Jämtland och Härjedalens framtid på spel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämtland och Härjedalens framtid på spel"

Transkript

1 Jämtland och Härjedalens framtid på spel En grönbok om regionfrågan 1

2 Jämtland och Härjedalens framtid på spel En grönbok om regionfrågan Innehåll A. Sammanfattning... 4 B. Utgångspunkter... 5 C. Utredningar om ändrad regional indelning... 9 D. Konsekvenser av en Norrlandsregion E. Särskilt om MittSverige...15 F. En egen region Noter Framtid för Jämtland Framtid för Jämtland är en ideell förening och ett nätverk av personer som vill stärka framtidsdebatten i Jämtlands län och skapa opinion för att länet ska bli en egen region och en kommun. Vi anordnar seminarier, debatter, informationsmöten och andra aktiviteter inom olika ämnesområden med anknytning till viktiga framtidsfrågor. Tycker du som vi? Då hoppas vi att du också vill vara med. Anmäl dig via vår hemsida 2 Feb 2011

3 Inledning För fyra år sedan föreslogs att dagens länsindelning skulle ersättas av en indelning i sex till nio regionkommuner. Landstingen i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ansökte hos regeringen om att tillsammans få bilda Region Norrland. Landstinget i Jämtlands län ansökte om att tillsammans med Sundsvalls och Ånge kommuner få bilda Region MittSverige. Regeringen beslöt om fortsatt utredning. Regionindelningen kommer att få avgörande betydelse för vilka landsdelar blir framtidens vinnare och förlorare. För Jämtland och Härjedalen är det en ödesfråga med konsekvenser för all framtid. Varje enskild invånare i länet påverkas. Det finns en uppenbar risk att frågan avgörs och att länsborna ändå inte förstår vad som är på gång. När beslutet väl är fattat är det oåterkalleligt. Ska vi alls kunna påverka vår framtid måste det ske under det kommande året. Vad händer om Jämtlands län går upp i ett Stornorrland? Vilka blir konsekvenserna om vi går ihop med Västernorrland? Om vi bildar region med Sundsvall? Om vi förblir självständiga? Alltsedan landstingsledningen ansökte om att få bilda Region MittSverige har vi från Framtid för Jämtland begärt ett offentliggörande av den konsekvensanalys som borde finnas. Till slut har vi nödgats konstatera att någon sådan tydligen aldrig har gjorts. Därför har Framtid för Jämtland sammanställt denna Grönbok, om hittills kända argument för och emot storregion. Underlaget bygger på ett seminarium som nätverket höll hösten 2010, och på offentliga handlingar och uttalanden om vad staten, grannlänen och vår egen landstingsledning sagt i regionfrågan. Avsikten är att synliggöra alternativen och stimulera till en livligare debatt. Vi hoppas också att Grönboken ska visa att man noga måste undersöka de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av samtliga tänkbara alternativ, inklusive att Jämtlands län kvarstår som egen region. 3

4 A. Sammanfattning I Grönboken granskas skälen för, och konsekvenserna av, hittills framförda regionalternativ, en Norrlandsregion eller samgående med hela eller delar av Västernorrlands län. Mot dessa ställs alternativet att Jämtlands län förblir en egen region. Granskningen visar att en sammanläggning med grannlänen skulle få mycket olyckliga konsekvenser. Vi skulle inte längre kunna göra oss hörda och föra vår egen talan, inte kunna utveckla våra egna möjligheter, inte få den uppmärksamhet vi behöver. Särskilt hårt kan näringsliv och sjukvård drabbas. Varje enskild länsbo har anledning att oroas för följderna för länssjukvården. Enda möjligheten att skapa tillräcklig dynamik i utvecklingen är att länet kvarstår som en egen region. Bara då blir vi fria att utgå från våra egna förutsättningar, så att vi kan göra Jämtland-Härjedalen till ett attraktivt alternativ för boende och företagande. Bara som egen region förblir vi en synlig del av Sverige. Det är viktigt att vi fortsätter att samverka med Sundsvall och andra grannar, men det är stor skillnad mellan ständigt beroende av en part, och att fritt kunna samverka i olika konstellationer, beroende på när vi har gemensamma intressen. Vi har också granskat utredningsunderlaget. Det visar sig att förutsättningarna radikalt har förändrats under de år som har gått sedan Ansvarskommitténs betänkande. Utredningens viktigaste argument verkar i dag mer eller mindre överspelade, och det är inte ens längre alldeles säkert att det kommer att bildas nya regioner så som kommittén föreslog. Detta innebär att utgångspunkterna har förändrats sedan länets kommuner 2008 tog ställning i valet mellan en Norrlandsregion och en Mittregion. Därför är det nödvändigt att frågan tas upp till förnyad och mer ingående prövning i vårt län. 4

