Jämtland och Härjedalens framtid på spel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämtland och Härjedalens framtid på spel"

Transkript

1 Jämtland och Härjedalens framtid på spel En grönbok om regionfrågan 1

2 Jämtland och Härjedalens framtid på spel En grönbok om regionfrågan Innehåll A. Sammanfattning... 4 B. Utgångspunkter... 5 C. Utredningar om ändrad regional indelning... 9 D. Konsekvenser av en Norrlandsregion E. Särskilt om MittSverige...15 F. En egen region Noter Framtid för Jämtland Framtid för Jämtland är en ideell förening och ett nätverk av personer som vill stärka framtidsdebatten i Jämtlands län och skapa opinion för att länet ska bli en egen region och en kommun. Vi anordnar seminarier, debatter, informationsmöten och andra aktiviteter inom olika ämnesområden med anknytning till viktiga framtidsfrågor. Tycker du som vi? Då hoppas vi att du också vill vara med. Anmäl dig via vår hemsida 2 Feb 2011

3 Inledning För fyra år sedan föreslogs att dagens länsindelning skulle ersättas av en indelning i sex till nio regionkommuner. Landstingen i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ansökte hos regeringen om att tillsammans få bilda Region Norrland. Landstinget i Jämtlands län ansökte om att tillsammans med Sundsvalls och Ånge kommuner få bilda Region MittSverige. Regeringen beslöt om fortsatt utredning. Regionindelningen kommer att få avgörande betydelse för vilka landsdelar blir framtidens vinnare och förlorare. För Jämtland och Härjedalen är det en ödesfråga med konsekvenser för all framtid. Varje enskild invånare i länet påverkas. Det finns en uppenbar risk att frågan avgörs och att länsborna ändå inte förstår vad som är på gång. När beslutet väl är fattat är det oåterkalleligt. Ska vi alls kunna påverka vår framtid måste det ske under det kommande året. Vad händer om Jämtlands län går upp i ett Stornorrland? Vilka blir konsekvenserna om vi går ihop med Västernorrland? Om vi bildar region med Sundsvall? Om vi förblir självständiga? Alltsedan landstingsledningen ansökte om att få bilda Region MittSverige har vi från Framtid för Jämtland begärt ett offentliggörande av den konsekvensanalys som borde finnas. Till slut har vi nödgats konstatera att någon sådan tydligen aldrig har gjorts. Därför har Framtid för Jämtland sammanställt denna Grönbok, om hittills kända argument för och emot storregion. Underlaget bygger på ett seminarium som nätverket höll hösten 2010, och på offentliga handlingar och uttalanden om vad staten, grannlänen och vår egen landstingsledning sagt i regionfrågan. Avsikten är att synliggöra alternativen och stimulera till en livligare debatt. Vi hoppas också att Grönboken ska visa att man noga måste undersöka de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av samtliga tänkbara alternativ, inklusive att Jämtlands län kvarstår som egen region. 3

4 A. Sammanfattning I Grönboken granskas skälen för, och konsekvenserna av, hittills framförda regionalternativ, en Norrlandsregion eller samgående med hela eller delar av Västernorrlands län. Mot dessa ställs alternativet att Jämtlands län förblir en egen region. Granskningen visar att en sammanläggning med grannlänen skulle få mycket olyckliga konsekvenser. Vi skulle inte längre kunna göra oss hörda och föra vår egen talan, inte kunna utveckla våra egna möjligheter, inte få den uppmärksamhet vi behöver. Särskilt hårt kan näringsliv och sjukvård drabbas. Varje enskild länsbo har anledning att oroas för följderna för länssjukvården. Enda möjligheten att skapa tillräcklig dynamik i utvecklingen är att länet kvarstår som en egen region. Bara då blir vi fria att utgå från våra egna förutsättningar, så att vi kan göra Jämtland-Härjedalen till ett attraktivt alternativ för boende och företagande. Bara som egen region förblir vi en synlig del av Sverige. Det är viktigt att vi fortsätter att samverka med Sundsvall och andra grannar, men det är stor skillnad mellan ständigt beroende av en part, och att fritt kunna samverka i olika konstellationer, beroende på när vi har gemensamma intressen. Vi har också granskat utredningsunderlaget. Det visar sig att förutsättningarna radikalt har förändrats under de år som har gått sedan Ansvarskommitténs betänkande. Utredningens viktigaste argument verkar i dag mer eller mindre överspelade, och det är inte ens längre alldeles säkert att det kommer att bildas nya regioner så som kommittén föreslog. Detta innebär att utgångspunkterna har förändrats sedan länets kommuner 2008 tog ställning i valet mellan en Norrlandsregion och en Mittregion. Därför är det nödvändigt att frågan tas upp till förnyad och mer ingående prövning i vårt län. 4

