RESTAURERING AV FYRA SKULPTURGRUPPER SUNDSVALLS STADSHUS

Transkript

1 RESTAURERING AV FYRA SKULPTURGRUPPER SUNDSVALLS STADSHUS Stadshuset 1, Gustaf Adolfs församling, Sundsvalls kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2009:11 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Projektledare Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 3 Beskrivning / Historik 3 Kulturhistorisk status 7 Åtgärder och genomförande 9 Tillstånd före restaurering/ planerade åtgärder 9 Genomförda åtgärder 9 Källor 30 BILAGOR Bilaga 1. Stadshuset 1 Sundsvall, Skulpturgrupper av zink, Plåtkonsult Hans - Erik Olsson AB Bilaga 2. PM ang. statygrupper mm. till Stadshuset 1 i Sundsvall. Plåtkonsult Hans - Erik Olsson AB

3 3 Inledning Objekt / dnr. Stadshuset 1, Gustaf Adolfs församling, Sundsvalls kommun kommun. Länsmuseets dnr / 247. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Fastighetsbolaget Norrporten, Box 225, Sundsvall. Projektledare Plåtkonsult Hans - Erik Olsson AB. Entreprenör Narva Glas, Budapest. Arbetsbeskrivning Stadshuset 1 Sundsvall, Skulpturgrupper av zink, Plåtkonsult Hans - Erik Olsson AB Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Den 25 juni 1888 brann Sundsvalls trästad ner. Branden började i Åkroken, i den västra delen av Sundsvall och vid slutet av dagen stod hela den gamla träbebyggelsen i ruiner. Samma dag härjade eldsvådan Umeå, vars äldsta stadsdel blev lågornas rov. Den breda östra esplanaden i Umeå förhindrade en ännu förstörelse. Före branden var Sundsvall som så många andra 1800-talsstäder utmed kusten, en agrar trästad med bostads- och affärshus i en och två våningar med tillhörnade gårdshus, ekonomibyggnader och köksträdgårdar.1890-talet var en tid då stenhusbyggandet tog fart i städerna utmed kusten, inlandsbanan byggdes och Sundsvall var centrum i ett stort sågverksdistrikt, som under några decennier haft sin blomstring. Sundsvalls borgare hade gedigna brandförsäkringar, som gjorde att man kunde bygga på höjden i tre våningar i stället för lagstadgade två, gällande trähusen. Återuppbyggnaden av Sundsvall resulterade i en

4 4 stenstad med internationell prägel och täthet, formgiven av stockholmsarkitekter, som var utbildade i den historiska arkitektur som låg i tiden. Arkitekterna var främst Gustaf Hermansson, som ritade stadskyrkan i nygotik, Granska, Holmströmska och Bernska husen vid Storgatan. A.E. Melander, Sven Malm och Appelberg & Gyllencreutz bidrog även till stenstadens snabba uppbyggnad. Stadshuset Sundsvall hade vid 1800-talets slut, till skillnad mot Härnösand, nästan inga stora byggnader för den statliga eller kyrkliga administrationen. Det som återstod av det gamla stadshuset från talet efter branden var grunden och delar av murarna. Det hade ritats 1866 i nyrenässans, som var tidens rådande ideal av arkitekten Birger Oppman, som tidigare hade ritat Västerviks stadshus Stadshuset i Sundsvall som byggdes upp på nytt 1892 hade således vissa ramar givna. Beställaren, stadens styrande gav uppdraget att rita det nya stadshuset åt den norske arkitekten Andreas Bugge. Det nya stadshuset fick ett representativt och traditionellt formspråk med fasader i nyrenässans, dock något förenklade i jämförelse med tidigare och med en stark central betoning. Mittpartiets tidigare klocktorn har i stället fått en attikvåning och hörnrisaliter krönta av skulpturgrupper i zink. Interiören blev mycket påkostad och konstfull. Rummen inreddes i olika nystilar alltefter rummens disposition och den verksamhet som skulle äga rum därinne, likt det borgerliga privata hemmet vid denna tid. En intressant planmässig nyhet var den övre våningens planmässiga uppdelning av stadsfullmäktigesalen i öster och rådhusrättens tingssalar i väster, vilket skulle markera den politiska utvecklingen som skett mot en större regional beslutsrätt. Ett nytt korridorsystem lades ut, som skapade sidoentréer mot gatorna och därmed en enklare kommunikation runt kvarteret. Denna planlösningen visade på arkitektens funktionalistiska intresse och en för tiden modern institutionsarkitektur. Sundsvalls stadshus har under 190o-talet genomgått vissa reparationer och förändringar renoverades trapphushallen och stadshussalongen inför Sundsvalls 30o-års jubileum. Målare som deltog i renoveringen var J.H. Dahlström och N. A. Lundberg från Stockholm. Eventuellt täckmålades då kalkstenspilastrar och - kolonner i en ljus kulör. Troligen förändrades också salongens läktarräcke och fick nya årtal i speglarna genom ommålning. De ovaler, som fanns här från början, försvann byggdes festvåningen om skedde en ombyggnad av arresten fick polisen större kontorsytor byggdes tre nya wc skedde ännu en ombyggnad av arresten.