5 B. Utgångspunkter 1. Tusenårig självstyrelse Som en följd av sitt geografiska läge har Jämtland och Härjedalen i alla tider haft en tydlig särprägel och en mellanställning mellan Sverige och Norge. Detta har medfört ett starkt behov av egna samhällsinstitutioner, som gör att vårt landsting har en obruten, nära tusenårig historia. Det nuvarande landstinget är en direkt fortsättning av det medeltida Jamtamot, som senare övergick till ett landskapsting med valda fullmäktige. Genom tillkomsten av Jämtlands län 1810 och de moderna landstingen 1862 ingår även Härjedalen. I båda landskapen finns en stark känsla av identitet och gemenskap, som ger länet styrka. Under senare tid har detta inte tillmätts någon större betydelse, men numera kommer alltfler belägg för att kontinuitet och organiskt framvuxna strukturer är en långt viktigare utvecklingsfaktor än administrativ likformighet. Jämtlands län: Mellan söder och norr, väst och öst, är det viktigt att vi fritt kan samverka i alla väderstreck. Kiruna 81 mil Luleå 60 mil Trondheim 26 mil Östersund Umeå 38 mil Sundsvall 19 mil Falun 40 mil Stockholm 56 mil 5

6 2. Inte första gången Från 1960-talet och framåt har det vid flera tillfällen kommit förslag om en länssammanslagning. Varje gång har tanken kraftfullt tillbakavisats av länets politiska företrädare, med hänvisning till stora avstånd och att våra behov och möjligheter skiljer sig från kustens. Denna gång har man i stället bejakat förslaget. En stor skillnad är också frånvaron av debatt och dialog med länets befolkning. Trots frågans avgörande betydelse har pressen till skillnad från tidigare visat ett närmast kompakt ointresse för att titta djupare på frågan. Det enda som tillmätts nyhetsvärde har varit vilken region vi bör tillhöra, inte konsekvenserna eller skälen för och emot. Regeringen har uttalat att regionindelningen bör växa fram underifrån och med folkligt stöd, men landstinget har försökt undvika debatt och sagt nej till förslag om konsekvensbeskrivningar och informationsinsatser. Tystnaden gör att inte ens beslutsfattarna själva tycks inse vad förändringen kan föra med sig. 3. Vi måste inte En uppenbar förklaring till denna tystnad är en mångårig opinionsbildning, som har skapat tillvänjning till tanken på att storregioner är ofrånkomliga. Bidragande kan också vara vanan vid stordriftslösningar och en känsla av uppgivenhet inför kostnadsutvecklingen, till viss del kanske också påverkan från politikerkolleger i närliggande landsting. Men förutsättningarna har radikalt förändrats. Någon enhetlig indelning av landet i större regioner är inte längre möjlig. Besluten om Gotland och Halland visar att även små län kan förbli egna regioner. Oavsett vad som just nu sägs kommer regering och riksdag inte att kunna tvinga fram sammanläggningar. 4. Vilka krafter ligger bakom För att begripa varför man har föreslagit storregioner, bör man inse att förslagen har föregåtts av en långvarig lobbyverksamhet, framför allt från Göteborg och Malmö. För att få stöd för sina krav har de lierat sig med Umeå, som utpekats som en nordlig motsvarighet. Att regionaliseringen börjat i storstadsregionerna säger oss någonting om vilka som gynnas. Det förklarar också varför det är så svårt att finna en naturlig indelning för resten av landet. Att behoven särskilt finns i storstadsområdena, men skapar problem i andra delar av landet, finns tydligt utsagt i Ansvarskommitténs betänkande. 6