5 B. Utgångspunkter 1. Tusenårig självstyrelse Som en följd av sitt geografiska läge har Jämtland och Härjedalen i alla tider haft en tydlig särprägel och en mellanställning mellan Sverige och Norge. Detta har medfört ett starkt behov av egna samhällsinstitutioner, som gör att vårt landsting har en obruten, nära tusenårig historia. Det nuvarande landstinget är en direkt fortsättning av det medeltida Jamtamot, som senare övergick till ett landskapsting med valda fullmäktige. Genom tillkomsten av Jämtlands län 1810 och de moderna landstingen 1862 ingår även Härjedalen. I båda landskapen finns en stark känsla av identitet och gemenskap, som ger länet styrka. Under senare tid har detta inte tillmätts någon större betydelse, men numera kommer alltfler belägg för att kontinuitet och organiskt framvuxna strukturer är en långt viktigare utvecklingsfaktor än administrativ likformighet. Jämtlands län: Mellan söder och norr, väst och öst, är det viktigt att vi fritt kan samverka i alla väderstreck. Kiruna 81 mil Luleå 60 mil Trondheim 26 mil Östersund Umeå 38 mil Sundsvall 19 mil Falun 40 mil Stockholm 56 mil 5

6 2. Inte första gången Från 1960-talet och framåt har det vid flera tillfällen kommit förslag om en länssammanslagning. Varje gång har tanken kraftfullt tillbakavisats av länets politiska företrädare, med hänvisning till stora avstånd och att våra behov och möjligheter skiljer sig från kustens. Denna gång har man i stället bejakat förslaget. En stor skillnad är också frånvaron av debatt och dialog med länets befolkning. Trots frågans avgörande betydelse har pressen till skillnad från tidigare visat ett närmast kompakt ointresse för att titta djupare på frågan. Det enda som tillmätts nyhetsvärde har varit vilken region vi bör tillhöra, inte konsekvenserna eller skälen för och emot. Regeringen har uttalat att regionindelningen bör växa fram underifrån och med folkligt stöd, men landstinget har försökt undvika debatt och sagt nej till förslag om konsekvensbeskrivningar och informationsinsatser. Tystnaden gör att inte ens beslutsfattarna själva tycks inse vad förändringen kan föra med sig. 3. Vi måste inte En uppenbar förklaring till denna tystnad är en mångårig opinionsbildning, som har skapat tillvänjning till tanken på att storregioner är ofrånkomliga. Bidragande kan också vara vanan vid stordriftslösningar och en känsla av uppgivenhet inför kostnadsutvecklingen, till viss del kanske också påverkan från politikerkolleger i närliggande landsting. Men förutsättningarna har radikalt förändrats. Någon enhetlig indelning av landet i större regioner är inte längre möjlig. Besluten om Gotland och Halland visar att även små län kan förbli egna regioner. Oavsett vad som just nu sägs kommer regering och riksdag inte att kunna tvinga fram sammanläggningar. 4. Vilka krafter ligger bakom För att begripa varför man har föreslagit storregioner, bör man inse att förslagen har föregåtts av en långvarig lobbyverksamhet, framför allt från Göteborg och Malmö. För att få stöd för sina krav har de lierat sig med Umeå, som utpekats som en nordlig motsvarighet. Att regionaliseringen börjat i storstadsregionerna säger oss någonting om vilka som gynnas. Det förklarar också varför det är så svårt att finna en naturlig indelning för resten av landet. Att behoven särskilt finns i storstadsområdena, men skapar problem i andra delar av landet, finns tydligt utsagt i Ansvarskommitténs betänkande. 6

7 I åratal har Göteborg, Malmö och Umeå agerat för större regioner. För resten av landet finns inga naturliga lösningar. Umeå Stockholm Göteborg Malmö Den andra utgångspunkten är landstingens önskemål om att få överta statens uppgifter när det gäller regional utveckling, och därmed också länsstyrelsernas resurser för detta, drömmen om regional planering närmare medborgarna. Motvilliga statliga politiker har till sist tvingats ge efter. 5. Beslutsunderlag saknas En uppenbar brist är att man föreslår ytterligare storregioner innan försöksverksamheten i Västra Götaland och Skåne har hunnit utvärderas. Det finns också anledning att granska grannländernas erfarenheter, framför allt i Danmark, som redan experimenterar med storregioner, och i Finland, där man i första hand har valt sammanslagningar på den kommunala nivån. 7

8 6. Missvisande jämförelser Så länge frågan diskuterats har man gjort missvisande jämförelser med regioner i Europa. Man blundar för att de regioner som tas som exempel antingen är mycket små eller mycket stora, som Wales, Katalonien och tyska delstater. För att kunna jämföra med dem borde vi se hela Sverige som en region. Man bortser också från att oavsett storlek är de europeiska regioner som åberopas i svensk debatt i regel historiskt framvuxna, och bygger på en djupt rotad kulturell gemenskap. Folklig förankring uppnås inte genom att rita linjer på en karta. Som exempel kan vi titta på vårt eget län. Ännu efter 150 respektive 40 år vill befolkningen i Ytterhogdal och Fjällsjö helst gå sin egen väg. Mariestad Frostviken Linköping Göteborg Borås Strömsund Varberg Åre Värnamo Östersund Växjö Hammarstrand Funäsdalen Svenstavik Bräcke Kalmar Malmö Sveg Ystad Storlek och avstånd har hittills ansetts som ett avgörande hinder för en länssammanslagning. Jämför nuvarande Jämtlands län med södra Sverige! 8