5 tillkom en serveringsveranda till restaurangen på stadshusets södra sida. Ett av festvåningsrummen i sydöst intill stadshussalongen inreddes i 1950-tals stil byggdes restaurangen byggdes om avfärgades fasaderna tillkom några rum för advokaterna flyttades arresten till Rättscentrum vid Bünsowska tjärnen. Kommunen flyttade sina förvaltningar till det ombyggda lasarettet på Norrmalm Stadshuset byggnadsminnesförklaras revs stadshusrestaurangens veranda sker en omfattande restaurering av fasaden, då hela södra fasaden putslagades, övriga fasader putslagades delvis och fasaderna avfärgandes i en ljust gulrosa kulör med kc-färgen Activan. Stadshusrestaurangens veranda mot söder revs. Det gamla plåttaket ersattes med skivplåttak i galvad järnplåt och takhöjden höjdes och ventilerades. Originalfönstren ommålades med linoljefärg i engelskt rött. En ny ekdörr tillkom på södra fasaden. Arkitekten Andreas Fredrik Bugge Den norskfödde arkitekten Andreas Bugge ( ) utbildade sig under åren till murarmästare och arkitekt i Berlin.Han arbetade därefter i Skien, efter en stadsbrand 1886 och ritade bland annat Skiens sparbank och ett nytt fängelse där och praktiserade dessutom som lärare i frihandsteckning vid tekniska aftonskolan i Skien flyttade Bugge till Sundsvall från Larvik och bosatte sig i nuvarande Nordbanken vid Vängåvan och planer fanns att bege sig vidare till Linköping samma år (enligt husförhörslängder). Samtidigt fick arkitekten uppdraget att rita fastigheten kvarteret Netto 6 i Sundsvall ett för tiden modernt bostadshus i två våningar och vind med frilagda tegelfasader och fria från putsornament. Listverken var dock av sparsamhetsskäl ej gjorda i natursten utan målad puts. Lägenheterna var utrustade med både badrum och wc. En av hyresgästerna var den norske trävaruhandlaren Ingvald Braathen, Andreas Bugge återfinns i staden år 1890 på tomt 215. Familjens första barn föddes på denna adress. Efter stadshusets projektering tycks uppdragen i Sundsvall ha sinat, då hans verksamhet som arkitekt inte var särskilt omfattande. Under en kortare period var han verksam som fabriksidkare där. Sedan flyttade arkitekten till Norge för att arbeta som byggmästare och ledde bland annat uppbyggnaden av Norges Banks huvudbyggnad i Kristiania. Bugge uppgav själv, när han sökte professuren i husbyggnadslära i Trondheim, som han innehade till 1929, att han hade drivit ett snickeri i Sundsvall. Andreas Bugge gjorde en stor insats inom materialforskningen under funktionalismens framväxt i Norge.