7 I åratal har Göteborg, Malmö och Umeå agerat för större regioner. För resten av landet finns inga naturliga lösningar. Umeå Stockholm Göteborg Malmö Den andra utgångspunkten är landstingens önskemål om att få överta statens uppgifter när det gäller regional utveckling, och därmed också länsstyrelsernas resurser för detta, drömmen om regional planering närmare medborgarna. Motvilliga statliga politiker har till sist tvingats ge efter. 5. Beslutsunderlag saknas En uppenbar brist är att man föreslår ytterligare storregioner innan försöksverksamheten i Västra Götaland och Skåne har hunnit utvärderas. Det finns också anledning att granska grannländernas erfarenheter, framför allt i Danmark, som redan experimenterar med storregioner, och i Finland, där man i första hand har valt sammanslagningar på den kommunala nivån. 7

8 6. Missvisande jämförelser Så länge frågan diskuterats har man gjort missvisande jämförelser med regioner i Europa. Man blundar för att de regioner som tas som exempel antingen är mycket små eller mycket stora, som Wales, Katalonien och tyska delstater. För att kunna jämföra med dem borde vi se hela Sverige som en region. Man bortser också från att oavsett storlek är de europeiska regioner som åberopas i svensk debatt i regel historiskt framvuxna, och bygger på en djupt rotad kulturell gemenskap. Folklig förankring uppnås inte genom att rita linjer på en karta. Som exempel kan vi titta på vårt eget län. Ännu efter 150 respektive 40 år vill befolkningen i Ytterhogdal och Fjällsjö helst gå sin egen väg. Mariestad Frostviken Linköping Göteborg Borås Strömsund Varberg Åre Värnamo Östersund Växjö Hammarstrand Funäsdalen Svenstavik Bräcke Kalmar Malmö Sveg Ystad Storlek och avstånd har hittills ansetts som ett avgörande hinder för en länssammanslagning. Jämför nuvarande Jämtlands län med södra Sverige! 8

9 C. Utredningar om ändrad regional indelning 1. Ansvarsutredningen Utgångspunkten för de föreslagna förändringarna är Ansvarskommitténs slutbetänkande, SOU 2007:10. Utredningen utgick i första hand från två sakområden, hälso- och sjukvården och regional utveckling. De skäl som åberopades för nya regioner var: att dagens regionala samhällsorganisation är svåröverskådlig och splittrad, att det finns behov av ett samlat ansvar för regional utveckling, att dagens länsindelning är dåligt anpassad till effektiv utvecklingsplanering, att behovet av investeringar, spetskompetens och kompetensförsörjning gör att sjukvården behöver större regioner, att storregioner kan ge möjlighet till ekonomisk och förvaltningsmässig rationalisering. Kommittén föreslog därför bildandet av 6-9 storregioner, och att även statliga myndigheter som regel borde följa samma indelning. Som kriterier för de nya regionerna föreslogs följande: ett invånarantal på 1-2 miljoner, i varje region ett eget regionsjukhus, eller institutionaliserad samverkan med region som har det, i varje region minst ett universitet, indelningen bör utgå från arbetsmarknadsregionerna, som de förväntas se ut 2030, regionerna bör så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. 2. Statlig regionindelning Ett skäl att godta tanken på en ny regionindelning har varit att den skulle stämma överens med den statliga. Detta var en av Ansvarskommitténs viktigaste utgångspunkter och den pågående utredningen om Översyn av statlig regional förvaltning har i uppdrag att lämna förslag om en statlig indelning, som kan bli styrande även för landstingsindelningen (Utredningsdirektiv 2009:62). Men nu verkar det inte längre säkert att samordningen kan bli av. Flera uttalanden tyder på att staten kan vara på väg att ge upp tanken på en enhetlig regional indelning. Det ses till och med som en fördel att statlig myndighetsutövning inte följer läns- och regiongränser. Även länsstyrelseindelningen förutsätts avvika. 9

