Jämtland Härjedalen. Fakta om turismen

Transkript

1 Fakta om turismen Jämtland Härjedalen Ingredienser 2 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner 3 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 4 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg 5 8,2 miljoner gästnätter 6 Kommersiella gästnätter 7 Resa hit 8 Utlandsmarknaden har stor betydelse 9 Svenska Turistföreningen gör fjällvärlden tillgänglig 1 Turismen skapar många arbetstillfällen 11 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter 12 Hur hittar besökaren till länet? Ett gott värdskap ger fler gäster 13 Gästundersökning Den svenska marknaden 18 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål 19 Mer vinter än sommar 2 Utmärkande för Jämtland Härjedalen 21 Skidåkning på vintern och vandring på sommaren 22 Drygt 2,2 miljoner skiddagar på länets skidanläggningar 23 Evenemang och sevärdheter 25 Fiske Vandring och cykling 26 Gastronomy Jämtland Härjedalen 27 Jakt- och viltskådningsturism Fakta produceras av Jämtland Härjedalen Turism, jamtland.se Statistisk information Nordanalys AB, nordanalys.se Framsidesfoto: fotograftina.se, Vålkojan Utformning Rime design & media, rime.se

2 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första besökarna var jägare som besökte reionen för ca 8 år sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luftoch brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. I Jämtland Härjedalen finns idag oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Besöksnäringen är idag en basnäring i Jämtland Härjedalen! Vi vill fortsätta att utveckla besöksnäringen och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 22 ska vara en ledande region för naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 4,1 (212) till 6, mkr år 22 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens 4 6 till 5 6 och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska öka från dagens 578 till 85, år 22. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder regionens besöksnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorga- nisation. Tillsammans med besöksnäringen i Jämtland Härjedalen har ett strategidokument tagits fram som JHT arbetar mot, t ex vid formulering av projektinriktningar (se jamtland.se/strategi). Pågående projekt är bl a: Gastronomy Ja mtland Ha rjedalen Produktutveckling och marknadsföring av matupplevelser. Export Ja mtland Ha rjedalen Med målet fler exportmogna företag och ett ökat antal utländska gäster. Film & Event Ja mtland Ha rjedalen Fler och bättre möjligheter till stora evenemang och filminspelningar i Jämtland Härjedalen. Inventering för Nationell Tillga nglighetsdatabas JHT besöker intresserade anläggningar för att kunna registrera tillgänglighet för funktionshindrade i den nationella tillgänglighetsdatabasen, TD. Storsjön För en hållbar organisation för turismen kring Storsjön. Se mer om JHT och pågående projekt: jamtland.se/inside Mats Forslund VD Ja mtland Ha rjedalen Turism Mats Forslund Turismchef, Jämtland Härjedalen 2 Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping och stugbyar samt förmedlat privatägt boende), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är också hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har vi används den s.k Turistekonomiska Visste du att... Det finns många olika definitioner av ordet turism men den som Tillva xtverket anva nder sig av a r FN:s definition: Turism omfattar ma nniskors aktiviteter na r de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för modellen (TEM), vilket är en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal län och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sidan 12) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om länets turism samt teman för produktutveckling inom Jämtland Härjedalen. kortare tid a n ett år, för fritid, affa rer eller andra syften. Undersökningar och fakta pekar mot ett högre intresse för kortare resor ma tt i tid vilket sta ller högre krav på rikare innehåll, högre tillga nglighet och kortare restid. Foto: Fanny Hejdström

3 Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Turistkronans fördelning av 4,7 miljarder kr Omsa ttning 4,1 miljarder kronor Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 212 knappt 4,1 miljarder kronor. En ökning med drygt,1 miljarder kr motsvarande +3%. Detta trots en kortare vintersäsong än normalt främst på grund av kalendereffekten. Ökningen är tack vare att gästnätterna fortsatt att öka och att gästerna spenderade mer per person och dygn än tidigare. Turistkronans fördelning a r stabil Turistkronans fördelning är mycket stabil sett till de senaste 5 åren, med endast små förändringar. Jämfört med föregående år kan man notera att andelen för transport och restaurang har ökat något, medan motsatsen gäller för logi. Logi, handel, restaurang och aktiviteter Den samlade handeln: shopping och livsmedel står för 25% av omsättningen, logi 28% och restaurangerna 18%. Transport 12% och aktiviteter 17% vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden (riksgenomsnitt 7%). Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning, som säsongen 211/12 uppgick till 39 miljoner kr, vilket är i princip oförändrat jämfört med föregående säsong. Vi kan också se att fler övernattningar på hotell och ett ökat intresse för det lokala utbudet på restaurangerna lett till att utläggen på restaurangbesök ökat mer än utlägg för att köpa livsmedel. Stadig omsa ttningsökning Sett i ett 1-årsperspektiv uppvisar Jämtland Härjedalen totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 22 och 212 är ökningen 54%, vilket kan jämföras med +4% för riket som helhet under samma period. Jämtland Härjedalens andel av den samlade inresande turismen i Sverige (export) är 4,1% 212. Foto: Fredrik Broman/humanspectra.com Omsättningsutveckling för perioden Omsättning miljoner kronor Shopping 11% Transport 12% Aktivitet 17% Restaurang 18% Index (Basår 21=1) Logi 28% Livsmedel 14%

