte kunna gå oberoende i trappor (Kallin, 2004). Akut sjukdom eller i kombination med andra faktorer bedöms ha utlöst procent och läkemedelsbiverkningar åtta till nio procent av fallen. Yttre orsaker, t.ex. hinder, felaktiga/trasiga hjälpmedel eller dåliga skor bedöms vara utlösande faktorer i åtta procent av fallen och i 17 procent andra omständigheter, 6 Sömnapné innebär att man gör kortare eller längre andningsuppehåll när man sover ofta i kombination med kraftig snarkning. 8

11 både relaterade till individen och omgivningen, t.ex. missbedömningar, felanvändning av rollator eller misstag gjorda av personal. Många av dessa fall är relaterade till svårigheter vid demenssjukdom. I en tredje studie som genomförts i Umeå med personer från olika vårdoch boendeformer för äldre har mer än åtta procent ådragit sig minst ett fall under en vecka (Kallin, 2004). Även i denna studie är tidigare fall och behandling med neuroleptika och antidepressiva läkemedel starkt associerade med att falla. Utöver dessa faktorer är andra starka associerande faktorer med att falla att resa sig från en stol, att behöva en följeslagare vid gång, smärta och nedsatt kognition. Bland äldre med kognitiv nedsättning (2 008 boende) har mer än nio procent fallit minst en gång senaste veckan. Förmåga att resa sig från en stol, tidigare fall, att behöva ledsagare vid gång samt hyperaktiva symptom är de faktorer som är starkast associerade med att falla i denna grupp (Kallin, 2004). I ytterligare en studie på äldre personer i särskilt boende i Umeå är förklarande riskfaktorer för att falla bland äldre att de är beroende i personlig daglig hygien (P-ADL), men inte är sängbundna, har sköldkörtelrubbningar, behandlade med SSRI och återkommande fall det senaste året (von Heideken Wågert, 2006). Studier visar som sagt att demens är en riskfaktor för fall. I en studie av Luukinen m.fl. (2005) påvisas att även det omvända kan gälla, ett fall som leder till traumatisk hjärnskada kan göra att demens debuterar tidigare. Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för socialmedicin har genomfört en studie för att identifiera olika riskfaktorer, som kan utlösa fallrelaterade frakturer hos äldre (Laflamme m.fl. 2006). Studien baseras på äldre personer (65 år eller äldre) som till följd av fallskada, i huvudsak höftledsfrakturer, blivit inlagda på sjukhus. 137 personer har intervjuats på fyra olika sjukhus i Stockholm. Varje person utgör sin egen kontroll i studien. Genomförda analyser visar att det faktum att uppleva någon av de studerade känslorna (stressad, arg/upprörd, ledsen, orolig, ångestfylld) förekommer hos ca en av tio äldre patienter och är kopplat till en nästan femdubbel ökad risk för höftfraktur under påföljande timmen och jämfört med perioder då man inte upplever en sådan känsla. De känslor som ger störst effekt är att känna sig stressad eller arg/upprörd, båda två med en tolv gånger så stor risk för höftfraktur timmen efter upplevelsen än under perioden utan att uppleva känslan. Analyserna av en inte optimal sömnkvalitet, som bygger på ett mindre antal patienter (57 personer), visar att problemet både är vanligt förekommande och kan vara kopplat till en 60-procentig överrisk för höftfraktur under dagen då man inte sovit optimalt jämfört med en natt med bra sömn. Likaså visar 9