10 Myndigheterna ska inte längre kunna fungera som språkrör för län och regioner. Länens hävdvunna möjligheter att påverka den statliga verksamheten hotar att försvinna. Märkligt nog förekommer ingen debatt om detta avsteg från svensk förvaltningspraxis. Vart diskussionen kommer att leda är svårt att förutse, men uppenbart är att ännu en viktig utgångspunkt för regionindelningen håller på att förändras. 3. Sjukvården En annan utgångspunkt har varit de galopperande sjukvårdskostnaderna. Vad många inte insett är att storregionernas främsta besparingsmöjlighet är nedläggning och sammanslagning. Att det perifera och folkfattiga Jämtland skulle bli vinnare i en sådan förändringsprocess, är svårt att tro. Andra påpekar att storleksrationalisering inte är någon hjälp mot stigande sjukvårdskostnader. Det kan bara ge en tillfällig lättnad. Oavsett hur vi i dag organiserar oss kommer kostnaderna fortsätta stiga, med krav på ytterligare förändringar. Man påpekar också att oavsett om regionerna är stora eller små kommer trenden mot ökad samverkan och arbetsfördelning över regiongränserna att fortsätta. Dessutom har förutsättningarna förändrats genom det fria vårdvalet, som innebär att patienterna kan välja att söka vård utanför regiongränserna. Det minskar fördelarna med en storregion, har Kammarkollegiet påpekat. 4. Ytterligare frågor Det finns också principiella invändningar, som bara glimtvis framskymtat. Den första är risken att staten i framtiden kan komma att ifrågasätta överföringen av stora statsbidrag till en part med egen beskattningsrätt. Den andra är att man inte först diskuterat framtida ansvarsfördelning mellan central, regional och lokal nivå, och inte heller tagit hänsyn till behoven av en förändrad primärkommunal indelning. Den tredje är bristen på förståelse för att utvecklingen går vidare. Man föreslår stora enheter som anses passa förhållandena just nu, i stället för att behålla över tid stabila enheter som allteftersom förutsättningarna förändras kan samverka i nya konstellationer. 10

11 5. Ansvarskommittén överspelad Ansvarskommitténs huvudargument är alltså redan överspelade: Besluten om Gotland och Halland har omöjliggjort en enhetlig regionindelning. En gemensam indelning för regionkommuner och statlig verksamhet är kanske inte längre möjlig. Sjukvårdsplaneringen blir alltmer oberoende av regiongränserna. Regionplaneuppgifterna har redan kommunaliserats. Från 2011 får det nybildade Regionförbundet i Jämtlands län tillgång till i huvudsak samma ansvar och resurser som de storregionerna föreslagits få. Trots detta är regeringen fortfarande inställd på storregioner. Utredningen Översyn av statlig regionalförvaltning m m har direktiv att senast i december 2012 komma med förslag till en ändrad länsindelning. Men en liten glidning gentemot Ansvarskommittén är kanske inskränkningen till i de fall en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. I tilläggsdirektiv och i samband med utredningens första delbetänkande (SOU 2010:77) har regeringen återigen uttalat utredningens uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en lämplig geografisk gränsdragning för ändrad landstingsindelning i Norrland respektive Svealand. ( , vår understrykning). 11

12 D. Konsekvenser av en Norrlandsregion 1. Argumenten En storregion kommer att påverka länets framtid på ett mycket kännbart sätt. Som exempel tar vi Region Norrland, d v s sammanslagning av Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, med regioncentrum i Umeå. Men i princip liknande problem uppstår oavsett vilken större region vi ansluter oss till. Enligt Norrstyrelsen är målet att: Ge Norrland en starkare röst i Sverige och Europa. Erbjuda alla norrlänningar i stort sett all sjukvård inom de egna gränserna. Kunna ta ett samlat grepp om infrastrukturella investeringar. Kraftsamla kompetens och resurser för att stödja entreprenörskap och företagsutveckling. Öka Norrlands attraktion som boendemiljö, etableringsort och resmål, inte minst genom vitalt kulturliv. Norrland bör vara en region för att kunna hävda sig mot andra regioner, både befolkningsmässigt och genom tillräckligt stort skatteunderlag, säger man. 2. Storlek och avstånd Följderna för vårt län blir för det första långa avstånd och mer resor till viktiga samhällsfunktioner. Eftersom enbart Jämtlands län är större än länder som Schweiz, Nederländerna och Danmark, skulle en samlad region med de fyra eller fem nordligaste länen få en exceptionell storlek. Till detta kommer bristfälliga kommunikationer. Jämtland har historiskt sett nästan inte haft några förbindelser med de båda nordligaste länen. Inte ens tillkomsten av Umeå universitet och regionsjukhus har förmått ändra orienteringen söderut. Möjlighet att flyga till Umeå finns enbart tack vare ett ifrågasatt statsbidrag, och för nattåg norrut säger man att vi i fortsättningen måste resa till Sundsvall. 3. Kust och inland Huvudstråket i norra Sverige går längs Östersjökusten. Där ligger nästan alla större orter, och dit prioriteras infrastrukturella investeringar. Kammarkollegiet konstaterade därför i sitt yttrande över regionförslagen att de starkaste samverkansmöjligheterna finns mellan de tre kustlänen. För att fullt ut inse vilka problem som kan uppstå i ett storlän bör vi tänka oss in i hur man i grannlänen och söderut i landet ser på begreppet Norrland. Att stödja Norrland innebär i södra Sverige att stärka kuststråket. 12