9 C. Utredningar om ändrad regional indelning 1. Ansvarsutredningen Utgångspunkten för de föreslagna förändringarna är Ansvarskommitténs slutbetänkande, SOU 2007:10. Utredningen utgick i första hand från två sakområden, hälso- och sjukvården och regional utveckling. De skäl som åberopades för nya regioner var: att dagens regionala samhällsorganisation är svåröverskådlig och splittrad, att det finns behov av ett samlat ansvar för regional utveckling, att dagens länsindelning är dåligt anpassad till effektiv utvecklingsplanering, att behovet av investeringar, spetskompetens och kompetensförsörjning gör att sjukvården behöver större regioner, att storregioner kan ge möjlighet till ekonomisk och förvaltningsmässig rationalisering. Kommittén föreslog därför bildandet av 6-9 storregioner, och att även statliga myndigheter som regel borde följa samma indelning. Som kriterier för de nya regionerna föreslogs följande: ett invånarantal på 1-2 miljoner, i varje region ett eget regionsjukhus, eller institutionaliserad samverkan med region som har det, i varje region minst ett universitet, indelningen bör utgå från arbetsmarknadsregionerna, som de förväntas se ut 2030, regionerna bör så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. 2. Statlig regionindelning Ett skäl att godta tanken på en ny regionindelning har varit att den skulle stämma överens med den statliga. Detta var en av Ansvarskommitténs viktigaste utgångspunkter och den pågående utredningen om Översyn av statlig regional förvaltning har i uppdrag att lämna förslag om en statlig indelning, som kan bli styrande även för landstingsindelningen (Utredningsdirektiv 2009:62). Men nu verkar det inte längre säkert att samordningen kan bli av. Flera uttalanden tyder på att staten kan vara på väg att ge upp tanken på en enhetlig regional indelning. Det ses till och med som en fördel att statlig myndighetsutövning inte följer läns- och regiongränser. Även länsstyrelseindelningen förutsätts avvika. 9

10 Myndigheterna ska inte längre kunna fungera som språkrör för län och regioner. Länens hävdvunna möjligheter att påverka den statliga verksamheten hotar att försvinna. Märkligt nog förekommer ingen debatt om detta avsteg från svensk förvaltningspraxis. Vart diskussionen kommer att leda är svårt att förutse, men uppenbart är att ännu en viktig utgångspunkt för regionindelningen håller på att förändras. 3. Sjukvården En annan utgångspunkt har varit de galopperande sjukvårdskostnaderna. Vad många inte insett är att storregionernas främsta besparingsmöjlighet är nedläggning och sammanslagning. Att det perifera och folkfattiga Jämtland skulle bli vinnare i en sådan förändringsprocess, är svårt att tro. Andra påpekar att storleksrationalisering inte är någon hjälp mot stigande sjukvårdskostnader. Det kan bara ge en tillfällig lättnad. Oavsett hur vi i dag organiserar oss kommer kostnaderna fortsätta stiga, med krav på ytterligare förändringar. Man påpekar också att oavsett om regionerna är stora eller små kommer trenden mot ökad samverkan och arbetsfördelning över regiongränserna att fortsätta. Dessutom har förutsättningarna förändrats genom det fria vårdvalet, som innebär att patienterna kan välja att söka vård utanför regiongränserna. Det minskar fördelarna med en storregion, har Kammarkollegiet påpekat. 4. Ytterligare frågor Det finns också principiella invändningar, som bara glimtvis framskymtat. Den första är risken att staten i framtiden kan komma att ifrågasätta överföringen av stora statsbidrag till en part med egen beskattningsrätt. Den andra är att man inte först diskuterat framtida ansvarsfördelning mellan central, regional och lokal nivå, och inte heller tagit hänsyn till behoven av en förändrad primärkommunal indelning. Den tredje är bristen på förståelse för att utvecklingen går vidare. Man föreslår stora enheter som anses passa förhållandena just nu, i stället för att behålla över tid stabila enheter som allteftersom förutsättningarna förändras kan samverka i nya konstellationer. 10

11 5. Ansvarskommittén överspelad Ansvarskommitténs huvudargument är alltså redan överspelade: Besluten om Gotland och Halland har omöjliggjort en enhetlig regionindelning. En gemensam indelning för regionkommuner och statlig verksamhet är kanske inte längre möjlig. Sjukvårdsplaneringen blir alltmer oberoende av regiongränserna. Regionplaneuppgifterna har redan kommunaliserats. Från 2011 får det nybildade Regionförbundet i Jämtlands län tillgång till i huvudsak samma ansvar och resurser som de storregionerna föreslagits få. Trots detta är regeringen fortfarande inställd på storregioner. Utredningen Översyn av statlig regionalförvaltning m m har direktiv att senast i december 2012 komma med förslag till en ändrad länsindelning. Men en liten glidning gentemot Ansvarskommittén är kanske inskränkningen till i de fall en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. I tilläggsdirektiv och i samband med utredningens första delbetänkande (SOU 2010:77) har regeringen återigen uttalat utredningens uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en lämplig geografisk gränsdragning för ändrad landstingsindelning i Norrland respektive Svealand. ( , vår understrykning). 11

