Länsstyrelsen Östergötlands län. Gälstad-Lundby Trä och Snickeri - översiktlig miljöteknisk markundersökning - Jonny Bard. Rapport 04/

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötlands län Gälstad-Lundby Trä och Snickeri - översiktlig miljöteknisk markundersökning - Jonny Bard Rapport 04/ Johan Helldén AB Org nr. Telefon Telefax E-post & hemsida Teknikringen 1E förnamn.efternamn@johanhelldenab.se Linköping förnamn.efternamn@johanhelldenab.se Sweden

2

3 Titel: Gälstad-Lundby Trä och Snickeri - Översiktlig miljöteknisk markundersökning - Uppdragsgivare: Länsstyrelsen Östergötland/Miljövårdsenheten Er referens: Elisabeth Omsäter Upprättad av: Jonny Bard Vårt uppdragsnr: 04/031 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 5 2 Uppdragets omfattning och syfte 5 3 Projektorganisation 6 4 Områdesbeskrivning Verksamhetens historik och kända föroreningar Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Omgivningsförhållanden 8 5 Genomförande Kvalitetssäkring Lokalisering av provtagningspunkter Jordprovtagning och fältanalys Provtagning/undersökning av byggnader Grundvattenprovtagning vid nya barkdeponin Sedimentprovtagning Provtagning av gamla barkdeponi Laboratorieanalyser 12 6 Resultat Analyser Jämförvärden Föroreningssituationen Nya tryckimpregneringsanläggningen Äldre tryckimpregneringsanläggningen ( Svinhuset ) Ännu äldre tryckimpregneringsanläggningen ( Mejeriet ) Doppimpregneringsanläggningen Kvarndammen och Fettjestadån Barkdeponierna 23 7 Samlad riskbedömning Föroreningsbild 25

4 4(33) 7.2 Spridningsförhållanden Koppar, krom och arsenik Klorfenoler Dioxiner Exponeringsförhållanden och översiktlig riskbedömning Exponering: människor Exponering: djur och växter 29 8 Åtgärds- och undersökningsbehov Bedömning av åtgärdsbehov Bedömning av undersökningsbehov och förslag till kompletterande undersökningar 31 9 Referenser 33 Bilagor Bilaga 1 Provtagningspunkternas läge Plankartor Bilaga 2 Borrprofiler Diagram/protokoll Bilaga 3 Analysdata Analysprotokoll Bilaga 4 Sedimentprovtagning Protokoll Bilaga 5 Gälstad-Lundby Trä och Snickeri Rapport Objektbeskrivning

5 5(33) 1 Bakgrund Johan Helldén AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötlands län/miljövårdsenheten genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning avseende föroreningssituationen vid fd Gälstad-Lundby Trä och Snickeri, Linköpings kommun. Länsstyrelsen har utifrån en inledande riskklassificering med Naturvårdsverkets MIFO-metod (MIFO fas 1) prioriterat träimpregneringsanläggningarna i Gälstad- Lundby för vidare undersökningsinsatser. 2 Uppdragets omfattning och syfte Uppdraget omfattar översiktlig miljöteknisk markundersökningar avseende föroreningssituationen i jord, grundvatten, sediment och barkdeponier i anslutning till Gälstad-Lundby Trä och Snickeri. Tryckimpregnering med CCA-medel (koppar, krom och arsenik) har bedrivits på tre olika platser inom området och doppimpregnering med pentaklorfenol på en plats. Undersökningen syfte är: att klarlägga vilka föroreningsämnen som finns i jord och sediment i anslutning till impregneringsplatserna (fastigheterna Hackstad 1:3, Gälstad 1:31 och Gälstad 1:41) att klarlägga vilka föroreningsämnen som finns i de två barkdeponierna, varav den ena är lokaliserade på annan fastighet, men som härrör från verksamheten vid fd Gälstad-Lundby Trä och Snickeri. att så långt det är möjligt klarlägga föroreningsnivå, nuvarande föroreningsutbredning och spridningsförutsättningar att utvärdera behovet av kompletterande undersökningsinsatser och om ett undersökningsbehov bedöms föreligga föreslå relevanta undersökningsinsatser att preliminärt bedöma efterbehandlingsbehovet Resultatet av den översiktliga miljötekniska markundersökningen ska ligga till grund för en uppdaterad riskklassificering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod. Den uppdaterade riskklassificeringen ingår ej i uppdraget.

6 6(33) 3 Projektorganisation Följande projektorganisation har tillämpats vid genomförandet av föreliggande undersökning: Projektledare: Fältarbeten: Kvalitetsgranskare: Borrningsarbeten: Sedimentprovtagning: Inmätning av provpunkter: GIS/kartsystem: Jonny Bard, Johan Helldén AB Jonny Bard och Björn Norrbrand, Johan Helldén AB Johan Helldén, Johan Helldén AB FMGeo AB (ref: Kjell Hidsjö) Skarp Miljöteknik (ref: Jonny Skarp) Svenska Mätcenter AB i Linköping (ref: Mikael Bihl) GeoStudio (ref: Lars Blomqvist) 4 Områdesbeskrivning 4.1 Verksamhetens historik och kända föroreningar En utförlig beskrivning av verksamhetens historik presenteras i Länsstyrelsens underlagsrapport: Gälstad Lundby Trä och Snickeri Objektbeskrivning, se bilaga 5. En sammanfattning av industrihistoriken redovisas nedan. Redovisningen är baserad på det underlag som Länsstyrelsen Östergötland/Miljövårdsenheten tillhandahållit inför undersökningsarbetena genomförande: Tryckimpregneringen pågick mellan åren ca 1962 och ca 1989 Under första året skall impregnering ha skett utanför en byggnad ( mejeriet ) belägen strax öster om Kvarndammen (på fastigheten Gälstad 1:41). Mellan åren 1963 och 1983 skedde tryckimpregneringen i det s.k. svinhuset, en mindre tegelbyggnad belägen på fastigheten (Gälstad 1:31). Lagring av virket har skett omedelbart öster om svinhuset och på uppfartsrampen till det snickeri (Gälstad 1:41) som var beläget sydost om impregneringsbyggnaden. Under och 1970-talet tryckimpregnerades totalt ca 340 m 3 virke per år och för detta förbrukades årligen ca kg bolidensalt K33/Rentokil K33 innehållande koppar, krom och arsenik. År 1983 flyttades impregneringen till en ny byggnad på fastigheten Hackstad 1:3 där impregnering bedrevs fram till ca Impregneringstuben var placerad inomhus och virket fick rinna av på en invallad betongyta under tak innan virket lagrades på en närliggande asfalterad plan. Från 1982 finns en uppgift om att ca m 3 virke impregnerades per år och att ca till kg Rentokil K33 förbrukades årligen. Rentokil K33 innehöll 34 vikts-%