12 analyserna om intag av sömnmedel en överrisk på 50 procent att skadas under dagen då man tagit sömnmedel jämfört med en dag utan det. Analyserna av medicinintag baseras på de 37 personer som var ordinerade sömnmedel. När det gäller vilka det är som faller utifrån aktivitetsnivå föreslår vissa studier en U-formad relation, dvs. de mest inaktiva och de mest aktiva personerna är de som har högst risk att falla (Gregg m.fl., 2000; Graafmans m.fl., 2003). Detta pekar på det komplexa förhållandet mellan fall, aktivitet och risk (HEN, 2004). Risken att drabbas av en höftfraktur är allra störst på sjukhus. Sju till åtta procent av höftfrakturerna inträffar på sjukhus, trots att mindre än en procent vistas där. Orsaken är ofta akuta förvirringstillstånd, som i sin tur ofta är orsakade av olika akuta sjukdomstillstånd eller läkemedelsbiverkningar (Gustafson m.fl., 2006). Ungefär 20 procent av alla fallolyckor inträffar i särskilt boende, medan det bara är 8 procent av dem över 65 år som bor i särskilt boende (Mattsson, 2000; Räddningsverket 2005). Det är fyra gånger vanligare att äldre i särskilt boende skadas jämfört med dem i ordinärt boende (Räddningsverket, 2005). Merparten av höftfrakturpatienterna bor dock i ordinärt boende. Det är inte det särskilda boendet som orsakar de höga olyckstalen utan det allmänna hälsotillståndet bland de boende. En studie om fallolyckor på äldreboenden i Sundbyberg visar att nära 50 procent av alla boenden faller minst en gång per år (Sadigh m.fl. 2004). I medeltal inträffar 1,8 fall per boende och år. Det ska dock noteras att rapporteringen om fallfrekvens hos äldre boende på institution varierar i både svenska och internationella studier (Nyberg, 1996). En orsak är att det förekommer många olika vårdnivåer inom det s.k. särskilda boendet. De högsta fallfrekvenserna kan relateras till de personer som är boende på demensavdelningar. Även brist på standardiserade metoder för datainsamling medför problem att jämföra incidenstal från olika studier gjorda inom de särskilda boendeformerna. Yngre äldre, år, faller både ute och inne. Bearbetat underlag täckt av snö och is, trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporteras i högre utsträckning än i yngre åldrarna (<64 år) som produkter som utlöser olycksfallet. Bland de äldsta, 75 år och äldre, rapporteras samma slag av produkter som finns i åldersgruppen år, men i ännu högre utsträckning. Här förekommer också många fall från stol och säng, liksom från rullstol och rollator. Det finns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte har kunnat anges (Socialstyrelsen 2005). När det gäller fall från säng, stol eller rollator, är det inte helt ovanligt att det sker vid lägesförändringar, dvs. när man ska resa sig eller sätta sig (Sadigh, 2002; Sadigh m.fl. 2004). En bidragande mekanism bakom detta kan vara yrsel. 10

13 Ungefär 60 procent av fallolyckorna hos personer som är 65 år och äldre sker i vardagsrum, sovrum eller hall, ungefär var femte fallolycka sker i köket och drygt var tionde i badrummet (Räddningsverket, 2005). Ungefär 45 procent av alla fallolyckor i boendet för åldersgruppen år sker i samma plan och beror på sjukdom eller på att man halkar eller snubblar på mattor. Över hälften av dessa fallolyckor leder till fraktur (53 procent). I hälften av dessa skadefall med fraktur blir de skadade inlagda på sjukhus och merparten av dessa är kvinnor. I åldersgruppen 80 år och äldre är de vanligaste orsakerna till fallolyckor att man ramlar utan att någon produkt är inblandad eller till följd av sjukdom (t.ex. yrsel). I knappt hälften av fallen uppstår frakturer (Räddningsverket, 2005). Sammanfattning av riskfaktorer för fall utifrån redovisade studier Inre faktorer Har tidigare råkat ut för fall Yrsel Ålder (>80 år) Förvirringstillstånd Kön Näringsbrist Ensamboende Fotproblem Etnicitet Gång- och balanssvårigheter Akuta sjukdomstillstånd, t.ex. stroke Nedsatt ADL-förmåga Reumatoid artrit Rädsla att falla Muskelsvaghet Fysisk inaktivitet Syrebrist i hjärnan Behov/användande av hjälpmedel Sömnapné Diabetes Omgivningsfaktorer Urinvägsinfektion Dålig belysning Inkontinens Skor och fotbeklädnad Depression Lösa mattor och sladdar Demens Hala golv Biverkningar av vissa mediciner och negativa Trösklar interaktioner Fyra mediciner eller fler (polyfarmaci) Trappor Nedsatt syn Bearbetat underlag täckt av snö och is Nedsatt kognition Inadekvata/trasiga hjälpmedel I flera studier pekas det på att behovet/användandet av hjälpmedel utgör en fallrisk. Anledningen till att en person t.ex. får ett gånghjälpmedel är ofta att han eller hon har gång- och balanssvårigheter av någon anledning. Det borde då inte vara hjälpmedlet i sig som anses utgöra fallrisken. Däremot är det viktigt att valet och användningen av hjälpmedlet är korrekt, samt att hjälpmedlet inte är trasigt. Om inte kan hjälpmedlet utgöra en fallrisk. 11