6 6 Takskulpturerna Zinkskulpturerna av gjuten zink på taket utfördes av skulptören Carl Johan Dyfverman. Fullmäktiges tillsatta byggnadskommitté för Sundsvalls stadshus beställde skulpturgrupperna genom Andreas Bugge våren Man hade tänkt sig fyra skulpturgrupper av zink, två olika skulpturgrupper med placering mot torget och en likadan uppställning med skulpturer mot Gamla Kyrkogatan. Dyfvermans förslag på temat Rättvisan, Stadsstyrelsen och Ordningsmakten respektive Musiken, Dansen och Poesin vann gehör. Takskulpturgrupperna, som kom på plats 1891, blev monumentala, störst i landet. De representerade stadshusets funktion; rådstuga och rättsväsende respektive högborgerlig salong. Justitia, dvs. Rättvisan, avbildas stående i sin skulpturgrupp, med vågskålar och svärd, men saknar här ögonbindel som brukar vara hennes attribut. Dansen är central i den andra skulpturgruppen. Hon avbildas som en dansande gudinna. Dansen omges av Poesin och Musiken, den sistnämnde representerad av den fiolspelande guden Apollon, sången och poesins beskyddare, med en palmkvist vid sina fötter. Skulptören Carl Johan Dyfverman Carl Johan Dyfverman, född 1844, växte upp i Morlanda församling på Orust, där fadern var torpare och fiskare. Carl Johan tog arbete som sjöman fram till 23 års ålder, då han började praktisera hos en bildhuggare i Göteborg, där han sedan genomgick Slöjdföreningens skola. Efter en flytt till Stockholm och studier vid Slöjdskolan (nuvarande Konstfack) fick han en specialplats på Konstakademien. Från slutet av talet driver han en egen verksamhet som skulptör med atelje i Sundbyberg. Vid tiden för uppdraget att utföra skulpturgrupperna för Sundsvalls stadshus var Dyfverman redan en etablerad skulptör, som utfört ett flertal utsmyckningar på tak, fasader och i trapphus i Sverige. Fasadskulpturer för grosshandlaren och industrimannen N.G. Sörensons palats och Jean Bolinders hus på Blasieholmen, skulpturer till grosshandlare Bångs hus vid Stureplan är några exempel på hans omfattande verksamhet i Stockholm under 1880-talet, ibland i samarbete med arkitekten Johan Laurentz eller arkitekten A.E. Melander. Dyfverman anlitades också för utsmyckning av kyrkor, som Lunds Domkyrka, Uppsala Domkyrka, Allhelgonakyrkan i Lund, Nya kyrkan i Jönköping, Ovanåkers, Örgryte och Tegneby kyrka där han utförde arbeten i brons, gips, cement, zink, bly, bränd lera eller ekträ. Fasadreliefer gjutna i zink på Sundsvalls Enskilda Bank vid parken Vängåvan och reliefer på bronsportarna i Lunds domkyrka anses tillhöra några av hans främsta arbeten. Bankhusets tornbyggnader och en takskulptur föreställande en sköldmö av skulptören förstördes vid branden Den ersattes 1889 av en skulpturgrupp av Dyverman med en sköldmö med stadens vapen och en rulle med privilegier omgiven av kvinnofigurer gestaltande stadens historia, branden 1888 och stadens framtida välstånd. Carl Johan Dyfverman avled 1892, året efter att skulpturgrupperna hade placerats på stadshusets tak.