13 Det vidsträckta inlandet tillmäts sekundärt intresse. Inlandet nås via stickvägar från Luleå, Umeå och andra kuststäder. Om vårt län blir en del av en Norrlandsregion (eller en Mittnorrlandsregion) kommer även nuvarande Jämtlands län att ses i samma perspektiv. Söderut skiljer man på landskap, men norra delen av landet ser man som ett anonymt Norrland, med kuststråket som det väsentliga. Norrland Dalarna Värmland Ds Nä Vs Sö Up Bo Ög Vg Ha Småland Öl Go Sk 4. Demokratiskt underskott I Kammarkollegiets yttrande om förslagen till nya regioner (2009) sägs att de stora avstånden gör att en sammanläggning av landstingen i Norrland kan få negativa effekter ur demokratisynpunkt. Allmänheten skulle få svårare att påverka den offentliga verksamheten, och i ett nytt regionfullmäktige skulle länets ledamöter bli en obetydlig minoritet. 13

14 Inte heller motsvarar en Norrlandsregion kriteriet att indelningen ska anpassas till invånarnas rörelsemönster, identiteter och intressegemenskap. Blir det en Norrlandsregion kommer den i stora delar av regionen att upplevas som en rent administrativ konstruktion, utan folklig förankring. 5. Marginalisering För en Norrlandsregion blir det naturligt att i första hand värna om kustområdenas intressen. I varje fråga av betydelse riskerar Jämtlands län att hamna i underläge. I vårt nuvarande relativt homogena län finns en tydlig intressegemenskap, som gör det möjligt att utåt hävda våra intressen. En storregion innebär ett drastiskt minskat inflytande över vår egen framtid. Varje förslag skulle brytas mot majoritetens önskemål och i bästa fall tillgodoses i ett kompromissat skick. I viss mån skulle bristen på inflytande kunna motverkas om vi gör nuvarande länet, eller åtminstone Jämtland, till en enda kommun. Som en kommun skulle vi kunna få en starkare röst inom regionen, och samtidigt kunna fortsätta att driva våra egna intressen utåt. Vi bör också fråga oss om det är bättre att styras från Umeå eller Sundsvall än från Stockholm. Staten är, trots allt vi brukar klaga över, en viss garanti för att inte röststarkare regioner gynnas på de svagares bekostnad. 6. Centralisering Ett tydligt uttalat motiv för Ansvarsutredningen var att möjliggöra ytterligare koncentration till utvecklingsbara områden. En given slutsats är att detta knappast kan vara till Jämtlands fördel. Om en storregion ska få ökat ekonomiskt handlingsutrymme krävs centralisering, nedläggningar och sammanläggningar. Vi måste därför räkna med en omstrukturering av sjukvården. Av samma skäl äventyras länets utbildningsinstitutioner och kulturella infrastruktur, med nedprioritering och i vissa fall nedläggning av folkhögskolorna, Jamtli och andra landstingsfinansierade verksamheter. I Västra Götaland har man som ett första steg berövat kulturinstitutionerna deras självständighet och integrerat dem i en gemensam centralstyrd organisation. Som en följd av den nya indelningen kan staten komma att ändra sina prioriteringar så att vi förlorar även Jämtlands radio och Landsarkivet. 14