7 7(33) diarsenikpentoxid, 27 vikts-% kromtrioxid och 15 vikts-% koppar(ii)oxid enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Impregnering genom doppning av virket bedrevs mellan ca 1965 och 1987 på fastigheten Hackstad 1:3. Doppningskaret rymde en volym av ca m 3. Vid doppning har olika träskyddsmedel använts. Lagring av doppat virke kan ha skett över ett större område inom fastigheten beläget nordost om platsen för doppningskaret. Uppgifter finns om att Servarex (pentaklorfenol), Pulco blånadsskydd (2-fenylfenol) och triklorfenol ska ha använts. Servarex fanns som två olika preparat, dels som granulat (innehållande 99,99 vikts-% pentaklorfenol) och dels som Sevarex teknisk (innehållande 7 vikts-% pentaklorfenol, 47 vikts-% tetraklorfenol och 8 vikts-% 2,4,5-triklorfenol) enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Under och 1970-talet doppades årligen ca m 3 virke. All impregneringsutrustning har avlägsnats. Uppgifter finns om att doppningskaret, ev. med innehåll av doppningsvätska, skall ha dumpats på en barkdeponi belägen ca 1 km söder om Gälstad-Lundby ( nya barkdeponin). Förutom ovan nämnda nya barkdeponi, vilken använts mellan åren 1973 och 1983, finns en äldre barkdeponi belägen nordväst om sågverksområdet intill Fettjestadån. Bark från sågverksamheten kan eventuellt innehålla insekticider. I samråd med Länsstyrelsen Östergötland/miljövårdsenheten har undersökningsarbetet således inriktats på följande förväntade föroreningsämnen: Koppar, krom, arsenik, zink och klorerade fenoler i jord (impregnerings- och upplagsplatser) och sediment (Fettjestadån och Kvarndammen). Klorfenoler i grundvatten vid Sågverkets nya barkdeponi. Insekticider i sediment (Fettjestadån) och i bark vid Sågverkets äldre barkdeponi. De mest frekvent använda insekticiderna under verksamhetsperioden bedöms ha varit DDT, lindan, fenitrotion och permetrin. Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibensofuraner i jord och sediment ( Dioxin utgör en vanlig förorening i doppningsmedel baserade på pentaklorfenol). 4.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta underlagras sågverksområdet i Gälstad-Lundby av varviga leror. Ytvatten och ytligt grundvatten bedöms avrinna mot Fettjestadsån. Den glaciala leran överlagras av ett tunt lager fyllnadsmaterial i vilket sannolikt temporära grundvattenmagasin kan uppkomma. Utifrån i föreliggande undersökning genomförda skruvborrprovtagningar utgörs jordlagren under sågverksområdet av lera med inslag av lager med sand, finsand och silt, ned till minst 3 meters djup under markytan. Underliggande morän eller berggrundsyta påträffades ej i samband med borrningsarbetet. Den varviga leran

8 8(33) överlagras av fyllningsjord med olika sammansättning och mäktighet från 0,2 till 1,6 meter. Inget grundvatten påträffades vid skruvborrningarna, vilka utfördes ner till 2-3 meter under markytan Den äldre barkdeponin med en mäktighet av ca 4 meter underlagras av sand till åtminstone 5 meters djup under ursprunglig markyta. Grundvattenytan i deponin påträffades på ca 3 meters djup. Grundvattenytan strax nedanför deponin påvisades på ca 0,5 meters djup under markytan. 4.3 Omgivningsförhållanden Sågverksområdet är lokaliserat till fastigheterna Hackstad 1:3, Gälstad 1:31 och Gälstad 1:41. Bostadshus finns i nära anslutning till de båda äldsta tryckimpregneringsplatserna. Den äldre barkdeponin som är gräsbevuxen används till hästbete. Vid den nyare tryckimpregneringsplatsen och doppimpregneringsplatsen bedrivs idag lantbruksverksamhet, industrihotell och vedhantering. Båda impregneringsbyggnaderna används idag, som förråd, garage eller verkstad. Närliggande bostadshus har kommunalt vatten. Enligt obekräftade muntliga uppgifter kan dricksvattenbrunnar för enskild förbrukning finnas inom 200 meters radie kring undersökningsområdet. Området gränsar till Fettjestadån och Kvarndammen. Fettjestadsån har en rik fiskfauna (bl a färna, nissöga och stensimpa, vilken är upptagen i EUs habitatdirektiv). 5 Genomförande 5.1 Kvalitetssäkring För uppdragets genomförande har en uppdragsspecifik kvalitetsplan (inklusive provtagnings- och analysplan) upprättats. I kvalitetsplanen redovisas kvalitetsstyrningen avseende kvalitetskritiska moment såsom avvägning/inmätning, tillämpade provtagningsmetoder, provhantering, provberedning, kalibrering av mätinstrument, hantering av referensprover, kemiska analyser, datahantering mm. Samtliga fält- och provtagningsarbeten är utförda i enlighet med de rekommendationer och riktlinjer som redovisas i SGF-rapport 1:2004 (SGF Fälthandbok miljötekniska markundersökningar). Medverkande personal har genomgått SGFs kurs i miljötekniska markundersökningar. För sedimentprovtagning har underkonsult (Skarp Miljöteknik HB) med specialinriktning på recipientprovtagning anlitats. Samtliga inmätningsarbeten är utförda med GPS och/ eller Totalstation av Svenska Mätcenter AB i Linköping.

9 9(33) 5.2 Lokalisering av provtagningspunkter Lokalisering av provtagningspunkter för jord och grundvatten utfördes efter rekognocering på plats tillsammans med personal från Länsstyrelsen i Östergötland (miljövårdsenheten). Provtagningspunkterna har lokaliserats enligt följande: Tabell 1: Sammanställning över provtagningspunkter och genomförda analyser Objekt Provtagning Analyser Motivering Nyare tryckimpregneringsplats Metallanalyser med: Utanför impregneringsbyggnad och på upplagsplats: 6 ytliga provpunkter - 5 ytjordprov - 1 asfalt 3 skruvborrpunkter - 13 skruvborrjordprov - 4 skruvborrjordprov - 1 sediment från dagvattenbrunn 5 XRF 1 XRF 13 XRF 4 ICP-AES 1 ICP-AES Risken för markförorening bedöms som stor p.g.a. hantering av impregneringsvätska och lagring av impregnerat virke. Äldre tryckimpregneringsplats Svinhuset I byggnad: 10 mätpunkter 1 materialprov Utanför impregneringsbyggnad och på upplagsplats: 8 ytliga provpunkter - 7 ytjordprov - 1 ytjordprov 8 skruvborrpunkter - 28 skruvborrjordprov - 7 skruvborrjordprov 10 XRF 1 ICP-AES Metallanalyser med: 7 XRF 1 ICP-AES 28 XRF 7 ICP-AES Risken för markförorening bedöms som mycket stor p.g.a. hantering av impregneringsvätska och lagring av impregnerat virke. Ännu äldre tryckimpregneringsplats Mejeriet Doppimpregneringsplats Kvarndammens sediment I byggnad: 12 mätpunkter 1 sediment från avloppsbrunnar 3 ytliga provpunkter - 3 ytjordprov - 1 ytjordprov 2 skruvborrpunkter - 8 skruvborrjordprov - 2 skruvborrjordprov Impregnerings- och upplagsplats 12 skruvborrpunkter - 9 skruvborrjordprov - 5 skruvborrjordprov - 2 skruvborrjordprov 6 provpunkter - 2 samlingsprov 12 XRF 1 XRF Metallanalyser med: 3 XRF 1 ICP-AES 8 XRF 2 ICP-AES Metallanalyser med XRF: 9 XRF 5 klorfenoler 2 dioxiner Metallanalyser med: ICP-AES Risken för markförorening bedöms som stor p.g.a. hantering av impregneringsvätska och lagring av impregnerat virke. Risken för markförorening bedöms som mycket stor p.g.a. hantering av impregneringsvätska och lagring av impregnerat virke. Risken för förorening bedöms som måttlig, viss risk för spridning av föroreningar från