12 D. Konsekvenser av en Norrlandsregion 1. Argumenten En storregion kommer att påverka länets framtid på ett mycket kännbart sätt. Som exempel tar vi Region Norrland, d v s sammanslagning av Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, med regioncentrum i Umeå. Men i princip liknande problem uppstår oavsett vilken större region vi ansluter oss till. Enligt Norrstyrelsen är målet att: Ge Norrland en starkare röst i Sverige och Europa. Erbjuda alla norrlänningar i stort sett all sjukvård inom de egna gränserna. Kunna ta ett samlat grepp om infrastrukturella investeringar. Kraftsamla kompetens och resurser för att stödja entreprenörskap och företagsutveckling. Öka Norrlands attraktion som boendemiljö, etableringsort och resmål, inte minst genom vitalt kulturliv. Norrland bör vara en region för att kunna hävda sig mot andra regioner, både befolkningsmässigt och genom tillräckligt stort skatteunderlag, säger man. 2. Storlek och avstånd Följderna för vårt län blir för det första långa avstånd och mer resor till viktiga samhällsfunktioner. Eftersom enbart Jämtlands län är större än länder som Schweiz, Nederländerna och Danmark, skulle en samlad region med de fyra eller fem nordligaste länen få en exceptionell storlek. Till detta kommer bristfälliga kommunikationer. Jämtland har historiskt sett nästan inte haft några förbindelser med de båda nordligaste länen. Inte ens tillkomsten av Umeå universitet och regionsjukhus har förmått ändra orienteringen söderut. Möjlighet att flyga till Umeå finns enbart tack vare ett ifrågasatt statsbidrag, och för nattåg norrut säger man att vi i fortsättningen måste resa till Sundsvall. 3. Kust och inland Huvudstråket i norra Sverige går längs Östersjökusten. Där ligger nästan alla större orter, och dit prioriteras infrastrukturella investeringar. Kammarkollegiet konstaterade därför i sitt yttrande över regionförslagen att de starkaste samverkansmöjligheterna finns mellan de tre kustlänen. För att fullt ut inse vilka problem som kan uppstå i ett storlän bör vi tänka oss in i hur man i grannlänen och söderut i landet ser på begreppet Norrland. Att stödja Norrland innebär i södra Sverige att stärka kuststråket. 12

13 Det vidsträckta inlandet tillmäts sekundärt intresse. Inlandet nås via stickvägar från Luleå, Umeå och andra kuststäder. Om vårt län blir en del av en Norrlandsregion (eller en Mittnorrlandsregion) kommer även nuvarande Jämtlands län att ses i samma perspektiv. Söderut skiljer man på landskap, men norra delen av landet ser man som ett anonymt Norrland, med kuststråket som det väsentliga. Norrland Dalarna Värmland Ds Nä Vs Sö Up Bo Ög Vg Ha Småland Öl Go Sk 4. Demokratiskt underskott I Kammarkollegiets yttrande om förslagen till nya regioner (2009) sägs att de stora avstånden gör att en sammanläggning av landstingen i Norrland kan få negativa effekter ur demokratisynpunkt. Allmänheten skulle få svårare att påverka den offentliga verksamheten, och i ett nytt regionfullmäktige skulle länets ledamöter bli en obetydlig minoritet. 13

14 Inte heller motsvarar en Norrlandsregion kriteriet att indelningen ska anpassas till invånarnas rörelsemönster, identiteter och intressegemenskap. Blir det en Norrlandsregion kommer den i stora delar av regionen att upplevas som en rent administrativ konstruktion, utan folklig förankring. 5. Marginalisering För en Norrlandsregion blir det naturligt att i första hand värna om kustområdenas intressen. I varje fråga av betydelse riskerar Jämtlands län att hamna i underläge. I vårt nuvarande relativt homogena län finns en tydlig intressegemenskap, som gör det möjligt att utåt hävda våra intressen. En storregion innebär ett drastiskt minskat inflytande över vår egen framtid. Varje förslag skulle brytas mot majoritetens önskemål och i bästa fall tillgodoses i ett kompromissat skick. I viss mån skulle bristen på inflytande kunna motverkas om vi gör nuvarande länet, eller åtminstone Jämtland, till en enda kommun. Som en kommun skulle vi kunna få en starkare röst inom regionen, och samtidigt kunna fortsätta att driva våra egna intressen utåt. Vi bör också fråga oss om det är bättre att styras från Umeå eller Sundsvall än från Stockholm. Staten är, trots allt vi brukar klaga över, en viss garanti för att inte röststarkare regioner gynnas på de svagares bekostnad. 6. Centralisering Ett tydligt uttalat motiv för Ansvarsutredningen var att möjliggöra ytterligare koncentration till utvecklingsbara områden. En given slutsats är att detta knappast kan vara till Jämtlands fördel. Om en storregion ska få ökat ekonomiskt handlingsutrymme krävs centralisering, nedläggningar och sammanläggningar. Vi måste därför räkna med en omstrukturering av sjukvården. Av samma skäl äventyras länets utbildningsinstitutioner och kulturella infrastruktur, med nedprioritering och i vissa fall nedläggning av folkhögskolorna, Jamtli och andra landstingsfinansierade verksamheter. I Västra Götaland har man som ett första steg berövat kulturinstitutionerna deras självständighet och integrerat dem i en gemensam centralstyrd organisation. Som en följd av den nya indelningen kan staten komma att ändra sina prioriteringar så att vi förlorar även Jämtlands radio och Landsarkivet. 14