4 Ekonomisk betydelse i relation till boende 6% av de totala turistintäkterna kommer från besökare som bor kommersiellt, vilket är en minskning jämfört med 211, men en högre andel än för riket som helhet, där andelen är ca 57%. Hyrd stuga/lägenhet/stugby är den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för en tredjedel av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en andel på 21%. Hyrd stuga/ lägenhet har minskat i ekonomisk betydelse Utläggen fördelade efter boendekategorier 45% 4% 35% 3% 25% 29% det senaste året medan motsatsen gäller eget fritidshus. Ökningen för fritidshus är till största delen en effekt av en påtaglig ökning av antalet gästnätter, vilket mäts med stickprovsundersökning där felmarginalerna är betydande. Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget för knappt 3% av de totala utläggen, vilket är en ökning jämfört med perioden Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt viktigare boendeform ekonomiskt sett i Jämtland Härjedalen, medan motsatsen gäller för boende hos släkt/ vänner. Dagsbesök står för 9% av de totala utläggen, vilket är en ökad andel jämfört med de senaste åren. Det genomsnittliga dygnsutlägget ökar, från 464 kr (211) till 498 kr per person och dygn. Den viktigaste förklaringen, förutom allmänna prisökningar, är generellt ökade snittutlägg, framförallt för de kommersiella boendeformerna. Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform Hotell 738 Stuga/rum 75 Stugbyar 635 Vandrarhem Hotellgästerna spenderar mest, 1 22 kr per person och dygn, en ökning med drygt 1 kr jämfört med 211, och knappt 5 gånger så mycket som de som bor i eget fritidshus och drygt 6 gånger så mycket jämfört med släktoch vän-boende. Snittutläggen ökar för samtliga kommersiella boendeformer. Ökning gäller också för fritidshusboendet, medan snittutläggen minskar för släkt- och vän-boende. Genomsnitt 498 kr per person och dygn 381 Övrig övernattning 359 Camping 256 Fritidshus 193 Släkt/vänner 594 Dagsbesök Dagsbesökaren spenderar 594 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Jämfört med 211 har dock utläggen minskat något. Utläggen varierar också stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. 15% 21% 5% % Hyrd stuga/ lägenhet/rum Hotell Fritidshus 7% Släkt/vänner 4% Stugbyar 4% Camping 2% Övrig övernattning 2% Vandrarhem 9% Dagsbesök Visste du att... Totalt finns ca 6 kommersiella ba ddar i Ja mtland Ha rjedalen. Det finns taxerade småhusenheter motsvarar 41,2%, riket. Andelen fritidshus a r högst i Åre kommun (64,5%), na st högst i Ha rjedalens kommun (66%) och tredje högst i Bergs kommun (59,9%) (SCB 212). 4

5 8,2 miljoner gästnätter/år Sammantaget visar olika källor/ undersökningar att det totalt förläggs ca 8,2 miljoner övernattningar i Jämtland Härjedalen. Det är en ökning med knappt 25 (+3,1%) jämfört med 211. För de kommersiella boendeformerna som mäts via producentstatistik är det framförallt hotellen (+7%) och vandrarhemmen (+) som ökar. Kommersiellt förmedlat boende ökar med 1%, medan stugbyarna (-5%) och campingen (-1%) går i motsatt riktning. 4% 35% 3% Totalt 8,2 miljoner gästnätter -,6 miljoner dagturister 39% Fritidshus, boende hos släkt/vänner och privat uthyrning mäts med stickprovsundersökningar, med i vissa fall betydande felmarginaler. Här kan man notera mycket stora svängningar det senaste året med tydliga minskningar för privat uthyrning, medan eget fritidshus ökar mycket kraftigt. Nettoeffekten för dessa tre volymmässigt omfattande boendeformer blir en ökning med drygt 25 gästnätter. Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. Antalet dagsturister uppgår till,6 miljoner, en tydlig ökning jämfört med 211, men även dagsturismen mäts med osäkra metoder, vilket ger upphov till stora felmarginaler och därmed svängningar i siffrorna. Trenden när det gäller gästnätter är under den senaste 5-årsperioden svagt positiv efter en nedgång under första hälften av 2- talet. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del (exempelvis 23) är att siffrorna för dessa boendeformer beräknas utifrån stickprovsbaserad konsumentundersökning. Sammantaget, sett över den senaste 1-årsperioden, innebär det att omsättningsökningen inte beror på fler gäster/gästnätter, utan på att befintliga gäster spenderar mer och mer pengar, delvis beroende på en förhållandevis högre andel som bor kommersiellt. 12 Gästnätter 1 -tal Foto: Göran Strand 25% 15% 29% % % Fritidshus Släkt/ vänner Stuga/lägenhet (kommersiellt förmedlat) 11% 9% Hotell 8% Stuga/lägenhet (hyrd privat) 6% Camping 3% Stugbyar 3% Övrig övernattning 2% Vandrarhem Not. Fr.o.m. 28 mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 28 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år

6 Kommersiella gästnätter Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter) uppgick 212 till 2,5 miljoner. Den svenska marknaden stod för drygt 1,9 miljoner, Norden för 434, medan övriga utlandet genererade ca 148 gästnätter. Jämfört med 211 så är det en ökning med knappt 5 gästnätter, motsvarande +2%. Den svenska marknaden ökade med +2%, medan övriga Norden redovisade +8%. Övriga utlandet minskade dock med -. Antal kommersiella gästnätter 212 Hotell, stugby, vandrarhem, camping samt kommersiellt förmedlat boende samt procentuell förändring jämfört med % Totalt +2% Sverige % Övriga Norden Övriga utlandet Foto: Sandra Lee Pettersson 6