10 10(33) Fettjestadåns sediment Gamla barkutfyllnaden (2) Nya barkutfyllnaden (1) Uppströms dammen 3 provpunkter, - 1 samlingsprov - 1 samlingsprov - 1 samlingsprov Nedströms dammen 3 provpunkter, samlingsprov - 1 samlingsprov - 1 samlingsprov - 1 samlingsprov Metallanalyser med ICP-AES: ICP-AES klorfenoler insekticider ICP-AES klorfenoler insekticider 10 provpunkter - 2 blandprov insekticider 3 grundvattenrör - 3 grundvattenprover klorfenoler sågverksområdet. Skyddsvärt objekt ur naturvärdessynpunkt. Risken för förorening bedöms som måttlig, viss risk för spridning av föroreningar från sågverksområdet och från den äldre barkdeponin. Skyddsvärt objekt ur naturvärdessynpunkt. Bark från sågverket kan innehålla rester av insekticider. Misstanke om att doppningskaret med innehåll kan ha deponerats i barkutfyllnaden. 5.3 Jordprovtagning och fältanalys Jordprovtagning utfördes med skruvborr i sammanlagt 25 provtagningspunkter (se tabell 1 i avsnitt 5.2 ovan). Provtagningspunkternas lokalisering redovisas på plankartor i bilaga 1. Lagerföljder och övrig borrhålsinformation redovisas i bilaga 2. Vid skruvborrprovtagningen togs blandprover i regel ut på nivåerna 0-0,25 m, 0,25-0,5 m och 1-2 m under markytan (i några punkter togs endast prov på översta halvmetern i andra punkter togs prov ner till 3 meters djup). Jordarten benämndes efter okulärbesiktning. Prov togs ut från varje nivå för efterföljande analys m a p metaller. Därutöver togs totalt 17 ytliga jordprover med spade för analys av metaller. Jordproverna (ca 0,5-1 kg) togs ut, lades i plastpåsar, förslöts och märktes i fält. XRFmätningar (Niton 700) utfördes på jordprov i plastpåsarna antingen direkt i fält (ytliga jordprover) eller efter avslutat fältarbete (skruvborrprover). En mätning gjordes per prov (60 sek). Vid doppimpregneringsanläggningen togs ett prov för analys av klorfenoler vid respektive provtagningspunkt (JH04-JH07) och ett samlingsprov från upplagsplatsen (JH 08-12). Prover för analys m a p klorfenoler togs relativt ytligt i lagerföljden, i allmänhet från nivån 0-0,5 m alternativt 0-1 m under markytan. Detta motiveras med att den inom området använda doppningsvätskan (Servarex) huvudsakligen utgörs av pentaklorfenol som uppvisar mycket låg vattenlöslighet och således relativt hög sorptionsbenägenhet. Pentaklorfenol kan visserligen spridas som fri produktfas till relativt stort djup, men eftersom en viss residualmängd alltid kvarstannar ytligt i markprofilen torde eventuella spill/läckage av pentaklorfenol kunna detekteras i den övre delen av jordlagerföljden. Blandprover från större djup i lagerföljden har sparats genom infrysning för eventuell kompletterande laboratorieanalys vid senare tillfälle.

11 11(33) Sammanlagt analyserades 5 st jordprover på innehåll av klorfenoler. Från punkterna JH (doppningsplatsen) och JH08-12 (upplagsplatsen) togs vardera ett blandprov ut för analys av dioxiner/furaner. 5.4 Provtagning/undersökning av byggnader XRF-mätningar (Niton 700) utfördes på betonggolvet i den nya tryckimpregneringsbyggnaden och på betonginvallningen utanför byggnaden (totalt 10 mätpunkter). Ett materialprov, översta 0-0,5 mm, togs ut från betonggolvet i byggnaden för ICP-AESanalys på laboratorium. XRF-mätningar utfördes även på betonggolvet (12 mätpunkter) och på sediment (torrt material) från två avloppsbrunnar i den äldre tryckimpregneringsbyggnaden (ett samlingsprov). Provpunkterna redovisas på plankarta i bilaga Grundvattenprovtagning vid nya barkdeponin Grundvattenrör installerades vid tre provtagningspunkter, JHGW1-JHGW3, se plankarta i bilaga 1. Samtliga installerade grundvattenrör är tillverkade av ter-miskt härdad ofärgad polyetylenplast och avsedda för miljöprovtagning. JHGW1 är lokaliserad i nedre delen av den nyare barkdeponin (deponi 2), JHGW2 och JHGW3 installerades nedanför barkdeponin. Grundvattenrören installerades med hjälp av foderrörsborrning med odex. JHGW1, JHGW2 och JHGW3 installerades så att grundvattenfiltret hamnade mellan 3-4 m, 2,5-4,5 m och 2,5-3,5 m under befintlig grundvattenytenivå för respektive rör. JHGW3 borrades ner 0,3 m i berget. Detta förfarande motiveras med att klorfenol tillhör föroreningsgruppen DNAPL s (=Dense Non-Aqueous Phase Liquids), d v s föroreningen har högre densitet än vatten och sjunker således mot djupet av grundvattenakviferen. Provtagning av grundvatten föregicks av att vattnet i respektive grundvattenrör (JHGW1-3) omsattes med cirka tre rörvolymer. Samtliga grundvattenprover (JHGW1-3) analyserades på innehåll av klorfenoler. 5.6 Sedimentprovtagning Sedimentprov togs vid tre punkter i Fettjestadån uppströms Kvarndammen och sågverksområdet, vid sex punkter i Kvarndammen och vid tre punkter i Fettjestadån nedströms Kvarndammen, sågverksområdet och den äldre barkdeponin (deponi 1). Proverna togs på nivån 0-2 cm i ån uppströms dammen och på nivån 0-4 cm i ån nedströms damen. I Kvarndamen togs prov från nivåerna 0-2 cm och 2-5 cm. Proverna från respektive område (och nivå) blandades till totalt 4 samlingsprov. Proverna från Fettjestadåns sediment analyserades m.a.p. på klorfenoler och insekticider. Proverna från Kvarndammen analyserades m.a.p. metaller.

12 12(33) Sedimentprovtagningen och sedimenten beskrivs mera ingående i bilaga 4. Provpunkterna redovisas på plankarta i bilaga Provtagning av gamla barkdeponi Provtagning utfördes vid den gamla barkdeponin (deponi 1) lokaliserad till fastigheten Gälstad 1:31. Deponin är bevuxen med gräs och buskar och används idag som beteshage för hästar. Två blandprov togs från vardera 5 punkter i norra respektive södra delen av deponin. Proverna togs med spade från nivån 0-0,4 m under markytan. Båda samlingsproverna analyserades på innehåll av insekticider. 5.8 Laboratorieanalyser För samtliga laboratorieanalyser har Analytica AB anlitats. Analytica är ett av Swedac akrediterat miljöanalysboratorium (SWEDAC reg.nr 1087). Följande analysmetoder har tillämpats vid analys av jord-, grundvatten-, sedimentoch materialprov inom ramen för föreliggande projekt: Tabell 2: Sammanställning över tillämpade analysmetoder Analysparameter Analysmetod Detektionsgräns Metaller (bl.a. koppar, krom, arsenik och zink) ICP-AES Koppar: 0,1 mg/kg TS Krom: 0,2 mg/kg TS Arsenik: 3 mg/kg TS Zink: 1 mg/kg TS Klorfenoler GC-ECD i kombination med GC-MS Fasta prov: 0,02-0,2 mg/kgts Vattenprov: 0,1-0,2 µg/l Analysen omfattar penta-, tetra-, tri-, di- och monoklorfenoler Insekticider GC-MS (screening) Analysen omfattar klorerade pesticider samt permetrin och fenitrotion Fasta prov: 0,05 mg/kgts Vattenprov: 0,01 µg/l Dioxiner/furaner HR-GC-MS Analysen omfattar dioxiner/furaner samt summa toxiska ekvivalenter TCDD/TEQ enl. WHO Fasta prov: 5-15 ng/kgts