15 E. Särskilt om MittSverige Detta avsnitt behandlar den föreslagna regionen med Jämtlands län plus Sundsvalls och Ånge kommuner. I stort sett samma slutsatser gäller alternativet sammanläggning med hela Västernorrlands län. 1. Argumenten Det är svårt att finna tydliga argument för den föreslagna regionen. Mittstyrelsen har framför allt diskuterat geografiska avgränsningar och försökt hävda att förslaget går att förena med Ansvarskommitténs kriterier. Huvudmotivet är uppenbarligen att man inte vill ingå i Region Norr. Ingen har förklarat varför man i så fall inte prövar att få kvarstå som en egen region. Vad vi i övrigt fått fram bygger på Mittstyrelsens hemsida och på uttalande från ledande länspolitiker. Utan att närmare ange hur regionbildningen skulle kunna få sådan effekt, säger man att den nya regionen behövs för att skapa stärkt (jämfört med vad?) demokrati, sysselsättning och tillväxt. Man har också sagt: att sjukvården blir dyrare och att vi måste skapa ekonomiska förutsättningar för en stark sjukvård, att det ska ge ekonomiska förutsättningar för välfärds- och regional utveckling, att det är viktigt finna samverkan med en stark arbetsmarknadsregion i öst, att det redan finns samverkan, särskilt kring Mittuniversitetet. 2. Sundsvalls argument I Sundsvall råder andra tongångar. Två av Mittstyrelsens ledamöter har uttalat: att det måste skapas en dynamisk arbetsmarknadsregion där Sundsvall blirdet naturliga centrat, att det är av yttersta vikt att Sundsvall blir central omlastningsplats för sjöfart, järnväg och landsvägstransporter, att fritidsområdena i Jämtland/Härjedalen ger besöksnäringen i Västernorrland en lysande framtid i en betydligt större del av kustland och längs våra älvdalar. Det väsentliga verkar vara rivaliteten med Umeå om att vara Norrlands huvudstad. För att stärka sin position vill man se vårt län som en del av Sundsvallsregionen, och på så sätt uppnå att vi hamnar i en beroendeställning som vi tidigare bekämpat. 15

16 3. Ekonomiska konsekvenser Västernorrlands läns landsting och Sundsvalls sjukhus befinner sig i ekonomisk kris. Våren 2010 talade man om ett miljardunderskott, som vid en sammanläggning skulle drabba även vårt län. Detta har vårt landstings företrädare inte ens kommenterat. Inte heller verkar man ha gjort några försök att analysera de ekonomiska konsekvenserna av samgåendet. Även oavsett Västernorrlands budgetkris står det klart att den nya regionen inte kan ha råd att behålla två stora sjukhus, Sundsvalls och Östersunds, som de är i dag. Mittstyrelsens ordförande har förvarnat om stängning av delar av vardera sjukhuset. Ännu värre kan det bli om Sundsvalls sjukhus blir av med patientunderlag, genom att delar av det nuvarande upptagningsområdet väljer Region Norr. Patienter från Jämtland kan komma att behövas för att rädda sjukhuset. Att dessa frågor inte har utretts före landstingsledningens ställningstagande i regionfrågan är djupt oroande. 4. Bristande intressegemenskap Förutsättningen för en fungerande region måste vara intressegemenskap. Annars uppstår ständiga slitningar. Ett tydligt exempel är nuvarande Västernorrlands län, där nästan allt färgas av motsättningar mellan Ångermanland och Sundsvall/Medelpad. Ännu större är skillnaden i behov och intressen mellan kustlandet och inlandet. Rivaliteten mellan Sundsvall och Jämtland går som en röd tråd genom historien. Ofta står valet mellan oss. Vi tillhör inte ens samma arbetsmarknadsregion. Många vittnar om erfarenheter från samarbetet i Mittuniversitetet, med en dragkamp om resurser och utbildningar där Östersund och Sundsvall ofta står emot varandra. På samma sätt har det fungerat när de båda länen gemensamt har haft att fördela EU-bidrag. I varje fråga skulle vi bli tvungna att anpassa oss till Sundsvallsområdets intressen. 5. Vad händer med Östersund? Eftersom vår politiska ledning redan har gått med på att en ny region ska ledas från Sundsvall (och/eller Härnösand) måste vi utgå från att det blir så. Vad man inte har insett är i hur hög grad ärendeberedning och beslut kommer att påverkas av var handläggarna är bosatta. Det innebär också att Östersund förlorar sin ställning som regionalt centrum. Efterhand som de regionala ledningsfunktionerna flyttas till kusten kommer näringsliv och förvaltning sannolikt att följa efter. Eventuellt kan till 16