7 Resa hit Tillgänglighet, att kunna resa till Jämtland Härjedalen är en förutsättning för att kunna attrahera såväl svenska som utländska turister. Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom export, det vill säga att locka fler besökare från utlandet. JHT har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för regionens destinationer att öka sin export bl a genom Exportprojektet som pågår Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg, buss och bil. Flyg Det finns två flygplatser Åre Östersund Airport och Sveg Airport. Åre Östersund Airport ligger 1 minuter från Östersund, en timme från Åre samt ca 1,5 timmar från Vemdalen. Sveg Airport ligger ca 45 min från Vemdalen, 5 min från Lofsdalen och 1,4 timmar från Funäsdalen. I tillägg till dessa kan resenärer till regionen nyttja Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser i Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är Norges tredje största flygplats och ligger 13 km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg till Vaernes finns från 4 destinationer varav 18 inrikes och 22 utrikes destinationer och i tillägg 19 charterdestinationer. Röros ligger endast 7 km från Funäsdalen och det finns transfermöjligheter från både flygplatsen och tågstationen (tåg från Oslo) till destination Funäsfjällen. Chartertrafik till Ja mtland Ha rjedalen Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 199-talet, men det är under 2-talet som de större satsningarna gjorts. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid. 21 startade charter till Åre från Ryssland och Finland, 22 från England, 25 från Danmark och 21 från Holland. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 25 via reguljärflyg och samarbetade med Åre kring Hollandschartern som pågick vintern 21 och startade chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsfjällen från Stockholm via Röros flygplats i Norge. Sammantaget har chartersatsningarna medverkat till att många utländska gäster idag istället hittar egna resvägar till Jämtland Härjedalen via reguljärflyg eller som många av våra ryska gäster, i egen bil, via bilfärja till Stockholm. Totalt reste ca 383 passagerare till/från Åre Östersund Airport 212. Totalt gjordes landningar vid flygplatsen varav 122 med utländsk avreseort. (Swedavia) 5 personer reste till/från Sveg Airport 212. (Transportstyrelsen). Tåg Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall- Östersund-Trondheim (Norge) dagligen och det finns ett flertal avgångar från Stockholm, Göteborg och Malmö via stambanan. Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen i nord-sydlig riktning. Inlandsbanan 212 Inlandsbanan hade 4 68 avstigande i Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över minst en natt. I hela Östersunds kommun steg personer av, Bergs kommun 245, Härjedalens kommun 347 och i Strömsunds kommun steg 265 personer av under sommaren 212 för att besöka sevärdheter och delta i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan avstigningar längs banan. Strax innan jul 212 startade en ny satsning tillsammans med destination Vemdalen, Snötåget. Nattåg en gång i veckan från Malmö/ Halmstad/Göteborg/Skövde mot Östersund t o r (med stopp i Röjan) samt dagligt tåg mellan Östersund - Röjan - Mora t o r med anslutning från/till Stockholmståget i Mora. Visste du att... Turismen i Sverige omsa tter idag 264 miljarder kronor. De nuvarande trenderna pekar mot att omsa ttningen uppnår 439 miljarder år 22. Tillva xttakten behöver da rför öka och nu kra vs det en ökning om 7,4 procent varje år om na ringen ska nå visionen om en fördubblad omsa ttning. I kronor ra knat betyder det att omsa ttningen behöver öka med 26 miljarder per år fram till 22. I fjolårets trendanalys bera knades de utla ndska besökarna omsa tta 187 miljarder år 22. Nu skrivs den siffran upp till 24 miljarder. Omsa ttningen för svenska resena rer i Sverige skrivs da remot ned från 265 miljarder till I Röjan möter transferbussar upp för att ta resenärer till de olika skidorterna i destination Vemdalen. Lokaltrafiken inom Vemdalen har utökats för att resenärer utan bil ska kunna ta sig mellan olika delar av destinationen. (Inlandsbanan). Buss och bil Vägarna E14 mellan Sundsvall och Trondheim, Norge, tillsammans med E45 mellan Italien (Göteborg) och Karesuando är de största vägarna som leder till Jämtland Härjedalen. Från de stora genomfartsvägarna finns ett nät av mindre vägar. Bussbolaget Härjedalingen tar resenärer från Mälardalen till Lofsdalen, Funäsfjällen och Vemdalen. Årebussen hämtar upp resenärer från Stockholm, Uppsala, Gävle och Sundsvall. 235 miljarder. Analysen pekar fra mst på effekterna av den oroliga va rldsekonomin som har en stark påverkan på resandet framöver. Den största delen av den ekonomiska tillva xten sker allt la ngre ifrån Norden och Europa. Detta inneba r en större andel långva ga besökare till Sverige, men samtidigt en mindre tillva xt av besökare från na rliggande la nder. Analysen bekra ftar a ven att mötesindustrin, kulturliv, naturturism och idrottssverige som utvecklingsområden, vilka kan höja tillva xttakten och skapa fler reseanledningar. (RTS Trendanalys 213). 7