15 E. Särskilt om MittSverige Detta avsnitt behandlar den föreslagna regionen med Jämtlands län plus Sundsvalls och Ånge kommuner. I stort sett samma slutsatser gäller alternativet sammanläggning med hela Västernorrlands län. 1. Argumenten Det är svårt att finna tydliga argument för den föreslagna regionen. Mittstyrelsen har framför allt diskuterat geografiska avgränsningar och försökt hävda att förslaget går att förena med Ansvarskommitténs kriterier. Huvudmotivet är uppenbarligen att man inte vill ingå i Region Norr. Ingen har förklarat varför man i så fall inte prövar att få kvarstå som en egen region. Vad vi i övrigt fått fram bygger på Mittstyrelsens hemsida och på uttalande från ledande länspolitiker. Utan att närmare ange hur regionbildningen skulle kunna få sådan effekt, säger man att den nya regionen behövs för att skapa stärkt (jämfört med vad?) demokrati, sysselsättning och tillväxt. Man har också sagt: att sjukvården blir dyrare och att vi måste skapa ekonomiska förutsättningar för en stark sjukvård, att det ska ge ekonomiska förutsättningar för välfärds- och regional utveckling, att det är viktigt finna samverkan med en stark arbetsmarknadsregion i öst, att det redan finns samverkan, särskilt kring Mittuniversitetet. 2. Sundsvalls argument I Sundsvall råder andra tongångar. Två av Mittstyrelsens ledamöter har uttalat: att det måste skapas en dynamisk arbetsmarknadsregion där Sundsvall blirdet naturliga centrat, att det är av yttersta vikt att Sundsvall blir central omlastningsplats för sjöfart, järnväg och landsvägstransporter, att fritidsområdena i Jämtland/Härjedalen ger besöksnäringen i Västernorrland en lysande framtid i en betydligt större del av kustland och längs våra älvdalar. Det väsentliga verkar vara rivaliteten med Umeå om att vara Norrlands huvudstad. För att stärka sin position vill man se vårt län som en del av Sundsvallsregionen, och på så sätt uppnå att vi hamnar i en beroendeställning som vi tidigare bekämpat. 15

16 3. Ekonomiska konsekvenser Västernorrlands läns landsting och Sundsvalls sjukhus befinner sig i ekonomisk kris. Våren 2010 talade man om ett miljardunderskott, som vid en sammanläggning skulle drabba även vårt län. Detta har vårt landstings företrädare inte ens kommenterat. Inte heller verkar man ha gjort några försök att analysera de ekonomiska konsekvenserna av samgåendet. Även oavsett Västernorrlands budgetkris står det klart att den nya regionen inte kan ha råd att behålla två stora sjukhus, Sundsvalls och Östersunds, som de är i dag. Mittstyrelsens ordförande har förvarnat om stängning av delar av vardera sjukhuset. Ännu värre kan det bli om Sundsvalls sjukhus blir av med patientunderlag, genom att delar av det nuvarande upptagningsområdet väljer Region Norr. Patienter från Jämtland kan komma att behövas för att rädda sjukhuset. Att dessa frågor inte har utretts före landstingsledningens ställningstagande i regionfrågan är djupt oroande. 4. Bristande intressegemenskap Förutsättningen för en fungerande region måste vara intressegemenskap. Annars uppstår ständiga slitningar. Ett tydligt exempel är nuvarande Västernorrlands län, där nästan allt färgas av motsättningar mellan Ångermanland och Sundsvall/Medelpad. Ännu större är skillnaden i behov och intressen mellan kustlandet och inlandet. Rivaliteten mellan Sundsvall och Jämtland går som en röd tråd genom historien. Ofta står valet mellan oss. Vi tillhör inte ens samma arbetsmarknadsregion. Många vittnar om erfarenheter från samarbetet i Mittuniversitetet, med en dragkamp om resurser och utbildningar där Östersund och Sundsvall ofta står emot varandra. På samma sätt har det fungerat när de båda länen gemensamt har haft att fördela EU-bidrag. I varje fråga skulle vi bli tvungna att anpassa oss till Sundsvallsområdets intressen. 5. Vad händer med Östersund? Eftersom vår politiska ledning redan har gått med på att en ny region ska ledas från Sundsvall (och/eller Härnösand) måste vi utgå från att det blir så. Vad man inte har insett är i hur hög grad ärendeberedning och beslut kommer att påverkas av var handläggarna är bosatta. Det innebär också att Östersund förlorar sin ställning som regionalt centrum. Efterhand som de regionala ledningsfunktionerna flyttas till kusten kommer näringsliv och förvaltning sannolikt att följa efter. Eventuellt kan till 16