17 och med tidningarna påverkas. Frågan är om vi har råd med denna försvagning av länets centralort. Det val vi står inför kanske kan uttryckas så här: Umeå och Sundsvall behöver Jämtlands län, men behöver vi dem? 6. Sjukvården Vid en annan regiontillhörighet, oavsett vilken, löper vi risk att vårt länssjukhus reduceras till en enhet som enbart står öppen för akut insjuknade patienter. Övriga, det vill säga planerbara besök, behandlingar och operationer riskerar att flyttas till andra sjukhus. Samtidigt riskerar vi att kvalificerad personal väljer bort vårt länssjukhus, och att nya metoder och behandlingar som utvecklas inte kommer vårt sjukhus till del. I bästa fall skulle vi hamna i en evig dragkamp om vilken vård som ska vara i Sundsvall och vad som ska vara i Östersund. För oss som patienter är det viktigt att värna om vårt länssjukhus för att kompetens ska finnas och vidareutvecklas. Ur sjukvårdssynpunkt kan en region med Sundsvall enbart innebära försämringar. 7. Regionen blir ändå för liten Befolkningsmässigt skulle den föreslagna Mittregionen inte få fler än invånare. Det är mindre än ett normallän har i dag. Inte ens en sammanslagning med hela Västernorrlands län skulle ändra detta förhållande. Med mindre än invånare skulle regionen fortfarande inte bli större än de nuvarande länen. Vi skulle få alla de problem som en sammanläggning för med sig, men ändå inte komma i närheten av att uppfylla Ansvarskommitténs målsättning om större regioner. 8. Andra alternativ I ivern att öka underlaget för den tilltänkta regionen försöker Mittstyrelsen locka över närliggande kommuner från andra landskap och län. Att på så sätt flytta runt kommuner mellan landskap och regioner skulle inte kunna undgå att öka den nya regionens sårbarhet. Människor skulle få ännu svårare att identifiera sig med den nya indelningen. Ett radikalt annorlunda förslag som framkastats är att skapa en motpol och samarbetspart till Region Norr genom ett samgående mellan Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Dalarnas län. I en sådan konstellation skulle vi kanske lättare finna samarbetsparter. Men sannolikt finns det inget intresse för denna lösning. 17

18 F. En egen region Kvar står alternativet att följa Gotlands exempel och göra Jämtlands län till en egen, fristående region. Framtidens vinnare blir förmodligen de som fortsätter stå på egna ben. Storleken har mindre betydelse. Till och med Ansvarskommittén misslyckades att finna samband mellan regionstorlek och ekonomi. Både svenska och utländska exempel visade att även mindre enheter kan uppvisa goda ekonomiska resultat. 1. Vi är som Gotland annorlunda Geografiskt läge, avstånd och storlek ger oss annorlunda behov och möjligheter än övriga delar av landet. Genom skogar och fjäll har vi ett naturligt avgränsat läge. Befolkningen är spridd över större delen av ytan, inte koncentrerad till större orter. Näringslivet präglas av småskalighet och inte av grannlänens Jämtlands län är som Gotland, en ö i inlandet. Det avskilda läget skapar egna förutsättningar och behov. 18

19 storskaliga industrimiljöer. Liksom Gotland har Jämtland-Härjedalen också en annorlunda natur, kultur och historia än grannlänen, med en starkare självständighetstradition och nära anknytning till Danmark-Norge. Med avvikande behov och möjligheter har vi ofta annorlunda intressen än Norrlandskusten. I många frågor har vi mer gemensamt med Dalarna, Värmland och det inre Hälsingland, och ibland med stråket ned mot Uppsala. Samtidigt behöver vi fritt kunna utveckla vårt norska samarbete. Som egen region kan vi dra nytta av enhetligheten och samhörigheten i det nuvarande länet, och slipper att dras med i de inre konflikter som nya regioner hotar att drabbas av. Till skillnad från de andra alternativen får vi också en avgränsning som stämmer med arbetsmarknadsregionerna. 2. Handlingskraft För en positiv utveckling måste vi kunna värna egna intressen, våga egna lösningar, ta egna initiativ och föra vår egen talan. Som egen region kan vi få ett entydigt ledarskap och fokus på egna behov. Utåt blir vi en stark och tydlig part att förhandla med. Långsiktig identitet och få inre motsättningar ger regionen en styrka som vi inte kan få på annat sätt. Vi får största möjliga inflytande över vår egen framtid, särskilt när det gäller sjukvården och regional utveckling. Vi kan samverka i alla väderstreck och på våra egna villkor, beroende på vilken fråga det gäller. Allteftersom förutsättningarna förändras kan vi från fall till fall sluta nya överenskommelser med kommuner, län och regioner, där vi har gemensamma intressen. Samverkan med statliga myndigheter på egen hand ger mycket större påverkansmöjligheter än om vi måste gå via en storregion. Jämtland Storregion Statliga myndigheter eller Jämtlandsregion Statliga myndigheter Grannregion 19