8 Utlandsmarknaden har stor betydelse Förändring av utländska gästnätter % 3% Utlandet totalt +3% 4% De utländska gästnätterna (583 ) utgör 23% av det totala antalet kommersiella gästnätter (2,5 miljoner) som redovisas i SCB:s statistik. Det är i princip oförändrat jämfört med 211. Den norska marknaden med 351 gästnätter, står för 6% av de kommersiella utländska gästnätterna. Den norska marknaden ökade med mellan 211 och 212. Den näst största enskilda marknaden är Finland med knappt 44 gästnätter, en ökning med 2% jämfört med 211. Därefter följer Danmark med drygt 39 gästnätter, en ökning med 1%. Ryssland och Estland är två marknader som har ökat tydligt, den ryska med +13% till drygt 3 gästnätter och den estniska med +4% till drygt 14 gästnätter. En absolut merpart av dessa gästnätter är kopplade till regionens vinterturism med stark tonvikt på Åre. Den tyska marknaden, som tidigare var näst störst, har minskat kraftigt, från 47 till 36 gästnätter, motsvarande -24%. Även GBR (-17%) och övriga Europa (-31%) backade rejält. Förutom nämnda Visste du att... Ja mtland kallas ibland för O sttröndelag, beroende på na rheten till Norge och de många kontakterna över kölen. Med Mittnabotåget tar det mindre a n fyra timmar att resa mellan O stersund och Trondheim. Satsningen kring Nabotåget startade 22 och blev senare Mittnabotåget 27 na r Nabotåget slogs ihop med Mittlinjen: Sundsvall- O stersund-trondheim (Naboer AB). Ryssland och Estland är också Danmark, Finland och GBR starkt kopplade till vintersäsongen, medan Holland, Tyskland och Norge är väsentligt viktigare på sommarhalvåret, även om den norska marknaden också genererar betydande gästnattsvolymer under vintern. 45% av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till vintern, vilket är marginellt högre jämfört med 211. På den svenska marknaden är också andelen i princip oförändrad, 69% jämfört 211. En viktig förklaring till utlandets lägre andel är att nästan 7% av de norska gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. Mot bakgrund av den norska marknadens volymmässiga dominans, påverkar detta den totala fördelning utländska gästnätter sett över året. Den tyska och holländska marknaden har en ännu starkare koppling till barmarksperioden, särskilt den tyska där 83% av gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. I Sverige a gdes fritidshus av utla ndska a gare 212. Det a r en ökning med 2,8% ja mfört med 211 och 98,9% högre ja mfört med år 2. I Ja mtland Ha rjedalen a r andelen utlandsa gda fritidshus 5,4% (1 538 stycken av totalt fritidshus). Av de utla ndska a garna i Ja mtland Ha rjedalen a r de flesta norrma n fritidshus (74%), da refter följer: tyskar 196 st, danskar 51 st, holla ndare 44 st samt övriga i fallande skala. (SCB 212). Övernattningar i 1 -tal samt marknadsandel utländska gäster % % -4% % Norge Norge 8% Finland 2% Finland 7% Danmark 1% Danmark Totalt 583 utländska gästnätter 6% Tyskland -24% Tyskland 5% 3 35 Ryssland 13% Ryssland 4% GBR -17% GBR 3% Holland -3% Holland 3% % Övriga Europa Övriga Europa Estland % Estland 1% % Utom Europa Utom Europa Schweiz % Schweiz -5% 8

9 STF gör fjällvärlden tillgänglig Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av regionens fjällturism. Första boendet i området var Sylhyddan som stod klar 189. STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med olika typer av boendeanläggningar, både hotell och vandrarhem. Ja mtlandstriangeln Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan tre fjällstationer, Storulvån, Sylarna och Blåhammaren. Storulvån Fjällstation nås med bil på nyasfalterad väg och utgör en av de större inkörsportarna till den jämtländska fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer och bra offpistskidåkning. Det var Sylarna som lockade de första turisterna till området. och Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna totalt i Jämtland Härjedalen hade 87 3 gästnätter 212, en ökning med 3% jämfört mot 211. STF Åre Torg hade 8 2 gästnätter under året, vilket resulterar i att STF totalt i Jämtland Härjedalen hade ca gästnätter under 212. I fjällområdet från Funäsfjällen i söder till Storlien i norr, Höglekardalen i öster och norska gränsen i väster finns över 5 mil skid- och vandringsleder i till stora delar väglöst land. I området finns idag fyra fjällstationer och sju fjällstugor som ägs och drivs av STF. Fjällstationerna och stugorna är öppna under vintern från mitten av februari till månadsskiftet april/ maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. Ett säkerhetsrum finns öppet på varje plats för fjällbesökare utanför ordinarie säsonger. STF driver även ett vandrarhem i centrala Åre i egen regi. STF har franchiseavtal med Edsåsdalen, Vålådalen, Ramundberget, Tänndalen/ Skarvruet, Tännäs, Ljungdalen, Storliens fjällgård, Åre/Brattlandsgården samt Wikners i Persåsen. Alla dessa anläggningar ligger i fjällvärlden och utgör bra startpunkter för vidare färder på fjället. Blåhammaren är STFs högst belägna fjällstation på 1 86 meter över havet. Det är STFs minsta, men med den mest omtalade middagen. Helags Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och den högsta toppen söder om polcirkeln. Området runt Helags hyser en av Sveriges största fjällrävspopulationer och tillsammans med en guide från stationen kan man få möjlighet att se dessa sällsynta djur. STF-ga stna tter Totalt genererar STFs egna anläggningar i fjällområdet ca 5 gästnätter, vilket är en ökning från föregående år med 3% (48 5 gästnätter 211). Förutom tidigare nämnda franchiseanläggningar finns det STF-anläggningar i Östersund (två st), Kolåsen, Åkersjön, Björkvattnet, Hammarstrand, Åsarna, Sveg Foto: Sandra Lee Pettersson 9

10 Turismen skapar många arbetstillfällen Direkt årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt årssysselsättningar. Antal årssysselsatta 3 Totalt genereras motsvarande drygt 4 6 direkta helårsarbeten av turismen i Jämtland Härjedalen. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förhållande till omsättning. Knappt 1 2 miljoner i omsättning skapar 2, helårsarbeten per omsatt miljon, vilket kan jämföras med,4 inom livsmedel och,3 inom transport. För shopping är sysselsättningstalet knappt,4 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till knappt 1,2 respektive drygt 1,2. i turistkronans fördelning, där omsättningen i personalintensiva branscher som logi har minskat något till förmån för transport, där sysselsättningseffekten är lägre. Sett till den senaste 1-årsperioden är ökningen 56%, vilket är något högre än omsättningsökningen (+54%). Detta understryker att turismbranschen är personalintensiv och inte går att rationalisera och/eller outsourca på samma sätt som många andra branscher (Totalt 71 helårsarbeten baserat på länets inkomster från turismen) Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exempelvis bagerier som förser butiker och restauranger med bröd och revisionsbyråer som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger totalt knappt 7 1 helårsarbeten baserat på regionens inkomster från turismen. Logi Antal årssysselsatta 5 Aktivitet Restaurang Index (Basår 22=1) Livsmedel Shopping Transport Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong står uppskattningsvis direkt sysselsättning i turismbranschen för minst av regionens samlade sysselsättning. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort den som gäller för omsättningsökningen. Nedgången under 212 beror främst på vissa förändringar Foto: Sandra Lee Pettersson, Grädda, Åre * Att beräkna sysselsättningseffekter är förknippat med metodologiska problem. Här har vi använt den s k Turistekonomiska modellen (TEM), en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal kommuner och län. Andra metoder, där man utgår från SCBs sysselsättningsstatistik visar på ungefär samma resultat