14 Vetenskapliga underlag samt befintliga rekommendationer för att förebygga fall Det finns vetenskapliga underlag om rekommenderade åtgärder för att förebygga fall (Gillespie m.fl., 2003; AGS, 2001; NICE, 2004), men det är mindre känt om deras effekt på antalet och svårigheten av fallskador (Gillespie m.fl., 2003). I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för att förebygga fall. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för vård och behandling av höftfrakturer, där man berör prevention av höftfraktur och fall (Socialstyrelsen, 2003). Riktlinjerna är en kunskapsöversikt men innehåller inte beslutsstöd för prioriteringar. I bl.a. Amerika och Storbritannien finns det riktlinjer för hur man ska arbeta för att förebygga fall bland äldre. I Australien finns det riktlinjer för hur man förebygger fall bland äldre personer på sjukhus och särskilda boenden (Safety Quality Council, 2005). I några delstater har man tagit fram riktlinjer för att förhindra fall och fallolyckor bland äldre, t.ex. i Queensland och New South Wales. Avsnittet redovisar först vilka vetenskapliga underlag och rekommendationer det finns för att förebygga fall oberoende av boendeform. Därefter redovisas det vetenskapliga underlaget och befintliga rekommendationer för personer i ordinärt boende respektive personer i särskilt boende eller på sjukhus. Dessutom redovisas befintliga rekommendationer för enskilda interventioner och utskrivningsplanering. Sist i avsnittet redovisas olika instrument för att göra fallriskbedömningar. Allmänt Vetenskapligt underlag Cochrane Review 7 har analyserat 62 randomiserade internationella studier om fallprevention med sammanlagt personer för att undersöka vilken evidens det finns för olika åtgärders/åtgärdsprograms effektivitet (Gillespie m.fl., 2003). Deltagare i 47 av dessa studier bodde i eget boende. En av de inkluderade studierna utfördes i Sverige på särskilt boende. Resultatet visar att följande interventioner kan rekommenderas: Multidisciplinärt, multifaktoriellt screening/interventionsprogram av hälso/miljö-riskfaktorer hos samtliga äldre personer i ordinärt 7 Cochrane-samarbetet är en internationell icke-vinstdrivande organisation som ska förse och informera beslutsfattare med uppdaterad evidensbaserad forskning. Inom ramen för Cochrane-samarbetet genomförs översyner inom olika områden för att få en bild av det samlade kunskapsläget inom olika områden. 12

15 boende, eller hos äldre som har fallit, eller hos äldre inkluderade i program p.g.a. kända riskfaktorer. Multidisciplinär bedömning och interventionsprogram på särskilda boenden. Styrke- och balansträningsprogram, anpassat till individuella behov för att träna hemma. Programmet bör vara utformat av medicinsk personal med relevant utbildning. Bedömning och modifikation av fallriskfaktorer i hemmiljö, utförd av vårdpersonal med relevant utbildning. Tillbakadragande av psykofarmaka. Pacemaker för personer som faller på grund av s.k. sinus caroticus överkänslighet. 15 veckors Tai Chi-gruppträning. Slutsatsen av den kunskapsöversikt över fallförebyggande åtgärder som HEN genomförde 2004 visar att preventiva program mot fallolyckor kan vara effektiva att minska antalet personer som faller och antalet fall. Riktade strategier som syftar till beteendeförändringar och riskmodifiering för de som bor i ordinärt boende verkar mest lovande. Multifaktoriella interventionsprogram som innehåller utvärdering och screening har visat sig effektiva. Effektiva åtgärder som används i multifaktoriella program inkluderar: Hemträningsprogram för styrka och balans, anpassat till individuella behov och utformat av medicinsk personal med relevant utbildning (A) 8. Grupprogram som baseras på Tai Chi-övningar eller dynamisk balansoch styrketräning (A) samt strategier för hur man ska göra om man hamnar på golvet (C). 8 A = åtminstone en randomiserad kontrollerad studie som har som direkt syfte att minska antalet fall. B = åtminstone en kontrollerad studie utan randomisering eller evidens från åtminstone en annan typ av kvasiexperimentell studie eller extrapolerad från A när fallrisken snarare än antalet fall var utvärderat. C = evidens från icke-experimentella studier eller extrapolerade rekommendationer från A eller B. D = evidens från expertkommittéer, klinisk bedömning eller extrapolerade rekom mendationer från A, B eller C. 13