20 Inte minst är fortsatt självständighet nödvändig för att vi ska kunna dra full nytta av läget vid en EU-gräns och närheten till Tröndelag. Så snart flera parter dras in i samarbetet urvattnas möjligheterna. Ur sjukvårdssynpunkt är det alldeles uppenbart att vi bör utgöra en egen region. Endast då har vi möjlighet att värna om den hälso- och sjukvård vi har, så att vi själva kan styra den och fritt utnyttja alla möjligheter till utveckling och samverkan. 3. Påverkansmöjligheter Alltför ofta låter vi andra skriva agendan i stället för att utgå från egna behov. Vi måste lära oss att identifiera och beskriva länets intressen och möjligheter. Väsentligt är att inte behöva utgå från andras verklighetsbeskrivning. Ett exempel på omvärldens verklighetsuppfattning är när man betraktar Jämtland-Härjedalen enbart som en del av Norrland. I kustlänen är detta ett naturligt synsätt, eftersom det är i deras intresse. Det stämmer också med schablonuppfattningen söderut i landet. Man håller i sär landskapen söder om Dalälven, men klumpar samman allt norr därom som Norrland. Att godta beskrivningar som skåningar och norrlänningar, Närke och Norrland, är att bidra till denna ringaktning. Nya regioner utan gemensamma nämnare inom kultur, näringsliv, arbetsmarknad och politisk representation kan få förödande konsekvenser. Även om en stor region ibland kan ha bättre påverkansmöjligheter än en liten, är det viktigare med den tydlighet och enhetlighet vi kan få som egen region. Ett av motiven för en självständig region Jämtland är att kunna stärka vår egen regions position gentemot andra regioner. 4. Bihang eller alternativ Ett exempel på hur viktigt det är att kunna ta egna initiativ och inte låta sig styras av andras verklighetsuppfattning är väg- och järnvägsfrågan. Ska Östersund vara en ort man når direkt eller via Sundsvall? På senare tid har vi fått flera tågförbindelser med byte i Sundsvall. I en gemensam region med hela eller delar av Västernorrland blir denna utveckling oåterkallelig. Söderifrån kommer Östersund och Jämtland att framstå som något som ligger bortom Sundsvall, ett bihang till Sundsvallsregionen. Helt annorlunda blir det om vi benhårt agerar för att våra väg- och järnvägsförbindelser i första hand ska gå den raka vägen via Ljusdal. Söderifrån sett blir Östersund och Jämtland-Härjedalen ett tydligt alternativ, nästan lika nära som Sundsvallsregionen, men intressantare. Samtidigt öppnar vi möjligheter 20

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Sammanställning av enkät

Sammanställning av enkät 1. Svarande: Liberalerna:1 Moderaterna: 2 Kristdemokraterna: 2 svar (ett gemensamt dokument) Socialdemokraterna: 1 (meddelar att enkäter ej besvaras) Miljöpartiet: 2 2. Har du en uppfattning om hur storregioner,

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där

Läs mer

Remissyttrande Fi2016/02568/K SOU 2016:48 Regional indelning - tre nya län

Remissyttrande Fi2016/02568/K SOU 2016:48 Regional indelning - tre nya län 2016-09-26 Remissyttrande Fi2016/02568/K SOU 2016:48 Regional indelning - tre nya län Heimbygda, hembygdsförbund för Jämtland Härjedalen, vill härmed avge följande remissyttrande. Heimbygda är en allmännyttig

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län Konstitutionsutskottets betänkande Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län _ Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Datum Regional indelning; tre nya län - delbetänkande av indelningskommittén (SOU 2016:48) - remiss

Datum Regional indelning; tre nya län - delbetänkande av indelningskommittén (SOU 2016:48) - remiss . Kommunstyrelsen BENGTSFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-14 12(33) Finansdepartementet KS 220 Dnr KSN 2016-000587 Regional indelning; tre nya län - delbetänkande av indelningskommittén (SOU 2016:48)

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Kommunstyrelsen 2009-09-28 184 478 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 207 456 Dnr 09.560 10 oktks18 Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN Utredningen har haft fyra utgångspunkter för en ny indelning i län och landsting: Jämnstarka län och landsting befolkningens storlek är viktig eftersom

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Kommunstyrelsen. Kallelse 1 (1)

Kommunstyrelsen. Kallelse 1 (1) Kallelse 1 (1) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-09-28 KS 2016/0481-900 Kommunstyrelsen Tid Onsdagen 28 september 2016, kl 08.30 09.00 Plats Sammaträdeslokal Bullaren,