17 och med tidningarna påverkas. Frågan är om vi har råd med denna försvagning av länets centralort. Det val vi står inför kanske kan uttryckas så här: Umeå och Sundsvall behöver Jämtlands län, men behöver vi dem? 6. Sjukvården Vid en annan regiontillhörighet, oavsett vilken, löper vi risk att vårt länssjukhus reduceras till en enhet som enbart står öppen för akut insjuknade patienter. Övriga, det vill säga planerbara besök, behandlingar och operationer riskerar att flyttas till andra sjukhus. Samtidigt riskerar vi att kvalificerad personal väljer bort vårt länssjukhus, och att nya metoder och behandlingar som utvecklas inte kommer vårt sjukhus till del. I bästa fall skulle vi hamna i en evig dragkamp om vilken vård som ska vara i Sundsvall och vad som ska vara i Östersund. För oss som patienter är det viktigt att värna om vårt länssjukhus för att kompetens ska finnas och vidareutvecklas. Ur sjukvårdssynpunkt kan en region med Sundsvall enbart innebära försämringar. 7. Regionen blir ändå för liten Befolkningsmässigt skulle den föreslagna Mittregionen inte få fler än invånare. Det är mindre än ett normallän har i dag. Inte ens en sammanslagning med hela Västernorrlands län skulle ändra detta förhållande. Med mindre än invånare skulle regionen fortfarande inte bli större än de nuvarande länen. Vi skulle få alla de problem som en sammanläggning för med sig, men ändå inte komma i närheten av att uppfylla Ansvarskommitténs målsättning om större regioner. 8. Andra alternativ I ivern att öka underlaget för den tilltänkta regionen försöker Mittstyrelsen locka över närliggande kommuner från andra landskap och län. Att på så sätt flytta runt kommuner mellan landskap och regioner skulle inte kunna undgå att öka den nya regionens sårbarhet. Människor skulle få ännu svårare att identifiera sig med den nya indelningen. Ett radikalt annorlunda förslag som framkastats är att skapa en motpol och samarbetspart till Region Norr genom ett samgående mellan Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Dalarnas län. I en sådan konstellation skulle vi kanske lättare finna samarbetsparter. Men sannolikt finns det inget intresse för denna lösning. 17

18 F. En egen region Kvar står alternativet att följa Gotlands exempel och göra Jämtlands län till en egen, fristående region. Framtidens vinnare blir förmodligen de som fortsätter stå på egna ben. Storleken har mindre betydelse. Till och med Ansvarskommittén misslyckades att finna samband mellan regionstorlek och ekonomi. Både svenska och utländska exempel visade att även mindre enheter kan uppvisa goda ekonomiska resultat. 1. Vi är som Gotland annorlunda Geografiskt läge, avstånd och storlek ger oss annorlunda behov och möjligheter än övriga delar av landet. Genom skogar och fjäll har vi ett naturligt avgränsat läge. Befolkningen är spridd över större delen av ytan, inte koncentrerad till större orter. Näringslivet präglas av småskalighet och inte av grannlänens Jämtlands län är som Gotland, en ö i inlandet. Det avskilda läget skapar egna förutsättningar och behov. 18

19 storskaliga industrimiljöer. Liksom Gotland har Jämtland-Härjedalen också en annorlunda natur, kultur och historia än grannlänen, med en starkare självständighetstradition och nära anknytning till Danmark-Norge. Med avvikande behov och möjligheter har vi ofta annorlunda intressen än Norrlandskusten. I många frågor har vi mer gemensamt med Dalarna, Värmland och det inre Hälsingland, och ibland med stråket ned mot Uppsala. Samtidigt behöver vi fritt kunna utveckla vårt norska samarbete. Som egen region kan vi dra nytta av enhetligheten och samhörigheten i det nuvarande länet, och slipper att dras med i de inre konflikter som nya regioner hotar att drabbas av. Till skillnad från de andra alternativen får vi också en avgränsning som stämmer med arbetsmarknadsregionerna. 2. Handlingskraft För en positiv utveckling måste vi kunna värna egna intressen, våga egna lösningar, ta egna initiativ och föra vår egen talan. Som egen region kan vi få ett entydigt ledarskap och fokus på egna behov. Utåt blir vi en stark och tydlig part att förhandla med. Långsiktig identitet och få inre motsättningar ger regionen en styrka som vi inte kan få på annat sätt. Vi får största möjliga inflytande över vår egen framtid, särskilt när det gäller sjukvården och regional utveckling. Vi kan samverka i alla väderstreck och på våra egna villkor, beroende på vilken fråga det gäller. Allteftersom förutsättningarna förändras kan vi från fall till fall sluta nya överenskommelser med kommuner, län och regioner, där vi har gemensamma intressen. Samverkan med statliga myndigheter på egen hand ger mycket större påverkansmöjligheter än om vi måste gå via en storregion. Jämtland Storregion Statliga myndigheter eller Jämtlandsregion Statliga myndigheter Grannregion 19