16 Hembesök och bostadsanpassningar för äldre personer som har fallit tidigare (A). Genomgång av mediciner, särskilt för dem som har fyra mediciner eller fler och tillbakadragande av psykofarmaka där det är lämpligt. Höftskyddsbyxor verkar skydda höften men inte påverka risken att falla eller minska att skada någon annan del av kroppen (B). Undersökning av risk för benskörhet och adekvata interventioner är viktiga komplement för att minska risken att falla (D). SBU:s slutsats i den kunskapsöversikt om benskörhet som gjordes 2003 är att det finns åtgärder för att förebygga fall, som troligen är effektiva, man vet dock inte i vilken utsträckning de förhindrar skador som orsakas av fall, inte heller den optimala varaktigheten och intensiteten av insatta åtgärder som behövs. Hur ett fall definieras är inte alltid klart beskrivet och tveksamheter hur fall registreras finns, speciellt vid självrapportering. Studierna i översikten kan skilja sig avseende studiepopulation (boendeform, fallrisk, mental förmåga), hälsopersonal involverade i åtgärden (sjukgymnast, arbetsterapeut, distriktssköterska), hur åtgärden erbjuds (individuellt, gruppvis) och randomiseringsmetod (individnivå, klusternivå). SBU menar att det saknas tillräckliga bevis för att fallförebyggande åtgärder minskar antalet frakturer. Det finns hittills ingen randomiserad kontrollerad studie som visar att antalet frakturer minskar genom de fallpreventiva programmen. Detta beror troligen på att det behövs ett så stort urval (HEN, 2004). Bedömningen som görs i HEN (2004) är att det fortfarande finns kunskapsluckor och frågor om generaliserbarheten över kulturer, länder och olika miljöer. Men slutsatsen från genomgången är att multifaktoriella interventioner är effektivare än interventioner som syftar till att minska endast en riskfaktor. Strategier som syftar till att minska risken för hela populationen kan vara billiga, men att riktade åtgärder mot dem som har högre risk verkar vara effektivare. Bedömningen är att dessa ansatser behöver utvecklas parallellt. I Australien har det utarbetats ett program som kallas Stay On Your Feet (SOYF) 9. SOYF är ett program som syftar till minska antalet fall och 9 Stay On Your Feet är en multistrategisk samhällsintervention för att minska antalet fall bland äldre personer i Australien. Programmet utvecklades i New South Wales (NSW) och pågick under åren och riktade sig till personer som var 60 år och äldre. Ungefär 1996 startades ett motsvarande program i Western Australia antog the Department of Health Injury Prevention Branch officiellt Stay On Your Feet-konceptet som nu kallas Stay On Your Feet WA (SOYFWA). SOYFWA riktar sig till personer som är 70 år och äldre. 14