11 Många arbetstillfällen innebär stora skatteintäkter Direkta skatter kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som agerar underleverantör till de företag som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller medför att jämförelser med tidigare års siffror inte kan göras. Skatteintäkternas fördelning i MSEK Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till regionen på totalt 632 miljoner kr per år. Knappt 7% tillfaller kommunerna medan landstinget får drygt 3%. Skatteintäkterna följer i stort sysselsättningsutvecklingen, men kan p g a ändrade beräkningsgrunder inte rakt av jämföras med tidigare årsserier Direkta Indirekta Totala Visste du att Kommunerna Landstinget Totalt Sysselsa ttningen inom många traditionella basna ringar ökar inte i samma takt som inom turismen. Sedan 2 har det som ett resultat av turismen tillkommit cirka 31 5 nya arbetstillfa llen, som a r en ökning med cirka 24 procent. Detta kan ja mföras med den totala sysselsa ttningen i Sverige som under motsvarande period ökat med cirka sju procent. (Tillva xtverket/scb 212) Foto: Sandra Lee Pettersson 11

12 Hur hittar nya besökare till Jämtland Härjedalen? Ett gott värdskap ger fler gäster Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstagångsbesökarna. om/idén att besöka destinationen visar undersökningen från vintern 211/212 att rekommendationer från tidigare besökare är viktigast på samtliga 5 destinationer, med en svarsandel mellan 44% och 52%. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste 1-15-årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan generationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokningarna numera i hög grad sker via Internet. Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre sker idag ca 75% direkt på nätet. År 2 var motsvarande andel ca. Genomförda och pågående undersökningar på regionens vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker betydelsen av kombinationen rekommendationer och Internet. På frågan till förstagångsbesökarna om hur man först fick kännedom På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer information om destinationen, visar det sig att Internet är den absolut viktigaste informationskällan. Detta gäller för samtliga undersökta destinationer. Andelen som anger Internet ligger mellan 89% och 97%. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet. I Östersund (sommaren 21) sökte drygt 46% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan knappt 25% angav broschyr/reseguide. Jämfört med den senaste undersökningen från 27 har Internet ökat i betydelse, medan broschyr/ reseguide ligger kvar på en oförändrad nivå. Samma mönster gäller för regionen som helhet, baserat på den gästundersökning som genomfördes sommaren 211 på fyra destinationer i regionen, men med ytterligare något större betydelse för Internet och något mindre betydelse för broschyr/ resguide. Att ett gott värdskapger fler gäster är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i Jämtland Härjedalen genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare öka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst i resultat från den genomförda undersökningen bland regionens större vinterdestinationer där gästerna överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens och vilja att rekommendera vänner och bekanta. Man kan konstatera att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse mellan destinationerna jämfört med hur det såg ut för 5-1 år sedan, även om gapet har ökat något den senaste vintersäsongen. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna medelbetyg på mellan 4,8 och 5,3 och 61-79% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Det är dessa samband som är mycket viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och positiv utveckling när det gäller att locka Foto: Tina Stafrén 12

13 gäster att besöka Jämtland Härjedalen. Personalens bemötande får överlag höga betyg, medan det finns lite mer att önska när det gäller initiativkraft/proaktivitet. En tendens till något ökade skillnader mellan destinationerna och ett totalt sett något försämrat resultat syns den senaste vintern. För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat från undersökningar från regionens vinterdestinationer att sannolikheten är 2,5 gånger större att den mycket nöjda gästen (betyg 6) jämfört med en gäst som är ganska nöjd (betyg 4) återvänder. När det gäller viljan att säkert ge rekommendationer är viljan drygt 3 gånger så hög bland de mycket nöjda gästerna (betyg 6) jämfört med de ganska nöjda gästerna (betyg 4). Från sommarundersökningen i Östersund 21 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 5,1. Drygt 8% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 3 av 4 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Samtliga resultat innebär en viss förbättring jämfört med den senaste undersökningen från 27. Från sommarundersökningen 211 på 4 fjälldestinationer ligger helhetsbetyget inom spannet 5,2-5,4, medan återvändarbenägenheten (3 års sikt) ligger inom intervallet 71-8% % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Foto: Anders Robertsson Gästundersökning 212 Både vintern och sommaren 211 samt vintern 212 genomfördes gästundersökningar kopplat till JHTs Exportprojekt. Vinterundersökningarna genomfördes på fem olika destinationer: Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. De fyra sistnämnda ingick i sommarundersökningen, vilket tillsammans med en separat undersökning som genomfördes i Östersund sommaren 21, ger en representativ bild av Jämtland Härjedalens sommarturism. Från sommaren 212 finns dessutom en mindre undersökning som genomfördes i området runt Storsjön. Vinterundersökningarna omfattar totalt nästan 4 (211) respektive 6 svar (212), medan sommarundersökningen handlar om knappt 15 svar (+ 1 5 svar för Östersund). Sommarturismen i Jämtland Härjedalen skiljer sig en hel del åt jämfört med vinterturismen. Vintertid utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt resande, men även fjälldestinationerna har under sommaren en tämligen hög andel destinationsspecifika besök. Från Östersunds undersökning framgår att 6% har haft Östersund som resans huvudmål, även om det i den gruppen är en relativt stor andel som också besöker andra platser/områden under resan. Sommar Reseanledningarna under sommaren skiljer sig en hel del åt mellan de olika destinationerna, men man kan konstatera att olika typer av aktiviteter är ett bärande tema, där vandring har en dominerande ställning på samtliga fjälldestinationer. Fisket är också ett viktigt inslag, framförallt i Vemdalen och Lofsdalen. I Åre och Funäsfjällen är inslagen Foto: Sandra Lee Pettersson 13