7 7 Zink Som gjutgods förkommer zink exempelvis som gjutna skulpturer eller reliefer på fasader. Ibland målades zinkdetaljer för att efterlikna sten eller brons, interiört i form av ådringsmålade lister. Fasadlister fanns som metervara. Främst används zink som rostskydd på järn och stål genom förzinkning. Doppning i flytande zink dvs. galvaniseringsmetoden uppfanns i Frankrike, från 1868 förekom en svensk produktion av galvaniserat zink. I byggnadssammanhang kommer galvaniserad zinkplåt för taktäckning och till hängrännor och stuprör ofta till användning inom byggnadsvården, eftersom det är ett traditionellt material, som användes från mitten av 1800-talet fram till 1900-talets första decennier. Det kan även förekomma i diskbänkar i äldre byggnader. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap Stadshusets huvudfasad mot torget i norr. Skulpturgrupperna Musiken, Dansen samt Poesin Stadsstyrelsen, Rättvisan och Ordningsmakten före transport till Budapest.

8 Östra skulpturgruppen på fasaden mot torget före demontering Skulpturgrupp, där en lykta saknas på södra fasadens västra sida, före demontering.

9 9 Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder Skulpturerna består av delar i gjuten zink som lötts ihop. Inuti finns ursprungliga stödkonstruktioner i järn som hjälper till att hålla ihop skulpturerna. Skulpturerna ska demonteras och fraktas till Budapest för renovering. Rengöringen av skulpturerna ska ske genom blästring. Vissa delar ska demonteras och förses med invändiga förstärkningsstöd av rostfritt material. Lödning av skarvar ska göras med fungerande genomlödningar. Skulpturernas lågpunkter ska ventileras. Tidigare renovering skedde Då målades skulpturerna i en vit linoljefärg i samband med restaureringen av fasaden. Man har inte kunnat belägga om skulpturerna har varit målade från början. Däremot vet man, att omålad zink genom oxidation bildar ett skyddande skikt. Därför tog stadsarkitekt och länsstyrelsen beslutet att låta skulpturerna förbli omålade, för att förhindra ett framtida slitage genonm rengöring och ommålning av ytskiktet. Genomförda åtgärder Demontering av skulpturerna påbörjades demonteringen av de fyra statygrupperna med den södra skulpturgruppen. Samma kväll demonterades norra fasadens skulpturer för vidare transport till Stockholm, där de omlastades för vidare transport med långtradare till Budapest. Skulpturerna lyftes ner med en mobilkran, förpackades och spändes fast i stora lådor av träfiber. Lådorna, liksom skulpturernas sidor märktes med nummer, som korresponderade med varandra. En skulptur i taget sattes i respektive låda, som lyftes på långtradaren. Renoveringen med blästring, blästermetod, lagningar och omgjutningar kontrollerades på plats av plåtkonsult Hans-Erik Olsson ( PM ang. statygrupper mm. till Stadshuset 1 i Sundsvall ).