17 fallolyckor bland de äldre genom att engagera hela närsamhället. I SOYF studerar man fotbeklädnad, fotvård, syn, fysisk aktivitet, balans och gång, användning av mediciner, och risker i miljön såväl hemma som ute. I de multifaktoriella strategierna ingår medvetandegörande, utbildningar i samhället, utveckling av policy, att engagera hälso- och sjukvårdspersonal och interventioner, som är riktade direkt till den äldre personen. En utvärdering av programmet för perioden genomfördes. Utvärderingen visade att antalet självrapporterade fall kortsiktigt minskade med ungefär 20 procent (Kempton m.fl. 2000). I en studie av Barnett m.fl. (2004) har man studerat om de personer som var med under åren fortfarande hade ändrat sitt beteende utifrån SOYF. Det finns inga exakta uppgifter, men undersökningen visade att den vanligaste beteendeförändringen var att de fortfarande gjorde sina dagliga promenader. Att förbättra säkerheten i hemmet var också ett vanligt svar. Några svarade att de ändrat sin fotbeklädnad, några andra att de var mer uppmärksamma på risker när de t.ex. var ute och promenerade, använde rollator/gåstol för att upprätthålla balansen och såg till att glasögonen passade. En ekonomisk analys av SOYF visar att programmet är kostnadseffektivt (Beard m.fl. 2006). Mc Clure m.fl. (2006) har utvärderat effektiviteten i befolkningsbaserade interventioner, som har identifierats som samordnade befolkningsbaserade multistrategiska initiativ för att minska antalet fallrelaterade skador hos personer som är 65 år och äldre. Trots de metodologiska begränsningar, som finns i utvärderingsrapporterna som har studerats, så bedöms programmen vara effektiva och kan utgöra basen för en folkhälsopraxis. (I rapporten finns exempel på interventioner som har inkluderats i studien, t.ex. översyn av fallrisker i hemmet, hembesök, informationsfoldrar). Ballinger och Clemson (2006) har publicerat en studie för att se hur äldre människor ser på de fallpreventiva program som samhället introducerar. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas syn på de mest och minst användbara aspekterna på programmet. I det fallpreventiva programmet ingick bl.a. användning av hjälpmedel och bostadsanpassningar. I intervjustudien framkom det dock inte i vilken mån dessa hade ansetts viktiga. Det många av deltagarna ansåg vara viktigt var tillgängligheten och möjligheterna till social samvaro. För deltagarna var det inte lika viktigt att antalet fall minskade (vilket det gjorde med 31 procent) utan det ökade självförtroendet och möjligheterna till ökad tillgänglighet. De ansåg att det var viktigare med positiva effekter såsom ökat självförtroende än minskning av negativa händelser (dvs. antal fall). En studie från New Zeeland visar att ett program för att öka säkerheten i hemmet kan minska antalet fall hos personer som är 75 år och äldre och som har svår synnedsättning (Campbell m.fl., 2005). Programmet innebär 15

18 att en arbetsterapeut gör hembesök för att diskutera föremål, beteende eller avsaknad av hjälpmedel/produkter som kan leda till fall. Arbetsterapeuten listar dessa rekommendationer i ett uppföljningsbrev till personen ifråga. Efter sex månader följer arbetsterapeuten upp besöket med en telefonintervju. Campbell m.fl. pekar på att ett par andra studier har visat att denna typ av program bara är delvis effektiva. Dessa studier pekar på att programmen endast är effektiva för dem som hade en historik att falla. Nikolaus m.fl. (2003) har genomfört en studie för att undersöka hur hembesök av multidisciplinära team hos sköra äldre personer i ordinärt boende påverkar antalet fall. Vid hembesöken identifierades risker i hemmet och det genomfördes modifieringar för att minska riskerna. I interventionen ingick det också att träna i att använda hjälpmedel. 360 personer ingick i undersökningen och medelåldern var 81,5 år. Deltagarna delades slumpmässigt upp i två grupper. Den ena gruppen fick hembesöken och kontrollgruppen fick den sedvanliga vården hemma. Efter ett år hade det skett 163 fall i interventionsgruppen och 204 fall i kontrollgruppen. Interventionsgruppen hade 30 procent färre fall än kontrollgruppen. Antalet personer som föll skiljde sig däremot inte mellan grupperna. Interventionen var mest effektiv för de personer som fallit två gånger eller fler under året före det att studien genomfördes. Bland dessa personer minskade antalet som föll frekvent signifikant jämfört med kontrollgruppen. Denna grupp hade också en högre grad av följsamhet när det gällde att följa rekommendationerna i interventionerna. Interventioner för att minska fallriskerna i boendemiljön är effektiva för sköra äldre personer som har en historik att falla samt och har nedsatt mobilitetsförmåga. Effektiviteten kan bero på åtföljande träning för att förbättra förmågan att förflytta sig och andra strategier för att få till stånd beteendeförändringar (Lord m.fl., 2006). Salked m.fl. (2000) har beräknat kostnadseffektiviteten av att göra modifieringar i hemmet för att minska fallen bland äldre personer (65 år och äldre). Slutsatsen i studien är att en intervention som bara innebär modifieringar i hemmet sannolikt är mest kostnadseffektiv bland äldre personer som brukar falla. För sköra och inaktiva äldre bör det förebyggande arbetet i hög grad riktas mot inre riskfaktorer som att bota eller lindra sjukdom och att träna styrka och balans (Lundin-Olsson m.fl., 2001; Norton m.fl, 1997). Även lämpliga gånghjälpmedel kan förväntas minska fallrisken (Lundin-Olsson m.fl., 2001). Anpassningar av risker i miljön har störst potential bland de yngre äldre och de som bor i ordinärt boende. 16