14 av mer äventyrliga aktiviteter tydliga, särskilt i Åre genom bl a cykling, forsaktiviteter, klättring och zipline. Men även olika typer av besöksmål, allt från Sonfjällets nationalpark, till Fjällmuseet i Funäsdalen och Tännforsen. I Östersund är det bl a Jamtli och Frösö Zoo som är starka dragare bland besöksmålen. Betydelsen av bad märks främst i Åre och Östersund. Andelen barnfamiljer är 54% i Östersund och 61% i Åre (se diagram), medan andelen barnfamiljer är lägre i övriga destinationer i sommarundersökningen. Shopping är framförallt viktigt för de norska gästerna och märks främst i Åre och Östersund, men också i Funäsdalen. Olika typer av evenemang är också starka reseanledningar, allra tydligast i Östersund med Storsjöcupen och Storsjöyran, men det finns även gott om exempel på andra evenemang som lockar betydande besöksvolymer, t ex Marknaden i Funäsdalen, St Olavsloppet, Fäviken Game Fair, Countryfestivalen i Vemdalen och Körveckan i Lofsdalen. Bland besökarna i området runt Storsjön spelar sevärdheter/besöksmål en stor roll, medan aktiviteter har en förhållandevis mindre betydelse. Även besök av släkt/ vänner och vistelse i eget fritidshus är förhållandevis viktiga besöks-anledningar. Totalt ca 3% har aldrig tidigare besökt den aktuella destinationen tidigare på sommaren. I Östersund är andelen förstagångsbesökare lägre, ca, medan motsatsen gäller för Lofsdalen och Vemdalen, där andelen förstagångsbesökare ligger runt 4%. Drygt 9 av 1 reser med bil, medan tåget spelar en viss roll för Åre och Östersund liksom buss för Lofsdalen. Ca 8% av besökarna (Östersund undantaget) gjorde någon form av förbokning, där en absolut merpart handlar om boende. Man ska dock vara medveten om att urvalsramen för undersökningen har bestått av kundregister från kommersiella boendeanläggningar (Östersund undantaget). Gästerna är totalt sett nöjda, särskilt utmärkande är faktorer kopplat till värdskap. En viktig utmaning ligger i attraktionskraften för barn och ungdomar där betygen är låga (Östersund och Åre undantaget). Detta förklarar också att andelen barnfamiljer totalt sett är lägre på sommaren jämfört med vintern. Totalt handlar det under sommaren om ca 4%, men det är främst beroende på Åre och Östersund, med andelar som överstiger 5%. I Storsjöbygden ligger andelen barnfamiljer strax under. Huvudsakligt ressyfte sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen, Åre) Göra/delta i aktiviteter Besöka/titta på sevärdheter Besöka släkt/vänner Delta i evenemang/tävling Shopping Vistelse i eget fritidshus Genomfart 1% 3% 2% 8% 8% 4% 6% 3% 6% 6% 6% 8% 19% 26% 31% 42% Övriga utlandet Norge Sverige 54% 67% 67% Andel barnfamiljer av de svarande i sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) 8% 7% 6% 5% 4% 3% 54% 19% 29% 33% 61% Se på tävling/evenemang 4% 2% 3% Annat 8% % 3% 4% 5% 6% 7% 14 Östersund Funäsfjällen Lofsdalen Vemdalen Åre