10 Skulpturerna hissas ner. Stadshusets baksida mot parken. 10

11 Musiken, symboliserad av den fiolspelande guden Apollon i skulpturgruppen mot parken placeras i fraktlådan. 11

12 Färgskador och sprickor på Apollons rygg. Sydöstra skulpturgruppen mot parken. 12

13 Färgskador och sprickor på dansande gudinna (Dansen). Sydöstra skulpturgruppen mot parken. 13

14 Poesin med en lyra som attribut, före resan till Budapest för renovering. Sydöstra skulpturgruppen mot parken. 14

15 Färgskador på Poesin. Sydöstra skulpturgruppen mot parken Dansen och Musiken monterade i fraktlådor.

16 16 Restaurerade skulpturgrupper Efter restaurering i Budapest kom de fyra statygrupperna tillbaka till Sundsvall med långtradare och packades upp på torget på morgonen därpå. Plåtkonsult Hans-Erik Olsson övervakade uppackningen. Skulpturerna lyftes upp med en mobilkran och fästes på stadshusets tak. Fundamenten på taket som skulpturerna ska stå på har gjorts om. En rostfri plåt har lagts på det förzinkade fundamentet som skydd för skulpturernas nederdel. Skulpturerna består av delar i gjuten zink som lötts ihop. Inuti finns ursprungliga stödkonstruktioner i järn som hjälper till att hålla ihop skulpturerna. Stödkonstruktionerna som inte var rostfria, har korrugerat och ersatts med nya stöd i rostfritt järn. Ett antal skulpturdelar har fått så stora sprickor att dessa måste ersattas med nygjutna rekonstruktioner. Sprickorna har orsakats av, att de stödkonstruktioner som har suttit inuti skulpturerna har korrugerat och sprängt sönder skulpturernas lödda fogar och omgivande material. Sprickor uppstod även under transport pga av bristfällig fastmontering under resan. (H-E Olsson, PM ang. statygrupper ). Skulpturdelarna var ursprungligen fästa i skelettet med fästbrickor. Brickorna har varit gjorda i koppar, vilka har reagerat med zink och orsakat skador. Alla fästbrickor i koppar på skulpturerna har ersatts med fästbrickor i zink, som har hellötts i ett med skulpturens kropp (se Bilaga H-E Olsson). Samtliga skulpturers fundament har försetts med ventilation enligt arbetsbeskrivning.

17 Plåtkonsult Hans-Erik Olsson visar upp ett finblästrat pilkoger, som har zinklagats på flera ställen och försetts med ett invändigt rostfritt stödskelett

18 Rekonstruktion av lykta invändigt försedd med rostfritt stödskelett (nedan).

19 Nytillverkat horn till skulpturgrupp på stadshusets baksida. 19

20 20 På den dansande gudinnan som symboliserar Dansen i östra skulpturgruppen på stadshusets baksida, har ett flertal skador lagats på den vinklade vänstra armen. Fogarna har zinklötts och fästbrickor i koppar har ersatts med fästbrickor i zink (foto nedan). En lykta och ett horn som länge har saknats (även saknad vid en renovering 1984) har rekonstruerats. Vid gjutning av nya skulpturdelar har man använt gjutsand Dansande gudinna tillhörande östra sidans skulpturgrupp på stadshusets södra fasad mot parken packas upp.

21 Arm tillhörande dansande gudinna med nya zinkbrickor som har lötts in, fogar har lagats Samtliga skulpturer har försetts med ventilation längs ner.

22 Gudinnan Athenas stora sprickor vid knä och fot lagade och ihoplödda, foten förstärkt på insidan. Skulpturgruppen Rättskipningen, Stadsstyrelsen och Ordningsmakten på fasaden mot parken. 22

23 Krigare ur skulpturgruppen Rättskipningen,, Stadsstyrelsen och Ordningsvakten på väg upp för att återmonteras på stadshusets västra sida, södra fasaden mot parken Draken på krigarens hjälm som tidigare varit övermålad, blev synlig efter blästringen.

24 Västra sidans skulpturgrupp på södra fasaden återmonteras Västra sidans skulpturgrupp på södra fasaden återmonteras.

25 Justitia, tillhörande västra sidans skulpturgrupp på södra fasaden på väg upp för att återmonteras. 25

26 Östra skulpturgruppen med rekonstruerade lykta och horn på plats, fasaden mot parken Västra skulpturgruppen på plats, fasaden mot parken.

27 Lagningar gjorda på Apollon, huvudfasadens östra skulpturgrupp mot torget Lödda spricklagningar på ben och klänning tillhörande den dansande gudinnan, huvudfasadens östra skulpturgrupp mot torget.

28 Restaurerad skulptur som representerar Stadsstyret, huvudfasadens östra skulpturgrupp mot torget. 28

29 Restaurerade skulpturgrupper, stadshusets huvudfasad Restaurerade skulpturgrupper, fasaden mot parken.

30 30 Källor H. Persson / A. Stjernberg: Sundsvalls stadshus. Från rådstuga till stadshus genom fyra sekler, Sundsvall Stadshuset 1 Sundsvall, Skulpturgrupper av zink, Plåtkonsult Hans - Erik Olsson AB PM ang. statygrupper mm. till Stadshuset 1 i Sundsvall. Plåtkonsult Hans - Erik Olsson AB Riksantikvarieämbetets materialguide.