Läs mer

Remissyttrande gällande Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48)

Remissyttrande gällande Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) Sid 1 (3) Remissyttrande Fi 2016/02568/K Dnr 16KS321-7 2016-10-04 Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande gällande Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) Gävle kommun

Läs mer

Remiss från Finansdepartementet om regional indelning -tre nya län, statens offentliga utredningar 2016:48

Remiss från Finansdepartementet om regional indelning -tre nya län, statens offentliga utredningar 2016:48 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2016-09-28 260 Dnr KS 2016/00357 Remiss från Finansdepartementet om regional indelning -tre nya län, statens offentliga utredningar 2016:48 Sammanfattning Regeringen tillsatte

Läs mer

Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) 2016-10-06 102-25947-2016 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) (dnr Fi2016/02568/K)

Läs mer

Majvor Westberg Jönsson. Pia Embretsén. Caroline Schmidt. Majvor Westberg Jönsson

Majvor Westberg Jönsson. Pia Embretsén. Caroline Schmidt. Majvor Westberg Jönsson Protokoll 1 (8) Plats och tid: A-salen, Guldsmeden, Hudiksvall kl 09.00-12.10 Förtroendevalda: Beslutande: Ej beslutande: Caroline Schmidt (C), ordf, Stefan Bäckström (C) Jonas Holm (M) Håkan Rönström

Läs mer

nationell mötesplats för regionfrågan

nationell mötesplats för regionfrågan PÅ VÄG MOT Regioner 2015 nationell mötesplats för regionfrågan Regionfrågan lever. Från årsskiftet finns fyra folkvalda regioner med ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I slutet av

Läs mer

Yttrande över Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Yttrande över Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 1(7) Till Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 antaget av styrelsen för Miljöpartiet de gröna

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Reservation. Regionförbundet, Förbundsstyrelsen 22 september 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet

Reservation. Regionförbundet, Förbundsstyrelsen 22 september 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet Reservation Regionförbundet, Förbundsstyrelsen 22 september 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet Regeringen gav den s.k. indelningskommittén i uppdrag att se över

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet (SOU 2016:48) Regionindelning Tre nya län från Västsvenska Handelskammaren

Yttrande över delbetänkandet (SOU 2016:48) Regionindelning Tre nya län från Västsvenska Handelskammaren Yttrande 2016 10 05 Dnr Fi2016/02568/K Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet (SOU 2016:48) Regionindelning Tre nya län från Västsvenska Handelskammaren Västsvenska Handelskammarens

Läs mer

förändrad regional indelning

förändrad regional indelning Promemoria Finansdepartementet 2008 05 26 Fi2008/4137 Förändrad regional indelning Redovisning av uppdrag att samordna diskussioner om förändrad regional indelning Jan Åke Björklund 2 Förändrad regional

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Större regioner, Svealandsregionen och Region Gävleborg. regiongavleborg.se

Större regioner, Svealandsregionen och Region Gävleborg. regiongavleborg.se Större regioner, Svealandsregionen och Region Gävleborg Detta har hänt 1634: Axel Oxenstierna lät indela Sverige i jämnstora län med fasta länsgränser 1957: Riksdagens revisorer pekade på att länen inte

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Yttrande från Ludvika kommun angående regional indelning

Yttrande från Ludvika kommun angående regional indelning Kommunstyrelsens stab Åke Sandberg YTTRANDE Datum 2016-09-08 Ert datum Diarienummer KS 2016/ Er referens Fi2016/0258/K Sida 1(4) Kopia till Samtliga nämnder och kommunala bolag Finansdepartementet Yttrande

Läs mer

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting Pressmeddelande 1998-12-14 Kommunala utjämningsutredningen (Fi 1995:16) Ordf. Lars-Eric Ericsson Telefon 026-17 13 20 Sekr. Lennart Tingvall Telefon 08-405 1563 Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Mandatfördelning i större regioner

Mandatfördelning i större regioner Mandatfördelning i större regioner EN STUDIE UTIFRÅN DE TRE SENASTE VALEN Mandatfördelning i större regioner 1 Mandatfördelning i större regioner 2 Förord Indelningskommittén har i uppdrag att föreslå

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Kommunikationsplattform 13 oktober 2008

Kommunikationsplattform 13 oktober 2008 norrstyrelsen Bildandet av en Norrlandsregion Kommunikationsplattform 13 oktober 2008 www.norrstyrelsen.se 1. Kommunikationsplattform Förutsatt att regeringen ger ett positivt besked till bildandet av

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november).

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november). rapport för 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget 46 (9 15 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet 1. Inledning Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet En bok om regioner i Norrland Denna bok sammanfattar huvudresultaten från ett forskningsprojekt om några av förutsättningarna

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2012-01-11. Kommunkansliet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10. Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10.

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2012-01-11. Kommunkansliet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10. Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10 Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10.00 Beslutande Övriga deltagande Siw Lunander Gunnel Hedström Magnus Andersson Inga-Britt Ritzman Andreas Svahn Anne

Läs mer