15 Ett annat viktigt område handlar om öppethållande/servicenivå, där det finns brister under framförallt senare delen av sommaren. För de flesta områden ligger dock betygen på en bra nivå och totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5,3 på en 6-gradig skala. Det innebär bl a att drygt 4% ger det högsta betyget, mycket bra. Två tredjedelar av besökarna svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända på sommaren inom 3 år och 56% svarar att de säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. Utfallet från undersökningen runt Storsjön (212) är totalt sett något bättre, såväl när det gäller totalbetyg, som viljan att återvända och att rekommendera. Utmaningen för det här området handlar framförallt om nyrekrytering av gäster. I genomsnitt spenderar varje besökare 597 kr per person och dygn på destinationen. Detta avser de fyra fjälldestinationerna, där urvalsramen består av kommersiellt boende gäster. I Östersund, där samtliga typer av besökare ingår ligger nivån på drygt 4 kr per person och dygn. I undersökningen runt Storsjön ingick inte denna fråga. Vinter Under vintern ökar barnfamiljernas betydelse och ligger totalt strax under 6% med en särskild tydlig dominans i Lofsdalen och i Bydalsfjällen. Skidåkning och då framförallt utförsåkning är inte oväntat den dominerande besöksanledningen och man kan konstatera att det i ungefär 9 av 1 ressällskap är en eller flera personer som åker liftburen skidåkning, inklusive snowboard. Samtidigt kan man notera att längdåkningen under de senaste 5-6 åren påtagligt har ökat i betydelse och nu ligger på en andel på totalt 37%. Högst andel i Funäsfjällen medan den är lägre i Åre. Andelen förstagångsbesökare ligger tämligen jämnt fördelad runt, medan drygt Andel barnfamiljer vinterundersökningen 212 8% 7% 6% 5% 4% 3% 74% 69% 65% 57% Kvalitetsutvärdering sommarundersökning 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) Medelbetyg på en 6-gradig skala Intryck/upplevelser av aktiviteter Intryck/upplevelser av besöksmål Helhetsintryck av personalens bemötande Intryck/upplevelse av evenemang Bemötande från lokalbefolkningen Helhetsintryck av personalens serviceförmåga Boendestandard Tillgång/kvalitet på information på plats i området Attraktionskraft för barn/ungdomar 8-15 år Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet Livsmedelaffärer Skyltning, vägvisning etc. i området Mat/restaurangupplevelser Övrig shopping/uthyrning Attraktionskraft för barn -7 år 5,3 5,3 5,2 5,2 5,2 5,2 5,1 5,1 5, 5, 4,9 4,9 4,8 4,7 4,7 hälften kan betecknas som troget återkommande besökare. Även vintertid är bilen det dominerande färdsättet, det är egentligen bara Åre som kan räkna in högre andelar via kollektiva färdsätt, i första hand tåg, följt av flyg. Vintergästerna ger generellt sett lite lägre betyg jämfört med sommargästerna, men man ska vara medveten om att det till stora delar handlar om andra gästkategorier på vintern jämfört med sommaren, där vintergästerna generellt sett kan karaktäriseras som mer krävande med höga förväntningar. Man kan vid en jämförelse med vinter 21/211 se en liten försämring. Kärnupplevelserna får goda betyg där skidåkningen, värdskapet, boendet och barnvänligheten hamnar högt upp på listan. Totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5, på en 6-gradig skala. Det innebär bl a att knappt 3% ger det högsta betyget, mycket bra. Två tredjedelar av besökarna svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända nästa vinter och 55% svarar att de 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 Lofsdalen Bydalsfjällen Vemdalen Åre 5% Funäsfjällen 15

16 säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. I genomsnitt spenderar varje besökare 761 kr per person och dygn på destinationen, det vill säga drygt 15 kr mer jämfört med sommaren. Skillnaderna mellan de olika destinationerna är större på vintern jämfört med sommaren. Åres gäster hamnar i topp på 1 27 kr per person och dygn, vilket är nästan det dubbla jämfört med Lofsdalen och Bydalsfjällen. Utläggen ligger på en generellt sett högre nivå, men särskilt tydligt för restaurang/nöje och shopping. Kvalitetsutvärdering vinterundersökningen 212 jämfört med 211 Medelbetyg på en 6-gradig skala Personalens bemötande Boendestandard Personalens serviceförmåga Information före resan Skidsystemet som helhet Information på plats i området Märkning/skyltning i backar/skidsystem Områdets totala barnvänlighet Personalens initiativkraft/aktivitet Upplevelsen av längdåkning Kvällsrestauranger Pistning/underlag i backar/skidsystem Skyltning, vägvisning et.c i området Övrig shopping/uthyrning Livsmedelsaffärer Tillgång till värmstugor etc. Utbud/kvalitet på aktiviteter för barn Lunch/backrestauranger Övrigt aktivitetsutbud AfterSki/kvällsliv/nöje 211/212 21/211 5,/5,1 4,9/4,9 4,9/5, 4,9/4,9 4,8/4,9 4,7/4,8 4,7/4,7 4,7/4,8 4,7/4,8 4,7/4,6 4,7/4,8 4,6/4,7 4,6/4,7 4,5/4,6 4,5/4,5 4,4/4,6 4,4/4,4 4,4/4,4 4,2/4,3 4,2/4,2 Foto: Marin Söderqvist, Funäsfjällen 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 16

17 Den svenska marknaden Under vintern kommer en stor del av våra besökare från Stockholms län, vilket gäller för samtliga stora vinterdestinationer i länet. 4 av 1 svenska gäster kommer från Stockholms län, vilket i relation till befolkningsunderlaget är en kraftig överrepresentation. Marknaden från Götaland står totalt för 25% och här börjar det ökade resavståndet ta ut sin rätt. Lofsdalen har dock en mycket stark position i Götaland, med en andel på 37%, medan å andra sidan andelen gäster från Norrland är mycket låg, vilket också gäller för Funäsfjällen, om än inte lika tydligt. Övriga Mellansverige är viktigast för Funäsfjällen och Lofsdalen, följt av Vemdalen. Resavstånd och 45% 4% 35% 3% 25% 15% 5% Stockholms län 41% Övriga mellansverige 18% Södra Norrland 14% Västa Götaland Besökare från andra län under vintern Östra Götaland 9% Södra Götaland 6% Norra Norrland 2% kommunikationer har en stor generell påverkan på var marknadstyngdpunkten ligger. Under sommaren minskar betydelsen av Stockholmsmarknaden, även om den fortfarande är mycket viktig, med en andel på 23%. Övriga marknader flyttar fram sina positioner, framförallt Mellansverige, som är nästan lika stor (27%) som hela Götaland (29%). Även Norrland är något mer betydelsefull på sommaren jämfört med vintern. Norrland har störst betydelse framförallt för Östersund, men även Åre. Götaland är viktigast för Funäsfjällen och Vemdalen, medan Stockholmsmarknaden är utmärkande för Åre. Övriga Mellansverige har en särskilt stark position i Funäsfjällen och Lofsdalen. 45% 4% 35% 3% 25% 15% 5% Mellansverige 27% Stockholms län 23% Besökare i Jämtland Härjedalen från andra län under sommaren Södra Norrland 17% Västra Götaland 13% Östra Götaland Södra Götaland 6% Norra Norrland 4% Besöksmål baserat på region 45% 4% 35% Stockholm Norrland Götaland Övriga mellansverige 3% 25% 15% 5% 39% 21% 41% 26% 24% 8% 38% 37% 23% 3% 43% 23% 22% 13% 41% 24% 15% Foto: Tina Stafrén Vemdalen Funäsfjällen Lofsdalen Åre Bydalsfjällen 17

18 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål Under november 29 intervjuades 1 5 slumpmässigt utvalda svenskar (18-74 år) om vilken bild/uppfattning de har om Jämtland Härjedalen. 47% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under sommarhalvåret. 18% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. 45% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under vinterhalvåret. 17% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. Jämtland Härjedalen är totalt sett tämligen välkänt bland den svenska allmänheten och hamnar högt på listan över geografiska associationer (platser/orter) som man förknippar med norra Sverige. Sammantaget så är det lika många som nämner platser/orter i Jämtland Härjedalen som i Västerbottens län. Det är endast Norrbottens län som får fler svar, delvis beroende på att det området också ligger längst norrut. Östersund och Åre är de orter som hamnar högst på listan över orter som associeras med Jämtland Härjedalen. När det handlar om potentiella resmål i norra Sverige så har Jämtland Härjedalen en ännu starkare position, både sommar och vinter, men allra tydligast på vintern, då Jämtland Härjedalen toppar listan. Sommartid hamnar Jämtland Härjedalen på en 2:a plats. Sommartid toppar Östersund bland enskilda orter i Jämtland Härjedalen tätt följt av Åre. Efterfrågade resmål vid en resa till norra Sverige Endast Kiruna hamnar högre upp på listan. Vintertid är det omvänt förhållande där Åre utmärker sig mycket starkt med en tydlig 1:a plats med en svarsandel på nästan 35%, följt av Sälen på 15%. Östersund hamnar på sjätte plats runt 5%. Även Vemdalen och Funäsdalen finns med på topp 1-listan strax efter Östersund. 6% Spontana associationer - orter/platser i norra Sverige Kiruna Umeå Luleå Östersund Åre Piteå 5% 4% 3% Sundsvall Haparanda Sälen Jokkmokk Dalarna Boden Skellefteå Lappland Jukkasjärvi Abisko Riksgränsen Gällivare Stockholm Ishotellet % 5% 15% 25% 3% 35% 5% 5% Sommar Vinter % 22% Jämtland Härjedalen 25% Norrbotten 8% Dalarna 24% 12% 8% Västerbotten 8% 1% Västernorrland 2% 1% Gävleborg 12% 5% Övriga 8% 12% Kan inte tänka mig att resa 5% 4% Vet ej 18

19 Mer vinter än sommar - Turism, vintersport, friluftsliv och naturen är starka kännetecken Jämtland Härjedalen har sammantaget en stark position bland den svenska allmänheten, men utmärker sig allra tydligast som ett område som sammankopplas med vinter. Det gäller såväl allmänt som när det handlar om resande. Bidragande är naturligtvis de många och starka vinterdestinationerna med Åre i spetsen och de starka traditionerna till skidsport i allmänhet och de många lyckade tävlingsarrangemangen i alpint, längdåkning och skidskytte. Utöver vinter och vinterupplevelser märks att Jämtland Härjedalen i hög grad förknippas med natur/naturupplevleser, uttryckt både som konkreta naturtyper, men också i termer av vacker natur, ren oförstörd miljö etc. Synen på befolkningen är också positiv, beskriven både som öppen och gästvänlig, vilket också märks i olika gästundersökningar, men också i termer av en sund och aktiv livsstil. Områden som ytterligare behöver stärkas är i hög grad kopplade till företagande, arbetsmarknad, forskning och utbildning. Spontana fria associationer till Jämtland Härjedalen kategoriserade svar Natur/naturtyp övrigt Skidor/skidåkning/vintersport Ort/plats övrig/geografisk koppling Åre Djur Fjäll Östersund Snö/vinter Friluftsaktiviteter Positiva begreppadjektiv Relationer Kallt/kyla/väderrelaterat Bär/blommor växtlighet Negativa begrepp/adjektiv Övrigt Vet ej % 5% 15% Top of mind Totalt 25% Foto: Anders Robertsson 19

20 Utmärkande för Jämtland Härjedalen I J/H finns en vacker natur Jag förknippar J/H med olika typer av vinterevenemang 4,7 5,3 I undersökningen har de svarande fått ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken grad de instämmer till dem. Ett högre värde på skalan 1-6 innebär högre instämmelsegrad. I J/H finns en ren/oförstörd miljö I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under vinterhalvåret Befolkningen i J/H är överlag öppen och gästvänlig 4,3 4,6 4,5 När folk i min omgivning pratar om J/H är det ofta i positiva termer 4,3 Jag förknippar J/H med en sund och aktiv livsstil 4,3 I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under sommarhalvåret 4,1 Jag förknippar J/H med småskalighet 3,9 I J/H finns många ledande tillverkare av fritids-friluftsutrustning (outdoor) I J/H finns en spännande/attraktiv matproduktion 3,7 3,6 Jag förknippar J/H med drivkraft och framtidstro 3,5 Kommunikationsmöjligheterna till J/H är goda 3,4 I J/H finns ett positivt företagsklimat 3,4 Det finns en stark koppling mellan J/H och Tröndelag i Norge 3,4 Jag förknippar J/H med olika typer av sommarevenemang 3,2 Jag förknippar J/H med innovation och nytänkande 3,2 I J/H finns en attraktiv utbildnings och forskningsmiljö 3,1 Min kännedom/kunskap om J/H är god 2,8 Foto: Tina Stafrén I J/H finns en attraktiv arbetsmarknad J/H är en region/ett område som jag skulle kunna bosätta mig i 1, 1,5 2,3 2, 2,7 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 6, 2