19 Befintliga riktlinjer/rekommendationer AGS (American Geriatrics Society) och BGS (British Geriatrics Society) rekommenderar följande rutiner för att upptäcka äldre med risk för att falla (AGS, 2001; NICE, 2004): Gäller samtliga äldre som får vård eller omsorg (ej i samband med fall) för att identifiera personer med risk att falla: Samtliga äldre (eller deras vårdare) som får vård eller omsorg bör tillfrågas minst en gång per år om de har fallit. Alla äldre som rapporterar ett fall eller bedöms riskera att falla skall genomgå ett test för att observera eventuella problem med balans och gång, t.ex. Get Up & Go Test 10. De personer som klarar testet behöver ingen vidare bedömning. De som inte klarar testet kräver en mer omfattande bedömning. Gäller äldre som har sökt vård eller omsorg p.g.a. ett eller flera fall, eller de äldre som har gång- eller balanssvårigheter, samt de äldre som rapporterar stor fallbenägenhet och upprepade fall: Dessa personer skall genomgå en fallriskbedömning. Bedömningen bör utföras av en kunnig kliniker med möjlighet att remittera till en specialistläkare, t.ex. geriatriker. Utvärderingen bör vara en del av en individuell multifaktoriell intervention. En bedömning/utvärdering av fallrisk bör innehålla följande: en historik över omständigheterna kring tidigare fall, klinisk utvärdering och översyn (individuell risk), identifiering av akuta eller kroniska medicinska problem, genomgång av läkemedel, bedömning av den fysiska konditionen och/eller historik över rehabilitering eller träningsprogram, utbildning av personal och patient, bedömning av syn, neurologiska funktioner, känsel i benen, urininkontinens, bedömning av den fysiska miljön. Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfrakturer ger rekommendationer om prevention av höftfraktur och fall (Socialstyrelsen, 2003). Statens beredning för medicinsk utvärdering har också lämnat rekommendationer angående prevention av benskörhet, där information 10 För en kort beskrivning av testet se avsnittet Instrument för att göra fallriskbedömningar. 17

20 om fallprevention ingår (SBU, 2003). Socialstyrelsen lämnar följande rekommendationer för att förebygga fallolyckor (Socialstyrelsen, 2003): Identifiering av personer med hög fallrisk bör göras (grad 3). 11 Bedömning av fallrisk bör ingå i all vård (grad 3). Åtgärder för att förebygga fallolyckor bör vidtas och leda till individuella rekommendationer (grad 2). Förebyggande åtgärder bör riktas mot den enskilda personens riskfaktorer (grad 2). Förebyggande åtgärder bör riktas mot omgivningsfaktorer (grad 2). Fysisk aktivitet kan förebygga fall och höftfrakturer (grad 2). Åtgärder för att förebygga fall hos äldre bör vara interdisciplinära och innehålla vissa träningsmoment samt anpassning till mediciner, hjälpmedel och omgivning (grad 2). Mediciner för äldre bör ses över regelbundet. Undvik för mycket mediciner och preparat som förvärrar fallrisken (grad 2). Akut förvirrade och äldre personer med demens har starkt ökad risk för fallskador, liksom med stroke och andra neurologiska sjukdomar (grad 2). Rekommendationer och slutsatser när det gäller riskreduktion för fraktur hos fallbenägna personer: 11 Grad 1 = Starkt stöd. Starkt vetenskapligt underlag. Om flera stora studier, från olika centra och med en lämplig design och högt bevisvärde, gett samma resultat är det vetenskapliga underlaget starkt och slutsatsen pålitlig. Det gäller även när det finns en systematisk översikt av flera välgjorda studier. Grad 2 = Måttligt stöd. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. Om endast en studie med högt bevisvärde finns, men resultat stöds av flera studier med medelhögt bevisvärde, blir evidensstyrkan måttlig stark. Grad 3 = Svagt stöd. Begränsat vetenskapligt underlag. Begränsad evidensstyrka föreligger när ingen studie med högt bevisvärde finns men minst två med medelhögt bevisvärde. Grad 4 = Ringa stöd inklusive konsensus om detta bland experter, eller inget stöd alls. Otillräckligt vetenskapligt underlag. Vid evidensstyrka 4 är det vetenskapliga underlaget otillräckligt och man måste ange vilket underlag eventuella slutsatser baserar sig på. 18