13 13(33) 6 Resultat 6.1 Analyser Provtagningen vid de tre tryckimpregneringsanläggningarna och tillhörande upplagsplatser för impregnerat virke har inriktats på förekomsten av tungmetallerna koppar, krom och arsenik, vilka ingår i de impregneringsmedel som enligt uppgift ska ha använts på platsen (Bolidensalt K33/Rentokil K33). Även zink kan förekomma i s.k. Bolidensalt. Därför redovisas även analyserna av zink. Inga förhöjda zinkhalter detekterades dock i undersökningen. Analyserna har utförts i fält (XRF) eller på laboratorium (ICP-AES). En rad övriga metaller har också analyserats med ICP-AES (Ba, Be, Cd, Co, Fe, Li, Mn, Ni, P, Pb, Sr och V), se bilaga 3 och med XRF (Mo, Zr, Sr, Rb, Pb, Se, Hg, Ni, Co, Fe och Mn). Några avvikande/förhöjda halter av övriga miljömetaller har inte påvisats. Resultaten från XRF-mätningarna överensstämmer relativt väl med resultaten från laboratorieanalyserna (ICP-AES) för metallerna arsenik (korrelationskoefficient R 2 = 0,983) och koppar (R 2 = 0,990). För krom är överensstämmelsen mellan XRFmätningarna och laboratorieanalyserna sämre (R 2 = 0,948). För krom visar XRFmätningarna generellt betydligt högre värden jämfört med laboratorieanalyserna. Vid tolkning av resultaten används därför enbart värden för krom som erhållits med hjälp av laboratorieanalyserna. Det inom sågverksområdet använda doppimpregneringsmedlet Servarex utgörs i huvudsak av pentaklorfenol men även klorfenoler med lägre kloreringsgrad kan föreligga. Pentaklorfenol kan, främst under anaeroba förhållanden, genomgå reduktiv dehalogenering, d. v. s. omvandlas till klorfenoler med lägre kloreringsgrad (tetra-, tri-, di- och monoklorfenoler). Genomförda analyser av jordprover har mot bakgrund därav omfattat samtliga kända klorfenoler. För att kunna detektera eventuella främmande toppar i kromatogrammet har GC-ECD-analys kombinerats med GC- MS-screening. Även förekomsten av dioxiner i marken har undersökts. Dessa kan förekomma som förorening i impregneringsmedlet.

14 14(33) 6.2 Jämförvärden Nedan redovisas resultaten av inom föreliggande undersökning genomförda provtagningar/analyser. Resultaten jämförs med i förekommande fall svenska riktvärden och/eller miljökvalitetsnormer. I Sverige saknas dock generella riktvärden för bekämpningsmedel i jord och sediment. Undantag är Naturvårdsverkets tillståndsklassning för miljögifter i havssediment (ref: Naturvårdsverkets rapport nr 4914 Kust och hav ). För koppar, krom, arsenik, zink, pentaklorfenol och övriga klorerade fenoler föreligger svenska generella riktvärden avseende jord. För metallerna finns även riktvärden för grundvatten, men däremot saknas svenska riktvärden/gränsvärden (inklusive dricksvatten) avseende klorerade fenoler. Möjligen skulle klorfenoler utifrån Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) kunna betraktas som fungicider. Därmed skulle Livsmedelsverkets gränsvärde för bekämpningsmedel kunna tillämpas. För enskilda bekämpningsmedel i dricksvatten är gränvärdet 0,1 µg/l medan totalhalten av bekämpningsmedel ej får överstiga 0,5 µg/l. Internationellt varierar kriteria avsende klorfenoler i grund- och dricksvatten. Det amerikanska Naturvårdsverket (USEPA) tillåter en högsta halt av pentaklorfenol på 1 µg/l i dricksvatten. Det amerikanska gränsvärdet är ett s k MCL-värde (=Maximum Contaminant Level), d v s ett tekniskt gränsvärde baserad på idag bästa tillgänglig reningsteknik och med beaktande av behandlingskostnaden. Det amerikanska Naturvårdsverket redovisar samtidigt ett vattenkvalitetsmål (Maximum Contaminant Level Goal) på 0 µg/l, d v s det är först vid total avsaknad av pentaklorfenol som myndigheterna kan utesluta eventuell hälsopåverkan. Den danska dricksvattenkungörelsen redovisar ett dricksvattenkriteria på 0,01 µg/l för pentaklorfenol och 0,1 µg/l för övriga klorfenoler. 6.3 Föroreningssituationen Nya tryckimpregneringsanläggningen Arsenik är generellt den förorening som förekommer i högst halter, speciellt vid en jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4918). Även koppar och krom förekommer i förhöjda halter. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) överskrids både utanför impregneringsbyggnaden (JH 01, borrat genom asfalten), och på upplagsplatsen (JH 03 och JH 23-27, gräsytorna utanför det asfalterade området). Resultaten tyder på att metallföroreningarna är relativt ytligt belägna. Utanför impregneringsbyggnaden är marken förorenad ner till 0,5 m under markytan ( mg As/kg TS). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar dessa halter ett allvarligt föroreningstillstånd (NV rapport 4918). Även på asfaltsytan uppmättes förhöjda halter av arsenik och koppar.

15 15(33) Halterna av arsenik i ytliga jordprover från upplagsplatsen (0-0,25 alternativt 0-0,1 m under markytan) varierade mellan 50 och 579 mg/kg TS. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar dessa halter ett allvarligt till mycket allvarligt föroreningstillstånd (NV rapport 4918). I provpunkt JH 02 belägen på upplagsplatsen påvisades inga förhöjda metallhalter (borrat genom asfalten). Prover tagna djupare än 0,5 m under markytan har ej visat på förhöjda metallhalter. Avloppssediment från en dagvattenbrunn belägen invid impregneringsbyggnaden innehöll kraftigt förhöjda halter av koppar, krom och arsenik (1 420 och och mg/kg TS, för respektive metall). I en provpunkt (JH 03) detekterades petroleumrelaterade föroreningar (alifatiska kolväten C8-C10 och aromatiska kolväten C8-C10) i halter över riktvärdet för MKM på nivån 1,8-2,0 m under markytan. Halten alifatiska kolväten C8-C10 uppmättes till 730 mg/kg TS och halten aromatiska kolväten C8-C10 till 510 mg/kg TS. TS-halten var 83,1 %. Dessa halter av alifater och aromater motsvarar ett allvarligt respektive mycket allvarligt föroreningstillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4918). Även diklormetan (0,1 mg/kg TS) och monoklorbensen (0,1 mg/kg TS) detekterades i låga halter, motsvarande riktvärdet för KM eller lägre. XRF-mätningar direkt på impregneringsbyggnadens betonggolv visade på höga halter av koppar, krom och arsenik i betongytan. Arsenikhalten uppmättes som mest till mg/kg. Material prov från översta (ca 5 mm) betonglagret innehöll ca mg arsenik/kg, ca mg krom/kg och ca 750 mg koppar/kg. Resultaten sammanfattas i tabell 3, nedan, och en jämförelse görs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark.

16 16(33) Tabell 3.Tungmetallhalter uppmätta i jord, byggnadsmaterial avloppssediment och asfalt vid nya tryckimpregneringsanläggningen i Gälstad-Lundby. Jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638). Med XRF uppmätta kromhalter beaktas ej. Provpunkt Analys Djup (mumy) TS (%) Arsenik (mg/kg TS ) Krom (mg/kg TS ) Koppar (mg/kg TS ) Zink (mg/kg TS ) Nya tryckimpregneringsanläggningen <KM <15 <120 <100 <350 KM MKM GV MKM Jordprov tagna vid impregneringsbyggnad och på upplagsplatsen för impregnerat virke JH 01 ICP-AES 0-0,25 83, ,1 47,4 58,3 JH 01 XRF 0-0, ,8 115,2 <LOD JH 01 XRF 0,25-0,5-111, <LOD <LOD JH 01 ICP-AES 0,5-1,0 78,2 8,92 16,6 24,6 43,9 JH 01 XRF 0,5-1,0 - <LOD 509,2 <LOD 65,4 JH 01 XRF 1,0-2,0 - <LOD 574,8 <LOD <LOD JH 02 XRF 0-0,25 - <LOD 626,4 <LOD <LOD JH 02 XRF 0,25-0,5 - <LOD 1969,6 <LOD <LOD JH 02 ICP-AES 0,5-1,0 87,2 5,54 16,4 17,5 50,3 JH 02 XRF 0,5-1,0 - <LOD 836 <LOD 33,5 JH 02 XRF 1,0-2,0 - <LOD 1009,6 <LOD <LOD JH 03 ICP-AES 0-0,25 79,9 93,7 30,3 38,8 81,0 JH 03 XRF 0-0,25-129,3 2308,8 <LOD <LOD JH 03 XRF 0,25-0,5 - <LOD 1489,6 <LOD <LOD JH 03 XRF 0,5-1,0 - <LOD 1260 <LOD 42,4 JH 03 XRF 1,0-2,0 - <LOD 1389,6 <LOD <LOD JH 03 XRF 2,0-3,0 - <LOD 550,8 <LOD <LOD JH 23 XRF 0-0,1-50,1 <LOD <LOD 85,9 JH 24 XRF 0-0,1-63, ,9 158,8 JH 25 XRF 0-0,1-168,9 <LOD 150,5 175 JH 26 XRF 0-0,1-131,7 332,4 229,2 227,6 JH 27 ICP-AES 0-0,1 71, JH 27 XRF 0-0, ,2 385,4 286,2 Materialprov från impregneringsbyggnad, asfalt och sediment från dagvattenbrunn JH 28 ICP-AES Betongyta ,0 JH 28 XRF Betongyta , , ,4 <LOD JH 29 XRF Betongyta , ,2 JH 30 XRF Betongyta - 93 <LOD 126,6 117,6 JH 31 XRF Betongyta , , <LOD JH 32 XRF Betongyta , , <LOD JH 33 XRF Betongyta , , ,2 <LOD JH 34 XRF Betongyta , ,2 418,8 JH 35 XRF Betongyta , , ,59 <LOD JH 36 XRF Betongyta , , ,6 <LOD JH 37 XRF Betongyta - 125,1 2209,6 122,1 96,4 JH 38 XRF Asfaltyta - 433,2 <LOD 343,6 122 JH 76 ICP-AES Avloppsed 35,

17 17(33) Äldre tryckimpregneringsanläggningen ( Svinhuset ) Även vid den äldre tryckimpregneringsanläggningen är det arsenik som generellt förekommer i högst halter, speciellt vid en jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638). Även koppar och krom förekommer i förhöjda halter. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM, arsenik= 40 mg/kg TS) överskrids både utanför impregneringsbyggnaden (JH 15-18, JH och JH 55-56), och på delar av upplagsplatsen (JH 19-20). Direkt utanför impregneringsbyggnadens framsida (sydsida), där virke har lastats ut, är marken kraftigt förorenad med arsenik, krom och koppar ner till ca 1,5 m under markytan (JH 15, JH 17, JH och JH 55) Arsenikhalten uppmättes som högst till mg/kg TS. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar uppmätta halter ett mycket allvarligt föroreningstillstånd (NV rapport 4918). Även i ytliga jordprov invid vägen söder om byggnaden och längs byggnadens långsidor (öst- och västsida) detekterades förhöjda metallhalter över MKM ner till som mest 0,5 meters djup. (JH 16, JH 18 och JH 56, ca mg/kg TS). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar dessa halter ett allvarligt till mycket allvarligt föroreningstillstånd (NV rapport 4918). På upplagsplatsen, mellan vägen och rampen upp till f.d. snickeriet, förekommer arsenik i halter över MKM (JH 19-20, mg/kg TS) på nivån 0-0,5 m under markytan. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar dessa halter ett allvarligt föroreningstillstånd (NV rapport 4918). På södra sidan om rampen detekterades dock inga förhöjda metallhalter (JH 21-22). Inte heller i provpunkt JH 54 belägen på gräsytan sydost om impregneringsbyggnaden. XRF-mätningar direkt på impregneringsbyggnadens betonggolv visade på höga halter av koppar, krom och arsenik i betongytan. Arsenikhalten varierade mellan och mg/kg. Inget materialprov (betong) analyserade på laboratorium. XRF-mätning på materialprov (torrt grusliknande, grönskimrande material) från två avloppsbrunnar i byggnaden innehöll höga halter av koppar, krom och arsenik (Samlingsprov JH62-63: ca mg arsenik/kg, ca mg krom/kg och ca mg koppar/kg). Resultaten sammanfattas i tabell 4, nedan, och en jämförelse görs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark.

18 18(33) Tabell 4. Tungmetallhalter uppmätta i jord, byggnadsmaterial avloppssediment vid den äldre tryckimpregneringsanläggningen (Svinhuset) i Gälstad-Lundby. Jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638). Med XRF uppmätta kromhalter beaktas ej. Provpunkt Analys Djup TS Arsenik Krom Koppar Zink (mumy) (%) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) Äldre tryckimpregneringsanläggningen <KM <15 <120 <100 <350 KM MKM GV MKM JH 15 XRF 0-0, , ,2 126,1 JH 15 XRF 0,25-0,5-6918,4 9964,8 315 <LOD JH 15 ICP-AES 0,5-1,0 64, JH 15 XRF 0,5-1,0-6918,4 9964,8 315 <LOD JH 15 XRF 1,0-1,3-5068, ,2 76,4 JH 15 ICP-AES 1,3-2,0 70,7 62,9 68,2 59,0 59,2 JH 15 XRF 1,3-2,0-31,6 3318,4 <LOD <LOD JH 16 XRF 0-0,25-160, ,1 <LOD JH 16 XRF 0,25-0,5 - <LOD 1149,6 <LOD <LOD JH 16 XRF 0,5-1,0 - <LOD 579,6 <LOD <LOD JH 16 XRF 1,0-2,0 - <LOD 725,2 <LOD <LOD JH 17 XRF 0-0, ,2 5177,6 <LOD JH 17 ICP-AES 0,5-1,0 72, JH 17 XRF 0,5-1,0-6339,2 2788,8 4819,2 <LOD JH 17 ICP-AES 1,0-2,0 78, ,6 64,3 52,2 JH 17 XRF 1,0-2,0-330,6 384,6 76,1 41,2 JH 17 XRF 2,0-3,0 - <LOD 1120 <LOD 45 JH 18 ICP-AES 0-0,5 77, ,6 JH 18 XRF 0-0,5-420, ,2 <LOD JH 18 XRF 0,5-1,0 - <LOD 717,6 <LOD <LOD JH 18 XRF 1,0-2,0 - <LOD 1819,2 <LOD 50 JH 19 XRF 0-0,5-134,9 2019,2 <LOD <LOD JH 19 ICP-AES 0,5-1,0 90, ,4 14,9 54,5 JH 19 XRF 0,5-1,0-92,1 1129,6 <LOD 49,3 JH 19 XRF 1,0-2,0 - <LOD 592,4 <LOD <LOD JH 20 ICP-AES 0-0,5 91, ,2 77,7 56,2 JH 20 XRF 0-0,5-93, ,4 <LOD JH 20 XRF 0,5-1,0 - <LOD 1460 <LOD <LOD JH 20 XRF 1,0-2,0 - <LOD 807,6 <LOD <LOD JH 21 XRF 0-0,5 - <LOD 853,6 <LOD 50,2 JH 21 XRF 0,5-1,0 - <LOD <LOD <LOD <LOD JH 21 XRF 1,0-2,0 - <LOD 1209,6 <LOD <LOD JH 22 XRF 0-0,5 - <LOD ,9 50,2 JH 22 XRF 0,5-1,0 - <LOD 2019,2 <LOD 102

19 19(33) JH 22 XRF 1,0-2,0 - <LOD 1080 <LOD 72,5 JH 52 XRF 0-0,1-527,2 1269,6 327 <LOD JH 53 XRF 0-0,1-47,9 897,6 <LOD <LOD JH 54 XRF 0-0,1-14,2 776,8 48,6 <LOD JH 55 ICP-AES 0-0,1 77, ,6 JH 55 XRF 0-0, , , ,6 <LOD JH 56 XRF 0-0,1-50,9 2019,2 <LOD 91 JH 57 XRF 0-0,1 - <LOD 1349,6 <LOD <LOD JH 39 XRF Betongyta , , <LOD JH 40 XRF Betongyta ,2 <LOD JH 41 XRF Betongyta , ,4 <LOD JH 43 XRF Betongyta ,8 3478,4 7225,6 <LOD JH 44 XRF Betongyta , , ,8 <LOD JH 45 XRF Betongyta ,8 2819, ,2 JH 46 XRF Betongyta ,4 8275, ,4 <LOD JH 47 XRF Betongyta , , ,2 <LOD JH 48 XRF Betongyta , , ,8 <LOD JH 49 XRF Betongyta , ,2 9107,2 <LOD JH 50 XRF Betongyta , , ,4 <LOD JH 51 XRF Betongyta ,2 6057, ,8 <LOD JH XRF brunnar , , Ännu äldre tryckimpregneringsanläggningen ( Mejeriet ) Inga förhöjda halter av arsenik detekterades i jordprov tagna från den plats där impregneringstuben enligt uppgift skulle ha varit placerad under en kortare period i början av 1960-talet. I några ytliga prov indikerades dock något förhöjda kopparhalter (JH 14, JH59 och JH 60). I provpunkt JH 14 (0-0,25 m) uppmättes kopparhalten till ca 240 mg/kg med hjälp av XRF-instrumentet. Denna halt överstiger riktvärdet för MKM (= 200 mg/kg TS). På laboratoriet uppmättes kopparhalten i prov från motsvarande nivå endast till ca 28 mg/kg TS med hjälp av ICP-AES. I provpunkterna JH 59 och JH 60 (ytliga prover, 0-0,1 m) överskreds riktvärdet för känslig markanvändning (KM) men ej riktvärdet för MKM. Kopparhalterna varierade mellan ca 100 och 150 mg/kg TS. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar dessa halter ett allvarligt föroreningstillstånd (NV rapport 4918). Resultaten sammanfattas i tabell 5, nedan, och en jämförelse görs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark.

20 20(33) Tabell 5. Tungmetallhalter uppmätta i jord vid den ännu äldre tryckimpregneringsanläggningen (Mejeriet) i Gälstad-Lundby. Jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638). Med XRF uppmätta kromhalter beaktas ej. Provpunkt Analys Djup TS Arsenik Krom Koppar Zink (mumy) (%) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) Ännu äldre tryckimpregneringsanläggningen (mejeriet) <KM <15 <120 <100 <350 KM MKM GV MKM JH 13 (23) XRF 0-0,25 - <LOD 2689,6 154,6 72,2 JH 13 (23) XRF 0,25-0,5 - <LOD 588,4 <LOD 56,9 JH 13 (23) XRF 0,5-1,0 - <LOD 901,6 <LOD 91,5 JH 13 (23) XRF 1,0-2,0 - <LOD 1240 <LOD 66,6 JH 14 (24) ICP-AES 0-0,25 82,5 7,12 12,7 27,6 79,2 JH 14 (24) XRF 0-0,25 - <LOD 3987,2 242,2 94,4 JH 14 (24) XRF 0,25-0,5 - <LOD 1769,6 <LOD <LOD JH 14 (24) ICP-AES 0,5-1,0 85,4 5,98 13,6 25,8 92,8 JH 14 (24) XRF 0,5-1,0 - <LOD 3249,6 <LOD 122,1 JH 14 (24) XRF 1,0-2,0 - <LOD 1429,6 <LOD 107,8 JH 58 XRF 0-0,1 - <LOD 1349,6 <LOD <LOD JH 59 ICP-AES 0-0,1 87,2 <3 10, ,2 JH 59 XRF 0-0,1 - <LOD 434,4 101,4 105 JH 60 XRF 0-0,1 - <LOD 928,8 138,6 <LOD Doppimpregneringsanläggningen Klorfenoler Di-, tri-, tetra- och/eller pentaklorfenol detekterades i samtliga fyra provpunkter, vilka lokaliserats till platsen där doppningskaret enligt uppgift skulle ha varit beläget. Inga monoklorfenoler detekterades. Halten pentaklorfenol överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM), men ej riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) i en provpunkt JH 05 (0-0,5 m). Halten pentaklorfenol uppmättes till 0,55 mg/kg TS, vilket motsvarar ett allvarligt föroreningstillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket rapport 4918). Halten av övriga klorfenoler överskrider ej riktvärdet i detta prov. I övriga provpunkter vid platsen för doppningskaret överskreds varken KM för pentaklorfenol eller KM för summa klorfenoler. På upplagsplatsen för doppimpregnerat virke detekterades inga klorfenoler. Resultaten sammanfattas i tabell 6, nedan, och en jämförelse görs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark.

21 21(33) Dioxiner Samlingsprov från platsen för doppningskaret (JH 04-07, 0-1 m) och från upplagsplatsen (JH 08-12, 0-0,5) analyserades med avseende på polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Analysen är utförd med högupplösande/hr-gc-ms-teknik. Summa PCDD/PCFD I-TEQ (d.v.s. summa toxiska TCDD-ekvivalenter) uppmättes till 6,6 ng/ kg TS på platsen för doppningskaret, vilket underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). På upplagsplatsen för doppimpregnerat virke var PCDD/PCFD I-TEQ 15 ng/ kg TS, vilket något överstiger KM och indikerar utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet ett måttligt allvarligt föroreningstillstånd (10-30 ng TEQ/kg TS). Vid en jämförelse med TDI-värdet (=Tolerabelt Dagligt Intag) för dioxin som enligt referensdata är 0,005 ng TEQ per kg kroppsvikt och dag skulle ett barn på 10 kilogram exponeras för en dioxinmängd motsvarande TDI-värdet vid oralt intag av 3,3 gram jord per dag med den dioxinhalt som registrerats i blandprov från upplagsplatsen (ref: Naturvårdsverket rapport 4639). Resultaten sammanfattas i tabell 6, nedan, och en jämförelse görs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark. Tabell 6. Polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF) i jord vid doppimpregneringsanläggningen i Gälstad-Lundby. Jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638). Provpunkt Analys Djup (mumy) TS (%) Pentaklorfenol (mg/kg TS ) Σ Klorfenoler (mg/kg TS ) Σ PCDD/PCDF I-TEQ (ng/kg TS ) Doppimpregneringsanläggningen <KM <0,1 <2 <10 KM 0, MKM GV MKM JH 04 GC-MS 0-1,0 77 0,025 0,025 - JH 05 GC-MS 0-0,5 81 0,55 1,4 - JH 06 GC-MS 0-0,5 79 0,025 0,046 - JH 07 GC-MS 0-1,0 78 <0,020 0,058 - JH GC-MS 0-0,5 81 <0,020 <0,2 - JH GC-MS 0-1, ,6 JH GC-MS 0-0, Metaller Halten av koppar, krom arsenik och zink undersöktes med hjälp av XRF-instrument i jordprov från platsen för doppningskaret och från upplagsplatsen, nivå 0-0,5 m alternativt 0-1 m. I provpunkten JH04 iakttogs grönfärgat material, vilket skulle kunna tyda på förorening av CCA-medel. Varken arsenik, koppar eller zink detekterades

22 22(33) dock i denna provpunkt eller i någon annan av provpunkterna på doppimpregneringsplatsen och upplagsplatsen. Resultaten sammanfattas i tabell 7, nedan. Tabell 7. Tungmetallhalter uppmätta i jord vid doppimpregneringsanläggningen i Gälstad-Lundby. Jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638). Med XRF uppmätta kromhalter beaktas ej. Provpunkt Analys Djup TS Arsenik Krom Koppar Zink (mumy) (%) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) Doppimpregneringsanläggning <KM <15 <120 <100 <350 KM MKM GV MKM JH 04 XRF 0-0,5 - <LOD 555,2 <LOD <LOD JH 04 XRF 0,5-1,0 - <LOD 508,8 <LOD <LOD JH 05 XRF 0-0,5 - <LOD 455,2 <LOD <LOD JH 05 XRF 0,5-1,0 - <LOD <LOD <LOD <LOD JH 06 XRF 0-0,5 - <LOD <LOD <LOD <LOD JH 06 XRF 0,5-1,0 - <LOD <LOD <LOD <LOD JH 07 XRF 0-0,5 - <LOD 3240 <LOD <LOD JH 07 XRF 0,5-1,0 - <LOD <LOD <LOD <LOD JH 8-12 XRF 0-0,5 - <LOD 1668,8 <LOD <LOD Kvarndammen och Fettjestadån Halterna av koppar, krom, arsenik och zink var låga eller mycket låga i Fettjestadåns sediment både uppströms och nedströms sågverksområdet vid en jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverkets rapport 4913). Halterna av krom och koppar var dock måttligt höga i Kvarndammens sediment. Resultaten sammanfattas i tabell 8-10, nedan. Inga klorfenoler eller insekticider detekterades i antropogent påverkat sediment från Fettjestadån, varken uppströms eller nedströms sågverksområdet. Klorfenoler eller insekticider analyserades ej i sedimentprov från Kvarndammen. Resultaten sammanfattas i tabell 8-10, nedan.

23 23(33) Tabell 8. Tungmetallhalter uppmätta i sediment från Fettjestadån och Kvarndammen, Gälstad-Lundby. Jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för metaller i sediment från svenska sjöar (NV rapport 4913). JH är tagna i Fettjestadsån uppströms sågverksområdet, JH är tagna i Kvarndammen och JH härstammar från Fettjestadån nedströms sågverksområdet och den äldre barkdeponin. Provpunkt Analys Djup TS Arsenik Krom Koppar Zink (mumy) (%) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) (mg/kg TS ) Sediment från Fettjestadån och Kvarndammen Mycket låga halter <5 <10 <15 <150 Låga halter Måttligt höga halter JH GC-MS 0-0,02 24,7 3,87 14,4 17,1 69,4 JH GC-MS 0-0,02 13,2 4,83 24,5 31,7 133 JH GC-MS 0,02-0,05 17,0 6,29 25,1 31,6 132 JH GC-MS 0-0,04 27,2 4,72 18,5 20,2 91,7 Tabell 9. Halter av klorfenoler i sediment från Fettjestadån, Gälstad-Lundby. Provpunkt Analys Djup (mumy) TS (%) Pentaklorfenol (mg/kg TS ) Σ Klorfenoler (mg/kg TS ) Σ PCDD/PCDF I-TEQ (ng/kg TS ) Sediment från Fettjestadån <KM <0,1 <2 <10 KM 0, MKM GV MKM JH GC-MS 0-0,02 26 <0,020 <0,2 - JH GC-MS 0-0,04 27 <0,020 <0,2 - Tabell 10. Halter av insekticider i sediment från Fettjestadån, Gälstad-Lundby. Provpunkt Analys Djup (mumy) TS (%) INSEKTICIDER (α-hch, β-hch, lindan, permetrin, fenitrotion, o,p -DDT, p,p -DDT, o,p -DDD p,p -DDD, o,p -DDE, pp -DDE) (mg/kg TS) Sediment från Fettjestadån JH GC-MS 0-0,02 25,0 <0,050 (individuella föreningar) JH GC-MS 0-0,04 28,0 <0,050 (individuella föreningar) Barkdeponierna Äldre barkdeponin (deponi 1) - insekticider i bark Inga insekticider detekterades i de båda samlingsproven av bark tagna från norra respektive södra delen av den äldre barkdeponin belägen invid Fettjestadån (tillämpad detektionsgräns = 0,05 mg/kg TS). Några svenska eller internationella riktvärden för insekticider i materialprover föreligger ej. TDI-värdet (=Tolerabelt Dagligt Intag) för lindan är 0,08 mg per kg

24 24(33) kroppsvikt och dag. För DDT är TDI-värdet 0,05 mg per kg kroppsvikt och dag (HSDB 2004). Tabell 11. Halter av insekticider i två samlingsprov av bark från den äldre barkdeponin invid Fettjestadån, Gälstad-Lundby. Provpunkt Analys Djup (mumy) TS (%) INSEKTICIDER (α-hch, β-hch, lindan, permetrin, fenitrotion, o,p -DDT, p,p -DDT, o,p -DDD p,p -DDD, o,p -DDE, pp -DDE) (mg/kg TS) Barkdeponi 1 äldre barkdeponin JH GC-MS 0-0,4 48,4 <0,050 (individuella föreningar) JH GC-MS 0-0,4 41,1 <0,050 (individuella föreningar) Nya barkdeponin (deponi 2) klorfenoler i grundvatten Inga klorfenoler detekterades varken i grundvatten från grundvattenröret placerat i barkdeponin (JH GV 01) eller från grundvattenrören (JH GV 02 och 03) placerade nedströms barkdeponin. Några svenska riktvärden/gränsvärden för klorerade fenoler i grundvatten eller dricksvatten föreligger ej. Statens Livsmedelsverks gränsvärde för enskilda bekämpningsmedel i dricksvatten sammanfaller med detektionsgränsen 0,1 µg/l för enskilda klorfenoler (SLV FS 2001:30), se tabell 12, nedan. Det danska gränsvärdet för pentaklorfenol i dricksvatten är så lågt som 0,01 µg/l (enligt den danska dricksvattenkungörelsen). Tabell 12. Halter av klorfenoler i grundvatten vid den nya barkdeponin belägen ca 1 km söder om Gälstad-Lundby. Provpunkt Analys Djup (mumy) TS (%) Pentaklorfenol (µg/l ) Σ Klorfenoler (µg/l ) Σ PCDD/PCDF I-TEQ (µg/l ) Barkdeponi 2 nya barkdeponin JH GV 01 GC-MS - < 0,10 <0,9 - JH GV 02 GC-MS - < 0,10 <0,9 - JH GV 03 GC-MS - < 0,10 <0,9 -

25 25(33) 7 Samlad riskbedömning 7.1 Föroreningsbild Nedan sammanfattas den föroreningsbild som föreligger utifrån genomförd översiktlig miljöteknisk markundersökningen vid Gälstad-Lundby Trä och Snickeri: Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet bedöms föroreningstillståndet vid nya tryckimpregneringsanläggningen vara allvarligt till mycket allvarligt med avseende på arsenik och måttligt allvarligt till allvarligt med avseende på koppar och krom. De högsta metallhalterna har uppmäts på upplagsplatsen utanför asfaltsytan. Föroreningarna har ej avgränsats i yt- och djupled, men resultaten tyder på en relativt ytlig förekomst, ner till ca 0,5 m under markytan. I en provpunkt detekterades petroleumrelaterade föroreningar (alifatiska kolväten C8-C10 och aromatiska kolväten C8-C10) i halter över riktvärdet för MKM på nivån 1,8-2,0 m under markytan. Uppmätta halter av alifater och aromater motsvarar ett allvarligt respektive mycket allvarligt föroreningstillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. XRF-mätningar direkt på impregneringsbyggnadens betonggolv och analys av materialprov visade på mycket höga halter av koppar, krom och arsenik. Direkt utanför den äldre impregneringsbyggnadens ( svinhuset ) framsida (sydsida), där virke har lastats ut, är marken kraftigt förorenad med arsenik, krom och koppar ner till ca 1,5 m under markytan. Arsenikhalten uppmättes som högst till mg/kg TS. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder innebär uppmätta halter av koppar, krom och arsenik ett mycket allvarligt föroreningstillstånd. Även i ytliga jordprov invid vägen söder om byggnaden och längs byggnadens långsidor (öst- och västsida) detekterades förhöjda metallhalter över MKM ner till som mest 0,5 meters djup. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar dessa halter ett allvarligt till mycket allvarligt föroreningstillstånd. På upplagsplatsen förekommer arsenik i halter över MKM på nivån 0-0,5 m under markytan. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder innebär dessa halter ett allvarligt föroreningstillstånd. På södra sidan om rampen detekterades dock inga förhöjda metallhalter. XRF-mätningar direkt på impregneringsbyggnadens betonggolv och på sediment från avloppsbrunnar i byggnaden visade på mycket höga halter av koppar, krom och arsenik. Inga förhöjda halter av arsenik detekterades i marken vid den äldsta tryckimpregneringsanläggningen ( mejeriet ). I några ytliga prov indikerades dock något förhöjda kopparhalter. Riktvärdet för KM överskreds i ett par punkter, men ej riktvärdet för MKM. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet motsvarar uppmätta kopparhalter som mest ett allvarligt föroreningstillstånd.

26 26(33) Klorfenoler detekterades i prover tagna vid f.d. doppimpregneringsanläggningen (doppningskaret). Halten pentaklorfenol överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för KM, men ej riktvärdet för MKM i en provpunkt. Halten pentaklorfenol uppmättes till 0,55 mg/kg TS, vilket motsvarar ett allvarligt föroreningstillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. På upplagsplatsen för doppimpregnerat virke detekterades inga klorfenoler. Halten dioxiner (PCDD/PCFD I TEQ) uppmättes till 6,6 ng/ kg TS på platsen för doppningskaret, vilket underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). På upplagsplatsen för doppimpregnerat virke var halten 15 ng/ kg TS, vilket något överstiger KM och indikerar utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ett måttligt allvarligt föroreningstillstånd. Tungmetallinnehållet i marken undersöktes med XRF-instrument. Varken arsenik, koppar eller zink detekterades. Halterna av koppar, krom, arsenik och zink var låga eller mycket låga i Fettjestadåns sediment både uppströms och nedströms sågverksområdet vid en jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Halterna av krom och koppar var dock måttligt höga i Kvarndammens sediment. Inga klorfenoler eller insekticider detekterades i sediment från Fettjestadån, varken uppströms eller nedströms sågverksområdet. Inga insekticider detekterades i samlingsproven innehållande bark från den äldre barkdeponin. Inga klorfenoler detekterades i grundvatten från den nya barkdeponin. 7.2 Spridningsförhållanden Spridningsförhållandena vid sågverksområdet har ej undersökts närmare inom ramen för föreliggande översiktliga miljötekniska markundersökning. Utifrån genomförda provtagningar/analyser kan emellertid följande slutsatser dras: Jordlagren inom det f.d. sågverksområdet är relativt täta, oftast bestående av ett tunt lager fyllning underlagrad av varvig lera av varierande mäktighet, vilket medför en relativt långsam infiltration av föroreningar i djupled. Spridningsförutsättningarna inom området kan utifrån Naturvårdsverkets MIFO-modell betraktas som små till "måttliga. Spridningsförutsättningarna vid den nya barkdeponin bedöms däremot som mycket stora eftersom jordarten utgörs av sand ner till åtminstone 5 m djup under markytan.

27 27(33) Koppar, krom och arsenik De aktiva ämnena i träskyddsmedel kan i marken föreligga som koppar- och kromarsenater. Arsenik bildar också svårlösliga föreningar (arsenater) med järn och aluminium i sur miljö och med kalcium i basisk miljö. Koppar binds vanligtvis mycket starkt till jordpartiklar och humusämnen. Transport sker främst i form av olika komplex, huvudsakligen organiska, vilka har högre vattenlöslighet. Även krom (III), vilken är den vanligaste förekomstformen, binds hårt till jordpartiklar. Lösligheten för krom (III) vid ph över 6,5 är endast µg/l. Försök har visat att utlösningen av arsenik, koppar och krom i förorenade jordar ökar med sjunkande ph från omkring ph 6. Lösligheten av metallerna var i dessa försök i stort sett proportionell mot totalhalten i jorden (NV rapport 4963 och KTH/NV 1997). Lösligheten för arsenik ökar även med stigande ph från ca ph Klorfenoler Både penta- och tetraklorfenol uppvisar låg vattenlöslighet (ca 10 mg/l) och låga partialtryck. Spridningen av dessa klorfenoler via grundvattenzonen kan således betraktas som mycket begränsad och någon VOC-avgång till den omättade zonen förekommer knappast alls. Pentaklorfenol är en svag syra med ett pka-värde (dissociationskoefficient) på Uppmätta K oc -värden för pentaklorfenol i några olika jordar med olika ph-värden varierar från ca 150 för den helt dissocierade formen till ca för den odissocierade formen, vilket indikerar att pentaklorfenol har en måttlig rörlighet vid låga ph-värden till i det närmaste orörlig vid höga ph-värden (HSDB 2004). Pentaklorfenol kan bryas ned mikrobiellt både under aeroba och anaeroba förhållanden. Nedbrytningshastigheten är något snabbare under aeroba förhållanden än under anaeroba förhållanden (HSDB 2004). Vid starkt reducerande förhållanden kan såväl penta- som tetraklorfenol genomgå reduktiv dehalogenering varvid enklare och mer spridningsbenägna klorfenoler (främst mono- och diklorfenol) uppkommer. Di- och monoklorfenoler uppvisar en vattenlöslighet som storleksordningsmässigt är i nivå med vattenlösligheten för ickehalogenerade fenoler/kresoler (ca till mg/l). Monoklorfenol kan även avgå i gasfas (Miljöstyrelsen 1996). Vid här genomförda provtagningar detekterades låga halter av diklorfenoler i en provpunkt vid platsen för f.d. doppningskaret. Monoklorfenoler detetekterades ej. Pentaklorfenol bioackumuleras. Uppmätta biokoncentrationsfaktorer (BCF) för akvatiska organismer varierar mellan ca 100 och BCF varierar med ph och är generellt högre vid låga ph-värden. Giftigheten för vattenlevande organismer är också högre vid lägre ph-värden p.g.a. ökat upptag (HSDB 2004) Dioxiner Ett estimerat Koc-värde på 2,4x10 7 indikerar att 2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxin är i det närmaste orörlig i marken. Henry s lags konstant (5.0x10-5 atm-cu m/mol) beräknad med hjälp av dess ångtryck, tyder på att en viss avdunstning från våt ytjord kan ske till luften. Någon avdunstning från torr jord förväntas ej ske (HSDB 2004).