20 Inte minst är fortsatt självständighet nödvändig för att vi ska kunna dra full nytta av läget vid en EU-gräns och närheten till Tröndelag. Så snart flera parter dras in i samarbetet urvattnas möjligheterna. Ur sjukvårdssynpunkt är det alldeles uppenbart att vi bör utgöra en egen region. Endast då har vi möjlighet att värna om den hälso- och sjukvård vi har, så att vi själva kan styra den och fritt utnyttja alla möjligheter till utveckling och samverkan. 3. Påverkansmöjligheter Alltför ofta låter vi andra skriva agendan i stället för att utgå från egna behov. Vi måste lära oss att identifiera och beskriva länets intressen och möjligheter. Väsentligt är att inte behöva utgå från andras verklighetsbeskrivning. Ett exempel på omvärldens verklighetsuppfattning är när man betraktar Jämtland-Härjedalen enbart som en del av Norrland. I kustlänen är detta ett naturligt synsätt, eftersom det är i deras intresse. Det stämmer också med schablonuppfattningen söderut i landet. Man håller i sär landskapen söder om Dalälven, men klumpar samman allt norr därom som Norrland. Att godta beskrivningar som skåningar och norrlänningar, Närke och Norrland, är att bidra till denna ringaktning. Nya regioner utan gemensamma nämnare inom kultur, näringsliv, arbetsmarknad och politisk representation kan få förödande konsekvenser. Även om en stor region ibland kan ha bättre påverkansmöjligheter än en liten, är det viktigare med den tydlighet och enhetlighet vi kan få som egen region. Ett av motiven för en självständig region Jämtland är att kunna stärka vår egen regions position gentemot andra regioner. 4. Bihang eller alternativ Ett exempel på hur viktigt det är att kunna ta egna initiativ och inte låta sig styras av andras verklighetsuppfattning är väg- och järnvägsfrågan. Ska Östersund vara en ort man når direkt eller via Sundsvall? På senare tid har vi fått flera tågförbindelser med byte i Sundsvall. I en gemensam region med hela eller delar av Västernorrland blir denna utveckling oåterkallelig. Söderifrån kommer Östersund och Jämtland att framstå som något som ligger bortom Sundsvall, ett bihang till Sundsvallsregionen. Helt annorlunda blir det om vi benhårt agerar för att våra väg- och järnvägsförbindelser i första hand ska gå den raka vägen via Ljusdal. Söderifrån sett blir Östersund och Jämtland-Härjedalen ett tydligt alternativ, nästan lika nära som Sundsvallsregionen, men intressantare. Samtidigt öppnar vi möjligheter 20

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

förändrad regional indelning

förändrad regional indelning Promemoria Finansdepartementet 2008 05 26 Fi2008/4137 Förändrad regional indelning Redovisning av uppdrag att samordna diskussioner om förändrad regional indelning Jan Åke Björklund 2 Förändrad regional

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Regionkommuner och kommunal självstyrelse

Regionkommuner och kommunal självstyrelse Regionkommuner och kommunal självstyrelse - politiska utmaningar i relationen mellan lokalt och regionalt Jörgen Johansson Tesen om Regionernas Europa Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2012-01-11. Kommunkansliet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10. Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10.

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2012-01-11. Kommunkansliet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10. Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10 Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10.00 Beslutande Övriga deltagande Siw Lunander Gunnel Hedström Magnus Andersson Inga-Britt Ritzman Andreas Svahn Anne

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Protokoll 1(8) Beredningen för demokrati och länsutveckling Datum: 2009-10-08

Protokoll 1(8) Beredningen för demokrati och länsutveckling Datum: 2009-10-08 Protokoll 1(8) Tid och plats för Sammanträdet Bergs kommun Svenstavik Tingshuset kl 9:00-16:00 Beslutande Stefan Wikén Gun-Marie Axelsson Gunnar Geijer Staffan Granström Karin Österberg Per-Olov Olsson

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer