Restaurering av dammar och bruksbyggnader vid Galtströms bruk

Transkript

1 Restaurering av dammar och bruksbyggnader vid Galtströms bruk NJURUNDA SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:2 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 BESKRIVNING OCH HISTORIK 5 PLANERADE ÅTGÄRDER 9 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 11 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 14 KÄLLOR 15

3 3 SAMMANFATTNING Under tiden 18 april till 13 november år 2002 gjordes restaureringar och säkerställande av dammanläggningar, rostugn, masugn, gjuteri och verkstad samt snickeri och tvättstuga vid Galtströms bruk i Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Galtströms bruk är byggnadsminne. Restaureringarna har utförts i enlighet med det förslag till vårdåtgärder som har upprättats av Leif Markström, Bygg- och restaureringskonsult AB, Härnösand Leif Markström var också projektledare. Huvudentreprenör har varit Sundsvalls kommun. På mas- och rostugnsbyggnaden har fönsterluckorna av plåt justerats, nytt galler är inmurat i SÖ murpelaren och kranen är restaurerad, man har bytt ut rötskadade bjälkar vid malmfickorna, satt upp ett nytt skyddsräcke runt masugnen och en låsbar grind vid trappan och dörromfattningarna har restaurerats. Vid en utgrävning under masugnen har man upptäckt en järnplatta och ett rutnät av en murad konstruktion av sten och gjuten slaggsten. På gjuteri och verkstad har taket setts över, träpanelen på gavelfasaden och fönstersnickerier är restaurerade och avfärgade med Falu rödfärg respektive linoljefärg, man har förstärkt takstolen över turbinrummet och slaggstensmuren mot gjuteriet har foglagats. Även smedjan har målats om. Man har också restaurerat dammarna och dokumenterat arkeologiska fynd från den tidiga industrin. Vid norra och södra dammutskoven har nya luckor rekonstruerats, skyddsräcken har satts upp, man har rensat kanal och kulvert nedströms södra dammutskovet. Piren mellan norra och södra dammutskoven har timrats om längs kanterna. I Hyttdammen har man muddrat och området omkring är uppstädat. I pirens fyllning hittade man ett kasserat vattenhjul i järn. Vid piren påträffades ett fundament för uppfordringen av slaggsten och kol till masugnen. Vattenrännan och dammutskovet vid mellersta utskovet vid turbinhuset har rekonstruerats. Man har också rekonstruerat ett vattenhjul som tidigare drev en luftmaskin. Den är placerad under vattenrännan vid gjuteriet och har även satts i drift. Restaureringarna har utförts med traditionella material och metoder.

4 4 INLEDNING Under tiden 18 april till 13 november år 2002 gjordes restaureringar och säkerställande av dammanläggningar, rostugn, masugn, gjuteri och verkstad samt snickeri och tvättstuga vid Galtströms bruk i Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Bruksanläggningen är byggnadsminne. Restaureringen har utförts i enlighet med det förslag till vårdåtgärder som har upprättats av Leif Markström, Bygg- och restaureringskonsult AB, Härnösand Beställare är SCA Skog AB, som själv åtgärdat herrgårdens flygelbyggnader. Länsstyrelsens beslut dnr lämnade tillstånd till restaureringarna enligt Leif Markströms projektering. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden och ramens intentioner beslut om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som bruksmiljön i Galtström besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet har Hjördis Ek deltagit som antikvarisk kontrollant. Rapporten har sammanställts av Bodil Mascher. Foton: Hjördis Ek där ej annat anges. Omslagsbilden visar smedjan och gjuteriet vid Galtströms bruk. Foto: Leif Markström.

5 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK Järnframställningen hade en avgörande betydelse för Sveriges ekonomi under och talen. Vid mitten av talet svarade den svenska järnframställningen för en fjärdedel av Europas totala produktion av stångjärn. Järnhanteringen krävde stora mängder träkol. Vid mitten av talet gick det åt 30 m 3 kol för att framställa ett enda ton järn och troligen minst 70 dagsverken till enbart framställningen och fraktningen av kolet till järnbruket. Redan under senare delen av talet hade man befarat att bergsslagsskogarna skulle skövlas. Man försökte då åstadkomma etableringar av det tredje ledet i järnframställningen, hammarsmidet, i områden rika på skog och vattenkraft. År 1673 utfärdade regeringen ett särskilt förmånligt privilegium, exempelvis med lång skattefrihet, för den företagare som kunde anlägga bruk i nya landsändar. Vid sekelskiftet 1700 fanns i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland 14 järnbruk. De norrländska bruken tvingades vid denna tid köpa malm från Mellansverige. Man hade ännu inte uppfunnit den teknik som möjliggjorde utnyttjandet av den fosforrika norrländska malmen. Det tackjärn man behövde brukade transporteras med fartyg via Stockholm från Bergsslagen.

6 6 År 1673 fick Magnus Blix, landssekreterare vid länsstyrelsen i Härnösand och senare borgmästare i Söderhamn, privilegium att anlägga en masugn och en hammare vid Galtström. Galtström och Graninge i Sollefteå kommun, var de första bruken i länet, Graninge anlades först. År 1675 hade man byggt en masugn i Galtström, en nedre hammare med två härdar, en övre med en härd samt ett sågverk vid Galtström. Uppströms hyttplatsen hade en 200 meter lång spardamm anlagts vid utloppet ur Armsjön och dessutom en särskild damm ovanför masugnen ansökte man hos Bergskollegium om att få anlägga ytterligare två hamrar och tre härdar för tysksmide. Bruket drabbades hårt av ryssarna 1721 men övre hammaren, sågen, kvarnen och kyrkan klarade sig från eldsvådorna. Bruket beviljades åtta års skattefrihet för återuppbyggnad. Vid mitten av talet byggdes båda hamrar om, liksom vattensågen. Övre hammaren försågs med en stenskodd damm. År 1768 tog man ner masugnen och murade upp den igen fick man privilegium att anlägga ett manufakturverk. Ett stort kolhus byggdes vid hammaren brann båda hamrarna och masugnen ner och byggdes sedan om. På talet utökade man verksamheten med ett gjuteri, ny manufaktursmedja och ett malmkrossverk. År 1870 bodde 333 personer vid bruket (84 hushåll). Vid den tiden infördes också lancashiresmidet i Galtström, som innebar en förbättring av färskningsmetoden. Vällning och räckning skiljdes åt och härdarna övertäcktes, vilket gjorde dem mera effektiva. Klosters AB blev ny ägare på talet byggdes ett valsverk och 1884 ny masugn. Den gamla masugnen hade brunnit året innan förlängdes blåssäsongen med ångmaskin. Vid talets slut var Galtströms bruk den största industrianläggningen i Medelpad. Vid mitten av talet hade det svenska järnet inte kunnat behålla sin starka ställning på marknaden. I England hade man uppfunnit ett sätt att använda stenkol i järnframställningen. I Sverige satsade man i stället på sågverksrörelsen och många bruk lades ner. Järnframställningen på Galtström var dock långlivad och blåsningen i masugnen fortsatte ända fram till år köptes Galtström upp av Sunds AB på grund av skogsinnehavet och genom en fusion kom bolaget att ingå i SCA. Mas- och rostugnsbyggnad Masugnen är murad av eldfast tegel och hålls samman av kraftiga järnband. Under pipan sitter stället, en gjutjärnskonstruktion som bär hela masugnspipan. Där var temperaturen högst och den slutliga smältningen skedde. Delar av ringtrumman och luftledningar där blästerluften transporterades finns kvar. Överbyggnaden av rödtegel med grundmurar av slaggsten är grundlagd på de fyra kraftiga slaggstenspelare som bär upp kransen, våningen där kol och malm fylldes på. Stora valv spänner över pelarna. Taket på överbyggnaden täcks av pannplåt och har två skorstenar med dekorativa utkragningar. Överbyggnaden har rundbågigt välvda ljusinsläpp längst upp. Nordost om masugnen finns resterna av rekuperatorn, en kvadratisk byggnad uppförd av slaggstensmurar. Där förvärmdes blästerluften som hettades upp av en ångdriven blåsmaskin (ångmaskinsfundamentet finns kvar i gjuteriet).

7 7 Rostugnens nedre del är murad av slaggsten förstärkta med järnband. Nederdelen är försedd med sex utslagshål. Överdelen har skorsten är murad av rödtegel med dekorativ utkragning. Rostugnen omges av sex malmfickor, vars väggar är murade med slaggsten. Masugnsbyggnaden, som var den senaste i ordningen, uppfördes 1884 och rostugnen omkring En omfattande restaurering ägde rum då byggnadsdelar utförda i trä revs. Gjuteri och verkstad Byggnaden uppfördes troligen 1853, vilket framgår av årtalet i gjutjärn ovan dörren. Grunden utgörs av slaggsten och väggarna av slaggsten är delvis putsade. Gavelspetsarna är klädda med lockpanel målad med Faluröd slamfärg Taket täcks av pannplåt. Byggnadens ena skorsten är fyrkantig och murad av rödtegel, den andra är rund och murad av slaggsten. Fönsterluckorna och portar är av svart fasspontpanel. Gjuteriet har jordgolv, verkstaden och utrymmet kring svarven har trägolv. Tackjärn från masugnen smältes i ugnar i gjuteriet. Det tappades först över i skänklar och sedan i gjutformar i sanden på golvet. Vid slutet av talet tillverkades exempelvis järnspisar, stekpannor och stora kugghjul. Byggnaden restaurerades 1955 och Manufaktursmedja Smedjan vilar på slaggstensgrund och väggarna har murats av slaggsten som är avputsade vita. Smedjan som användes fram till 1950, behövdes inom det egna jord- och skogsbruket. År 1780 fick man privilegium för en manufaktursmedja med en knipp- och två spikhammare. Handlingar från år 1855 uppger att en ny manufaktursmedja hade uppförts. Troligen var produktionen ringa. Kontor, östra flygeln Den östra envåniga flygelbyggnaden är uppförd i trä med L-formad plan och står på en torpargrund som är betongputsförstärkt. Den innehåller det musealt bevarade kontoret, bostad och förråd. Taket över kontorsdelen täcks av falsad skivplåt, förrådsdelens tak har stickspånsbeläggning. På baksidan finns en tillbyggnad av putsad sten med välvt tak, som är försedd med kassavalv. Fasaderna är klädda med stående locklistpanel med kraftiga knutlådor och profilerad takgesims. Fönstren är enkla tvåluftsfönster med tre rutor i varje luft. På södra långsidan finns en inbyggd förstukvist som leder in till kontoret. Bostad västra flygeln Byggnaden, troligen uppförd under talets mitt, har klassicistiska drag, kraftiga hörnkedjor, lisener och rikt profilerad takgesims och sadeltak. Planen är L-formad. Taket på bostadsdelen täcks av enkupigt lertegel medan förrådsdelen är spåntäckt. Bostadsdelen har en reveterad

8 8 timmersstomme, förrådsdelen stående locklistpanel. Flygeln inrymmer två sommarbostäder och ett förråd. Snickeri och tvättstuga Byggnaden är uppförd i en våning, vilar på torpargrund av delvis tuktad granit och har timmerstomme utvändigt klädd med stående lockpanel och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Tvåluftfönstren har varierande spröjsindelning. Ytterdörrarna utgörs av en utåtgående pardörr med tre speglar i vardera dörrblad och en mindre dörr med liggande fasspontpanel. Huset inrymmer en tvättstuga med bastu i norra änden och ett snickeri i den södra. I snickeriet utfördes husbehovssnickerier. Mejeri har också funnits här. På baksidan fanns en tröskvandring för smörkärnan. En av de sista snickarna hette Lindblom och var masmästare under järnhanteringens tid. Byggnaden genomgick 1996 restaureringsåtgärder, omfattande fönster- och dörrsnickerier och broar. En ny dörr sattes in till tvättstugedelen. Dammar Inom området finns idag sex dammar som reglerar vattenflödet i Armsjöån, Ålhusdammen, Kvarndammen, Sågdammen, Hammardammen, Kyrkdammen och Bruksdammen. Samtliga dammkonstruktioner har, under de senaste två årens översvämningar med hotande dammgenombrott, genomgått omfattande förstärknings- och kompletteringsarbeten. Ålhusdammen med sitt ålhus är helt och hållet en sentida rekonstruktion. Dammen har har stenkistor av rundtimmer och fem dammluckor, varav en med vattenränna in i ålhuset. Rekonstruktionen utfördes av Galtströmståget. Sågdammen som är den största dammen i hela dammsystemet med nio sätt- och spettluckor genomgick under 1995 en omfattande restaurering då hela brobanedäcket byttes ut och vissa bärande bjälkar. Stenskoningen och dammvallarna har också åtgärdats. Efter de senaste årens stora vattenflöden har man byggt nya förstärkningar av dammluckor och jordvallar och bytt ut rötskadat virke i brodäck och dammluckskonstruktioner. Bruksdammen öster om smedjan är en rekonstruktion som åtgärdades senast 1984, då nästan allt trävirke byttes ut. I samband med översvämningarna år tvingades man provisoriskt öppna utskovet mellan masugnen och smedjan.

9 9 PLANERADE ÅTGÄRDER Ruinområdet Befintliga avtäckningar av korrugerad aluminiumplåt var till en större del deformerade och man planerar byta ut plåten till pannplåt. Detaljutförandet avgöres först efter kontakt med den antikvariska kontrollanten. Målningsbehandling av skyddsräcken av trä ska ske med Faluröd slamfärg. Mas- och rostugnsbyggnad Masugnsfundament frilägges, takbeläggningen med pannplåt ses över och kompletteringsspikas, skorstenarna fogas, omputsas och förses med nytt galler för genomluftning. Fönsterluckorna av plåt skulle justeras. Rengöring, rostskyddsbehandling och restaurering av de sammanhållande järnbanden kring murväggens nedre del. Rötskadade bindbjälkar och malmfickor vid rostugnen bytes. Gjutjärnsstället under masugnen skulle målas om, vilket kräver vissa schaktarbeten. Ett golv kan komma att ligga i marken. Detta föranleder kontakt med den antikvariska kontrollanten. Man planerade att tillverka ett skyddsstaket runt ugnen för att hindra besökare komma alltför nära, eftersom det finns risk för nerfallande mursten. Skyddsräcke vid trappa upp till masugnen. Utformning sker med hjälp av Leif Markström i samråd med den antikvariska kontrollanten. Gjuteri och verkstad Takbeläggningen med pannplåt ses över och kompletteringsspikas. En ombyggnad av tre takstolar vid västra gaveln ska ske. På murarna kompletteras fogarna, putslagningar och åtföljande avfärgning göres. Fönster och portar restaureras, justeras och ommålas. Slaggstensmuren mot gjuteriet nedströms södra dammutskovet ilagas med slaggsten och fogas med hydrauliskt kalkbruk. Träpanelen på gjuteri / verkstad (gavelfasaderna) renborstas och avfärgas med Falu rödfärg. Fönstersnickerierna ska restaureras och målningsbehandlas med ett linoljebaserat system.

10 10 Manufaktursmedja Träpanelen på smedjans gavelfasader renborstas och avfärgas med Falu rödfärg, fönstersnickerierna restaureras och målningsbehandlas med ett linoljebaserat system. Kontor, östra flygeln Rödskadade paneler bytes ut i portar och förrådsdel och mindre ommålningsarbeten vid dörren in till kontoret. Bostad västra flygeln Tegelpannorna justeras och bytes på bostadsdelen. På förrådsdelen planerar man tjära om taket. Fasaderna ska putslagas och avfärgas och fönstren och husets sockel restaureras. På förrådsdelens bytes rötskadad panel ut. Snickeri och tvättstuga Yttertak och skorsten ses över och restaureras, fasaderna rengöres och avfärgas, rötskadad panel och vattbräder bytes ut. Den rötskadade panelen på tvättstugans västra långsida renskäres nertill cirka 20 cm. Den rötskadade vattbrädan nedanför panelen ersätts av en ny. Panelen kompletteras (pga. panelen skurits av) med en offerbräda över den frilagda syllstocken. Fönster och dörrsnickerier restaureras och ommålas. Dammar Ålhusdammen Dammöverbyggnad och ålhus målningsbehandlas. Jordvallen vid dammen ska täckas med matjord och besås med lämpligt gräsfrö. Sågdammen Dammluckorna justeras och ombyggnader göres för att sänka dämningsnivåerna, ett antal bräder (cirka 20 cm) demonteras endast i överkant på dammluckorna för att sänka dammnivån. Jorddammen kompletteras och förstärkes. Bruksdammar En ombyggnad av norra dammutskovet planeras och det provisoriska dammutskovet vid gjuteriet göres permanent. Södra dammutskovet restaureras. De timrade kanalväggarna uppströms dammluckorna förstärkes och kompletteras. Vidare planeras rensning av kanaler och kulvertar inom brukområdet. Skyddsstaketen runt kanalerna restaureras. Rensning av bruksdammen sker medan den ligger torrlagd. Först etableras myndighetskontakter.

11 11 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Ruinområdet Befintliga avtäckningar av korrugerad aluminiumplåt var till en större del deformerade och man planerade byta ut plåten till pannplåt. Detaljutförandet kan dock avgöras först efter kontakt med den antikvariska kontrollanten. Målningsbehandling av skyddsräcken av trä har skett med Faluröd slamfärg. Mas- och rostugnsbyggnad Fönsterluckorna av plåt har justerats. Ett nytt galler är inmurat i SÖ murpelaren och kranen är restaurerad. Man har ersatt rötskadade bindbjälkar vid malmfickorna med nya i friskt virke motsvarande originalen. Ett nytt skyddsräcke är uppsatt runt ugnen och en låsbar grind vid trappans början, för att hindra besökare komma alltför nära. Rötskadat virke i dörromfattningar har renskurits in till friskt trä och istyckats. Arkeologer vid länsstyrelsen kontaktades och vid en utgrävning under masugnen påträffades en järnplatta och ett rutnät av en murad konstruktion av sten och gjuten slaggsten. Gjuteri och verkstad Takbeläggningen med pannplåt har setts över och kompletteringsspikats. Man har gjort en förstärkning av takstolskonstruktionen över turbinrummet. Vid slaggstensmuren mot gjuteriet nedströms södra dammutskovet har fogar kompletterats och utrasade slaggstenar har inmurats och fogats med hydrauliskt kalkbruk. Träpanelen på gavelfasaden är avfärgad med Falu rödfärg. Fönstersnickerier är restaurerade och ommålade med ett linoljebaserat system. Manufaktursmedja Man har sett över och kompletteringsspikat plåttaket. På östra gaveln har man bytt ut rötskadade vindskivor. Snickeri och tvättstuga Sly har röjts bort kring byggnaden.

12 12 Dammar Ålhusdammen Dammöverbyggnad och ålhus har tjärats och avfärgats. Jordvallen vid dammen har kompletterats och besåtts med gräs. Sågdammen Man har demonterat några bräder (cirka 20 cm) i överkant på dammluckorna för att sänka dammnivån. Jorddammen har kompletterats. Bruksdammar Man har gjort en ombyggnad av dammutskovet och nya luckor har rekonstruerats vid norra och södra dammutskoven. Nya skyddsräcken har satts upp kring öppna kanaler vid norra dammutskovet. Man har även rensat kanal och kulvert nedströms södra dammutskovet. Man har tätspontat dammvallarna och satt upp nya räcken mot smedja, gjuteri och masugn. Piren mellan norra och södra dammutskoven har timrats om längs kanterna. På ett par partier som kantas av sten har justeringar gjorts. I pirens fyllning ingick ett kasserat vattenhjul i järn. Vattenrännan och dammutskovet vid mellersta utskovet vid turbinhuset har rekonstruerats. Man har också rekonstruerat ett vattenhjul som tidigare drev en luftmaskin. Den är placerad under vattenrännan vid gjuteriet och hjulet har även satts i drift och fungerar. I Hyttdammen har man muddrat och rensat och området omkring är avverkat och uppstädat. I samband med schaktningsarbeten uppströms Hyttdammen påträffades och frilades ett fundament för uppfordring för slaggsten och kol till masugnen. Kontor, östra flygeln Åtgärdad av SCA. Bostad västra flygeln Åtgärdad av SCA.

13 13 Åtgärder planerade i denna etapp som kvarstår: Ruinområde: byte till pannplåt på taken i stället för korrugerad aluminium. Mas- och rostugnsbyggnad: Takbeläggningen med pannplåt ska ses över och kompletteringsspikas. Skorstenarna omfogas och putsas. Gjutjärnsstället under masugnen målas om. Snickeri och tvättstuga: Yttertak och skorsten ska restaureras och ses över. Fasaderna rengöres och avfärgas, rötskadad panel och vattbräder bytes ut. Renskärning göres nertill av den rötskadade panelen på tvättstugans västra långsida och komplettering (pga. panelen skurits av) med en offerbräda över den frilagda syllstocken. Fönster och dörrsnickerier ska restaureras och ommålas.

14 14 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Man planerade att rekonstruera ett vattenhjul med cirka 2 meters diameter intill turbinhuset. Ett vattenhjul hade tidigare funnits på platsen. Antikvarien accepterade detta, eftersom vattenhjulet var av betydelse för förståelsen av hur vattenrännan har fungerat. Övrigt upprustningsarbete har främst gällt tekniska frågor och kommenteras därför inte här.

15 15 KÄLLOR Ahnlund, Mats, Alzén, Annika m.fl.: Industriminnen, Stockholm Galtströms bruk, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Byggnadsminnesutredning 1994, Länsstyrelsen Västernorrlands län. Haslum, Bertil: Från Galtströms järnbruk till SCA. Återblickar i ett storföretags historia , Köping Häger, Bengt, Näslund, Rolf: Galtström, SCA: s informationsskrift, Sundsvall Länsstyrelsen Västernorrland: beslut dnr , beslut dnr och tilläggsbeslut , dnr Översiktlig kulturmiljöinventering 1999, Sundsvalls kommun.