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

FALL OCH FALLPREVENTION

FALL OCH FALLPREVENTION FALL OCH FALLPREVENTION Sammanställt av Maria Källkvist 1 Den äldre befolkningen Sverige har en av världens äldsta befolkningar. De senaste tio åren har antalet äldre över 65 år ökat med en procent och

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen

Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen Geriatriskt centrum i Umeå Gerontologi läran om det friska åldrandet. En tvärvetenskap som handlar om åldrandet ur alla perspektiv.

Läs mer

2015-03-11. Vad säger lagen?

2015-03-11. Vad säger lagen? Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION

Läs mer

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt

Läs mer

Fallrapport/avvikelserapportering

Fallrapport/avvikelserapportering Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011 Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2010-01-26 P 23 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet Vi blir fler och fler äldre Fler är pigga, friska och aktiva Fler är också sjuka och vårdkrävande

Läs mer

Äldres fallskador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall

Äldres fallskador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall Äldres fallskador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall år 2 29 Innehållsförteckning Förord 3 Definitioner 4 Inledning 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod och material 6 Resultat 7 Västernorrland

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun.

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar, 7-5 83 johnny.kvarnhammar@osby.se Medverkande Ortopedkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad Vård och omsorg, Osby kommun Datum 1-5-1 Huvudmottagare Ann Danielsson,

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Fallrisk ja visst! men sen då???

Fallrisk ja visst! men sen då??? Fallrisk ja visst! men sen då??? Åsa Andersson Leg. sjukgymnast, medicine doktor Geriatriska kliniken Vad vet vi idag? Evidens Vad händer när vi blir äldre? Konsekvenser med avseende på fallrisk Fallförebyggande

Läs mer

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-03-11 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

FALLPREVENTION MALMÖ STAD

FALLPREVENTION MALMÖ STAD Gäller primärvården i Malmö FALLPREVENTION MALMÖ STAD Riskbedömning och preventiva åtgärder FÖRORD Hösten 2008 startades ett närsjukvårdsprojekt mellan Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö, primärvården

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet?

Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Yngve Gustafson Professor i geriatrik Jag tänkte tala med utgångspunkt från den gamla damen som kommer in på akutmottagningen med bruten lårbenshals, figur 1.

Läs mer

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre en kartläggning av översikter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Fallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009. Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM

Fallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009. Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM Fallprevention Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009 Mona-Lisa Hägvide, Leg Arbetsterapeut, Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM Lena Borell, Leg Arbetsterapeut, Professor

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Fallprevention. Ann-Marie Almgren, leg arbetsterapeut Gunilla Danielsson, leg sjukgymnast Susanne Engström, leg sjukgymnast.

Fallprevention. Ann-Marie Almgren, leg arbetsterapeut Gunilla Danielsson, leg sjukgymnast Susanne Engström, leg sjukgymnast. Fallprevention Författare: Ann-Marie Almgren, leg arbetsterapeut Gunilla Danielsson, leg sjukgymnast Susanne Engström, leg sjukgymnast Datum: Sammanfattning Vetenskapliga studier visar att fallprevention

Läs mer